MOBILTELEFONENS HISTORIA
|
|
- Bo Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MOBILTELEFONENS HISTORIA Institutionen för datateknik (IDt) Mälardalens högskola 6 oktober 2004 Västerås Författare: Martin Rydberg mrg02002@student.mdh.se Peter Winbo pwo02001@student.mdh.se 1
2 SAMMANFATTNING Den mobila telefonin har funnits i över ett halvt sekel och under denna tid har mycket hänt med den tekniska utvecklingen av mobiltelefoner. Från att ha varit en analog telefon med enbart möjlighet att tala, är mobiltelefonen idag mycket mer än enbart en telefon. Det nu möjligt att använda mobiltelefonen för SMS, MMS och videokonferenser. I början var mobiltelefonerna stationerade i bilar och båtar eftersom de var stora och tunga. De dyra telefonerna gjorde att väldigt få hade råd att köpa en. De hyrdes istället ut av Televerket till busschaufförer, taxibolag och läkare. Genom ett europeiskt samarbete växte GSM-systemet fram. Syftet med samarbetet var att ta fram ett enhetligt europeiskt mobiltelesystem där man skulle kunna röra sig fritt geografiskt och samtidigt kunna bli nådd och ringa överallt. Den tekniska marknaden nöjde sig inte med denna teknik. Nästa steg i utvecklingen var att höja bithastigheten och effektiviteten i GSM. Denna utveckling ledde så småningom fram till tredje generationens mobiltelesystem. Tredje generationens mobiltelefoni bygger i grunden på GSM. Den stora skillnaden är att 3G är ett mer effektivt radionät som optimerats för paketförmedling istället för kretskopplad överföring. 2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 Första generationen 1G, NMT 450/ Kort historielektion om radiokommunikation...5 MTA (Mobil Telefoni system A)...6 MTB (Mobil Telefon system B)...6 MTD (Mobil Telefon system D)...7 Manuellt eller automatiskt?...8 Andra generationen 2G, GSM...9 Mellangenerationen 2.5G, WAP, GPRS...9 Tredje generationens mobilsystem 3G...10 Paket- eller kretsdataöverföring...10 SLUTSATSER...12 Bilaga, ordlista...13 REFERENSER
4 INLEDNING När man hör talas om mobiltelefoner idag så tänker de flesta på en liten smidig telefon som man kan bära med sig. Idag har de flesta åtminstone en mobiltelefon och det är nästan en självklarhet att man ska kunna nås var man än är i världen. Människor i vårt samhälle vill effektivisera sin tid och vara tillgängliga för vänner, familj, arbetskollegor och kunder. Utvecklingen har gått väldigt snabbt och något så självklart som att äga en mobiltelefon var något exklusivt för bara några tiotal år sedan. Från att bara användas för tal så används idag mobiltelefoner även för videotelefoni, spel, Internet etc. Man har skapat ett behov som inte fanns vilket öppnar upp för ännu fler möjligheter att förenkla vardagen för både privatpersoner och företag. I denna rapport tar vi upp mobiltelefonens historia i Sverige. Några av de personer som har haft störst betydelse för utvecklingen av ett komplett mobiltelefonsystem, inte bara i Sverige utan i hela norden. 4
5 MOBILTELEFONENS HISTORIA Första generationen 1G, NMT 450/900 Kort historielektion om radiokommunikation. Den förste personen som lyckades överföra röster via radioteknik var Guglielmo Marconi. Marconi var en uppfinnare som föddes 25 april 1874 i Bologna, Italien. Redan som liten började han att studera och visade ett stort intresse för elektriska fenomen. Han inspirerades av Heinrich Hertz elektromagnetiska experiment och hade planer på att överföra information med hjälp av denna typ av vågor utan att behöva ha en fast förbindelse. I slutet av 1800-talet påbörjade han ett experiment med en trådlös telegraf. Experimentet utvecklades och från att bara kunna sända några meter så kunde han till slut sända morsekod över ett avstånd på upp till 2km. Allt eftersom tiden gick så förbättrade Marconi sin uppfinning och lyckades sända ett meddelande från Irland över till Buenos Aires och senare samma år också från England till Australien. Marconi började även att marknadsföra ett kommersiellt system byggt på samma teknik och nådde stora framgångar. Det användes bl.a. för signalering vid sjöfart och för att sända meddelanden över Atlanten. I början på 1900-talet hade den trådlösa telegrafin utvecklats till trådlös telefoni samt vår tids ljudrundradio. Marconi koncentrerade sig på att utveckla kortvågsradion och tog samtidigt fram parabolantennen. År 1932 installerade Marconi världens första radiolänk med mikrovågor, den gick mellan Vatikanen och påvens sommarresidens. Marconi fick 1909 tillsammans med Karl Ferdinand Braun Nobelpriset i fysik för deras bidrag i utvecklandet av trådlös telegrafi. 5
6 MTA (Mobil Telefoni system A) Mobiltelefon system A eller MTsystem Lauhrén som det kallades i början var världens första helautomatiska mobila telefonsystem. Anledningen till att systemet kallades MTsystem Lauhrén var att det utvecklades av två ingenjörer, Sture Lauhrén från tekniska byrån samt Ragnar Berglund från radiobyrån. En del personer hävdade att ett manuellt system skulle kosta för mycket så istället beslöt man att det nya systemet skulle vara helt automatiskt. I slutet av 50-talet installerades ett första provsystem i Stockholm. Det beslog av en basstation som satt uppe i vattentornet på Lidingö samt av fem biltelefoner. Kommunikationen gjordes i 160Mhzbandet. Testsystemet visade sig fungera bra och televerket beslöt att man skulle bygga två likadana system, ett i Stockholm och ett i Göteborg. Det tog dock en tid innan hade finslipat tekniken så pass att man kunde införa ett kommersiellt system så detta hände inte förrän Det kan nämnas att en mobil MTA-enhet drog ca 5A i viloläge och ca 18A under sändning. Under tiden mot en kommersiell produkt så användes testsystemet flitigt av svensk radio och det lånades även ut till läkarbilen i Stockholm där man såg en klar fördel av att doktorn kunde ringa direkt till sjukhus och apotek m.m. Kapaciteten på dessa kommersiella system beräknades till att de skulle klara av ca. 100 användare var och ha en täckningsradie på ca kilometer runt den fast monterade masten. Den slutliga modellen av systemet var utformat för a kunna vara landsomfattande och rymma ca 1000 abonnenter. Den mobila utrustningen ägdes av televerket och hyrdes ut till kunden mot en abonnemangskostnad. I slutet av 1956 fanns det 19st biltelefoner installerade i Stockholm och 8st i Göteborg. Dessa siffror hade ökat till 50 respektive 30st året därpå. MTA-systemet hölls i drift fram till 1960-talet då Ragnar Berglund hade börjat experimentera med ett nyare system som hade en större kapacitet. MTB (Mobil Telefon system B) Berglund eller MobilTelefon system B hette det telefoni system som skulle bli efterföljaren till MTA. Det nya systemet använde sig av två frekvensband, 76-77,5Mhz för kommunikation mellan basstation och mobil samt 81-82,5Mhz kommunikationen åt andra hållet. Detta och en rad andra förbättringar mot MTA gjorde att MTB hade en teoretisk högre kapacitet. Testerna av MTB-systemet inleddes 1961 i Stockholm och pågick i ca ett år. Försöken gick bra och man tog ett beslut om fortsatt utbyggnad i Stockholm och Göteborg. Eftersom de nya mobila utrustningar var transistorbaserade så gick strömförbrukningen för de mobila MTB-enheterna ner avsevärt. Officiellt så togs MTB i drift Man ansåg nu att inget av det två existerande näten lämpade sig speciellt bra för utbyggnad till att bli landstäckande pga. att det skulle bli allt för kostnadskrävande. Televerket tillsatte därför en utredning 1962 som skulle klarlägga de tekniska och ekonomiska aspekterna av ett nytt mobiltelefonsystem. Utredningen kom inte igång förrän 1964, ordförande blev dåvarande överingenjören och sedermera chef för Televerket Radio. Gruppen kom fram till att man skulle betrakta mobilen som specialfall av landmobil radio. Samma tänkande som då angavs i augusti 1967 kom att förbli grundläggande för den fortsatta utvecklingen. Gruppens arbete resulterade i en systemspecifikation ur vilket följande kan citeras. Mobiltelefon skall vara ett för publikt bruk avsett individselektivt mobilradiosystem så anordnat att trafikmöjligheter och handhavande i huvudsak överensstämmer med vad som gäller för telefontjänsten i telefonnätet. Fordonsstationerna skall kunna trafikera en förutbestämd basstation (lokalsystem) eller samtliga i ett landsomfattande mobiltelefonsystem ingående basstationer (rikssystem). 6
7 Samtal skall kunna etableras mellan fordon och apparat ansluten till telefonnätet samt mellan fordon inbördes, i senare fallet via telefonnätet Kostnadsfrågan måste uppmärksammas. Målsättningen skall vara ett godtagbart system till rimlig kostnad dvs. systemet skall erbjuda en fullgod talförbindelse med en mot kostnaderna vägd signalinformation, talsekretess och signalsäkerhet MT-systemet skall vara anpassat till normala mobila radiostationer enligt telestyrelsens tekniska bestämmelser för landmobila radioanläggningar i frekvensband med 25 khz kanalindelning " Gruppen utformade specifikationens totalt 27 punkter så att den tog hänsyn till såna saker som framtida utbyggnader samt uppgraderingar. Man ville få ett sammanhängande landstäckande nät där varje bil skulle ha sitt eget telefonnummer i likhet med Lauhréns system. Under tiden som gruppen utreder ärendet så föreslår man en utbyggnad av befintliga systemen MTA samt MTB för att bemöta det ökande behovet av mobiltelefontjänster. MTD (Mobil Telefon system D) I slutet av 60-talet började arbetet med delarna i det nya systemet. På den nordiska telekonferensen 1969 föreslog man att det skulle byggas ett gemensamt mobiltelefonsystem. Man tänkte sig en nordisk samarbete där man skulle lägga riktlinjerna för nästa generations mobiltelefoni. En av uppgifterna var att undersöka möjligheterna till en standardisering av existerande manuella mobiltelefontjänster. I Sverige fortgick arbetet med att tillmötesgå efterfrågan av ett mobilnät utanför tätortsområdena. Man bestämde sig för att utveckla ett manuellt system i väntan på att det helautomatiska skulle bli klart. En projektgrupp tillsattes för att konstruera det nya manuella systemet som kom att kallas MTD. Håkan Bokstam utsågs till projektledare för gruppen. Han blev senare också ordförande för det nordiska samarbetet, detta gjorde att MTD blev konstruerat med tanke på den fortsatta utvecklingen. MTD togs i drift mot slutet av Till en början fanns det bara täckning i mellansverige, men under det kommande året byggdes systemet ut till en rad städer i syd- och mellansverige. Att man tog fram MTD med ett framtidstänkande kan man bl.a. se på att de frekvenser man använde låg i samma frekvensband som för det framtida automatiska systemet. En kund som ville nyttja systemet kunde införskaffa sin mobila utrustning själv från en radioleverantör istället för som tidigare, då man var tvungen att hyra utrustning från televerket. Detta va givetvis till fördel för kunden och kundintresset ökade i takt med att man byggde ut nätet. MTD nätet hade som mest kunder 1980 och omfattade 110 basstationer. 7
8 Manuellt eller automatiskt? Det nordiska samarbetet satte igång i början av En utredning skulle se efter om det fanns en möjlighet till att bygga samman de olika nordiska ländernas manuella system. Man kom fram till att det skulle bli svårt att passa ihop de olika systemen med tanke på att det fanns fler olikheter än likheter. Istället tittade man på om det fanns möjlighet att bygga ihop de nordiska ländernas framtida mobil-system. Det första förslaget på ett sådant system var att det skulle vara helt automatiskt, men det ansågs kosta för mycket vid den tidpunkten. Man tyckte att i så fall så skulle ett automatiskt system vara ett komplement och inte en ersättning för ett manuellt system. Den första frågan man tog tag i va den om ett eventuellt gemensamt frekvensband för Sverige och Danmark. Anledningen till detta va den att båda länderna va på god väg att starta upp manuella nät och ett gemensamt frekvensband skulle ge kunderna möjlighet att nyttja mobiltjänsterna över landsgränserna. Efter det att en grupp av frekvensexperter hade rett ut det tekniska detaljerna fastställde man en frekvensplan. Man reserverade också frekvensband för ett kommande gemensamt automatiskt system. Efter några års arbete på det nya systemet så kom man fram till att den enda praktiskt tänkbara lösningen var att utveckla ett automatsikt system istället för ett manuellt. Man bedömde att ett sådant system inte kunde införas tidigare än Systemet beräknades kunna ha en livslängd på 15 år och borde därför innehålla såna funktioner som kunderna kunde tänkas vilja ha under 1980-talet. En av riktlinjerna i projektet var att de mobila telefonerna skulle fungera precis som en vanlig telefon oavsett vart man befann sig geografiskt inom norden. Under 1973 genomfördes mätningar och prov för att fastställa svar på frågor om hur nätet skulle utformas samt vilken utrustning som krävdes. Gruppen utveckling av det nya systemet genomfördes med en stark koppling till industrin. På så sätt kunde man få svar på en del viktiga frågor om radioteknik och telefonteknik. Man fick även en bättre uppfattning om den ekonomiska biten angående utrustning. I en rapport 1973 lägger gruppen fram en tidsplan för det fortsatta arbetet. De räknar med att tidpunkten för en möjlig driftsättning är Likheterna mellan det nya automatiska systemet och det äldre MTD kan ses som många. Skillnaden var den att man skulle ersätta den manuella nätkonfigurationen med datorer istället. Det vill säga en dator i bilen skulle prata med en dator i telefonväxeln. Det skulle visa sig att gruppen hade varit allt för optimistisk i sin prognos. Det återstod en del arbete med att klara störningar på förbindelsen mellan bil och basstation. De ansåg också att det krävdes en undersökning av vilken typ av signalering man skulle använda sig av mellan datorn i bilen och den i växeln. Då gruppen inte ansåg sig själva förfoga över så stora resurser som krävdes för att utreda den frågan så anlitades ett danskt företag för detta. Resultatet från Storno A/S som det Danska företaget hette utmynnade i en 100-sidig rapport som kom hösten Vid 1975 års telefonkonferens hade gruppen sammanställt en komplett systembeskrivning med lämpliga tekniska lösningar samt i en bilaga ett förslag till ett lämpligt signaleringsschema. Man tar ett beslut om att man måste genomföra ett slutligt systemprov i liten skala för att säkerställa att det specifikationer som man fastställt fungerar i praktiken. Gruppen beslutar att testet borde kunna avslutas tills årsskiftet Tidpunkten om en eventuell driftsättning flyttas fram till Samtidigt på 1975 års konferens togs ett formellt beslut om att ett systemprov skulle genomföras. Provet skulle genomföras i Sverige, de inblandade länderna skulle dela på kostnaden man skulle också göra kompletterande utredningar om gränssnittet mellan mobiltelefon och telenät. Man kom överens om att eftersom antalet abonnenter ökade i de manuella näten så skulle man hålla hårt på en systemstart till år
9 För genomförandet av systemtesten tillsattes en särskild projektgrupp. Testen skulle genomföras i samarbete med radiolaboratoriet vid svenska televerkets forskningsinstitut. Man bildade även en styrgrupp beståendes av representanter från de fyra nordiska länderna. Den tekniska utrustning som behövdes för testen togs fram av två stycken civilingenjörer, Jay Bergstrand och Henrik Rosenlund. Testsystemet som de tog fram bestod av tre basstationer och ett tiotal mobilstationer. De mobila sändar/mottagar enheterna bestod av modifierade MTD-enheter medan styrenheten tillverkades av logik-komponenter. Länken till det fasta telefonnätet placerades i radiolaboratoriets lokaler Farsta. Där byggde man en experimentväxel som hade tio anslutningar och som styrdes av en styrdator. Programvaran till styrdatorn utvecklades hos televerkets forskningsinstitut i Oslo av det två forskarna Björn Löken och Nils Tolleshaugan. Sommaren 1978 gjordes en lyckad demonstration av provsystemet. Tyvärr så hade ordföranden i gruppen, Håkan Bokstam, avlidit i en trafikolycka några månader tidigare så han fick inte uppleva den framgången. Hans ersättare Thomas Haug och överingenjören Östen Mäkitalo från svenska televerket bidrog till mycket av det lyckosamma genomförandet av utvecklingen av NMT. De båda fick år 1987 Ingenjörsvetenskapsakademiens guldmedalj för sina insatser. Andra generationen 2G, GSM Elva år efter att det första NMT-systemet invigdes i Sverige lanserades det nya GSM-systemet. Televerket (numera Telia) och Ericsson intresserade sig tidigt för denna andra generation. Det fanns en stor brist i de analoga systemen nämligen att mobiltelefonerna bara fungerade i länder med den egna standarden och roaming mellan länder med olika standard var omöjlig. Detta gjorde att man i Europa började fundera på ett gemensamt mobiltelefonsystem. 1982, på CEPT (Europeiska Post- och Telekonferensen) i Wien föreslog man att en ny standard för mobiltelefoni. Man tillsatte en arbetsgrupp som kom att kallas Group Spéciale Mobile (GSM) men ändrades senare till Global System for Mobile Communications. Det gemensamma standardiseringsarbetet gick ut på att föra samman tekniskt kunnande och idéer från Europa. Drivkraften bakom detta samarbete var ett mobiltelesystem där man skulle kunna röra sig fritt mellan näten och kunna bli nådd överallt beslöt GSM-gruppen att använda ett digitalt nät, TDMA. Det digitala krypterade systemet medförde flera fördelar; talet var skyddat mot avlyssning, talkvaliteten blev bättre och nätoperatörerna fick större möjlighet att kombinera sina tjänster. Alla signaler går genom radiomodemet i mobiltelefonen och hastigheten är minst 9,6 kbit/s. Mellangenerationen 2.5G, WAP, GPRS Mellangenerationen 2.5G är befintliga 2G-nät som nu håller på att uppgraderas för att få högre dataöverföringshastigheter och mer avancerade tjänster än dagens 2G. Denna nya teknik har introducerats för att göra avståndet mellan andra och tredje generationen mindre. WAP, Wireless Application Protocol, släpptes i april 1998 och gjorde det möjligt att surfa via mobilen. Internetsidor är ofta skrivna i HTML vilket WAP-mobilen inte kan tyda. Speciella WAP-sidor är därför programmerade i WML, vilket är en förenklad version av HTML. WMLsidor är anpassade för mobilens display och därför har avancerad grafik skalats bort. WAP är resultatet av tre tidigare protokoll; Ericssons ITTP, Nokias TTML och Phone.coms HDML). Den första versionen av WAP släpptes i april
10 GPRS, HSCSD och EDGE är tekniker som tillhör denna mellangeneration. Med dessa tekniker behöver mobiltelefonen aldrig ringa något samtal för att koppla upp sig till Internet vilket medför att man kan svara i telefonen samtidigt. Till skillnad från uppkoppling i GSMnätet betalar användaren endast för den mängd data som skickas eller tas emot och inte uppkopplingstiden. I praktiken blir det billigare än när mobiltelefonen kopplas till Internet via en uppringd anslutning. Tredje generationens mobilsystem 3G Den tredje generationens mobiltelefonsystem kallas även UMTS (Universal mobile telecommunications system). Detta är ett system som innebär bredbandig, paketdatabaserad överföring av text, röst, video och multimedia, till hastigheter mellan kbit/s. För användaren innebär detta att mer avancerade kommunikationstjänster blir tillgängliga oavsett var han än befinner sig. Tekniken bygger på paketdata, liksom nuvarande Internetuppkopplingar och GPRS, och man kan vara uppkopplad mot nätverket hela tiden. UMTS är baserat på GSM-systemet och för samman radiokommunikation via bredband med datavärldens IP-standard. Tillsammans skapar detta möjligheter för helt nya avancerade mobila Internettjänster. Under en övergångsperiod kommer mobiltelefoner att stödja både UMTS och nuvarande GSM-nät. Telefonfunktionen i 3G-näten kommer i princip att vara oförändrad, men telefonen börjar närma sig datorn (eller tvärtom). Dataöverföring Hastighet NMT Kretsdata 4,8 kbit/s (med modem) GSM Kretsdata 9,6-14,4 kbit/s GPRS Paketdata kbit/s UMTS Paketdata kbit/s Tabell 1, Dataöverföring Paket- eller kretsdataöverföring När man tittar på dataöverföring i mobilnäten är det några skillnader man måste vara medveten om. Överföring av digitalt tal eller digital video förutsätter konstanta tidsintervall det gör däremot inte ren dataöverföring. Det får inte förekomma några glapp i dataöverföringen när man talar så att data kommer fram i rätt följd utan fördröjningar. En avvikelse på någon millisekund skulle orsaka allvarliga informationsbortfall. Vid sådana avbrott är paketdata mycket effektivare. Datapaketen behöver inte ha någon speciell väg att gå, de förses med IPadresser och paketnätet skickar paketen till rätt plats. Figur 1, Kretskopplat nät 10
11 Figur 2, Paketkopplat nät När en användare kopplar upp sig i GSM-nätet uppstår en tidslucka, vilket är en linje som han blockerar. Användaren betalar för uppkopplingstid oavsett hur mycket data som skickas och tas emot. I 3G-nätet delas all data istället upp i paket som sätts ihop hos mottagaren. Till skillnad från GSM-nätet kan tidsluckan delas av flera användare, som kan vara uppkopplade hela tiden och endast betala för den mängd data som överförs. Den största skillnaden mellan den tredje generationens mobiltelefoni och dess föregångare är hastigheten i nätet. Den höga hastigheten möjliggör att användare enkelt kan skicka bilder, ljud och videoklipp till varandra trådlöst, var man än befinner sig. 11
12 SLUTSATSER Att det fanns så mycket historia bakom en sån liten sak som en mobiltelefon hade vi inte kunnat tro. Mobilentelefonens utveckling under senare delen av 1900-talet är förvånansvärt snabb. Den har utvecklats från att vara stor och otymplig till liten och funktionell. På 70-talet vägde mobiler som stora TV-apparater och nu kan man kan titta på film på en pryl som inte är större än ens egen hand. Mobilen har haft stor betydelse för utvecklingen av vårt samhälle och vår kultur. Om denna resa i mobilens historia har tagit närmare 50 år så kan man ju gott undra vad man kan göra med mobilen i framtiden? Nutidsmänniskan har utvecklat ett behov av att alltid kunna nås på både gott och ont. I dagens stress finns risken att vi inte längre vill bli nådda. Utvecklingen behöver inte alltid gå åt det håll vi tror 12
13 Bilaga, ordlista BIT CDMA CELL CEPT EDGE GPRS GSM GSM-R HSCSD MMS Binary digit. Digital information består av strömmar av bitar ettor och nollor. Code Division Multiple Access. Det område som täcks av signalerna från en basstation. Conference of European Postal and Telecommunications administrations. Enhanced Data Rates for GSM Evolution utvecklad GPRS General/GSM Packet Radio Service paketdataöverföring Global System for Mobile Service, den europeiska digitala standarden. Stod tidigare för Groupe Spéciale Mobile, som var CEPTs arbetsgrupp. Standard för EU:s järnvägar och innehåller flera funktioner än vanlig GSM. Exempelvis kan tågledningen ange tågnumret (istället för telefonapparatens nummer) för att nå personalen på ett visst tåg. High Speed Circuit Switched Data kretskopplad dataöverföring Multimedia Messaging Service - utökning av SMS. Istället för att enbart skicka text kan man bifoga bilder och ljud. MTA Mobil Telefoni System A (senare B,C och D) NMT ROAMING SMS TDMA UMTS WAP Nordic Mobile Telephony (sv. ströva omkring, fara över) är en mekanism för att lokalisera en terminal som lämnat sitt lokala område. Short Message Service textmeddelande upp till 160 tecken. Time Division Multiple Access Universal mobile telecommunications system 3G Wireless Application Protocol 13
14 REFERENSER Litterära källor: Meurling & Jeans, Mobil Telefon: En idé som skapade en världsindustri (Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1994). s , Tidskrifter: Barden, Rob, 2003: Att testa GPRS-mobiler skiljer stort från GSM, I: Elektronik i Norden. Nr 8, 2003, s Elektroniska källor: Bild framsida: home.swipnet.se/~w-35555/mobil.htm Från artikeln Från trådlös telegraf till mobiltelefon 14
MOBILTELEFONENS HISTORIA
MOBILTELEFONENS HISTORIA Institutionen för datateknik (IDt) Mälardalens högskola 6 oktober 2004 Västerås Författare: Martin Rydberg Peter Winbo mrg02002@student.mdh.se pwo02001@student.mdh.se 1 SAMMANFATTNING
Läs merFöreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)
Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)
Läs merRapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian
Rapport i Mobila systemarkitekturer med Symbian Kommunikation Datum: 2008-05-19 Namn: Kurs: Henrik Bäck HI101V Innehållsförteckning Inledning 3 Trådlös kommunikation 3 NMT 3 GSM 3 UMTS 3 802.15.1 (Bluetooth)
Läs mervad kan det göra för mobila användare?
artikel Upptäck WWAN med bredband Upptäck WWAN med bredband vad kan det göra för mobila användare? Det blir allt viktigare med en snabb och smidig Internetuppkoppling för att lyckas i arbetet och vara
Läs merKapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning
Läs merMobiltelefon?! Välkommen till en presentation av om mobiltelefonens historia, teknik och funktioner och framtid mm.
Mobiltelefon?! Välkommen till en presentation av om mobiltelefonens historia, teknik och funktioner och framtid mm. Mobiltelefon?! Presentation gjord av: Jan G. Janne Westin Tel: 070-655 47 19 E-post:
Läs merKapitel 13: (Maria Kihl)
Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande
Läs mer2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer?
41 GSM-boken 2.1 Blockschema Bilden här intill visar ficktelefonen så som våra ögon ser den, ett hölje med antenn. I höljet finns ett hål att prata i, där sitter mikrofonen, och en massa småhål att lyssna
Läs merINNEHÅLL. Per Wallander. GSM-boken. Per Wallander
Per Wallander Per Wallander 1 Per Wallander Första upplagan ISBN 91-86296-09-4 Innehållet i denna bok är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729, och får inte reproduceras eller spridas i någon form
Läs merTelefoninäten. Jens A Andersson
Telefoninäten Jens A Andersson Referens-modeller OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Data communication After
Läs merIP-telefoni för nybörjare
IP-telefoni för nybörjare Erik Morin 1 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 2 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 3 Från ett system till ett annat De flesta användare behöver inte alls bry sig
Läs merMobiltelefonens utveckling
Mobiltelefonens utveckling Hur fungerar en mobiltelefon? Anordningen i en mobiltelefon som gör att du kan ringa och ta emot samtal går till såhär: Mobiltelefonen plockar upp din röst och omvandlar ljudet
Läs merSärskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet
Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet 11 december, kl. 13.00-14.30 på PTS Post- och telestyrelsen Syftet och agenda Ge regionala aktörer och andra intressenter av ett
Läs merTrådlös kommunikation
HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet
Läs merTillståndet förenas med följande villkor. 1. Tillståndshavaren tilldelas 1783,1-1784,9/1878,1-1879,9 MHz (kanalnummer 877-885).
BESLUT DATUM DIARIENR 12 juni 2006 06-2551 AKTBIL. HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Elsy Arwidson Spektrumavdelningen 08-678 57 35 elsy.arwidson@pts.se Telenor Mobile Aviation AS Snaroyveien
Läs merLokalt ITinfrastrukturprogram
Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER
Läs merRapportnummer PTS-ER-2016:11. Datum 2016-03-16. Mobiltäckning 2015
Rapportnummer PTS-ER-2016:11 Datum 2016-03-16 Mobiltäckning 2015 Rapportnummer PTS-ER-2016:11 Diarienummer 16-2526 ISSN 1650-9862 Författare Erik Ferngren Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm
Läs merHär kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.
Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du
Läs merTelia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige!
1 Telia fortsätter att ersätta delar av det fasta telenätet med modernare teknik, och vi miljardsatsar i Sverige! Björn Berg Informationsansvarig/informationschef, TeliaSonera Fast telefoni ersätts med
Läs merMiljön kring NMT och GSM. Thomas Haug
Miljön kring NMT och GSM Thomas Haug Radio eller fastnät viktigast? Ingen av delarna fungerar utan den andra Intimt samarbete därför nödvändigt Svensk utveckling Lauhrénsystemet 1956 Berglundsystemet 1965
Läs merFöreläsning 7. Standardiserade multiplexeringsnivåer. PDH och SONET. T-110.249 Introduktion till modern telekommunikation 01.11.2004.
Föreläsning 7 Mål Förstå begreppen PDH, SDH, SONET Känna till grundprinciperna bakom ATM Känna till protokollnivåerna i ATM Känna till anpassningsskikten i ATM Förstå svagheterna i ATM Förse en översikt
Läs merFakta om mobilen. En resa genom tiderna.
Fakta om mobilen. En resa genom tiderna. Historik 1956 skapade de svenska telekombolagen TeliaSonera och Ericsson världens första helautomatiska mobiltelefonisystem. Det var första gången man kunde ringa
Läs merRapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät
Rapportnummer PTS-ER-2015:7 Datum 2015-05-11 Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät Rapportnummer PTS-ER-2015:7 Diarienummer 15-1180 ISSN 1650-9862 Författare
Läs merNedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om
Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om detta fick vi många kommentarer. Rapporteringen och kommentarerna
Läs merAtt välja abonnemang
Att välja abonnemang 1. Internetabonnemang (bredband) Fast anslutning o Telefonnätet (Telias gamla koppartråd) o Kabel-TV (t.ex. Comhem) o Fiber (t.ex. Stadsnät) Mobilt bredband Jag har av praktiska skäl
Läs merTrygghetslarm en vägledning
Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet
Läs merKomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Läs merMOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12
MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det
Läs merPERSPEKTIV. Vår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad
Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad FIBERNÄT FRÅN SVENSKA STADSNÄT PERSPEKTIV Svenska Stadsnät Perspektiv erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert
Läs merVar vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar!
BREDBAND PÅ FÅRÖ Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar! Bakgrund Sedan några år har GEAB erbjudit radiolänkar som bredbandsanslutning på Fårö.
Läs merVår fiber ger ett bättre läge. Vårt engagemang gör skillnad
Vår fiber ger ett bättre läge Vårt engagemang gör skillnad Svenska stadsnät - Fibernät Svenska Stadsnät erbjuder fiberanslutning till dig som vill ha ett snabbt, framtidssäkert och öppet nät. Vi växer
Läs merBredband - resultat av samverkan
Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter
Läs merMöjligheterna med fiber
Möjligheterna med fiber MÖJLIGHETERNA MED FIBER I takt med att samhället digitaliseras så konsumeras också otroliga mängder data och en av de absolut största fördelarna med fiber är den höga kapaciteten
Läs merI utlandet. Före resan
I utlandet I samband med en resa utomlands finns det flera saker som är viktiga att tänka på. För att kunna ringa och ta emot samtal med din mobil utomlands måste din svenska operatör ha ett avtal med
Läs merDator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster
Dator- och telekommunikation Höstterminen 2014 Lärare: Christian Nyberg Dator- och telekommunikation Protokoll Kapacitet Tjänster Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,
Läs merVarför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014
Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler
Läs mer10 frågor och svar om. bredband
10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll
Läs merFoto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009
Om bredband 2 Foto: Peter Westrup, Ulrika Ekblom, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Bredband, mobilt Internet och uppringt Internet Den här broschyren handlar
Läs merDagens kommunikationsteknik
Dagens kommunikationsteknik Datorn genom historien och framtiden som ett hjälpmedel till kommunikation. När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia veta vilka tekniker man använder
Läs merUaFS 2/2007 00.36 Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR TELEFONANVÄNDNING. 1 Allmänt sid 1.1 Allmänt 1 1.2 Definitioner/förklaringar 2
Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR TELEFONANVÄNDNING Fastställda av kommunstyrelsen den 27 september 2006, 235 (tidigare regler antagna den 31 mars 2004, 69 upphävs) Innehållsförteckning 1 Allmänt sid 1.1 Allmänt
Läs merSIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING
, TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse
Läs mer070 0XXXXXX, 076 0XXXXXX, 076 9XXXXXX Samtliga med 0+9 siffrors nummerlängd vilket ger 3 miljoner nummer
BESLUT HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Ann-Charlotte Bejerskog Nätsäkerhetsavdelningen + 46 8 678 55 37 ann-charlotte.bejerskog@pts.se DATUM VÅR REFERENS 29 oktober 2007 dnr 07-11203-9 Saken
Läs merSUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers
SUNET-historik Sven Tafvelin Chalmers När togs initiativet till Sunet? Jo, hösten 1979 på Wijks kursgård, Lidingö. Bakgrund för mötet Styrelsen för teknisk utveckling (STU) förväntade sig att (som vanligt)
Läs merTillsammans bygger vi en levande landsbygd. fiber för framtiden
Tillsammans bygger vi en levande landsbygd fiber för framtiden Den digitala infrastrukturen lika viktig som vägar, vatten och elnät Teknikskifte framtidens kommunikation En allt viktigare del av samhällets
Läs merArbete med mobiltäckning var är vi idag?
Arbete med mobiltäckning var är vi idag? Jonas Wessel Anna Wikström PTS Post- och telestyrelsen Rättigheter Nya täckningskartor Två år med täckningsfrågan 11-punktslistan & 800 MHz Rätt till telefoni?
Läs merUtbyggnad av fiber för bredband, tv och telefoni inom Högsby kommun
Utbyggnad av fiber för bredband, tv och telefoni inom Högsby kommun Utveckling av en levande landsbygd Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande landsbygd. Det gäller såväl, vägar, ledningsnät
Läs merTillsammans bygger vi en levande landsbygd. fiber för framtiden
Tillsammans bygger vi en levande landsbygd fiber för framtiden Den digitala infrastrukturen lika viktig som vägar, vatten och elnät En allt viktigare del av samhällets infrastruktur är snabba och säkra
Läs merDetta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm
Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan
Läs merDetta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm
Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad
Läs merSNABB, SÄKER OCH LÖNSAM LARMÖVERFÖRING med Rakel eller Tetra Contal Security AB är ett av Sveriges ledande företag inom in- och utalarmering, integrerade säkerhetssystem och larmsändare. Med ett flexibelt
Läs merfiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet.
Skaffa fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet. Hej! Just nu håller du i en broschyr om fiber. Fiber är den senaste tekniken - nedgrävda kablar som ger dig
Läs merDel 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:
Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen
Läs merOH Slides F: Wide Area Networks
OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,
Läs merMobilteknik. Begränsningar och möjligheter
Mobilteknik Begränsningar och möjligheter Mobilteknik Begränsningar Skärmstorlek, läsbarhet i solljus Datahastighet i luften Batteritid, Prestanda, minnesstorlek Olika tekniker/standarder Möjligheter Beräkningar
Läs merMobila tjänster för ökad service
Mobila tjänster för ökad service Hans Dahlberg Affärschef, Mobila applikationer och telematik 2009-03-05 1 Mars 2009 Fyra nya trender 1 Settler Corporations 2 Nomad Corporations 3 IT-societeten 4 Infomaniacs
Läs merNu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber. Ekonomisk Förening. Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför?
Nu är det dags att bli medlem! Torestorps Fiber Ekonomisk Förening Nu bygger vi fibernät i Torestorp. Har du råd att stå utanför? Bli medlem i Torestorps Fiber Ekonomisk Förening idag och visa därmed ditt
Läs merPost/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv
Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd
Läs merKonsten att prata lågt.
Konsten att prata lågt. Välkommen till oss på Glocalnet! Glocalnet har på kort tid växt upp till en av Sveriges största kompletta teleoperatörer. Att allt fler väljer oss är bästa beviset för att vår ambition
Läs merTELEVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING. all> Utkom från trycket 1974-08-20. Serie 8:91 A. ~Jlll{~ FREKVENS PLAN
TELEVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING.. Serie 8:91 A all> ~ ~Jlll{~ Utkom från trycket 1974-08-20 FREKVENS PLAN ' I' ". Ups 2 B 2189 Televerkets centralförvaltning, Tryckeriet STOCKHOLM 1974 (, TELEVERKETS FREKVENSPLAN
Läs merFoto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009
Om trådlösa nät 2 Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om trådlösa nät Trådlösa nät för uppkoppling mot Internet är vanliga både
Läs merMänniskans behov... ...AV KOMMUNIKATION. Nyhetsbrevets datum Volym 4, utgåva 1 I DEN HÄR UTGÅVAN
Nyhetsbrevets datum Volym 4, utgåva 1 Människans behov......av KOMMUNIKATION Varför kommunicerar vi och hur gör vi det? Under årtusenden har vi haft behov av att kommunicera med varandra. Från början användes
Läs merFördjupningsuppgiften Ämnen. Jens A Andersson
Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup förståelse för detta ämne. Presentera ert ämne
Läs merPrislista. för mobilabonnemang och förbetalt kort. Mobil telefoni. Så här får du veta mer
LZTA 803 1015 2007-02 Mobil telefoni Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för mobilabonnemang
Läs merLudvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.
Fiber för bredband Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet. Ludvika framtidens, tillväxtens
Läs merSammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21
Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sida 1 Sammanfattning Mobiltäckningen i Sölvesborgs kommun är till stora delar men det skiljer en del beroende på vilken nättyp och vilken operatör
Läs merSom svar på kommunikationsministeriets förfrågan (278/30/2008) om TeliaSoneras nedläggning av det fasta telefontrådsnätet vill vi framhålla följande:
Algotronics Ab 9.4.2008 Pålarvvägen 37a 10570 Bromarv 0400 482 182 Till kommunikationsministeriet UTLÅTANDE ANGÅENDE DET FASTA TELEFONNÄTET Som svar på kommunikationsministeriets förfrågan (278/30/2008)
Läs mer1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net
Bilaga 1. Definitioner Datum Vår referens Sida 2011-03-28 Dnr: 11-3053 1(5) 1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress:
Läs merPrislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer
LZTA 803 1015 2008-03 Mobilt Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för, förbetalt kort och
Läs merVi bygger fiber till dig i sommar!
Vi bygger fiber till dig i sommar! Vi kan med glädje meddela att vi under 2016 kommer bygga fiber där du har din fastighet och erbjuder dig att beställa. Ljusnet bjuder in till ett uppstartsmöte där vi
Läs merKoncernchefens bolagsstämmotal 6 april 2011
Koncernchefens bolagsstämmotal 6 april 2011 Bästa aktieägare, Vi lever i en intressant tid. De tjänster TeliaSonera erbjuder utgör en allt viktigare del av våra liv. Orsaken till det är att vi tillgodoser
Läs merTentamen i Trådlös Internet-access
Mittuniversitetet Inst. för IT och medier, ITM Stefan Pettersson 005-08- Tentamen i Trådlös Internet-access Tid: 08.00-13.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare: Stefan
Läs meratt det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är
Läs merFoto: Pernille Tofte, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009
Om mobiltelefoni 2 Foto: Pernille Tofte, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009 Om mobiltelefoni Den här broschyren handlar om mobiltelefoni. Det finns
Läs merTILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI
TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden
Läs merNär storleken har betydelse
Datum: 213-1-25 DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren När storleken har betydelse Kostnaden för en mobil digital livsstil baserad på en mobiltelefon med surf via 4G Det trådlösa livet Den 25:e oktober 213
Läs merHemmanätverk. Av Jan Pihlgren. Innehåll
Hemmanätverk Av Jan Pihlgren Innehåll Inledning Ansluta till nätverk Inställningar Bilaga 1. Om IP-adresser Bilaga 2. Inställning av router Bilaga 3. Trådlösa inställningar Manuella inställningar Inledning
Läs merCISPR-emission Fordon Blandat Produktstandarder, EMC Radioutrustning och System, EMC Radioutrustning och System, Tekniska egenskaper
Ackreditering för EMC Ackrediteringar Generell standard FCC/ ANSI IEC-61000 CISPR-emission Fordon Blandat Produktstandarder, EMC Radioutrustning och System, EMC Radioutrustning och System, Tekniska egenskaper
Läs merNu är det klart, det blir fiber!
Nu är det klart, det blir fiber! Förutom e tt snabbt i nternet, TV o ch telefoni till en bra m ånadsavgift, k ommer du ä ven a tt öka attraktionsvärdet på ditt hus. Till boende i villaområdet Kulladal
Läs merMANUAL RS-120/S GSM. Inkoppling av GSM-kort (Mobil 63) till larmsändaren RS-120/S
MANUAL RS-120/S GSM Inkoppling av GSM-kort (Mobil 63) till larmsändaren RS-120/S SLK Larmsystem Domnarvsgatan 11, 3 tr 163 53 SPÅNGA 08-38 29 55 www-slksys.com Sida 2 Innehållsförteckning Allmänt 1.0 Val
Läs merSB Bredband snabbast i huset!
hässelby, blackeberg, bromma, järva 31/5 2010 hässelby, järva, blackeberg, bromma SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har
Läs mer10 frågor och svar om. bredband 2.0
10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.
Läs merEtt tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation
SVENSKA SAMMANFATTNING Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 1999-02-17 Sektionen för Energi, Skydd och Säkerhet Finanssektionen Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation Allmänt om radiokommunikation
Läs merKommunikation. 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson
Kommunikation 2015-10-05 Jan-Åke Olofsson Några årtal (1800-talet) Telegrafen https://www.youtube.com/watch?v=drlxz GMWnfI https://www.youtube.com/watch?v=jt9zm _-2S6g 1972 försvinner all manuell
Läs merVarför bredband på landsbygden?
BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K
Läs merFaktablad. 3G i Sverige
3G i Sverige Uppdaterat 2007-06-01 För mer information Jonas Wessel jonas.wessel@pts.se Tel 08-678 55 00 PTS-F-2005:5 Faktablad finns på www.pts.se Faktablad 3G i Sverige Vad är 3G? 3G 1 är tredje generationens
Läs merSex frågor du bör ställa dig innan du väljer M2M-uppkoppling
GUIDE Sex frågor du bör ställa dig innan du väljer M2M-uppkoppling Inom de flesta branscher utvecklas idag nya och innovativa applikationer och tjänster för att bättre kunna monitorera, analysera och styra
Läs merMåste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?
Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad
Läs merKompletterande instruktioner för HSDPA/UMTS-modem Personal Computer. Modellnummer CF-19/CF-30 Serie. Termer och illustrationer i bruksanvisningen
Kompletterande instruktioner för HSDPA/UMTS-modem Personal Computer Modellnummer CF-19/CF-30 Serie Denna manual innehåller kompletterande instruktioner angående datorns användning. Här beskrivs situationer
Läs merGemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI
Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår
Läs merSaken. Post- och telestyrelsens avgörande BESLUT 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga Dnr: Post- och telestyrelsen
BESLUT 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga 2016-07-01 Dnr: 15-6916 49 Saken Begränsning av antalet tillstånd i ett frekvensutrymme enligt 3 kap. 7 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation LEK och utfärdande
Läs merUtredningsrapport Gemensam bokningsplattform och anläggningsregister för Umeå regionen.
Utredningsrapport Gemensam bokningsplattform och anläggningsregister för Umeå regionen. Servicekontoret IT & Telefoni 2005-05-20 C:\DOCUME~1\DESIRÉE\LOKALA~1\Temp\fcctemp\Utredningsrapport ver2.doc Innehåll
Läs merSista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida.
Sista ansökningsdag: 30 juni 2015 Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Medlemsskapet betyder INTE att du maste tacka JA till fiber, bara att du kommer att fa ett forslag att ta stallning till.
Läs merKommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34)
LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-02-12 33 (34) 32 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART- PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om
Läs merBergslagens digitala agenda!
FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna
Läs merLYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05
LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2014-03-05 20 (32) 30 MEDBORGARFÖRSLAG - BORT MED TRÅDLÖST BREDBAND OCH SMART-PHONES Dnr: LKS 2013-70-005 Ett medborgarförslag om att bl.a. montera
Läs mer1 I Om mobiltelefoni. om mobiltelefoni
1 I Om mobiltelefoni om mobiltelefoni GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM MOBILTELEFONI Det finns många erbjudanden och lösningar för dig som
Läs merDator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016
Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016 Dator- och telekommunikation Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster Radionät Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,
Läs merSäg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!
Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och
Läs mer