15230/10 lym/ee/cs 1 DG I 2B

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 28 oktober 2010 (8.11) (OR. en) 15230/10 JEUN 47 SOC 690 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet Föreg. dok. nr: 15093/10 JEUN 45 SOC 678 Ärende: "Stadsungdom" och Europa Riktlinjedebatt För delegationerna bifogas ett diskussionsunderlag från ordförandeskapet som underlag för riktlinjedebatten i rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den november /10 lym/ee/cs 1 DG I 2B SV

2 BILAGA Ordförandeskapets bakgrundsdokument 1 / diskussionsfrågor inför mötet den 19 november 2010 Den 27 november 2010 kommer ungdomar och företrädare för ungdomsorganisationer från såväl Bryssel som andra städer att lägga fram sina projekt och idéer för allmänheten. Dessutom kommer de att diskutera sina behov, önskemål och ambitioner med politiska företrädare från Belgien och Europa. Deras åsikter kommer att stödjas av ungdomar och företrädare från ungdomsorganisationer från Spanien, Belgien, Ungern (den nuvarande ordförandeskapstrion) och Polen (först i nästa ordförandeskapstrio) som kommer till Bryssel just med anledning av denna händelse. Det ser ut att bli en varm dag i hjärtat av Europa! Syftet med dagen: Att ge en positiv bild av ungdomar från storstäder och ta upp de utmaningar de ställs inför till debatt. Att tillhandahålla en plattform där ungdomar från olika områden och stadsdelar ges tillfälle att få utlopp för sin kreativitet, och att visa hur "Europa" framställer ungdomar från stadsmiljöer i en positiv och konstnärlig dager. Att ge ungdomar från stadsmiljöer något att säga till om när den europeiska ungdomspolitiska dagordningen sätts och erkänna deras bidrag med avseende på de åtta olika teman som ingår i de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (utbildning, sysselsättning och entreprenörskap, hälsa och välbefinnande, delaktighet, frivilligarbete, social integration, ungdomar i världen samt kreativitet och kultur). 1 På grundval av Paul Soto Hardiman & Frédéric Lapeyre (2004). Youth and exclusion in disadvantaged urban areas: policy approaches in six European cities. Trends in social cohesion No. 9. Strasbourg: Council of Europe Publishing /10 lym/ee/cs 2

3 Bakgrund Den sociala integrationen av ungdomar från eftersatta stadsområden äger rum under ett avgörande skede då långsiktiga mänskliga och sociala rättigheter kan hotas av det starka kravet på att åstadkomma kortsiktiga förbättringar av den fysiska säkerheten. Överallt i Europa finns det ungdomar av olika ursprung, som ibland befinner sig mitt i denna turbulens. De får stå till svars för mycket av våldet och sägs också höra till dem som oftast blir offer. I många stadsdelar är fattigdomen större och skolmisslyckandena mer frekventa än för genomsnittet av städer. Men de flesta stadsdelarna fungerar också som magneter för invandring från utvecklingsländer. De flesta stadsdelar genomgår perioder med snabb ekonomisk förändring som i allt större utsträckning påverkas av globala snarare än lokala händelser. Förändringarna är i första hand bostads- och arbetsmarknadens reaktion på den utbredda ekonomiska omstruktureringen. Många av de nya arbetena i servicesektorn som ersätter traditionella arbeten inom tillverkningsindustri och hantverk är lågbetalda och osäkra. Tillgången på offentliga eller privata bostäder för lågbetalda grupper överstiger tillgången på arbete. Utbildningssystemet är inte heller längre trovärdigt som enda väg till ett anständigt arbete. Välbärgade invånare tenderar att lämna området vilket medför en ytterligare försämring i fråga om lokal service, social infrastruktur och tjänster samt ett materiellt förfall. Denna ekonomiska utveckling innebär snabba sociala och kulturella förändringar som leder till förlust av personlig och kollektiv identitet, splittring av familjer, bidragsberoende, och oundvikligen, till social utslagning av vissa grupper och människor. Ungdomarna befinner sig ibland på fel sida av skiljelinjen. För att överbrygga dessa klyftor krävs det att den sociala och kulturella grundvalen för ömsesidigt förtroende byggs upp på nytt men även hållbara ekonomiska alternativ, gott om tid och resurser /10 lym/ee/cs 3

4 Ungdomar i dessa områden lever bland många typer av våld som går långt utöver det asociala beteende som dominerar i tidningsrubriker och styr en stor del av politiken. En framträdande ställning intas också av våld i hemmet och etniskt våld. Myndigheter utsätter ibland ungdomar för aggressivt beteende, trakasserier och våld. Våld på skolor eller i samband med sportevenemang har ofta betraktats som andra typer av våld som uppkommer och utövas på en specifik plats, snarare än som en speciell företeelse i sig även om det kan kräva särskilda typer av åtgärder. Ungdomarna tenderar själva att fokusera på det våld som de själva utsätts för inom hemmet och de vuxnas och myndigheternas aggressiva beteende. De klagar över att de blivit ignorerade och förolämpade och hopbuntade med minoriteten bråkstakar. De beskriver det vuxenvåld som omger dem våld i hemmet, fylleri, risker i samband med narkotika som langats av vuxna. Det så kallade "ungdomsvåldet" har vissa konstanta kännetecken: fattigdom, spruckna förväntningar, brist på framtidsutsikter, själförtroende och förtroende för den lokala omvärlden, myndigheternas handfallenhet, okunskap om problemen, likgiltighet och geografisk segregering. Våldet kommer till uttryck inom hemmet och familjen, på gatan, mot "utomstående", mot myndighetssymboler, ungdomarna emellan och mot kommunala faciliteter och inrättningar. Ett av deras första krav är att man ska respektera dem, lyssna på dem och låta dem vara annorlunda. Men de beskriver också en längtan efter ekonomiskt oberoende i ett sammanhang där detta kan framstå som en orealistisk fantasi. För många består framtidsutsikterna i ett liv som kännetecknas av osäkerhet, förödmjukelse och slit. Å andra sidan finns den omedelbara tillfredsställelse och det beröm de får från kamraterna på gatan eller den informella ekonomin. De viktigaste frågorna är alltså både hur man ska skapa en miljö som bygger på ömsesidig respekt och hur man ska erbjuda faktiska och konkreta lösningar på deras problem /10 lym/ee/cs 4

5 Policy för vad som ska göras Vilken slags policy kommer att göra det möjligt för ungdomar att ändra sina liv i stadsdelar som förlorat sin identitet och där identitetsskapandet är förenat med konflikt ("vi", minoriteten i stadsdelen, och "de", den majoritet som bor på andra sidan av de mentala och sociala, kulturella och ekonomiska gränser som omger ungdomarnas livsmiljö)? Vilken typ av konstruktivt utrymme kan vi ge för att analysera och diskutera den äldre generationens ilska och indignation? I vilken slags miljö fattas de politiska besluten? Hur reagerar politikerna på den press de har på sig att prioritera hanteringen av det lokala våldet och gatuvåldet istället för att utveckla en lämplig långsiktig politik för utbildning och sysselsättning (finns det t.ex. något bidrag från "Unga på väg")? Frågor till grund för riktlinjedebatten För att underlätta ministrarnas diskussion vid rådsmötet har ordförandeskapet utarbetat två uppsättningar frågor. Ministrarna uppmanas vänligen att överväga endera av följande två frågor: 1. Hur återspeglar de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet ( ) 1 de frågor som är angelägna för ungdomar i städer i Europa? Hur kan "Unga på väg" innebära ett mervärde för dem? 2. Att växa upp i en missgynnad stadsdel medför för många ungdomar en stämpel som påverkar deras möjligheter till social integration. Finns det praxis som håller på att utvecklas i era stadsområden och storstäder (ungdomsinitiativ eller ungdomsorganisationer/icke-statliga organisationer) och som har visat sig utgöra lovande verksamheter för dessa ungdomar? Ministrarna kan naturligtvis välja att utveckla båda frågorna men tiden för hela inlägget är som vanligt begränsad till 3 minuter. 1 EUT C 311, , s /10 lym/ee/cs 5