Mobilen och staden. Om mobilitet och konnektivitet i det nya stadslandskapet. Tomas Wikström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mobilen och staden. Om mobilitet och konnektivitet i det nya stadslandskapet. Tomas Wikström"

Transkript

1 Tomas Wikström Mobilen och staden Om mobilitet och konnektivitet i det nya stadslandskapet MobiScape mobiliteter och mötesplatser i det nya stadslandskapet

2 Mobilen och staden Mobilen och staden Om mobilitet och konnektivitet i det nya stadslandskapet Arbetsrapport maj 2009 MobiScape mobiliteter och mötesplatser i det nya stadslandskapet är ett forskningsprogram inom Forskargruppen för urbana studier vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds universitet. Programmet handlar om den rörliga tillvaro som är en realitet för alltfler människor i vårt samhälle. I detta mobila vardagsliv ingår platser som är utspridda i en glesare eller tätare väv av stadskärnor och småorter, förorter och externa köpcentra. I detta stadslandskap har mobilen en viktig roll för interaktion och koordination. I programmet ingår två forskningsprojekt: Det levda stadslandskapet (med stöd av Vetenskapsrådet) och Trajektorier och platser i det nya stadslandskapet (FORMAS). Text och bild Tomas Wikström (med undantag för bilder på sidorna 11, 15, 90 och 91). För detta verk gäller: Creative Commons Attribution-Noncommercial 3.0 Unported License. Omslagsbilden: Mobilanvändare. Stockholm

3 Förord Förord Mobiltelefonin har på ett par decennier etablerat sig som en världsomspännande kommunikationsteknik med dramatiskt genomslag i skilda kulturer och befolkningsskikt och med en spridning som vida överträffar andra elektroniska media, t ex persondatorn och teven. Mobiltelefonen har mycket påtagligt förändrat vardagen för de flesta av oss. Den har erövrat nya rum och ny tid för att kommunicera via telefon. Den ger människor möjlighet att kommunicera helt oberoende av att befinna på platser med fast telefon. Mobilanvändarna når ut eller blir nådda var de än är. Att mobiltelefonin har långtgående konsekvenser för staden har inte uppmärksammats i någon högre grad. Vad betyder det för det urbana landskapet att den individuella rörligheten underlättas och att interaktionsmöjligheterna frigörs från rummets och tidens begränsningar? Kommer det att visa sig i att stadens rytmer blir mindre märkbara? Ökar människors närvaro på stadens platser under alla tider av dygnet? Försvagas de centrala lägenas hierarkier och minskar betydelsen av läget i termer av integration i rumsliga konfigurationer i samband med lokalisering? Är mobilen ett av svaren på problemen med fragmentering och långa avstånd i det urbana landskapet? För att få svar på sådana frågor var det nödvändigt att försöka överblicka det snabbt expanderande kunskapsfält som har med mobilens användning att göra. Mobiltelefonin berör snart sagt alla aspekter som har med människors interaktion att göra. Långt ifrån alla frågor fick svar. Jag fann väldigt lite forskning som direkt handlade om mobilen och staden men desto mer som berörde olika aspekter av människors vardagsliv i det urbana landskapet. Dagliga observationer av människor med mobiler gav underlag för både teknikskepsis och kulturfascination. Denna text är ett försök att ställa samman och värdera den existerande forskningen och att ta ett första steg i arbetet att beskriva och analysera det nya stadsliv som vi befinner oss mitt i. Ett varmt tack till alla er som avsiktligt eller helt oavsiktligt har bidragit till mina erfarenheter av mobilen i staden. Malmö den 9 maj 2009 Tomas Wikström 3

4 Mobilen och staden Innehåll Förord 2 1 Mobilen gör entré i stadens rum 5 2 Mobilen som multiverktyg 11 3 Mobiltelefonins landskap 14 4 Att hitta eller hittas 24 5 Att interagera och koordinera 30 6 Mobiltelefonin och platsen 38 7 Mobila gemenskaper 47 8 Mobilens offentligheter 56 9 Slutsatser 68 Referenser 87 4

5 Mobilen gör entré i stadens rum 1 Mobilen gör entré i stadens rum Det var en särskild händelse som blev startpunkten för mitt intresse för mobiltelefonens rumsliga implikationer. En varm och solig aprildag i slutet av 1990-talet befann jag mig på en uteservering i Trondheim. Jag skolkade några timmar från en konferens om arkitekturforskning som pågick i staden och avnjöt en kall öl medan jag såg ut över solglittret på älven. Mina drömmerier stördes av det livliga samtalet vid grannbordet, där en grupp ungdomar slagit sig ner. En av dem pratade i en mobiltelefon och jag förstod att han försökte locka en vän att komma dit. Uppenbarligen lyckades han inte, men skickade istället runt telefonen så att de övriga i sällskapet också skulle få prata med honom eller henne. Det blev ett livligt samtal där den fysiskt frånvarande personen blev påtagligt närvarande bland sina vänner. Mitt exempel från den tid då mobiltelefonen just börjat få större utbredning bland människor i de nordiska länderna präglas i hög grad av att mobilen då var en nyhet och ännu inte en vardagspryl. Det innehåller trots detta många av de ingredienser som senare diskuterats både i massmedia och i vetenskapliga texter. Pratet i mobilen tycks markera en slags privatisering i det offentliga rummet, när de som samlats kring bordet vänder sig till ytterligare en i gänget snarare än att ta del av det som för övrigt pågår på uteserveringen. Detta kan också uppfattas som störande, som ett slags intrång t ex i mitt meditativa öldrickande. Men egentligen skiljer sig inte situationen i detta avseende från vilket uppsluppet samtal som helst mellan vänner. Ett för mobilanvändningen mer unikt inslag är att pratet med den frånvarande vännen samtidigt innehåller en förhandling om att träffas ansikte mot ansikte. När det inte lyckas gruppen att locka dit den frånvarande vännen uppstår ändå ett möte, där hans eller hennes närvaro är medierad genom mobiltelefonen. Men denna omedelbara och förmedlade gemenskap kompliceras av att den i sällskapet som just talar i telefonen blir delvis frånvarande och förflyttad till en fjärran plats. Kanske kan man säga att personen i fråga hamnar i närvarotillstånd som pendlar mellan här och där. Vad betyder detta för den konkreta platsen restaurangen med dess uteservering? Ur ett perspektiv innebär det som sker en slags försvagning av platsen genom att en del av interaktionen blir osynlig för och bortvänd från dem som befinner sig på uteserveringen. Ur ett annat perspektiv innebär de närvarandes engagemang i samtalet med den frånvarande vännen en intensifiering av platsen. Ljudnivån blir högre, pratet mer exalterat och hela situationen blir ett slags spektakel som kan roa även den som tar rollen som åskådare. Mindre uppenbart är att platsen med mobilens hjälp förvärvar en omedelbar virtuell räckvidd som sträcker sig långt utanför det konkreta rummet. Den omfattar möjligheten till realtidskommunikation med alla de människor som för tillfället kan nås härifrån per telefon. Denna ömsesidiga globala tillgänglighet är förmodligen den effekt av mobiltelefonin som djupast inverkar på människors tillvaro. Den inne- 5

6 Mobilen och staden bär att alla som har mobilen påslagen utsätter sig för möjligheten att när som helst lockas någon annanstans, genom konkret förflyttning eller i virtuell mening. I den lokala eller regionala skalan är det i den utsträckning transportnäten tillåter det möjligt att omsätta den virtuella tillgängligheten i möten ansikte mot ansikte. Om den frånvarande vännen inte hade varit upptagen hade han eller hon kunnat komma till uteserveringen eller locka gänget till en annan plats. 1 Rumslig kompetens och engagerad frånvaro De fenomen som exemplet berättar om innebär drastiska förändringar i det urbana livet. I vår tids stadslandskap tycks snart sagt alla platser mobila eller stationära stå i realtidskontakt med varandra. Denna kontakt har en särskild potential när den går att kombinera med möten ansikte mot ansikte. Alla de som rör sig i detta landskap och som använder mobiltelefoner delar en extraordinär rumslig kompetens, förmågan att nästan när som helst hitta varandra och interagera, oavsett om de möter varandra ansikte mot ansikte eller i ett mobilsamtal. Det som framträdde på uteserveringen i Trondheim var ett nytt sätt att förhålla sig till staden och det offentliga rummet, ett nytt slags konnektivitet som påverkar människors handlingsmönster långt utanför den traditionella stadens gator och torg. I stadens rum märks mobiltelefonen mest påtagligt som attribut i unga människors livsstil, men den är minst av allt en ungdomsföreteelse. Den snabba ökningen beror på att mobilen accepterats av människor i alla åldersgrupper och samhällsskikt. Men mobiltelefonen har inte bara lagt under sig en konsumtionsmarknad, den har också erövrat rummet. Vi har alla sett dem, de som vandrar runt med mobiltelefonen vid örat och letar efter en lugn hörna för sitt samtal, en plats där de inte överröstas av trafiken eller människors prat och där de kan få samtala i fred utan att känna sig avlyssnade. Mobiltelefonen gör oss tillgängliga för och ger oss tillgång till ett globalt nätverk, där de fasta eller rörliga noderna utgörs av andra telefoner, antenner, telefonväxlar, modempooler, servrar osv. Den skärmar samtidigt av oss från den närmaste omgivningen och gör oss mer eller mindre oåtkomliga för blickar och spontana tilltal. Men vi blir därför inte oberoende av rummet, istället blir vi en slags platsfinnare, allt skickligare i att känna igen den bästa platsen för ett telefonsamtal. Stadsrummet visar sig innehålla många nischer och tillfällen som väntar på att tas i anspråk för telefonerande. Mobiltelefonen har därmed ett användningsområde som innebär att undfly det offentliga rummet genom att låta oss upprätta ett intimt rum genom att tillbringa tiden på busshållplatsen eller på tåget med en vän i luren. Det finns också de som inte letar upp ostörda platser för att kunna 1 Den kritiske läsaren invänder här att det fenomen som jag beskriver inte alltid förutsätter mobil telefoni. Det är principiellt riktigt att den fasta telefonin vid vissa tidpunkter och på bestämda platser kan ge upphov till de fenomen som beskrivs. Den fundamentala skillnaden är att mobilen upphäver de talandes bundenhet till de platser där telefonjacken finns och till de tidpunkter då de befinner sig i närheten av fasta telefoner. 6

7 Mobilen gör entré i stadens rum prata ifred utan verkar hitta sitt intima rum mitt i spring och stök. Att detta rum saknar skyddande väggar och inget hindrar privata yttranden att nå omgivningen är något som man kan reflektera över med utgångspunkt i Duerrs analys av de fantomväggar som omger intima relationer t ex i indianstammars kollektiva hyddor. 2 För dem som besväras av att människor i omgivningen kan snappa upp deras hemligheter finns möjligheten att hålla sig till skriven text, SMS. Mobilen förflyttar oss till ett annat rum. Vi är fysiskt närvarande men riktar oss mot andra sammanhang, andra människor. Men mobiltelefonen är inte bara ett redskap som gör oss mentalt frånvarande från det konkreta rummet. Med den introducerades också ett redskap för möten mellan människor. Den är ett effektivt logistiskt verktyg som hjälper människor att träffas ansikte mot ansikte. Som mobilanvändare kan vi när som helst få tag på varandra och bestämma träff på en lämplig geografisk plats. Vi bär med oss sambandscentralen och behöver inte återvända till basen för att upprätta kommunikation på distans. Mobiltelefonin ger å ena sidan en frihet att röra sig i det urbana landskapet och är därför intressant som en rumslig företeelse, varför dess användning bör studeras som sådan. Stadens platser kan å andra sidan inte längre förstås oberoende av den mobila kommunikationsteknik som nu invaderar dem. Mobiltelefonen verkar fortfarande drygt två decennier efter sin blygsamma introduktion på ett påtagligt sätt i människors medvetande och provocerar till grundläggande frågor om hur de ska förhålla sig till varandra och hur livet ska levas. Mest märkbar är kanske irritationen över den användning som stör eller provocerar, över att invaderas av andra människors sociala umgänge och intima relationer. Men under den affekterade debatten finns allvarliga frågor om människors tillvaro som inte minst är relevanta för det urbana landskapet. Det är ibland frågor som faller utanför det dagliga pratet om mobilen och som handlar om de smygande förändringar av vardagen som mobilanvändningen medför. Under de år som gått sedan millennieskiftet har intresset för mobiltelefonin formligen exploderat i den vetenskapliga världen. I mitt bidrag utnyttjar jag selektivt resultaten av denna mångförgrenade verksamhet till att ställa frågor kring mobilen och staden. Syfte och hypotes Syftet med denna text är att försöka överblicka mobiltelefonins betydelse för stadslandskapet och det urbana livet. I likhet med den fasta telefonin och bilismen har mobiltelefonin egenskaper som dramatiskt förändrar människors relationer till varandra i rummet och i tiden. Mobilen används idag av en växande andel av befolkningen, inte bara i västvärlden utan snart sagt överallt. Den förändrar därigenom villkoren för hur städer 2 Duerr 1994, kap 10 7

8 Mobilen och staden eller snarare urbana landskap byggs upp, förändras och verkar i människors dagliga liv. En grundtanke är att det är inom gemenskaper snarare än offentligheter som mobilen är starkast som drivkraft till förändring. Det är framför allt gemenskaper som med mobilens hjälp kan hållas levande genom att medlemmarna fått ett kraftfullt redskap för att när- och var som helst nå varandra. Man kan säga att mobilen förstorar fönstren för (medierad) realtidsinteraktion genom att all den tid som människor inte tillbringar hemma eller på jobbet nu kan användas för att hålla kontakt. Men lika viktig för det urbana landskapet och för de offentliga rummen är mobilen som instrument för koordinering och navigering. Genom att mobilen ömsesidigt ökar tillgängligheten, dels mellan användarna och dels till de kontakter och det material som kan nås, är den användbar för de mobilanvändare som vill hitta varandra i det urbana landskapet. De funktioner som mobilen innehåller dels internet med adressuppgifter och kartor, dels (i allt fler mobiler) GPS-mottagare gör den dessutom till ett navigeringsinstrument. Genom att underlätta koordinering och navigering ökar mobiltelefonin tillgängligheten till det offentliga rummet samtidigt som den på drastiskt sätt påverkar det offentliga rummets egenskaper. Utgångspunkt för denna text är en hypotes om mobilen som ett redskap som stödjer och stabiliserar gemenskaper i en tid då tidigare trygga och stabila sociala sammanhang som bostadskvarteret, skolan och arbetsplatsen har blivit mer flyktiga och kortsiktiga. 3 I hypotesen ingår också att mobiltelefonin är en kommunikationsteknik som lägger under sig nya rum och nya delar av dygnet. Mobilen kan användas var som helst, men det är framför allt i det offentliga rummet (i ordets vidaste mening) som dess användning innebär en radikal förändring. 4 Mobiltelefonin är bara en av de tekniker som utvecklas idag och som gör det möjligt att upprätthålla relationer som det annars skulle vara mycket svårt att hålla vid liv, gemenskaper som kan ha sina rötter i skolan, arbetet, föreningslivet eller boendet, platser och sammanhang där människor kommer samman och lär känna varandra. Andra innovationer utnyttjar internet för att stödja och stabilisera gemenskaper: Messengers (Yahoo, MSN), virtuella interaktiva världar, Facebook, bloggar och vanliga webbsidor. Mobilen stabiliserar gemenskaper genom att göra dem mobila, på två sätt: För det första genom att den gör medlemmarna tillgängliga för varandra närmast oberoende av tid och plats. Människor går att nå även om de inte är hemma eller på jobbet, och restiden som tar en bety- 3 Se här t ex Sennetts arbeten som tar upp både stadslivets, boendets och arbetslivets flyktighet som orsak till människors svårigheter att utveckla hållbara personligheter och till vad han kallar the corrosion of character (Sennett 1998). 4 Det finns mycket att säga om mobiltelefonens användning i bostaden, där utvecklingen från en gemensam fast telefon till individuella mobiltelefoner innebär en radikal förändring av familjemedlemmars relationer till rummet inom och utanför bostaden och därmed också till varandra (Wikström 2007). 8

9 Mobilen gör entré i stadens rum dande del av dagen för dem som lever i det urbana landskapet kan användas för att odla sina kontakter. För det andra är mobilen ett mycket användbart redskap om man vill träffas ansikte mot ansikte. Möten kan initieras spontant, koordineras och omförhandlas, platser kan väljas opportunistiskt, utifrån var de inblandade befinner sig och går man vilse kan mobilen tas till hjälp för att hitta rätt. Det jag ska diskutera i denna text är mobilens roll att upprätthålla och utveckla personliga sociala gemenskaper bortom stabila lokaliteters hägn. Min utgångspunkt är att stadslandskapets delade rum det offentliga rummet 5 har blivit en arena för mobila gemenskaper. 6 Rapportens uppläggning I den fortsatta texten kommer jag att undersöka och reflektera över mobilanvändningen som fenomen i det breda spektrum av offentliga rum som återfinns i det urbana landskapet och diskutera hur den mobila kommunikationen på en gång ordnar och upplöser detta landskap. Jag försöker skissera konturerna av ett urbant landskap där mobilitet och konnektivitet spelar en alltmer framträdande roll. Mobilitet betyder då för det första rent fysiska förflyttningar av människor och ting (råvaror, produkter, avfall), för det andra virtuella förflyttningar som sker med hjälp kommunikationsmedia och för det tredje fantiserade förflyttningar med hjälp av böcker, filmer, dataspel osv. 7 Mobilitet beskriver ett allmänt och mångfasetterat tillstånd av rörlighet som omfattar globala såväl som lokala relationer och som är förutsättningen för de urbana landskap som utvecklas idag. Konnektivitet refererar till de sätt på vilka det urbana landskapets olika delar länkas till varandra, geografiskt, elektroniskt, mentalt samt till hur människor i det dagliga livet använder och kombinerar mobilitetens möjligheter för att nå de platser de behöver besöka. 8 Konnektivitet är således egenskaperna hos de redskap och praktiker som gör det möjligt för människor att mötas och interagera i det dagliga livets alla verksamheter. I denna text går jag inte djupare in på den konnektivitet som ersätter förflyttningar och möten ansikte mot ansikte utan diskuterar framförallt den som stödjer dem och alltså för människor samman i konkreta möten. 5 Det urbana landskapets förbindelser och öppna platser är inte de enda tidigare mer eller mindre telefonlösa territorier som invaderats av mobilen. Ungdomars mobilanvändning i skolan är mycket omdebatterad. Mobilens användning på fritidsgårdar har uppmärksammats i dansk forskning (Winther 2006). Friluftsfolket till lands och till sjöss använder i hög grad mobiler. Konsekvenserna av övergången från fasta till trådlösa/mobila telefoner i kontorsarbetet är också betydande. Arbetslivet utanför kontoret är ett annat område där mobilen ger helt nya möjligheter. Min diskussion kommer dock att begränsas till det offentliga rummet i vid mening. 6 Här kan man naturligtvis diskutera i vilken grad det offentliga rummet var det redan innan mobilen fick sin stora utbredning. Att en grupp vänner eller kollegor gemensamt tar del av det offentliga rummet är ju inget nytt. Men nu är detta en allestädes närvarande möjlighet. 7 Urry 2000, Wikström Wikström

10 Mobilen och staden Syftet är att peka ut de nya möjligheter till konnektivitet i stadens kollektiva rum som mobiltelefonen erbjuder och de nya praktiker som redan är i vardande. Det är möjligheter som kompletterar stadens hävdvunna konnektivitet: de fasta mötesplatserna (puben mellan vissa klockslag, pendlarnas regionaltåg med en viss avgångstid), de täta flödena (affärsgatan) och de välbesökta offentliga platserna (gallerian, marknadstorget, biblioteket, simhallen). Vid sidan av den rutiniserade närvarons och de täta flödenas ökade sannolikhet för möten, ger mobiltelefonen tillgång till en ständigt uppkopplad urban konnektivitet. Arbetsrapporten innehåller reflektioner över de möjligheter som därmed erbjuds människor, framför allt i vår tids urbana regioner, i det nya stadslandskapet. I fortsättningen kommer jag att behandla flera av de aspekter av mobiltelefonins förhållande till rummet och det urbana landskapet som det inledande exemplet illustrerade. Jag vill peka på några områden där den pågående utvecklingen tycks ha konsekvenser: mobiltelefonens karaktär av litet, kroppsnära föremål möjliggör ständig tillgänglighet vilket betyder att användarna kan nås och fångas in var de än befinner sig (avsnitt 2) mobiltelefonin medverkar till att det utbredda urbana landskapet decentraliseras och att periferins betydelse ökar (avsnitt 3) mobilen som navigeringsredskap öppnar å ena sidan bl a möjlighet för nya lokaliseringsmönster, i högre grad oberoende av attraktiva lägen, medan å andra sidan användarna kan spåras och kontrolleras av telefonsystemet (avsnitt 4) mobilen möjliggör en ny och mer spontan rörlighet i det urbana landskapet bl a genom att mötesplatser fortlöpande kan omförhandlas (avsnitt 5) stadens platser förändrar karaktär genom det spel mellan närvaro och frånvaro, mellan direkt och medierad interaktion, som mobilen öppnar för (avsnitt 6) människors sociala nätverk upprätthålls på delvis nya sätt och förvandlas till mobila gemenskaper (avsnitt 7) spelreglerna för människors möten i det offentliga rummet kan inte undgå att påverkas av den otillgängliga intimitet som mobilanvändningen tycks bära med sig (avsnitt 8) Valet av just dessa aspekter grundar sig dels i egna observationer och genomgång av aktuell litteratur, dels i en värdering av vilka mobilrelaterade fenomen som främst har rumsliga förtecken. Avslutningsvis skisserar jag några slutsatser till de teman som berörts. 10

11 Mobilen som multiverktyg 2 Mobilen som multiverktyg Under de senaste tiotal åren har mobiltelefonen nästlat sig in mellan människorna i stadens landskap. Från att ha varit en pryl för de få har den blivit ett nära nog livsviktigt redskap för att upprätthålla kontakter och samordna vardagen. Mobilen fått stor uppmärksamhet i media men förändringen av det dagliga livet har ändå skett så smygande att det är svårt att inse hur dramatiskt annorlunda verkligheten är idag. Det som hänt innebär att i snart sagt alla sammanhang där människor möts finns mobiltelefoner med som agerande ting. 9 Vi relaterar till varandra genom mobilen oavsett om vi för tillfället använder den eller inte. Användarna är inte bara fria att när och var som helst sätta sig i förbindelse med andra utan förväntas också ständigt vara tillgängliga och kan mobiliseras av aktörer med inflytande. I detta avsnitt ligger fokus på mobilen som kroppsnära kommunikationsredskap. Mobilens lilla format och låga vikt gör att den obehindrat kan tas med i stort sett överallt. Dess funktioner, både de grundläggande och de mer specialiserade, gör den dessutom till en attraktiv kompanjon. Att den är del av ett stort och kostsamt kommunikationsnätverk blir man medveten om först då man hamnar i någon av mobilnätets vita fläckar och förlorar täckningen. Till sist redovisas några fakta om hur mobilens olika funktioner används och de särskilda egenskaper som gör den till ett urbant kommunikationsredskap lyfts fram. Fickuret och mobilen Mobilen är en artefakt med mycket speciella egenskaper. Det är ett litet föremål som för många människor blivit ett av de ting man ständigt bär med sig, ting som nycklar, plånbok, klocka och glasögon. Att vara utan dessa kroppsnära ting kan kännas som att vara naken eller handikappad, det vill säga att på ett grundläggande sätt vara utelämnad och sårbar. I sin bok Constant Touch 10 drar Jon Agar paralleller mellan mobilen och fickuret, det första bärbara redskap som gav sin ägare privilegierad och kontinuerlig tillgång till systemet för tidmätning och som av företagare och myndighetspersoner kunde användas för maktutövning. Med armbandsuret blev tillgången till den globala klocktiden allmänt utbredd och klockan blev snarare ett redskap för koordinering, inordning och disciplinering. På liknande sätt har mobilen utvecklats från ett arbetsredskap för eliten till ett ting som ger massorna (åtminstone i den rika världen) kontinuerlig tillgång till det 9 Se aktör-nätverksteori nedan! 10 Agar

12 Mobilen och staden globala telenätet. Rich Ling 11 påpekar att både klockan och mobilen är föremål som människor kan bära med sig och som på var sitt sätt möjliggör samordning av handlingar i tid och rum. I tolkningar av mobiltelefonins konsekvenser ses ofta användarna som en slags fria aktörer som drar nytta av mobilens många möjligheter. Sedd i ett maktperspektiv har den dock en roll som har likheter med armbandsurets betydelse för arbetarnas disciplinering. På motsvarande sätt används mobiltelefonin inom myndigheter och företag som ett redskap för att leda och fördela arbetet och för att kontrollera den enskilda arbetarens förehavanden. Det är uppenbart att det nu rör sig om ett helt annat slag av underordning och disciplinering är den som byggde på klockan och hörde samman med industrisamhället. Redskapets konnektivitet, mobilitet och intimitet Armbandsuret förändrade den på tid och tidmätning baserade kontrollen till att bli en del av kroppen, en del som visserligen kunde tas av och lämnas på nattduksbordet, men som oftast på ett vanemässigt sätt häftade vid dess bärare. Mobilen har för allt fler kommit att bli lika nära knuten till kroppen och det rutinbaserade handlandet. Men mobiltelefonen står i en komplicerad och ibland besvärlig relation till sin bärare. Till skillnad från fickuret (kedjat till mannens väst och tryggt placerat i västfickan) och armbandsuret (säkert fastspänt vid handleden) har mobilen inte hittat sin självskrivna plats på bärarens kropp. Visserligen förekommer det jackor som har speciella fickor för mobilen, hölster som kunde fästas vid bältet var populärt bland män för några år sedan och ibland ser man mobilen dinglande i en snodd runt halsen, men mobiltelefonen tycks ofta föra en ambulerande tillvaro mellan (hand) väskan, fickan och handen. Det händer inte så sällan att man ser en medresenär på bussen eller tåget febrilt söka igenom sin väska på jakt efter den envist ringande mobilen. Armbandsmobilen har hittills inte haft någon större framgång. Den mest sofistikerade lösningen är en separat hörlur och mikrofon fäst på örat som kommunicerar med mobilen via sladd eller trådlös blåtandsteknik. Leopoldina Fortunati beskriver mobilen som en uttalat intim teknik. På basis av sin studie kritiserar och ifrågasätter hon några av mobilens omskrivna grundegenskaper. 12 Som kommunikativt instrument har mobilen egenskaper som gynnar korta meddelanden med röst eller text och som nedvärderar det engagerade kommunikativa utbytet genom att göra det möjligt att prata medan man sysslar med annat. Dess användning i mobila sammanhang (när bäraren befinner sig i rörelse) har överdrivits, även om mobilens användning i olika transportmedel är viktig. Däremot har den betydelse för en livsstil som innehåller kortare förflyttningar i 11 Ling Hennes artikel bygger på tre studier som finansierades av Telecom Italia och genomfördes (Fortunati 2002). Trots att artikeln handlar om en period då mobilen fortfarande höll på att introduceras, pekar den på tendenser som fortfarande är aktuella. 12

13 Mobilen som multiverktyg samband med intensivt uteliv. Dess bärbarhet begränsas av att den inte funnit sin självskrivna plats på kroppen. Av alla mobila tekniker är, menar Fortunati, mobilen den mest intima eftersom den engagerar inte bara örat utan även munnen och rösten. Och, skulle jag vilja tillägga, handen och ögat. I egenskap av intimt redskap har den en gränsöverskridande roll då intima och privata relationer kommer till uttryck i det offentliga rummet. Fortunatis tankegång illustreras av de nakna uttryck för engagemang, förtjusning och kärlek som ibland skymtar i mobilpratares ansikten. Vardagsredskapet Medan armbandsuret möjliggör samordning via sociala överenskommelser om tidmätning kopplar mobilen sina användare på ett mer direkt sätt till andra personer, från den lilla världen till den stora. Man kan se den som en bärbar port som möjliggör (virtuell) teleportering 13, en gräns mot och öppning till andra platser som befolkas av andra mobilanvändare. I samspelet med andra i det konkreta rummet är mobilen ett viktigt attribut som kan användas performativt. Att lägga mobilen framför sig på bordet eller hålla den i handen är ett sätt att säga att man antingen väntar ett viktigt samtal eller strax kommer att ringa någon. Därmed signalerar man tydligt att man ger sin närvaro på den konkreta platsen en lägre prioritet. Att stänga av eller stoppa undan mobilen kan på motsvarande sätt markera intresse och uppmärksamhet. Poängen i båda fallen är att mobilen, samtidigt som den gör ett okänt antal personer potentiellt närvarande, också påverkar interaktionen med fysiskt närvarande andra. Mobiltelefonens benämning berättar om synen på den och dess roll i vardagen. Den lite föraktfulla benämningen yuppienalle uttryckte att mobilen var dels ett attribut för dem som levde fort och tjänade mycket pengar och dels ett omhuldat kramdjur, ett övergångsobjekt. Samtidigt som mobiltelefonen har blivit en alldaglig pryl har den stående benämningen blivit det mer neutrala mobil. Anthony Townsend (2000) påpekar hur det alldagliga engelska språkbruket på ett annat sätt har förändrats från referensen till cellerna i mobilnätet (cellular phone eller cellphone) till det rörliga tinget (mobile phone). Det som sker är uppenbarligen att mobilen normaliseras, samtidigt som dess för funktionen grundläggande sammanhang (en liten del av ett stort nätverk, indelat i celler) försvinner ur fokus. På tyska kallas mobilen Handy och på finska kännykkä, 14 båda uttryck som betonar dess egenskap av att vara en liten sak som kan hållas i handen Beam me up, Scottie var repliken när rymdfararna i teveserien Star Trek (som började sändas 1966) ville teleporteras tillbaka till sitt rymdskepp. 14 Kopomaa Och som med Heideggers ord är till hands (zuhande) som vi direkt tar i bruk utan att särskilt tänka på det snarare än förhanden (vorhanden) ett objekt att reflektera och teoretisera över (Heidegger 1981). 13

14 Mobilen och staden Fördelen med benämningen cellular phone är att den pekar på att det är nätverket som ger tinget dess grundläggande egenskap, nämligen att oberoende av plats sätta människor i förbindelse med varandra. Mobilnätet är uppbyggt av celler som var och en täcks av en sändare/mottagare. Systemets identifiering av varje aktiv telefon inom en viss cell är en förutsättning för att ett samtal ska kunna kopplas fram. Mobilsystemet förutsätter för att fungera s k handover, dvs att förflyttning mellan olika celler kan ske utan att ett samtal bryts. 16 Handlande ting och förbindelser Att man bör förstå telefonin (den fasta eller mobila) som ett system snarare än ett ting är självklart, även om vi tidvis glömmer att det förhåller sig på det sättet. Att telefonen är del av ett (kommunikations)nätverk, gör det både lättare och svårare att förstå telefonin som ett aktörsnätverk. För enligt ANT (aktör-nätverksteori) kan det mesta i den materiella världen beskrivas i termer av nätverk av aktanter som samspelar med varandra och där aktanterna kan vara både människor och ting. Men med mobiltelefonin som exempel kan förbindelserna mellan aktanterna missuppfattas som enbart de som förmedlar information i form av prat, text osv. Aktörnätverksteorins förbindelser innefattar alla upptänkliga förbindelser och inbördes beroendeförhållanden mellan nätverkets aktanter. Enligt Bruno Latour 17 är teknik det som gör samhället hållbart, dvs människors relationer till varandra i detta samhälle stabiliseras av de ting som de interagerar med. Också tingen har en förmåga till handling, en makt som människor delegerat till dem. Människor har utformat ting för att underlätta arbetet och få ett bekvämare liv. Men att delegera egenskaper och förmåga till tingen innebär också att ge dem en viss makt. Att de agerande tingen har makt innebär vanligen inte att människor är helt underkastade dem. Snarare kan relationerna beskrivas i termer av ett samarbete, där människor har externaliserat vissa egenskaper och handlingar till medhjälpare i form av artefakter. Men också ett samarbete förpliktigar: Det förutsätter att människor följer vissa regler och överenskommelser, befinner sig på vissa platser under bestämda tider, gör vissa handgrepp osv. Också mobiltelefonin införlivas i och medverkar till att upprätta sammanhang som blir mer eller mindre livsnödvändiga. Att avstå från att ha mobil innebär att avstå från en hel värld av kommunikation och umgänge, det innebär att leva ett annat slags liv. Sten Eiler Rasmussens beskrivning av skolpojkarna som spelar boll mot den välvda väggen till S:ta Maria Maggiore i Rom 18 är ett utmärkt 16 Om handover eller handoff, se: [http://en.wikipedia.org/wiki/handoff] (besökt ). D H Ring utvecklade redan 1947 idén till celler som bl a innebar att ett fåtal radiofrekvenser kunde fördelas på ett systematiskt sätt. Den kunde tas i bruk först när en tillräckligt snabb teknik för frekvensväxling fanns tillgänglig (Agar 2003). 17 Latour Ved ellevetiden havde de et frikvarter, og det benyttede de til at spille en ganske særlig slags boldspil oppe på trappens store brede afsats. Det var nok nærmest fodbold, men de tog også muren med i spillet ligesom i Squash, i dette tilfælde endda en buet mur og de 14

15 Mobilen som multiverktyg exempel på mångfalden, komplexiteten och töjbarheten hos de aktörsnätverk som innefattar människor och en fotboll. Platsens materiella gränser och de inblandade tingen framträder här i sin fulla betydelse för människors sociala handlande. I jämförelse med mobiltelefonen är fotbollen ett relativt enkelt föremål. Den tycks kräva: sparka mig!, studsa mig mot väggen!, försök stoppa mig när jag rullar utför det sluttande torget!. Vilka är då mobilens imperativ? Multiverktyget Mobilens allt flera funktioner var under några år föremål för ironiska kommentarer som kan man ringa med den också? Den kritiken tycks emellertid ha tystnat. Nu tycks det vara Nokias devis som gäller: Den är inte bara en sak, den är många 19 och därför interagerar den med människor och ting på många sätt. Mobilen är ett agerande ting vars mångfunktionalitet förser den med en stor uppsättning roller. 20 Mobilen påminner om en schweizisk armékniv med många inbyggda verktyg och den muterar i den pågående utvecklingen på ett sätt som får den att likna en transformer, dvs en leksak som på ett ögonblick kan gjorde det med livfuldhed og virtuositet. Når bolden var out, ja så var den bestemt out: hoppende ned ad alle trapper og rullende hundrede meter ned ad skråningen, hvor en ivrig dreng styrtede ned efter den, ud og ind mellem biler, busser og scooters et sted nede ved den store obelisk. (Steen Eiler Rasmussens Om at opleve arkitektur, 1957) 19 Nokias reklam 2007 för det årets nya modell N Flera forskare knyter an till aktör-nätverksteori i analysen av mobiltelefonin, t ex Caron & Caronia (2007), Goggin (2006), Ito, Okabe & Matsuda (2005), bl a i syfte att undvika teknikdeterminism. 15

16 Mobilen och staden byta skepnad. 21 Mobilen som multiverktyg innehåller en rad funktioner som hjälper människor att kommunicera, hålla reda på varandra, interagera i det urbana landskapet och orientera sig geografiskt. Men den har även en lång rad funktioner som inte direkt har med samordning i tid och rum att göra. Den är stillbilds- och videokamera, diktafon, anteckningsbok, väckarklocka, kalender, spelkonsol, webbplatta, musikspelare osv. Mobilen har bland annat tagit över egenskaper från andra små föremål som man brukar ha i fickan eller väskan. Bakom den snabba tillväxten av funktioner finns också en vidgning i de grundläggande mediala egenskaperna. Till den medierade interaktionen en till en som mobilen delar med den fast anslutna telefonen kommer funktionen som massmedium, dvs mottagare av information en till många. Genom att mobilen ger tillgång till internet blir den också, som persondatorn, ett redskap för interaktion många till många. Det betyder, enkelt uttryckt, att mobilen är en kommunikationsredskap som i många avseenden inte har det minsta med telefoni att göra. Ur stadslandskapets perspektiv är det av särskilt intresse att mobilen allt oftare innehåller funktioner som underlättar navigering. Tillgången till internet gör det också möjligt att använda kartor och adressuppgifter. Programvara som utnyttjar mobilsystemets förmåga att genom triangulering positionsbestämma varje påslagen enhet ger en grov uppskattning om var användaren befinner sig. Med en inbyggd GPS-mottagare som utnyttjar satellitnavigering är det möjligt att mer exakt bestämma var man befinner sig. 22 Det har gjorts kvantitativa studier som visar hur olika grupper använder sig av de olika kommunikativa hjälpmedel som mobilen innehåller. I rapporten The Mobile Life European Report Exploring how mobile phone usage reflects our national cultures 23 presenteras resultatet av en internet-baserad studies som gjordes 2007 i sex europeiska länder. En grundläggande skillnad visar sig i hur mobilen används för att prata i respektive skicka textmeddelanden med. Det är också intressant att deltagarna i undersökningen skickar SMS ungefär lika ofta som de ringer till varandra. Relationen mellan röst- och textkommunikation skiljer sig något mellan länderna. Medan den i Sverige liknar genomsnittet, har den i Storbritannien en påtaglig övervikt för SMS. 21 dvs här inte en transformator utan en leksak, se: [http://en.wikipedia.org/wiki/transformers_(toy_line)] (besökt ) väntas bli året då GPS i mobilen får sitt stora genombrott meddelar TT ( ). 23 Källa: The Carphone Warehouse [http://www.mobilelife2008.co.uk/mobilelife2007/] (besökt ). Undersökningen omfattade 1000 personer i fem länder i åldrarna år. Det bör påpekas att studiens uppläggning begränsar dess relevans eftersom de 40% av befolkningen som saknar internetuppkoppling saknas och därmed också en stor del av den äldre befolkningen. 16

17 Mobilen som multiverktyg Nästa tabell visar hur många procent i undersökningens urval som använt olika funktioner på sina mobiler. Av de funktioner som är av störst intresse i min studie har nästan hälften av de tillfrågade använt mobilt internet medan bara 14 % utnyttjat GPS. Det senare är inte så förvånande eftersom det är en relativt ny funktion som bara finns i vissa mobiler. I jämförelsen mellan länder visar sig Spanien ha användare som utnyttjar flest funktioner, följt av Storbritannien och Sverige. Källa för ovanstående tre diagram: [http://www.mobilelife2008.co.uk/mobilelife2007/] (besökt ) 17

18 Mobilen och staden Enligt studien är genusskillnaderna förvånansvärt små när det gäller mobilens användning medan åldersskillnaderna inte oväntat är stora. Nästa utgåva, Mobile Life Report 2008: The Connected World 24, tyder på att funktioner som utnyttjar mobilt internet fortfarande används ganska blygsamt, även om man hävdar att den ökar. Det visar sig att bara några få procent av unga och äldre hade använd sina mobiler för att får tillgång till kartor och kataloger på internet. De internetbaserade funktioner som uppvisar en lite högre grad av användning gäller underhållning och spel samt kommunikation i form av utbyte av bilder. Mobilen som nöjesmaskin är förmodligen ett växande fenomen i den rörliga värld, där t ex många redan använder sin restid på tåget till att titta på DVD-filmer med hjälp av den bärbara datorn. Under 2000-talet har mobilen således fått kompletterande funktioner som gör att den också kan betraktas som massmedium. 25 Den har till exempel delvis övertagit den bärbara musikspelarens roll. 26 Källa: [http://www.mobilelife2008.co.uk/] (besökt ) Vad man kan undra över är hur relationen mellan den mobilitet som bygger på att förflytta sig i fantasin (att ta del av berättelser i olika format) och den som handlar om interaktion i realtid (att på olika sätt föra samtal) kommer att förändras över tid. Det är framför allt den senare virtuell mobilitet som verkar i det pågående samspelet mellan människor där övergångarna mellan medierad och direkt kommunikation ibland är snabba. Kommer vi att få se en större konvergens mellan fantiserad och virtuell mobilitet, där också det konkreta landskapet dras in i handlingen? 24 Källa: The Carphone Warehouse, [http://www.mobilelife2008.co.uk/] (besökt ). Studien gjordes 2008 och innefattade 1000 ungdomar (11-18 år) i respektive USA och Storbritannien och 2000 vuxna (18-65 år) i vartdera landet och genomfördes via internet. 25 Mobilen är det sjunde massmediet, hävdar författaren Tomi T Ahonen: [http://en.wikipedia.org/wiki/seven_mass_media] (besökt ) 26 Musikspelaren baserad på magnetband, CD eller digitala musikformat har en omfattande användning i det offentliga rummet men kommer inte att behandlas i rapporten. Användningen av the Walkman, i Sverige freestyle kallad, har studerats av Michael Bull (2001, 2004). 18

19 Mobilen som multiverktyg Eller spelar dessa former för interaktion i grunden helt olika roll och svar mot olika behov? I föreliggande studie står emellertid mobilens betydelse för relationen mellan direkt och medierad interaktion mellan fysisk och virtuell mobilitet i fokus. De funktioner som jag behandlar mer ingående i rapporten är just de som medverkar till samordning och samtal i stadslandskapet, till att hitta varandra i en oöverblickbar urban verklighet. Det handlar om att få tag på varandra, göra överenskommelser, hitta vägen, omförhandla tid och plats, veta var man är och vart man ska. Tabellen nedan visar vidden av de möjligheter till interaktion i det urbana landskapet som står till buds för den som utnyttjar mobiltelefonens hela potential. Den pekar ut de viktigaste möjligheterna som finnes att tillgå i olika situationer. I de följande kapitlen kommer främst fyra av mobilens användningar i för min studie relevanta sammanhang att beröras: för röstsamtal, för textkommunikation, för åtkomst av internet och som navigeringsinstrument. Mobilen som urbant kommunikationsredskap att hålla kontakt med vänner, anhöriga och andra relationer att samordna möten och stämma träff: bestämma och omförhandla tid och plats att hitta adresser och resmöjligheter att orientera sig i det urbana landskapet, få instruktioner om vägen telefonsamtal (också till/från fast telefon) telefonsamtal till röstbrevlåda och svar på röstmeddelande utbyte av textmeddelanden (SMS) e-post: brevväxling via mobilen mobilt internet: tjänster som messenger, facebook, youtube etc telefonsamtal textmeddelanden telefonsamtal textmeddelanden samtal till nummer- och adressupplysning mobilt internet: tjänster med nummer- och adressupplysning, kollektivtrafikens tidtabeller och andra tjänster telefonsamtal: successiva anvisningar i röstsamtal eller textmeddelanden mobilt internet: tjänster med kartor och vägbeskrivningar GPS i mobilen: positionering, vägvisning 19

20 Mobilen och staden 3 Mobiltelefonins landskap Urban sprawl är den internationella termen för stadsregioner som kännetecknas av zonering, låg exploateringsgrad och stort beroende av bilen som transportmedel. Det är ett globalt fenomen, men skillnaderna är stora mellan extremt ytkrävande storstadsregioner i Nordamerika och Australien och mera kompakt bebyggda storstadsområden i Europa och Asien. För att förstå mobiltelefonens roll i en vardag kännetecknad av kortare och längre förflyttningar måste man också undersöka det urbana landskap vari denna mobilitet utvecklas. Vad menar man då med uttrycket det nya urbana landskapet? Vad är det som gör att många skribenter idag söker efter ord som karaktäriserar ett nytt tillstånd där det vi vant oss att kalla stad fått en annan innebörd? Många anser uppenbarligen att det är av största betydelse att rätt kunna förstå och karaktärisera detta nya tillstånd. Ett nytt urbant landskap Det är uppenbarligen inte bara fråga om att nya förtätningar tillkommer utanför de äldre städerna. Företeelser som förorter, new towns, satelliter, sovstäder, regionala kärnor (för att nämna några) är nära associerade till modernismens utveckling under 1900-talet och särskilt till tiden efter andra världskriget. Det som nu sker tycks istället vara att detta landskap av hittills svagt inbördes relaterade enklaver börjar frigöra sig från beroendet av centrum. De kan inte längre uteslutande beskrivas som förorter, utkanter eller periferier utan ingår nu i ett urbant fält där de gamla kärnorna degraderas till noder bland alla andra. 27 De gamla stadskärnornas centralitet är inte längre obestridlig på alla områden. De förvandlas till att motsvara vissa behov, t ex attraktiva historiska miljöer, exklusiv detaljhandel och vissa typer av administration. Andra funktioner fördelas bland det urbana landskapets olika förtätningar eller ger upphov till helt nya bebyggelseenheter. 28 Samtidigt med att staden decentreras och omvandlas till ett nätverk av noder förändras också invånarnas förflyttningsmönster. Den gamla förorten var främst en bostadsmiljö på avstånd från stadens spring och stök, från bullriga, smutsiga och otrygga stadsgator. Arbetsplatser, butiker och nöjesliv fanns i centrum och boende, skolor och viss rekreation i periferin. Människors förflyttningar på morgon och kväll gav staden en stadig rytm. Idag är det starka noderna flera och rytmen mer komplicerad. Även om flödet mellan mitt och utkant fortfarande finns kvar har motriktade förflyttningar tillkommit. Människor reser från centrum eller bostadsförorten till företagsområdet för att arbeta och till stormarknaden för att handla. Stadskärnan kan fortfarande vara en stark magnet i de nya förflyttningsmönstren men är inte längre den enda. I Stockholm har det 27 Wikström Hajer & Reijndorp

21 Mobiltelefonins landskap stjärnformiga systemet för kollektivtrafik börjat ifrågasättas och nya förbindelser tillkommer som underlättar förflyttningar på tvären, 29 även om den gamla modellen fortfarande har ett starkt grepp om stadsbornas medvetande. 30 I den stjärnformade mobilitetens nav. Sergels torg eller Plattan, Stockholm 2009 Den täta traditionella staden, som ofta har idealiserats för sin autenticitet och för sina stadsmässiga egenskaper, är alltså inget undantag från denna förändringsprocess utan tenderar att bli ytterligare en nod i stadslandskapet. 31 Sakta förändras städerna från mångfunktionella och tätt integrerade miljöer, med olika samhällsklassers livsmiljöer nära varandra, till en slags temaparker avsedda för konsumtion och rekreation. Denna utveckling är inte total. Den märks tydligast i historiska stadskärnor, men den övergripande tendensen är att rensa ut det som bullrar, luktar och stör från alla delar av den traditionella staden. Denna utveckling går hand i hand med gentrifieringen av allt tryggare, renare och livlösare stadskvarter. Kanske är det idag, som Lars Mikael Raattamaa hävdar, i det splittra- 29 När Tvärbanan (från Sickla udde via bl a Gullmarsplan och Liljeholmen till Alvik) initierades gav den upphov till en intensiv debatt där behovet av effektiva kollektivförbindelser på tvären ifrågasattes. 30 Det stjärnformade tunnelbanenätets grepp över medvetandet visade sig när vi (vid ett besök 2003) tillsammans med några planerare från Stockholm ville förflytta oss mellan Kista och Rinkeby. Kollegorna från Stockholm föreslog att vi skulle ta tunnelbanan tillbaka mot Stockholm och byta till linjen som trafikerar Rinkeby. Vi ville hellre promenera över Järvafältet. Det visade sig att den promenaden tog minuter. 31 Hajer & Reijndorp

22 Mobilen och staden de urbana landskapet, i förorten, som en mer levande och mångfasetterad urbanitet återfinns. 32 Den tillväxt som sker i olika delar av det urbana landskapet skapar, tillsammans med en förbättrad infrastruktur för transporter, nya närhetsrelationer. Det kommersiella utbudet och möjligheterna till rekreation i olika externa anläggningar gör det intressant att resa i andra riktningar än mellan centrum och periferi. Några urbanteoretiker bejakar den pågående utvecklingen som en slags mutationer, 33 förändringar som skapar oväntade kvaliteter och sätter igång en oförutsedd utveckling. Andra ser i detta landskap en än mer splittrad stad, där de infrastrukturer som skulle sörja för en utjämning och en tillgänglighet på lika villkor istället byggs upp så att de redan privilegierade gynnas. 34 Det nya urbana landskapet bär också på en komplex hållbarhetsproblematik genom det transportarbete som genereras här. Förhoppningar om att digital kommunikation t ex som redskap för distansarbete skulle minska resandet har kommit på skam. 35 Mobiltelefonen är ett redskap som gör det ännu lättare att samordna möten ansikte mot ansikte, något som eventuellt kan medföra ökat resande! Mobilen och det urbana livet Det finns få texter som går djupare in på hur det urbana landskapets form och användning påverkas av den utbredda tillgången till mobil kommunikation. Anthony Townsend anser att en förnyad analys av staden är nödvändig, eftersom mobiltelefonin förändrar dess metabolism. Denna förändring beror på att samordningen mellan olika aktörer kan ske fortlöpande och i sista ögonblicket. På vissa områden kommer behovet av noggrann planering och schemaläggning att minska och istället ersättas av mer spontana och flexibla mönster för interaktion, vilket leder till en mer intensiv användning av kapital och en ökad urban ämnesomsättning. 36 Mobiltelefonen kan ses som det redskap som tidigare saknats för att göra det urbana landskapet levbart, menar Townsend. Stadsplanerare har svårt att förstå dessa förändringar eftersom de sitter fast i ett centraliserat tänkande som är blint för de transformationer i stadens användning som sker i mikroskalan. 37 Staden har genom århundraden utvecklats i processer som byggt på att information och kommunikation var hänvisad till distinkta platser. Den trådbundna elektroniska kommunikationen innebar att information inte längre behövde transporteras fysiskt över land och hav och därför förmedlades snabbare mellan dessa dedicerade platser. Eftersom mobilen 32 Se Raattamaa Bech-Danielsen & al 2004; Nielsen T & al 2004; Boeri & al Graham & Marvin, 2001 och Sieverts, En jämförande studie av resvanor mellan distansarbetare och de som inte distansarbetar, gjord på Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI), visar på små skillnader mellan grupperna. Distansarbetarna har faktiskt något större restid och reser något längre. Se Haraldsson Townsend Townsend (ibid.) 22

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade

Framtida arbetssätt? Inledning. Metod. Hur allting startade Framtida arbetssätt? Inledning Jag har studerat hur distansarbete och flexibelt arbete och som det även kallas Work where you want fungerar. Jag är väldigt intresserad att få kunskap om ett så pass nytt

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Frihet att arbeta där du vill

Frihet att arbeta där du vill Frihet att arbeta där du vill Upptäck hur långt du kan gå med nya utvecklade GN 9120 Global innovatör inom headset Kommer du ihåg när du senast bara hade en sak att göra? Du arbetar hårt och vill gärna

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Our Mobile Planet: Sverige

Our Mobile Planet: Sverige Our Mobile Planet: Sverige Insikter om den mobila kunden Maj 2012 Detaljerad översikt Smartphones har blivit en oumbärlig del av vår vardag. Smartphones genomslag har ökat till 51% av befolkningen och

Läs mer

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten

Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten Sociala medier och delaktighet i museiverksamheten Digikult 2013-04-11 Kajsa Hartig Digital navigatör, Nya medier, Nordiska museet kajsa.hartig@nordiskamuseet.se Om mig: Digital navigatör Förmodligen Sveriges

Läs mer

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE Annika Molin är projektledare för Västtrafiks satsning på digitala skärmar. Infotainmentsystemet

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren KAPITEL 6 Umgås på nätet Internet håller alltmer på att utvecklas till en parallellvärld med vår vanliga tillvaro. Man spelar spel över nätet, bygger upp virtuella världar med virtuella prylar och virtuella

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL. Besök vår hemsida för mer information om våra produkter: www.easygreen.se

ANVÄNDARMANUAL. Besök vår hemsida för mer information om våra produkter: www.easygreen.se ANVÄNDARMANUAL Besök vår hemsida för mer information om våra produkter: www.easygreen.se ÖVERSIKT NÄSTA HÅL AV/PÅ Håll in i 5 sek. FÖREGÅENDE HÅL Ladda här Tlink har endast 3 knappar. Uppdateringar kan

Läs mer

Nokia Kartor Användarhandbok

Nokia Kartor Användarhandbok Nokia Kartor Användarhandbok Utgåva 1 2 Innehåll Innehåll Om Nokia Kartor 3 Se din plats och bläddra på kartan 3 Hitta en plats 4 Upptäcka platser i närheten 4 Lägga till ett foto till en plats 5 Spara

Läs mer

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Annika Norlund Shaswar Institutionen för språkstudier, Umeå universitet annika.norlund.shaswar@umu.se Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning.

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll

Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll Enkel webbtjänst ger bättre ledningskoll Enklare, snabbare, säkrare Att gräva av en ledning är ofta både kostsamt och tidskrävande. Men det finns ett bra sätt att undvika skador och onödigt arbete. Ledningskollen.se

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Ledarhunden ett levande hjälpmedel

Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhunden ett levande hjälpmedel Ledarhundens viktiga uppgift Ledarhunden i sin vita sele och den synskadade mannen eller kvinnan, som du kanske möter någon gång, är ett väl samspelt ekipage. Genom målmedveten

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Som tiden går. Hjälpmedel som gör vardagen lättare

Som tiden går. Hjälpmedel som gör vardagen lättare Som tiden går Hjälpmedel som gör vardagen lättare Att minnas Förgätmigej är en elektronisk tidskalender som visar dag och datum på en display och gör det lättare att komma ihåg vilken dag och månad det

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Få ut mer av dina hörapparater. Phonaks trådlösa tillbehör

Få ut mer av dina hörapparater. Phonaks trådlösa tillbehör Få ut mer av dina hörapparater Phonaks trådlösa tillbehör Modern hörapparatsteknik gör det bekvämt att lyssna och höra i de flesta situationer. Men när du talar i telefon, ser på TV eller befinner dig

Läs mer

Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra?

Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra? Obefintlig täckning på mobilen, avbrott i det mobila bredbandet. Vad kan jag göra? Om mobilnätets täckning Mobilnätets täckning kan förbättras med en extra antenn Mobilnätets täckning kan ibland förbättras

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011

Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek. Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Ett nät för alla - pedagogiska utmaningar Jan Andrée, Alingsås bibliotek Östersund 8 juni, Härnösand 9 juni 2011 Olle Findahl, Svenskarna och Internet 2010 År efter år fortsätter Sverige att ligga i den

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

En telefon. En lösning. Ett smartare sätt att arbeta. Telenor One

En telefon. En lösning. Ett smartare sätt att arbeta. Telenor One En telefon. En lösning. Ett smartare sätt att arbeta. Telenor One TA12027_Telenor One_utan_pris.indd 1 08-07-15 14.50.39 Jag kan aldrig tänka mig en traditionell växel igen. Fördelarna med att vara trådlös

Läs mer

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39

KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 KONTOR FÖR MINDRE FÖRETAG MED STOR POTENTIAL TORSHAMNSGATAN 35 & 39 NORDICFORUM TORSHAMNSGATAN 35 & 39 2 OM NORDICFORUM Kraftig tillväxt, idérikedom och gemensamma mål. nordicforum erbjuder de förutsättningar

Läs mer

Mobila tjänster för ökad service

Mobila tjänster för ökad service Mobila tjänster för ökad service Hans Dahlberg Affärschef, Mobila applikationer och telematik 2009-03-05 1 Mars 2009 Fyra nya trender 1 Settler Corporations 2 Nomad Corporations 3 IT-societeten 4 Infomaniacs

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

16. VOLLEY Volley är tillåtet dock inte på serven.

16. VOLLEY Volley är tillåtet dock inte på serven. Spelregler 1. PLACERING AV SPELARNA Spelet spelas i par Spelarna står i områden som är belägna på varsin sida av nätet. Servaren sätter bollen i spel och mottagaren returnerar bollen. Mottagaren kan stå

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

YOYOCare Vanliga Frågor & Svar

YOYOCare Vanliga Frågor & Svar 1 december 2010 YOYOCare Vanliga Frågor & Svar 1. Vad är YOYOCare? 2 2. Hur fungerar YOYOCare? 2 3. Vilka använder YOYOCare? 2 4. Vad är skillnaden mellan YOYOCare och en vanlig mobiltelefon? 3 5. Hur

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 6 Länklistor 9 Övningar 10 Repetition 11 Kortfattad repetition 9 6 Inledning Välkommen till Nyfiken

Läs mer

Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB

Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB www.smab.se Fiskenytt Januari 2015 Nyhetsbrev från SMAB Sälj & Marknadsutveckling AB Innehåll: Tankar från bryggan Affärsskolorna helt rätt i tidens kundförväntningar Reflektioner från Automotive World

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977 En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01 Innehåll 1 Resultat i sammandrag 3 2 Bakgrund och metod 5 3 : Index 9 4 Mobilt arbetssätt 33 5 Virtuella möten 35 6

Läs mer

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv

Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Kapitel 1 Uråldrig kunskap för ett nytt arbetsliv Enligt legenden levde mänskligheten för många tusen år sedan i hälsa och lycka. Men efterhand som årtusendena gick förbi så började sjukdomar och olycka

Läs mer

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 SMULTRON av Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 - När man har turen att hitta en plats där man trivs

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

DET WEBBASERADE BIBLIOTEKSDATASYSTEMET KOHA - ETT FRITT ALTERNATIV Viktor Sarge - Utvecklingsledare vid Kultur i Halland

DET WEBBASERADE BIBLIOTEKSDATASYSTEMET KOHA - ETT FRITT ALTERNATIV Viktor Sarge - Utvecklingsledare vid Kultur i Halland DET WEBBASERADE BIBLIOTEKSDATASYSTEMET KOHA - ETT FRITT ALTERNATIV Viktor Sarge - Utvecklingsledare vid Kultur i Halland OM PROJEKTET Koha - billigare, bättre och en fri infrastruktur för svenska bibliotek

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

GUIDE FÖR ATT ARBETA SMARTARE I LYNC 2010

GUIDE FÖR ATT ARBETA SMARTARE I LYNC 2010 GUIDE FÖR ATT ARBETA SMARTARE I LYNC 2010 Låta andra få veta vad du gör I Microsoft Lync 2010 anges din närvaro automatiskt utifrån dina aktiviteter eller kalendern i Microsoft Outlook, men du kan ange

Läs mer

KOMMA ÖVERENS. Ett spel om att hitta nya samarbeten

KOMMA ÖVERENS. Ett spel om att hitta nya samarbeten KOMMA ÖVERENS Ett spel om att hitta nya samarbeten Introduktion KOMMA ÖVERENS är ett spel om att skapa nya samarbeten för att lösa gemensamma utmaningar. Genom att byta roller arbetar spelarna tillsammans

Läs mer

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin

utveckling, och ett utmärkt tillfälle för (Det talade ordet gäller) nätverkande och utbyte av idéer mellan Inledningsanförande Sten Nordin (Det talade ordet gäller) Inledningsanförande Sten Nordin Stockholmsmötet 2010, 100531 utveckling, och ett utmärkt tillfälle för nätverkande och utbyte av idéer mellan regionens näringsliv och politiska

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR. Foto: Julia Sjöberg

HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR. Foto: Julia Sjöberg HUR KAN STADSBYGGANDET BIDRA TILL ÖKAD SOCIAL HÅLLBARHET? Foto: Julia Sjöberg ANN LEGEBY ARKITEKTURSKOLAN KTH DECEMBER 2014 TMR Om vi underlättar rörlighet och utbyte mellan olika områden skapar vi förutsättningar

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015

Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi

Läs mer

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren

Boksammanfattning. NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys. Om författaren Boksammanfattning NO FEAR Ledarskap i en tid av digitala cowboys I den nya tidens digitala och snabbt föränderliga värld har en ny generation medarbetare, blivande chefer och kunder vuxit fram. Dagens

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

För varje barns rätt att upptäcka världen

För varje barns rätt att upptäcka världen För varje barns rätt att upptäcka världen Lär dig använda din GPS 1 Vad är GPS? GPS står för Global Positioning System (Global Positions System). GPS använder sig av 27 satelliter som cirkulerar runt jordklotet,

Läs mer

Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark.

Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark. Teknik i förmedlingen - rapport från ett innovationsdygn i Danmark. CNV deltog 15-16 november 2011 på ett innovationsdygn för naturvägledare om ny teknik i förmedlingen. Det var det danska Friluftsrådet,

Läs mer

1. Använda denna bruksanvisning

1. Använda denna bruksanvisning 1. Använda denna bruksanvisning Sektionsrubrik Ett nummer och en rubrik finns för varje sektion. Avsnittsrubrik Varje avsnitt har en rubrik. Åtgärdsnamn Varje åtgärd har ett namn. Specifikt åtgärdsnamn

Läs mer

Hur man använder webbplatsen

Hur man använder webbplatsen Hur man använder webbplatsen Respect 4 Me är en interaktiv webbplats som unga kvinnor kan använda för få hjälp att tänka igenom hur man kan bete sig på ett säkrare sätt i det dagliga livet. www.respect4me.org

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera? Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen

Läs mer

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04.

Översikt av SRS. Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein. Sør-Trøndelag University College 17.04. 2012 Översikt av SRS Trond Morten Thorseth Gabrielle Hansen-Nygård John Birger Stav Knut Bjørkli Pascal Pein Sør-Trøndelag University College 17.04.2012 Innehåll Inledning 3 Vad är ett studentresponssystem

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige

White paper. Vård i världsklass. En möjlighet för Sverige Vård i världsklass En möjlighet för Sverige 2013 Sammanfattning Efterfrågan på vårdinsatser i Sverige är större än tillgången, trots att många medicinska framsteg gjorts i vårt land och trots att vi är

Läs mer

Sakernas internet. (Internet of Things)

Sakernas internet. (Internet of Things) Sakernas internet (Internet of Things) Vad är det? Från streckkoder på paket till bokföringssystem ( Datorerna är ju saker ) Transport Självkörande bilar Automobil Självdisciplinering Träning Kost Sömn

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer