NORDTERM Forvaltning af fagsprog i samfundet Hvem har ansvaret? Hvem tager ansvaret? Reykjavík, Island

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NORDTERM 2015. Forvaltning af fagsprog i samfundet Hvem har ansvaret? Hvem tager ansvaret? Reykjavík, Island"

Transkript

1 NORDTERM 2015 Forvaltning af fagsprog i samfundet Hvem har ansvaret? Hvem tager ansvaret? Reykjavík, Island júní

2 Virpi Kalliokuusi Institut för hälsa och välfärd (THL), Enheten för informationsstrukturer Mannerheimvägen 166, Helsingfors tfn filosofie magister, specialplanerare, terminologiansvarig Katri Seppälä Terminologicentralen TSK Albertsgatan 23 A 12, FI Helsingfors tfn filosofie magister, direktör på TSK, arbetade deltid på Aalto-universitetet i FinnONTO-ontologiprojekt Nyckelord: terminologiska metoder, begreppsanalys, begreppsmodellering Hurudant ansvar kan terminologer ha i begreppsmodellering? Begreppsanalys används som metod i terminologiarbete när man vill reda ut begrepp och deras relation till språket för att underlätta kommunikation och informationsöverföring. Begreppsmodellering i sin tur används när man vill beskriva de viktigaste begreppen som berör organisationsverksamhet och som används för att utveckla de it-system som behövs i verksamheten. Även om det i båda dessa fall gäller att reda ut begreppen och deras relationer till varandra, är förhållandet mellan begreppsanalys och begreppsmodellering ännu ganska oklart. Vi har i vårt arbete haft möjligheten att jämföra begreppsmodellering med begreppsanalys och tänker att terminologer som är experter på begreppsanalys har mycket att ge för begreppsmodelleringen. Men hurudant ansvar kunde terminologer ta på sig i modelleringsprojekt och hur kunde de vidareutveckla de terminologiska principerna och metoderna så att de anpassar bättre i modelleringens ändamål och kunde lättare tas i bruk i praktiska modelleringsprojekt? I vårt föredrag kommer vi att diskutera hurudana tolkningssvårigheter och brister i analys vi har upptäckt i begreppsmodeller och hur de systematiska terminologiska metoderna kunde hjälpa till så att resultaten, alltså själva modellerna, skulle vara både begreppsligt konsekventa och språkligt entydiga. Den terminologiska systematiken kunde enligt vår uppfattning utnyttjas i hela analysoch beskrivningsprocessen, men vi kommer att diskutera särskilt de följande delområdena i modelleringsprocessen: benämning och beskrivning av begrepp och beskrivning av relationer mellan begreppen. De exempel vi kommer att använda kommer från hälsovården, men samma fenomen gäller även andra fackområden. 2

3 Stefano Testi, terminolog Terminologicentrum TNC Västra vägen 7 B SE Solna, Sverige Samarbete mellan terminolog och verksamhetsanalytiker Detta föredrag ska handla om hur terminologer kan bidra till en hög terminologisk stringens i arbetet med modeller över arbetsprocesser, så kallade processbeskrivningar. Bakgrunden till arbetet var att Socialstyrelsen i Sverige inför 2014 fick ett regeringsuppdrag att beskriva hur traumavård ska vara organiserad inom svensk hälso- och sjukvård. I projektet skulle man bland annat beskriva hur en beredskap för att kunna ta hand om många svårt skadade skulle se ut om en stor olycka skulle ske i Sverige. I arbetet samarbetade en terminolog från TNC med en verksamhetsanalytiker och med sakkunniga personer inom hälso- och sjukvård som hade kompetens inom traumavård. Ett mål var att processbeskrivningen så långt möjligt skulle innehålla vedertagna facktermer för att alla användare skulle förstå och använda processbeskrivningen på samma sätt. Ett annat mål var att i arbetsgruppen också analysera och definiera de begrepp som det rådde oklarhet kring (till exempel trauma, traumapatient, traumaledare, traumateam). 3

4 Annika Asp, terminolog Terminologicentrum TNC Västra vägen 7 B Solna, Sverige Om termers klasstillhörighet Detta föredrag ska visa hur en terminolog med ett terminologiskt medvetet arbetssätt kan höja kvaliteten på begrepps- och informationsmodeller i projekt som rör utvecklingen av it-system. Bakgrunden till arbetet är att Socialstyrelsen i Sverige nu vidareutvecklar sin så kallade nationella informationsstruktur, NI, ett uppdrag från den svenska regeringen. Med NI som grund ska hälsooch sjukvården och socialtjänsten kunna utveckla funktionella it-stöd och standardiserade mallar för dokumentation. En terminolog från TNC samarbetar med informatiker i projektet och bidrar här med kompetens i terminologisk begreppsanalys och kunskap om fackspråk. Det kan till exempel innebära att se till att en klass i informationsmodellen som benämns med en fackterm faktiskt motsvarar det begrepp som facktermen avser. Och om den information som klassen är tänkt att hålla i någon utsträckning inte överensstämmer med begreppet bakom en föreslagen fackterm, så bör klassen ges en annan benämning. På detta sätt blir det lättare för användare av modellerna att förstå dem och se kopplingen till det egna fackspråket. Exempel från projektet kommer att belysas. 4

5 Emma Leeb-Lundberg, terminolog Socialstyrelsen, Stockholm, Sverige Framgångsfaktorer i samarbeten mellan terminologer och informatiker Vi på svenska Socialstyrelsen får, liksom många andra terminologer, fler och fler förfrågningar om att delta i projekt som ska leverera informationsmodeller. Att en terminolog har mycket att tillföra i ett sådant arbete är tydligt. Den terminologiska metoden lämpar sig väl för att kvalitetssäkra namn på klasser och avgränsa enheterna i modellen. Om organisationen har en termbank kan en mappning mellan termbankens begrepp och informationsmodellerna resultera i mycket hållbara strukturer som dessutom får stort genomslag i verksamheten genom att de använder ett språk som redan är välkänt för deltagarna. Men att arbeta som terminolog i ett informatikprojekt medför särskilda utmaningar. Det kan uppstå krockar mellan terminologimetoden och den informatiska metoden. Begrepp som förekommer inom både informatik och terminologi men betyder olika saker i de olika disciplinerna kan orsaka missförstånd. Man kan också ha olika förväntningar på varandra och på vad projektet ska leverera. För att analysera dessa problem och hitta åtgärder mot dem anordnade vi på Socialstyrelsen tillsammans med TNC i början av året ett erfarenhetsseminarium med informatiker, terminologer och projektledare från två sådana framgångsrika projekt på myndigheten. På föredraget berättar vi om de framgångsfaktorer som vi har identifierat. 5

6 Anna Odgaard Ingram og Pia Lyngby Hoffmann Medforfattere: Bodil Nistrup Madsen DANTERMcentret Department of International Business Communication Copenhagen Business School Dalgas Have 15 DK-2000 Frederiksberg Danmark Brugerforsøg i forbindelse med DanTermBank-projektet DanTermBank-projektet har til formål at etablere en dansk term- og vidensbank, som skal indeholde detaljerede oplysninger om begreber, herunder terminologiske ontologier (begrebssystemer). Der blev i projektet opstillet nogle brugerscenarier for potentielle brugere af en dansk vidensbank og gennemført tre forsøg i folkeskolen og gymnasiet, som viste, at eleverne nemmere finder relevante oplysninger i en vidensbank med begrebsmodeller og tilhørende definitioner end ved at søge informationer i forskellige kilder på Internettet, som ikke indeholder samme strukturerede information. Der er i projektet desuden gennemført forsøg med medarbejdere i SKAT for at undersøge potentielle brugeres præferencer, når det gælder brugergrænseflader. Disse forsøg viste, at mange finder, at struktureret viden i begrebsmodeller er et effektivt alternativ til rene tekstsøgninger. I vores indlæg vil vi give eksempler fra forsøgene i folkeskolen og gymnasiet og uddybe resultaterne samt beskrive de erfaringer vi har gjort os. 6

7 Hanne Erdman Thomsen (lektor) Medforfattere: Bodil Nistrup Madsen (professor), Tine Lassen (post.doc) Radu Dudici (udvikler) Bo Krantz Simonsen (udvikler) Department of International Business Communication Copenhagen Business School Dalgas Have 15 DK-2000 Frederiksberg Danmark Automatisk vidensindsamling til DanTermBank DanTermBank-projektet har til formål at etablere en dansk term- og vidensbank, som skal indeholde detaljerede oplysninger om begreber, herunder terminologiske ontologier (begrebssystemer). For at muliggøre en effektiv og systematisk dataindsamling til vidensbanken er automatisk vidensindsamling en central del af projektet. I den netop afsluttede første fase af DanTermBank-projektet har vi udviklet avancerede metoder og prototyper til automatisk ekstraktion af viden om begreber fra tekster samt til automatisk opbygning og validering af terminologiske ontologier. Prototyperne kan anvendes sekventielt i en fuldautomatisk proces, lige fra indsamling af relevante tekster til sikring af logisk konsistens i de terminologiske ontologier. En anden mulighed er at bruge dem enkeltvis til at assistere i de forskellige faser af terminologiarbejde: indsamling af tekster, identifikation af termkandidater, opbygning af udkast til ontologier (begrebssystemer) og kvalitetssikring af ontologierne. Nogle af prototyperne er tilpasset dansk sprog, det drejer sig om ordklasseopmærkning og termekstraktion, de øvrige prototyper er sprogguafhængige. Indlægget vil fokusere på prototyperne og på de resultater vi hidtil har opnået i forbindelse med afprøvning af dem. 7

8 Päivi Pasanen Filosofie doktor, universitetslektor Helsingfors universitet Institutionen för moderna språk PB Box 24 (Unionsgatan 40 B) FI Helsingfors universitet Tel E-post: Tillämpning av ramanalys inom sjöfartens säkerhetsbegrepp Den kognitiva förändringen i forskning av språk inom specifika ämnesområden syns också i terminologisk forskning, eftersom man allt mer intresserar sig för terminologins kognitiva inriktning, den deskriptiva forskningen av begrepp inom specifika ämnesområden såväl som för terminologins sociala dimensioner (Faber 2009: 107). Därtill öppnar också användningen av ramanalys, korpusar för specifika ämnesområden samt korpusredskap nya perspektiv för terminologisk forskning. I min föregående forskning (Pasanen 2014) presenterade jag en modell för extraktion av terminologisk information, en kombination av kärntermer och terminologiska detektorer. Mitt mål är att vidareutveckla denna modell av informationsextraktion genom att tillämpa en ramanalys i korpusmaterialet. I ramanalysen ska den extraherade informationen som beskriver begrepp inom specifika ämnesområden ordnas i så kallade tolkningsramar. I mitt föredrag ger jag ett exempel på hur man med hjälp av denna metod kan forma en tolkningsram för en grundstötning. Som forskningsmaterial använder jag rapporter på finska olycksfallsutredningar. Faber, P. (2009). The cognitive shift in terminology and specialized translation. MonTI. Monografías de Traducción e Interperetación, 1, ( ). Pasanen, P. (2014). Knowledge patterns as indicators of cause-and-effect relations in the domain of maritime safety. G. Budin & V. Lušicky (eds.), Languages for Special Purposes in a Multilingual, Transcultural World, Proceedings of the 19th European Symposium on Languages for Special Purposes, 8-10 July 2013, Vienna, Austria. Vienna: University of Vienna,

9 Gisle Andersen, Marita Kristiansen og Vemund Olstad Institutt for fagspråk og interkulturell kommunikasjon Norges Handelshøyskole Kontaktinformasjon: Norges Handelshøyskole Institutt for fagspråk og interkulturell kommunikasjon v/ Marita Kristiansen Helleveien 30 N-5045 Bergen Tlfnr Integrering av heterogene ressurser i Termportalen.no Som en del av det NFR-finansierte prosjektet CLARINO, 1 er Norges Handelshøyskole (NHH) i ferd med å etablere en nasjonal portal for terminologiressurser (Termportalen.no). Med Termportalen.no ønsker NHH å ta det nasjonale ansvaret som er gitt til høyere utdanning i Norge for å utvikle og ivareta norsk terminologi, i tråd med St.meld.35 ( ) Mål og meining, og Universitets- og høyskoleloven. Målet er å få på plass en infrastruktur hvor flest mulig allerede etablerte terminologiske ressurser blir integrerte, og hvor det er mulig å søke fritt på tvers av disse ressursene via en internettbasert, åpen løsning. Denne infrastrukturen omfatter en redigeringsapplikasjon som også gjør det mulig for både nye og gamle ressursleverandører å utvikle ny terminologi og videreutvikle eksisterende terminologi. I foredraget vil vi presentere vår erfaring med å integrere materiale fra tre institusjoner, Helsedirektoratet, Sjøfartsdirektoratet og Tolketjenesten i Bergen som alle ønsker å bidra med terminologi til Termportalen.no. Disse institusjonene er svært forskjellige når det gjelder i hvilken grad de har arbeidet systematisk med terminologi, men felles for dem er at de har ansvar for forvaltning av viktig terminologi for betydningsfulle samfunnsområder og en interesse av å gjøre denne tilgjengelig gjennom en nasjonal infrastruktur. De tre leverandørene illustrerer ulike sider ved arbeidet med integrering av terminologi, fra konvertering og i noen grad harmonisering av svært omfattende eksisterende baser, dels med overlappende innhold (Helsedirektoratet), via koordinering av felles tolketerminologi for en lang rekke til dels svært ulike språk (Tolketjenesten), til oppbygging av nye terminologiressurser på grunnlag av oversatte tekster (Sjøfartsdirektoratet). Vi vil i presentasjonen vår diskutere utfordringer i dette arbeidet og hvordan den tekniske løsningen kan tilpasses ulike behov, uthenting av terminologiske innhold ved hjelp av halvautomatisk termekstraksjon fra parallellkorpus, og organisering av datamaterialet som de tre leverandørene ønsker å få integrert i infrastrukturen. Referanser St.meld.nr. 35 ( ) Mål og meining. Ein heilskapleg norsk språkpolitikk, Termportalen.no, 1 9

10 Shanshan Wang, PhD candidate in Translation Studies Kun Ji, PhD candidate in Translation Studies Prof. Lauri Carlon, professor of University of Helsinki, research in linguistics, terminology and translation technology Department of Modern Languages, University of Helsinki Adresse: The Department of Modern Languages, PO Box 24, University of Helsinki Telefonnummer: E-postadresse: Öppen länkad lingvistisk data som terminologikälla: kvantitet mot kvalitet Denna artikel undersöker tillgängliheten och kvaliteten hos öppet lingvistiskt data (LLOD) som källa för mångspråklig terminologi och lokalisering. Terminologer borde kunna dra nytta av LLOD som öppen, strukturerad källa för benämningar omfattande många språk och områden. Vi studerad främst kvaliteten av LLOD källor för terminologiska ändamål, och illustrerar hur vår ontologibaserad terminologiverktyg TermFactory kan användas för sökning, kombinering, verifiering och kvalitetsgranskning of LLOD material. Speciellt, vi tittar på två mångspråkiga LLOD källor: BabelNet 3.0 and Lemon (The Lexicon Model for Terminology). BabelNet 3.0 innehåller över 13 miljoner termposter (Babel synsets), som representerar betydelser och innehåller ekvivalenter i 271 olika språk. Vi studerad utdrag ur Babelnet och jämför dem med andra källor med hänsyn till kvalitet och tillförlitlighet. Vi visar också hur enkla lokariseringsetikett från LOD källor såsom DBPedia kan länkas med rikare lexikalisk formation som Lemon. Vi använder TermFactory både såsom sökningsverktyg och som toppontologi för at brygga mellan olika källor. 10

11 Marita Kristinansen Norges Handelshøyskole Institutt for fagspråk og interkulturell kommunikasjon Helleveien 30 N-5045 Bergen / Hvor parallelt. Om parallellspråklighet i høyere utdanning i Norden Det er snart ti år siden Nordisk Ministerråd publiserte Deklarasjon om nordisk språkpolitikk 2 (2006) med det formål å etablere en felles nordisk språkpolitikk. Siden den gang har den språkpolitiske debatten pågått aktivt og flere nasjonale språkpolitiske rapporter har blitt skrevet. I samme periode har høyere utdanning opplevd en økende bruk av engelsk som undervisnings- og forskningsformidlingsspråk. Dette har skapt en debatt i alle de nordiske landene, dvs. Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige, om hvorvidt det bør utarbeides språkpolitikker som sikrer nasjonalspråkenes status og undervisningens kvalitet. I denne sammenhengen nevnes ofte begrepet parallellspråklighet som kan forstås som en jevnbyrdig bruk av både engelsk og det nasjonale språket. I foredraget mitt vil jeg presentere arbeidet som er gjort i et nordisk nettverk som har hatt som mål å koordinere en vurdering av i hvilken grad det er behov for å implementere parallellspråklighetspolitikker i nordisk høyere utdanning og hvordan disse i så fall skal se ut. 3 Nettverket har utarbeidet landrapporter som beskriver den parallellspråklige tilstanden i hvert av de nordiske landene (Gregersen et al 2014). Jeg vil oppsummere resultatene fra landrapportene, med hovedfokus på den norske (Kristoffersen et al 2014). Arbeidet som har vært gjort i nettverket videreføres nå i et nordisk parallellspråknettverk oppnevnt av Nordisk ministerråd, 4 og jeg vil rapportere om arbeidet i nettverket så langt. Referanser Kristoffersen, Gjert, Marita Kris ansen og Unn Røyneland Landrapport Norge: Internasjonalisering og parallellspråklighet ved norske universitet og høyskoler. I Frans Gregersen (red.), Hvor parallelt Om parallellspråkighet på Nordens universitet. København: Nordisk Ministerråd. TemaNord 2014(535), Frans Gregersen (et al.) Hvor parallelt Om parallellspråkighet på Nordens universitet. København: Nordisk Ministerråd. TemaNord 2014(535) Netværk for parallelsproglige mål på Nordens internationaliserede universiteter,

12 Sigurður Jónsson Alþingi Johan Myking Institutledar Universitet i Bergen Det institusjonaliserte terminologiarbeidet til liten nytte? Spørsmålet i overskrifta har ikkje generell adresse, men refererer til den diskusjonen om språkpolitikken ved nordiske universitet som vi har gjennomført i boka Parallellspråk og domene (Sigurður Jónsson m.fl. 2013). Den språkpolitiske diskursen ved nordiske universitet på 2000-talet har lagt stor vekt på terminologiutvikling, men utan å leggja fram klåre idear om korleis denne utviklinga skal skje. Universitetssektoren har ingen eigen terminologisk infrastruktur, og ein kunne derfor venta at den eksisterande nasjonale terminologiske infrastrukturen ville framstå som ein naturleg samarbeidspartnar, vegvisar og koordinator. Det er likevel eit stort spørsmål om dei eksisterande nasjonale institusjonane faktisk har ein slik politikk, eller om den er effektiv. Vi kan derfor formulera nokre teser til diskusjon: Det er ei inkoherent terminologisk organisering i Norden, store nasjonale variasjonar. Inntrykket er f.eks. at Danterm er nedbygd parallelt med at CIP blir oppbygd. Om dette er riktig, må det kallast eit paradoks. Det er lite samarbeid mellom dei nasjonale terminologisentralane og institusjonane i universitetssektoren. Tradisjonelt terminologiarbeid er ukjent i universitetssektoren, bortsett frå nokre terminologiske forskingsmiljø, og terminologisentralane har ingen strategi for samarbeid og støtte til denne sektoren (modifikasjon: Språkrådet i Noreg, til dels). Metodegrunnlaget for terminologiarbeid er ukjent i universitetssektoren, og strategiske analysar og vurderingar er lite konkrete. I den grad terminologisk metode blir introdusert for universitetssektoren, blir det vurdert som altfor ambisiøst, altfor kostbart, altfor komplisert. Er det eit handikap å ha wüstersk bakgrunn i diskusjonar med representantar for dei ulike domene? Referanse: Sigurður Jónsson, Christer Laurén, Johan Myking og Heribert Picht Parallellspråk og domene. Nordisk språkplanlegging på 2000-tallet, med særlig vekt på forsknings- og utdanningssektoren. Oslo: Novus. 12

13 Ole Våge Språkrådet Postboks 8107 Dep OSLO Noreg Stilling: seniorrådgjevar Telefon: E-post: Kven har og tek ansvar for utvikling av terminologi i universitets- og høgskolesektoren i Noreg? I den norske universitets- og høgskolelova heiter det i paragraf 1 7 at «[u]niversiteter og høyskoler har ansvar for vedlikehold og videreutvikling av norsk fagspråk». Ansvaret ligg altså hos sektoren sjølv. Samstundes har Språkrådet eit språkpolitisk ansvar for å styrkje norsk fagspråk i høgare utdanning og forsking. Ein kan difor seie at ansvaret i ein viss forstand ligg både i sektoren og utanfor sektoren. I dette innlegget vil eg ta for meg korleis dette ansvaret blir forvalta gjennom eit samarbeid mellom Språkrådet og fleire miljø i sektoren. Gjennom eit mønsterpraksisprosjekt i kjemi blei ulike arbeidsmåtar i terminologiarbeid prøvd ut i løpet av Formålet var å finne ei arbeidsform som andre fagmiljø i sektoren kunne nytte for å samle inn, registrere og gjere terminologi tilgjengeleg. Prosjektet munna ut i ein rapport og ei praktisk rettleiing. Med andre ord er det eit metodetilbod til fagfolk som ønskjer å starte opp eit terminologiarbeid, men ikkje heilt visste korleis dette kunne gjerast. Eg vil også ta for meg ei vidareføringa av denne satsinga gjennom ei utlysing av prosjektmidlar til andre fagfelt i universitets- og høgskolesektoren i Våren 2015 startar det opp eit nytt prosjekt som skal arbeide med terminologi i kjønnsforsking med støtte frå Språkrådet. Prosjektet spring ut frå det nasjonale fagrådet i kjønnsforsking, eit av 38 nasjonale fagråd underlagt Universitets- og høgskolerådet. Slike fagråd kan vere ein naturleg stad å forankre ansvaret for terminologiarbeid sektoren. I tillegg til å snakke om erfaringar frå desse prosjekta vil eg også diskutere korleis ansvaret vert fordelt mellom sektoren og Språkrådet på ulike måtar. 13

14 Anita Nuopponen Vasa universitet, kommunikationsforskning PL 700 FIN VASA professor i teknisk kommunikation Utmaningar för terminologiutbildningen vid universitet På Nordterm 2009 Henrik Nilsson och Niina Nissilä diskuterade terminologiutbildningen i de nordiska länderna i sitt föredrag om det samnordiska utbildningsprojektet Termdist. Som utmaningar sammanfattade de bl.a. att terminologins genomslag som akademiskt ämne, studentantal för längre utbildning, olika innehållsliga och metodiska krav för olika typer av kurser och en förändrad arbetsmarknad. I detta föredrag ska jag diskutera dessa och andra utmaningar och möjligheter från universitetutbildningens synvinkel. Som bakgrund fungerar erfarenheter från terminologiutbildningen som har rötter ända till 1970-talet vid Vasa universitet. Vad som gör dessa utmaningar och utvecklingsmöjligheter aktuella idag är att på hösten 2014 börjades det en inriktning i terminologi inom magisterprogrammet i teknisk kommunikation (120 ECTS). Detta innebär bl.a. att den långa traditionen i terminologisk undervisning och forskning har fått erkännande och tagits med som ett av de strategiska utvecklingsmålen för Filosofiska fakulteten. För tillfället har två professurer och en universitetslektor terminologilära som en av tyngdpunkterna i deras forskning och undervisning. Nilsson och Nissilä ställer också frågan om man borde sträva mot en terminologisering av andra yrkesgrupper och utbildningar. Denna är en intressant fråga, vilken aktualiseras i Vasa i de enstaka kurser i terminologi som är inkluderade i flera utbildningsprogram på kandidat- och magisternivån samt biämnet i terminologi och teknisk kommunikation (teknikinformation) som är öppet för alla intresserade vid universitetet. Introduktionskursen genomförs också på öppet universitet som en nätkurs. I teorin är det också möjlig att hela magisterprogrammet görs som en distanskurs. Utom dessa utbildningar också iakttagande av olika målgrupper och inte minst arbetsmarknaden kommer att diskuteras i föredraget. 14

15 Marianne Aasgaard, Rådgiver, Språkrådet (Norge) Språkrådet, Postboks 8107 Dep, 0032 Oslo Tlf (jobb) / (mobil) Språket i nød- og beredskapsetater forklare, ikke forvirre Språkrådet har i flere år vært involvert i to arbeidsgrupper som arbeider med harmonisering av terminologi: Terminologi for akutt forurensning og Kollegiet for brannfaglig terminologi. Gruppene arbeider med terminologi som brukes ved håndtering av akutte uhells- /ulykkeshendelser, særlig innen brann og redning, akutt forurensning og andre sivile hendelser (for eksempel flom, ras, ekstremvær). Offentlig innsats i slike situasjoner er organisert slik at det ofte er de samme som rykker ut i «førstelinjetjenesten», men det er ulike etater som har det overordnede ansvaret for de ulike nødsituasjonene. Det brukes ulik terminologi i de forskjellige etatene, både i «førstelinjen» og i overordnede etater. Dette bidrar til å skape forvirring i situasjoner der klar og entydig kommunikasjon er svært viktig. Også terminologien rundt organiseringen av arbeidet, den organisatoriske terminologien, brukes ulikt i de ulike etatene. Språkrådet har sammen med de to arbeidsgruppene tatt initiativ til et seminar der dette temaet blir belyst. Her håper vi å ansvarliggjøre de overordnede etatene og legge til rette for et samarbeid om terminologi. Det er de overordnede etatene som er premissleverandørene, de utarbeider blant annet styrende dokumenter og veiledere som også legger føringer for terminologibruken. Arbeidet er i startgropen, og i dette innlegget vil jeg se på hvordan vi mener vi best mulig kan oppnå og organisere et samarbeid på tvers av ulike etater. 15

16 Lotte Weilgaard Christensen og Margrethe H. Møller Institut for Design og Kommunikation Syddansk Universitet Universitetsparken Kolding Kommunikation om borgerservicefunktioner på bibliotekerne Med den fællesoffentlige digitaliseringsstrategi i Danmark sker der en trinvis overgang til obliga-torisk selvbetjening. I 2015 skal 80 pct. af borgernes kommunikation med det offentlige ske digitalt. Ud-gangspunktet for den offentlige digitale kommunikation er, at de borgere, der kan kommunikere digitalt, skal det, og de borgere, der har svært ved at kommunikere digitalt, kan få hjælp og vejledning enten i borgerservice eller på biblioteket. Dette er en ny opgave for bibliotekerne, og der er desuden forskel fra kommune til kommune på omfanget af opgaver, dvs. om tilbuddet kun omfatter vejledning i selvbetjeningsløsninger, eller om biblioteket derudover også udsteder pas, kørekort og NemID. Kommunerne har givet dette nye tilbud på bibliotekerne forskellige navne. I de tre største byer i Danmark hedder tilbuddet for eksempel: Københavns Kommune: Borgerservice KVIK på biblioteket Aarhus Kommune: NemBS på biblioteket Odense Kommune: Borgerservice Light på biblioteket Denne mangel på konsistens i navngivning betyder, at det meget ofte er uklart hvilke serviceydelser de enkelte biblioteker tilbyder. Dette giver anledning til frustrationer hos brugerne og dermed også hos med-arbejderne. I denne artikel vil vi undersøge terminologien på området og komme med forbedringsforslag. 16

17 Karin Hansson klarspråksexpert på Statistiska centralbyrån Box 24300, Stockholm Sverige Hur gör man statistiska termer begripliga? På Statistiska centralbyrån (SCB) har vi sedan två år en webbordlista. Huvudsyftet med den är att ge stöd till besökarna till scb.se i att hitta, förstå och använda statistisk information, i form av framför allt tabeller och artiklar. Termenar i ordlistan markeras automatiskt i texter och tabellhuvuden; när man klickar på ett markerat ord öppnas en ruta med ordets post i ordlistan. I arbetet samarbetar jag som klarspråksexpert med statistiker och en terminolog för att definitionerna och förklaringarna i ordlistan ska vara statistiskt korrekta, terminologiskt bra och språkligt begripliga. Som ansvarig för begripligheten representerar jag statistikanvändarna så det ingår i min uppgift att ringa in deras behov utifrån de sammanhang där användarna möter termerna. Vad är det egentligen för förklaring som besökarna behöver just där de befinner sig på scb.se? Svårigheterna blir särskilt uppenbara när det finns en grupp nära besläktade begrepp med snarlika termer, t.ex. flyttning, inrikes flyttning, utrikes flyttning, inflyttning, utflyttning, inrikes inflyttning, utrikes inflyttning, utrikes utflyttning och inrikes utflyttning som alla är benämningar för händelser där en individ flyttar mellan bostäder. Utmaningen ligger i att i definitionsform lyckas lyfta fram vad som är den relevantaste informationen om begreppet och det som särskiljer det från de andra närliggande begreppen med snarlika termer. Detta tänkte jag berätta om i mitt föredrag. 17

18 Niina Nissilä (medförfattare Sara Nyholm) Filosofiska fakulteten Vasa universitet PB 700 FIN Finland tel Terminologi i ett skoladministrationsprogram Syftet med vårt föredrag är att diskutera språkets roll i användbarhet av ett skoladministrationsprogram. I ett skoladministrationsprogram möts vardagen och flera fackområden, t.ex. administration, pedagogik, ekonomi och teknik. Vår presentation handlar om den språkliga och terminologiska användbarheten av ett skoladministrationsprogram som används i Finland på olika skolstadier av både administratörer, lärare, elever och olika slags relaterade experter. Programmet är tillgängligt på tre språk: finska, svenska och engelska och används bland annat till att hålla kontakt, planera och informera. I användbarheten är det fråga om hur effektivt och meningsfullt en specifik användare kan nå sina mål med hjälp av t.ex. ett program. Vanligen lägger användare märke till användbarheten när det blir problem i användningen. Terminologi spelar ofta en roll när en användare upplever att ett system inte fungerar så som han väntar sig. Trots att dokumenterarna hos tillverkaren av det ifrågavarande programmet strävar efter att se till att språket i programmet är ändamålsenligt för alla slags användare på alla tre språk, är de ibland även tvungna att göra kompromisser i fråga om språkliga frågor. Vår presentation handlar om feedback på språkliga och terminologiska frågor som olika slags användare av det ifrågavarande programmet har gett till systemtillverkaren. Nyckelord: terminologi, användbarhet, informationssystem Källor: Jahnke, Nathan. (2011). Language Complexity and Usability. I: Michael J. Albers & Brian Still (red.). Usability of Complex Information Systems. Evaluation of User Information. Boca Raton, London, New York: CRC Press. Taylor & Francis Group Schmitz, Klaus-Dirk. "Indeterminacy of terms and icons in software localization." Indeterminacy in LSP and Terminology. Studies in Honour of Heribert Picht. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, S (2007): Suonuuti, Heidi (2001). Guide to Terminology. Nordterm 8. Helsinki: TSK, The Centre for Technical Terminology. Kort presentation: Niina Nissilä jobbar som forskardoktor vid Enheten för nordiska språk och Sara Nyholm som universitetslektor vid Språktjänsten vid Vasa universitet. 18

Från TEPA och Valter till en nationell termbank?

Från TEPA och Valter till en nationell termbank? Från TEPA och Valter till en nationell termbank? Seminar: Alle termer på (r)ett sted? Språkrådet, Oslo 17 november 2014 Mari Suhonen och Kaisa Kuhmonen Hej! Jag är Kaisa Kuhmonen, ledande terminolog vid

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP SOM DRIVANDE KRAFT I NORDEN. Nordisk entreprenörskapskonferens 2008

ENTREPRENÖRSKAP SOM DRIVANDE KRAFT I NORDEN. Nordisk entreprenörskapskonferens 2008 ENTREPRENÖRSKAP SOM DRIVANDE KRAFT I NORDEN Nordisk entreprenörskapskonferens 2008 Entreprenørskap i Norden Norden trenger flere entreprenører. Entreprenørskap er en viktig ingrediens i arbeidet med å

Läs mer

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012

FIRST LEGO League. Härnösand 2012 FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget Team Spam Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 7 jenter og 4 gutter. Vi representerer Kastellskolan Type

Läs mer

Projekthandbok Version 2015-01-26

Projekthandbok Version 2015-01-26 1 Planera Inledning Interreg Sverige-Norge har utviklet foreliggende prosjekthåndbok for å veilede deg i prosessen med å utvikle, søke, gjennomføre og avslutte et interregprosjekt. Interreg er et grenseoverskridende

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Agneta Hansson fil.dr., HiH og Nina Amble, forsker Afi Gardermoen 10.05.2006 VS 2010 amni 1 Opplegg Presentasjon oss, opplegg og overordnet situasjon

Läs mer

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT INNHOLDSFORTEGNELSE 1. Sammendrag... 3 2. Bakgrunn... 4 3. Projektbeskrivning, målgrupp, resultat, och resultatindikatorer samt effekter... 5 4. Indikatorer... 8 5.

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

Rikstermbanken. Alla termer på ett ställe. Karin Dellby. Terminologicentrum TNC. 29 november 2014. Västra vägen 7 B 169 61 Solna

Rikstermbanken. Alla termer på ett ställe. Karin Dellby. Terminologicentrum TNC. 29 november 2014. Västra vägen 7 B 169 61 Solna Rikstermbanken Alla termer på ett ställe Karin Dellby Terminologicentrum TNC 29 november 2014 Rikstermbanken Hur kom den till? finansiering, uppdrag innehåll Användning Förvaltning Framtid Hur kom Rikstermbanken

Läs mer

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til skolen Rundskriv S 09-2015 Oslo, 23. mars 2015 Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden 15. og 16. april, Nordiska Folkhögskolan, Kungälv, Sverige Nordisk folkehøgskoleråd inviterer

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Innlandet som motor for bioenergibransjen? Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Var ligger de framtida utfordringene? Klima Sikker energiførsyning Resurs hushållning Lokal utveckling Skapandeav

Läs mer

Invitasjon til den nordiske vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Invitasjon til den nordiske vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til folkehøgskolene (vær snill å send videre til:) -rektor, assisterende rektor/inspektør -lokallagsleder Kopi til: Vår ref.: 13/15/A 1.08, Oslo, 30.01.2015 FHF-rundskriv 4/2015 Nordisk folkehøgskoleråd

Läs mer

KREATIVA KVINNOR CARITA PELTONEN 8.3.2013

KREATIVA KVINNOR CARITA PELTONEN 8.3.2013 KREATIVA KVINNOR CARITA PELTONEN 8.3.2013 EVELYN FOX KELLER Professor Massachusets Institute of Technology, USA Being an outsider gave me the possibility of seeing SVERIGE Istället för att kvinnor skall

Läs mer

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum Serienummer Version 2010:01 1.0 1 (10) + Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Lödén Hans & Norell PO, red (2006): Statsmannaskap. Begrepp och praktik. Stockholm: Santérus förlag (sidorna 1-85, 255-288; övrigt kursivt)

Lödén Hans & Norell PO, red (2006): Statsmannaskap. Begrepp och praktik. Stockholm: Santérus förlag (sidorna 1-85, 255-288; övrigt kursivt) Litteratur Strategi och offentligt ledarskap (10 hp) Busch Tor, Johnsen Erik, Klausen Kurt Klaudi och Vanebo Jan Ole, red. (2005): Modernisering av offentlig sektor. Utfordringer, metoder og dilemmaer.

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Statsborgerskap og stemmerett. Torsdag 16. august 1984 kl. 10 Seksjonsmøte. Referat: Del I s. 225 flg.

Statsborgerskap og stemmerett. Torsdag 16. august 1984 kl. 10 Seksjonsmøte. Referat: Del I s. 225 flg. Statsborgerskap og stemmerett 409 Torsdag 16. august 1984 kl. 10 Seksjonsmøte Statsborgerskap og stemmerett Referat: Del I s. 225 flg. Debattleder: Professor jur. dr. Mikael Hidén, Finland. 410 Talere

Läs mer

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Agenda 1. Tidsvärdestudier vad och varför 2. Stora skillnader mellan dels i. olika områden/

Läs mer

Mötesprotokoll Reykjavik 18-19 april 2013

Mötesprotokoll Reykjavik 18-19 april 2013 Mötesprotokoll Reykjavik 18-19 april 2013 Deltagare: Per Firring Jensen, Anna Kaikkonen, Jarle Översveen, Kari Jensen, Kjell Wahlbeck, Håkan Axelsson, L-G Strandberg, Monica Rhodiner, Marie Norrby, Mikko

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge

Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge Utrymme för ökade ambitioner? Genombrottsforskningens villkor i Norge Mats Benner, presentation för den norska produktivitetskommissionen, 20 augusti 2015 Byggd på två rapporter: Evaluation of The Kristian

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget The Arrows Vi kommer fra Liden Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 3 jenter og 7 gutter. Vi representerer Anundgårds skola Type

Läs mer

NCK / The Nordic Centre of Heritage Learning. www.nckultur.org. Box 709 SE- 831 28 Östersund info@nckultur.org

NCK / The Nordic Centre of Heritage Learning. www.nckultur.org. Box 709 SE- 831 28 Östersund info@nckultur.org NCK / The Nordic Centre of Heritage Learning www.nckultur.org Box 709 SE- 831 28 Östersund info@nckultur.org Östersund, 2013 -1- Norska museer har ett stort engagemang för lärande och pedagogik. Det visar

Läs mer

etwinning i ett nötskal

etwinning i ett nötskal etwinning i ett nötskal etwinning online infoeftermiddag 28:e mars 2011 mia.sandvik@oph.fi Utbildningsstyrelsen www.etwinning.net www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete_i_europa Ett nätverk för skolor i Europa,

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Kom godt i gang. Tilslutninger

Kom godt i gang. Tilslutninger Quick Guide Kom godt i gang Tillykke med købet af Deres nye Clint DC3/DC5 kabel TV boks. Tilslutninger Kontroller at De har alle dele, og at apparaterne som skal forbindes med hinanden (TV, Forstærker

Läs mer

Verksamhetsplan arbetsgruppen utbildning 2003-2004

Verksamhetsplan arbetsgruppen utbildning 2003-2004 Verksamhetsplan arbetsgruppen utbildning 2003-2004 1. Arbetsgruppens namn och dess medlemmar STYRGRUPPEN Elin Reite, Avdelningsdirektör, Skoleetaten Oslo Ordförande 2003 Lisbeth Fossum, Pedagogisk vägledare,

Läs mer

Öppna upp företagsdata

Öppna upp företagsdata Öppna upp företagsdata 2012-10-17 david.norheim@computas.com Sundsvall 42, 17. oktober 2012 27.02.2013 Computas AS 2008 Agenda Intro Länkade data Företaksdata Demo Framtida Ambitioner 2 Computas AS 27.02.2013

Läs mer

Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden

Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Rapport om bruk av sociala medier i folkbildningen i Norden Annika Af Trolle (Folkbildningsrådet), Lill Perby (Folkbildningsförbundet) og Hilde

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Utviklingsmidler for Nordic Master Program. Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009.

Utviklingsmidler for Nordic Master Program. Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009. UTLYSNING SENTER FOR INTERNASJONALISERING AV HØGRE UTDANNING Utviklingsmidler for Nordic Master Program Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009. Det tildeles opp til 1 million

Läs mer

Ontologier og taksonomier

Ontologier og taksonomier NoRdteRM 16 Ontologier og taksonomier RedaktøReR: Bodil NistRup MadseN & HaNNe erdman thomsen NoRdteRM 2009 københavn 9.-12. juni 2009 NORDTERM 16 Ontologier og taksonomier Indlæg fra NORDTERM 2009 København,

Läs mer

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna

www.cumap.se CuMap support - under julhelgenrna Årgång 3, nr 3, December 2009 Julen närmar sig och vi börjar redan tänka på ledighet Eller kanske inte! Under julhelgerna kör ni föreningar så många cumap-cuper att det knappt går att hålla räkningen på

Läs mer

Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29

Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29 Anders Larsson, Mid Nordic Business Arena Arild Smolan, Høgskolen i Sør-Trøndelag Kick-Off Oslo 2014-10-29 Vad är en innovativ miljö för mig? Tänkbart förslag till generellt svar: Ett liv där jag ofta

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012. KomTek Glada Hudik. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2012. KomTek Glada Hudik. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget KomTek Glada Hudik Vi kommer fra Hudiksvall Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer KomTek Hudiksvall

Läs mer

Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE

Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE Integrasjon av helseteknologi i ingeniørstudiet: TELDRE ET PROSJEKT I GRENSEBROEN-FAMILIEN Per Thomas Huth Regionalt Innovationssystem TELDRE Trådløs Pasient FoU-ROM Utstillinger som for eksempel: Fremtidig

Läs mer

Världens Bästa helg! Unge Ledere. 23-25 april, Mastemyr. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Världens Bästa helg! Unge Ledere. 23-25 april, Mastemyr. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Världens Bästa helg! Unge Ledere 23-25 april, Mastemyr EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Helgen började med gåvor... T-shirts, vattenflaskor och deltagarbrickor var en del av det

Läs mer

Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige. Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015

Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige. Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015 Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015 Martin Börjeson Department of Social and Welfare Studies, Linköping University martin.borjeson@liu.se

Läs mer

Samiska traditioners roll i svensk rätt

Samiska traditioners roll i svensk rätt Samiska traditioners roll i svensk rätt Universitetslektor dr. juris Eivind Torp Nord-Nordiskt Juristmöte, Kautokeino 2009-06-15 Jag skall: 1. Kort redovisa Höyesteretts inställning vad gäller betydelsen

Läs mer

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice

Företagsekonomi, allmän kurs. Business Administration, General Course. Business Administration. 2004-07-01 until further notice 1(6) School of Management and Economics Course syllabus Course Code FEA330 Reg.No. EHVd 2004:35 Date of decision 2004-09-06 Course title in Swedish Course title in English Företagsekonomi, allmän kurs

Läs mer

INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021

INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021 INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021 ANSÖKAN OM FINANSIERING FRÅN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN OCH OM MEDFINANSIERING FRÅN NATIONELLA OFFENTLIGA MYNDIGHETER Datum Ansökning Projektets namn

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Världens bästa helg. Unge Ledere 8-10 april 2011. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Världens bästa helg. Unge Ledere 8-10 april 2011. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Världens bästa helg Unge Ledere 8-10 april 2011 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Helgen begynte med gaver og teambuilding Vi lyssnade till och dansade med Karin Fevaag Larsen

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Norden en ledande, dynamisk kunskaps och kompetensregion

Norden en ledande, dynamisk kunskaps och kompetensregion Norden en ledande, dynamisk kunskaps och kompetensregion Seminar: Elevernas välbefinnande Helsingsfors 27.9.2007 Avdelingschef Gard Titlestad Utdanning Forskning Arbeidsliv gt@norden.org Oversikt: Norden

Läs mer

Inbjudan till Nordisk TNT

Inbjudan till Nordisk TNT Inbjudan till Nordisk TNT Motivational Interviewing Training New Trainers En Nordisk MI tränarutbildning i Fredericia i Danmark 14 18 juni 2011 Det är nu snart 20 år sedan William R. Miller och Stephen

Läs mer

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller

Ash filter Föravskiljare Askeutskiller 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 1 Ash filter Föravskiljare Askeutskiller Instruction manual Bruksanvisning Bruksanvisning AF18A Varenr. 170208 170208 manual 05-04-06 14:35 Side 2 Askeutskiller AF18A

Läs mer

Norge: * Bergen universitet, Inst f medievittenskap, * Oslo Universitetet, Inst f medier og kommunikasjon, * Trondheim, Inst f drama, film, teater,

Norge: * Bergen universitet, Inst f medievittenskap, * Oslo Universitetet, Inst f medier og kommunikasjon, * Trondheim, Inst f drama, film, teater, Nordplus (Nordplus information is available only in Nordic languages, please contact the international office at your university.) Nordplus exchange takes place through networks. The following three networks

Läs mer

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter

EU-terminologi. Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter EU-terminologi Terminologiska utmaningar i arbetet med EU-texter Helsingfors och Vasa, 14-15 november 2013 Presentationens upplägg Vad är EU? Vad är EU-texter? Vad är EU-översättning? Vad har terminologin

Läs mer

Nordens Välfärdscenter. Rapport. I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g

Nordens Välfärdscenter. Rapport. I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g Nordens Välfärdscenter Rapport I n s p i r a t i o n f ö r i n k l u d e r i n g 1 Forord Den nordiske velferdsmodellen er bygget på noen felles verdier. Et sentralt mål er å skape muligheter, slik at

Läs mer

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur

Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar, 27-28 oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar erbjuder återigen en konferens med kvalitet som avser att diskutera specialpedagogiska frågor

Läs mer

Soft Step. NO: Øvelser

Soft Step. NO: Øvelser Soft Step NO: Øvelser Her får du en komplett trening av styrke, stabilitet, utholdenhet, bevegelighet, koordinasjon, kroppskontroll og en flott kroppsholdning! 1 Magemuskulatur, stabilitet i bekken og

Läs mer

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen

Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken

Läs mer

Tal Språkpolitikens dag 2014

Tal Språkpolitikens dag 2014 Tal Språkpolitikens dag 2014 Det är nio år sedan de fyra språkpolitiska målen beslutades av riksdagen den 7 december 2005. Snart blir det dags att titta tillbaka på det första decenniet med en nationell

Läs mer

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial

Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande och bevarande av digitalt kulturarvsmaterial Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering,

Läs mer

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura

130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura 130426 Möte svenska efakturaforumet EMSF arb.grupp 4 rekommendation kring standarder för efaktura Agenda för dagen 1. Välkomna, intro & sallad Ulrica 2. Kort beskrivning av det fortsatta arbetet Karina

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras

Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras Rapport angående de problem som kan uppstå i samband med att hästar av olika anledningar temporärt importeras/exporteras Producerat av: Mattias Hermansson & Knut Espen Johansen, KGH Consulting Uppdragsgivare:

Läs mer

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015.

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015. Innehåll Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, humanistiska utbildningsområdet (F 1039/2013)... 2 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, teologiska utbildningsområdet (F 1039/2013)...

Läs mer

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet

Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen. Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Flerspråkigheten och den nordiska språkgemenskapen Lena Ekberg Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholms universitet Deklaration om nordisk språkpolitik Inledning I Norden betraktar vi alla språk

Läs mer

Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv

Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv Engelska eller svenska? Om de svenska lärosätenas språkval och språkanvändning sett ur ett terminologiskt perspektiv Anna-Lena Bucher, Terminologicentrum TNC Seminarium i Bergen den 26 november 2013 Terminologicentum

Läs mer

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-26-08

DELOMRÅDE DIARIENUMMER N30441-26-08 BESLUT 2008-06-03 DIARIENUMMER N30441-26-08 DELOMRÅDE Norden Gröna Bälte Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden JiLU, Jämtlands läns landsting Att: Erik Andersson Rösta 830 43 Ås Projekt:

Läs mer

FIRST LEGO League. Östersund 2012

FIRST LEGO League. Östersund 2012 FIRST LEGO League Östersund 2012 Presentasjon av laget Nyheden 8a Vi kommer fra Östersund Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 9 jenter og 10 gutter. Vi representerer Nyhedens skola

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011

FIRST LEGO League. Härnösand 2011 FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Söråkers LEGO Team Vi kommer fra Söråker Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 2 jenter og 7 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Gods på baneseminar 15 april 2013

Gods på baneseminar 15 april 2013 Tom Granquist, Senior Rådgiver, Akershus fylkeskommune/ Gøteborg Oslo Samarbeidet (GO), 05.04.2013 Gods på baneseminar 15 april 2013 Er det håp for syd-korridoren på bane? På kortsikt? På lengre sikt?

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs. Beslutsfattande Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Det er et pussig fenomen detta med att ta bestemmelser. I det

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Quick Start Guide Snabbguide

Quick Start Guide Snabbguide Quick Start Guide Snabbguide C Dictionary Quick Start Thank you for choosing C Dictionary and C-Pen as your translation solution. C Dictionary with its C-Pen connection will make translation easy and enable

Läs mer

RAPPORT. HiNT som flerkulturell arena. Lena-Mari Sjöblom Kirsten Lauritsen Ingunn Longva Malvin Torsvik. Høgskolen i Nord-Trøndelag Rapport nr 85

RAPPORT. HiNT som flerkulturell arena. Lena-Mari Sjöblom Kirsten Lauritsen Ingunn Longva Malvin Torsvik. Høgskolen i Nord-Trøndelag Rapport nr 85 0 RAPPORT HiNT som flerkulturell arena Lena-Mari Sjöblom Kirsten Lauritsen Ingunn Longva Malvin Torsvik Høgskolen i Nord-Trøndelag Rapport nr 85 Steinkjer 2012 HiNT som flerkulturell arena Lena-Mari Sjöblom

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker

Hälsan tiger still och medborgaren samtycker Hälsan tiger still och medborgaren samtycker En betraktelse över medborgarsamverkan i två regionala projekt inom e hälsa och e government Annelie Ekelin och Sara Eriksén Det europeiska perspektivet Genom

Läs mer

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects.

We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. We are very practical, says Hans Murman about Swedish architects. Hans Murman, CEO of Murman Arkitekter, has made himself known for an architecture in which national tradition is blended with international

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete?

What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? What s in it for me? hur kan du som arbetar med vuxnas lärande ta hjälp av oss för nordiskt - baltiskt samarbete? Internationella programkontoret Statlig myndighet under Utbildningsdepartementet Uppdrag:

Läs mer

Henrika Zilliacus-Tikkanen förklarade sig frivillig som sekreterare.

Henrika Zilliacus-Tikkanen förklarade sig frivillig som sekreterare. Den nordiska samarbetskommittén för akademiska journalistutbildningar Protokoll fört vid kommitténs möte i Roskilde den 3 november 2006. Plats: Roskilde Universitets center RUC. 1. Mötets öppnande Ordförande

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Flytt till Bengt Lidnersgatan 7. Kick-Off för institutionens studenter

Flytt till Bengt Lidnersgatan 7. Kick-Off för institutionens studenter Flytt till Bengt Lidnersgatan 7 Nu är iordningställandet av våra lokaler på Bengt Lidnersgatan i stort sett klart och flyttlasset har gått. Följande kollegor har nu sina arbetsplatser här: Henrik Janson,

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Tema Alfa-1 Alfa-I. G ö t e b o r g 2 0 1 0 INBJUDAN

Tema Alfa-1 Alfa-I. G ö t e b o r g 2 0 1 0 INBJUDAN Tema Alfa-1 Alfa-I G ö t e b o r g 2 0 1 0 INBJUDAN 11-12 Juni 2010 alfa-1 Imbjudan Alfa-1 Sverige Riksförening alfa-1 antitrypsin Föreningen som sprider kunskap om alfa-1 antitrypsin. Utbildar, stödjer

Läs mer

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector

Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector Evaluation and the Organization of Social Work in the Public Sector SVUF-konferens, Stockholm 2013-11-14/15 Marek Perlinski Stefan Morén Björn Blom PhD in social work Professor in social work Professor

Läs mer

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen

FORORD... 7. PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen INNEHALL FORORD........................ 7 PERSONNAMN... 9 Dansk navnelov - en succes s? Dorrit Sylvest Nielsen Den nye norske lov om pel'sonnavn,.og praktiseringen av den... 23 Pan Fannakis Från Ehrenstråhle

Läs mer

En mer ansvarsfull avfallshantering?

En mer ansvarsfull avfallshantering? En mer ansvarsfull avfallshantering? Chef för juridiska ärenden Leena Eränkö Tf. Verkställande direktör Esa Nummela Växjö 28.5.2013 Avfallshantering i Sverige och i Finland 2005 JLY-Medlemsinfo 3-4/2005

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Kvalitetssäkringsarbete ur systemperspektiv

Kvalitetssäkringsarbete ur systemperspektiv Kvalitetssäkringsarbete ur systemperspektiv Linköping University Electronic Press Håkan Andersson Linköpings universitetsbibliotek Liu E-press och Diva LiU E-press OA förlag inom Linköping universitet

Läs mer

Så här använder du termbanken

Så här använder du termbanken Lathund 2014-05-055 Dnr 1.3-25607/2014 1(5) Regler och behörighet Emma Leeb-Lundberg emma.leeb-lundberg@socialstyrelsen.se Så här använder du termbanken Sök i termbanken På ingångssidan kan du söka i termbanken

Läs mer

Møt sommeren med stil!

Møt sommeren med stil! Møt sommeren med stil! PREMIER verdt opptil RIG 8000,- A! PREMIER verdt opptil REKrutteringskampanje P7-8 (25 april - 5 juni, ) Produktpakke for bare kr 85,-! 1 85,- start i katalog 7 ELLER 8 verdi 757,-

Läs mer