Införande av Rakelsystemet i hälso- och sjukvården. Stöd i den operativa kommunikationsplaneringen

Transkript

1 Införande av Rakelsystemet i hälso- och sjukvården Stöd i den operativa kommunikationsplaneringen

2 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnr Publicerad september

3 Förord Socialstyrelsen arbetar med att skapa förutsättningar för att utveckla en enhetlig katastrofmedicinsk beredskap i hela landet bl.a. genom att skapa ett gemensamt synsätt för hur hälso- och sjukvården ska agera vid en allvarlig händelse och hur samverkan med andra verksamheter kan ske. Socialstyrelsen har utarbetat denna rapport i samarbete med landstingen i Blekinge, Kalmar, Kronoberg, Sörmland, Uppsala och Västmanlands län. Inriktningen på arbetet har varit att skapa en nationell modell för operativ kommunikationsplanering för att stödja hälso- och sjukvården i förberedelsearbetet inför anslutningen till Rakelsystemet. Ambulanssjukvården är en viktig del i landstingens katastrofmedicinska beredskap inför allvarliga händelser och av denna anledning har rapporten fokus på ambulanssjukvården. Rapporten kan användas av övriga verksamheter i hälso- och sjukvården. Begreppet landsting kommer fortsättningsvis att användas i dokumentet med betydelse för landsting, storregioner och kommun. Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel har skapats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, SOS Alarm AB och representanter från landstinget i Uppsala län och Värends räddningstjänst i Kronobergs län. Nätoperatörens, MSB, anvisningar för operativ kommunikationsplanering i Rakel och bilagor i anslutningsvillkoren, samt Socialstyrelsens föreskrifter och meddelandeblad är viktiga i förberedelsearbetet. Målgruppen för rapporten är hälso- och sjukvårdens verksamhetschefer, krisberedskapssamordnare, tjänstemän, sambandsansvariga samt Rakelinstruktörer i landstinget. Socialstyrelsen uppdaterar detta dokument kontinuerligt och upplagan som finns på Socialstyrelsens hemsida är den som är aktuell. Anders Tegnell Tf Avdelningschef Nationella enheterna/tillsynsavdelningen 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Innehåll Inledning Syfte Mål Publikationer Lagstiftningar Förordningar Föreskrifter Meddelandeblad Övrigt Projektorganisation Förvaltningsorganisation Behörighet Operativ kommunikationsplanering Organisationens Rakelanvändare Kommunikationsbeskrivning Samverkan Samtals- och anropsalternativ Grunder för samtalsalternativ i Rakelsystemet Grunder för anropsalternativ i hälso- och sjukvården Anrop till larmcentral Anrop från larmcentral Nummersättning i Rakelsystemet Allmänt Talgrupper Grunder Statiska talgrupper i hälso- och sjukvården Dynamiska talgrupper i hälso- och sjukvården Blockstruktur Grunder för radiokommunikation

6 Referenser Bilagor Nummerplanen i hälso- och sjukvården Nummerstruktur Nummersättning i hälso- och sjukvården Benämningar för skydd- och säkerhetsmyndigheter/organisationer Funktionsnummer och talgrupper i hälso- och sjukvården Funktionsnummer i hälso- och sjukvården (landets kommuner) Statiska talgrupper i hälso- och sjukvården Programmeringsunderlag för ambulanssjukvården Statiska talgrupper i hälso- och sjukvården (landets kommuner) Status- och textmeddelande i hälso- och sjukvården Allmänt Inledning Status- och textmeddelande (standard) Begreppsförklaring

7 1. Inledning Socialstyrelsen är nationell expert- och tillsynsmyndighet för verksamhet som rör hälso- och sjukvård, smittskydd, hälsoskydd samt socialtjänst. Socialstyrelsen har också ett övergripande ansvar för inriktning och planering av krisberedskapen på dessa verksamhetsområden. I det krishanteringssystem som infördes den 1 juli 2002 ingår Socialstyrelsen i planeringssystemets samverkansområden skydd, undsättning och vård samt spridning av farliga ämnen. En bärande idé i krishanteringssystemet är att beredskapen byggs upp underifrån, vilket innebär att landstinget har verksamhetsansvaret såväl vid vardagliga händelser som vid allvarlig händelse. Rakel står för radiokommunikation för effektiv ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ansvarig för systemet. Rakel är ett nationellt gemensamt radiokommunikationssystem för alla organisationer i Sverige med verksamhet på områdena allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Ett gemensamt system jämfört med dagens tvåhundra ökar förmågan till samverkan i vardagen, men också i kris. Systemets funktionalitet och tjänster effektiviserar arbetet inom och mellan de olika organisationerna. Vid behov av samverkan möjliggör Rakelsystemet en direkt kommunikation mellan samverkande aktörer. Rakelsystemet skyddar informationen med stöd av kryptering endast i det så kallade luftgränssnittet d.v.s. mellan de mobila radiostationerna och den närliggande basstationen, såväl inom det egna landstinget som vid samverkan mellan landstingen eller samverkande aktörer i krishanteringssystemet. Vid datatrafik med stöd av Rakel och direktåtkomst av patientuppgifter krävs stark autenticering. Rakelsystemet bygger på tetrateknik som är en internationell teknisk standard för radiokommunikation. Den är särskilt utvecklad för att klara de krav på snabb och driftsäker kommunikation som ställs av skydds- och säkerhetsmyndigheter. Tetra står för terrestrial trunked radio. Systemet är trunkerat, vilket innebär att det automatiskt väljer en ledig kanal. Det ger en effektiv användning av de tillgängliga kanalerna och man riskerar inte att flera personer hamnar på samma kanal. Goda möjligheter till effektiv kommunikation minskar samhällets sårbarhet och stärker den krishanterande förmågan. I förlängningen bidrar det till alla medborgares trygghet och säkerhet Krisberedskapsmyndigheten (KBM). 7

8 2. Syfte Syftet med rapporten är att underlätta hälso- och sjukvårdens operativa kommunikationsplanering inför anslutningen till Rakelsystemet. 8

9 3. Mål Målet med den operativa kommunikationsplaneringen är att, såväl vid vardaglig eller allvarlig händelse, säkerställa samverkan i hälso- och sjukvården och med samverkande aktörer i krishanteringssystemet, exempelvis räddningstjänst och polis. 9

10 4. Publikationer Lagstiftningar Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) Sekretesslagen (SekrL 1980:100) Patientdatalagen (PDL 2008:355) Personuppgiftslagen (PUL 1998:204) Förordningar Sekretessförordningen (1980:657) Föreskrifter Patientsäkerhet är ett viktigt fundament i en hälso- och sjukvård av god kvalitet. När säkerheten brister har det ofta bakomliggande orsaker i till exempel organisation eller rutiner. Vår utgångspunkt är att det är mänskligt att fela. Därför måste vården utveckla säkra system, så att mänskliga fel och misstag inte leder till att patienter kan komma till skada. Socialstyrelsens och Läkemedelsverkets föreskrifter är ett stöd vid bl.a. införandet av informationssystem i den egna organisationen. SOSFS 2005:12 (M) SOSFS 2005:13 (M) SOSFS 2008:1 (M) SOSFS 2008:14 (M) SOSFS 2009:10 (M) LVFS 2003:11 Meddelandeblad Elektromagnetiska fält från mobilbasstationer och annan trådlös teknik I meddelandebladet redovisas kunskapsläget när det gäller hälsofrågor relaterade till mobilbasstationer: 10

11 Mobiltelefoni och annan radiokommunikation på sjukhus I meddelandebladet redovisas bl.a. vilket säkerhetsavstånd till elektromedicinsk utrustning som är lämplig för mobiltelefoni och annan radiokommunikation på sjukhus: _ pdf Övrigt Strålning från mobiltelesystem Syftet med broschyren är att förmedla fakta och öka kunskapen om strålningen från mobiltelefoner och basstationer. Myndigheterna har ansvar för olika frågor på området mobiltelefoni, se sidan 11 i broschyren: 11

12 5. Projektorganisation I hälso- och sjukvården bör en systemägare för det egna landstinget utses. Systemägaren ansvarar för att en ansökan om Rakel-licens (TEA2-licens) lämnas in till MSB för godkännande och tilldelning. Rakel-licensen innebär inga krav på anslutning; däremot innebär det att det landstinget är godkänd som användarorganisation. Man får då behörighet till särskild information samt möjlighet att ansluta sig till Rakelsystemet genom att beställa och konfigurera mobila radiostationer och ledningsstöd hos larmcentralen efter MSB:s anslutningsvillkor. Inför förberedelsearbetet bör en projektorganisation skapas. Organisationen bör omfatta styrgruppsordförande, styrgrupp, projektledare, projektmedlemmar samt referensgrupper. Projektorganisationen bör utreda mervärdet av och möjligheten att utveckla en förvaltningsorganisation som med bl.a. stöd av Rakelsystemet bidrar till landstingets verksamhetsutveckling. I projektorganisationen bör ansvariga utses för bl.a; 1. Ekonomi Utifrån resultatet av sambandsanalysen Investeringskostnad Driftskostnad, abonnemang Avskrivning 2. Säkerhet Risk- och sårbarhetsanalys Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården Rutiner och tilläggslösningar för att säkerställa hanteringen av patientuppgifter Behörigheter Konfiguration Beställning av varor/tjänster 3. Konfiguration Konfigurationen berör handburna och fordonsmonterade mobila radiostationer, samt kommunikations- och ledningscentralers mobila radiostationer och/eller ledningsstöd för larmoperatören så kallad KC-terminal. Den operativa kommunikationsplaneringen i landstingen hänvisas till: MSB:s anvisningar för operativ kommunikationsplanering, samt nationella riktlinjer för samverkan i Rakel. Socialstyrelsens förslag på konfiguration för hälso- och sjukvården. 4. Utrustning Mobila radiostationer och installationer; Fordon 12

13 Handburna Luftfarkost, Air-Ground-Air (AGA) Fartyg/båt Larmcentral Ledningsplats KC-utrustning Inomhustäckning (MSB biträder) Tillbehör Mobila radiostationer KC-utrustning 5. Larmcentraler och ledningsplatser Kontakt mellan landstinget och larmcentralen Anpassning av utrymmen hos larmcentralen, den regionala och lokala ledningsplatsen Applikationer som stödjer bl.a. utalarmering, personsökning och positionering 6. Utveckling Applikationer Godkännande av applikationer hos MSB 7. Utbildning Inventera utbildningsbehovet Anpassa utbildningen till slutanvändarna 8. Information Utveckla kontakter med massmedia Miljö Utveckla kontakter med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) 13

14 6. Förvaltningsorganisation Den regionala förvaltningsorganisationen, i landstinget, föreslås bygga på tidigare nämnd projektorganisation och överta projektorganisationens ansvar. Förvaltningen föreslås säkerställa landstingets hantering av bl.a. den operativa kommunikationsplaneringen och administrationen av behörigheter, t.ex. till konkurrensutsatt verksamhet i landstinget. Förvaltningsorganisationen föreslås införskaffa en förvaltningsinstruktion som innehåller rutiner för drift, behörighet, säkerhet, underhåll, felanmälan och avstängning av mobila radiostationer, samt rutiner för material- och abonnemangsanskaffning. Landstingets regionala Rakelinstruktörer utbildar lokala instruktörer inom landstingets olika sektorer bl.a. ambulanssjukvården. Utförare av teknisk support och administration för landstinget kan, efter överenskommelse med MSB, tilldelas annan aktör. Dock ansvarar landstinget för Rakel-licensen (TEA2-licens) och åtaganden som anges i MSB:s anslutningsvillkor. 14

15 7. Behörighet Rakelsystemet (radiokommunikation för effektiv ledning) är ett digitalt mobilt radiokommunikationssystem som erbjuder bl.a. tal, text, status, samt positionering. Systemet har begränsningar när det gäller vad användaren kan/får göra i systemet. Likaså krävs det behörighet för att utföra olika aktiviteter i Rakelsystemet. För att reglera detta krävs en behörig administratör i Rakelsystemet, men också i hälso- och sjukvården. Då flera organisationer, med olika krav på säkerhet, kommer att använda Rakelsystemet ställer det krav på nätoperatörens arbete med behörigheter och säkerhet. Nätoperatören, MSB, har den högsta behörigheten i Rakelsystemet med insyn i struktur och driftstatus. MSB ansvarar för hanteringen av organisationernas ansökan om Rakel-licens (TEA2-licens), samt tilldelning av Rakel-licens. MSB:s ansvar som nätoperatör innebär en central roll som administratör, som bl.a. beslutar om hur parametersättningen generellt ska se ut, så att man åstadkommer en så ekonomisk systemdesign som möjligt. Exempel på parametersättning är att beskriva möjligheterna för antalet nivåer i blockstrukturen, geografiskt täckningsområde och organisationsnummer. MSB har ansvar för godkännande av applikationer, mobila radiostationer och annan tilläggsutrustning, exempelvis till en kommunikationscentral. MSB ansvarar för att mobila radiostationer programmeras på ett sådant sätt att de går att använda i Rakelsystemet, vilket kräver att organisationernas beställningsunderlag för programmering är korrekt ifyllt. För detta krävs utarbetade kommunikationsmodeller för respektive användarorganisation; de ska också vara tillämpbara oavsett val av mobil radiostation. MSB ansvarar för anslutningsvillkoren, med bilagor kopplade till säkerhet, validering, applikationer, avgifter m.m. MSB ansvarar för att utbilda riksinstruktörer för organisationerna. För att garantera säkerheten och rutinerna i den egna organisationen, oavsett om det är på central, regional eller lokal nivå eller i Rakelsystemet i sin helhet, krävs en förvaltnings-, drifts- och användarinstruktion. Hälso- och sjukvården bör definiera behöriga representanter som ansvarar för införandet av Rakel samt driften i den egna organisationen. Konkurrensutsatt verksamhet i hälso- och sjukvården ska följa uppdragsgivarens, d.v.s. beställarens, aktivitetsplan. 15

16 8. Operativ kommunikationsplanering I MSB:s anvisningar för operativ kommunikationsplanering i Rakel beskrivs att den operativa kommunikationsplaneringen behöver utgå från en lednings- och sambandsanalys över hur sambandet är tänkt att fungera för de mobila radiostationerna som ingår i hälso- och sjukvårdens Rakelstruktur. Vilka funktioner, radioabonnenter och larmcentraler, behöver kommunicera i nätet? Vem ska kunna kommunicera med vem och hur? Lednings- och sambandsanalysen bör beskriva abonnenternas inbördes kommunikationsbehov såväl mellan individer, funktioner och grupper internt i hälso- och sjukvården som för samarbetet med samverkande aktörer. Lednings- och sambandsanalysen är en förutsättning för att utföra den operativa kommunikationsplaneringen och behövs bl.a. för att klarlägga: Funktioner som omfattas av Rakelanvändandet. Vem ska kommunicera med vem eller vad och hur ska detta genomföras. Samverkan inom egen organisation och samverkan med andra organisationer. Nödsamtalens användning och koppling. Behov av; Talgrupper, samt geografiska användningsområde. Ledningsstöd i larmcentralen. Statusmeddelanden. Tal - och datatjänster. Telefonianslutning. Styrande faktorer: Organisation, hierarki och beslutsmandat. Vardagliga och allvarliga händelser (typfall) Samverkan Internt och externt. Samverkande sambandssystem. Arbetsmetoder och organisationskultur. En lednings- och sambandsanalys kan genomföras på flera olika sätt. Nedan följer en beskrivning av ett möjligt tillvägagångssätt för att ta fram en sambandsanalys. Organisationens Rakelanvändare Vilka individer och funktioner i verksamheten ska omfattas av Rakelanvändandet? Med individer avses i detta sammanhang att man definierar var och/eller hos vem organisationens mobila radiostationer ska finnas. Med funktioner menas verksamhetsmässiga funktioner som kan innehas av en eller flera personer. 16

17 Funktionerna kan indelas i tre olika kategorier: 1. En funktion som över tiden endast innehas av en person. 2. En funktion som innehas av flera personer, men som genom överlämnande sinsemellan nyttjar samma mobila radiostation. 3. En funktion som innehas av flera personer med egna mobila radiostationer som aktiveras för funktionen under den tid som han eller hon innehar funktionen. Koppla därefter ihop individerna med rätt funktion/funktioner. För de individer som över tiden kan inneha fler än en funktion i enlighet med kategori 3 ovan behöver den mobila radiostationen förses med flera funktionsnummer. Se bilaga 1. Kommunikationsbeskrivning Studera vilket kommunikationsbehov som finns mellan de individer och funktioner som definierats enligt ovan. Gå därefter igenom vilket behov som finns att gruppera individer och funktioner i talgrupper. Medlemskap i talgrupper kan förprogrammeras i terminalerna. Medlemskap kan också tilldelas dynamiskt utifrån det behov som för tillfället föreligger och distribueras till mobila radiostationerna över luftgränssnittet. I vardagligt tal benämns dessa statiska respektive dynamiska talgrupper. Utifrån verksamhetens behov studeras vilka talgrupper som ska vara förprogrammerade och vilka som ska användas dynamiskt. Hanteringen av dynamiska talgrupper kan endast initieras från en KC-terminal. Beskriv och namnsätt talgrupperna med utgångspunkt från denna rapport, samt MSB:s nationella riktlinjer för samverkan i Rakel. Inbördes kommunikationsbehov eller kombinationer kan finnas mellan; Individer Funktioner Grupper Kommunikationsbeskrivningen ska därefter kunna spegla sambandet såväl internt som för samarbetet med samverkande aktörer. För samarbetet med samverkande aktörer föreslås att en avstämning sker med bl.a. MSB och respektive aktör. Lednings- och sambandsanalysen bör utgå från vardagliga händelser och allvarlig händelse, oavsett, hälso- och sjukvården har förbindelse eller inte med Rakelsystemet samt egen larmcentral, varvid rutiner och andra kommunikationsvägar bör utredas. Denna rapport berör bl.a. Rakelzoner, numreringen av olika funktioner i hälso- och sjukvården, samt talgruppsnummer och benämningen på statiska talgrupper för ambulanssjukvården. 17

18 9. Samverkan Rapporten Införande av Rakelsystemet i hälso- och sjukvården beskriver olika möjligheter för samverkan i hälso- och sjukvården på nationell, regional och lokal nivå. Individsamtal rekommenderas då patientuppgifter ska förmedlas inom och mellan hälso- och sjukvården och samverkande aktörer. För att säkerställa samverkan på olika ledningsnivåer vid spontana, rutinmässiga och planerade händelser finns det behov av regler och riktlinjer om när, var och hur kommunikationen ska ske. Vid hantering skyddsvärd information och samverkan, kan det finnas behov av högre säkerhetlösning med stöd av bl.a. End-to-end-kryptering (E2EE). E2EE innebär att hela samtalskedjan är krypterad till skillnad från normalläget där endast luftgränssnittet är krypterat. De algoritmer som är nödvändiga för krypteringen och mjukvaran kan lagras embedded, d.v.s. inbyggda i den mobila radiostationen, alternativt på ett SIM-kort. Försvarsmakten är den myndighet som ansvarar för utveckling av nationellt godkända kryptoprodukter som kan användas för samverkan och säker informationsdelning mellan såväl försvarsmaktens enheter som mellan civila myndigheter, däribland ingår hälso- och sjukvården. Försvarsmakten som svensk NCSA, National Communication Security Authority, är de som granskar att kryptering sker på ett säkert sätt i kryptokortet, samt ger ett godkännande av kryptoprodukten i aktuell mobil radiostation. Där så förhöjd säkerhet krävs för informationsdelning och samverkan är det den svenska lösningen för E2EE, kryptokort i SIM-kortsstorlek, utvecklad av Sectra som rekommenderas användas, samt att den mobila radiostationen skall vara godkänd för kryptokortet. Vid all radiokommunikation är det viktigt med tydligt uttal och korrekt bokstavering. För att undvika missförstånd vid samverkan mellan och inom blåljusorganisationerna används en gemensam nomenklatur och enhetliga benämningar på talgrupper som är avsedda för samverkan. Det är av stor vikt att talgruppsnumren, benämningen på talgrupperna samt övriga parametrar överensstämmer med Socialstyrelsens rapport och MSB:s nationella riktlinjer för samverkan i Rakel. 18

19 10. Samtals- och anropsalternativ Grunder för samtalsalternativ i Rakelsystemet Punkterna nedan rör, om inget annat sägs specifikt, samtal i Rakelsystemet (TMO-läge). Individanrop och samtal Individsamtal Individsamtal i Rakelsystemet kan likställas med ett anrop och samtal till enskild mobil radiostation. Individsamtal i Rakelsystemet (TMO-läge) utförs i semiduplex, dvs. kommunikationen sker på olika frekvenser och tidsluckor. Samtalet genomförs som ett traditionellt radiosamtal, där en användare i taget sänder och pratar samt använder kommandoorden Kom, Slut Kom och Klart Slut. Individsamtal kan också utväxlas i duplex, vilket fungerar som ett vanligt telefonsamtal. Individsamtal i duplex är emellertid resurskrävande för Rakelsystemet, vilket påverkar nätets tillgänglighet. Duplexsamtal rekommenderas inte att användas så länge man kan kommunicera i semiduplex. Direktsamtal Direktsamtal innebär att den mobila radiostationen svarar automatiskt ( lyfter luren ) vid ett inkommande individsamtal. Ingen vanlig ringsignal ljuder, men oftast så indikeras samtalet i displayen. Gruppsamtal Vid gruppsamtal deltar flera användare i samma talgrupp, där endast en part kan tala åt gången. Gruppsamtal i Rakelsystemet utförs i semiduplex. Gruppsamtal i Rakelsystemet motsvarar ett samtal i det räckviddsbegränsade analoga radiokommunikationssystemets öppna radiotrafik, exempelvis samverkanskanal 02. Skillnaden mellan radiosystemen är att Rakelsystemet är ett digitalt system som är tillägnat behöriga användare och styrt av kommunikationsrättigheter, vilket säkerställer informationsflödet och förhindrar avlyssning. Gruppens medlemmar hör den som anropar och talförmedling öppnas genom att man trycker på sändartangenten den så kallade PTTtangenten (Push To Talk). Kommunikationen sker växelvis och med kommandoorden Kom, Slut Kom och Klart Slut. Duplex Duplex är dubbelriktad kommunikation där båda parter kan tala samtidigt jämför med telefoni. Samtal i duplex är kapacitetskrävande i Rakelsystemet. För att undvika begränsning av taltiden i Rakelsystemet, genom att det blir upptaget, rekommenderas inte duplexsamtal vid operativ samverkan i Rakel. 19

20 Samtal i fallback Gruppsamtal i fallback, är inte krypterad i luftgränssnittet, kan fortgå lokalt inom basstationens täckningsområde, dock med den begränsningen att ledningsstöd från larmcentral inte är tillgängligt annat än vid reservradiotrafik. Statiska talgrupper, i fallback, aktiveras när basstationen inom den mobila radiostationens täckningsområde tappar kontakten med Rakelsystemets växel. Tre stycken statiska talgrupper för radiokommunikation i fallback programmeras i de mobila radiostationerna, enligt MSB:s nationella riktlinjer för samverkan i Rakel. Samtal i DMO-läge Individsamtal i DMO-läge, är inte krypterad i luftgränssnittet, och förs endast i simplex, d.v.s. samtal utförs direkt mellan de mobila radiostationerna när de inte är uppkopplade till Rakelsystemet. Jämför med traditionell kommunikationsradio, där en person åt gången talar på samma frekvens med kommandoorden Kom, Slut Kom och Klart Slut. En DMO-talgrupp kan f.n. inte skannas i den mobila radiostationen. För insats på skadeplats i område med begränsad kapacitet i Rakelnätet rekommenderas att DMO-talgrupper rutinmässigt används så att tillgänglig kapacitet i nätet (TMO) reserveras för samband bakåt mot respektive kommunikationscentraler. Sambandsplanering av insatser i områden med bristande täckning eller låg kapacitet i Rakelnätet bör ske gemensamt mellan berörda organisationer. Där det bedöms åtgå ett större antal DMO-talgrupper för olika organisationer måste dessa planeras frekvensmässigt så att sambandskonflikt inte uppstår. Vid samverkan i skadeområde kan ledningsfunktionerna passa DMOtalgrupp Blå DMO-2 i en separat mobil radiostation. Denna talgrupp används i detta fall enbart för ordertrafik och samverkan mellan ledningsfunktioner. För att förstärka räckvidden på ledningssambandet bör en mobil radiostation med repeaterfunktion (RMO) användas. För radiotrafik inom skadesektor eller insatsområde används för egen verksamhet enheternas egna DMO-talgrupper och för samverkan mellan enheter, Alla DMO-1 t.o.m. Alla DMO-2 respektive Blå DMO-1 t.o.m. Blå DMO-2. Blåljusorganisationerna ska programmera samverkanstalgrupperna Alla DMO och Blå DMO i mobil radiostationerna för att möjliggöra samverkan på samma sätt som med samverkanstalgrupperna Samverkan Alla och Samverkan Blå. Radiotäckning inomhus I hälso- och sjukvården kan det finnas behov av radiotäckning inomhus i sjukhusets kulvertsystem, ledningscentraler och underjordiska sjukvårdsavdelningar. För att skapa radiotäckning inomhus krävs det tekniska lösningar som gör det möjligt att skapa radiofrekventa fält inom ett bestämt område. Exempel på tekniska lösningar kan vara repeater eller gateway. 20

21 MSB har tillstånd från Post och Telestyrelsen (PTS) för frekvensområde och radiosändare i Rakelsystemet. MSB ska informeras om vilka tekniska lösningar som landstinget planerar att använda för att skapa inomhustäckning i särskilda objekt. MSB biträder landstinget vid planering av installation av repeater och/eller gateway. MSB har tagit fram tekniska riktlinjer för installation av repeater. Riktlinjerna innehåller råd om hur man kan uppnå bästa möjliga funktion på repeater, installationskrav, risker och konsekvenser samt instruktioner för hur man ska rapportera till MSB om repeater. Riktlinjerna är viktiga för att man ska kunna försäkra sig om att installationen av repeater inte påverkar Rakelsystemets generella funktion negativt. Radiotäckning för luftfarkoster För att på ett säkert sätt, utan att orsaka störningar i Rakelsystemet eller i grannländernas Tetrasystem använda Rakel i luftburna farkoster så behövs ett dedikerat Air-Ground-Air nät (AGA). MSB har genomfört tester, men tidplanen för införandet av skarp drift är inte fastställd. Grunder för anropsalternativ i hälso- och sjukvården Anrop till och från larmcentraler För hälso- och sjukvården är principerna för utgående och inkommande anrop till larmcentralen lika som för analoga system, vilket underlättar för larmoperatören. Anrop till larmcentralen görs främst genom snabbval och statussändning med talbegäran, eller från telefonboken i den mobila radiostationen. Enheter tillhörande blåljusorganisationerna rekommenderas att ha anrop till larmcentraler, polisens länskommunikationscentraler (LKC), Vägverkets trafikinformationscentraler (TIC), samt kommunala räddningstjänstens räddningscentraler (RC) programmerade i den mobila radiostationens telefonbok. Statusmeddelande Statusmeddelande är ett alternativt sätt att kommunicera mellan enheter/ resurser och larmcentralen. Statusmeddelanden är fördefinierade koder som beskriver vad radioabonnenten vill förmedla till andra radioabonnenter eller till larmcentralen. En lista över meddelandena bestäms i förväg och programmeras in i larmcentralens KC-terminaler och eventuella reservlösningar för kommunikation d.v.s. i de mobila radiostationerna i bordsställ, samt i de bärbara och fordonsmonterade mobila radiostationerna i hälso- och sjukvården. Statusmeddelande är ett ingångsvärde för larmoperatören vid operativ samverkan och skapar möjligheter för landstinget att följa upp sjukvårdsinsatsen. Statusmeddelande är ett komplement och bör inte ersätta samtal i gruppkommunikation i samband med operativ samverkan i Rakel. För varje statusmeddelande behöver följande definieras: 21

22 Statusnummer. Typ (om meddelandet ska vara av statusmeddelande eller statusindikator). Textbeskrivning i larmcentralen (max 256 tecken). Textbeskrivning i den mobila radiostationens display (normalt max 160 tecken, beroende på terminal). Se bilaga 2. Anrop till larmcentral Talbegäran (Callback request) Statusanrop för så kallad talbegäran, d.v.s. när enheten/resursen vill tala med en larmoperatör eller annan funktion i hälso- sjukvården, bestäms av systemet hos larmcentralen genom direktval till rätt funktion. På så sätt behöver inte samtalet vidarekopplas av en larmoperatör. Prio-anrop (Urgent callback request) Prio-anrop är ett prioriterat statusanrop som en enhet/resurs skickar från sin mobila radiostation till larmoperatören för att få företräde i anropskön. Anropet besvaras av larmoperatören med en uppkoppling mot den mobila radiostationen. Nödsamtal (Emergency callback request) För att enklast beskriva nödsamtalets funktion i Rakelsystemet kan man säga att denna typ av samtal alltid kopplas upp med högsta prioritet genom systemet. Det innebär att ett nödsamtal alltid tilldelas resurser av systemet före all annan typ av kommunikation. Ett nödsamtal kan konfigureras på olika sätt i Rakelsystemet, där mottagaren, nödmålet, av nödsamtalet kan vara en individ, talgrupp eller en abonnent via det publika telefonnätet. För att en användare ska kunna larma ut till en adress på det publika telefonnätet måste hans eller hennes mobila radiostation vara kopplad till en telefonväxel. Vid kodning av en mobil radiostation ska ett s.k. nödmålsidentitetsnummer kodas in av MSB. Nödmålsadressen är unik för varje mottagare av ett nödsamtal som exempelvis larmcentralen eller polisens länskommunikationscentral. Vid initiering av ett nödsamtal finns det möjlighet att skicka ett fördefinierat statusmeddelande. Anrop från larmcentral Anrop från en larmcentral kan vara inledningen till antingen ett individ- eller gruppsamtal eller envägskommunikation i skannade/passade bakgrundsgrupper. En bakgrundsgrupp kan vara ett kommunikationsalternativ för att nå många användare i den egna organisationen samtidigt. Bakgrundsgrup- 22

23 pen kan endast aktiveras från en KC-terminal som bryter all gruppkommunikation, dock inte pågående individ- och telefonisamtal. Anrop på skannade talgrupper som aktiverar många mobila radiostationer samtidigt över ett begränsat geografiskt täckningsområde, är resurskrävande i Rakelsystemet och bör användas restriktivt. Vid planerad samverkan rekommenderas att skanningen är avstängd. Individanrop Individanrop genomförs genom att man sänder ett särskilt anropsnummer till vald mobil radiostation. Individanropets samtalsalternativ är semiduplex eller duplex. Individanrop rekommenderas när patientuppgifter förmedlas mellan olika funktioner i hälso- och sjukvården. I Rakelsystemet kan individanrop göras till följande anropsnummer: 5 MSISDN, Mobile Station Integrated Services Digital Network. Endast ett nummer åt gången kan vara aktiverat. Aktivering av nytt nummer kräver särskild applikation, dock kan mobilstationen vara disponibel för inkommande samtal på alla 5 anropsnummer. Ett ISSI, Individual Short Subscriber Identification (abonnentnumret). Gruppsamtal Gruppsamtal kan jämföras med konferenssamtal där flera deltagare har möjlighet att kommunicera. Samtalet sker genom att man sänder en åt gången på anvisad eller tilldelad talgrupp och övriga lyssnar, för att därefter kunna besvara anrop och eventuella frågor, samt lämna information till medlemmarna i talgruppen. Kommunikationsrättighet i en talgrupp krävs för att kunna genomföra gruppsamtal. Informations- och orderanrop Information och order kan förmedlas via en eller flera högprioriterade talgrupper över ett område i ett län eller hela länet. Talgruppen kan jämföras med gruppanrop i länskanalen i det analoga radiokommunikationssystemet som tidigare använts för utalarmering, ärendetilldelning, information och order. Anropet anpassas geografiskt i Rakelsystemet så att de enheter som befinner sig i området samt närheten av områdes- och länsgränsen hör anropet. Patientuppgifter rekommenderas inte i talgrupper för information och order. Utalarmering Larmcentralen kan använda följande sätt för utalarmering och ärendetilldelning av ett ambulansuppdrag eller för att lämna meddelande: textmeddelande (SDS) och/eller individanrop, samt med stöd av en applikation som ansluter fördefinierade abonnenter (ISSI) i enhet eller anrop via högprioriterad extern (lokal) enhetstalgrupp knutet till den aktuella enheten. 23

24 Länsanrop (Bakgrundsgrupp) Länsanrop genomförs i en bakgrundsgrupp. Länsanrop skapas genom att områdestalgrupperna läggs samman till en gemensam talgrupp, som därmed täcker hela länet vad gäller anrop. Anrop som aktiverar många mobila radiostationer samtidigt över ett stort geografiskt täckningsområde, är resurskrävande i Rakelsystemet och bör användas restriktivt. Telefonisamtal i Rakelsystemet Telefonisamtal inom Rakelsystemet kan även kallas individsamtal, punkt till punkt-samtal eller direktsamtal. Den som ringer ett individsamtal slår eller väljer mottagarens nummer (ISSI/MSISDN) och påbörjar samtalet genom att antingen trycka grön lur eller sändartangenten (PTT). Om den uppringande parten väljer grön lur kopplas samtalet upp i duplex, och om han eller hon väljer PTT-knappen kopplas samtalet upp i semiduplex. Kommunikationsrättigheter för privatsamtal gäller för alla användare av Rakelsystemet. Denna rättighet ställs in på varje enskild radioabonnent, oavsett om han eller hon är uppringande A- eller mottagande B-abonnent. Telefonisamtal mellan Rakelsystemet och det publika telefoninätet via växelanslutning Telefonisamtal till och från det publika telefonnätet kräver att radioabonnentens hemmaorganisation d.v.s. att landstinget har kopplat sin telefonväxel till Rakelsystemet, alternativt att abonnenten har tillstånd att ringa ut via någon annan organisations telefonväxel. Att ringa ett telefonsamtal på det publika nätet fungerar på samma sätt som telefonisamtal i Rakelsystemet. Den enda skillnaden är att den mobila radiostationen ska kodas in med en standard- gateway -adress. 24

25 11. Nummersättning i Rakelsystemet Allmänt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har det övergripande ansvaret för administrationen av samtliga nummer i systemet. MSB har tillsammans med organisationerna delat in landet i Rakelzoner och har i nummerplanen tilldelat organisationerna ett organisationsnummer. Hälso- och sjukvårdens organisationsnummer är siffran 3. Se bilaga 1. Det som är grundläggande för att starta en mobil radiostation i Rakelsystemet är följande: TETRA Encryption Identification, TEI (15-nummerserie). Kryptonyckel. Individual Short Subscriber Identification, ISSI (Abonnentnumret). En kryptonyckel per talgrupp. Nummertyper European Telecommunications Standards Institute, ETSI, har bestämt att ett abonnentnummer hos en mobil radiostation ska innehålla ett så kallat Individual TETRA Subscriber Identification, ITSI. ITSI ITSI står för Individual TETRA Subscriber Identification. Det innehåller MCC (landskod), MNC (systemkod) samt ISSI (abonnentnummer). MCC, Mobile Country Code (landskod för Sverige är 240). MNC, Mobile Network Code. Post- och telestyrelsen ansvarar för tilldelning av MNC. Rakelsystemet har ISSI, Individual Short Subscriber Identification (Abonnentnumret). MCC MNC ISSI Landskod Systemkod Individuellt nummer Sverige Rakel ISSI ISSI står för Individual Short Subscriber Identification och ingår i ITSI. MCC MNC ISSI Landskod Systemkod Individuellt nummer Sverige Rakel 25

26 För individuella nummer (ISSI) gäller följande: Varje mobilstation ska ha ett eget unikt individnummer. Individnumret hårdprogrammeras in i varje mobilstation. Alla behörigheter/rättigheter i nätet är knutet till ett individnummer. Individnummer definieras av respektive användarorganisation inom den av MSB tilldelade nummerserien och ska finnas med vid beställning av abonnemang från MSB. Individnummer är normalt endast löpnummer. Till individnumret knyts ett namn, så kallad mnemonic. I nummerserien för individuella systemnummer återfinns även s.k. tekniska nummer. Dessa kan t.ex. bestå av utrustning för utalarmering på en ambulansstation. Individnummer anges med siffran 0 i position 1. Organisationsiffran 3 för hälso- och sjukvården i landsting respektive siffran 5 för kommunal verksamhet anges i position 2. Resterande positioner är Rakelzoner, löp- respektive områdesnummer. ISSI (individuella nummer), landsting Position 1 0 beskriver att detta är ett individuellt nummer Position 2 3 beskriver organisationstillhörighet i hälso- och sjukvården Position 3 Rakelzon (R), anges i beställningsunderlaget för programmering Position 4 Rakelzon (Z), anges i beställningsunderlaget för programmering Position 5 Löpnummer (0 9) Position 6 Löpnummer (0 9) Position 7 Löpnummer (0 9) Individnummer för kommunal verksamhet inklusive hälso- och sjukvård tilldelas av MSB enligt MSB:s anvisningar för operativ kommunikationsplanering i Rakel. ISSI (individuella nummer), kommun Position 1 0 beskriver att detta är ett individuellt nummer Position 2 5 beskriver kommunal verksamhet Position 3 O = Områdesnummer Position 4 O = Områdesnummer Position 5 O = Områdesnummer Position 6 Löpnummer (0 9) Position 7 Löpnummer (0 9) MSISDN MSISDN står för Mobile Station Integrated Services Digital Network. I TETRA-standarden finns en nummerserie för att koppla samtal mot det publika nätet, ett så kallat MSISDN. I dagligt tal kallas det för funktionsnummer för organisationerna i Rakelsystemet. Det finns möjlighet att ha 5 MSISDN kopplade till en mobil radiostation, men det går endast att använda 26

27 ett i taget, dock kan mobilstationen vara disponibel för inkommande samtal på alla 5 anropsnummer. Exempel: Ambulans i Stockholm MCC MNC MSISDN Landskod Systemkod Funktionsnummer Sverige Rakel För individuella funktionsnummer, personliga respektive taktiska, (MSISDN) gäller följande: En mobil radiostation kan tilldelas ett eller högst fem funktionsnummer som består av sju siffror. I en mobil radiostation kan det finnas ett individuellt (personligt) nummer som är knutet till användaren eller fordonet och programmeras in i Rakelsystemet. I en mobil radiostation finns ett funktionsnummer som kan ändras, med stöd av särskild applikation, av användaren och larmoperatören. Funktionsnumret anpassas till det uppdrag eller den uppgift man har under en viss tid, exempelvis ett arbetspass. Socialstyrelsen föreslår att hälso- och sjukvården använder strukturen för funktionsnummer, enligt bilaga 1. Funktionsnummer definieras av respektive användarorganisation inom tilldelad nummerserie, enligt nedan. MSISDN (funktionsnummer), landsting Position 1 3 beskriver organisationstillhörighet i hälso- och sjukvården Position 2 Rakelzon (R), anges i beställningsunderlaget för programmering Position 3 Rakelzon (Z), anges i beställningsunderlaget för programmering Position 4 Löpnummer (0 9) Position 5 Löpnummer (0 9) Position 6 Löpnummer (0 9) Position 7 Löpnummer (0 9) GTSI GTSI står för Group Individual TETRA Subscriber Identification. Det innehåller MCC (landskod), MNC (systemkod) samt talgruppsnummer (GSSI). MCC MNC GSSI X X X X X Landskod Systemkod Talgruppsnummer Sverige Rakel 27

28 GSSI GSSI står för Group Subscriber Identification (talgruppsnummer) och ingår i GTSI tillsammans med MCC (landskod) och MNC (systemkod). Exempel: Informations- och ordertalgrupp i Söderort, Stockholm MCC MNC GSSI Landskod Systemkod Talgruppsnummer Sverige Rakel GSSI (talgruppsnummer), landsting Position 1 9 beskriver talgrupp Position 2 3 beskriver organisationstillhörighet i hälso- och sjukvården Position 3 Rakelzon (R), anges i beställningsunderlaget för programmering Position 4 Rakelzon (Z), anges i beställningsunderlaget för programmering Position 5 Löpnummer (0 9) Position 6 Löpnummer (0 9) Position 7 Löpnummer (0 9) GSSI (talgruppsnummer), samverkan i och mellan landsting Position 1 9 beskriver talgrupp Position 2 3 beskriver organisationstillhörighet i hälso- och sjukvården Position 3 7 beskriver nationella talgrupper Position 4 9 beskriver nationella talgrupper Position 5 Löpnummer (0 9) Position 6 Löpnummer (0 9) Position 7 Löpnummer (0 9) 28

29 12. Talgrupper Grunder En talgrupp kan jämföras med en radiofrekvens i det analoga radiokommunikationssystemet. En talgrupps egenskaper styrs av parametersättning och kan därmed anpassas till specifika behov och användningsområden, t ex om den ska kunna användas som en dynamisk talgrupp. Talgruppens geografiska täckningsområde, benämning och nummersättning definieras i Rakelsystemet och användarna tilldelas av larmcentralen medlemskap i talgruppen vilket kan ske temporärt eller permanent dynamiskt via luftgränssnittet (radio) eller statiskt. Genom att talgruppen förprogrammeras i de mobila radiostationerna kommer abonnenter som har talrättigheter i talgruppen samt att abonnenterna befinner sig i talgruppens geografiska täckningsområde kunna delta och lyssna på trafiken utan åtgärder från larmcentralen. Ett anropsnummer till en talgrupp (GSSI) bygger på ett unikt sjusiffrigt nummer. Eftersom detta nummer inte syns i de mobila radiostationerna är det viktigt att talgruppen namnges på ett för verksamheten adekvat sätt. Benämningen på en talgrupp som visas i displayen i den mobila radiostationen begränsas till tecken. Talgrupperna i hälso- och sjukvården benämns med siffror som beskriver organisation, Rakelzon samt beskrivning på funktioner och löpnummer för likvärdiga talgrupper. Talgrupperna kan vara statiska eller dynamiska, DGNA (Dynamic Group Number Assignment). Statiska talgrupper förprogrammeras i de mobila radiostationerna. Landstinget definierar vilka statiska talgrupper som de olika mobila radiostationerna bestyckas med. En dynamisk talgrupp är lämplig vid behov av mer flexibla kommunikationslösningar. Dynamiska talgrupper delas ut från en larmcentral utifrån det behov som finns för tillfället och distribueras till de mobila radiostationerna. Statiska talgrupper i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården föreslås använda en standard för benämning av talgrupper där siffran 3 beskriver hälso- och sjukvård, därefter berörd Rakelzon med efterföljande beskrivning på talgruppen samt löpnummer. Socialstyrelsen beskriver i rapporten statiska talgrupper för anrop och samtal på nationell, regional och lokal nivå, vilket möjliggör samverkan i hälso- och sjukvården vid vardagliga händelser och allvarlig händelse. Se bilaga 1. Verksamheter i hälso- och sjukvården som inte är ansluten till en larmcentral föreslås ha statiska talgrupper programmerade i de mobila radiostationerna t.ex. för den egna enheten/arbetsområdet, anrop, uppdragstilldelning, samt information. Behovet och användningsområdet för anropsgrupper bör övervägas då anrop kan störa pågående sjukvårdsinsatser i det fall anropsgrupperna skannas. 29

30 Skanning av talgrupper Under pågående sjukvårdsinsats vid allvarlig händelse och/eller vid samverkan med den kommunala och statliga räddningstjänsten, polismyndigheten eller andra samverkanspartners rekommenderas att funktionen skanning/passning av talgrupper är avstängd. Syftet med att stänga av funktionen är att säkerställa informationsflödet i den anvisade eller tilldelade talgruppen. Internationella talgrupper I väntan på att Tetratekniken och tjänsten för kommunikation mellan olika Tetrasysstem utvecklas, finns speciallösningar med stöd av gateway. Gateway möjliggör gruppsamtal mellan radioabonnenter i Rakel och andra Tetrasystem bl.a. danska Sine, norska Nødnett och finska Virve. Internationella DMO-talgrupper, EURO DMO, för samverkan med radioabonnenter i angränsande länder till Sverige är under utveckling. Hälso- och sjukvårdens nationella och regionala talgrupper Socialstyrelsen tillhandahåller, i Rakelsystemet, nationella och regionala talgrupper för samverkan i hälso- och sjukvården, oavsett vardaglig eller allvarlig händelse. Nationella talgrupper för anrop och samtal innehar nationell geografisk täckning och används vid nationell samverkan i respektive Rakelregion. Landstingen i Rakelregionerna har tilldelade talgrupper som, inledningsvis, kan användas i det geografiska området för den aktuella händelsen. I det fall talgruppen är upptagen alternativt det uppstår ett behov av ytterligare en talgrupp för samverkan, anvisas eller tilldelas Extra talgrupp för samverkan, enligt fördelningstabellen för nationella talgrupper. Nationella talgrupper används som sista alternativ vid samverkan när regionala talgrupper för länsöverskridande samverkan, samt funktionen för administration av dynamiska talgrupper inte är tillgängliga. Regionala talgrupper för anrop och samtal begränsas till en Rakelzon och/eller en Rakelregion innehållande flera Rakelzoner. Regionala talgrupper används vid länsöverskridande samverkan mellan landsting. Samråd med angränsande landsting, om antalet och vilka talgrupper som planeras användas vid länsöverskridande samverkan, rekommenderas för att säkerställa samverkan. Socialstyrelsen äger och ansvarar för tilldelningen av kommunikationsrättigheterna i hälso- och sjukvårdens nationella och regionala talgrupper. Landstingen bereds möjligheten, utifrån lednings- och sambandsanalysen, att programmera KC-utrustning och mobila radiostationer med talgrupper tillägnade hälso- och sjukvårdens funktioner enligt nedan; tjänsteman i beredskap (TiB), landstingets regionala och lokala ledningsplatser, ambulanssjukvården, akutkliniken, sjukvårdsgrupp och 30

31 larmcentral med uppdraget att samordna sjuktransportorganisationen med stöd av Rakelsystemet, enligt avtal med landstinget. Talgrupp för sjukvårdsinsats Nationella talgrupper för sjukvårdsinsatser finns tillgängliga i Rakelsystemet varav 7 stycken är obligatoriska. Talgrupp 379 SjvSamv-10 kan bl.a. användas vid sjukvårdsinsats där landsting i flera Rakelregioner är berörda, exempelvis vid extraordinär händelse. Fördelning av nationella talgrupper för sjukvårdsinsats: Talgrupp Rakelregion Landsting i Rakelzonerna 379 SjvSamv Extra talgrupp för samverkan 379 SjvSamv SjvSamv SjvSamv SjvSamv SjvSamv SjvSamv Landstingets lednings- och sambandsanalys bestämmer behovet av antalet av egna talgrupper för sjukvårdsinsats. Talgrupp för sjukvårdsledning Nationella talgrupper för sjukvårdsledning finns tillgängliga i Rakelsystemet varav 7 stycken är obligatoriska. Talgrupperna bör begränsas för samtal mellan larmcentralen, landstingets regionala ledningsplats, sjukvårdsledaren och medicinskt ansvarige, samt tjänsteman i beredskap (TiB). Talgrupp 379 SjvLedGem kan bl.a. användas vid sjukvårdsledning där landsting i flera Rakelregioner är berörda, exempelvis vid extraordinär händelse. Fördelning av nationella talgrupper för sjukvårdsledning: Talgrupp Rakelregion Landsting i Rakelzonerna 379 SjvLedGem 1-6 Extra talgrupp för samverkan 379 SjvLed SjvLed SjvLed SjvLed SjvLed SjvLed Landstingets lednings- och sambandsanalys bestämmer behovet av antalet av egna talgrupper för sjukvårdsledning. 31

32 Talgrupp för sjukvårdsinsats till sjöss Nationella talgrupper för sjukvårdsinsats till sjöss (SITS) finns tillgängliga i Rakelsystemet varav 5 stycken är obligatoriska. Talgrupperna är fördelade efter Kustbevakningens regionsindelning, enligt MSB:s nationella riktlinjer för samverkan i Rakel. Talgrupp 379 SITSGem kan bl.a. användas vid sjukvårdsinsats till sjöss där landsting i flera Rakelregioner är berörda, exempelvis vid extraordinär händelse. Fördelning av nationella talgrupper för sjukvårdsinsats till sjöss: Talgrupp KBV-region Landsting i Rakelzonerna 379 SITSGem Alla Extra talgrupp för samverkan 379 SITS-1 Nord 11, 12, 13, 21, SITS-2 Öst 23, 24, 30, 41, 42, SITS-3 Väst 50, SITS-4 Syd 60, 66, 68 Landstingets lednings- och sambandsanalys bestämmer behovet av egna talgrupper för SITS. Talgrupp för luftfarkost Utöver de nationella talgrupperna för samverkan vid flyg- och sjöräddning, Search And Rescue (SAR), samt eftersök och fjällräddning finns det nationella talgrupper tilldelade för luftfarkoster i hälso- och sjukvården, Helicopter Emergency Medical Service (HEMS). Anrop till flyg- och sjöräddningscentralen (JRCC) är Sweden Rescue. Nationella talgrupper för HEMS finns tillgängliga i Rakelsystemet varav 4 stycken är obligatoriska. Talgrupperna är fördelade efter flygräddningens regionsindelning, enligt MSB:s nationella riktlinjer för samverkan i Rakel. Talgrupp 379 HkpGem kan bl.a. användas vid samverkan med HEMS där landsting i flera Rakelregioner är berörda, exempelvis vid extraordinär händelse. Fördelning av nationella talgrupper för luftfarkoster: Talgrupp JRCC-region Landsting i Rakelzonerna 379 HkpGem Alla Extra talgrupp för samverkan 379 Hkp-1 Nord 11, 12, 13, Hkp-2 Öst 21, 23, 24, 25, 26, 30, 41, 42, Hkp-3 Väst 22, 43, 50, 55, 60, 66, 67, 68 Landstingets lednings- och sambandsanalys bestämmer behovet av egna talgrupper för HEMS. Landstingets talgrupper Landstingets talgrupper för anrop och samtal begränsas till eget landsting med en eller flera Rakelzoner. Talgrupperna möjliggör samtal och samver- 32

33 kan i landstinget vid vardagliga händelser, samt vid allvarlig händelse. Landstinget äger och ansvarar för tilldelningen av kommunikationsrättigheterna i de egna talgrupperna. Intern (lokal) enhetstalgrupp för enheten, stationen alternativt området I den interna (lokala) enhetstalgruppen kommunicerar personalen inom den egna enheten, stationen alternativt området, utan larmcentralens medverkan. Benämningen på enhetstalgruppen bestäms av landstinget. Extern (lokal) enhetstalgrupp för ärendetilldelning En extern (lokal) enhetstalgrupp, per enhet, för utalarmering och ärendetilldelning med anslutning till larmcentralen och landstingets regionala ledningsplats bör användas inom ambulanssjukvården. Talgruppen är avgränsad till förutbestämda mobila radiostationer inom en enhet och avgränsar patientuppgifterna till behörig personal. Ärendetilldelning med stöd av en applikation, som ansluter fördefinierade abonnenter (ISSI), är en annan metod som är tillämpbar i hälso- och sjukvården. Talgrupp för anrop Enheten/-erna anropas först med stöd av en anropstalgrupp. När radiokontakt har upprättats i anropstalgruppen flyttar gruppens medlemmar över till en samtalsgrupp för att fortsätta samtalet. Eftersom anrop i anropstalgruppen berör många användare inom den egna organisationen eller flera organisationer i Rakelsystemet bör det användas restriktivt och fortsatt samtal omgående flyttas över till vald samtalsgrupp. Talgrupp för tjänsteman i beredskap Talgrupperna begränsas till att gälla för samtal mellan tjänstemän i beredskap (TiB). För att säkerställa grupp-/ konferenssamtal i hälso- och sjukvårdens nationella talgrupper för TiB, nummersätts och namnges funktionen TiB, i Rakelsystemets organisationsblockstruktur, enligt följande; 12-R-RZ- 1-0 samt 3-zonnamn och funktion (minnesanteckning). Exempel för landstinget i Västmanland: Hälso- och sjukvården Rakelregion Rakelzon Extern talgrupp Funktion Minnesant Vstm TiB Talgrupp för information och order Landstinget och larmcentralen föreslås programmera talgrupper för information och order på regional och lokal nivå. Larmcentralen och landstingets regionala ledningsplats bör endast inneha behöriget att kunna aktivera en eller flera högprioriterade talgrupper för att informera eller tilldela order inom 33