Preliminära data från patienter med utmattningssyndrom (UMS)

Transkript

1 Preliminära data från patienter med utmattningssyndrom (UMS) Kristina Glise Överläkare Enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Göteborg

2 Institutet för Stressmedicin i Göteborg 2003

3 ISM Biologiska effekter av stress Utredning och behandling Prevention och hälsopromotion Patientmottagning sedan 2004

4 Drygt 600 patienter med UMS har besökt mottagningen 350 behandlas fn och följs med tester och provtagning upp till 18 månader, 240 är avslutade

5 Effekter av långvarig stress Stressexponering Sjukliga förändringar Diagnosen UMS

6 Subjektiva syndrom trötthetssyndrom utbrändhet stressreaktion multippel kemisk överkänslighet Utmattningssyndrom, fibromyalgi colon irritabile kronisk ländryggsvärk omgivningssjukdommar

7 Diagnostiska kriterier för utmattningssyndrom Diagnos ICD 10 F 438 Utgångspunkten är ett tillstånd som kännetecknas av påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet. Tillståndet skall ha utvecklats som en följd av identifierbara stressfaktorer (Utmattningssyndromstressrelaterad psykisk ohälsa SoS publicerat, sök Utmattningssyndrom.)

8 De vanligaste diagnoserna Utmattningssyndrom 84% Medelsvår depression 42% Lindrig depression 26% Ospecificerad ångest 44% Generaliserad ångest 31% Panikångest 7% Obs! En patient kan ha flera diagnoser!

9 Symtomduration hos patienter med UMS (n=329) 100% 80% 60% 40% 20% 0% 41% 28% 17% 13% > 5 år 35 år 12 år < 1 år

10 Patientens uppfattningen om orsaken till ohälsan N= 266 Arbetet 56% Privatlivet 10% Arbetet i kombination med 34% privatlivet

11 Prime MD, somatiska symtom 98% Trötthet och brist på energi 83% Sömnstörningar 69% Illamående, gaser, besvär med matsmältningen 61% Huvudvärk 60% Smärtor i armar ben eller leder, värk 57% Bröstsmärtor 56% Ländryggsvärk

12 Prime MD somatiska symtom forts 55% Förstoppning, lös avföring eller diarré 55% Hjärtklappning 54% Yrsel 51% Magvärk 42% Menstruationssmärtor eller problem 33% Andnöd 17% Sexuella problem 5% Svimning

13 Mest framträdande symptomen hos patienter med UMS»Energibrist»Kognitiva störningar»stresskänslighet

14 Energi Utmattningssyndrom förlopp Akut händelse Normal energinivå Långdragen stress Rehabilitering uppvarvning kaos återhämtning nyorientering

15 Vad skapar arbetsoförmåga vid exponering för långdragen stress (kliniska iakttagelser) Patienterna fungerar vanligen väl under lugna förhållanden vid belastning framträder oförmågan, de har begränsad möjlighet att fungera i en stressande miljö Patienterna har otillräcklig energi som leder till uttröttbarhet redan vid liten belastning eller av små krav, de klarar få eller begränsade arbetsinsatser Patienterna har svårigheter att förstå en komplex situation och att finna ett adekvat handlingssätt Denna exekutiva påverkan är ofta en viktig anledning till att patienten inte längre klarar sina arbetsuppgifter.

16 Interventioner som syftar till att minska belastningen och öka resurserna Fysisk träning Samtalsbehandling kognitiv (beteende) terapi Arbetslivsinriktad rehabilitering Läkemedel Avstämningsmöte Avspänningsmetoder Sömnskola

17 UMS Behandling/uppföljning av patienter på mottagningen

18 Patientpopulation N= 205 Kvinnor n=136 (66 %) Män n= 69 (34 %) Ålder Medelålder 43,0 år (SD 9,2) Spridning 2264 år Body Mass Index (BMI) Totalt 24,3 (SD 3,2) Kvinnor 23,5 (SD 3,1) Män 25,9 (SD 3,0) Civilstatus Gifta 70 % Anställning Offentlig sektor 45% Arbetslösa/studerande 2%

19 Remiss Metod Provtagning med biobank och skattningsskalor nybesök 3, 6, 12 och 18 månader Nybesök läkare Återbesök var 26:e vecka teambedömning vb, Individuell behandling Återremiss efter 1824 månader ISM Institutet för stressmedicin

20 Diagnostiska hjälpmedel skattningsskalor Utbrändhet/Burnout Shirom Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) 22 frågor,1= nästan aldrig 7 =nästan alltid, 4 eller mer är gräns för burnout Depression och ångest Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) subskalorna depression och ångest 14 frågor (7+7) graderade 03, över 10 används som gräns för sannolik depression eller ångestdiagnos Primary Care Evolution of Mental Disorders (PrimeMD) 28 frågor ja/nej samt handledarformulär som stöd för klinisk diagnos enligt DSM IV Livskvalitet Psychologiocal General Well Being (PGWB) 22 frågor graderade 16, poäng, höga poäng är god livskvalitet

21 Baselinjedata N=205 UMS Samtliga patienter fyller kriterierna Burnout 92 % skattar 4 eller mer på SMBQ (gräns för burnout) Depression och ångest 35 % skattar > 10 på subskalan HAD depression 62 % skattar > 10 på subskalan HAD ångest Komorbiditet vid baseline (klinisk diagnos) 9 % UMS 13 % UMS+Depression 12 % UMS+Ångest 66 % UMS+Depression och ångest Livskvalitet PGWB medelpoäng 72

22 Könsskillnader Utbildning: högskola Smärta och värk Återkommande huvudvärk Ansvar för hem och familj Tobaksbruk Trött vid uppvaknandet Arbetssituationen som orsak till besvär Privatlivet som orsak till besvär Symptomduration Rött= kvinnor signifikant högre Blått= män signifikant högre Svart= lika mellan könen

23 LIVSKVALITET Psychological General Well Being (PGWB) Ref. population Män (104) Ref. population Kvinnor (101) UMS 18 mån (98) N=193 Kvinnor med klimakteriebesvär. Patienter med lättare hjärtsvikt (95) UMS 6 mån (90) N=193 Patienter med obehandlade magsår, svårare kärlkramp eller svårare hjärtsvikt. (85) UMS nybesök (72) N=193 Mentalpatienter (69) Poängsumma (22132) medelvärde

24 Beskrivning av minnesförmåga hos patienter med UMS (N=312) 1 13% 17% 30% 41% Minnet så dåligt att det ställer till dagliga problem Både jag själv och anhöriga har märkt påtaglig försämring Minnet påtagligt försämrat men anhöriga har ej anmärkt på de Minnet ej försämrat jämfört m jämnåriga

25 Beskrivning av minnesförmåga hos patienter <40 år med UMS (N=126) 1 16% 18% 26% 41% Minnet så dåligt att det ställer till dagliga problem Både jag själv och anhöriga har märkt påtaglig försämring Minnet påtagligt försämrat men anhöriga har ej anmärkt på de Minnet ej försämrat jämfört m jämnåriga

26 100% 90% HAD depression N=182 80% Percent scoring >10 on HADD 70% 60% 50% 40% 30% 20% * Women Men 10% 0% Baseline 3m 6m 12m 18m * = p< 0,059 men lågt antal män

27 100% 90% HAD ångest N=179 Percent scoring >10 on HADA 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Women Men 0% Baseline 3m 6m 12m 18m

28 SMBQ N= % 90% Percent scorig 4 on SMBQ 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Women Men 0% Baseline 3m 6m 12m 18m

29 132 PGWB N= Mean scores on PGWB ED ED + ED Baseline 3m 6m 12m 18m

30 Prediktorer för långt sjukdomsförlopp N=145 SMBQ 4 eller mer Symptomduration > 1 år Vid 12 månader skattar signifikant färre I denna grupp SMBQ <4, dvs längre sjukdomsförlopp MEN Ålder, kön, utbildning och depressionsdiagnos vid baslinjen predicerar inte längre förlopp vid 6, 12 eller 18 månader Antidepressiv medicinering eller sjukskrivning predicerer inte längre förlopp vid 6, 12 eller 18 månader

31 Sjukskrivningsgrad 0 3 år (N=102) 100% 80% 60% 40% 20% 0% nybesök 12 mån 18 mån 24 mån 36 mån 0% 25% 50% 75% 100% sjukersättning

32 Patienter som är tillbaka i arbete efter 2 år jämfört med dem som fortfarande är sjukskrivna: minnes och koncentrationsstörningar: 5% jmfrt 43% påtaglig energibrist: 7% jmfrt 65% andra skillnader: extern locus of control dålig självkänsla

33 När det gäller biologiska markörer pågår analysarbete Andra patientrelaterade forskningsprojekt Stresstest Pilotprojekt kognitiv screening Randomiserad, kontrollerad behandlingsstudie med kognitiv terapi i grupp, fysisk träning i grupp jämfört med sedvanlig behandling

34 Fysisk aktivitet

35 KARTstudien longitudinell studie av stressbelastning hos personer i arbete inom VGR och FK Individer som 2004 var fysisk aktiva löpte mindre risk att drabbas av utbrändhet, depression och ångest 2006 Graden av aktivitet påverkar risken (det finns en gräns!) Utfallet skiljer sig mellan ångest och depression

36 Preventive Medicine: In press A prospective study of leisuretime physical activity and mental health in Swedish health care workers and social insurance officers Ingibjörg H. Jonsdottir a,b,, Lars Rödjer c, Emina Hadzibajramovic a, Mats Börjesson c, Gunnar Ahlborg Jr. a,c a Institute of Stress Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Göteborg, Sweden b Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Göteborg, Sweden c Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Göteborg, Sweden Conclusion Participation in regular physical activity (PA) appeared to lower the risk of developing mental health problems two years later. Light physical activity (LPA) Moderate physical activity (MVPA) MVPA depression, burnout perceived stress anxiety

37 Fysisk aktivitet och utmattning Bland anställda med stillasittande arbete är ansträngande fysisk aktivitet på fritiden (12 tim/v) associerat med minskad risk för framtida depression och utmattningstillstånd samt långtidssjukskrivning (Bernaards 2006) (Jonsdottir 2010 in press, se föreg bild)

38 Vilken typ av träning (patienter med utmattning enl ISM)? Konditionsträning där intensiteten varierar mellan 4080% av beräknad max O2 upptag (här finns evidens för depressionspatienter) Lätt styrketräning (p.g.a. positiva metabola effekter) blodtrycket kan sänkas med lätt styrketräning i kombination med många repetitioner Gruppdynamiska effekter! Viktiga för tillfrisknandet! Spegla sig i någon annan!

39 FaR= Fysisk aktivitet på recept systematiskt arbetssätt som inkluderar Skriftlig information Motiverande samtal Planerad uppföljning (3, 6,12 mån)

40 FYSS 2008 Stav gång

41 Goda råd inte nog FaR ordinerad, doserad, utifrån frekvens duration och intensitet. FaR ordinerad utifrån individens unika fysiologiska förutsättningar Far ordinerad utifrån individens beredskap till förändring =grad av motivation FaR har en följsamhet på 65 % visar nyligen genomförd studie (Lena Kallings)

42 Tack för uppmärksamheten och Välkomna till Göteborg

43

44

45

46 Dos vid depression Folkhälsorekommendation: 17,5 kcal/kg kroppsvikt 3 ggr/vecka i 12 veckor 17,5 kcal/kg kroppsvikt 5 ggr/vecka i 12 veckor Vid mild till måttlig depression minskar HAMDR poängen (Hamiltod depression rating scale) med 47% Knubben 2006: Hård jogging under 10 d, hjärtfrekvens 80% av max gav terapeutisk effekt på inneliggande depressionspatienter

47 Depression Fysisk träning kan minska risken att insjukna i, kan utgöra behandling vid och motverka återfall vid depressionssjukdom Ordination Träningsform Intensitet Frekvens Duration Konditionsträning Måttligt till ansträngande 2 3 ggr/vecka minuter Minst 9 veckor (13 15; Borgs RPEskala) Styrketräning 8 10 övningar 2 3 ggr/vecka minuter Minst 9 veckor 1 3 set med % av 1 RM* 8 12 repetitioner * RM = repetitionsmaximum. 1 RM motsvarar den största belastning som kan lyftas genom hela rörelsebanan endast en gång

48 Hur mycket träning krävs? 70 min cykling/vecka i 12 veckor (3 eller 5 gånger) 2.5 t cykling/vecka i 12 veckor (3 eller 5 gånger) Ingen effekt Effekt (Dunn et al 2005) Styrketräning 20% av max, 3 dagar i veckan i 8 veckor Styrekträning 80% av max, 3 dagar i veckan i 8 veckor Ingen effekt Effekt (Singh et al 2006)

49 Allmänna svenska och internationella rekommendationerna om fysisk aktivitet för hälsa omfattar: en sammanlagd måttlig aerob (konditionsfrämjande) fysisk aktivitet 30 minuter, 5 dagar/vecka alternativt kraftig aerob (konditionsfrämjande) fysisk aktivitet 20 minuter, 3 dagar/vecka eller en kombination av dessa samt styrketräning 2 ggr/vecka 810 övningar 812 RM (över 65 år 1015 RM)

50 Dosering Lågintensivt initialt Individuell anpassning efter dagsformen Kombinera styrka/kondition Långsam stegring av intensiteten (efter 46 veckors regelbunden träning)