Förskolan Solens. Verksamhetsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förskolan Solens. Verksamhetsberättelse 2013-2014"

Transkript

1 Förskolan Solens Verksamhetsberättelse

2 Innehållsförtäckning. Inledning Riktning Våra värdeord Dokumentation utifrån värdeordet glädje Dokumentation utifrån värdeordet samspel Dokumentation utifrån värdeordet miljö Dokumentation utifrån värdeordet närvarande Historik Synsätt ställningstagande som stödjer våra värden Gemensamma värden Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem En dag på solen Organisation Verksamhetsberättelser Månstrålarna Molnet Regnbågen Stjärnan Månen Solstrålarna Gläntan

3 Inledning Den här boken är skriven för att synliggöra vårt arbete på förskolan. Boken är skriven för Solens familjer och pedagoger, för andra intresserade i och utanför förskole världen, men också som ett dokument riktat utåt mot samhället. Tanken är att skapa ett levande dokument som visar hur vi lever våra planer så att vi kan fortsätta utvärdera och utveckla verksamheten. Boken är tänkt att vara vår fortbildning, vår utvärdering, samt vårt arbets- och reflektionsmaterial. Pedagogisk dokumentation tydliggör arbetsprocessen och hjälper oss att se hur allt hänger ihop och hur vi kan koppla ihop vårt arbete med läroplanens olika delar. Lpfö 98/10 Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhällslivet. Riktning :För att få syn på lärandet, uppfyllelsen av målen och kvalitén har vi använt oss av: Kvalitetsmallen Lotusdiagramet Pedagogisk dokumentation På vilket sätt och i vilken utsträckning har varierat på förskolan. Fokusområde: Vi har haft olika fokusområden på huset. *Läs verksamhetsberätten för respektive avdelning. Om man inte vet var man ska är det ingen idé att skynda sig. Man vet ändå inte när man kommer fram.

4 Våra värdeord Glädje Vi vill ge barnen positiva och lustfyllda upplevelser. Vi ska alla känna glädje på förskolan. Det ska vara roligt att komma hit och att vara här. Vi pedagoger bekräftar, uppmuntrar och utmanar barnen. Samspel Vi bemöter varandra med värme och omtanke. Vi ser kommunikation som en viktig del för att skapa trygghet och tillhörighet där empati och respekt är viktiga delar. Miljö Vi vill erbjuda barnen en inspirerande och inbjudande miljö som lockar till lek, fantasi, kreativitet, lärande, och socialt samspel. Vi arbetar för att sätta barnet i fokus för att på så sätt stärka deras självkänsla och delaktighet. Barnen ska ges möjlighet att påverka innehållet i verksamhetens olika aktiviteter. Närvarande Barn är nyfikna och har lust att lära och utvecklas, de ska känna att deras behov, tankar och idéer är viktiga och värdefulla. Barnen ska möta pedagoger som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig. Vi pedagoger ska vara närvarande, nyfikna, stöttande och lyssna in. Vi använder oss av våra kompetenser och professionalitet, vi tar tillvara på varandras olika styrkor att hjälper varandra att utveckla vår verksamhet.

5 Dokumentation utifrån värdeordet Glädje Vi testar att blåsa såpbubblor en vinterdag i skogen. Många funderingar bland både barn och pedagoger, detta hade vi aldrig testat. Funkar det att blåsa såpbubblor när det är kallt på vintern, eller funkar det bara när det är varm sommar? Hur ser de ut, stora, små eller mittemellan? Hur många bubblor kan det bli 1, 2, 3, 4. Barnen testar att doppa piprensare i såpbubbelblandningen och blåser. Det kommer bubblor i olika storlekar. Några svävar iväg och några smäller direkt. Vissa stannar kvar på piprensaren och vissa kan man fånga upp. Detta ska vi testa någon dag då det är ännu kallare ute, för då ska det visst bildas iskristaller i bubblan, det måste vi utforska mer!

6 Att få skapa en fest till sig själv och sina kompisar, planera klädsel, alla aktiviteter och mat under dagen. Det är glädje!

7 Dokumentation utifrån värdeordet samspel Intresset för dinosaurier är stort i gruppen och vi jobbar tematiskt omkring dinosaurier. Här arbetar två barn tillsammans med att bygga ett dinosauriepussel. Samtal förs mellan barnen omkring dinosauriernas namn och vilka som var växtätare respektive köttätare. Lpfö 98/10 Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Pojken i den randiga tröjan sitter och bygger med Duplo. Den andra pojken leker med flygplan. Efter en stund blir han intresserad av vad pojken i den randiga tröjan gör och de börjar bygga tillsammans.

8 Dokumentation utifrån värdeordet miljö Vi vill erbjuda barnen en inspirerande och inbjudande miljö som lockar till lek, fantasi, kreativitet, lärande, och socialt samspel. Vi arbetar för att sätta barnet i fokus för att på så sätt stärka deras självkänsla och delaktighet. Barnen ska ges möjlighet att påverka innehållet i verksamhetens olika aktiviteter. Lpfö 98/10 Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande

9 Dokumentation utifrån värdeordet närvarande Barn är nyfikna och har lust att lära och utvecklas, de ska känna att deras behov, tankar och idéer är viktiga och värdefulla. Barnen ska möta pedagoger som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig. Vi pedagoger ska vara närvarande, nyfikna, stöttande och lyssna in. Vi använder oss av våra kompetenser och professionalitet, vi tar tillvara på varandras olika styrkor att hjälper varandra att utveckla vår verksamhet. Lpfö 98/10 Barn är nyfikna och har lust att lära Barnen ska möta pedagoger som ser varje barns möjligheter Vi pedagoger ska vara närvarande, nyfikna, stöttande och lyssna in.

10 Historik Syftet är ge oss en samsyn på vårt uppdrag. En gemensam värdegrund att sträva och arbeta mot som förankras i våra dokument. Förskolan får en gemensam grund att stå på. På arbetsplatsträffar under året har vi pedagoger arbetat fram värdeord knytet till: Barnsyn, kunskapssyn, samhällssyn samt synen på den pedagogiska situationen Vi har öppnat upp till diskussion samt reflektion enskilt och i grupp. Orden har sedan sammanställts och arbetats ner endast till en handfull värdeord som sträcker sig över alla utgångssyner. Alla pedagoger har varit delaktiga i arbetet med våra gemensamma värden. Detta gör det möjligt att mötas i gemensamma reflektioner kring vårt pedagogiska arbete. Synsätt/Ställningstagande som stödjer våra värden: Vår barnsyn bygger på synen om det kompetenta barnen som växer och utvecklas av att kommunicera och samspela med andra barn och vuxna. Barn är nyfikna, har en lust att lära och utvecklas.de ska känna att deras tankar och idéer är viktiga och värdefulla. Vår kunskapssyn grundar sig på drivkraften hos barn att söka kunskap. Detta gör barnen i vardagen i form av lärande, lek, olika möten och av samspel. Genom den lärande leken stimuleras bland annat fantasin, kreativiteten, kommunikation och samarbete. Leken gör det även möjligt för barnen att bearbeta sina känslor och upplevelser. Vår samhällsyn bygger på viljan att erbjuda barnen en öppen mötesplats för delaktighet och demokrati, möjlighet att förändra, vara delaktiga och kunna påverka. På ett så sätt skapar vi ett samhälle där alla har samma möjligheter. Vår syn på den pedagogiska situationen är att vår miljö, aktiviteter och material ska vara föränderlig beroende på barnens ålder och intressen möta barnet där de står och ta hänsyn till allas olika förutsättningar. Vi pedagoger ser, lyssnar och lär för att sedan utmana, stimulera och utveckla vår verksamhet.

11 Gemensamma värden Normer och värden. Förskolan skall vila på demokratins grund, alla människors lika värde och medkänsla de skall vara vägledande för vårt sätt att tänka och handla. På Solens förskola strävar vi efter att utveckla barns förmåga till ansvarskänsla, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt viljan att hjälpa andra. Viktigt är även att visa respekt för allt levande och att ha omsorg om sin närmiljö. Utgångspunkten för allt arbete på förskolan är att se varje barns kompitens och intressen oavsett sociala förhållanden och kön, samt sträva efter att erbjuda en miljö som passar alla barn oavsett förutsättningar. Möjlighet finns till kontakt med resurspersoner som specialpedagog och HLT teamet-hälsa-lärande-trygghet. Förskolan samarbetar dessutom med habilitering. På förskolan finns en särskilt upprättad plan för likabehandling. Vi besöker regelbundet vår skog som ligger i anslutning till förskolan. Skogen är en öppen och tillåtande miljö som passar alla våra barn oavsett förutsättningar. I skogen utforskar vi djurlivet och lär oss att vara rädda om både varandra och vår närmiljö. Lpfö 98/10 Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.

12 Utveckling och lärande. Leken har en grundläggande betydelse för barnens utveckling och lärande. På förskolan ges barnen möjlighet att utveckla lyssnande och hänsyn, vilket är andra viktiga förutsättningar för lärande. På förskolan är intresse och olika projekt en viktig form för lärande. Vi strävar efter att varje barn får: utveckla sin självkänsla och vara trygg i den utvecklas i sin takt på olika områden utveckla sin nyfikenhet och sin fantasi utveckla samspel och samarbete med andra utveckla sin förmåga att se sammanhang och tänka logiskt utveckla sin förmåga att skapa, bygga och konstruera utveckla sitt språk och sitt ordförråd samt uttrycka sina tankar utveckla sin tids- och rumsuppfattning samt använda matematik i vardagen utveckla sin rörelseförmåga, kroppsuppfattning och koordination uttrycka sig i sång, bild, musik och drama

13 En pedagog tog en dag med sig en stekpanna med små runda hål i. Vad kan man använda den här till? Barnen blev rätt oense över namnet på maträtten man använde stekpannan till, men var överrens om att det smakade likadant. Barnen hävdade att det hette som de sa, det var det enda rätta, de andra hade fel! -Pannkakor! -Nä plättar! -Man kan steka i den. -Vad kan man steka? -Plättar. -Nä pannkakor. Diskussionen var i full gång Vi läser i kokboken och följer receptet. Barnen upplevdes intresserade av processen. De turades om att stå och titta på när det fräste i pannan och räkna de färdiga plättarna/pannkakorna. Kan ni återberätta vad det vi har gjort nu till mellanmål? En fyra årig flicka och en tre årig flicka säger: -Vi gör pannkakor, -Nä, plättar heter det. - Man tar mjölk, mjöl och lite grädde tror jag. -Ägg och smör också. -Vi vispade sedan stekte vi. -Man tar en stekpanna och häller i smet. -Stekpannan sätter man på en knapp på spisen, sen steker man. -Man kan kasta upp dom i luften för då vänds dom. Vi får inte röra stekpannan för då bränns man. -Det är så gott! Diskussionerna var högljudda, men vi kom tillslut fram till att det är samma maträtt bara olika namn, och att alla får kalla det för vad man vill. Lika men ändå olika!

14 Barns inflytande Vår verksamhet strävar vi efter att skapa en miljö som uppmuntrar och stödjer barnens delaktighet och inflytande i vardagliga situationer. Vi strävar efter att ge barnen delaktighet och inflytande dels genom att tillvara deras spontana önskemål och genom att ställa direkta frågor. Det kan handla om att måla och rita vad man tycker är roligt och meningsfullt. Vi strävar även efter att fånga upp barnens egna intressen och att de har möjlighet att påverka verksamhetens innehåll. Alla barn ska kunna säga vad de tycker och tänker samtidigt som man respekterar andras åsikter. Vi har under året medvetet försökt att fånga upp de funderingar och intressen som dykt upp i barngruppen genom att aktivt lyssna och iaktta barnen. Det har inneburit att vi inte bara har jobbat med projekt som löpt över flera dagar/veckor, även väldigt korta och spontana infall har varit lika viktiga att fånga upp. Ett sådant exempel är när några barn började skapa med de tygbitar vi hade i en låda. Under några dagar förvandlades Paviljongen till ett litet modehus och vi uppmuntrade barnen att skapa egna alster.

15 Vi pratade om att det finns uppvisningar där klädskapare får visa upp sina olika kreationer och tillsammans sökte vi och hittade korta filmklipp från olika modevisningar. Inspirationen flödade och under ett par dagar så tillverkades de mest fantastiska plagg. Bland annat fick kapsyler bli knappar och en del kapsyler kläddes med tyg. Barnen funderade själva ut hur man tillverkar en tröja eller kjol och genom att prova sig fram så hittade de själva vilket sätt som var bäst för att just deras idé skulle bli som de hade tänkt sig, förutom nål och tråd användes limpistolen flitigt. Även om det här intresset klingade av inom några dagar och bara omfattade 3-4 barn så är det viktigt att även spontana och kortvariga infall tas på allvar och att vi pedagoger ger även det lilla intresset tid att blomma.

16 Förskola och hem. Vi strävar efter att alla barn och föräldrar ska få en god introduktion vid inskolningen. Vi strävar efter att visa alla vårdnadshavare respekt och verka för en tillitsfull relation med barnens vårdnadshavare. I den dagliga kontakten för vi fortlöpande samtal om barnets trivsel, utveckling och lärande. Vi erbjuder utvecklingssamtal en gång per termin. Vi strävar efter att ge föräldrarna kunskap om och inflytande på vår verksamhet. Detta sker genom den dagliga kontakten, föräldramöten, utvecklingssamtal och gemensamma fester. Utöver detta gör vi vartannat år en skriftlig utvärdering, där vårdnadshavare synpunkter på verksamheten fångas upp. Inskolningen lägger grunden för barnens vistelse här på förskolan. Det är av stor vikt att vi skapar förtroende hos vårdnadshavare och barnen. Under inskolningen försöker vi hitta den viktiga anknytningen till barnet, som behövs för att barnet ska kunna känna trygghet och utvecklas. Vår inskolning innebär att vårdnadshavarna är delaktiga i inskolningsprocessen.

17 Barnens fyra första dagar är vårdnadshavarna med hela tiden och deltar aktivt i verksamheten. Det ger vårdnadshavarna en inblick i förskolans verksamhet, och vi får i lugn och ro lära känna varandra. Barnet får succesivt bekanta sig med det nya tillsammans i trygghet med sina vårdnadshavare. Vi förlänger dagarna, och lägger till nya moment allt eftersom barnet vänjer sig med tillvaron på Förskolan. Detta kan se olika ut från barn till barn hur snabbt man kan avancera. Här är det av största vikt att pedagogerna för en tydlig och öppen kommunikation med föräldrarna så att man kan vara flexibel under inskolningstiden utifrån barnets behov. Den dagliga kontakten med vårdnadshavarna ska vara tydlig och enkel. Vi berättar om vad vi gjort under dagen och om det hänt någonting särskilt som vi anser att föräldern borde ha kännedom om. Ibland skickar vi ut information via mail eller sätter lappar på barnens skåp. Vi uppmuntrar även vårdnadshavarna att komma med frågor och funderingar. Vi erbjuder vårdnadshavarna utvecklingssamtal minst en gång per år. Här kan vi berätta om vår verksamhet utifrån just deras barn. Vi kan också ta upp om vi har några funderingar eller något som vi känner oss oroliga för. Vårdnadshavarna har chans att ge sin respons på verksamheten, både ris och ros. Vi har också möjlighet att tillsammans med vårdnadshavarna hitta lösningar på utmaningar som vi kan se. Vi kan också ha extra samtal på vårdnadshavarna eller pedagogernas önskan, allt med barnets bästa i focus. Vårdnadshavarna har också möjlighet att en gång per år fylla i en föräldraenkät och tycka till om verksamheten. Vi bjuder in till fika och fester 1-2 gånger per termin. Då får vårdnadshavarna träffa varandra, titta runt i lokalerna och få en inblick i barnens värld här på förskolan.

18 Så här kan en dag på Solen se ut: Solen öppnar Frukost Samling och fruktstund Aktiviteter Lunch En stunds vila Mellanmål Fri lek Solen stänger Organisation Förskolan Solen byggdes Förskolan är placerad intill ett natur- och skogsområde med en grind direkt ut till skogen och elljusspåret. På förskolan Solen är hela huset ett arbetslag och därmed är alla barn allas angelägenhet. Personalstyrkan består av22 pedagoger. Förskolan har under läsåret haft ca 95 barn, i åldrarna 1-5 år. Hemvistet Östan består av två avdelningar regnbågen och Molnet med barn i åldern 1-4. Hemvistet Västan består av två hemvisten Stjärnan och Månen med barn i åldern 1-4. Månstrålarna startade vi upp en ny grupp hösten-13 barn födda -11/-12. Solens 5-års verksamhet heter Solstrålarna och Gläntan, för tillfället är de belägna vid Skogstorpet, dels i en paviljong (Solstrålarna) och dels i en angränsande byggnad (Gläntan) Verksamheten/personalen är organiserad så att alla tar gemensamt ansvar för alla barn och för förskolans totala verksamhet.

19 Förskolans samverkansformer har varit enligt följande: En arbetsplatsträff/månad, för alla Ett hemvistmöte/månad, för alla arbetslag En infogrupp bestående av 2 personal/hemvist och förskolechef, träffas 2 ggr./månad. infogruppen har en fast dagordning med punkter att diskutera vid varje träff; ekonomi/inköp, arbetsmiljö, personalfrågor, verksamhet/förändring och övrigt. En PUT grupp pedagogiskt utvecklingsteam, pedagogisk samverkan mellan förskolorna i centrala Sävar En Central Styrgrupp/LSG för alla Sävars förskolor som träffas en gång i månad, 2 fackliga representanter med verkar från varje förskola.

20 Utklädning Verksamhetsberättelser: Månstrålarna Består av 12barn 1-2år och 3 pedagoger och rollek. Hittat trygghet för barnen i gruppen och med oss pedagoger, de skall trivas i miljön och rutinerna i grundverksamheten Jobbar i smågrupper inne/ute Vi är nära barnen och observerar barngruppen med film och foto som verktyg. Introduserar nya material eftersom, Lera, Måla, pennor, byggplattor mm. Vi vägleder barnen i samspelet med varandra: ex Säga nej och lyssna till nej. Samt läsa av varandras känslouttryck. Jobbar med tecken som språkstöd. Lärdommar: Det är viktigt med en tydlig och strukturerad inskolning. Gruppinskolning går bra om man får dela upp barnen i lämpligt stora grupper, de nya barnen får några dagar att landa innan nästa grupp kommer. Vi har sett att det är viktigt att bygga en bra grundverksamhet för att barngruppen skall bli lugn, trygg och knyta an till oss pedagoger. Gubbe sönder! Laga gubbe Hjälp Vi testar nya tekniker och nytt material, både enskilt och i grupp

21 Mycket sång och musik med spel på trumman. Språket stimuleras och utvecklas, gemenskapen stärks och glädjen sprider sig i rummet Vi har under läsåret 2013/2014 jobbat med språkstimulans Vi på månstrålarna bland har annat haft genom fokus på sång trygghet. och musik. Vi väljer I närheten att sitta mycket på golvet på känner golvet nära vi glädje barnen tillsammans. mitt i deras lek. Det skapar trygghet och gemenskap. Lpfö 98/10 Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp. Förskolan ska erbjuda en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskiltda barnet och barngruppen.

22 Molnet:Består av 15 barn i åldrarna 1-4år och 3 pedagoger. Regnbågen: Består av 16 barn i åldern 1-4 och 3 pedagoger Vi började hösten 2013 med ett förutbestämt tema som var gemensamt för hela huset. Temat var Alfons Åberg. Vi valde också att tillsammans med vår grannavdelning prova ett för oss nytt arbetssätt där vi under förmiddagarna fyra dagar i veckan delade in barnen i tvärgrupper utifrån ålder. Genom att dela in barnen i åldersgrupper kunde vi utmana varje grupp på deras nivå samtidigt som vi genom de olika områdena visste att barnen hade fått med sig flera olika delar av läroplanen varje vecka. De olika grupperna fick möta temat Alfons Åberg utifrån områdena Språk, Matematik, Naturvetenskap/Teknik samt Skapande. Vi tänker oss att vi då nyttjar pedagogernas styrkor och kompetenser på bästa sätt men också att barnen kan inspirera varnadra i åldersgrupperna och smitta varandra med ny kunskap. Barnen delas in i tvärgrupper utifrån ålder: -09:or, -10:or och -10/11 grupp. Pedagogerna ansvarar två och två för varje fokusområde medan barngrupperna roterar och får därmed tillgång till alla pedagoger samt olika fokusområden. Barnen deltog entusiastiskt i sina grupper! Utöver de rena kunskapsmålen som varje grupp utformar så lägger vi stort fokus i grupperna på värdegrundsarbete. Lpfö 98/10 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Måndags förmiddagarna och fredags förmiddagarna turas Molnets och Regnbågens pedagoger om att ha planeringstid. Den personalgrupp som inte planerar tar hand om barnen.

23 Skapande: Lpfö 98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp med olika tekniker, material och redskap. Vårt mål har varit att få alla barn i alla grupper att vara delaktiga i den skapande processen. Vi har arbetat med skapande i olika former tex. Papier mache, målning, lera, klistra. Barnen har deltagit med glädje och nyfikenhet i alla grupper och det har fungerat bra med de åldersindelade grupperna Vår Alfons docka i papier mache Alfons dockan klädd i silkespapper och målad i färg.

24 Språk: Lpfö 98/10 Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar,ställa frågor,argumentera och kommunicera med andra Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Vi har arbetat med dramatisering och sagolik sagolek, berättande i mindre grupper, olika rörelselekar och med ramsor och sånger. Barnen har deltagit med liv å lust och vår inriktning har varit drama och rörelselek därför att det visade sig att barnen tycke att det var roligast. Dramatisering av God natt Alfons Åberg boken

25 Matematik, naturvetenskap och teknik: Lpfö98/10, Utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp Utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, Konkreta aktiviteter för att nå målen under veckorna (indelade i 3-veckorsperioder) Uppdragskort Dramatisera Bockarna Bruse Färger i naturen Följa ett träd / årstidsväxling Sifferkort Mäta och jämföra naturmaterial Motoriska aktiviteter Analysfrågor/ Viktiga resultat Vi har vistats i skogen vid alla tillfällen. I och med uppdragskorten och dokumentationerna har vi sett att barnen fått en förståelse för sambandet mellan siffror och mängd. Genom att barnen fått konkreta upplevelser av olika jämförelseord vad gäller storlek, antal, kvantitet, längd och höjd har de fått undersöka och reflektera själva och visar större o större intresse o glädje att vistas i skogen.. I båda grupperna märker vi att alla barn tycker att utflykterna till skogen varit roliga o aktiviteterna har varit mycket uppskattade! Vi ser ett både ett intresse och ett lärande för matematiska begrepp genom våra dokumentationer och en ökad förståelse av samband i naturen ex. årstidsväxlingar. Många av aktiviteterna har byggt på att barnen samarbetar och hjälper varandra. Vi upplever att barnen har fördjupat relationerna mellan avd. och leker mera med varandra även ute på gården.

26 En av höjdpunkterna för 09-orna under den andra perioden var utflykten till grillkåtan med Västans 09-grupp. En höjdpunkt för 10-gruppen var picknicken vid klippan vid elljusspåret. Genom att alla barnen deltagit i de olika aktiviteterna med glädje, förutsätter vi att deras självkänsla och självförtroende stärkts! ramlar löven ramlar löven Vad tror ni händer med träden när det blir kallare ute? Vi leker Bockarna Bruse Det dör Löven blir gul aaocharöd. tappar löven Löven ramlar ner

27 Vårterminen 2014 Vi tyckte inte att barnens intressen inte tillgodosågs på ett bra sätt under hösten. Då vi upplevde att barngruppen fortfarande var lite orolig så fokuserade vi återigen på vår grundverksamhet under de första månaderna på terminen Nu träffas barnen född-09 varje onsdag fm från både Molnet och Regnbågen med två pedagoger under temat natur/teknik/experiment vi läste bland annat en bok som handlar om djur & djurspår som blev underlag för samtal. Vid andra tillfället hade vi skrivit ut bilder på några av de vanligaste djuren som lever i skogen. Sedan kopierade vi djurspår till de djuren vi hade valt från boken vem har varit här. Här fick barnen para ihop spår med rätt djur. Detta tyckte barnen var väldigt roligt. Barnen fick vid tredje tillfället leka andra lekar som att härma olika djurs Rörelser och ljud. Vi har även tittat på film. Barnen har jobba med lera. Det slutade med att barnen bland annat byggde berg, stenar, snögubbar. Några av barnen började doppa djuren i leran och uttryckte att djuren tycker om att leka i leran. Barnen fick vid ett annat tillfälle måla sina skulpturer. I Lpfö 98/10 står det att förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin skapande förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama.

28 Sammanfattning: Efter samtal med barnen och även utifrån vår egen tolkning av barnens reaktioner vid de olika tillfällena så tyckte barnen att det var väldigt roligt med de lekar som utfördes. Barnen tyckte nog att det var mest kul att jobba med lera. Detta utifrån den glädjen som visades vid detta tillfälle. Att de inte ville avsluta aktiviteten tydde på att denna aktivitet var väldigt uppskattad. Experiment: Vi har även gjort några intressanta experimenter, bland annat har vi utforskat vatten med andra vätskor, vilket uppskattades mycket av barnen Reflektion: Att tänka på: vikten av planerings och förberedelse tid.

29 Molnet: Vi ville försöka göra vår verksamhetsstruktur tydligare och de konkreta åtgärderna var att arbeta med miljön, se över våra rutiner och observera barnens lek och samspel. Vi gjorde ett studiebesök på Förskolan Karlavagnen där vi fick lite nya idéer och tips då det gäller miljön. När vi förändrat vårt arbetssätt och inomhusmiljö har vi utgått både från lekobservationer och intervjuer med barnen. Efter denna kartläggning av gruppen har vi arbetat intensivt i små grupper både ute och inne. Det har varit både fasta grupper och utifrån barnens önskningar. Vi har gjort flera små stationer med plats för ca 2-3 barn/station t ex en skaparhörna med återvinningsmaterial, en bokhörna, en rit- och skrivhörna, pysselhörna, ljusbordshörna, bygghörna För att ge barnen inflytande och möjlighet att leka med olika kompisar har vi dessutom introducerat en aktivitetstavla där barnen får göra ett aktivt val av aktivitet. Barnen får träna sig i att tänka efter vad det vill göra, hantera besvikelse om en aktivitet redan är full, träna turtagning, självbehärskning, problemlösning. Vi har genom åren arbetat mycket med ett material som heter Start, där fokus ligger på sociala och emotionella färdigheter. Detta fokus genomsyrar hela vår verksamhet eftersom det är i samspel med andra barn och vuxna, som ett gott lärande uppstår! Vi har också under Vt-14 introducerat Veckans Moln som bla innebär att varje barn uppmärksammas lite extra. Barnet får t ex - Ta med och presentera ett gosedjur och en leksak för sina kompisar - Göra hand- och fotavtryck - Rita ett självporträtt - Hjälpa till med en del praktiska sysslor t ex lunchdukning

30 Då många av barnen slutade att sova i slutet på ht, så har vi arbetat fram en ny struktur på vilan. I soffan i köket sitter fyra barn och en pedagog enligt ett rullande schema, där vi läser böcker och har boksamtal. De övriga barnen ligger tillsammans på yogamattor i lekrummet. Här har fokus varit återhämtning genom yoga, massage, lyssnat på klassisk musik osv. Klassisk musik blev en inkörsport att jobba med sagor och troll på olika sätt. Vi har skapat troll, sjungit, dramatiserat och dansat till sagan om Bergakungen.

31 Regnbågen: Eftersom många av våra barn är väldigt intresserade av skapande med allehanda material, så har vi lagt ner ett stort arbete på att inreda ett rum med möjlighet att skapa fritt med en mängd olika material och tekniker. Detta rum är mycket uppskattat av barnen och används flitigt under alla tider på dagen. Varje tisdag förmiddag har de yngsta barnen en skapande aktivitet. Torsdag förmiddag tar vi en promenad i byn, kanske till en lekpark, eller besöker skogen. Vi bestämmer också vem som ska bli nästa Veckans Regnbåge.

32 VECKANS REGNBÅGE Vi ville fokusera extra på varje enskilt barn under en vecka var, att det får stå i fokus och uppmärksammas inför gruppen. De får visa ett mjukdjur och en leksak som de berättar om inför gruppen. Barnen får även göra ett självporträtt och hand- och fotavtryck under den aktuella veckan. Sen dokumenterar vi genom att ta kort på barnet och skriva ned vad de säger. När alla fått göra det sätts det in i deras portfolio. De övriga barnen får en möjlighet att lära sig att respektera och lyssna på varandra. Veckans regnbåge får också hjälpa till med olika sysslor, tex dela ut frukt och bestämma i vilken ordning barnen går till lunchbordet. Lpfö 98/10 -Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den -utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga -utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.

33

34

35 Stjärnan: Består av 15 barn i åldrarna 2-4 år och 3 pedagoger. Månen: Består av 16 barn i åldrarna 2-4 år och 3 pedagoger. Våren 2013 började vi diskutera avdelningarna emellan om att ett samarbete kommande höst hade varit givande. Boken Aja Baja Alfons Åberg har varit en utgångspunkt för oss i arbetsplaneringen och en röd tråd mellan grupperna. Utifrån läroplanen valde vi ut följande tre områden; Natur och matematik, Skapande samt Musik och Drama, som i sin tur kom att bli våra grupper. I alla grupper har vi blandat barn från Månen och Stjärnan, grupperna är åldershomogena. I varje grupp ingår en pedagog från Stjärnan respektive en pedagog från Månen. Vi har nu arbetat två terminer med detta arbetssätt, ett arbetssätt vi alla tycker varit givande. Barnen får under en vecka möta och ta del av olika områden och aktiviteter, dessutom interagera och uteveckla relationer med barn från grannavdelningen. Vi pedagoger har upplevt samarbetet och arbetssättet givande. Vi har upplevt en mindre stress än tidigare år, då vi nu kan fokusera på det specifika området som just vi har ansvar för. Vi har även haft en backup-plan vilket gjort det möjligt för oss att genomföra grupperna trots att vi varit en pedagog kort. Arbetet har fortlöpt på så sätt att vi haft grupper två veckor (tis-tors) och därefter en planerings-/ reflektionsvecka. Grupperna har varit på förmiddagarna mellan kl. 09:30-10:40. I början av vårterminen bjöd vi in föräldrarna till vernissage/föräldrafika där barnen fick visa vad de gör i de olika grupperna. Barnens intresse ledde till nya nyfikenhetsområden vilket har gjort att temarbetet svängt. Vi har kommit ifrån Alfons och arbetar mer med barnens egna berättelser samt att illustrera dem. Detta ser vi som positivt då vi vill att barnen skall kunna påverka temats riktning. Temaarbetet har varit ett sätt för oss att skapa samhörighet och gemenskap mellan Stjärnan och Månen, vilket vi ser varit lyckat.

36 Skapande I skapandegruppen har målet varit att låta barnen få möta och våga använda sig av olika skapandematerial och tekniker samt låta dem bli trygga med varandra, träna på att samarbeta och ta hänsyn till varandra. Vi har bl.a. snickrat en helikopter, gjort en Alfons-docka av papirmache, funderat över vad glädje är och hur ett glatt ansikte ser ut klippt och klistrat och diskuterat och insett att man kan tycka olika, ritat av våra kroppar (hur ser vi ut, vilka färger är det på kläderna? Hur många fingrar har jag, hur lång är jag? o.s.v.), kladdat med fingerfärg, lekt med deltasand m.m. Under tidens gång har vi sett att barnen tagit mer kontakt med varandra avdelningarna emellan. Vissa moment har varit främmande och helt nya för vissa och vissa saker har varit lite spännande att prova. Men med lite tid och en pedagog man känner sig trygg med i närheten har alla barnen provat det vi erbjudit, vissa insåg att de inte tycker om vad de just provade medan andra upptäckte ett nytt spännande material/tekniker som gärna används och utforskas mer. Målar av vilda djur Vilka djur finns i Djungeln, vilka djur ser Alfons? Hur ser de ut? Helikopterbygge Hur ser en helikopter ut, vad behöver man för att bygga en helikopter? Barnen ville göra en ritning först. Sen blev det dags att bygga! Sensorisk fingerfärg Barnen fick kladda på med fingerfärg. Lite spännande i början för vissa, men efter ett tag högg alla i och utforskade färgen på både papper och kropp.

37 Drama: Vi har använt oss att dramatisera Aja baja Alfons Åberg, barnen har varit väldigt aktiva, deltagit aktivt och varit väldigt inspirerande. Barnen har i små grupper fått varit med i sagolik sagolek där vi gestaltat sagan med oss själva. Barnen har fantiserat fram händelseförloppet i boken. Detta har blivit en lek, en lek där man tillsammans med barnen skapar en fantasivärld där de ingår i en grupp. Drama skapar gynnsammare förutsättningar för inlärningen genom att både förståndet, känslan och kroppen intresseras. Kunskapen blir fångad på ett helt annat sätt, än om vi bara läser eller hör något berättas. Barnens lärande Barnen har tydligt kunnat återberätta bokens innehåll och hur det skall gestaltats. Vi upplever att de tysta barnen har tagit större plats och vågat inträda de roller som fanns. Vikten av att fantisera och kreativt skapa med hjälp av att dramatisera. Vi har sett att barnen efter drama övningarna har fortsatt i den fria leken där de själva har gestaltat de olika karaktärerna, vi har tryckt på de olika känslo- intrycken som boken förmedlar där alfons visar olika känslor som besviken, ledsen glad och rädd. Barnen har varit aktiva och används sig av flera sinnen och detta ökar förmågan till inlärning. Genom drama kommer begrepp, fakta och andra kunskaper på ett naturligt sätt. Dessutom får barnen bättre verbal utveckling på köpet. Barnen som leker i grupper utvecklar språk. Drama och lek har en viktig funktion för den fysiska utvecklingen. Dramaövningar och lekar kräver olika fysiska rörelser. Hela kroppen stimuleras positivt och barn får utökad förmåga att hantera kroppen. De tränar upp smidighet, kontakt (t.ex. öga -hand) samordning, balans med mera. Allt detta kan bidra till att barn utvecklar sin motorik på bättre sätt. Detta ger samarbete och väldig social träning. Vi har haft magiska stunder när vi flugit helikopter över djungeln där barnen och även vi vuxna känt att det har varit en stund av stark fantasiupplevelse. Alla har varit med tillsammans/gemensamt rest till djungeln och träffar tigrar och lejon.

38 Vi har blivit väldigt förvånade över barnen uppsnappning förmåga och hur lätt de lär sig de olika replikföljderna. Hur snabbt de uppfattar handlingen och hur lätt de gestaltar de olika karaktärerna. Barnen höjer förmågan att förstå sig själva och andra, de tränar upp förmågan att kommunicera med andra. Pedagogiskt drama kan hjälpa barn att öka kunskaperna hos sig själva och de lär sig mycket mer genom att samarbeta, uppleva och pröva på olika sakar med deras kompisar. Allt detta kan vara en bra grund för att barnen kan nå en personlig utveckling. Musiklyssning Barnen har fått lyssna till olika musikstycken, olika genrer. Vi har sett att barnen lyssnar noga och kan själva i sitt eget jag känna vilken musik som berör just dem. Vi har sett att hur barnen reagerar på när det skiftas från upp tempomusik till lugnare, typ klassisk musik. Barnen har vid fri lek fått lyssna till de olika genrerna, där har vi sett hur barnen fångas upp av musiken till ett positivt sätt, där musiken har hjälp den fria leken framåt. Det fria ordet och sagans kraft. Hur en saga växer fram från bilder och barnens egen fantasi. I varje grupp har barnen fått arbeta med hjälp av bilder skapat en egen saga. De har fantiserat fram en saga tillsammans. Barnen har tränat sitt berättande och sin eget kreativa berättande som blivit till en löpande text. Barnen har tränat på att vänta, lyssnat in de andras berättande skapat med ord fått lära sig gången i språket. Barnen har fått använda sig också av kroppen och lekt fram berättelsen. Alla barn har fått sin röst hörd och deras ord finns i sin grupps saga. Se en berättelse formas av det skrivna ordet. Känna sig lyssnade på, känna att det jag berättar är viktigt. Att det skrivande språket har stor makt. Tränat återberättande, Minnesträning. Glädje-Kreativitet-Samarbete

39 Natur och matematik I natur och matematik gruppen har målet varit att skapa nyfikenhet och lust till att vistas ute i naturen. Första gångerna ute i skogen så observerade vi barnen. Vi planerade sedan verksamheten i stort utifrån barnens intressen. Vi har startat varje tillfälle med vår startramsa Jag vickar på huvudet av och an och avslutat med fingerramsan Tumme röd och tumme grå. Varje åldersgrupp har haft ett eget hemställe ute i skogen. På den platsen har vi genomfört många av aktiviteterna som gett kunskaper om natur och matematik. Den fria leken har också fått stort utrymme. Där har barnen utvidgat sina kompisrelationer och lekt med stor fantasi och uppfinningsrikedom. Vi har bl.a. plockat och ätit olika sorters bär, vi har lekt Burr där vi lärt oss benämna olika skogsföremål (grankotte, tall kvist, ljung blåbärsris mm), vi har jobbat med matematiska begrepp (lång, kort, tung, lätt mm) vi har gjort upp eld och grillat i skogen samt pratat om vad man bör tänka på när man eldar ute i skogen, vi har pratat om vilka djur som finns i vår natur, vi har letat djurspår, vi har pratat om var många djur tar vägen på vintern, vi har blåst såpbubblor, vi har tillverkat stentroll där vi använt oss av skogsmaterial. Vi har vid några tillfällen haft inomhusaktiviter, vi har gjort experiment i snö samt måla konstverk i snö. Avslutningsramsa Tumme röd och tumme grå På väg ut i skogen Skogen har gett många tillfällen till att träna motoriken. Barnen har tyckt om att klättra på stora stenar.

40 Vart tar våra småkryp vägen på vintern? Här har vi skakat på en grankvist. Vi hittade en del små insekter som övervintrade i granen.

41 Stjärnan: Vi har arbetat med barns inflytande, vi har sett att barnen behövt mer utmaningar/ stimulans, därför har vi skapat en miljö där barnen själva kunnat nyttja matrialen vi har. Vi har även köpt in nytt material som ger utrymme för barnens egen kreativitet.. Vi har sett att barnen har utvecklats och då har vi gett mera utmaningar som har stimulerat och gett resultat i barnens egna jag och i det sociala emotionella utvecklandet. Vi har försökt låta barnens inflytande vara en stor del i verksamheten. Den fria leken med vuxen ansvar har varit en stor del, utmana leken hitta nya leksituationer. Vi har haft skapande som grund för metod för lärandet, vi anser att det fria skapandet är en väldigt viktig del i barnens lärsituation. Barn lär av sina sinnen, vi har försökt aktivt använt oss av bild/form och musik i vårt arbete med barnen. Barnen har fått delta i skapandet både i grupp och enskilt. Vi har använt oss av att låta barnen få skapa fritt med färg och form, vi har medvetet använt oss av olika skapande tekniker för att barnen skall få inspireras i det fria skapandet Vikten av att följa den röda tråden i skapande känna lukta se, från äpplet i äppelträdet till hur man konkret och illustrerar äpplet på papperet där vi sett att barnen tidigt urskilja äpplena form och kan med sina sinnen skapa.

42 Månen: Det har varit ett lite speciellt år då verksamheten kantats av personalbyten. Fokus har varit att behålla ett lugn i gruppen, att barnen ska känna sig trygga och att verksamheten ska vara meningsfull för barnen. Det har under året varit aktuellt att arbeta kring kompisrelationer; Hur är man en bra kompis? Hur är vi mot varandra? Hur vill vi bli bemötta? etc. Under våren har vi köpt in ett material som vi fördjupat oss i ännu mer; Snick & Snack i Kungaskogen bygger en koja. Det är ett material som fokuserar på just kompisrelationer. Vi har valt att arbeta i mindre grupper varje dag efter lunch, detta för att alla barn ska få tillfälle att ha en stund med en pedagog i en mindre grupp. Vi tycker det är viktigt att alla barn ska få komma till tals, vilket har varit huvudfokus i dessa grupper. Vi har i grupperna bl.a. spelat spel, skapat och läst sagor. I dessa grupper har vi även lagt stor vikt på språkutveckling. Utöver detta har vi dessutom haft en specifik språkgrupp med några barn som vi anser behöver ett extra stöd i sin språkutveckling. Vi har i gruppen barn med annat modersmål. En gång i veckan har en modersmålslärare kommit hit och samspelat/samspråkat tillsammans med de aktuella barnen. Läraren har även till viss del låtit övriga gruppen delta. Alla barn i gruppen har uppskattat dessa besök. Utöver detta har vi själva också försökt att använda barnens modersmål i verksamheten, t.ex. genom sånger. Vi har under året arbetat med att utöka barnens inflytande i vår verksamhet. Vi har lagt stort fokus på måltiderna där vi börjat med buffébord. Barnen får själva komma och ta mat och avgöra vad och hur mycket de vill ha på sin tallrik. Vi har uppmuntrat barnen att smaka på minst två olika grönsaker och vi kan med tiden se att barnen tagit till sig detta. Vi upplever att barnen tycker att detta är roligt och vi kan se att barnen äter mer allsidigt. Vi tycker barnen har blivit duktiga på att pröva nya maträtter/grönsaker och de äter mer. Trots att vi haft en del personalbyten under året har vi upplevt att barngruppen är trygg. Gruppen har haft stort rörelsebehov, de har varit positiva till olika aktiviteter och vi har fått skratta mycket tillsammans.

43

44 Vi kan se barnet som ett litet frö som vi pedagoger ska ge näring. Trygghet, samhörighet, bli sedda, tid, förtroende, utmaningar, vägledning i form av stöttning och tydliga ramar och tydlighet, pedagoger som förebilder, glädje, flexibilitet, tillit. Vi kan inte göda fröet med all näring på en och samma gång. Det är vi pedagoger som ger förutsättningarna under förskoletiden. Det lilla fröet behöver jord(miljön) Sol och vind (stimulans, aktiviteter) Vi sätter det lilla fröet på att tåg som åker ut i världen för att utforska.

45 Solstrålarna Består av en grupp med 23 barn och 4 pedagoger. Vi håller till i en paviljong i anlutning till Sävar IK:s idrottsplats. Vi har det trångt inne, men en fantastisk utemiljö med stora fria ytor och nära till skogen. Eftersom vi inte har någon inhägnad runt gården, har de fått frihet under eget ansvar att hålla sig innanför gränser som vi vuxna har bestämt. Det har fungerat på ett alldeles utmärkt sätt. På vintern har vi haft skridskobana och skidspår, där alla har tränat och kämpat med bravur. Här på Solstrålarna har vi ett medforskande arbetssätt, vilket innebär att vi följer barnens upptäkter och intressen, och fördjupar oss i dessa. Är barnen nyfikna och tycker att det är roligt så lär ju de sig också mycket! Språkträning och matematik har vi haft som en grundläggande bas de här åren. Vi har inte använt oss av en speciell inriktning eller metod. Utan på ett lekfullt sätt har vi tränat detta på samlingarna och även i de vardagliga aktiviteterna. För att lära oss hur vi ska vara mot varandra och vara en bra kompis har vi använt oss av ett materiel som heter Stegvis, och är en låda med bilder, exempelsituationer med övningar och diskussionspunkter som ett underlag för samtal. Detta har vi upplevt som mycket givande och lättförståeligt för barnen. Vi har även sett ett program från UR som heter Värsta Bästa Vänner. Barnens inflytande är viktigt. Bland annat därför använder vi oss av ett medforskande arbetssätt plus att vi ger de möjlighet att få vara med och bestämma vad vi ska göra, få talutrymme, få rösta om vissa saker osv. Helt enkelt få känna att deras åsikter har betydelse!

46 Våra fördjupningsteman de här åren: Regnbågen Rymden med ett studiebesök på Umevatoriet Skelettet Experiment på Umevatoriet Maskarnas värld Göra ett rockrum Göra ett eget kalas till oss själva med discodans! Emblas Universum ( fördjupning i en bilderbok i ett kommunövergripande projekt tillsammans med biblioteken) Tidigt i höstas gjorde Solstrålarna ett studiebesök på Umevatoriet. Det fanns redan mycket nyfikenhet om rymden hos barnen. Under studiebesöket fick vi mer kunskap och även inspiration till ytterligare utforskande. Samband med detta studiebesök gjorde Solstrålarna dessutom ett besök vid Bagdads räknetält. Där fick vi på många olika sätt leka matematik vilket uppskattades enormt mycket av både barn och vuxna. Rymdtemat fortsatte passande med julkalender i form av Barnen Hedenhös och sedan med bokprojektet Emblas universum. Boken om Embla är ett projekt som initierats av biblioteken i Umeå kommun. För Solstrålarnas del innebar det att vi besökte Sävar bibliotek och fick boken uppläst av bibliotikarien Anna. Väl hemma på Solstrålarna har barnen fått boken uppläst i smågrupper och sedan diskuterat den. Utifrån vad barnen intresserade sig för har det sedan skapats fantasiplaneter, raketer, UFO m.m. Allt avslutades med en utställning på Sävar bibliotek samt en sagofest på Gammliaområdet.

47 Solstrålarna gjorde också ett mycket uppskattat besök hos kemidraken Berta. De fick inblick i hur kemin finns runt omkring dem i vardagen, men även göra praktiska kemiexperiment. Dessa experiment bestod bland annat i att blanda färgade lösningar med olika hög sockerhalt. Barnen kunde sedan lägga dessa lösningar ovanpå varandra i ett provrör och bygga ett slags färgspektra. Lpfö 98/10 ska förskolan verka för att barnen utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. På Solstrålarna finns naturvetenskapen som ett inslag i miljön där barnen kan fortsätta utforska och experimentera. Vi har en egen upptäckar/ experimenthörna där man med hjälp av ljusbord, geometriska former, vikter och vågar, måttsatser,timglas m.m kan utforska och jämföra det man just nu är nyfiken på.i och med att vi har fantastiska naturområden i direkt anslutning till Solstrålarna har mycket av det vi utforskat påträffats under utelek. Exempelvis daggmaskar har väckt förundran och nyfikenhet. Vi hade under en tid ett maskakvarie där maskarna underjordiska liv blev lite tydligare. Vi såg hur de grävde gångar och drog ned halvmultna löv i jorden. Vi byggde egna maskvärldar både inom- och utomhus. Lpfö 98/10 skall förskolan verka för att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra:

48 På Soltrålarna har vi tagit tillvara på de traditioner vi firar under året. Födelsedagar har uppmärksammats med sång och hurrande. Alla har fått en symbolisk present och sedan fotograferats. Inför jul har vi exempelvis haft en aktivitetskalender för att illustrera nedräkningen fram till den stora dagen julafton. Aktiviteterna har varit exempelvis pepparkaks- lussebullebak, skapande aktiviteter, julfilmer o dyl. Andra traditioner vi uppmärksammat är tjugondaknut, påsk och midsommar. Lpfö 98/10 I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv värden, traditioner och historia, språk och kunskaper från en generation till nästa. På Solstrålarna har vi ett holistiskt arbettsätt där många ämnen kommer in och berör varandra. Lpfö 98/10 verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Vi har samlingar med inriktning på språk och matematik men det är mestadels under lek och i vardagen göromål som bokstävers och siffrors innebörd upptäcks. Matematiken, insatt i ett meningsfullt sammanhang ger substans till olika matematiska begrepp. Som pedagoger har vi eftersträvat att barnen på Solstrålarna ska uppleva reellt inflytande. Det har exempelvis handlat om demokratiska omröstningar vid val av aktiviteter. Ett exempel på barns inflytande är ett tillsammanskalas vi haft på Solstrålarna. Ide n kläcktes av några barn under en lunchsituation - Vi kunde väl ha ett party för alla som fyllde sex år under året ( alla barnen vill säga! ). När vi planerat klart innebar kalaset att barnen skulle klä sig i klädsel: ANNORLUNDA, äta en demokratiskt vald rätt Hamburgare samt dansa disco och äta en gigantisk gräddtårta. Det blev en intensiv men lyckad dag! Lpfö 98/10 I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.

49 Annat som barnen påverkat är att det skrivits brev till skolköket med önskan om att få äta Tacos vilket vi också fick till slut. Vi har också veckovis haft en Veckans Guldklimp där barnet i fråga fått duka helt utifrån eget tycke och smak. Samlingssituationerna har vi försökt göra både som små samtalsforum där alla får komma till tals men även i helgrupp så att de får se alla 23 kompisar vid ett och samma tillfälle. Miljön på Solsrålarna har kontenuerligt förändrat utifrån det som bearbetas hos barnen. Våra intentioner har varit att tänka flexibelt runt miljön, anpassa den beroende på vad, var och hur barnen leker. Detta har rent praktiskt inneburit att vi under läsåret bland annat haft ett rockrum/ discorum. Vi fick en hel del inredning av en förälder verksam i detaljhandeln. Utifrån utforskningen av rymden inreddes också en rymdhörna tillsammans med barnen. Lpfö98 Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I området runt Solstrålarna finns rik natur i form av skog, vattendrag, berg m.m. Vi har varit ute i ur och skur både med tanke på att det finns mycket att upptäcka men även även därför att utemiljön stimulerar leken i hög grad.

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID

Tanneförskolan. Tanneförskolans verksamhet utformas utifrån Mörbylånga kommuns skolvision: TILLSAMMANS SKAPAR VI VÅR FRAMTID Tanneförskolan Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Under året har vi haft barnens språkliga utveckling i fokus. Det har tagit sig olika uttryck utifrån barnens intressen och ålder. De äldre barnen har jobbat

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner

Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Grovplanering avdelning Rosa VT-13 Tema saga Nalle Phu och hans vänner Avdelningen Rosa avdelning har barn i åldern 1-3 år och ca:18-20 barn. Arbetslaget består av Eivor som är avdelningsansvarig, Melek,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015

Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Kvalitetsutvärdering Droppen Grön 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA

VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA VERKSAMHETSPLAN FÖR POMPERIPOSSA REVIDERAD SEPTEMBER 2010 PERSONAL: Malin Lundberg Förskollärare 100% Karin Persson Barnskötare 100% Kerstin Wihlborg Barnskötare 100% BARNGRUPPENS SAMMANSÄTTNING: Totalt

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och

Läs mer

UTVÄRDERING VT-10. PLANERING HT-10 Gullvivans förskola. Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig

UTVÄRDERING VT-10. PLANERING HT-10 Gullvivans förskola. Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig UTVÄRDERING VT-10 PLANERING HT-10 Gullvivans förskola Helèn Lööke, Monica Sjöstrand Anna Örtlund Frimodig Trygghet för barn och föräldrar Lpfö-98 Arbetslaget skall ansvara för att varje barn tillsammans

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor

Arbetsplan. Brage, Saga och Ymer förskolor Brage, Saga och Ymer förskolor 1 Vision På Brage Saga och Ymer förskolor strävar vi efter att se kunskap som något som skapas i samspel, i dialog mellan människor och mellan människan och hennes omvärld.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation

Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation 2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,

Läs mer

Kvalitetsutveckling Skogsgläntans förskola 2014-10-01

Kvalitetsutveckling Skogsgläntans förskola 2014-10-01 Kvalitetsutveckling Skogsgläntans förskola 2014-10-01 Anna Ullén Alsander Förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet där barns naturliga

Läs mer

Datum för utvecklingssamtalet

Datum för utvecklingssamtalet Dokumentation för Datum för utvecklingssamtalet Normer och värden Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

FÖRSKOLAN. Läroplan för förskolan Lpfö 98

FÖRSKOLAN. Läroplan för förskolan Lpfö 98 FÖRSKOLAN Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Förordning (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan I denna utgåva av läroplan för förskolan är samtliga

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer