NORDTERM Forvaltning af fagsprog i samfundet Hvem har ansvaret? Hvem tager ansvaret? Reykjavík, Island

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NORDTERM 2015. Forvaltning af fagsprog i samfundet Hvem har ansvaret? Hvem tager ansvaret? Reykjavík, Island"

Transkript

1 NORDTERM 2015 Forvaltning af fagsprog i samfundet Hvem har ansvaret? Hvem tager ansvaret? Reykjavík, Island júní

2 Virpi Kalliokuusi Institut för hälsa och välfärd (THL), Enheten för informationsstrukturer Mannerheimvägen 166, Helsingfors tfn filosofie magister, specialplanerare, terminologiansvarig Katri Seppälä Terminologicentralen TSK Albertsgatan 23 A 12, FI Helsingfors tfn filosofie magister, direktör på TSK, arbetade deltid på Aalto-universitetet i FinnONTO-ontologiprojekt Nyckelord: terminologiska metoder, begreppsanalys, begreppsmodellering Hurudant ansvar kan terminologer ha i begreppsmodellering? Begreppsanalys används som metod i terminologiarbete när man vill reda ut begrepp och deras relation till språket för att underlätta kommunikation och informationsöverföring. Begreppsmodellering i sin tur används när man vill beskriva de viktigaste begreppen som berör organisationsverksamhet och som används för att utveckla de it-system som behövs i verksamheten. Även om det i båda dessa fall gäller att reda ut begreppen och deras relationer till varandra, är förhållandet mellan begreppsanalys och begreppsmodellering ännu ganska oklart. Vi har i vårt arbete haft möjligheten att jämföra begreppsmodellering med begreppsanalys och tänker att terminologer som är experter på begreppsanalys har mycket att ge för begreppsmodelleringen. Men hurudant ansvar kunde terminologer ta på sig i modelleringsprojekt och hur kunde de vidareutveckla de terminologiska principerna och metoderna så att de anpassar bättre i modelleringens ändamål och kunde lättare tas i bruk i praktiska modelleringsprojekt? I vårt föredrag kommer vi att diskutera hurudana tolkningssvårigheter och brister i analys vi har upptäckt i begreppsmodeller och hur de systematiska terminologiska metoderna kunde hjälpa till så att resultaten, alltså själva modellerna, skulle vara både begreppsligt konsekventa och språkligt entydiga. Den terminologiska systematiken kunde enligt vår uppfattning utnyttjas i hela analysoch beskrivningsprocessen, men vi kommer att diskutera särskilt de följande delområdena i modelleringsprocessen: benämning och beskrivning av begrepp och beskrivning av relationer mellan begreppen. De exempel vi kommer att använda kommer från hälsovården, men samma fenomen gäller även andra fackområden. 2

3 Stefano Testi, terminolog Terminologicentrum TNC Västra vägen 7 B SE Solna, Sverige Samarbete mellan terminolog och verksamhetsanalytiker Detta föredrag ska handla om hur terminologer kan bidra till en hög terminologisk stringens i arbetet med modeller över arbetsprocesser, så kallade processbeskrivningar. Bakgrunden till arbetet var att Socialstyrelsen i Sverige inför 2014 fick ett regeringsuppdrag att beskriva hur traumavård ska vara organiserad inom svensk hälso- och sjukvård. I projektet skulle man bland annat beskriva hur en beredskap för att kunna ta hand om många svårt skadade skulle se ut om en stor olycka skulle ske i Sverige. I arbetet samarbetade en terminolog från TNC med en verksamhetsanalytiker och med sakkunniga personer inom hälso- och sjukvård som hade kompetens inom traumavård. Ett mål var att processbeskrivningen så långt möjligt skulle innehålla vedertagna facktermer för att alla användare skulle förstå och använda processbeskrivningen på samma sätt. Ett annat mål var att i arbetsgruppen också analysera och definiera de begrepp som det rådde oklarhet kring (till exempel trauma, traumapatient, traumaledare, traumateam). 3

4 Annika Asp, terminolog Terminologicentrum TNC Västra vägen 7 B Solna, Sverige Om termers klasstillhörighet Detta föredrag ska visa hur en terminolog med ett terminologiskt medvetet arbetssätt kan höja kvaliteten på begrepps- och informationsmodeller i projekt som rör utvecklingen av it-system. Bakgrunden till arbetet är att Socialstyrelsen i Sverige nu vidareutvecklar sin så kallade nationella informationsstruktur, NI, ett uppdrag från den svenska regeringen. Med NI som grund ska hälsooch sjukvården och socialtjänsten kunna utveckla funktionella it-stöd och standardiserade mallar för dokumentation. En terminolog från TNC samarbetar med informatiker i projektet och bidrar här med kompetens i terminologisk begreppsanalys och kunskap om fackspråk. Det kan till exempel innebära att se till att en klass i informationsmodellen som benämns med en fackterm faktiskt motsvarar det begrepp som facktermen avser. Och om den information som klassen är tänkt att hålla i någon utsträckning inte överensstämmer med begreppet bakom en föreslagen fackterm, så bör klassen ges en annan benämning. På detta sätt blir det lättare för användare av modellerna att förstå dem och se kopplingen till det egna fackspråket. Exempel från projektet kommer att belysas. 4

5 Emma Leeb-Lundberg, terminolog Socialstyrelsen, Stockholm, Sverige Framgångsfaktorer i samarbeten mellan terminologer och informatiker Vi på svenska Socialstyrelsen får, liksom många andra terminologer, fler och fler förfrågningar om att delta i projekt som ska leverera informationsmodeller. Att en terminolog har mycket att tillföra i ett sådant arbete är tydligt. Den terminologiska metoden lämpar sig väl för att kvalitetssäkra namn på klasser och avgränsa enheterna i modellen. Om organisationen har en termbank kan en mappning mellan termbankens begrepp och informationsmodellerna resultera i mycket hållbara strukturer som dessutom får stort genomslag i verksamheten genom att de använder ett språk som redan är välkänt för deltagarna. Men att arbeta som terminolog i ett informatikprojekt medför särskilda utmaningar. Det kan uppstå krockar mellan terminologimetoden och den informatiska metoden. Begrepp som förekommer inom både informatik och terminologi men betyder olika saker i de olika disciplinerna kan orsaka missförstånd. Man kan också ha olika förväntningar på varandra och på vad projektet ska leverera. För att analysera dessa problem och hitta åtgärder mot dem anordnade vi på Socialstyrelsen tillsammans med TNC i början av året ett erfarenhetsseminarium med informatiker, terminologer och projektledare från två sådana framgångsrika projekt på myndigheten. På föredraget berättar vi om de framgångsfaktorer som vi har identifierat. 5

6 Anna Odgaard Ingram og Pia Lyngby Hoffmann Medforfattere: Bodil Nistrup Madsen DANTERMcentret Department of International Business Communication Copenhagen Business School Dalgas Have 15 DK-2000 Frederiksberg Danmark Brugerforsøg i forbindelse med DanTermBank-projektet DanTermBank-projektet har til formål at etablere en dansk term- og vidensbank, som skal indeholde detaljerede oplysninger om begreber, herunder terminologiske ontologier (begrebssystemer). Der blev i projektet opstillet nogle brugerscenarier for potentielle brugere af en dansk vidensbank og gennemført tre forsøg i folkeskolen og gymnasiet, som viste, at eleverne nemmere finder relevante oplysninger i en vidensbank med begrebsmodeller og tilhørende definitioner end ved at søge informationer i forskellige kilder på Internettet, som ikke indeholder samme strukturerede information. Der er i projektet desuden gennemført forsøg med medarbejdere i SKAT for at undersøge potentielle brugeres præferencer, når det gælder brugergrænseflader. Disse forsøg viste, at mange finder, at struktureret viden i begrebsmodeller er et effektivt alternativ til rene tekstsøgninger. I vores indlæg vil vi give eksempler fra forsøgene i folkeskolen og gymnasiet og uddybe resultaterne samt beskrive de erfaringer vi har gjort os. 6

7 Hanne Erdman Thomsen (lektor) Medforfattere: Bodil Nistrup Madsen (professor), Tine Lassen (post.doc) Radu Dudici (udvikler) Bo Krantz Simonsen (udvikler) Department of International Business Communication Copenhagen Business School Dalgas Have 15 DK-2000 Frederiksberg Danmark Automatisk vidensindsamling til DanTermBank DanTermBank-projektet har til formål at etablere en dansk term- og vidensbank, som skal indeholde detaljerede oplysninger om begreber, herunder terminologiske ontologier (begrebssystemer). For at muliggøre en effektiv og systematisk dataindsamling til vidensbanken er automatisk vidensindsamling en central del af projektet. I den netop afsluttede første fase af DanTermBank-projektet har vi udviklet avancerede metoder og prototyper til automatisk ekstraktion af viden om begreber fra tekster samt til automatisk opbygning og validering af terminologiske ontologier. Prototyperne kan anvendes sekventielt i en fuldautomatisk proces, lige fra indsamling af relevante tekster til sikring af logisk konsistens i de terminologiske ontologier. En anden mulighed er at bruge dem enkeltvis til at assistere i de forskellige faser af terminologiarbejde: indsamling af tekster, identifikation af termkandidater, opbygning af udkast til ontologier (begrebssystemer) og kvalitetssikring af ontologierne. Nogle af prototyperne er tilpasset dansk sprog, det drejer sig om ordklasseopmærkning og termekstraktion, de øvrige prototyper er sprogguafhængige. Indlægget vil fokusere på prototyperne og på de resultater vi hidtil har opnået i forbindelse med afprøvning af dem. 7

8 Päivi Pasanen Filosofie doktor, universitetslektor Helsingfors universitet Institutionen för moderna språk PB Box 24 (Unionsgatan 40 B) FI Helsingfors universitet Tel E-post: Tillämpning av ramanalys inom sjöfartens säkerhetsbegrepp Den kognitiva förändringen i forskning av språk inom specifika ämnesområden syns också i terminologisk forskning, eftersom man allt mer intresserar sig för terminologins kognitiva inriktning, den deskriptiva forskningen av begrepp inom specifika ämnesområden såväl som för terminologins sociala dimensioner (Faber 2009: 107). Därtill öppnar också användningen av ramanalys, korpusar för specifika ämnesområden samt korpusredskap nya perspektiv för terminologisk forskning. I min föregående forskning (Pasanen 2014) presenterade jag en modell för extraktion av terminologisk information, en kombination av kärntermer och terminologiska detektorer. Mitt mål är att vidareutveckla denna modell av informationsextraktion genom att tillämpa en ramanalys i korpusmaterialet. I ramanalysen ska den extraherade informationen som beskriver begrepp inom specifika ämnesområden ordnas i så kallade tolkningsramar. I mitt föredrag ger jag ett exempel på hur man med hjälp av denna metod kan forma en tolkningsram för en grundstötning. Som forskningsmaterial använder jag rapporter på finska olycksfallsutredningar. Faber, P. (2009). The cognitive shift in terminology and specialized translation. MonTI. Monografías de Traducción e Interperetación, 1, ( ). Pasanen, P. (2014). Knowledge patterns as indicators of cause-and-effect relations in the domain of maritime safety. G. Budin & V. Lušicky (eds.), Languages for Special Purposes in a Multilingual, Transcultural World, Proceedings of the 19th European Symposium on Languages for Special Purposes, 8-10 July 2013, Vienna, Austria. Vienna: University of Vienna,

9 Gisle Andersen, Marita Kristiansen og Vemund Olstad Institutt for fagspråk og interkulturell kommunikasjon Norges Handelshøyskole Kontaktinformasjon: Norges Handelshøyskole Institutt for fagspråk og interkulturell kommunikasjon v/ Marita Kristiansen Helleveien 30 N-5045 Bergen Tlfnr Integrering av heterogene ressurser i Termportalen.no Som en del av det NFR-finansierte prosjektet CLARINO, 1 er Norges Handelshøyskole (NHH) i ferd med å etablere en nasjonal portal for terminologiressurser (Termportalen.no). Med Termportalen.no ønsker NHH å ta det nasjonale ansvaret som er gitt til høyere utdanning i Norge for å utvikle og ivareta norsk terminologi, i tråd med St.meld.35 ( ) Mål og meining, og Universitets- og høyskoleloven. Målet er å få på plass en infrastruktur hvor flest mulig allerede etablerte terminologiske ressurser blir integrerte, og hvor det er mulig å søke fritt på tvers av disse ressursene via en internettbasert, åpen løsning. Denne infrastrukturen omfatter en redigeringsapplikasjon som også gjør det mulig for både nye og gamle ressursleverandører å utvikle ny terminologi og videreutvikle eksisterende terminologi. I foredraget vil vi presentere vår erfaring med å integrere materiale fra tre institusjoner, Helsedirektoratet, Sjøfartsdirektoratet og Tolketjenesten i Bergen som alle ønsker å bidra med terminologi til Termportalen.no. Disse institusjonene er svært forskjellige når det gjelder i hvilken grad de har arbeidet systematisk med terminologi, men felles for dem er at de har ansvar for forvaltning av viktig terminologi for betydningsfulle samfunnsområder og en interesse av å gjøre denne tilgjengelig gjennom en nasjonal infrastruktur. De tre leverandørene illustrerer ulike sider ved arbeidet med integrering av terminologi, fra konvertering og i noen grad harmonisering av svært omfattende eksisterende baser, dels med overlappende innhold (Helsedirektoratet), via koordinering av felles tolketerminologi for en lang rekke til dels svært ulike språk (Tolketjenesten), til oppbygging av nye terminologiressurser på grunnlag av oversatte tekster (Sjøfartsdirektoratet). Vi vil i presentasjonen vår diskutere utfordringer i dette arbeidet og hvordan den tekniske løsningen kan tilpasses ulike behov, uthenting av terminologiske innhold ved hjelp av halvautomatisk termekstraksjon fra parallellkorpus, og organisering av datamaterialet som de tre leverandørene ønsker å få integrert i infrastrukturen. Referanser St.meld.nr. 35 ( ) Mål og meining. Ein heilskapleg norsk språkpolitikk, Termportalen.no, 1 9

10 Shanshan Wang, PhD candidate in Translation Studies Kun Ji, PhD candidate in Translation Studies Prof. Lauri Carlon, professor of University of Helsinki, research in linguistics, terminology and translation technology Department of Modern Languages, University of Helsinki Adresse: The Department of Modern Languages, PO Box 24, University of Helsinki Telefonnummer: E-postadresse: Öppen länkad lingvistisk data som terminologikälla: kvantitet mot kvalitet Denna artikel undersöker tillgängliheten och kvaliteten hos öppet lingvistiskt data (LLOD) som källa för mångspråklig terminologi och lokalisering. Terminologer borde kunna dra nytta av LLOD som öppen, strukturerad källa för benämningar omfattande många språk och områden. Vi studerad främst kvaliteten av LLOD källor för terminologiska ändamål, och illustrerar hur vår ontologibaserad terminologiverktyg TermFactory kan användas för sökning, kombinering, verifiering och kvalitetsgranskning of LLOD material. Speciellt, vi tittar på två mångspråkiga LLOD källor: BabelNet 3.0 and Lemon (The Lexicon Model for Terminology). BabelNet 3.0 innehåller över 13 miljoner termposter (Babel synsets), som representerar betydelser och innehåller ekvivalenter i 271 olika språk. Vi studerad utdrag ur Babelnet och jämför dem med andra källor med hänsyn till kvalitet och tillförlitlighet. Vi visar också hur enkla lokariseringsetikett från LOD källor såsom DBPedia kan länkas med rikare lexikalisk formation som Lemon. Vi använder TermFactory både såsom sökningsverktyg och som toppontologi för at brygga mellan olika källor. 10

11 Marita Kristinansen Norges Handelshøyskole Institutt for fagspråk og interkulturell kommunikasjon Helleveien 30 N-5045 Bergen / Hvor parallelt. Om parallellspråklighet i høyere utdanning i Norden Det er snart ti år siden Nordisk Ministerråd publiserte Deklarasjon om nordisk språkpolitikk 2 (2006) med det formål å etablere en felles nordisk språkpolitikk. Siden den gang har den språkpolitiske debatten pågått aktivt og flere nasjonale språkpolitiske rapporter har blitt skrevet. I samme periode har høyere utdanning opplevd en økende bruk av engelsk som undervisnings- og forskningsformidlingsspråk. Dette har skapt en debatt i alle de nordiske landene, dvs. Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige, om hvorvidt det bør utarbeides språkpolitikker som sikrer nasjonalspråkenes status og undervisningens kvalitet. I denne sammenhengen nevnes ofte begrepet parallellspråklighet som kan forstås som en jevnbyrdig bruk av både engelsk og det nasjonale språket. I foredraget mitt vil jeg presentere arbeidet som er gjort i et nordisk nettverk som har hatt som mål å koordinere en vurdering av i hvilken grad det er behov for å implementere parallellspråklighetspolitikker i nordisk høyere utdanning og hvordan disse i så fall skal se ut. 3 Nettverket har utarbeidet landrapporter som beskriver den parallellspråklige tilstanden i hvert av de nordiske landene (Gregersen et al 2014). Jeg vil oppsummere resultatene fra landrapportene, med hovedfokus på den norske (Kristoffersen et al 2014). Arbeidet som har vært gjort i nettverket videreføres nå i et nordisk parallellspråknettverk oppnevnt av Nordisk ministerråd, 4 og jeg vil rapportere om arbeidet i nettverket så langt. Referanser Kristoffersen, Gjert, Marita Kris ansen og Unn Røyneland Landrapport Norge: Internasjonalisering og parallellspråklighet ved norske universitet og høyskoler. I Frans Gregersen (red.), Hvor parallelt Om parallellspråkighet på Nordens universitet. København: Nordisk Ministerråd. TemaNord 2014(535), Frans Gregersen (et al.) Hvor parallelt Om parallellspråkighet på Nordens universitet. København: Nordisk Ministerråd. TemaNord 2014(535) Netværk for parallelsproglige mål på Nordens internationaliserede universiteter,

12 Sigurður Jónsson Alþingi Johan Myking Institutledar Universitet i Bergen Det institusjonaliserte terminologiarbeidet til liten nytte? Spørsmålet i overskrifta har ikkje generell adresse, men refererer til den diskusjonen om språkpolitikken ved nordiske universitet som vi har gjennomført i boka Parallellspråk og domene (Sigurður Jónsson m.fl. 2013). Den språkpolitiske diskursen ved nordiske universitet på 2000-talet har lagt stor vekt på terminologiutvikling, men utan å leggja fram klåre idear om korleis denne utviklinga skal skje. Universitetssektoren har ingen eigen terminologisk infrastruktur, og ein kunne derfor venta at den eksisterande nasjonale terminologiske infrastrukturen ville framstå som ein naturleg samarbeidspartnar, vegvisar og koordinator. Det er likevel eit stort spørsmål om dei eksisterande nasjonale institusjonane faktisk har ein slik politikk, eller om den er effektiv. Vi kan derfor formulera nokre teser til diskusjon: Det er ei inkoherent terminologisk organisering i Norden, store nasjonale variasjonar. Inntrykket er f.eks. at Danterm er nedbygd parallelt med at CIP blir oppbygd. Om dette er riktig, må det kallast eit paradoks. Det er lite samarbeid mellom dei nasjonale terminologisentralane og institusjonane i universitetssektoren. Tradisjonelt terminologiarbeid er ukjent i universitetssektoren, bortsett frå nokre terminologiske forskingsmiljø, og terminologisentralane har ingen strategi for samarbeid og støtte til denne sektoren (modifikasjon: Språkrådet i Noreg, til dels). Metodegrunnlaget for terminologiarbeid er ukjent i universitetssektoren, og strategiske analysar og vurderingar er lite konkrete. I den grad terminologisk metode blir introdusert for universitetssektoren, blir det vurdert som altfor ambisiøst, altfor kostbart, altfor komplisert. Er det eit handikap å ha wüstersk bakgrunn i diskusjonar med representantar for dei ulike domene? Referanse: Sigurður Jónsson, Christer Laurén, Johan Myking og Heribert Picht Parallellspråk og domene. Nordisk språkplanlegging på 2000-tallet, med særlig vekt på forsknings- og utdanningssektoren. Oslo: Novus. 12

13 Ole Våge Språkrådet Postboks 8107 Dep OSLO Noreg Stilling: seniorrådgjevar Telefon: E-post: Kven har og tek ansvar for utvikling av terminologi i universitets- og høgskolesektoren i Noreg? I den norske universitets- og høgskolelova heiter det i paragraf 1 7 at «[u]niversiteter og høyskoler har ansvar for vedlikehold og videreutvikling av norsk fagspråk». Ansvaret ligg altså hos sektoren sjølv. Samstundes har Språkrådet eit språkpolitisk ansvar for å styrkje norsk fagspråk i høgare utdanning og forsking. Ein kan difor seie at ansvaret i ein viss forstand ligg både i sektoren og utanfor sektoren. I dette innlegget vil eg ta for meg korleis dette ansvaret blir forvalta gjennom eit samarbeid mellom Språkrådet og fleire miljø i sektoren. Gjennom eit mønsterpraksisprosjekt i kjemi blei ulike arbeidsmåtar i terminologiarbeid prøvd ut i løpet av Formålet var å finne ei arbeidsform som andre fagmiljø i sektoren kunne nytte for å samle inn, registrere og gjere terminologi tilgjengeleg. Prosjektet munna ut i ein rapport og ei praktisk rettleiing. Med andre ord er det eit metodetilbod til fagfolk som ønskjer å starte opp eit terminologiarbeid, men ikkje heilt visste korleis dette kunne gjerast. Eg vil også ta for meg ei vidareføringa av denne satsinga gjennom ei utlysing av prosjektmidlar til andre fagfelt i universitets- og høgskolesektoren i Våren 2015 startar det opp eit nytt prosjekt som skal arbeide med terminologi i kjønnsforsking med støtte frå Språkrådet. Prosjektet spring ut frå det nasjonale fagrådet i kjønnsforsking, eit av 38 nasjonale fagråd underlagt Universitets- og høgskolerådet. Slike fagråd kan vere ein naturleg stad å forankre ansvaret for terminologiarbeid sektoren. I tillegg til å snakke om erfaringar frå desse prosjekta vil eg også diskutere korleis ansvaret vert fordelt mellom sektoren og Språkrådet på ulike måtar. 13

14 Anita Nuopponen Vasa universitet, kommunikationsforskning PL 700 FIN VASA professor i teknisk kommunikation Utmaningar för terminologiutbildningen vid universitet På Nordterm 2009 Henrik Nilsson och Niina Nissilä diskuterade terminologiutbildningen i de nordiska länderna i sitt föredrag om det samnordiska utbildningsprojektet Termdist. Som utmaningar sammanfattade de bl.a. att terminologins genomslag som akademiskt ämne, studentantal för längre utbildning, olika innehållsliga och metodiska krav för olika typer av kurser och en förändrad arbetsmarknad. I detta föredrag ska jag diskutera dessa och andra utmaningar och möjligheter från universitetutbildningens synvinkel. Som bakgrund fungerar erfarenheter från terminologiutbildningen som har rötter ända till 1970-talet vid Vasa universitet. Vad som gör dessa utmaningar och utvecklingsmöjligheter aktuella idag är att på hösten 2014 börjades det en inriktning i terminologi inom magisterprogrammet i teknisk kommunikation (120 ECTS). Detta innebär bl.a. att den långa traditionen i terminologisk undervisning och forskning har fått erkännande och tagits med som ett av de strategiska utvecklingsmålen för Filosofiska fakulteten. För tillfället har två professurer och en universitetslektor terminologilära som en av tyngdpunkterna i deras forskning och undervisning. Nilsson och Nissilä ställer också frågan om man borde sträva mot en terminologisering av andra yrkesgrupper och utbildningar. Denna är en intressant fråga, vilken aktualiseras i Vasa i de enstaka kurser i terminologi som är inkluderade i flera utbildningsprogram på kandidat- och magisternivån samt biämnet i terminologi och teknisk kommunikation (teknikinformation) som är öppet för alla intresserade vid universitetet. Introduktionskursen genomförs också på öppet universitet som en nätkurs. I teorin är det också möjlig att hela magisterprogrammet görs som en distanskurs. Utom dessa utbildningar också iakttagande av olika målgrupper och inte minst arbetsmarknaden kommer att diskuteras i föredraget. 14

15 Marianne Aasgaard, Rådgiver, Språkrådet (Norge) Språkrådet, Postboks 8107 Dep, 0032 Oslo Tlf (jobb) / (mobil) Språket i nød- og beredskapsetater forklare, ikke forvirre Språkrådet har i flere år vært involvert i to arbeidsgrupper som arbeider med harmonisering av terminologi: Terminologi for akutt forurensning og Kollegiet for brannfaglig terminologi. Gruppene arbeider med terminologi som brukes ved håndtering av akutte uhells- /ulykkeshendelser, særlig innen brann og redning, akutt forurensning og andre sivile hendelser (for eksempel flom, ras, ekstremvær). Offentlig innsats i slike situasjoner er organisert slik at det ofte er de samme som rykker ut i «førstelinjetjenesten», men det er ulike etater som har det overordnede ansvaret for de ulike nødsituasjonene. Det brukes ulik terminologi i de forskjellige etatene, både i «førstelinjen» og i overordnede etater. Dette bidrar til å skape forvirring i situasjoner der klar og entydig kommunikasjon er svært viktig. Også terminologien rundt organiseringen av arbeidet, den organisatoriske terminologien, brukes ulikt i de ulike etatene. Språkrådet har sammen med de to arbeidsgruppene tatt initiativ til et seminar der dette temaet blir belyst. Her håper vi å ansvarliggjøre de overordnede etatene og legge til rette for et samarbeid om terminologi. Det er de overordnede etatene som er premissleverandørene, de utarbeider blant annet styrende dokumenter og veiledere som også legger føringer for terminologibruken. Arbeidet er i startgropen, og i dette innlegget vil jeg se på hvordan vi mener vi best mulig kan oppnå og organisere et samarbeid på tvers av ulike etater. 15

16 Lotte Weilgaard Christensen og Margrethe H. Møller Institut for Design og Kommunikation Syddansk Universitet Universitetsparken Kolding Kommunikation om borgerservicefunktioner på bibliotekerne Med den fællesoffentlige digitaliseringsstrategi i Danmark sker der en trinvis overgang til obliga-torisk selvbetjening. I 2015 skal 80 pct. af borgernes kommunikation med det offentlige ske digitalt. Ud-gangspunktet for den offentlige digitale kommunikation er, at de borgere, der kan kommunikere digitalt, skal det, og de borgere, der har svært ved at kommunikere digitalt, kan få hjælp og vejledning enten i borgerservice eller på biblioteket. Dette er en ny opgave for bibliotekerne, og der er desuden forskel fra kommune til kommune på omfanget af opgaver, dvs. om tilbuddet kun omfatter vejledning i selvbetjeningsløsninger, eller om biblioteket derudover også udsteder pas, kørekort og NemID. Kommunerne har givet dette nye tilbud på bibliotekerne forskellige navne. I de tre største byer i Danmark hedder tilbuddet for eksempel: Københavns Kommune: Borgerservice KVIK på biblioteket Aarhus Kommune: NemBS på biblioteket Odense Kommune: Borgerservice Light på biblioteket Denne mangel på konsistens i navngivning betyder, at det meget ofte er uklart hvilke serviceydelser de enkelte biblioteker tilbyder. Dette giver anledning til frustrationer hos brugerne og dermed også hos med-arbejderne. I denne artikel vil vi undersøge terminologien på området og komme med forbedringsforslag. 16

17 Karin Hansson klarspråksexpert på Statistiska centralbyrån Box 24300, Stockholm Sverige Hur gör man statistiska termer begripliga? På Statistiska centralbyrån (SCB) har vi sedan två år en webbordlista. Huvudsyftet med den är att ge stöd till besökarna till scb.se i att hitta, förstå och använda statistisk information, i form av framför allt tabeller och artiklar. Termenar i ordlistan markeras automatiskt i texter och tabellhuvuden; när man klickar på ett markerat ord öppnas en ruta med ordets post i ordlistan. I arbetet samarbetar jag som klarspråksexpert med statistiker och en terminolog för att definitionerna och förklaringarna i ordlistan ska vara statistiskt korrekta, terminologiskt bra och språkligt begripliga. Som ansvarig för begripligheten representerar jag statistikanvändarna så det ingår i min uppgift att ringa in deras behov utifrån de sammanhang där användarna möter termerna. Vad är det egentligen för förklaring som besökarna behöver just där de befinner sig på scb.se? Svårigheterna blir särskilt uppenbara när det finns en grupp nära besläktade begrepp med snarlika termer, t.ex. flyttning, inrikes flyttning, utrikes flyttning, inflyttning, utflyttning, inrikes inflyttning, utrikes inflyttning, utrikes utflyttning och inrikes utflyttning som alla är benämningar för händelser där en individ flyttar mellan bostäder. Utmaningen ligger i att i definitionsform lyckas lyfta fram vad som är den relevantaste informationen om begreppet och det som särskiljer det från de andra närliggande begreppen med snarlika termer. Detta tänkte jag berätta om i mitt föredrag. 17

18 Niina Nissilä (medförfattare Sara Nyholm) Filosofiska fakulteten Vasa universitet PB 700 FIN Finland tel Terminologi i ett skoladministrationsprogram Syftet med vårt föredrag är att diskutera språkets roll i användbarhet av ett skoladministrationsprogram. I ett skoladministrationsprogram möts vardagen och flera fackområden, t.ex. administration, pedagogik, ekonomi och teknik. Vår presentation handlar om den språkliga och terminologiska användbarheten av ett skoladministrationsprogram som används i Finland på olika skolstadier av både administratörer, lärare, elever och olika slags relaterade experter. Programmet är tillgängligt på tre språk: finska, svenska och engelska och används bland annat till att hålla kontakt, planera och informera. I användbarheten är det fråga om hur effektivt och meningsfullt en specifik användare kan nå sina mål med hjälp av t.ex. ett program. Vanligen lägger användare märke till användbarheten när det blir problem i användningen. Terminologi spelar ofta en roll när en användare upplever att ett system inte fungerar så som han väntar sig. Trots att dokumenterarna hos tillverkaren av det ifrågavarande programmet strävar efter att se till att språket i programmet är ändamålsenligt för alla slags användare på alla tre språk, är de ibland även tvungna att göra kompromisser i fråga om språkliga frågor. Vår presentation handlar om feedback på språkliga och terminologiska frågor som olika slags användare av det ifrågavarande programmet har gett till systemtillverkaren. Nyckelord: terminologi, användbarhet, informationssystem Källor: Jahnke, Nathan. (2011). Language Complexity and Usability. I: Michael J. Albers & Brian Still (red.). Usability of Complex Information Systems. Evaluation of User Information. Boca Raton, London, New York: CRC Press. Taylor & Francis Group Schmitz, Klaus-Dirk. "Indeterminacy of terms and icons in software localization." Indeterminacy in LSP and Terminology. Studies in Honour of Heribert Picht. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, S (2007): Suonuuti, Heidi (2001). Guide to Terminology. Nordterm 8. Helsinki: TSK, The Centre for Technical Terminology. Kort presentation: Niina Nissilä jobbar som forskardoktor vid Enheten för nordiska språk och Sara Nyholm som universitetslektor vid Språktjänsten vid Vasa universitet. 18

Process för terminologiarbete

Process för terminologiarbete Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet

Läs mer

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och vill delta lite mer i idrottsaktiviteter. Idrottens behov av ledare är tillgodosett,

Läs mer

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER

SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER SPØRRESKJEMA OM UTDANNELSE AV ASFALTARBEIDER Hvilke muligheter for utdannelse av asfaltarbeidere finnes i landet? För asfaltbranschens arbetare (asfaltarbetare) har man ordnat skolning, som en del av markanläggningsbranschens

Läs mer

Från TEPA och Valter till en nationell termbank?

Från TEPA och Valter till en nationell termbank? Från TEPA och Valter till en nationell termbank? Seminar: Alle termer på (r)ett sted? Språkrådet, Oslo 17 november 2014 Mari Suhonen och Kaisa Kuhmonen Hej! Jag är Kaisa Kuhmonen, ledande terminolog vid

Läs mer

Integrerad landskapskaraktärisering - ett bidrag till hållbar utveckling?

Integrerad landskapskaraktärisering - ett bidrag till hållbar utveckling? Integrerad landskapskaraktärisering - ett bidrag till hållbar utveckling? Morten Clemetsen Aurland Naturverkstad AS/ NMBU Bengt Schibbye, Schibbye landskap AB Uppsala 20.oktober 2015 Norges miljø- og biovitenskapelige

Läs mer

Innehåll. 10 Eva Olovsson, Hannele Ennab och Birgitta Lindgren: Förord

Innehåll. 10 Eva Olovsson, Hannele Ennab och Birgitta Lindgren: Förord 10 Eva Olovsson, Hannele Ennab och Birgitta Lindgren: Förord 13 Catharina Nyström Höög: Nya medier, nya utmaningar Myndighetsspråkvården står inför många nya utmaningar och uppgifter. Nya kommunikationsmönster,

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Hvorfor delta i Interreg-prosjektene GREEN 2020 og SITE

Hvorfor delta i Interreg-prosjektene GREEN 2020 og SITE Hvorfor delta i Interreg-prosjektene GREEN 2020 og SITE - Ambisiøse planer - Felles utfordringer på tvers av grensa - Lettere i fellesskap å drive spørsmål på regionalt og nasjonalt nivå - Trysil en interessant

Läs mer

Rikstermbanken. Alla termer på ett ställe. Karin Dellby. Terminologicentrum TNC. 29 november 2014. Västra vägen 7 B 169 61 Solna

Rikstermbanken. Alla termer på ett ställe. Karin Dellby. Terminologicentrum TNC. 29 november 2014. Västra vägen 7 B 169 61 Solna Rikstermbanken Alla termer på ett ställe Karin Dellby Terminologicentrum TNC 29 november 2014 Rikstermbanken Hur kom den till? finansiering, uppdrag innehåll Användning Förvaltning Framtid Hur kom Rikstermbanken

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

Best Practice undervisningsforløb

Best Practice undervisningsforløb Best Practice undervisningsforløb I Smile- projektet er der udviklet over 80 undervisningsforløb og aktiviteter med elever gennem de sidste 3 år. Alle forløb offentliggøres i en e- book senere på året.

Läs mer

FIRST LEGO League. Göteborg 2012

FIRST LEGO League. Göteborg 2012 FIRST LEGO League Göteborg 2012 Presentasjon av laget Another brick in the wall Vi kommer fra Växjö Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 4 jenter og 7 gutter. Vi representerer Karl-Oskarskolan

Läs mer

Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: En svensk medicinsk språknämnd Bertil Molde Sprog i Norden, 1978, s. 51-53 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn Betingelser

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Bredgårdsskolan Vi kommer fra Strömsund Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 6 jenter og 6 gutter. Vi representerer Strömsunds

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Några tankar kring tekniskt terminologiarbete i praktiken Egil Nicklin Sprog i Norden, 1972, s. 79-84 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Vad lär ni eleverna? 2

Vad lär ni eleverna? 2 Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. Eleverna

Läs mer

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning

Läs mer

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til skolen Rundskriv S 09-2015 Oslo, 23. mars 2015 Vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden 15. og 16. april, Nordiska Folkhögskolan, Kungälv, Sverige Nordisk folkehøgskoleråd inviterer

Läs mer

Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting?

Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting? Vilken betydelse har den nya språklagen för Sveriges kommuner och landsting? Anna-Lena Bucher Terminologicentrum TNC Termkonferensen 2009 Uddevalla 23 september Invigningen av Rikstermbanken 19 mars 2009:

Läs mer

FIRST LEGO League. Borlänge 2012

FIRST LEGO League. Borlänge 2012 FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget Blåsta blåbär Vi kommer fra Säter Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 10 jenter og 4 gutter. Vi representerer Klockarskolan Type

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet

Dovado Wifi Router. Quick Start Guide. The Mobile Choice for your Broadband Internet Dovado Wifi Router Quick Start Guide The Mobile Choice for your Broadband Internet Quick Start Guide Konfigurera din router i 5 enkla steg Med en Dovado router har du tillgång till Internet via 3Mobilt

Läs mer

a) angi (minst) tre ulike teknikker og verktøy for beskrivelse (i tillegg til rike bilder) som kan brukes i foranalyser av virksomheten.

a) angi (minst) tre ulike teknikker og verktøy for beskrivelse (i tillegg til rike bilder) som kan brukes i foranalyser av virksomheten. Förslag på lösningar eksamen INF3221/4221 hösten 2005, 18 augusti 1. Redegjør for begreper, metoder og teknikker (30 %) a) angi (minst) tre ulike teknikker og verktøy for beskrivelse (i tillegg til rike

Läs mer

Reflektioner från LISAs avslutningskonferens

Reflektioner från LISAs avslutningskonferens Reflektioner från LISAs avslutningskonferens Datum: 9 maj 2012 Plats: Varbergs kurort En väg in Möten 1 gång i månaden där entreprenörer/arrangörer får träffa alla berörda enheter på en gång. För att sedan

Läs mer

Nya modeller i Världens Bästa Idrottsregion

Nya modeller i Världens Bästa Idrottsregion Nya modeller i Världens Bästa Idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och kan delta lite mer i idrottsaktiviteter. Där idrottens behov av ledare är

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Handlingsprogram för finska språket Pirkko Nuolijärvi Sprog i Norden, 2010, s. 39-44 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Dansk Sprognævn

Läs mer

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010

Gränshindersarbete och politiskt samarbete. Kiruna 17 mars 2010 Gränshindersarbete och politiskt samarbete Kiruna 17 mars 2010 1 The Öresund Region - 3,7 m inhabitants 2 3 4 Ett sammanfogat Øresund 5 2018 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36

Läs mer

Otraditionella matematikuppgifter

Otraditionella matematikuppgifter Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP SOM DRIVANDE KRAFT I NORDEN. Nordisk entreprenörskapskonferens 2008

ENTREPRENÖRSKAP SOM DRIVANDE KRAFT I NORDEN. Nordisk entreprenörskapskonferens 2008 ENTREPRENÖRSKAP SOM DRIVANDE KRAFT I NORDEN Nordisk entreprenörskapskonferens 2008 Entreprenørskap i Norden Norden trenger flere entreprenører. Entreprenørskap er en viktig ingrediens i arbeidet med å

Läs mer

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se Hav möter Land klimat vatten samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead partner) 1 september 2010 31 augusti 2013 Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak

Läs mer

Invitasjon til den nordiske vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden

Invitasjon til den nordiske vårkonferansen 2015: Folkehøgskolen i samtiden for framtiden Til folkehøgskolene (vær snill å send videre til:) -rektor, assisterende rektor/inspektør -lokallagsleder Kopi til: Vår ref.: 13/15/A 1.08, Oslo, 30.01.2015 FHF-rundskriv 4/2015 Nordisk folkehøgskoleråd

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Evaluering av Naturvårdverkets arbeid med ÅGP for trua arter. Terje Klokk, DN Trondheim, 11. mars 2011

Evaluering av Naturvårdverkets arbeid med ÅGP for trua arter. Terje Klokk, DN Trondheim, 11. mars 2011 Evaluering av Naturvårdverkets arbeid med ÅGP for trua arter Terje Klokk, DN Trondheim, 11. mars 2011 Bakgrunn for ÅGP-arbeidet Regjeringens prop. Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier fra 2000/2001

Läs mer

FIRST LEGO League. Västerås 2012

FIRST LEGO League. Västerås 2012 FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Problemlösarna Vi kommer fra Hallstahammar Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 10 jenter og 12 gutter. Vi representerer Lindboskolan

Läs mer

Projekthandbok Version 2015-01-26

Projekthandbok Version 2015-01-26 1 Planera Inledning Interreg Sverige-Norge har utviklet foreliggende prosjekthåndbok for å veilede deg i prosessen med å utvikle, søke, gjennomføre og avslutte et interregprosjekt. Interreg er et grenseoverskridende

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2012

FIRST LEGO League. Härnösand 2012 FIRST LEGO League Härnösand 2012 Presentasjon av laget Team Spam Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 7 jenter og 4 gutter. Vi representerer Kastellskolan Type

Läs mer

Från traditionellt terminologiarbete till icke-traditionellt begreppsarbete nya målgrupper och nya tillämpningsområden

Från traditionellt terminologiarbete till icke-traditionellt begreppsarbete nya målgrupper och nya tillämpningsområden Från traditionellt terminologiarbete till icke-traditionellt begreppsarbete nya målgrupper och nya tillämpningsområden Nordterm 2017 Virpi Kalliokuusi, Institutet för hälsa och välfärd (THL) Katri Seppälä,

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande

Läs mer

Kære NordFo-medlem! Valget vil finde sted på ovennævnte konference torsdag den 18. maj 2006. Med venlig hilsen. På valstyrelsens vegne

Kære NordFo-medlem! Valget vil finde sted på ovennævnte konference torsdag den 18. maj 2006. Med venlig hilsen. På valstyrelsens vegne Kære NordFo-medlem! NordFo afholder hvert tredje år en større faglig pædagogisk konference, ved hvilken organisationen samtidig afholder valg til sit præsidium. Sidste gang der afholdtes valg til NordFo

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

NI 2015:1 Kort introduktion

NI 2015:1 Kort introduktion NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av Utrikesdepartementet SÖ 2007: 17 Nr 17 Avtal om ändring av avtalet med Norge den 1 juli 2005 (SÖ 2005:24) om avgiftssystem för färd med

Läs mer

StatNord! Gränsregional statistik för gränssamarbete och tillväxt

StatNord! Gränsregional statistik för gränssamarbete och tillväxt StatNord! Gränsregional statistik för gränssamarbete och tillväxt Carl-Gunnar Hanaeus, SCB Therese Karlsson, SCB 2011-08-18 1 Huvudpunkter Statistikens syfte och innehåll Bakgrund till StatNord Smakprov

Läs mer

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden 1 Bilaga 2 Vedlegg 2 Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och Svensk-norska överprövningsnämnden Inledande bestämmelser 1 Denna stadga innehåller närmare bestämmelser för Svensk-norska renbetesnämnden

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011

FIRST LEGO League. Härnösand 2011 FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget A-Team Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 7 jenter og 6 gutter. Vi representerer Häggdångers byskola

Läs mer

Lödén Hans & Norell PO, red (2006): Statsmannaskap. Begrepp och praktik. Stockholm: Santérus förlag (sidorna 1-85, 255-288; övrigt kursivt)

Lödén Hans & Norell PO, red (2006): Statsmannaskap. Begrepp och praktik. Stockholm: Santérus förlag (sidorna 1-85, 255-288; övrigt kursivt) Litteratur Strategi och offentligt ledarskap (10 hp) Busch Tor, Johnsen Erik, Klausen Kurt Klaudi och Vanebo Jan Ole, red. (2005): Modernisering av offentlig sektor. Utfordringer, metoder og dilemmaer.

Läs mer

Sprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s

Sprog i Norden. Händelser på det språkpolitiska området i Norden. Kilde: Sprog i Norden, 2005, s Sprog i Norden Titel: Forfatter: Händelser på det språkpolitiska området i Norden Birgitta Lindgren Kilde: Sprog i Norden, 2005, s. 49-53 URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2006 Utgiven i Helsingfors den 19 juli 2006 Nr 54 55 INNEHÅLL Nr Sidan 54 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser som

Läs mer

Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla?

Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla? Den kulturelle skolesekken - estetiska upplevelser för alla? Cecilia Ferm Thorgersen Professor i musikpedagogik Luleå Tekniska Universitet (Lektor i estetiska lärprocesser Uppsala Universitet) FN Artikel

Läs mer

SÖ 2005: 23. Regeringen beslutade den 2 juni 2005 att underteckna avtalet. Avtalet trädde i kraft vid undertecknandet den 1 juli 2005.

SÖ 2005: 23. Regeringen beslutade den 2 juni 2005 att underteckna avtalet. Avtalet trädde i kraft vid undertecknandet den 1 juli 2005. 41464_sö_23 05-12-28 10.11 Sida 1 Nr 23 Avtal med Norge om ändring av och tillägg till avtalet den 7 augusti 2002 (SÖ 2005:22) om den nya Svinesundsförbindelsen Stockholm den 1 juli 2005 Regeringen beslutade

Läs mer

MiA. Mångfaldskompetens i företagen ger ökad konkurrensförmåga. Mangfoldskompetanse i bedriftene gir økt konkurranseevne

MiA. Mångfaldskompetens i företagen ger ökad konkurrensförmåga. Mangfoldskompetanse i bedriftene gir økt konkurranseevne MiA Mångfaldskompetens i företagen ger ökad konkurrensförmåga. Mangfoldskompetanse i bedriftene gir økt konkurranseevne Dette er Interreg EU-programmet Interreg Sverige-Norge inngår i målet Territorielt

Läs mer

Utlysning av midler fra Nordisk ministerråd til etableringen av samarbeidsnettverk mellom kinesiske og nordiske høyere utdanningsinstitusjoner

Utlysning av midler fra Nordisk ministerråd til etableringen av samarbeidsnettverk mellom kinesiske og nordiske høyere utdanningsinstitusjoner U N I V E R S I T E T E T I B E R G E N Studieadministrativ avdeling Det humanistiske fakultet Det medisinsk-odontologiske fakultet Det samfunnsvitenskapelige fakultet Det juridiske fakultet Det matematisk-naturvitenskapelige

Läs mer

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det

Läs mer

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT

IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT IT PEDAGOGISK UTVECKLING SLUTTRAPPORT INNHOLDSFORTEGNELSE 1. Sammendrag... 3 2. Bakgrunn... 4 3. Projektbeskrivning, målgrupp, resultat, och resultatindikatorer samt effekter... 5 4. Indikatorer... 8 5.

Läs mer

Delrapport 1: Personer med funksjonsnedsettelse med samisk bakgrunn

Delrapport 1: Personer med funksjonsnedsettelse med samisk bakgrunn Delrapport 1: Personer med funksjonsnedsettelse med samisk bakgrunn Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Målsättningar och frågeställningar... 3 3. Genomförda aktiviteter... 4 3.1 Förankring, styrgrupp och

Läs mer

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Cross-border. www.msb.se/eucrossborder. Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Cross-border www.msb.se/eucrossborder Åsa Kyrk Gere, asa.kyrkgere@msb.se Fakta och resultat 4 nordiska länder: Danmark, Beredskabsstyrelsen Norge, DSB Sverige, MSB, Finland, MoI Två år Budget: 546 754

Läs mer

etwinning i ett nötskal

etwinning i ett nötskal etwinning i ett nötskal etwinning online infoeftermiddag 28:e mars 2011 mia.sandvik@oph.fi Utbildningsstyrelsen www.etwinning.net www.edu.fi/etwinning_skolsamarbete_i_europa Ett nätverk för skolor i Europa,

Läs mer

Interreg Sverige- Norge programmet 2014-2020

Interreg Sverige- Norge programmet 2014-2020 Interreg Sverige- Norge programmet 2014-2020 Västsvensk EU-konferens, Vänersborg 21 augusti 2015 Janne Eidissen Jørn Haabeth Annika Nordenstam 1 Interreg V Sverige-Norge-programmet 2014-2020 Om programmet

Läs mer

Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra

Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra INNEHALL FORORD... 7 Nordisk nytte? Mulighederne for at virkeliggøre de nordiske uddannelsesministres deklaration om nordisk sprogpolitik fra 2006... 9 jørn Lund Hver gang du lærer et nyt sprog, bliver

Läs mer

Nordisk dag om dövblindhet 2017 inspiration till samarbete

Nordisk dag om dövblindhet 2017 inspiration till samarbete Nordisk dag om dövblindhet 2017 inspiration till samarbete 4 september 2017 klockan 10.00 17.30 Aalborg Kongres & Kultur Center, Aalborg, Danmark Nordisk dag om dövblindhet vill inspirera till fortsatt

Läs mer

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser

Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Erfaringer med: Könsperspektiv på innovationsprocesser Agneta Hansson fil.dr., HiH og Nina Amble, forsker Afi Gardermoen 10.05.2006 VS 2010 amni 1 Opplegg Presentasjon oss, opplegg og overordnet situasjon

Läs mer

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark

Innlandet som motor for. Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Innlandet som motor for bioenergibransjen? Bengt G Hillring Campus Evenstad Høgskolen i Hedmark Var ligger de framtida utfordringene? Klima Sikker energiførsyning Resurs hushållning Lokal utveckling Skapandeav

Läs mer

Periodeplan. Huldreheim

Periodeplan. Huldreheim Periodeplan Huldreheim Våren 2016 Periodeplan för hösten 2016 på Huldreheim Välkommen till sista halvdel av barnehageåret. I denna periodeplanen kan ni läsa om vad vi har tänkt att arbeta med fram till

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ÖRESUNDSKLASSRUMMET

VÄLKOMMEN TILL ÖRESUNDSKLASSRUMMET En inblick i Öresundsklassrummet 2010 2014 VÄLKOMMEN TILL ÖRESUNDSKLASSRUMMET Öresundsklassrummet arbetar gränsöverskridande med hållbar utveckling inom skola och andra lärandemiljöer i Öresundsregionen.

Läs mer

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets

Läs mer

FIRST LEGO League. Stockholm

FIRST LEGO League. Stockholm FIRST LEGO League Stockholm 7-9 2012 Presentasjon av laget Team Rocket Vi kommer fra Österbybruk Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 1 jente og 9 gutter. Vi representerer Österbyskolan

Läs mer

Språkstrategier, språkpolicy och språkprinciper - Terminologisk analys av språkrelaterade mål i organisationskontext. Nina Pilke Nordiska språk

Språkstrategier, språkpolicy och språkprinciper - Terminologisk analys av språkrelaterade mål i organisationskontext. Nina Pilke Nordiska språk Språkstrategier, språkpolicy och språkprinciper - Terminologisk analys av språkrelaterade mål i organisationskontext Nina Pilke Nordiska språk Forskargruppen BiLingCo, Bilingualism and Communication in

Läs mer

FIRST LEGO League. Trollhättan 2012

FIRST LEGO League. Trollhättan 2012 FIRST LEGO League Trollhättan 2012 Presentasjon av laget innovation&inspiration Vi kommer fra Vänersborg Snittalderen på våre deltakere er 13 år Laget består av 11 jenter og 3 gutter. Vi representerer

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021

INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021 INTERREG IIIA NORD CCI 2000 CB 16 0 PC 021 ANSÖKAN OM FINANSIERING FRÅN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN OCH OM MEDFINANSIERING FRÅN NATIONELLA OFFENTLIGA MYNDIGHETER Datum Ansökning Projektets namn

Läs mer

FPA-termer för kommunikation och navigation

FPA-termer för kommunikation och navigation FPA-termer för kommunikation och navigation Carita Bjon Nordterm 2011 Vasa 8.6.2011 FPA-termer för kommunikation och navigation 2 o o FPA grundades år 1937 som en pensionsanstalt som enbart ansvarade för

Läs mer

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling

SÖ 2003: 36. Avtale mellom Kongeriket Sverige og Kongeriket Norge om forenklet behandling Nr 36 Avtal med Norge om enklare förfarande och kortare frister vid tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat

Läs mer

Framtiden tillhör de kreativa LEGO Education Förnybar energi ENERGI PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE

Framtiden tillhör de kreativa LEGO Education Förnybar energi ENERGI PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE Framtiden tillhör de kreativa LEGO Education Förnybar energi ENERGI PROBLEMLÖSNING KREATIVITET SAMARBETE Energi i framtiden Energi är ett av de viktigaste ämnena i det moderna samhället. Att fokusera på

Läs mer

Nordiskt Berättarseminarium

Nordiskt Berättarseminarium 1 Nordiskt Berättarseminarium På GOTLAND Hemse Folkhögskola 25-31 juli 2010 2 Kära berättarvänner Vi välkomnar er och gläds över att få bjuda er till Nordiskt berättarseminarium, nr 18 i ordningen, som

Läs mer

DIARIENUMMER 304-8430-13 DELOMRÅDE GS

DIARIENUMMER 304-8430-13 DELOMRÅDE GS BESLUT PROJEKT 2013-12-31 DIARIENUMMER 304-8430-13 DELOMRÅDE GS Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Länsstyrelsen i Västra Götalands län Att: Andreas Bäckstrand 462 82 VÄNERSBORG

Läs mer

DIARIENUMMER G30441-38-08

DIARIENUMMER G30441-38-08 BESLUT 2008-06-03 DIARIENUMMER G30441-38-08 DELOMRÅDE Gränslöst Samarbete Europeiska unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Innovatum AB Att: Siv Andersson Box 902 461 29 TROLLHÄTTAN Projekt: DESME

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. The Family of Nyheden. Lagdeltakere:

FIRST LEGO League. Härnösand 2010. The Family of Nyheden. Lagdeltakere: FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget The Family of Nyheden Vi kommer fra Krokom Snittalderen på våre deltakere er 1 år Laget består av 0 jenter og 0 gutter. Vi representerer Nyhedens

Läs mer

Hvem bestemmer hvilken algoritme elevene skal bruke?

Hvem bestemmer hvilken algoritme elevene skal bruke? Här fortsätter diskussionen om hur eleverna kan/ska räkna. Det första inlägget kommer från den internationellt kände forskaren och matematikdidaktikern Stieg Mellin-Olsen från Bergen vars specialintresse

Läs mer

ARHOLMA. 4x 1x MONTERINGSANVISNING. SE Enkeldörr med sidoparti i glas. NO Enkel dør med sideparti i glass 200945_1

ARHOLMA. 4x 1x MONTERINGSANVISNING. SE Enkeldörr med sidoparti i glas. NO Enkel dør med sideparti i glass 200945_1 ARHOLMA Enkeldörr med sidoparti i glas Enkel dør med sideparti i glass MONTERINGSANVISNING 200945_1 2x 6x 5x 3x 4x Dahl Sverige AB Box 67, 177 22 Järfälla Teknisk support: 020-583 000 Läs och gå igenom

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Förslag till budget för 2011

Förslag till budget för 2011 Förslag till budget för 2011 Budget 2011 Innehål Budgetförutsättningar sida 3 Budgetförutsättningar / Basis for the budget Resultatbudget 1. januari till 31. december 2011 sida 6 Resultatbudget / Profit

Läs mer

DANSK SELSKAB FOR KLINISK FYSIOLOGI OG NUKLEARMEDICIN

DANSK SELSKAB FOR KLINISK FYSIOLOGI OG NUKLEARMEDICIN DANSK SELSKAB FOR KLINISK FYSIOLOGI OG NUKLEARMEDICIN Håkan Arheden Ordförande for Svensk Förening För Klinisk Fysiologi 07-01-2009 Kære Håkan Arheden Tak for orientering om de svenske tiltag i retning

Läs mer

Hvilke muligheter gir EUs nye RESdirektiv for flernasjonalt fornybar energisamarbeid?

Hvilke muligheter gir EUs nye RESdirektiv for flernasjonalt fornybar energisamarbeid? Hvilke muligheter gir EUs nye RESdirektiv for flernasjonalt fornybar energisamarbeid? Claes Hedenström Senior Advisor Energy Policy Vattenfall AB Norden President RECS International Innehåll 1. Hvilke

Läs mer

KREATIVA KVINNOR CARITA PELTONEN 8.3.2013

KREATIVA KVINNOR CARITA PELTONEN 8.3.2013 KREATIVA KVINNOR CARITA PELTONEN 8.3.2013 EVELYN FOX KELLER Professor Massachusets Institute of Technology, USA Being an outsider gave me the possibility of seeing SVERIGE Istället för att kvinnor skall

Läs mer

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys

Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Underskattas effekterna av investeringar i kollektivtrafik i storstäderna? v/ Ingunn Opheim Ellis Urbanet Analys Agenda 1. Tidsvärdestudier vad och varför 2. Stora skillnader mellan dels i. olika områden/

Läs mer

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd. Mødegruppe Nordisk embedsmandskomite for næring, EK-N Mødetid 11. oktober 2012 Mødested Trondheim.

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd. Mødegruppe Nordisk embedsmandskomite for næring, EK-N Mødetid 11. oktober 2012 Mødested Trondheim. Nordisk Ministerråd Mødegruppe Nordisk embedsmandskomite for næring, EK-N Mødetid 11. oktober 2012 Mødested Trondheim Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396 0202 www.norden.org

Läs mer

1(8) Kommunikationsavdelningen, redaktionen Karin Hansson

1(8) Kommunikationsavdelningen, redaktionen Karin Hansson 1(8) Kommunikationsavdelningen, redaktionen Karin Hansson 2013-06-14 Tema: Kommunikasjonen av resultat og kvalitet till brukeren (Statistiske produkter) Tittel: Integrerat klarspråkarbete för tillgängligare

Läs mer

Integreret i egen cup-portal Sid 1

Integreret i egen cup-portal Sid 1 Integreret i egen cup-portal Sid 1 Forskellen mellem fristående og integreret cup-portal Et lille vigtig synspunkt inden du går videre: Det går hurtigt og enkelt at skifte mellem den fristående og integrerede

Läs mer

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer.

NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. 1 NORDISK SAMARBETSAVTAL För sjuksköterskor som arbetar med barn och ungdom och deras familjer. Samarbetsavtalet är godkänt av representanter från de nordiska länderna som deltog på samarbetsmötet 25-26.

Läs mer

FIRST LEGO League. Borlänge 2012

FIRST LEGO League. Borlänge 2012 FIRST LEGO League Borlänge 2012 Presentasjon av laget PeO:s pensionärer Vi kommer fra Säter Snittalderen på våre deltakere er 14 år Laget består av 4 jenter og 8 gutter. Vi representerer Klockarskolan

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd

Beslutningsreferat. Nordisk Ministerråd Nordisk Ministerråd Mødegruppe Embedsmandskomiteen for regionalpolitik, EK-R Mødetid 8. december 2011-9. december 2011 Mødested Stockholm Ved Stranden 18 DK-1061 København K Tel +45 3396 0200 Fax +45 3396

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation

gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget The Arrows Vi kommer fra Liden Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 3 jenter og 7 gutter. Vi representerer Anundgårds skola Type

Läs mer

Vad händer i vår omvärld?

Vad händer i vår omvärld? Vad händer i vår omvärld? Vad sker hos våra grannländer och i övriga Europa? Vad påverkar utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata? Christina Wasström, Lantmäteriet Geodataseminarie 2011-11-22

Läs mer

Business Meetpoint 3-5 november 2009

Business Meetpoint 3-5 november 2009 GEMENSAM EVALUERING BUSINESS MEETPOINT 2009 Årets konferanse hadde totalt 125 deltakere. Dette var en god del færre deltakere enn vi hadde håpet på, og vi tror at dette i hovedsak skyldes lavkonjunktur

Läs mer

Utviklingsmidler for Nordic Master Program. Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009.

Utviklingsmidler for Nordic Master Program. Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009. UTLYSNING SENTER FOR INTERNASJONALISERING AV HØGRE UTDANNING Utviklingsmidler for Nordic Master Program Utlysningen gjelder støtte til utvikling av Nordic Master Program 2009. Det tildeles opp til 1 million

Läs mer

Samiska traditioners roll i svensk rätt

Samiska traditioners roll i svensk rätt Samiska traditioners roll i svensk rätt Universitetslektor dr. juris Eivind Torp Nord-Nordiskt Juristmöte, Kautokeino 2009-06-15 Jag skall: 1. Kort redovisa Höyesteretts inställning vad gäller betydelsen

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2011

FIRST LEGO League. Härnösand 2011 FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget Norrlands Trä Vi kommer fra Härnösand Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 0 jenter og 25 gutter. Vi representerer Murbergsskolan

Läs mer