NORDTERM Forvaltning af fagsprog i samfundet Hvem har ansvaret? Hvem tager ansvaret? Reykjavík, Island

Transkript

1 NORDTERM 2015 Forvaltning af fagsprog i samfundet Hvem har ansvaret? Hvem tager ansvaret? Reykjavík, Island júní

2 Virpi Kalliokuusi Institut för hälsa och välfärd (THL), Enheten för informationsstrukturer Mannerheimvägen 166, Helsingfors tfn filosofie magister, specialplanerare, terminologiansvarig Katri Seppälä Terminologicentralen TSK Albertsgatan 23 A 12, FI Helsingfors tfn katri.seppala@tsk.fi filosofie magister, direktör på TSK, arbetade deltid på Aalto-universitetet i FinnONTO-ontologiprojekt Nyckelord: terminologiska metoder, begreppsanalys, begreppsmodellering Hurudant ansvar kan terminologer ha i begreppsmodellering? Begreppsanalys används som metod i terminologiarbete när man vill reda ut begrepp och deras relation till språket för att underlätta kommunikation och informationsöverföring. Begreppsmodellering i sin tur används när man vill beskriva de viktigaste begreppen som berör organisationsverksamhet och som används för att utveckla de it-system som behövs i verksamheten. Även om det i båda dessa fall gäller att reda ut begreppen och deras relationer till varandra, är förhållandet mellan begreppsanalys och begreppsmodellering ännu ganska oklart. Vi har i vårt arbete haft möjligheten att jämföra begreppsmodellering med begreppsanalys och tänker att terminologer som är experter på begreppsanalys har mycket att ge för begreppsmodelleringen. Men hurudant ansvar kunde terminologer ta på sig i modelleringsprojekt och hur kunde de vidareutveckla de terminologiska principerna och metoderna så att de anpassar bättre i modelleringens ändamål och kunde lättare tas i bruk i praktiska modelleringsprojekt? I vårt föredrag kommer vi att diskutera hurudana tolkningssvårigheter och brister i analys vi har upptäckt i begreppsmodeller och hur de systematiska terminologiska metoderna kunde hjälpa till så att resultaten, alltså själva modellerna, skulle vara både begreppsligt konsekventa och språkligt entydiga. Den terminologiska systematiken kunde enligt vår uppfattning utnyttjas i hela analysoch beskrivningsprocessen, men vi kommer att diskutera särskilt de följande delområdena i modelleringsprocessen: benämning och beskrivning av begrepp och beskrivning av relationer mellan begreppen. De exempel vi kommer att använda kommer från hälsovården, men samma fenomen gäller även andra fackområden. 2

3 Stefano Testi, terminolog Terminologicentrum TNC Västra vägen 7 B SE Solna, Sverige Samarbete mellan terminolog och verksamhetsanalytiker Detta föredrag ska handla om hur terminologer kan bidra till en hög terminologisk stringens i arbetet med modeller över arbetsprocesser, så kallade processbeskrivningar. Bakgrunden till arbetet var att Socialstyrelsen i Sverige inför 2014 fick ett regeringsuppdrag att beskriva hur traumavård ska vara organiserad inom svensk hälso- och sjukvård. I projektet skulle man bland annat beskriva hur en beredskap för att kunna ta hand om många svårt skadade skulle se ut om en stor olycka skulle ske i Sverige. I arbetet samarbetade en terminolog från TNC med en verksamhetsanalytiker och med sakkunniga personer inom hälso- och sjukvård som hade kompetens inom traumavård. Ett mål var att processbeskrivningen så långt möjligt skulle innehålla vedertagna facktermer för att alla användare skulle förstå och använda processbeskrivningen på samma sätt. Ett annat mål var att i arbetsgruppen också analysera och definiera de begrepp som det rådde oklarhet kring (till exempel trauma, traumapatient, traumaledare, traumateam). 3

4 Annika Asp, terminolog Terminologicentrum TNC Västra vägen 7 B Solna, Sverige annika.asp@tnc.se Om termers klasstillhörighet Detta föredrag ska visa hur en terminolog med ett terminologiskt medvetet arbetssätt kan höja kvaliteten på begrepps- och informationsmodeller i projekt som rör utvecklingen av it-system. Bakgrunden till arbetet är att Socialstyrelsen i Sverige nu vidareutvecklar sin så kallade nationella informationsstruktur, NI, ett uppdrag från den svenska regeringen. Med NI som grund ska hälsooch sjukvården och socialtjänsten kunna utveckla funktionella it-stöd och standardiserade mallar för dokumentation. En terminolog från TNC samarbetar med informatiker i projektet och bidrar här med kompetens i terminologisk begreppsanalys och kunskap om fackspråk. Det kan till exempel innebära att se till att en klass i informationsmodellen som benämns med en fackterm faktiskt motsvarar det begrepp som facktermen avser. Och om den information som klassen är tänkt att hålla i någon utsträckning inte överensstämmer med begreppet bakom en föreslagen fackterm, så bör klassen ges en annan benämning. På detta sätt blir det lättare för användare av modellerna att förstå dem och se kopplingen till det egna fackspråket. Exempel från projektet kommer att belysas. 4

5 Emma Leeb-Lundberg, terminolog Socialstyrelsen, Stockholm, Sverige Framgångsfaktorer i samarbeten mellan terminologer och informatiker Vi på svenska Socialstyrelsen får, liksom många andra terminologer, fler och fler förfrågningar om att delta i projekt som ska leverera informationsmodeller. Att en terminolog har mycket att tillföra i ett sådant arbete är tydligt. Den terminologiska metoden lämpar sig väl för att kvalitetssäkra namn på klasser och avgränsa enheterna i modellen. Om organisationen har en termbank kan en mappning mellan termbankens begrepp och informationsmodellerna resultera i mycket hållbara strukturer som dessutom får stort genomslag i verksamheten genom att de använder ett språk som redan är välkänt för deltagarna. Men att arbeta som terminolog i ett informatikprojekt medför särskilda utmaningar. Det kan uppstå krockar mellan terminologimetoden och den informatiska metoden. Begrepp som förekommer inom både informatik och terminologi men betyder olika saker i de olika disciplinerna kan orsaka missförstånd. Man kan också ha olika förväntningar på varandra och på vad projektet ska leverera. För att analysera dessa problem och hitta åtgärder mot dem anordnade vi på Socialstyrelsen tillsammans med TNC i början av året ett erfarenhetsseminarium med informatiker, terminologer och projektledare från två sådana framgångsrika projekt på myndigheten. På föredraget berättar vi om de framgångsfaktorer som vi har identifierat. 5

6 Anna Odgaard Ingram og Pia Lyngby Hoffmann Medforfattere: Bodil Nistrup Madsen DANTERMcentret Department of International Business Communication Copenhagen Business School Dalgas Have 15 DK-2000 Frederiksberg Danmark Brugerforsøg i forbindelse med DanTermBank-projektet DanTermBank-projektet har til formål at etablere en dansk term- og vidensbank, som skal indeholde detaljerede oplysninger om begreber, herunder terminologiske ontologier (begrebssystemer). Der blev i projektet opstillet nogle brugerscenarier for potentielle brugere af en dansk vidensbank og gennemført tre forsøg i folkeskolen og gymnasiet, som viste, at eleverne nemmere finder relevante oplysninger i en vidensbank med begrebsmodeller og tilhørende definitioner end ved at søge informationer i forskellige kilder på Internettet, som ikke indeholder samme strukturerede information. Der er i projektet desuden gennemført forsøg med medarbejdere i SKAT for at undersøge potentielle brugeres præferencer, når det gælder brugergrænseflader. Disse forsøg viste, at mange finder, at struktureret viden i begrebsmodeller er et effektivt alternativ til rene tekstsøgninger. I vores indlæg vil vi give eksempler fra forsøgene i folkeskolen og gymnasiet og uddybe resultaterne samt beskrive de erfaringer vi har gjort os. 6

7 Hanne Erdman Thomsen (lektor) Medforfattere: Bodil Nistrup Madsen (professor), Tine Lassen (post.doc) Radu Dudici (udvikler) Bo Krantz Simonsen (udvikler) Department of International Business Communication Copenhagen Business School Dalgas Have 15 DK-2000 Frederiksberg Danmark Automatisk vidensindsamling til DanTermBank DanTermBank-projektet har til formål at etablere en dansk term- og vidensbank, som skal indeholde detaljerede oplysninger om begreber, herunder terminologiske ontologier (begrebssystemer). For at muliggøre en effektiv og systematisk dataindsamling til vidensbanken er automatisk vidensindsamling en central del af projektet. I den netop afsluttede første fase af DanTermBank-projektet har vi udviklet avancerede metoder og prototyper til automatisk ekstraktion af viden om begreber fra tekster samt til automatisk opbygning og validering af terminologiske ontologier. Prototyperne kan anvendes sekventielt i en fuldautomatisk proces, lige fra indsamling af relevante tekster til sikring af logisk konsistens i de terminologiske ontologier. En anden mulighed er at bruge dem enkeltvis til at assistere i de forskellige faser af terminologiarbejde: indsamling af tekster, identifikation af termkandidater, opbygning af udkast til ontologier (begrebssystemer) og kvalitetssikring af ontologierne. Nogle af prototyperne er tilpasset dansk sprog, det drejer sig om ordklasseopmærkning og termekstraktion, de øvrige prototyper er sprogguafhængige. Indlægget vil fokusere på prototyperne og på de resultater vi hidtil har opnået i forbindelse med afprøvning af dem. 7

8 Päivi Pasanen Filosofie doktor, universitetslektor Helsingfors universitet Institutionen för moderna språk PB Box 24 (Unionsgatan 40 B) FI Helsingfors universitet Tel E-post: Tillämpning av ramanalys inom sjöfartens säkerhetsbegrepp Den kognitiva förändringen i forskning av språk inom specifika ämnesområden syns också i terminologisk forskning, eftersom man allt mer intresserar sig för terminologins kognitiva inriktning, den deskriptiva forskningen av begrepp inom specifika ämnesområden såväl som för terminologins sociala dimensioner (Faber 2009: 107). Därtill öppnar också användningen av ramanalys, korpusar för specifika ämnesområden samt korpusredskap nya perspektiv för terminologisk forskning. I min föregående forskning (Pasanen 2014) presenterade jag en modell för extraktion av terminologisk information, en kombination av kärntermer och terminologiska detektorer. Mitt mål är att vidareutveckla denna modell av informationsextraktion genom att tillämpa en ramanalys i korpusmaterialet. I ramanalysen ska den extraherade informationen som beskriver begrepp inom specifika ämnesområden ordnas i så kallade tolkningsramar. I mitt föredrag ger jag ett exempel på hur man med hjälp av denna metod kan forma en tolkningsram för en grundstötning. Som forskningsmaterial använder jag rapporter på finska olycksfallsutredningar. Faber, P. (2009). The cognitive shift in terminology and specialized translation. MonTI. Monografías de Traducción e Interperetación, 1, ( ). Pasanen, P. (2014). Knowledge patterns as indicators of cause-and-effect relations in the domain of maritime safety. G. Budin & V. Lušicky (eds.), Languages for Special Purposes in a Multilingual, Transcultural World, Proceedings of the 19th European Symposium on Languages for Special Purposes, 8-10 July 2013, Vienna, Austria. Vienna: University of Vienna,

9 Gisle Andersen, Marita Kristiansen og Vemund Olstad Institutt for fagspråk og interkulturell kommunikasjon Norges Handelshøyskole Kontaktinformasjon: Norges Handelshøyskole Institutt for fagspråk og interkulturell kommunikasjon v/ Marita Kristiansen Helleveien 30 N-5045 Bergen Tlfnr Integrering av heterogene ressurser i Termportalen.no Som en del av det NFR-finansierte prosjektet CLARINO, 1 er Norges Handelshøyskole (NHH) i ferd med å etablere en nasjonal portal for terminologiressurser (Termportalen.no). Med Termportalen.no ønsker NHH å ta det nasjonale ansvaret som er gitt til høyere utdanning i Norge for å utvikle og ivareta norsk terminologi, i tråd med St.meld.35 ( ) Mål og meining, og Universitets- og høyskoleloven. Målet er å få på plass en infrastruktur hvor flest mulig allerede etablerte terminologiske ressurser blir integrerte, og hvor det er mulig å søke fritt på tvers av disse ressursene via en internettbasert, åpen løsning. Denne infrastrukturen omfatter en redigeringsapplikasjon som også gjør det mulig for både nye og gamle ressursleverandører å utvikle ny terminologi og videreutvikle eksisterende terminologi. I foredraget vil vi presentere vår erfaring med å integrere materiale fra tre institusjoner, Helsedirektoratet, Sjøfartsdirektoratet og Tolketjenesten i Bergen som alle ønsker å bidra med terminologi til Termportalen.no. Disse institusjonene er svært forskjellige når det gjelder i hvilken grad de har arbeidet systematisk med terminologi, men felles for dem er at de har ansvar for forvaltning av viktig terminologi for betydningsfulle samfunnsområder og en interesse av å gjøre denne tilgjengelig gjennom en nasjonal infrastruktur. De tre leverandørene illustrerer ulike sider ved arbeidet med integrering av terminologi, fra konvertering og i noen grad harmonisering av svært omfattende eksisterende baser, dels med overlappende innhold (Helsedirektoratet), via koordinering av felles tolketerminologi for en lang rekke til dels svært ulike språk (Tolketjenesten), til oppbygging av nye terminologiressurser på grunnlag av oversatte tekster (Sjøfartsdirektoratet). Vi vil i presentasjonen vår diskutere utfordringer i dette arbeidet og hvordan den tekniske løsningen kan tilpasses ulike behov, uthenting av terminologiske innhold ved hjelp av halvautomatisk termekstraksjon fra parallellkorpus, og organisering av datamaterialet som de tre leverandørene ønsker å få integrert i infrastrukturen. Referanser St.meld.nr. 35 ( ) Mål og meining. Ein heilskapleg norsk språkpolitikk, Termportalen.no,

10 Shanshan Wang, PhD candidate in Translation Studies Kun Ji, PhD candidate in Translation Studies Prof. Lauri Carlon, professor of University of Helsinki, research in linguistics, terminology and translation technology Department of Modern Languages, University of Helsinki Adresse: The Department of Modern Languages, PO Box 24, University of Helsinki Telefonnummer: E-postadresse: Öppen länkad lingvistisk data som terminologikälla: kvantitet mot kvalitet Denna artikel undersöker tillgängliheten och kvaliteten hos öppet lingvistiskt data (LLOD) som källa för mångspråklig terminologi och lokalisering. Terminologer borde kunna dra nytta av LLOD som öppen, strukturerad källa för benämningar omfattande många språk och områden. Vi studerad främst kvaliteten av LLOD källor för terminologiska ändamål, och illustrerar hur vår ontologibaserad terminologiverktyg TermFactory kan användas för sökning, kombinering, verifiering och kvalitetsgranskning of LLOD material. Speciellt, vi tittar på två mångspråkiga LLOD källor: BabelNet 3.0 and Lemon (The Lexicon Model for Terminology). BabelNet 3.0 innehåller över 13 miljoner termposter (Babel synsets), som representerar betydelser och innehåller ekvivalenter i 271 olika språk. Vi studerad utdrag ur Babelnet och jämför dem med andra källor med hänsyn till kvalitet och tillförlitlighet. Vi visar också hur enkla lokariseringsetikett från LOD källor såsom DBPedia kan länkas med rikare lexikalisk formation som Lemon. Vi använder TermFactory både såsom sökningsverktyg och som toppontologi för at brygga mellan olika källor. 10

11 Marita Kristinansen Norges Handelshøyskole Institutt for fagspråk og interkulturell kommunikasjon Helleveien 30 N-5045 Bergen / Hvor parallelt. Om parallellspråklighet i høyere utdanning i Norden Det er snart ti år siden Nordisk Ministerråd publiserte Deklarasjon om nordisk språkpolitikk 2 (2006) med det formål å etablere en felles nordisk språkpolitikk. Siden den gang har den språkpolitiske debatten pågått aktivt og flere nasjonale språkpolitiske rapporter har blitt skrevet. I samme periode har høyere utdanning opplevd en økende bruk av engelsk som undervisnings- og forskningsformidlingsspråk. Dette har skapt en debatt i alle de nordiske landene, dvs. Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige, om hvorvidt det bør utarbeides språkpolitikker som sikrer nasjonalspråkenes status og undervisningens kvalitet. I denne sammenhengen nevnes ofte begrepet parallellspråklighet som kan forstås som en jevnbyrdig bruk av både engelsk og det nasjonale språket. I foredraget mitt vil jeg presentere arbeidet som er gjort i et nordisk nettverk som har hatt som mål å koordinere en vurdering av i hvilken grad det er behov for å implementere parallellspråklighetspolitikker i nordisk høyere utdanning og hvordan disse i så fall skal se ut. 3 Nettverket har utarbeidet landrapporter som beskriver den parallellspråklige tilstanden i hvert av de nordiske landene (Gregersen et al 2014). Jeg vil oppsummere resultatene fra landrapportene, med hovedfokus på den norske (Kristoffersen et al 2014). Arbeidet som har vært gjort i nettverket videreføres nå i et nordisk parallellspråknettverk oppnevnt av Nordisk ministerråd, 4 og jeg vil rapportere om arbeidet i nettverket så langt. Referanser Kristoffersen, Gjert, Marita Kris ansen og Unn Røyneland Landrapport Norge: Internasjonalisering og parallellspråklighet ved norske universitet og høyskoler. I Frans Gregersen (red.), Hvor parallelt Om parallellspråkighet på Nordens universitet. København: Nordisk Ministerråd. TemaNord 2014(535), Frans Gregersen (et al.) Hvor parallelt Om parallellspråkighet på Nordens universitet. København: Nordisk Ministerråd. TemaNord 2014(535) Netværk for parallelsproglige mål på Nordens internationaliserede universiteter,

12 Sigurður Jónsson Alþingi Johan Myking Institutledar Universitet i Bergen Det institusjonaliserte terminologiarbeidet til liten nytte? Spørsmålet i overskrifta har ikkje generell adresse, men refererer til den diskusjonen om språkpolitikken ved nordiske universitet som vi har gjennomført i boka Parallellspråk og domene (Sigurður Jónsson m.fl. 2013). Den språkpolitiske diskursen ved nordiske universitet på 2000-talet har lagt stor vekt på terminologiutvikling, men utan å leggja fram klåre idear om korleis denne utviklinga skal skje. Universitetssektoren har ingen eigen terminologisk infrastruktur, og ein kunne derfor venta at den eksisterande nasjonale terminologiske infrastrukturen ville framstå som ein naturleg samarbeidspartnar, vegvisar og koordinator. Det er likevel eit stort spørsmål om dei eksisterande nasjonale institusjonane faktisk har ein slik politikk, eller om den er effektiv. Vi kan derfor formulera nokre teser til diskusjon: Det er ei inkoherent terminologisk organisering i Norden, store nasjonale variasjonar. Inntrykket er f.eks. at Danterm er nedbygd parallelt med at CIP blir oppbygd. Om dette er riktig, må det kallast eit paradoks. Det er lite samarbeid mellom dei nasjonale terminologisentralane og institusjonane i universitetssektoren. Tradisjonelt terminologiarbeid er ukjent i universitetssektoren, bortsett frå nokre terminologiske forskingsmiljø, og terminologisentralane har ingen strategi for samarbeid og støtte til denne sektoren (modifikasjon: Språkrådet i Noreg, til dels). Metodegrunnlaget for terminologiarbeid er ukjent i universitetssektoren, og strategiske analysar og vurderingar er lite konkrete. I den grad terminologisk metode blir introdusert for universitetssektoren, blir det vurdert som altfor ambisiøst, altfor kostbart, altfor komplisert. Er det eit handikap å ha wüstersk bakgrunn i diskusjonar med representantar for dei ulike domene? Referanse: Sigurður Jónsson, Christer Laurén, Johan Myking og Heribert Picht Parallellspråk og domene. Nordisk språkplanlegging på 2000-tallet, med særlig vekt på forsknings- og utdanningssektoren. Oslo: Novus. 12

13 Ole Våge Språkrådet Postboks 8107 Dep OSLO Noreg Stilling: seniorrådgjevar Telefon: E-post: Kven har og tek ansvar for utvikling av terminologi i universitets- og høgskolesektoren i Noreg? I den norske universitets- og høgskolelova heiter det i paragraf 1 7 at «[u]niversiteter og høyskoler har ansvar for vedlikehold og videreutvikling av norsk fagspråk». Ansvaret ligg altså hos sektoren sjølv. Samstundes har Språkrådet eit språkpolitisk ansvar for å styrkje norsk fagspråk i høgare utdanning og forsking. Ein kan difor seie at ansvaret i ein viss forstand ligg både i sektoren og utanfor sektoren. I dette innlegget vil eg ta for meg korleis dette ansvaret blir forvalta gjennom eit samarbeid mellom Språkrådet og fleire miljø i sektoren. Gjennom eit mønsterpraksisprosjekt i kjemi blei ulike arbeidsmåtar i terminologiarbeid prøvd ut i løpet av Formålet var å finne ei arbeidsform som andre fagmiljø i sektoren kunne nytte for å samle inn, registrere og gjere terminologi tilgjengeleg. Prosjektet munna ut i ein rapport og ei praktisk rettleiing. Med andre ord er det eit metodetilbod til fagfolk som ønskjer å starte opp eit terminologiarbeid, men ikkje heilt visste korleis dette kunne gjerast. Eg vil også ta for meg ei vidareføringa av denne satsinga gjennom ei utlysing av prosjektmidlar til andre fagfelt i universitets- og høgskolesektoren i Våren 2015 startar det opp eit nytt prosjekt som skal arbeide med terminologi i kjønnsforsking med støtte frå Språkrådet. Prosjektet spring ut frå det nasjonale fagrådet i kjønnsforsking, eit av 38 nasjonale fagråd underlagt Universitets- og høgskolerådet. Slike fagråd kan vere ein naturleg stad å forankre ansvaret for terminologiarbeid sektoren. I tillegg til å snakke om erfaringar frå desse prosjekta vil eg også diskutere korleis ansvaret vert fordelt mellom sektoren og Språkrådet på ulike måtar. 13

14 Anita Nuopponen Vasa universitet, kommunikationsforskning PL 700 FIN VASA professor i teknisk kommunikation Utmaningar för terminologiutbildningen vid universitet På Nordterm 2009 Henrik Nilsson och Niina Nissilä diskuterade terminologiutbildningen i de nordiska länderna i sitt föredrag om det samnordiska utbildningsprojektet Termdist. Som utmaningar sammanfattade de bl.a. att terminologins genomslag som akademiskt ämne, studentantal för längre utbildning, olika innehållsliga och metodiska krav för olika typer av kurser och en förändrad arbetsmarknad. I detta föredrag ska jag diskutera dessa och andra utmaningar och möjligheter från universitetutbildningens synvinkel. Som bakgrund fungerar erfarenheter från terminologiutbildningen som har rötter ända till 1970-talet vid Vasa universitet. Vad som gör dessa utmaningar och utvecklingsmöjligheter aktuella idag är att på hösten 2014 börjades det en inriktning i terminologi inom magisterprogrammet i teknisk kommunikation (120 ECTS). Detta innebär bl.a. att den långa traditionen i terminologisk undervisning och forskning har fått erkännande och tagits med som ett av de strategiska utvecklingsmålen för Filosofiska fakulteten. För tillfället har två professurer och en universitetslektor terminologilära som en av tyngdpunkterna i deras forskning och undervisning. Nilsson och Nissilä ställer också frågan om man borde sträva mot en terminologisering av andra yrkesgrupper och utbildningar. Denna är en intressant fråga, vilken aktualiseras i Vasa i de enstaka kurser i terminologi som är inkluderade i flera utbildningsprogram på kandidat- och magisternivån samt biämnet i terminologi och teknisk kommunikation (teknikinformation) som är öppet för alla intresserade vid universitetet. Introduktionskursen genomförs också på öppet universitet som en nätkurs. I teorin är det också möjlig att hela magisterprogrammet görs som en distanskurs. Utom dessa utbildningar också iakttagande av olika målgrupper och inte minst arbetsmarknaden kommer att diskuteras i föredraget. 14

15 Marianne Aasgaard, Rådgiver, Språkrådet (Norge) Språkrådet, Postboks 8107 Dep, 0032 Oslo Tlf (jobb) / (mobil) marianne.aasgaard@sprakradet.no Språket i nød- og beredskapsetater forklare, ikke forvirre Språkrådet har i flere år vært involvert i to arbeidsgrupper som arbeider med harmonisering av terminologi: Terminologi for akutt forurensning og Kollegiet for brannfaglig terminologi. Gruppene arbeider med terminologi som brukes ved håndtering av akutte uhells- /ulykkeshendelser, særlig innen brann og redning, akutt forurensning og andre sivile hendelser (for eksempel flom, ras, ekstremvær). Offentlig innsats i slike situasjoner er organisert slik at det ofte er de samme som rykker ut i «førstelinjetjenesten», men det er ulike etater som har det overordnede ansvaret for de ulike nødsituasjonene. Det brukes ulik terminologi i de forskjellige etatene, både i «førstelinjen» og i overordnede etater. Dette bidrar til å skape forvirring i situasjoner der klar og entydig kommunikasjon er svært viktig. Også terminologien rundt organiseringen av arbeidet, den organisatoriske terminologien, brukes ulikt i de ulike etatene. Språkrådet har sammen med de to arbeidsgruppene tatt initiativ til et seminar der dette temaet blir belyst. Her håper vi å ansvarliggjøre de overordnede etatene og legge til rette for et samarbeid om terminologi. Det er de overordnede etatene som er premissleverandørene, de utarbeider blant annet styrende dokumenter og veiledere som også legger føringer for terminologibruken. Arbeidet er i startgropen, og i dette innlegget vil jeg se på hvordan vi mener vi best mulig kan oppnå og organisere et samarbeid på tvers av ulike etater. 15

16 Lotte Weilgaard Christensen og Margrethe H. Møller Institut for Design og Kommunikation Syddansk Universitet Universitetsparken Kolding lotte@sdu.dk Kommunikation om borgerservicefunktioner på bibliotekerne Med den fællesoffentlige digitaliseringsstrategi i Danmark sker der en trinvis overgang til obliga-torisk selvbetjening. I 2015 skal 80 pct. af borgernes kommunikation med det offentlige ske digitalt. Ud-gangspunktet for den offentlige digitale kommunikation er, at de borgere, der kan kommunikere digitalt, skal det, og de borgere, der har svært ved at kommunikere digitalt, kan få hjælp og vejledning enten i borgerservice eller på biblioteket. Dette er en ny opgave for bibliotekerne, og der er desuden forskel fra kommune til kommune på omfanget af opgaver, dvs. om tilbuddet kun omfatter vejledning i selvbetjeningsløsninger, eller om biblioteket derudover også udsteder pas, kørekort og NemID. Kommunerne har givet dette nye tilbud på bibliotekerne forskellige navne. I de tre største byer i Danmark hedder tilbuddet for eksempel: Københavns Kommune: Borgerservice KVIK på biblioteket Aarhus Kommune: NemBS på biblioteket Odense Kommune: Borgerservice Light på biblioteket Denne mangel på konsistens i navngivning betyder, at det meget ofte er uklart hvilke serviceydelser de enkelte biblioteker tilbyder. Dette giver anledning til frustrationer hos brugerne og dermed også hos med-arbejderne. I denne artikel vil vi undersøge terminologien på området og komme med forbedringsforslag. 16

17 Karin Hansson klarspråksexpert på Statistiska centralbyrån Box 24300, Stockholm Sverige Hur gör man statistiska termer begripliga? På Statistiska centralbyrån (SCB) har vi sedan två år en webbordlista. Huvudsyftet med den är att ge stöd till besökarna till scb.se i att hitta, förstå och använda statistisk information, i form av framför allt tabeller och artiklar. Termenar i ordlistan markeras automatiskt i texter och tabellhuvuden; när man klickar på ett markerat ord öppnas en ruta med ordets post i ordlistan. I arbetet samarbetar jag som klarspråksexpert med statistiker och en terminolog för att definitionerna och förklaringarna i ordlistan ska vara statistiskt korrekta, terminologiskt bra och språkligt begripliga. Som ansvarig för begripligheten representerar jag statistikanvändarna så det ingår i min uppgift att ringa in deras behov utifrån de sammanhang där användarna möter termerna. Vad är det egentligen för förklaring som besökarna behöver just där de befinner sig på scb.se? Svårigheterna blir särskilt uppenbara när det finns en grupp nära besläktade begrepp med snarlika termer, t.ex. flyttning, inrikes flyttning, utrikes flyttning, inflyttning, utflyttning, inrikes inflyttning, utrikes inflyttning, utrikes utflyttning och inrikes utflyttning som alla är benämningar för händelser där en individ flyttar mellan bostäder. Utmaningen ligger i att i definitionsform lyckas lyfta fram vad som är den relevantaste informationen om begreppet och det som särskiljer det från de andra närliggande begreppen med snarlika termer. Detta tänkte jag berätta om i mitt föredrag. 17

18 Niina Nissilä (medförfattare Sara Nyholm) Filosofiska fakulteten Vasa universitet PB 700 FIN Finland tel Terminologi i ett skoladministrationsprogram Syftet med vårt föredrag är att diskutera språkets roll i användbarhet av ett skoladministrationsprogram. I ett skoladministrationsprogram möts vardagen och flera fackområden, t.ex. administration, pedagogik, ekonomi och teknik. Vår presentation handlar om den språkliga och terminologiska användbarheten av ett skoladministrationsprogram som används i Finland på olika skolstadier av både administratörer, lärare, elever och olika slags relaterade experter. Programmet är tillgängligt på tre språk: finska, svenska och engelska och används bland annat till att hålla kontakt, planera och informera. I användbarheten är det fråga om hur effektivt och meningsfullt en specifik användare kan nå sina mål med hjälp av t.ex. ett program. Vanligen lägger användare märke till användbarheten när det blir problem i användningen. Terminologi spelar ofta en roll när en användare upplever att ett system inte fungerar så som han väntar sig. Trots att dokumenterarna hos tillverkaren av det ifrågavarande programmet strävar efter att se till att språket i programmet är ändamålsenligt för alla slags användare på alla tre språk, är de ibland även tvungna att göra kompromisser i fråga om språkliga frågor. Vår presentation handlar om feedback på språkliga och terminologiska frågor som olika slags användare av det ifrågavarande programmet har gett till systemtillverkaren. Nyckelord: terminologi, användbarhet, informationssystem Källor: Jahnke, Nathan. (2011). Language Complexity and Usability. I: Michael J. Albers & Brian Still (red.). Usability of Complex Information Systems. Evaluation of User Information. Boca Raton, London, New York: CRC Press. Taylor & Francis Group Schmitz, Klaus-Dirk. "Indeterminacy of terms and icons in software localization." Indeterminacy in LSP and Terminology. Studies in Honour of Heribert Picht. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins, S (2007): Suonuuti, Heidi (2001). Guide to Terminology. Nordterm 8. Helsinki: TSK, The Centre for Technical Terminology. Kort presentation: Niina Nissilä jobbar som forskardoktor vid Enheten för nordiska språk och Sara Nyholm som universitetslektor vid Språktjänsten vid Vasa universitet. 18