Preliminära data från patienter med utmattningssyndrom (UMS)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Preliminära data från patienter med utmattningssyndrom (UMS)"

Transkript

1 Preliminära data från patienter med utmattningssyndrom (UMS) Kristina Glise Överläkare Enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Göteborg

2 Institutet för Stressmedicin i Göteborg 2003

3 ISM Biologiska effekter av stress Utredning och behandling Prevention och hälsopromotion Patientmottagning sedan 2004

4 Drygt 600 patienter med UMS har besökt mottagningen 350 behandlas fn och följs med tester och provtagning upp till 18 månader, 240 är avslutade

5 Effekter av långvarig stress Stressexponering Sjukliga förändringar Diagnosen UMS

6 Subjektiva syndrom trötthetssyndrom utbrändhet stressreaktion multippel kemisk överkänslighet Utmattningssyndrom, fibromyalgi colon irritabile kronisk ländryggsvärk omgivningssjukdommar

7 Diagnostiska kriterier för utmattningssyndrom Diagnos ICD 10 F 438 Utgångspunkten är ett tillstånd som kännetecknas av påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet. Tillståndet skall ha utvecklats som en följd av identifierbara stressfaktorer (Utmattningssyndromstressrelaterad psykisk ohälsa SoS publicerat, sök Utmattningssyndrom.)

8 De vanligaste diagnoserna Utmattningssyndrom 84% Medelsvår depression 42% Lindrig depression 26% Ospecificerad ångest 44% Generaliserad ångest 31% Panikångest 7% Obs! En patient kan ha flera diagnoser!

9 Symtomduration hos patienter med UMS (n=329) 100% 80% 60% 40% 20% 0% 41% 28% 17% 13% > 5 år 35 år 12 år < 1 år

10 Patientens uppfattningen om orsaken till ohälsan N= 266 Arbetet 56% Privatlivet 10% Arbetet i kombination med 34% privatlivet

11 Prime MD, somatiska symtom 98% Trötthet och brist på energi 83% Sömnstörningar 69% Illamående, gaser, besvär med matsmältningen 61% Huvudvärk 60% Smärtor i armar ben eller leder, värk 57% Bröstsmärtor 56% Ländryggsvärk

12 Prime MD somatiska symtom forts 55% Förstoppning, lös avföring eller diarré 55% Hjärtklappning 54% Yrsel 51% Magvärk 42% Menstruationssmärtor eller problem 33% Andnöd 17% Sexuella problem 5% Svimning

13 Mest framträdande symptomen hos patienter med UMS»Energibrist»Kognitiva störningar»stresskänslighet

14 Energi Utmattningssyndrom förlopp Akut händelse Normal energinivå Långdragen stress Rehabilitering uppvarvning kaos återhämtning nyorientering

15 Vad skapar arbetsoförmåga vid exponering för långdragen stress (kliniska iakttagelser) Patienterna fungerar vanligen väl under lugna förhållanden vid belastning framträder oförmågan, de har begränsad möjlighet att fungera i en stressande miljö Patienterna har otillräcklig energi som leder till uttröttbarhet redan vid liten belastning eller av små krav, de klarar få eller begränsade arbetsinsatser Patienterna har svårigheter att förstå en komplex situation och att finna ett adekvat handlingssätt Denna exekutiva påverkan är ofta en viktig anledning till att patienten inte längre klarar sina arbetsuppgifter.

16 Interventioner som syftar till att minska belastningen och öka resurserna Fysisk träning Samtalsbehandling kognitiv (beteende) terapi Arbetslivsinriktad rehabilitering Läkemedel Avstämningsmöte Avspänningsmetoder Sömnskola

17 UMS Behandling/uppföljning av patienter på mottagningen

18 Patientpopulation N= 205 Kvinnor n=136 (66 %) Män n= 69 (34 %) Ålder Medelålder 43,0 år (SD 9,2) Spridning 2264 år Body Mass Index (BMI) Totalt 24,3 (SD 3,2) Kvinnor 23,5 (SD 3,1) Män 25,9 (SD 3,0) Civilstatus Gifta 70 % Anställning Offentlig sektor 45% Arbetslösa/studerande 2%

19 Remiss Metod Provtagning med biobank och skattningsskalor nybesök 3, 6, 12 och 18 månader Nybesök läkare Återbesök var 26:e vecka teambedömning vb, Individuell behandling Återremiss efter 1824 månader ISM Institutet för stressmedicin

20 Diagnostiska hjälpmedel skattningsskalor Utbrändhet/Burnout Shirom Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) 22 frågor,1= nästan aldrig 7 =nästan alltid, 4 eller mer är gräns för burnout Depression och ångest Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) subskalorna depression och ångest 14 frågor (7+7) graderade 03, över 10 används som gräns för sannolik depression eller ångestdiagnos Primary Care Evolution of Mental Disorders (PrimeMD) 28 frågor ja/nej samt handledarformulär som stöd för klinisk diagnos enligt DSM IV Livskvalitet Psychologiocal General Well Being (PGWB) 22 frågor graderade 16, poäng, höga poäng är god livskvalitet

21 Baselinjedata N=205 UMS Samtliga patienter fyller kriterierna Burnout 92 % skattar 4 eller mer på SMBQ (gräns för burnout) Depression och ångest 35 % skattar > 10 på subskalan HAD depression 62 % skattar > 10 på subskalan HAD ångest Komorbiditet vid baseline (klinisk diagnos) 9 % UMS 13 % UMS+Depression 12 % UMS+Ångest 66 % UMS+Depression och ångest Livskvalitet PGWB medelpoäng 72

22 Könsskillnader Utbildning: högskola Smärta och värk Återkommande huvudvärk Ansvar för hem och familj Tobaksbruk Trött vid uppvaknandet Arbetssituationen som orsak till besvär Privatlivet som orsak till besvär Symptomduration Rött= kvinnor signifikant högre Blått= män signifikant högre Svart= lika mellan könen

23 LIVSKVALITET Psychological General Well Being (PGWB) Ref. population Män (104) Ref. population Kvinnor (101) UMS 18 mån (98) N=193 Kvinnor med klimakteriebesvär. Patienter med lättare hjärtsvikt (95) UMS 6 mån (90) N=193 Patienter med obehandlade magsår, svårare kärlkramp eller svårare hjärtsvikt. (85) UMS nybesök (72) N=193 Mentalpatienter (69) Poängsumma (22132) medelvärde

24 Beskrivning av minnesförmåga hos patienter med UMS (N=312) 1 13% 17% 30% 41% Minnet så dåligt att det ställer till dagliga problem Både jag själv och anhöriga har märkt påtaglig försämring Minnet påtagligt försämrat men anhöriga har ej anmärkt på de Minnet ej försämrat jämfört m jämnåriga

25 Beskrivning av minnesförmåga hos patienter <40 år med UMS (N=126) 1 16% 18% 26% 41% Minnet så dåligt att det ställer till dagliga problem Både jag själv och anhöriga har märkt påtaglig försämring Minnet påtagligt försämrat men anhöriga har ej anmärkt på de Minnet ej försämrat jämfört m jämnåriga

26 100% 90% HAD depression N=182 80% Percent scoring >10 on HADD 70% 60% 50% 40% 30% 20% * Women Men 10% 0% Baseline 3m 6m 12m 18m * = p< 0,059 men lågt antal män

27 100% 90% HAD ångest N=179 Percent scoring >10 on HADA 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Women Men 0% Baseline 3m 6m 12m 18m

28 SMBQ N= % 90% Percent scorig 4 on SMBQ 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Women Men 0% Baseline 3m 6m 12m 18m

29 132 PGWB N= Mean scores on PGWB ED ED + ED Baseline 3m 6m 12m 18m

30 Prediktorer för långt sjukdomsförlopp N=145 SMBQ 4 eller mer Symptomduration > 1 år Vid 12 månader skattar signifikant färre I denna grupp SMBQ <4, dvs längre sjukdomsförlopp MEN Ålder, kön, utbildning och depressionsdiagnos vid baslinjen predicerar inte längre förlopp vid 6, 12 eller 18 månader Antidepressiv medicinering eller sjukskrivning predicerer inte längre förlopp vid 6, 12 eller 18 månader

31 Sjukskrivningsgrad 0 3 år (N=102) 100% 80% 60% 40% 20% 0% nybesök 12 mån 18 mån 24 mån 36 mån 0% 25% 50% 75% 100% sjukersättning

32 Patienter som är tillbaka i arbete efter 2 år jämfört med dem som fortfarande är sjukskrivna: minnes och koncentrationsstörningar: 5% jmfrt 43% påtaglig energibrist: 7% jmfrt 65% andra skillnader: extern locus of control dålig självkänsla

33 När det gäller biologiska markörer pågår analysarbete Andra patientrelaterade forskningsprojekt Stresstest Pilotprojekt kognitiv screening Randomiserad, kontrollerad behandlingsstudie med kognitiv terapi i grupp, fysisk träning i grupp jämfört med sedvanlig behandling

34 Fysisk aktivitet

35 KARTstudien longitudinell studie av stressbelastning hos personer i arbete inom VGR och FK Individer som 2004 var fysisk aktiva löpte mindre risk att drabbas av utbrändhet, depression och ångest 2006 Graden av aktivitet påverkar risken (det finns en gräns!) Utfallet skiljer sig mellan ångest och depression

36 Preventive Medicine: In press A prospective study of leisuretime physical activity and mental health in Swedish health care workers and social insurance officers Ingibjörg H. Jonsdottir a,b,, Lars Rödjer c, Emina Hadzibajramovic a, Mats Börjesson c, Gunnar Ahlborg Jr. a,c a Institute of Stress Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Göteborg, Sweden b Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Göteborg, Sweden c Institute of Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Göteborg, Sweden Conclusion Participation in regular physical activity (PA) appeared to lower the risk of developing mental health problems two years later. Light physical activity (LPA) Moderate physical activity (MVPA) MVPA depression, burnout perceived stress anxiety

37 Fysisk aktivitet och utmattning Bland anställda med stillasittande arbete är ansträngande fysisk aktivitet på fritiden (12 tim/v) associerat med minskad risk för framtida depression och utmattningstillstånd samt långtidssjukskrivning (Bernaards 2006) (Jonsdottir 2010 in press, se föreg bild)

38 Vilken typ av träning (patienter med utmattning enl ISM)? Konditionsträning där intensiteten varierar mellan 4080% av beräknad max O2 upptag (här finns evidens för depressionspatienter) Lätt styrketräning (p.g.a. positiva metabola effekter) blodtrycket kan sänkas med lätt styrketräning i kombination med många repetitioner Gruppdynamiska effekter! Viktiga för tillfrisknandet! Spegla sig i någon annan!

39 FaR= Fysisk aktivitet på recept systematiskt arbetssätt som inkluderar Skriftlig information Motiverande samtal Planerad uppföljning (3, 6,12 mån)

40 FYSS 2008 Stav gång

41 Goda råd inte nog FaR ordinerad, doserad, utifrån frekvens duration och intensitet. FaR ordinerad utifrån individens unika fysiologiska förutsättningar Far ordinerad utifrån individens beredskap till förändring =grad av motivation FaR har en följsamhet på 65 % visar nyligen genomförd studie (Lena Kallings)

42 Tack för uppmärksamheten och Välkomna till Göteborg

43

44

45

46 Dos vid depression Folkhälsorekommendation: 17,5 kcal/kg kroppsvikt 3 ggr/vecka i 12 veckor 17,5 kcal/kg kroppsvikt 5 ggr/vecka i 12 veckor Vid mild till måttlig depression minskar HAMDR poängen (Hamiltod depression rating scale) med 47% Knubben 2006: Hård jogging under 10 d, hjärtfrekvens 80% av max gav terapeutisk effekt på inneliggande depressionspatienter

47 Depression Fysisk träning kan minska risken att insjukna i, kan utgöra behandling vid och motverka återfall vid depressionssjukdom Ordination Träningsform Intensitet Frekvens Duration Konditionsträning Måttligt till ansträngande 2 3 ggr/vecka minuter Minst 9 veckor (13 15; Borgs RPEskala) Styrketräning 8 10 övningar 2 3 ggr/vecka minuter Minst 9 veckor 1 3 set med % av 1 RM* 8 12 repetitioner * RM = repetitionsmaximum. 1 RM motsvarar den största belastning som kan lyftas genom hela rörelsebanan endast en gång

48 Hur mycket träning krävs? 70 min cykling/vecka i 12 veckor (3 eller 5 gånger) 2.5 t cykling/vecka i 12 veckor (3 eller 5 gånger) Ingen effekt Effekt (Dunn et al 2005) Styrketräning 20% av max, 3 dagar i veckan i 8 veckor Styrekträning 80% av max, 3 dagar i veckan i 8 veckor Ingen effekt Effekt (Singh et al 2006)

49 Allmänna svenska och internationella rekommendationerna om fysisk aktivitet för hälsa omfattar: en sammanlagd måttlig aerob (konditionsfrämjande) fysisk aktivitet 30 minuter, 5 dagar/vecka alternativt kraftig aerob (konditionsfrämjande) fysisk aktivitet 20 minuter, 3 dagar/vecka eller en kombination av dessa samt styrketräning 2 ggr/vecka 810 övningar 812 RM (över 65 år 1015 RM)

50 Dosering Lågintensivt initialt Individuell anpassning efter dagsformen Kombinera styrka/kondition Långsam stegring av intensiteten (efter 46 veckors regelbunden träning)

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk

Läs mer

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården

Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården Institutet för stressmedicin ISM vid Botaniska Trädgården ISM skall verka för att stress och stressrelaterad ohälsa minskar genom att bedriva forskning samt föra ut erfarenheter och kunskaper inom det

Läs mer

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg

Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga i arbete, var finns stressen? 2016 07 05 Kristina Glise Med dr, överläkare Institutet för stressmedicin Göteborg Utmattningssyndrom hos unga Innehåll: Om Institutet för stressmedicin

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Stress och stressrelaterad sjukfrånvaro. Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Stress och stressrelaterad sjukfrånvaro. Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Stress och stressrelaterad sjukfrånvaro Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Några studier om sjukskrivning och återgång i arbete för patienter med (stressrelaterad)

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Fysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom

Fysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom Fysisk aktivitet som medicin vid utmattningssyndrom Agneta Lindegård Andersson Docent och utvecklingsledare Institutet för stressmedicin Disposition Bakgrund Sammanfattning av forskningsläget Hur går vi

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Utmattningssyndrom (UMS)

Utmattningssyndrom (UMS) Regional medicinsk riktlinje Utmattningssyndrom (UMS) Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 34-2014) giltigt till juli 2016 Utarbetad av Institutet för stressmedicin, sektorsråden allmänmedicin

Läs mer

Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention

Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention Utmattade åter i arbete efter arbetsplatsintervention ADA ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång Björn Karlson, Peter Jönsson, Birgitta Pålsson, Gunnel Åbjörnsson, Britt Larsson, Birgitta Malmberg, Kai Österberg

Läs mer

Resultat efter rehabilitering

Resultat efter rehabilitering Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat stressymtom Totalt behandlades 169 patienter med utmattningssyndrom. Efter 24

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Stockholm 081010 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns L Landsting Centrum för f r allmänmedicin, Stockholms Läns L Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Resultat efter rehabilitering

Resultat efter rehabilitering Resultat efter rehabilitering UTMATTNINGSSYNDROM OCH LÅNGVARIG SMÄRTA SKANDINAVIENS FRÄMSTA INOM BETEENDEPSYKOLOGI Resultat utmattningssyndrom Totalt behandlades 636 patienter med utmattningssyndrom. Efter

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Fysisk aktivitet i psykiatrin?

Fysisk aktivitet i psykiatrin? Visby 11 februari 2009 Fysisk aktivitet i psykiatrin? Jill Taube FaR i Stockholms Läns Landsting Centrum för allmänmedicin, Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet FaR i SLL Jill Taube Ing-Mari

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa

Stressrelaterad ohälsa Stressrelaterad ohälsa Utmattningssyndrom, Grön rehabilitering, Stress i primärvården Hög energi Forskning om Utmattningssyndrom Akut belastning Biologiska och psykologiska reaktioner? Balanserad energinivå

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Grön Rehabilitering på Landsbygd

Grön Rehabilitering på Landsbygd Grön Rehabilitering på Landsbygd Samarbetsprojekt mellan LRF Samordningsförbundet i Norrköping Försäkringskassan Vikbolandets Naturhälsogård Rehabilitering i gårdsmiljö med inriktning natur, djur och trädgård.

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Behandling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa

Behandling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa Behandling och rehabilitering vid stressrelaterad ohälsa 2939 Förebygg i st f att rehabilitera! Rehabilitering av den som blivit allvarligt sjuk av stress är ofta utomordentligt svår, komplicerad och långdragen,

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning En randomiserad kontrollerad studie Handledare:Lina Bunketorp Käll, Fil.dr.Leg.sjukgymnast Gaby Bader Docent, Leg.läkare Den kliniska vardagen Kliniska sömnstörningar

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering

Långvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering Långvarig smärta och utmattning likheter och olikheter vid rehabilitering Doc. Carl Molander, 2017 Sjukvårdspanoramat förändras ska Rehabiliteringsmedicin göra en insats? Klassiska uppdrag inom rehabiliteringsmedicin:

Läs mer

Vägen in ett motivations- och rehabiliterande projekt

Vägen in ett motivations- och rehabiliterande projekt Mean of Vitalitet Projektledare Catrin Nilsson, 010-119 21 46 2010-12-10 Vägen in ett motivations- och rehabiliterande projekt Delrapport december 2010 Bakgrund Det man såg i uppföljningarna av handlingsplanen

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

HJÄRNTRÖTTHET EFTER STROKE

HJÄRNTRÖTTHET EFTER STROKE HJÄRNTRÖTTHET EFTER STROKE Lars Rönnbäck, professor, neurolog Birgitta Johansson, docent, psykolog, specialist i neuropsykologi Mental trötthet/ hjärntrötthet - ingen vanlig trötthet Tillgänglig energi

Läs mer

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson RSMH konferens - Att leva med psykos och vägen till återhämtning Vad är en psykos? 2013-09-27 Roger Carlsson Psykos abnormt mentalt tillstånd - förlust av kontakt med verkligheten, - hallucinationer eller

Läs mer

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? GOD FÖRMIDDAG! Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller? Del I: Neuroendokrin funktion Kognitiv förmåga Hippocampus morfologi Del II: Konstruktion och utvärdering av en självskattningsskala för symtom

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg FYSS och FaR för barn och ungdomar Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg FYSS 2016 Barn och unga Effekter av FA Nya svenska rekommendationer för FA hos barn

Läs mer

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Per Lytsy Leg läk, Med Dr Psykisk ohälsa som orsak till sjukskrivning Vitalis- ett projekt om sjukskrivning kvinnors ohälsa Per Lytsy Leg läk, Med Dr Är hälsan könsspecifik? Hälsoparadoxen Kvinnor lever längre än män men: rapporterar

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning

Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning Fysisk aktivitet, FaR och Friskvårdslotsning Helena Wallin Eriksson, hälsoplanerare Folkhälsoenheten Hälsa och habilitering folkhalsoenheten.hoh@lul.se www.lul.se/folkhalsoenheten Mia Modin, friskvårdslots

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Brobygge! Välkomna! Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention och behandling

Brobygge! Välkomna! Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention och behandling Brobygge! Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i sjukdomsprevention och behandling Iwona Jacobsson Folkhälsoplanerare Landstinget Västernorrland Välkomna! 1 FYSS FYsisk aktivitet som Sjukdomsprevention

Läs mer

Fysisk aktivitet Stress och utmattningssyndrom - Hur hänger det ihop?

Fysisk aktivitet Stress och utmattningssyndrom - Hur hänger det ihop? Fysisk aktivitet Stress och utmattningssyndrom - Hur hänger det ihop? Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Arbetslivets omvandling Globalisering Krav

Läs mer

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Normalt beteende i en onormal miljö? Fysisk aktivitet vid behandling av övervikt och fetma Kost Beteendeförändring

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

R EGIONALT VÅRDP ROGRAM 2008 UTMATTNINGSSYNDROM

R EGIONALT VÅRDP ROGRAM 2008 UTMATTNINGSSYNDROM R EGIONALT VÅRDP ROGRAM 2008 UTMATTNINGSSYNDROM INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid.nr. 1. Syfte 2 2. Sammanfattning 2 3. Bakgrund 3 4. Diagnostik 3 5. Behandling/rehabilitering 8 6. Förlopp 13 7. Sjukskrivning 15

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Utredning i multidisciplinära team av patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa.

Utredning i multidisciplinära team av patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa. Utredning i multidisciplinära team av patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa. Förändring i psykisk ohälsa och sjukskrivning efter 6 månader. Mona Rysäter Handledare Gunnar Ahlborg jr Projektarbete

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

SBU Behanding av depression hos äldre 2015: Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med

SMÄRTA. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer. som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik?

Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik? Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik? Vojtech Kovár, M.D. 2004-Oktober-17 E-post: vojtakovar@telia.com www.utmattning.resolve.at www.exhausted.resolve.at Copyright 2004 by

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Måndag 5 september 2 Det psykologiska instrumentets anatomi - introduktion Det psykologiska instrumentets anatomi : Introduktion Introduktionens två delar Exponering: mätning in

Läs mer

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa

Stressrelaterad psykisk ohälsa Stressrelaterad psykisk ohälsa hur ser problemet ut? Kristina Glise Långtidssjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa ökar i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Förhållanden på arbetsplatser,

Läs mer

Engagemang och utbrändhet att brinna för sitt arbete och brinna ut

Engagemang och utbrändhet att brinna för sitt arbete och brinna ut Engagemang och utbrändhet att brinna för sitt arbete och brinna ut Av: Ulrika Eriksson Hallberg, Fil.Dr Karolinska Institutet Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Nätverksträff på

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB

Läs mer