Mobilen och staden. Om mobilitet och konnektivitet i det nya stadslandskapet. Tomas Wikström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mobilen och staden. Om mobilitet och konnektivitet i det nya stadslandskapet. Tomas Wikström"

Transkript

1 Tomas Wikström Mobilen och staden Om mobilitet och konnektivitet i det nya stadslandskapet MobiScape mobiliteter och mötesplatser i det nya stadslandskapet

2 Mobilen och staden Mobilen och staden Om mobilitet och konnektivitet i det nya stadslandskapet Arbetsrapport maj 2009 MobiScape mobiliteter och mötesplatser i det nya stadslandskapet är ett forskningsprogram inom Forskargruppen för urbana studier vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds universitet. Programmet handlar om den rörliga tillvaro som är en realitet för alltfler människor i vårt samhälle. I detta mobila vardagsliv ingår platser som är utspridda i en glesare eller tätare väv av stadskärnor och småorter, förorter och externa köpcentra. I detta stadslandskap har mobilen en viktig roll för interaktion och koordination. I programmet ingår två forskningsprojekt: Det levda stadslandskapet (med stöd av Vetenskapsrådet) och Trajektorier och platser i det nya stadslandskapet (FORMAS). Text och bild Tomas Wikström (med undantag för bilder på sidorna 11, 15, 90 och 91). För detta verk gäller: Creative Commons Attribution-Noncommercial 3.0 Unported License. Omslagsbilden: Mobilanvändare. Stockholm

3 Förord Förord Mobiltelefonin har på ett par decennier etablerat sig som en världsomspännande kommunikationsteknik med dramatiskt genomslag i skilda kulturer och befolkningsskikt och med en spridning som vida överträffar andra elektroniska media, t ex persondatorn och teven. Mobiltelefonen har mycket påtagligt förändrat vardagen för de flesta av oss. Den har erövrat nya rum och ny tid för att kommunicera via telefon. Den ger människor möjlighet att kommunicera helt oberoende av att befinna på platser med fast telefon. Mobilanvändarna når ut eller blir nådda var de än är. Att mobiltelefonin har långtgående konsekvenser för staden har inte uppmärksammats i någon högre grad. Vad betyder det för det urbana landskapet att den individuella rörligheten underlättas och att interaktionsmöjligheterna frigörs från rummets och tidens begränsningar? Kommer det att visa sig i att stadens rytmer blir mindre märkbara? Ökar människors närvaro på stadens platser under alla tider av dygnet? Försvagas de centrala lägenas hierarkier och minskar betydelsen av läget i termer av integration i rumsliga konfigurationer i samband med lokalisering? Är mobilen ett av svaren på problemen med fragmentering och långa avstånd i det urbana landskapet? För att få svar på sådana frågor var det nödvändigt att försöka överblicka det snabbt expanderande kunskapsfält som har med mobilens användning att göra. Mobiltelefonin berör snart sagt alla aspekter som har med människors interaktion att göra. Långt ifrån alla frågor fick svar. Jag fann väldigt lite forskning som direkt handlade om mobilen och staden men desto mer som berörde olika aspekter av människors vardagsliv i det urbana landskapet. Dagliga observationer av människor med mobiler gav underlag för både teknikskepsis och kulturfascination. Denna text är ett försök att ställa samman och värdera den existerande forskningen och att ta ett första steg i arbetet att beskriva och analysera det nya stadsliv som vi befinner oss mitt i. Ett varmt tack till alla er som avsiktligt eller helt oavsiktligt har bidragit till mina erfarenheter av mobilen i staden. Malmö den 9 maj 2009 Tomas Wikström 3

4 Mobilen och staden Innehåll Förord 2 1 Mobilen gör entré i stadens rum 5 2 Mobilen som multiverktyg 11 3 Mobiltelefonins landskap 14 4 Att hitta eller hittas 24 5 Att interagera och koordinera 30 6 Mobiltelefonin och platsen 38 7 Mobila gemenskaper 47 8 Mobilens offentligheter 56 9 Slutsatser 68 Referenser 87 4

5 Mobilen gör entré i stadens rum 1 Mobilen gör entré i stadens rum Det var en särskild händelse som blev startpunkten för mitt intresse för mobiltelefonens rumsliga implikationer. En varm och solig aprildag i slutet av 1990-talet befann jag mig på en uteservering i Trondheim. Jag skolkade några timmar från en konferens om arkitekturforskning som pågick i staden och avnjöt en kall öl medan jag såg ut över solglittret på älven. Mina drömmerier stördes av det livliga samtalet vid grannbordet, där en grupp ungdomar slagit sig ner. En av dem pratade i en mobiltelefon och jag förstod att han försökte locka en vän att komma dit. Uppenbarligen lyckades han inte, men skickade istället runt telefonen så att de övriga i sällskapet också skulle få prata med honom eller henne. Det blev ett livligt samtal där den fysiskt frånvarande personen blev påtagligt närvarande bland sina vänner. Mitt exempel från den tid då mobiltelefonen just börjat få större utbredning bland människor i de nordiska länderna präglas i hög grad av att mobilen då var en nyhet och ännu inte en vardagspryl. Det innehåller trots detta många av de ingredienser som senare diskuterats både i massmedia och i vetenskapliga texter. Pratet i mobilen tycks markera en slags privatisering i det offentliga rummet, när de som samlats kring bordet vänder sig till ytterligare en i gänget snarare än att ta del av det som för övrigt pågår på uteserveringen. Detta kan också uppfattas som störande, som ett slags intrång t ex i mitt meditativa öldrickande. Men egentligen skiljer sig inte situationen i detta avseende från vilket uppsluppet samtal som helst mellan vänner. Ett för mobilanvändningen mer unikt inslag är att pratet med den frånvarande vännen samtidigt innehåller en förhandling om att träffas ansikte mot ansikte. När det inte lyckas gruppen att locka dit den frånvarande vännen uppstår ändå ett möte, där hans eller hennes närvaro är medierad genom mobiltelefonen. Men denna omedelbara och förmedlade gemenskap kompliceras av att den i sällskapet som just talar i telefonen blir delvis frånvarande och förflyttad till en fjärran plats. Kanske kan man säga att personen i fråga hamnar i närvarotillstånd som pendlar mellan här och där. Vad betyder detta för den konkreta platsen restaurangen med dess uteservering? Ur ett perspektiv innebär det som sker en slags försvagning av platsen genom att en del av interaktionen blir osynlig för och bortvänd från dem som befinner sig på uteserveringen. Ur ett annat perspektiv innebär de närvarandes engagemang i samtalet med den frånvarande vännen en intensifiering av platsen. Ljudnivån blir högre, pratet mer exalterat och hela situationen blir ett slags spektakel som kan roa även den som tar rollen som åskådare. Mindre uppenbart är att platsen med mobilens hjälp förvärvar en omedelbar virtuell räckvidd som sträcker sig långt utanför det konkreta rummet. Den omfattar möjligheten till realtidskommunikation med alla de människor som för tillfället kan nås härifrån per telefon. Denna ömsesidiga globala tillgänglighet är förmodligen den effekt av mobiltelefonin som djupast inverkar på människors tillvaro. Den inne- 5

6 Mobilen och staden bär att alla som har mobilen påslagen utsätter sig för möjligheten att när som helst lockas någon annanstans, genom konkret förflyttning eller i virtuell mening. I den lokala eller regionala skalan är det i den utsträckning transportnäten tillåter det möjligt att omsätta den virtuella tillgängligheten i möten ansikte mot ansikte. Om den frånvarande vännen inte hade varit upptagen hade han eller hon kunnat komma till uteserveringen eller locka gänget till en annan plats. 1 Rumslig kompetens och engagerad frånvaro De fenomen som exemplet berättar om innebär drastiska förändringar i det urbana livet. I vår tids stadslandskap tycks snart sagt alla platser mobila eller stationära stå i realtidskontakt med varandra. Denna kontakt har en särskild potential när den går att kombinera med möten ansikte mot ansikte. Alla de som rör sig i detta landskap och som använder mobiltelefoner delar en extraordinär rumslig kompetens, förmågan att nästan när som helst hitta varandra och interagera, oavsett om de möter varandra ansikte mot ansikte eller i ett mobilsamtal. Det som framträdde på uteserveringen i Trondheim var ett nytt sätt att förhålla sig till staden och det offentliga rummet, ett nytt slags konnektivitet som påverkar människors handlingsmönster långt utanför den traditionella stadens gator och torg. I stadens rum märks mobiltelefonen mest påtagligt som attribut i unga människors livsstil, men den är minst av allt en ungdomsföreteelse. Den snabba ökningen beror på att mobilen accepterats av människor i alla åldersgrupper och samhällsskikt. Men mobiltelefonen har inte bara lagt under sig en konsumtionsmarknad, den har också erövrat rummet. Vi har alla sett dem, de som vandrar runt med mobiltelefonen vid örat och letar efter en lugn hörna för sitt samtal, en plats där de inte överröstas av trafiken eller människors prat och där de kan få samtala i fred utan att känna sig avlyssnade. Mobiltelefonen gör oss tillgängliga för och ger oss tillgång till ett globalt nätverk, där de fasta eller rörliga noderna utgörs av andra telefoner, antenner, telefonväxlar, modempooler, servrar osv. Den skärmar samtidigt av oss från den närmaste omgivningen och gör oss mer eller mindre oåtkomliga för blickar och spontana tilltal. Men vi blir därför inte oberoende av rummet, istället blir vi en slags platsfinnare, allt skickligare i att känna igen den bästa platsen för ett telefonsamtal. Stadsrummet visar sig innehålla många nischer och tillfällen som väntar på att tas i anspråk för telefonerande. Mobiltelefonen har därmed ett användningsområde som innebär att undfly det offentliga rummet genom att låta oss upprätta ett intimt rum genom att tillbringa tiden på busshållplatsen eller på tåget med en vän i luren. Det finns också de som inte letar upp ostörda platser för att kunna 1 Den kritiske läsaren invänder här att det fenomen som jag beskriver inte alltid förutsätter mobil telefoni. Det är principiellt riktigt att den fasta telefonin vid vissa tidpunkter och på bestämda platser kan ge upphov till de fenomen som beskrivs. Den fundamentala skillnaden är att mobilen upphäver de talandes bundenhet till de platser där telefonjacken finns och till de tidpunkter då de befinner sig i närheten av fasta telefoner. 6

7 Mobilen gör entré i stadens rum prata ifred utan verkar hitta sitt intima rum mitt i spring och stök. Att detta rum saknar skyddande väggar och inget hindrar privata yttranden att nå omgivningen är något som man kan reflektera över med utgångspunkt i Duerrs analys av de fantomväggar som omger intima relationer t ex i indianstammars kollektiva hyddor. 2 För dem som besväras av att människor i omgivningen kan snappa upp deras hemligheter finns möjligheten att hålla sig till skriven text, SMS. Mobilen förflyttar oss till ett annat rum. Vi är fysiskt närvarande men riktar oss mot andra sammanhang, andra människor. Men mobiltelefonen är inte bara ett redskap som gör oss mentalt frånvarande från det konkreta rummet. Med den introducerades också ett redskap för möten mellan människor. Den är ett effektivt logistiskt verktyg som hjälper människor att träffas ansikte mot ansikte. Som mobilanvändare kan vi när som helst få tag på varandra och bestämma träff på en lämplig geografisk plats. Vi bär med oss sambandscentralen och behöver inte återvända till basen för att upprätta kommunikation på distans. Mobiltelefonin ger å ena sidan en frihet att röra sig i det urbana landskapet och är därför intressant som en rumslig företeelse, varför dess användning bör studeras som sådan. Stadens platser kan å andra sidan inte längre förstås oberoende av den mobila kommunikationsteknik som nu invaderar dem. Mobiltelefonen verkar fortfarande drygt två decennier efter sin blygsamma introduktion på ett påtagligt sätt i människors medvetande och provocerar till grundläggande frågor om hur de ska förhålla sig till varandra och hur livet ska levas. Mest märkbar är kanske irritationen över den användning som stör eller provocerar, över att invaderas av andra människors sociala umgänge och intima relationer. Men under den affekterade debatten finns allvarliga frågor om människors tillvaro som inte minst är relevanta för det urbana landskapet. Det är ibland frågor som faller utanför det dagliga pratet om mobilen och som handlar om de smygande förändringar av vardagen som mobilanvändningen medför. Under de år som gått sedan millennieskiftet har intresset för mobiltelefonin formligen exploderat i den vetenskapliga världen. I mitt bidrag utnyttjar jag selektivt resultaten av denna mångförgrenade verksamhet till att ställa frågor kring mobilen och staden. Syfte och hypotes Syftet med denna text är att försöka överblicka mobiltelefonins betydelse för stadslandskapet och det urbana livet. I likhet med den fasta telefonin och bilismen har mobiltelefonin egenskaper som dramatiskt förändrar människors relationer till varandra i rummet och i tiden. Mobilen används idag av en växande andel av befolkningen, inte bara i västvärlden utan snart sagt överallt. Den förändrar därigenom villkoren för hur städer 2 Duerr 1994, kap 10 7

8 Mobilen och staden eller snarare urbana landskap byggs upp, förändras och verkar i människors dagliga liv. En grundtanke är att det är inom gemenskaper snarare än offentligheter som mobilen är starkast som drivkraft till förändring. Det är framför allt gemenskaper som med mobilens hjälp kan hållas levande genom att medlemmarna fått ett kraftfullt redskap för att när- och var som helst nå varandra. Man kan säga att mobilen förstorar fönstren för (medierad) realtidsinteraktion genom att all den tid som människor inte tillbringar hemma eller på jobbet nu kan användas för att hålla kontakt. Men lika viktig för det urbana landskapet och för de offentliga rummen är mobilen som instrument för koordinering och navigering. Genom att mobilen ömsesidigt ökar tillgängligheten, dels mellan användarna och dels till de kontakter och det material som kan nås, är den användbar för de mobilanvändare som vill hitta varandra i det urbana landskapet. De funktioner som mobilen innehåller dels internet med adressuppgifter och kartor, dels (i allt fler mobiler) GPS-mottagare gör den dessutom till ett navigeringsinstrument. Genom att underlätta koordinering och navigering ökar mobiltelefonin tillgängligheten till det offentliga rummet samtidigt som den på drastiskt sätt påverkar det offentliga rummets egenskaper. Utgångspunkt för denna text är en hypotes om mobilen som ett redskap som stödjer och stabiliserar gemenskaper i en tid då tidigare trygga och stabila sociala sammanhang som bostadskvarteret, skolan och arbetsplatsen har blivit mer flyktiga och kortsiktiga. 3 I hypotesen ingår också att mobiltelefonin är en kommunikationsteknik som lägger under sig nya rum och nya delar av dygnet. Mobilen kan användas var som helst, men det är framför allt i det offentliga rummet (i ordets vidaste mening) som dess användning innebär en radikal förändring. 4 Mobiltelefonin är bara en av de tekniker som utvecklas idag och som gör det möjligt att upprätthålla relationer som det annars skulle vara mycket svårt att hålla vid liv, gemenskaper som kan ha sina rötter i skolan, arbetet, föreningslivet eller boendet, platser och sammanhang där människor kommer samman och lär känna varandra. Andra innovationer utnyttjar internet för att stödja och stabilisera gemenskaper: Messengers (Yahoo, MSN), virtuella interaktiva världar, Facebook, bloggar och vanliga webbsidor. Mobilen stabiliserar gemenskaper genom att göra dem mobila, på två sätt: För det första genom att den gör medlemmarna tillgängliga för varandra närmast oberoende av tid och plats. Människor går att nå även om de inte är hemma eller på jobbet, och restiden som tar en bety- 3 Se här t ex Sennetts arbeten som tar upp både stadslivets, boendets och arbetslivets flyktighet som orsak till människors svårigheter att utveckla hållbara personligheter och till vad han kallar the corrosion of character (Sennett 1998). 4 Det finns mycket att säga om mobiltelefonens användning i bostaden, där utvecklingen från en gemensam fast telefon till individuella mobiltelefoner innebär en radikal förändring av familjemedlemmars relationer till rummet inom och utanför bostaden och därmed också till varandra (Wikström 2007). 8

9 Mobilen gör entré i stadens rum dande del av dagen för dem som lever i det urbana landskapet kan användas för att odla sina kontakter. För det andra är mobilen ett mycket användbart redskap om man vill träffas ansikte mot ansikte. Möten kan initieras spontant, koordineras och omförhandlas, platser kan väljas opportunistiskt, utifrån var de inblandade befinner sig och går man vilse kan mobilen tas till hjälp för att hitta rätt. Det jag ska diskutera i denna text är mobilens roll att upprätthålla och utveckla personliga sociala gemenskaper bortom stabila lokaliteters hägn. Min utgångspunkt är att stadslandskapets delade rum det offentliga rummet 5 har blivit en arena för mobila gemenskaper. 6 Rapportens uppläggning I den fortsatta texten kommer jag att undersöka och reflektera över mobilanvändningen som fenomen i det breda spektrum av offentliga rum som återfinns i det urbana landskapet och diskutera hur den mobila kommunikationen på en gång ordnar och upplöser detta landskap. Jag försöker skissera konturerna av ett urbant landskap där mobilitet och konnektivitet spelar en alltmer framträdande roll. Mobilitet betyder då för det första rent fysiska förflyttningar av människor och ting (råvaror, produkter, avfall), för det andra virtuella förflyttningar som sker med hjälp kommunikationsmedia och för det tredje fantiserade förflyttningar med hjälp av böcker, filmer, dataspel osv. 7 Mobilitet beskriver ett allmänt och mångfasetterat tillstånd av rörlighet som omfattar globala såväl som lokala relationer och som är förutsättningen för de urbana landskap som utvecklas idag. Konnektivitet refererar till de sätt på vilka det urbana landskapets olika delar länkas till varandra, geografiskt, elektroniskt, mentalt samt till hur människor i det dagliga livet använder och kombinerar mobilitetens möjligheter för att nå de platser de behöver besöka. 8 Konnektivitet är således egenskaperna hos de redskap och praktiker som gör det möjligt för människor att mötas och interagera i det dagliga livets alla verksamheter. I denna text går jag inte djupare in på den konnektivitet som ersätter förflyttningar och möten ansikte mot ansikte utan diskuterar framförallt den som stödjer dem och alltså för människor samman i konkreta möten. 5 Det urbana landskapets förbindelser och öppna platser är inte de enda tidigare mer eller mindre telefonlösa territorier som invaderats av mobilen. Ungdomars mobilanvändning i skolan är mycket omdebatterad. Mobilens användning på fritidsgårdar har uppmärksammats i dansk forskning (Winther 2006). Friluftsfolket till lands och till sjöss använder i hög grad mobiler. Konsekvenserna av övergången från fasta till trådlösa/mobila telefoner i kontorsarbetet är också betydande. Arbetslivet utanför kontoret är ett annat område där mobilen ger helt nya möjligheter. Min diskussion kommer dock att begränsas till det offentliga rummet i vid mening. 6 Här kan man naturligtvis diskutera i vilken grad det offentliga rummet var det redan innan mobilen fick sin stora utbredning. Att en grupp vänner eller kollegor gemensamt tar del av det offentliga rummet är ju inget nytt. Men nu är detta en allestädes närvarande möjlighet. 7 Urry 2000, Wikström Wikström

10 Mobilen och staden Syftet är att peka ut de nya möjligheter till konnektivitet i stadens kollektiva rum som mobiltelefonen erbjuder och de nya praktiker som redan är i vardande. Det är möjligheter som kompletterar stadens hävdvunna konnektivitet: de fasta mötesplatserna (puben mellan vissa klockslag, pendlarnas regionaltåg med en viss avgångstid), de täta flödena (affärsgatan) och de välbesökta offentliga platserna (gallerian, marknadstorget, biblioteket, simhallen). Vid sidan av den rutiniserade närvarons och de täta flödenas ökade sannolikhet för möten, ger mobiltelefonen tillgång till en ständigt uppkopplad urban konnektivitet. Arbetsrapporten innehåller reflektioner över de möjligheter som därmed erbjuds människor, framför allt i vår tids urbana regioner, i det nya stadslandskapet. I fortsättningen kommer jag att behandla flera av de aspekter av mobiltelefonins förhållande till rummet och det urbana landskapet som det inledande exemplet illustrerade. Jag vill peka på några områden där den pågående utvecklingen tycks ha konsekvenser: mobiltelefonens karaktär av litet, kroppsnära föremål möjliggör ständig tillgänglighet vilket betyder att användarna kan nås och fångas in var de än befinner sig (avsnitt 2) mobiltelefonin medverkar till att det utbredda urbana landskapet decentraliseras och att periferins betydelse ökar (avsnitt 3) mobilen som navigeringsredskap öppnar å ena sidan bl a möjlighet för nya lokaliseringsmönster, i högre grad oberoende av attraktiva lägen, medan å andra sidan användarna kan spåras och kontrolleras av telefonsystemet (avsnitt 4) mobilen möjliggör en ny och mer spontan rörlighet i det urbana landskapet bl a genom att mötesplatser fortlöpande kan omförhandlas (avsnitt 5) stadens platser förändrar karaktär genom det spel mellan närvaro och frånvaro, mellan direkt och medierad interaktion, som mobilen öppnar för (avsnitt 6) människors sociala nätverk upprätthålls på delvis nya sätt och förvandlas till mobila gemenskaper (avsnitt 7) spelreglerna för människors möten i det offentliga rummet kan inte undgå att påverkas av den otillgängliga intimitet som mobilanvändningen tycks bära med sig (avsnitt 8) Valet av just dessa aspekter grundar sig dels i egna observationer och genomgång av aktuell litteratur, dels i en värdering av vilka mobilrelaterade fenomen som främst har rumsliga förtecken. Avslutningsvis skisserar jag några slutsatser till de teman som berörts. 10

11 Mobilen som multiverktyg 2 Mobilen som multiverktyg Under de senaste tiotal åren har mobiltelefonen nästlat sig in mellan människorna i stadens landskap. Från att ha varit en pryl för de få har den blivit ett nära nog livsviktigt redskap för att upprätthålla kontakter och samordna vardagen. Mobilen fått stor uppmärksamhet i media men förändringen av det dagliga livet har ändå skett så smygande att det är svårt att inse hur dramatiskt annorlunda verkligheten är idag. Det som hänt innebär att i snart sagt alla sammanhang där människor möts finns mobiltelefoner med som agerande ting. 9 Vi relaterar till varandra genom mobilen oavsett om vi för tillfället använder den eller inte. Användarna är inte bara fria att när och var som helst sätta sig i förbindelse med andra utan förväntas också ständigt vara tillgängliga och kan mobiliseras av aktörer med inflytande. I detta avsnitt ligger fokus på mobilen som kroppsnära kommunikationsredskap. Mobilens lilla format och låga vikt gör att den obehindrat kan tas med i stort sett överallt. Dess funktioner, både de grundläggande och de mer specialiserade, gör den dessutom till en attraktiv kompanjon. Att den är del av ett stort och kostsamt kommunikationsnätverk blir man medveten om först då man hamnar i någon av mobilnätets vita fläckar och förlorar täckningen. Till sist redovisas några fakta om hur mobilens olika funktioner används och de särskilda egenskaper som gör den till ett urbant kommunikationsredskap lyfts fram. Fickuret och mobilen Mobilen är en artefakt med mycket speciella egenskaper. Det är ett litet föremål som för många människor blivit ett av de ting man ständigt bär med sig, ting som nycklar, plånbok, klocka och glasögon. Att vara utan dessa kroppsnära ting kan kännas som att vara naken eller handikappad, det vill säga att på ett grundläggande sätt vara utelämnad och sårbar. I sin bok Constant Touch 10 drar Jon Agar paralleller mellan mobilen och fickuret, det första bärbara redskap som gav sin ägare privilegierad och kontinuerlig tillgång till systemet för tidmätning och som av företagare och myndighetspersoner kunde användas för maktutövning. Med armbandsuret blev tillgången till den globala klocktiden allmänt utbredd och klockan blev snarare ett redskap för koordinering, inordning och disciplinering. På liknande sätt har mobilen utvecklats från ett arbetsredskap för eliten till ett ting som ger massorna (åtminstone i den rika världen) kontinuerlig tillgång till det 9 Se aktör-nätverksteori nedan! 10 Agar

12 Mobilen och staden globala telenätet. Rich Ling 11 påpekar att både klockan och mobilen är föremål som människor kan bära med sig och som på var sitt sätt möjliggör samordning av handlingar i tid och rum. I tolkningar av mobiltelefonins konsekvenser ses ofta användarna som en slags fria aktörer som drar nytta av mobilens många möjligheter. Sedd i ett maktperspektiv har den dock en roll som har likheter med armbandsurets betydelse för arbetarnas disciplinering. På motsvarande sätt används mobiltelefonin inom myndigheter och företag som ett redskap för att leda och fördela arbetet och för att kontrollera den enskilda arbetarens förehavanden. Det är uppenbart att det nu rör sig om ett helt annat slag av underordning och disciplinering är den som byggde på klockan och hörde samman med industrisamhället. Redskapets konnektivitet, mobilitet och intimitet Armbandsuret förändrade den på tid och tidmätning baserade kontrollen till att bli en del av kroppen, en del som visserligen kunde tas av och lämnas på nattduksbordet, men som oftast på ett vanemässigt sätt häftade vid dess bärare. Mobilen har för allt fler kommit att bli lika nära knuten till kroppen och det rutinbaserade handlandet. Men mobiltelefonen står i en komplicerad och ibland besvärlig relation till sin bärare. Till skillnad från fickuret (kedjat till mannens väst och tryggt placerat i västfickan) och armbandsuret (säkert fastspänt vid handleden) har mobilen inte hittat sin självskrivna plats på bärarens kropp. Visserligen förekommer det jackor som har speciella fickor för mobilen, hölster som kunde fästas vid bältet var populärt bland män för några år sedan och ibland ser man mobilen dinglande i en snodd runt halsen, men mobiltelefonen tycks ofta föra en ambulerande tillvaro mellan (hand) väskan, fickan och handen. Det händer inte så sällan att man ser en medresenär på bussen eller tåget febrilt söka igenom sin väska på jakt efter den envist ringande mobilen. Armbandsmobilen har hittills inte haft någon större framgång. Den mest sofistikerade lösningen är en separat hörlur och mikrofon fäst på örat som kommunicerar med mobilen via sladd eller trådlös blåtandsteknik. Leopoldina Fortunati beskriver mobilen som en uttalat intim teknik. På basis av sin studie kritiserar och ifrågasätter hon några av mobilens omskrivna grundegenskaper. 12 Som kommunikativt instrument har mobilen egenskaper som gynnar korta meddelanden med röst eller text och som nedvärderar det engagerade kommunikativa utbytet genom att göra det möjligt att prata medan man sysslar med annat. Dess användning i mobila sammanhang (när bäraren befinner sig i rörelse) har överdrivits, även om mobilens användning i olika transportmedel är viktig. Däremot har den betydelse för en livsstil som innehåller kortare förflyttningar i 11 Ling Hennes artikel bygger på tre studier som finansierades av Telecom Italia och genomfördes (Fortunati 2002). Trots att artikeln handlar om en period då mobilen fortfarande höll på att introduceras, pekar den på tendenser som fortfarande är aktuella. 12

13 Mobilen som multiverktyg samband med intensivt uteliv. Dess bärbarhet begränsas av att den inte funnit sin självskrivna plats på kroppen. Av alla mobila tekniker är, menar Fortunati, mobilen den mest intima eftersom den engagerar inte bara örat utan även munnen och rösten. Och, skulle jag vilja tillägga, handen och ögat. I egenskap av intimt redskap har den en gränsöverskridande roll då intima och privata relationer kommer till uttryck i det offentliga rummet. Fortunatis tankegång illustreras av de nakna uttryck för engagemang, förtjusning och kärlek som ibland skymtar i mobilpratares ansikten. Vardagsredskapet Medan armbandsuret möjliggör samordning via sociala överenskommelser om tidmätning kopplar mobilen sina användare på ett mer direkt sätt till andra personer, från den lilla världen till den stora. Man kan se den som en bärbar port som möjliggör (virtuell) teleportering 13, en gräns mot och öppning till andra platser som befolkas av andra mobilanvändare. I samspelet med andra i det konkreta rummet är mobilen ett viktigt attribut som kan användas performativt. Att lägga mobilen framför sig på bordet eller hålla den i handen är ett sätt att säga att man antingen väntar ett viktigt samtal eller strax kommer att ringa någon. Därmed signalerar man tydligt att man ger sin närvaro på den konkreta platsen en lägre prioritet. Att stänga av eller stoppa undan mobilen kan på motsvarande sätt markera intresse och uppmärksamhet. Poängen i båda fallen är att mobilen, samtidigt som den gör ett okänt antal personer potentiellt närvarande, också påverkar interaktionen med fysiskt närvarande andra. Mobiltelefonens benämning berättar om synen på den och dess roll i vardagen. Den lite föraktfulla benämningen yuppienalle uttryckte att mobilen var dels ett attribut för dem som levde fort och tjänade mycket pengar och dels ett omhuldat kramdjur, ett övergångsobjekt. Samtidigt som mobiltelefonen har blivit en alldaglig pryl har den stående benämningen blivit det mer neutrala mobil. Anthony Townsend (2000) påpekar hur det alldagliga engelska språkbruket på ett annat sätt har förändrats från referensen till cellerna i mobilnätet (cellular phone eller cellphone) till det rörliga tinget (mobile phone). Det som sker är uppenbarligen att mobilen normaliseras, samtidigt som dess för funktionen grundläggande sammanhang (en liten del av ett stort nätverk, indelat i celler) försvinner ur fokus. På tyska kallas mobilen Handy och på finska kännykkä, 14 båda uttryck som betonar dess egenskap av att vara en liten sak som kan hållas i handen Beam me up, Scottie var repliken när rymdfararna i teveserien Star Trek (som började sändas 1966) ville teleporteras tillbaka till sitt rymdskepp. 14 Kopomaa Och som med Heideggers ord är till hands (zuhande) som vi direkt tar i bruk utan att särskilt tänka på det snarare än förhanden (vorhanden) ett objekt att reflektera och teoretisera över (Heidegger 1981). 13

14 Mobilen och staden Fördelen med benämningen cellular phone är att den pekar på att det är nätverket som ger tinget dess grundläggande egenskap, nämligen att oberoende av plats sätta människor i förbindelse med varandra. Mobilnätet är uppbyggt av celler som var och en täcks av en sändare/mottagare. Systemets identifiering av varje aktiv telefon inom en viss cell är en förutsättning för att ett samtal ska kunna kopplas fram. Mobilsystemet förutsätter för att fungera s k handover, dvs att förflyttning mellan olika celler kan ske utan att ett samtal bryts. 16 Handlande ting och förbindelser Att man bör förstå telefonin (den fasta eller mobila) som ett system snarare än ett ting är självklart, även om vi tidvis glömmer att det förhåller sig på det sättet. Att telefonen är del av ett (kommunikations)nätverk, gör det både lättare och svårare att förstå telefonin som ett aktörsnätverk. För enligt ANT (aktör-nätverksteori) kan det mesta i den materiella världen beskrivas i termer av nätverk av aktanter som samspelar med varandra och där aktanterna kan vara både människor och ting. Men med mobiltelefonin som exempel kan förbindelserna mellan aktanterna missuppfattas som enbart de som förmedlar information i form av prat, text osv. Aktörnätverksteorins förbindelser innefattar alla upptänkliga förbindelser och inbördes beroendeförhållanden mellan nätverkets aktanter. Enligt Bruno Latour 17 är teknik det som gör samhället hållbart, dvs människors relationer till varandra i detta samhälle stabiliseras av de ting som de interagerar med. Också tingen har en förmåga till handling, en makt som människor delegerat till dem. Människor har utformat ting för att underlätta arbetet och få ett bekvämare liv. Men att delegera egenskaper och förmåga till tingen innebär också att ge dem en viss makt. Att de agerande tingen har makt innebär vanligen inte att människor är helt underkastade dem. Snarare kan relationerna beskrivas i termer av ett samarbete, där människor har externaliserat vissa egenskaper och handlingar till medhjälpare i form av artefakter. Men också ett samarbete förpliktigar: Det förutsätter att människor följer vissa regler och överenskommelser, befinner sig på vissa platser under bestämda tider, gör vissa handgrepp osv. Också mobiltelefonin införlivas i och medverkar till att upprätta sammanhang som blir mer eller mindre livsnödvändiga. Att avstå från att ha mobil innebär att avstå från en hel värld av kommunikation och umgänge, det innebär att leva ett annat slags liv. Sten Eiler Rasmussens beskrivning av skolpojkarna som spelar boll mot den välvda väggen till S:ta Maria Maggiore i Rom 18 är ett utmärkt 16 Om handover eller handoff, se: [http://en.wikipedia.org/wiki/handoff] (besökt ). D H Ring utvecklade redan 1947 idén till celler som bl a innebar att ett fåtal radiofrekvenser kunde fördelas på ett systematiskt sätt. Den kunde tas i bruk först när en tillräckligt snabb teknik för frekvensväxling fanns tillgänglig (Agar 2003). 17 Latour Ved ellevetiden havde de et frikvarter, og det benyttede de til at spille en ganske særlig slags boldspil oppe på trappens store brede afsats. Det var nok nærmest fodbold, men de tog også muren med i spillet ligesom i Squash, i dette tilfælde endda en buet mur og de 14

15 Mobilen som multiverktyg exempel på mångfalden, komplexiteten och töjbarheten hos de aktörsnätverk som innefattar människor och en fotboll. Platsens materiella gränser och de inblandade tingen framträder här i sin fulla betydelse för människors sociala handlande. I jämförelse med mobiltelefonen är fotbollen ett relativt enkelt föremål. Den tycks kräva: sparka mig!, studsa mig mot väggen!, försök stoppa mig när jag rullar utför det sluttande torget!. Vilka är då mobilens imperativ? Multiverktyget Mobilens allt flera funktioner var under några år föremål för ironiska kommentarer som kan man ringa med den också? Den kritiken tycks emellertid ha tystnat. Nu tycks det vara Nokias devis som gäller: Den är inte bara en sak, den är många 19 och därför interagerar den med människor och ting på många sätt. Mobilen är ett agerande ting vars mångfunktionalitet förser den med en stor uppsättning roller. 20 Mobilen påminner om en schweizisk armékniv med många inbyggda verktyg och den muterar i den pågående utvecklingen på ett sätt som får den att likna en transformer, dvs en leksak som på ett ögonblick kan gjorde det med livfuldhed og virtuositet. Når bolden var out, ja så var den bestemt out: hoppende ned ad alle trapper og rullende hundrede meter ned ad skråningen, hvor en ivrig dreng styrtede ned efter den, ud og ind mellem biler, busser og scooters et sted nede ved den store obelisk. (Steen Eiler Rasmussens Om at opleve arkitektur, 1957) 19 Nokias reklam 2007 för det årets nya modell N Flera forskare knyter an till aktör-nätverksteori i analysen av mobiltelefonin, t ex Caron & Caronia (2007), Goggin (2006), Ito, Okabe & Matsuda (2005), bl a i syfte att undvika teknikdeterminism. 15

16 Mobilen och staden byta skepnad. 21 Mobilen som multiverktyg innehåller en rad funktioner som hjälper människor att kommunicera, hålla reda på varandra, interagera i det urbana landskapet och orientera sig geografiskt. Men den har även en lång rad funktioner som inte direkt har med samordning i tid och rum att göra. Den är stillbilds- och videokamera, diktafon, anteckningsbok, väckarklocka, kalender, spelkonsol, webbplatta, musikspelare osv. Mobilen har bland annat tagit över egenskaper från andra små föremål som man brukar ha i fickan eller väskan. Bakom den snabba tillväxten av funktioner finns också en vidgning i de grundläggande mediala egenskaperna. Till den medierade interaktionen en till en som mobilen delar med den fast anslutna telefonen kommer funktionen som massmedium, dvs mottagare av information en till många. Genom att mobilen ger tillgång till internet blir den också, som persondatorn, ett redskap för interaktion många till många. Det betyder, enkelt uttryckt, att mobilen är en kommunikationsredskap som i många avseenden inte har det minsta med telefoni att göra. Ur stadslandskapets perspektiv är det av särskilt intresse att mobilen allt oftare innehåller funktioner som underlättar navigering. Tillgången till internet gör det också möjligt att använda kartor och adressuppgifter. Programvara som utnyttjar mobilsystemets förmåga att genom triangulering positionsbestämma varje påslagen enhet ger en grov uppskattning om var användaren befinner sig. Med en inbyggd GPS-mottagare som utnyttjar satellitnavigering är det möjligt att mer exakt bestämma var man befinner sig. 22 Det har gjorts kvantitativa studier som visar hur olika grupper använder sig av de olika kommunikativa hjälpmedel som mobilen innehåller. I rapporten The Mobile Life European Report Exploring how mobile phone usage reflects our national cultures 23 presenteras resultatet av en internet-baserad studies som gjordes 2007 i sex europeiska länder. En grundläggande skillnad visar sig i hur mobilen används för att prata i respektive skicka textmeddelanden med. Det är också intressant att deltagarna i undersökningen skickar SMS ungefär lika ofta som de ringer till varandra. Relationen mellan röst- och textkommunikation skiljer sig något mellan länderna. Medan den i Sverige liknar genomsnittet, har den i Storbritannien en påtaglig övervikt för SMS. 21 dvs här inte en transformator utan en leksak, se: [http://en.wikipedia.org/wiki/transformers_(toy_line)] (besökt ) väntas bli året då GPS i mobilen får sitt stora genombrott meddelar TT ( ). 23 Källa: The Carphone Warehouse [http://www.mobilelife2008.co.uk/mobilelife2007/] (besökt ). Undersökningen omfattade 1000 personer i fem länder i åldrarna år. Det bör påpekas att studiens uppläggning begränsar dess relevans eftersom de 40% av befolkningen som saknar internetuppkoppling saknas och därmed också en stor del av den äldre befolkningen. 16

17 Mobilen som multiverktyg Nästa tabell visar hur många procent i undersökningens urval som använt olika funktioner på sina mobiler. Av de funktioner som är av störst intresse i min studie har nästan hälften av de tillfrågade använt mobilt internet medan bara 14 % utnyttjat GPS. Det senare är inte så förvånande eftersom det är en relativt ny funktion som bara finns i vissa mobiler. I jämförelsen mellan länder visar sig Spanien ha användare som utnyttjar flest funktioner, följt av Storbritannien och Sverige. Källa för ovanstående tre diagram: [http://www.mobilelife2008.co.uk/mobilelife2007/] (besökt ) 17

18 Mobilen och staden Enligt studien är genusskillnaderna förvånansvärt små när det gäller mobilens användning medan åldersskillnaderna inte oväntat är stora. Nästa utgåva, Mobile Life Report 2008: The Connected World 24, tyder på att funktioner som utnyttjar mobilt internet fortfarande används ganska blygsamt, även om man hävdar att den ökar. Det visar sig att bara några få procent av unga och äldre hade använd sina mobiler för att får tillgång till kartor och kataloger på internet. De internetbaserade funktioner som uppvisar en lite högre grad av användning gäller underhållning och spel samt kommunikation i form av utbyte av bilder. Mobilen som nöjesmaskin är förmodligen ett växande fenomen i den rörliga värld, där t ex många redan använder sin restid på tåget till att titta på DVD-filmer med hjälp av den bärbara datorn. Under 2000-talet har mobilen således fått kompletterande funktioner som gör att den också kan betraktas som massmedium. 25 Den har till exempel delvis övertagit den bärbara musikspelarens roll. 26 Källa: [http://www.mobilelife2008.co.uk/] (besökt ) Vad man kan undra över är hur relationen mellan den mobilitet som bygger på att förflytta sig i fantasin (att ta del av berättelser i olika format) och den som handlar om interaktion i realtid (att på olika sätt föra samtal) kommer att förändras över tid. Det är framför allt den senare virtuell mobilitet som verkar i det pågående samspelet mellan människor där övergångarna mellan medierad och direkt kommunikation ibland är snabba. Kommer vi att få se en större konvergens mellan fantiserad och virtuell mobilitet, där också det konkreta landskapet dras in i handlingen? 24 Källa: The Carphone Warehouse, [http://www.mobilelife2008.co.uk/] (besökt ). Studien gjordes 2008 och innefattade 1000 ungdomar (11-18 år) i respektive USA och Storbritannien och 2000 vuxna (18-65 år) i vartdera landet och genomfördes via internet. 25 Mobilen är det sjunde massmediet, hävdar författaren Tomi T Ahonen: [http://en.wikipedia.org/wiki/seven_mass_media] (besökt ) 26 Musikspelaren baserad på magnetband, CD eller digitala musikformat har en omfattande användning i det offentliga rummet men kommer inte att behandlas i rapporten. Användningen av the Walkman, i Sverige freestyle kallad, har studerats av Michael Bull (2001, 2004). 18

19 Mobilen som multiverktyg Eller spelar dessa former för interaktion i grunden helt olika roll och svar mot olika behov? I föreliggande studie står emellertid mobilens betydelse för relationen mellan direkt och medierad interaktion mellan fysisk och virtuell mobilitet i fokus. De funktioner som jag behandlar mer ingående i rapporten är just de som medverkar till samordning och samtal i stadslandskapet, till att hitta varandra i en oöverblickbar urban verklighet. Det handlar om att få tag på varandra, göra överenskommelser, hitta vägen, omförhandla tid och plats, veta var man är och vart man ska. Tabellen nedan visar vidden av de möjligheter till interaktion i det urbana landskapet som står till buds för den som utnyttjar mobiltelefonens hela potential. Den pekar ut de viktigaste möjligheterna som finnes att tillgå i olika situationer. I de följande kapitlen kommer främst fyra av mobilens användningar i för min studie relevanta sammanhang att beröras: för röstsamtal, för textkommunikation, för åtkomst av internet och som navigeringsinstrument. Mobilen som urbant kommunikationsredskap att hålla kontakt med vänner, anhöriga och andra relationer att samordna möten och stämma träff: bestämma och omförhandla tid och plats att hitta adresser och resmöjligheter att orientera sig i det urbana landskapet, få instruktioner om vägen telefonsamtal (också till/från fast telefon) telefonsamtal till röstbrevlåda och svar på röstmeddelande utbyte av textmeddelanden (SMS) e-post: brevväxling via mobilen mobilt internet: tjänster som messenger, facebook, youtube etc telefonsamtal textmeddelanden telefonsamtal textmeddelanden samtal till nummer- och adressupplysning mobilt internet: tjänster med nummer- och adressupplysning, kollektivtrafikens tidtabeller och andra tjänster telefonsamtal: successiva anvisningar i röstsamtal eller textmeddelanden mobilt internet: tjänster med kartor och vägbeskrivningar GPS i mobilen: positionering, vägvisning 19

20 Mobilen och staden 3 Mobiltelefonins landskap Urban sprawl är den internationella termen för stadsregioner som kännetecknas av zonering, låg exploateringsgrad och stort beroende av bilen som transportmedel. Det är ett globalt fenomen, men skillnaderna är stora mellan extremt ytkrävande storstadsregioner i Nordamerika och Australien och mera kompakt bebyggda storstadsområden i Europa och Asien. För att förstå mobiltelefonens roll i en vardag kännetecknad av kortare och längre förflyttningar måste man också undersöka det urbana landskap vari denna mobilitet utvecklas. Vad menar man då med uttrycket det nya urbana landskapet? Vad är det som gör att många skribenter idag söker efter ord som karaktäriserar ett nytt tillstånd där det vi vant oss att kalla stad fått en annan innebörd? Många anser uppenbarligen att det är av största betydelse att rätt kunna förstå och karaktärisera detta nya tillstånd. Ett nytt urbant landskap Det är uppenbarligen inte bara fråga om att nya förtätningar tillkommer utanför de äldre städerna. Företeelser som förorter, new towns, satelliter, sovstäder, regionala kärnor (för att nämna några) är nära associerade till modernismens utveckling under 1900-talet och särskilt till tiden efter andra världskriget. Det som nu sker tycks istället vara att detta landskap av hittills svagt inbördes relaterade enklaver börjar frigöra sig från beroendet av centrum. De kan inte längre uteslutande beskrivas som förorter, utkanter eller periferier utan ingår nu i ett urbant fält där de gamla kärnorna degraderas till noder bland alla andra. 27 De gamla stadskärnornas centralitet är inte längre obestridlig på alla områden. De förvandlas till att motsvara vissa behov, t ex attraktiva historiska miljöer, exklusiv detaljhandel och vissa typer av administration. Andra funktioner fördelas bland det urbana landskapets olika förtätningar eller ger upphov till helt nya bebyggelseenheter. 28 Samtidigt med att staden decentreras och omvandlas till ett nätverk av noder förändras också invånarnas förflyttningsmönster. Den gamla förorten var främst en bostadsmiljö på avstånd från stadens spring och stök, från bullriga, smutsiga och otrygga stadsgator. Arbetsplatser, butiker och nöjesliv fanns i centrum och boende, skolor och viss rekreation i periferin. Människors förflyttningar på morgon och kväll gav staden en stadig rytm. Idag är det starka noderna flera och rytmen mer komplicerad. Även om flödet mellan mitt och utkant fortfarande finns kvar har motriktade förflyttningar tillkommit. Människor reser från centrum eller bostadsförorten till företagsområdet för att arbeta och till stormarknaden för att handla. Stadskärnan kan fortfarande vara en stark magnet i de nya förflyttningsmönstren men är inte längre den enda. I Stockholm har det 27 Wikström Hajer & Reijndorp

21 Mobiltelefonins landskap stjärnformiga systemet för kollektivtrafik börjat ifrågasättas och nya förbindelser tillkommer som underlättar förflyttningar på tvären, 29 även om den gamla modellen fortfarande har ett starkt grepp om stadsbornas medvetande. 30 I den stjärnformade mobilitetens nav. Sergels torg eller Plattan, Stockholm 2009 Den täta traditionella staden, som ofta har idealiserats för sin autenticitet och för sina stadsmässiga egenskaper, är alltså inget undantag från denna förändringsprocess utan tenderar att bli ytterligare en nod i stadslandskapet. 31 Sakta förändras städerna från mångfunktionella och tätt integrerade miljöer, med olika samhällsklassers livsmiljöer nära varandra, till en slags temaparker avsedda för konsumtion och rekreation. Denna utveckling är inte total. Den märks tydligast i historiska stadskärnor, men den övergripande tendensen är att rensa ut det som bullrar, luktar och stör från alla delar av den traditionella staden. Denna utveckling går hand i hand med gentrifieringen av allt tryggare, renare och livlösare stadskvarter. Kanske är det idag, som Lars Mikael Raattamaa hävdar, i det splittra- 29 När Tvärbanan (från Sickla udde via bl a Gullmarsplan och Liljeholmen till Alvik) initierades gav den upphov till en intensiv debatt där behovet av effektiva kollektivförbindelser på tvären ifrågasattes. 30 Det stjärnformade tunnelbanenätets grepp över medvetandet visade sig när vi (vid ett besök 2003) tillsammans med några planerare från Stockholm ville förflytta oss mellan Kista och Rinkeby. Kollegorna från Stockholm föreslog att vi skulle ta tunnelbanan tillbaka mot Stockholm och byta till linjen som trafikerar Rinkeby. Vi ville hellre promenera över Järvafältet. Det visade sig att den promenaden tog minuter. 31 Hajer & Reijndorp

22 Mobilen och staden de urbana landskapet, i förorten, som en mer levande och mångfasetterad urbanitet återfinns. 32 Den tillväxt som sker i olika delar av det urbana landskapet skapar, tillsammans med en förbättrad infrastruktur för transporter, nya närhetsrelationer. Det kommersiella utbudet och möjligheterna till rekreation i olika externa anläggningar gör det intressant att resa i andra riktningar än mellan centrum och periferi. Några urbanteoretiker bejakar den pågående utvecklingen som en slags mutationer, 33 förändringar som skapar oväntade kvaliteter och sätter igång en oförutsedd utveckling. Andra ser i detta landskap en än mer splittrad stad, där de infrastrukturer som skulle sörja för en utjämning och en tillgänglighet på lika villkor istället byggs upp så att de redan privilegierade gynnas. 34 Det nya urbana landskapet bär också på en komplex hållbarhetsproblematik genom det transportarbete som genereras här. Förhoppningar om att digital kommunikation t ex som redskap för distansarbete skulle minska resandet har kommit på skam. 35 Mobiltelefonen är ett redskap som gör det ännu lättare att samordna möten ansikte mot ansikte, något som eventuellt kan medföra ökat resande! Mobilen och det urbana livet Det finns få texter som går djupare in på hur det urbana landskapets form och användning påverkas av den utbredda tillgången till mobil kommunikation. Anthony Townsend anser att en förnyad analys av staden är nödvändig, eftersom mobiltelefonin förändrar dess metabolism. Denna förändring beror på att samordningen mellan olika aktörer kan ske fortlöpande och i sista ögonblicket. På vissa områden kommer behovet av noggrann planering och schemaläggning att minska och istället ersättas av mer spontana och flexibla mönster för interaktion, vilket leder till en mer intensiv användning av kapital och en ökad urban ämnesomsättning. 36 Mobiltelefonen kan ses som det redskap som tidigare saknats för att göra det urbana landskapet levbart, menar Townsend. Stadsplanerare har svårt att förstå dessa förändringar eftersom de sitter fast i ett centraliserat tänkande som är blint för de transformationer i stadens användning som sker i mikroskalan. 37 Staden har genom århundraden utvecklats i processer som byggt på att information och kommunikation var hänvisad till distinkta platser. Den trådbundna elektroniska kommunikationen innebar att information inte längre behövde transporteras fysiskt över land och hav och därför förmedlades snabbare mellan dessa dedicerade platser. Eftersom mobilen 32 Se Raattamaa Bech-Danielsen & al 2004; Nielsen T & al 2004; Boeri & al Graham & Marvin, 2001 och Sieverts, En jämförande studie av resvanor mellan distansarbetare och de som inte distansarbetar, gjord på Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI), visar på små skillnader mellan grupperna. Distansarbetarna har faktiskt något större restid och reser något längre. Se Haraldsson Townsend Townsend (ibid.) 22

VARFÖR DELTAR FOLK I DELTAGANDE MEDIER? GEMENSKAP GEMENSKAP

VARFÖR DELTAR FOLK I DELTAGANDE MEDIER? GEMENSKAP GEMENSKAP VARFÖR DELTAR FOLK I DELTAGANDE MEDIER? Tiotusenkronorsfrågan: Vad är det som får folk att skicka sin musik till AllEars, lägga upp sina bilder på Bilddagboken, leverera nyheter till CurrentTV, skapa machinima-filmer

Läs mer

Medvetet företagande i en digitaliserad tid

Medvetet företagande i en digitaliserad tid Medvetet företagande i en digitaliserad tid Förord Vi lever i en spännande och föränderlig tid där digitaliseringen ger oss möjligheter vi tidigare bara kunde drömma om. Modern teknik och smarta tjänster

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten Digikult 2013-04-11 Kajsa Hartig Digital navigatör, Nya medier, Nordiska museet kajsa.hartig@nordiskamuseet.se Om mig: Digital navigatör Förmodligen Sveriges

Läs mer

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument 2005 09 21 Förslag till ingress: Vi bygger framtidens samhälle nu. Inom stadsbyggandet gäller detta närmast bokstavligen. Idag brottas vi dagligen med

Läs mer

Få ut mer av dina hörapparater. Phonaks trådlösa tillbehör

Få ut mer av dina hörapparater. Phonaks trådlösa tillbehör Få ut mer av dina hörapparater Phonaks trådlösa tillbehör Modern hörapparatsteknik gör det bekvämt att lyssna och höra i de flesta situationer. Men när du talar i telefon, ser på TV eller befinner dig

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

En telefon. En lösning. Ett smartare sätt att arbeta. Telenor One

En telefon. En lösning. Ett smartare sätt att arbeta. Telenor One En telefon. En lösning. Ett smartare sätt att arbeta. Telenor One TA12027_Telenor One_utan_pris.indd 1 08-07-15 14.50.39 Jag kan aldrig tänka mig en traditionell växel igen. Fördelarna med att vara trådlös

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN

EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN EUROPAS HUVUDSTÄDER KÖPENHAMN OM SERIEN Filmserien Europas huvudstäder är en filmserie som handlar om just huvudstäderna i Europa och dess betydelse för sitt land och Europa. t med filmerna är att ge en

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen

ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER Av: Ekologigruppen ATT ILLUSTRERA FRAMTIDEN NÄR SOLEN ALLTID SKINER 2014-09-08 Av: Ekologigruppen En bild säger mer än tusen ord, säger ett gammalt ordspråk och det kunde inte vara mer aktuellt än i dagens debatt om framtidens

Läs mer

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna kommun Juryns motivering Torget har formats utifrån

Läs mer

Frihet att arbeta där du vill

Frihet att arbeta där du vill Frihet att arbeta där du vill Upptäck hur långt du kan gå med nya utvecklade GN 9120 Global innovatör inom headset Kommer du ihåg när du senast bara hade en sak att göra? Du arbetar hårt och vill gärna

Läs mer

SETT DAC & lite TILL. Att rigga projekt tar tid, detskall få lov att ta tid.

SETT DAC & lite TILL. Att rigga projekt tar tid, detskall få lov att ta tid. SETT DAC & lite TILL Vi måste berätta om biblioteket, allt vi på gör och allt användarna kan göra. Överallt och för alla! Lite överdrivet är mångas bild av biblioteket fortfarande ett tyst rum med böcker

Läs mer

Södertäljes Skolportal. En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling

Södertäljes Skolportal. En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling Södertäljes Skolportal En gemensam plattform för kommunikation, administration och pedagogisk utveckling En dag med Skolportalen Lärarblogg Dagens första lektion med 8A. Vi går tillsammans igenom planeringen

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Annika Norlund Shaswar Institutionen för språkstudier, Umeå universitet annika.norlund.shaswar@umu.se Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning.

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål Foto: Simon Paulin/Iimagebank.sweden.se Foto: Tomas Utsi/imagebank.sweden.se VERSION 1.0 DEN GLOBALA RESENÄRENS BILD AV SVERIGE INLEDNING Foto:

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark.

Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark. Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark. CNV deltog 15-16 november 2011 på ett innovationsdygn för naturvägledare om ny teknik i förmedlingen. Det var det danska Friluftsrådet,

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Sju riktlinjer vid utveckling av hemsidor för mobil och desktop

Sju riktlinjer vid utveckling av hemsidor för mobil och desktop Sju riktlinjer vid utveckling av hemsidor för mobil och desktop Denna artikel går igenom hur du gör en hemsida användarvänlig till både vanliga desktopdatorer och mobilanvändare utan att behöva ha två

Läs mer

Om möten, mötesplatser och arenor

Om möten, mötesplatser och arenor Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

På jakt med geocaching

På jakt med geocaching På jakt med geocaching Text: Lena Lithén & Kamilla Aspgren-Kvarnström (Publicerad i Förskoletidningen, 2014) På förskolan Uppfinnaren i Gävle geocachar barnen tillsammans med trollet Trulle. Detta efter

Läs mer

MÅNADENS TANKE SEPTEMBER 2011

MÅNADENS TANKE SEPTEMBER 2011 MÅNADENS TANKE SEPTEMBER 2011 PM BETRÄFFANDE OFFENTLIGA RUMMET Catharina Gabrielsson Catharina Gabrielsson är arkitekt och arkitekturforskare. Hon har arbetat med offentlig konst vid Statens konstråd.

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE Annika Molin är projektledare för Västtrafiks satsning på digitala skärmar. Infotainmentsystemet

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

Comfort Digisystem Microphone DM90. - Återupptäck glädjen med att tala i telefon

Comfort Digisystem Microphone DM90. - Återupptäck glädjen med att tala i telefon Comfort Digisystem Microphone DM90 - Återupptäck glädjen med att tala i telefon Välkommen till den mobila revolutionen Idag är mobiltelefonen en stor del av vår vardag, vi använder den i arbetet, på fritiden

Läs mer

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 Denna policy gäller för organisationen Svenska Blå Stjärnan, både anställda och medlemmar med överenskommelse eller förtroendeuppdrag, som skapar eller skriver i sociala

Läs mer

De nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet.

De nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet. De nya scouterna 2006 enades våra fem scoutförbund om en gemensam strategi. Anledningen var en insikt om att scoutrörelsen i Sverige behövde ta gemensamma krafttag för att utvecklas positivt. Tillsammans

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

DEN DEMOKRATISKA ORGANISATIONEN

DEN DEMOKRATISKA ORGANISATIONEN DEN DEMOKRATISKA ORGANISATIONEN Vi måste värna om den demokratiska ordningen och säkerställa att beslutsprocessen på stämman inte låter särintressen bli dominerande. Vi vill underlätta för medlemmarna

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

I din hand håller du... Innehåll. - En hälso- och motionssatsning - En samhällssatsning - En skolsatsning. I din hand håller du

I din hand håller du... Innehåll. - En hälso- och motionssatsning - En samhällssatsning - En skolsatsning. I din hand håller du 1 Innehåll I din hand håller du De sex sammanhangen - Samhälle - Skola - Trafik - Hälsa - Teknik - Ungdom Idé och syfte Det här har hänt och detta kommer att hända Aktivitetskoncept och genomförda aktiviteter

Läs mer

Att välja sin framtid entreprenörskap

Att välja sin framtid entreprenörskap Ämne: Teknik Strävansmål - utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle, - utvecklar sin förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt en tilltro till den egna

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Mobilt & shopping on demand. Hur prestationsbaserad marknadsföring hjälper mobila enheter att rita om kartan till köpcykeln. tradedoubler.

Mobilt & shopping on demand. Hur prestationsbaserad marknadsföring hjälper mobila enheter att rita om kartan till köpcykeln. tradedoubler. Mobilt & shopping on demand Hur prestationsbaserad marknadsföring hjälper mobila enheter att rita om kartan till köpcykeln tradedoubler.com Prestationsbaserade mobila kanaler har drastiskt förändrat shoppingupplevelsen

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Distanshandeln idag 2009. En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Distanshandeln idag 2009 En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel Posten AB - Distanshandeln idag 2009 3 Förord För många är det idag en självklarhet att köpa varor på distans.

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Storstad Linköping Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum Om storstad Linköping Storstad Linköping är en oberoende intresseorganisation som arbetar för

Läs mer

Att använda Skype i klassrummet

Att använda Skype i klassrummet Att använda Skype i klassrummet Jag heter Annika Fredén och är 1-7 lärare i Ma/NO och idrott. Jag arbetar på Åsarps skola i Falköping och är också en av Falköpingskommuns handledare i PIM. Sedan 2003 har

Läs mer

Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll

Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll Enklare, snabbare, säkrare Att gräva av en ledning är ofta både kostsamt och tidskrävande. Men det finns ett bra sätt att undvika skador och onödigt arbete. Ledningskollen.se

Läs mer

För en stor del av Sveriges befolkning

För en stor del av Sveriges befolkning Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men

Läs mer

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977 En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01 Innehåll 1 Resultat i sammandrag 3 2 Bakgrund och metod 5 3 : Index 9 4 Mobilt arbetssätt 33 5 Virtuella möten 35 6

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer