Psoriasis - Livsstil och livskvalitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psoriasis - Livsstil och livskvalitet"

Transkript

1 Psoriasis - Livsstil och livskvalitet 1

2 2 Må bra med psoriasis är ett projekt som finansieras av Arvsfonden. Utgiven av Psoriasisförbundet 2011

3 Psoriasis, livskvalitet och livsstil 3 Psoriasis är en systemsjukdom som inte bara kan drabba hud och leder utan även andra organ i kroppen. Sjukdomen påverkar livet på många sätt, båda fysiskt, psykiskt och socialt. Många som lever med psoriasis eller psoriasisartrit upplever att sjukdomen har koppling till hur de mår i övrigt. Att yttre faktorer, som stress och livskriser kan påverka sjukdomen negativt är välkänt för de flesta. Nu finns det nya rön som även visar på kopplingar mellan psoriasis och livsstilsfaktorer som kost, motion, rökning och alkoholkonsumtion. Det är viktigt att ta hand om sig och sund kost, motion och måttlig alkoholkonsumtion är bra för alla men kanske ännu viktigare för dig som har psoriasis och psoriasisartrit. Det är mycket ny kunskap att förhålla sig till och vi hoppas att den här broschyren kan vara en hjälp till självhjälp för dig som lever med psoriasis eller dig som är intresserad av att veta mer om sjukdomen. Vi tror att ju mer kunskap man har om sin sjukdom desto bättre blir förutsättningarna för att leva ett bra och aktivt liv. Har du frågor och funderingar så hittar du mer information på vår webb Där kan du också få inspiration och tips och råd! Varmt välkommen!

4 Innehållsförteckning 4 Hälsa vad är det egentligen? s5 Motion s6 Kost och psoriasis s10 Stress s13 Sömn och psoriasis s18 Rökning s22 Alkohol och psoriasis s24 S M A R T Nya vanor - lättare sagt än gjort s27 Socialt stöd s29

5 Hälsa vad är det egentligen? Vid första anblicken kan ett begrepp som hälsa verka ganska oproblematiskt. Det handlar ju om att vara frisk, inte sant? Men vid närmare eftertanke är det inte fullt så enkelt man kan ju till exempel ha psoriasis och god hälsa. Fast frisk är man ju ändå inte, eftersom man har en kronisk sjukdom. 5 Att definiera hälsobegreppet kan vara svårt, vilket väl är anledningen till att det finns så många definitioner. En av dem fastslogs av Världshälsoorganisationen, WHO, redan Den lyder Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom. Denna definition visar att det finns flera aspekter som påverkar vår hälsa och att det exempelvis inte räcker med att ha en frisk och fungerande kropp för att må bra. En annan aspekt som brukar tillföras hälsobegreppet är att hälsa är en resurs för att kunna leva sitt liv som man vill och klara av de utmaningar man ställs inför. Att ha god hälsa kan sägas handla om hur man mår, vilket är en helt och hållet subjektiv upplevelse. Vi kan vara sjuka, men må bra, precis som vi kan vara friska och ändå må dåligt. Hälsokorset på bilden visar hur dessa begrepp kan förhålla sig till varandra. Den vågräta bilden fokuserar på hur du upplever din fysiska hälsa och den lodräta linjen på hur du upplever din psykiska hälsa. Använd gärna hälsokorset när du funderar över din egen hälsa. I slutänden är det bara du själv som kan definiera vad god hälsa är för dig, och hur du vill leva för att må så bra som möjligt.

6 6 Motion Att det är nyttigt att röra på sig kommer väl inte som någon nyhet. Kroppen är skapt för rörelse och mår dåligt när den inte får det. Att vara fysiskt aktiv minskar risken för många sjukdomar, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Blodtrycket sjunker, blodfettsvärdena blir bättre och skelettet blir starkare. Genom att förbättra en dålig kondition sjunker risken att dö i förtid och forskning visar att de som är fysiskt aktiva mår bättre. Många som börjar motionera märker att de blir piggare, får bättre humör, ökad koncentrationsförmåga och sover bättre. Kanske märker du också att vikten förändras eller att kroppen ser annorlunda ut. Detta brukar kunna sporra till fortsatt motion. Hur mycket behöver du motionera? Först och främst: Det är bättre att röra sig lite än inte alls. Men för att få den där riktigt ordentliga hälsoeffekten krävs en viss mängd. Rekommendationen, som är densamma för personer med psoriasis och psoriasisartrit som för friska, säger att en halvtimmes rörelse om dagen är vad vi behöver för att må bra. Senare forskningsrön visar dock att detta kanske inte är tillräckligt utan att det också krävs styrke- och/ eller konditionsträning tre gånger per vecka (20 60 minuter per gång). Vill man dessutom gå ned i vikt kan det behövas mer, men det beror förstås också på vad man stoppar i sig. Vad räknas som motion? Egentligen är all form av rörelse motion, om den är tillräckligt ansträngande för att pulsen skall gå upp och du börjar svettas. Ett intensivpass med dammsugaren räknas därför också som motion och brukar kallas för vardagsmotion eftersom det är motion vi

7 7 gör samtidigt som våra vardagssysslor. När vi tränar gör vi oftast det för att uppnå något, även om det inte alltid finns ett väldefinierat mål. Det kan vara att gå ned i vikt, få bättre kondition, springa ett motionslopp eller klara 150 kilo i bänkpress. Det finns två grundläggande typer av träning, som båda ger klara hälsovinster, men på lite olika sätt. Konditionsträning tränar hjärtat och lungorna. Den går ut på att hålla puls och andningsfrekvens uppe under en längre tid, för att stärka kroppens syreupptagningsförmåga. Styrketräning gör kroppen starkare. Beroende på om du tränar med lätta eller tunga vikter kan du bli uthålligt stark (lägre belastning under längre tid) eller maximalt stark (hög belastning under kort tid). Båda varianterna har sina fördelar och det vanligaste är att man blandar dem.

8 8 Motion och psoriasis Det finns inga studier gjorda på hur den som har psoriasis påverkas av motion. Vi vet dock att du som har psoriasis har en högre risk att få vissa livsstilsrelaterade sjukdomar och att motion minskar risken för att få de sjukdomarna, så vi kan nog utgå från att du har minst lika stor nytta av motion som andra människor. Kanske till och med större. Motion och psoriasisartrit Precis som med psoriasis så saknas det forskning kring psoriasisartrit och motion, men det finns mycket forskning på reumatoid artrit (det vi kallar reumatism i dagligt tal). De råd som ges här gäller alltså främst dem, men ges också vid psoriasisartrit. Att träna är bra för människor med ledbesvär. Ökad muskelstyrka och kondition har visat sig ge minskade symtom och bättre livskvalitet, men om sjukdomsförloppet saktar ned vet man inte. Vissa studier pekar i den riktningen, men ännu är det för tidigt att säga. Däremot vet man att träning inte gör sjukdomen värre, även om smärtan kan öka i början. Detta är dock övergående och är närmast att jämföra med träningsvärk, fast i lederna. Det gäller att träna lite försiktigt i början och, inte minst, att hitta en träningsform som man trivs med. Träningen skall passa ens fysik, men också kännas rolig och givande. Annars blir det svårt att motivera sig att träna vidare. Det kan vara bra att börja med låg belastning och att successivt arbeta sig uppåt. Generellt säger kroppen ifrån när du tränar för hårt; har du mer ont i lederna något dygn efter träningen kan det vara värt att

9 sänka belastningen lite. Träningsvärk å andra sidan kan ofta vara som värst två dagar efter att du tränat. Den är inte farlig. Ibland kan det vara svårt att veta om det är okej att träna fastän det gör ont och om smärtan är träningsvärk eller ledvärk. Man kan också känna sig osäker på vilka övningar som är viktigast att göra. Ta hjälp av en sjukgymnast och prata med din läkare om du är osäker. Du som har långt gången ledförstörelse kan behöva mer anpassad träning. Detsamma gäller dig som går på invärtes kortisonbehandling, eftersom kortison kan försvaga ledband och ligament. Då är det extra bra att ta hjälp. Tänk på att ha bra skor. De skall vara ordentligt stötdämpande och ha en bra fotbädd, som avlastar kroppen. Fråga i sportaffären, så hjälper de dig. 9 Hitta EN BRA BALANS!

10 10 Kost och psoriasis Alla människor behöver naturligtvis äta en allsidig och näringsriktig kost. Gör vi inte det riskerar vi att bli såväl överviktiga som undernärda, något som man mycket väl kan vara på samma gång. Undernäring syns inte nödvändigtvis på utsidan. Man kan nämligen få i sig tillräckligt med energi, men för lite av exempelvis vitaminer och mineraler. Eftersom forskningsläget kring psoriasis och kost är bristfälligt, är det svårt att komma med några handfasta tips om lämplig mat. I dagsläget är det bästa därför att följa rekommendationen för friska. Troligen är det också så att frukt och grönsaker, fisk och återhållsamhet med alkohol kan ha en positiv effekt på psoriasis. Det spekuleras också i om behovet av exempelvis mineraler och vitaminer är annorlunda hos psoriasissjuka än hos friska men än så länge behövs mer forskning innan vi kan säga något säkert. Det finns också vissa studier som tyder på ett samband mellan glutenintolerans och psoriasis, så om du får problem av gluten (ett protein som finns i vete, råg och korn), kan det vara värt att prova en glutenfri kost. En läkare eller dietist kan hjälpa dig att göra det på ett bra sätt. Många psoriasissjuka vittnar om att de mår bättre av ändrade kostvanor, även om de vetenskapliga bevisen saknas. Om inte annat finns det många andra vinster att göra på att äta bra, även om din psoriasis inte direkt påverkas. Det verkar till exempel finnas ett dubbelt samband mellan psoriasis och kraftig övervikt, fetma. Psoriasis verkar alltså öka risken för fetma, samtidigt som fetma förefaller öka risken för psoriasis. Dessutom visar forskning att kraftigt överviktiga ofta har en svårare psoriasis samt att behandlingen inte fungerar lika bra som på normalviktiga. Att hålla vikten kan alltså vara bra ur många olika perspektiv.

11 Psoriasisartrit och kost Den forskning som finns kring reumatiska sjukdomar och kost rör framför allt reumatoid artrit. Förmodligen gäller åtminstone en del av detta även psoriasisartrit. 11 Man har sett att sjukdomen kan bli bättre av vegankost (alltså enbart vegetabilisk kost), laktovegetarisk kost (vegankost med tillägg av mjölkprodukter) eller lakto-ovo-vegetarisk kost (man äter även ägg). Alla dessa kostalternativ kräver dock kunskaper och en del arbete för att inte riskera att få brist på vissa näringsämnen och det kan vara bra att ta hjälp av någon som kan, exempelvis en dietist. Även medelhavskost/kretenesisk kost, det vill säga att man äter mycket frukt, grönsaker, fullkorn, fisk, olivolja och vitlök, har i vissa studier visat sig ha en positiv effekt på inflammatoriska sjukdomar. Det forskas också mycket på så kallad functional food, det vill säga mat som förefaller ha en läkande effekt. Man tror till exempel att det finns en del livsmedel som har en antiinflammatorisk effekt och som vi kanske kan bli hjälpta av att äta mer av.

12 12 Samsjuklighet och kost Psoriasis ökar risken för att drabbas av en rad andra sjukdomar, inte minst hjärt- och kärlsjukdom. För att minska den risken är det viktigt att äta rätt. Omättat och fleromättat fett är bättre än mättat (hellre vegetabiliska oljor än smör, hellre fisk än kött) och du ska undvika de härdade eller delvis härdade fetter som återfinns i många halv- och helfabrikat. Det är också bra att dela upp sina måltider i flera små, hellre än att äta sällan och mycket åt gången. Det ger nämligen mindre variationer i blodsockret, och är därför skonsammare mot kroppen. Ett jämt tillskott av energi tros också vara att föredra när man har en sjukdom som ger mycket trötthet. Socker skall man undvika, liksom allt för mycket snabba kolhydrater, och man skall äta mycket fibrer. Särskilt de fibrer som finns i havre, korn, frukt och grönsaker är bra. Man ska också vara lite försiktig med kaffe, eftersom koffein kan höja blodtrycket.

13 13 Stress Att psoriasis kan bli värre av stress är välkänt. Hur det ligger till med stress och psoriasisartrit är inte studerat. Däremot vet man att stress kan orsaka huvudvärk och smärta i rörelseapparaten, vilket kan öka bördan för den som redan har smärta. Därför kan det vara värt att fundera lite över vad stress är och vad som orsakar den. En stressor det som stressar oss kan vara många olika saker och varierar från person till person. Vissa saker är vardagliga, som att få ihop det som kallas för livspussel arbetsliv, dagishämtningar, städning och kärleksliv exempelvis. Oro och känslan av att inte räcka till är också stressande för många. Det är viktigt att komma ihåg, att det som stressar den ena inte nödvändigtvis stressar den andra och vi reagerar alla olika på stress. Det är alltså helt meningslöst att jämföra sig med andra. Du är du och det som stressar dig, det stressar dig oavsett hur dina vänner, din familj eller den stora massan reagerar på samma sak. Oavsett vilka saker som stressar oss, finns det bara två sätt att hantera den. Antingen förändrar vi situationen, så att vi slipper stressmomentet, eller också lär vi oss att handskas med den på ett bättre sätt. Ibland är ett nytt synsätt ett steg på vägen och för att lyckas med det kan vi behöva hjälp. En metod som ofta används för att lära sig stresshantering är KBT, kognitiv beteendeterapi. Precis som namnet antyder går metoden ut på att ändra beteendet, alltså att få dig att göra annorlunda än du gör idag i en given stressituation, för att på så sätt ändra hur situationen påverkar dig. En annan, väldigt enkel sak, som minskar upplevelsen av stress är träning. Även om tanken på att komma igång med träning kan vara

14 14 nog så pressande, är träningen, när den väl genomförs, en av de effektivaste stresshanteringsmetoderna som finns. Inte nog med att träningen i sig minskar stressen, en vältränad människa tål också stress bättre och sover i allmänhet bättre, vilket i sig är bra för stresståligheten. Krav Kontroll En viktig del när det gäller stress och stresshantering är balansen mellan krav och kontroll. Sambandet mellan dessa delar har tydliggjorts i en modell med samma namn. Som du ser på bilden bildas det via de två axlarna totalt fyra typer av tillstånd. Vanligen kommer vi att förflyttas fram och tillbaka i dessa rutor, där två av dem har en tydlig negativ påverkan på hur vi mår. Om du befinner dig i dessa två under större delen av din tid kommer detta naturligtvis påverka hur du mår. På bilden har krav och kontroll kombinerats med socialt stöd, som också påverkar oss och vår möjlighet att hantera våra situationer.

15 15 AVSPÄND En person med hög grad av kontroll och låga krav blir avslappnad i sin situation. Även om det kan vara en skön tillvaro i denna situation är det många här som efter en tid söker sig mot högre krav. Denna ruta brukar dock anses vara idealet av tillstånd. PASSIV En person som har låga krav på sig, men också låg grad av kontroll blir passiv i sitt beteende. Liksom en spänd person som inte har kontroll kommer den att må dåligt. Om det är möjligt kommer du som är i den här rutan att söka dig mot utmaningar för att få mer krav på dig. Arbetslösa och personer med kroniska sjukdomar kan ha svårt att få krav som motsvarar sin förmåga till kontroll och pendlar därför mellan den passiva och spända rutan. AKTIV I denna ruta är balansen mellan krav och kontroll bra. Man utmanas i arbete och privatliv, men har samtidigt möjlighet att påverka sin situation och styra över det som händer. I denna ruta mår vi som allra bäst, kanske kommer vi till och med in i ett flow. Även denna ruta kan på en egen hand vara stressframkallande på lång sikt, och bör därför kombineras med den avspända rutan. Spänd En person med höga krav på sig, och med låg grad av kontroll blir snart ganska spänd och stressad. Att inte kunna påverka sin situation utan fösas omkring utifrån hur andra dikterar villkoren får aldrig någon att må bra. En stor del av stresshantering handlar därför om att ta kontroll över sin situation.

16 16 Tankens kraft Precis som våra känslor kan styra våra tankar, kan faktiskt våra tankar styra våra känslor och beteenden. Att leta lösningar istället för att koncentrera sig på de problem som oundvikligen dyker upp i tillvaron, är ett exempel på hur vi kan arbeta med våra tankar för att göra livet lättare. Ett exempel på hur tankarna påverkar vårt beteende kommer här: Kanske åker du längdskidor, eller har åtminstone någon gång provat. Tänk dig att du kämpar dig upp för en brant backe, och äntligen tagit dig upp på toppen. Inte helt sällan finns det en nedförsbacke på andra sidan, och ibland dessutom en kurva i slutet av backen. Vilken tanke kommer då i ditt huvud? Flera av oss tänker kanske det kommer inte att gå, jag ramlar. Vi tar sats nedför backen, och vad händer i kurvan? Vi ramlar, så klart! Det vi har gjort, är att vår hjärna precis har sagt till kroppen att det är bäst att vi ramlar och således kommer våra muskler

17 också se till att vi gör det. Om du är uppmärksam på dig själv kan du säkert hitta fler sådana här situationer i ditt liv där du tänker en tanke som sedan direkt påverkar ditt beteende och dina känslor. Att ändra sina tankar och ta kontroll över olika tankefällor gör vi inte i en handvändning. Det finns många olika aspekter och attityder att ta hänsyn till och olika metoder att använda för att göra förändringar. 17

18 18 Sömn och psoriasis Sömnproblem är vanliga vid en rad sjukdomar, inte minst infl ammatoriska. Man har också sett att personer med psoriasis och psoriasisartrit kan ha en kronisk trötthet som inte alltid är kopplad till hur svår sjukdomen är. Många upplever också att denna trötthet inte försvinner hur mycket man än sover. De exakta sambanden mellan trötthet och inflammation är inte kända, men man vet att smärta i sig kan bidra till trötthet, samtidigt som smärta kan bidra till sömnsvårigheter. Därför kan det vara en bra idé att ge dig själv utrymme för vila och återhämtning om du har psoriasis eller psoriasisartrit. Sömnens betydelse Att sova bra och tillräckligt mycket är av avgörande betydelse för vår hälsa. För lite sömn och sömn av dålig kvalitet är ofta skadlig för oss och därför kan det vara bra att prioritera vila och återhämtning. Hur mycket sömn vi behöver varierar en smula från person till person. Det är också vanligt att sömnbehovet förändras när man blir äldre. Men rent generellt behöver vi ungefär åtta timmars sömn per natt. De flesta klarar utan problem att sova sex timmar någon natt och ändå fungera som vanligt dagen efter. Men sover vi mindre än så ger det effekt med en gång. Vi blir helt enkelt trötta, med allt vad det innebär av koncentrationssvårigheter osv. Det är inte bara sömnmängden som spelar roll utan ävan sömnens kvalité. Det finns olika typer av sömn, så kallade stadier, som fyller olika funktion. Mycket är ännu okänt om dessa sömncyklers funktion, men en del saker vet man. Inledningsvis under sömnen sjunker blodtryck, puls, andningsfrekvens och kroppstemperatur för att kroppen ska gå in i vila.

19 19 Under djupsömnen, stadie 3 och 4, utsöndras hormoner som får kroppen att gå ner i varv. Det är också här som tillväxthormoner utsöndras som mest och sannolikt är dessa stadier väldigt viktiga för kroppens återhämtning. Kroppen befinner sig i ett tillstånd av mer eller mindre total avslappning under djupsömnen, och det är vanligt att vi snarkar då. Är snarkningarna allvarliga kan de störa andningen, så att vi inte återhämtar oss som det är tänkt. Under REM-sömnen, de blåmarkerade delarna på sömnkurvan, går puls, andning och kroppstemperatur upp och vi rör på oss. Exakt vilken funktion REM-sömnen och drömmandet har vet vi inte, men alla däggdjur drömmer. Alla dessa stadier återkommer under en natt, vanligtvis i fyra eller fem cykler. Men vad händer när vi sover för lite? Förlorad tid Ibland pratar vi om att sova ikapp, men det är inte riktigt korrekt. Att efter en natt med för lite sömn sova motsvarande tid längre nästa natt går inte på ett ut.

20 20 Vad som istället händer är att vi, när vi är trötta, ändrar vårt sömnmönster. Vi somnar snabbare, sover djupare och drömmer mindre. Det har också visat sig att det är svårare att ta igen förlorad sovtid än man tidigare har trott. Särskilt om man sovit för lite under lång tid kan effekterna dröja sig kvar länge. Om du av någon anledning ändå behöver ta igen lite sömn, är det effektivt att göra det genom att sova i korta pass. En tupplur på en halvtimme till timme ger en relativt sett stor andel djupsömn. Tänk bara på att sådana tupplurar kan inverka negativt på nattsömnen, så om du har lätt att få sömnproblem kan det finnas bättre strategier. När vi sover för lite Kroppen kommer att försöka kompensera för brist på sömn. Ett sätt är förstås genom att göra oss trötta, så att vi har svårt att hålla oss vakna. Ett annat sätt är genom att väcka ett sug efter energirik mat, det vill säga mat som innehåller lättillgänglig energi i form av fett och snabba kolhydrater. Brist på sömn kan alltså vara en bidragande orsak till osunda kostvanor.

21 21 Första hjälpen vid sömnproblem Sömnproblem drabbas nog de flesta av oss vid ett eller annat tillfälle i livet. Det är inte heller någon fara, utan först när problemen uppstår ofta eller under lång tid kan det vara bra att söka hjälp. Det finns enkla knep som kan få många av oss att sova bättre, även om inget fungerar för alla. Ett sätt att få en bättre bild av hur sömnproblemet ser ut och vad de kan orsakas av är att skriva sömndagbok. Tyst i rummet Ljud stör. Ju tystare rummet är, desto bättre. Svalt i rummet Kroppstemperaturen behöver sjunka något för att vi ska somna Därför är det bra att ha svalt i rummet. Men det behöver inte vara iskallt. Ett fönster på glänt kan vara bra, men det gäller förstås att fönstret vetter mot en lugn plats, så att det inte låter för mycket. Mörker Även om du blundar kommer ungefär en tiondel av ljuset att tränga igenom ögonlocken. Och ljus påverkar hur vi sover. Så dra för gardinerna, och glöm inte morgonsolen den kan väcka dig. Rullgardin eller sovmask kan vara bra att ha. MonotonI Om vi stimulerar hjärnan med likartade intryck, somnar vi lätt. Det är därför många somnar när de åker exempelvis tåg; rälsdunket söver. De sista timmarn innan vi ska sova bör vi därför ägna åt lugna aktiviteter. Vad som fungerar är individuellt, för en del fungerar TV:n bra, andra mår bra av att läsa en bok eller lyssna på lugn musik. Mat och motion. Jodå, hur vi äter och tränar påverkar sömnen också. Att röra på sig har positiv effekt på sömnen. Sömnen kan också påverkas av vad och när vi äter. Det är därför bra att varken vara för hungrig eller mätt när du går till sängs.

22 22 Rökning Råden om rökning är egentligen väldigt enkla: Låt bli! Rökning skadar nästan alla organ i kroppen och det fi nns åtminstone ett fyrtiotal sjukdomar som direkt orsakas eller förvärras av rökning. Bland dessa återfi nns hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer, KOL, benskörhet, impotens och tandlossning. Allt det här känner du säkert redan till, problemet är naturligtvis att det kan vara så förtvivlat svårt att sluta röka. Nikotin, som orsakar det fysiska beroendet, är en av de mest beroendeframkallande droger som finns. Till det skall läggas det vanemässiga beroendet som rökandet orsakar. Men det går att sluta! Varje dag slutar människor att röka och det finns all anledning att göra det. Hur man skall gå tillväga för att sluta är en hel vetenskap. Det finns dock hjälp att få. Fråga på ditt apotek eller din vårdcentral så får du hjälp till självhjälp. Det kan vara värt att notera att vissa läkemedel som används som hjälp vid rökstopp, har visat sig kunna påverka psoriasis negativt. Snus Att snusa är inte nyttigt, så mycket är klart. Men exakt hur skadlig snusning är, är omdiskuterat. Bukspottskörtelcancer och risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar är förhöjd. Man har också sett en ökad risk att få det metabola syndromet. Forskningsläget vad gäller snusning är dock relativt svagt, mycket beroende på att snus inte används i så många länder.

23 23 Rökning och psoriasis Det finns ett tydligt samband mellan rökning och psoriasis. Risken att utveckla psoriasis är betydligt högre för den som röker och det verkar också som att rökning kan göra sjukdomen värre. Sambandet är ännu starkare mellan Pustolosis Palmoplantaris, PPP, och rökning. Denna sjukdom är ofta associerad till psoriasis och forskningen tyder på att PPP ofta kan ha ett direkt samband med rökning. Det verkar som att sjukdomen utlöses som en reaktion på nikotinet. Det har visat sig att patienter med reumatoid artrit får mindre effekt och oftare inte svarar på behandling med vissa läkemedel om de röker. Det är sannolikt att detsamma gäller för patienter med psoriasis eller psoriasisartrit. Läkemedlen som undersökts är traditionell invärtes behandling och så kallad biologisk behandling.

24 24 Alkohol och psoriasis De fl esta vuxna svenskar dricker alkohol ibland. Vi tar ett glas vin till maten, träffar vänner över en öl eller två och tar en nubbe till sillen på midsommarafton. Kräftor kräfva dessa drycker, som Albert Engström skrev, och för de fl esta av oss är detta inget problem. Vi dricker måttligt och låter bilen stå. Samtidigt ska vi veta att många dricker för mycket och för ofta. Och bland dem som har psoriasis är det vanligare än för snittbefolkningen. Att det är så vet vi, varför det är så vet vi inte. Mycket tyder på att alkohol riskerar att utlösa psoriasis hos den som har anlag för sjukdomen. Alkohol kan även påverka sjukdomsförloppet negativt. Alkohol och samsjuklighet Du som har psoriasis löper ökad risk att drabbas av vissa andra sjukdomar, som diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och högt blodtryck. Det här är sjukdomar som också påverkas av alkohol. Det är alltså extra viktigt för dig att ha sunda alkoholvanor, särskilt som olika riskfaktorer har en tendens att multiplicera risken, snarare än att addera den.

25 Alkohol och läkemedel Att alkohol bryts ned i, och alltså innebär en belastning för, levern känner du kanske till. Det gör också många mediciner. Inte minst gäller detta vid invärtes behandling då det ibland kan vara nödvändigt att helt avstå från alkohol. De leverskador, som kan bli följden av att kombinera alkohol med dessa läkemedel, kan vara livsfarliga. Rådgör därför alltid med din läkare eller annan läkemedelskunnig sjukvårdspersonal. 25 Att räkna alkohol Eftersom olika drycker innehåller olika mycket alkohol, mäts alkoholmängd i så kallade standardglas. Ett standardglas är exempelvis 15 cl vin, 33 cl starköl, 8 cl dessertvin eller 4 cl starksprit. Måttlighet är bättre än omåttlighet Att överdriven alkoholkonsumtion är onyttig vet väl alla. Men vad är egentligen en överdriven konsumtion? När vi talar om måttlig alkoholkonsumtion, menar vi den mängd alkohol man kan dricka per vecka utan att riskera alkoholrelaterade skador. Beroende på fysiologiska skillnader skiljer det sig en del mellan män och kvinnor. Gränsen för män är max 14 standardglas per vecka. För kvinnor är den max 9 standardglas. Att bli berusad är i sig en risk för bestående skador, och därför har man också satt upp gränsvärden för hur mycket man kan dricka på en och samma gång. Detta behöver inte vara samma nivå som när du själv upplever dig berusad och hur mycket du tycker att du klarar. För män går gränsen vid max fyra glas per tillfälle, för kvinnor vid max tre glas.

26 26 Att ändra sina alkoholvanor För många kan det vara svårt att ändra sitt drickande. Alkoholen har ju ofta tillkommit eller ökat i mängd av en orsak, till exempel för att man har haft svårt att sova och därför tagit ett glas på kvällen för att varva ner. Befinner du dig i den situationen, eller om du känner någon som du tror har alkoholproblem, finns det hjälp att få. Många kommuner erbjuder råd och stöd kring alkoholmissbruk. Du kan också vända dig till exempelvis Alkohollinjen, som erbjuder stöd både till den som dricker och till anhöriga.

27 27 Nya vanor lättare sagt än gjort Det är lika bra att säga det rakt ut: Att förändra sin livsstil är inte helt lätt. Det tar tid att skaffa nya vanor och det är svårt att bryta gamla. Men det går. Och det blir lättare ju mer kunskap man har. Det första man bör tänka på är att det är lättare att lägga sig till med nya vanor, än att bryta gamla. Därför är det också lättare att byta ut vanor än att bara göra sig av med de man haft. För att ge ett exempel så är det enklare att byta ut wienerbrödet till kaffet mot en smörgås, än att bara strunta i wienerbrödet. Det är också viktigt att inse att en vana blir en vana först när man gör något ofta och under en längre tid. Så när du börjar motionera se till att göra det frekvent. Hellre lite motion varje dag än två hårda pass varje vecka. Och motionera åtminstone lite grann, även de dagar du av någon anledning inte har möjlighet att motionera så mycket som du hade tänkt. Det är nämligen lätt hänt att man struntar i alltihop, när man känner att planen håller på att raseras. Sätt gärna både ett stort mål, och några mindre delmål på vägen till det stora målet. Motivationen brukar öka när vi känner att vi lyckas. Om ditt mål är att börja träna regelbundet tre dagar i veckan, kan ett första delmål vara att gå förbi gymmet och ta en prislista samt be om att få titta runt. Nästa delmål man vara att boka tid med en instruktör som kan visa dig maskinerna. Genom att du först har varit där och tittat kanske nervositeten sjunker inför träffen med instruktören, och redan när du tränar första gången har du uppfyllt flera delmål vilket sporrar dig att fortsätta.

28 28 När det inte funkar Att lägga sig till med nya vanor är svårt, och det kan gott hända att du åker dit någon gång. Men vet du det är faktiskt inte hela världen. Det är bara att fortsätta som du först planerat. Men om det blir så att du inte riktigt lyckades med vad du föresatt dig, ta dig också en stund och fundera på varför det blev som det blev. Förmodligen finns det något som du kan lära dig av situationen, så att du har bättre förutsättningar att lyckas bättre nästa gång. Ett bra sätt att komma igång och fortsätta att hålla igång, är att ha en SMART plan. Den ser ut så här: S M A R T Specifik. Var, när och hur ska du lägga dig till med din nya vana? Var detaljerad och konkret så blir planen lättare att följa. mätbarhet. Dina mål och din plan bör vara mätbara. För bok över resultaten, så ser du dina framsteg. Det håller motivationen uppe. anpassat och angeläget. Det ska vara din plan. Som du gör för din skull. realistiskt. Sätt målen på en nivå så att du har möjlighet att uppnå dem. Du kan alltid sätta nya, mer ambitiösa mål senare. Det ska också vara realistiskt att hinna med det du planerat. Om din plan tar för mycket tid i anspråk kan det hända att du blir trött på den. Tidssatt. Planen ska ha en början och ett slut, så sätt upp en tidsram, exempelvis en månad, ett kvartal eller ett halvår, inom vilket du ska ha uppnått dina mål.

29 29 Socialt stöd Vi människor är i grund och botten fl ockdjur. Även om en del av oss betraktar sig som ensamvargar, har vi normalt ett behov av mänsklig kontakt för att må bra. De som står oss närmast ger oss vad som kan kallas för ett känslomässigt stöd. Informativt stöd, det vill säga kunskap, råd och hjälp med problemlösning, får vi ofta av en vidare bekantskapskrets, som kan inbegripa exempelvis vänner, kollegor och släktingar. Slutligen har vi också konkret stöd, vilket vi kan få av nästan vilken människa som helst, så länge de rent praktiskt förmår hjälpa oss. Att ha alla dessa typer av stöd i vårt sociala nätverk påverkar i hög grad vår möjlighet att leva ett bra liv. Att berätta för omvärlden att man ska genomföra förändringar i sin livsstil kan vara bra. För en del. Andra tycker bara att det är jobbigt. Man kan säga att det är dubbelbottnat, för samtidigt som det kan vara sporrande att andra vet vad man föresatt sig, finns risken att öka på känslan av misslyckande om saker inte går enligt planen. Ännu mer komplicerat blir det när omgivningen, så som den ofta gör, vill hjälpa till och alltså ligger på om att vi skall motionera (eller låta bli bullarna, eller vad det nu kan röra sig om). En del av oss reagerar positivt på den typen av påminnelser och stöd, andra reagerar med att sparka bakut och göra tvärtom. Det hela kan naturligtvis även påverkas av vem som blir involverad. Det kan skilja ganska mycket på hur man reagerar på till exempel en familjemedlems råd och på hur reaktionen blir när råden kommer från en nära vän. Den enda som kan avgöra om det är rätt att involvera omvärlden, och i så fall vilken del av omvärlden, är du. Ta en stund och fundera på hur du tror att dina nära och kära kommer att agera, och på hur du kommer att reagera på det.

30 30 En annan form av socialt stöd, som ofta är väldigt effektivt, är att hitta någon som är på väg att göra samma förändring så att man kan stödja varandra. En del har en träningskompis som man går och tränar tillsammans med, andra skriver på olika forum eller bloggar om sin förändring. Vi hoppas att denna folder har gett dig lite mer kunskap om hälsa, livsstil och psoriasis vilket kan ge dig bättre förutsättningar för att leva ett bra liv med psoriasis. Lycka till! Informationen i denna folder är en sammanställning av materialet som fi nns på Där hittar du referenser, fakta, tips och råd och där kan du även titta på våra olika fi lmer.

31 31

32 Box Johanneshov Telefon: Fax: E-post: 32

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden Sömnguiden Den lätta vägen till bättre sömn 1 Hej! Sömnproblem är 2000- talets folksjukdom. Dålig sömn går hand i hand med depression, ångest, oro, smärta, stress och även kroppsliga sjukdomar. Det har

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Värt att veta om din sömn och sömnbesvär

Värt att veta om din sömn och sömnbesvär Värt att veta om din sömn och sömnbesvär Inledning Vuxna behöver i allmänhet mellan 6 9 timmars sömn per dygn för vila, återhämtning och bearbetning av intryck. Sömn behovet byggs upp av vakenhet, vilket

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Namn: Postadress: Telefon hem: Telefon arbete: Mobil: E-post: Yrke: Familj: Din längd:

Namn: Postadress: Telefon hem: Telefon arbete: Mobil: E-post: Yrke: Familj: Din längd: Personnr: -- Dagens datum: Namn: Postadress: Postnummer: Telefon hem: Postort: Telefon arbete: Mobil: E-post: Yrke: Sjukskriven Nej Ja, på % Arbetslös Nej Ja, på % Familj: Din längd: Dina tidigare deltagande

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

guide för goda levnadsvanor

guide för goda levnadsvanor guide för goda levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt påverkar dina levnadsvanor hur du mår. Här kan

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Tips för din hälsa Förändringar som gör skillnad

Tips för din hälsa Förändringar som gör skillnad Tips för din hälsa Förändringar som gör skillnad Kroppen ger ingen garanti Hur vill du sköta om kroppen du bor i? Vill du ha fint både på ut- och insidan, eller kör du på så länge kroppen inte protesterar?

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / /

3. Livsstil. Vad dricker du? Vad äter du? Namn: Datum: / / Frågeformulär Konfidentiellt 3. Livsstil Namn: Datum: / / Adress: Telefon: Vänligen besvara följande frågor, addera gärna mer information vid behov för att kunna ge en så korrekt helhets bild av din livsstil

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr Strategier för god sömn Leg psykolog, Med dr Översikt Kl 10.30-11.30 1. Hur ska man bete sig för att sova bra? 2. Kognitiv beteendeterapi för att sova vad kan man göra själv? Hur ska man bete sig för att

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och

Läs mer