EN ARBETSPLATS FÖR EXPERTER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN ARBETSPLATS FÖR EXPERTER"

Transkript

1 L ANTMÄTERIVERKET LANTMÄTERIVERKET ÅRSBERÄTTELSE 2004 EN ARBETSPLATS FÖR EXPERTER ÅRSBER ÄT TELSE 20 04

2 Innehåll Generaldirektörens översikt 2 Kompetensen utvecklas planmässigt 4 Ett riksomfattande fastighetsregister 6 Arkiven flyttas till Jyväskylä 8 Effektivitet genom ägoreglering 10 Tätare europeiskt samarbete 12 Geografisk information i samanvändning i Finland och Europa 14 Den förnyade webbtjänsten fick många nya användare 16 Kartuppgifter 18 Ekonomin är på solid grund 20 Lantmäteribyråerna 22 Redaktion: Lantmäteriverket, Information och Katri Isotalo Översättning: Lantmäteriverket, Adminisrativa tjänster Fotografier: Antero Aaltonen Layout: Lantmäteriverket, Försäljningstjänster Tryckeri: Erwveko painotuote Oy

3 En arbetsplats för experter 2004 Temat för denna årsberättelse är Lantmäteriverket en arbetsplats för experter. Vi bygger vidare på temat Lantmäteriverket bygger upp informationssamhället från förra året och ger ordet till arbetstagarna, som med egna ord berättar hur det nya fastighetsdatasystemet, Kartplatsen, Terrängdatabasen och arkivet är en del av deras dagliga arbete. År 2004 präglades av förberedelser inför en rad stora utmaningar. Man lyckades också bra med att svara på dem. Till antalet är vi anställda 1815 och finns på 35 orter från Ivalo till Mariehamn. Vi arbetar på lantmäteribyråerna, i de riksomfattande produktions- och serviceenheterna samt i centralförvaltningen. Vår verksamhet täcker hela landet. Lantmäteriverket är ett sakkunnigt ämbetsverk som därtill fått erkännande för sin sakkunskap inom området fastigheter och kartor. Vi producerar information och tjänster kring fastigheter, terräng och omgivning för enskilda kunders, företagens och samhällets behov. Vi är en föregångare bland statens ämbetsverk och tillämpar fördomsfritt ny teknik. Vi hör till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Vi kan vårt arbete, ekonomin är i ordning, personalen mår bra och kunden är nöjd. Dessa är Lantmäteriverkets värderingar och under årsberättelseåret 2004 omsattes de igen i handling. Lantmäteriverket har tillhandahållit fakta om landet allt sedan På bilden Arkivcentralens personal. Arkivcentralen är den nyaste av de riksomfattande produktions- och serviceenheterna.

4 Generaldirektörens översikt 2 Det gångna året har präglats av förberedelser inför de betydande utvecklingsprojekt som realiseras den första hälften av år Resurser har redan en längre tid allokerats till introduceringen av det nya fastighetsdatasystemet, som sker Detta betydande projekt har genomförts i samarbete med 86 kommuner, Finlands Kommunförbund, justitieministeriet och Befolkningsregistercentralen. Ansvaret för systemadministrationen har anförtrotts Lantmäteriverket. Som resultat av de gemensamma ansträngningarna skapas ett enhetligt fastighetsregister med registerkartor i Finland. Systemet ger tillgång till fastighetsuppgifter och därutöver till de inskrivningsuppgifter som upprätthålls av tingsrätterna. Data kan sökas utgående från ett kartgränssnitt. Uppgifternas riktighet och kvalitet förbättras och det är möjligt att få information praktiskt taget i realtid både elektroniskt och vid ett flertal servicepunkter som erbjuder myndighetstjänster. I Lantmäteriverkets nya arkivbyggnad i Jyväskylä uppstod en brand kort innan byggnaden skulle överlåtas. Tack vare brandkårernas föredömliga släckningsarbete kunde skadorna minimeras och ibruktagandet av byggnaden uppskjöts bara med fyra månader. På lantmäteribyråerna har man redan länge förberett sig inför flyttningen av arkiven. Sådant material som inte behövs vid Lantmäteriverket har överförts till landsarkivet ifråga eller utgallrats. Lantmäteriverkets arkiv är ett bruksarkiv som behövs dagligen i samband med lantmäteriförrättningar. Arkivbetjäningen kommer att ske elektroniskt och den nya arkivbildningen digitalt. Efter detta är det inte nödvändigt att hantera originalhandlingar. Adb-centralens driftverksamhet utlokaliseras till Jyväskylä och Tavastehus. Lantmäteriverkets dataanläggningar får därmed moderna, ändamålsenligt utrustade och välskyddade lokaler utanför huvud- Till vänster informationsteknologidirektör Matti Lisitsin, personaldirektör Maritta Yläranta, överdirektör Pauli Karvinen, generaldirektör Jarmo Ratia, lantmäterirådet Risto Nuuros, lantmäterirådet Pekka Halme och ekonomidirektör Annikki Alatalo.

5 stadsregionen. Samtidigt höjer man den datatekniska kapaciteten för att det nya fastighetsdatasystemets och arkivets elektroniska betjäning ska kunna genomföras på ett fullgott sätt. Ett av Lantmäteriverkets grunddeviser är att vi är en arbetsplats för experter. För att det också ska stämma inför de nya utmaningarna startade vi ett omfattande utbildningsprogram som också inbegriper de kommunala tjänstemän som ansvarar för fastighetsregistreringen. Vid Lantmäteriverket har man i flera år satsat på att förbättra kvaliteten på arbetet och produkterna. För att få en extern utvärdering av resultatet av detta arbete deltog Lantmäteriverket i en kvalitetstävling arrangerad av Laatukeskus i Finland. Vi deltog i tävlingen för första gången och nådde ett utmärkt resultat. Vi fick ett hedersomnämnande om utmärkt kvalitet som resultat av denna utvärdering, som sker enligt europeiska kvalitetskriterier. Det här är en god grund att bygga vidare på. Lantmäteriverkets mest synliga fönster mot omvärlden - Kartplatsens tjänster - förnyades år Både Kartplatsen för fackmän och Kartplatsen för alla har fått ett gott mottagande av användarna. Det bevisar de sammanlagt cirka 6,5 miljoner sökningar som gjorts på Kartplatsen för alla. Lantmäteriverket har nu för avsikt att utnyttja allmänhetens intresse för att bygga upp en allt interaktivare Kartplats. Lantmäteriverkets verksamhet var år 2004 mycket tillfredsställande avseende resultat av verksamheten och ekonomin. Huvuddelen av de centrala målsättningarna, som överenskommits med ministeriet, har uppnåtts. Jag vill tacka Lantmäteriverkets personal för de goda arbetsprestationerna och jord- och skogsbruksministeriet och övriga intressentgrupper för ett konstruktivt och smidigt samarbete. 3 Jarmo Ratia Generaldirektör

6 Kompetensen utvecklas planmässigt På Lantmäteriverket förbättras kvaliteten på verksamheten och kompetensen genom utbildning som stöder verkets strategi och genom planmässig personalutveckling. 4 Antalet anställda på Lantmäteriverket uppgick år 2004 till För personalutbildning användes i genomsnitt sex arbetsdagar per anställd. En individuell utvecklingsplan för alla År 2004 uppgjordes en personlig utvecklingsplan för alla anställda vid Lantmäteriverket. I den fastställs de individuella utvecklingsområdena, realiseringen och hur utvecklingen skall synas i arbetet. I bakgrunden låg en kompetenskartläggning varav den kompetens framgår som krävs för att Lantmäteriverkets strategiska målsättningar ska nås. Den information som erhållits genom kompetenskartläggningen och de individuella utvecklingsplanerna utnyttjas också vid rekrytering av ny personal. Cirka 30 procent av Lantmäteriverkets anställda går i pension inom de följande fem åren. Därför startades ett mentorprogram för att säkerställa att de kunskaper och den erfarenhet som en medarbetare med fler tjänsteår eller mer arbetserfarenhet har förmedlas till den mindre erfarna. Fram med chefsfärdigheter Arbetsmetoderna inom lantmäteriväsendet har förändrats under de senaste åren. Ansvaret har fördelats jämnare i arbetsteam och t.ex. för kvalitetskontrollen och -utvecklingen av många arbetsmoment svarar arbetstagaren själv. En handbok för teamledare har utarbetats och cirka 700 teammedlemmar har utvecklat sina teamfärdigheter inom ramen för en utbildning som fortsätter år 2005 och omfattar Lantmäteriverkets personal i sin helhet. För personer i chefsposition arrangerades en utbildning som leder till specialyrkesexamen i ledarskap, samt personlig chefsträning i form Personalen per enhet De riksomfattande enheterna 14 % Centralförvaltningen 2 % Lantmäteribyråerna 84 %

7 av arbetshandledning. Dessutom startades ett nätverksforum där frågor som gäller chefsarbete kan diskuteras. Målsättningen är att alla chefer inom de närmaste åren avlägger specialyrkesexamen i ledarskap (JET). Utbildningen grundar sig på läroavtal, vilket betyder att kompetensen visas genom fristående yrkesprov i samband med det dagliga chefsarbetet, berättar utbildningschef Ulla Lanu. Förutom chefsfärdigheter utvecklades också den tekniska kompetensen. Den utbildning som krävs till följd av det nya fastighetsdatasystemet startades hösten Lantmäteriverkets 21 specialutbildare svarar för att personalen i kommunerna får en grundlig utbildning i systemet och lär sig att använda och behärska det. I utbildningen i positionering testades nätutbildning via intranätet. Resultaten var uppmuntrande och man avser därför att utnyttja metoden också i framtiden. Efter att språklagen trädde i kraft år 2004 har man speciellt för dem som arbetar med kundbetjäning ordnat diskussionskurser i svenska. För att främja välbefinnandet i arbetsgemenskapen provade man på arbetsrotation och år 2005 omfattas hela Lantmäteriverket av arbetsrotation. Kunskaper i personalledning behövs varje dag Lantmäteriverkets chefskår ökade i samband med organisationsreformen år 1999, då man började fördela ansvaret på lantmäteribyråerna enligt uppgiftshelheter. Tidigare hade lantmäteridirektören, som leder byrån, ensam burit ansvaret för så gott som alla delområden. Lantmäteritekniker Pasi Reunanen, som arbetar som försäljningschef, är en av de chefer som började i den chefsträning som Lantmäteriverket ordnade hösten Utbildningen har varit mycket givande och gett svar på många frågor, framför allt sådana som gällt personalledning, berättar han. Resultat- och utvecklingssamtalen är det område som Pasi Reunanen hoppas få mer information om. Det har varit en lättnad att upptäcka att de som arbetat längre med chefsuppgifter tampas med samma problem. 5

8 Ett riksomfattande fastighetsregister 6 Lantmäteriverket svarar för alla lantmäteriförrättningar som gjorts utanför de fastighetsregisterförande kommunernas detaljplaneområden. År 2004 hade man som målsättning att åstadkomma kortare förrättningstider, mindre skillnader mellan olika områden och en minskning av orderstocken. Den eftersträvade förrättningstiden för styckning var 8,9 månader (median) från anhängiggörande till registrering. Förrättningstiden blev 8,5 månader. De områdesvisa skillnaderna minskade. Antalet förrättningar uppgick till , dvs. något under målsättningen. Efterfrågan på lantmäteriförrättningar ökade med 5,9 procent från året innan. Det nya fastighetsdatasystemet och framför allt konstruktionen av dess fastighetsdel har varit ett av Lantmäteriverkets mest omfattande utvecklingsprojekt under de senaste åren. Det nya fastighetsdatasystemet introduceras Fastighetsregistret är ett av landets grundläggande register och innehåller uppgifter om alla fristående jordinnehav. Största delen är fastigheter, t.ex. lägenheter och tomter. Till fastighetsdatasystemet hör förutom fastighetsregistret den inskrivningsdel som tingsrätterna ansvarar för. Inskrivningsdelen innehåller uppgifter om lagfarter och inteckningar som gäller fastigheter. Fastighetsregistret förs av lantmäteribyråerna och av 86 kommuner inom sina detaljplaneområden. Hitintills har den digitala registerkarta som hör till fastighetsregistret varit tillgänglig enbart ur de fastighetsregisterförande kommunernas egna system och det har inte varit möjligt att arrangera en enhetlig informationstjänst för lägesdata. Problemet försvinner eftersom kommunernas och lantmäteribyråernas registerdata finns i det nya systemet i en gemensam enhetlig databas. Genom det nya systemet är det möjligt att tillhandahålla fastighetsuppgifterna så effektivt som möjligt och minimerar upprätthållningen av

9 samma data i flera register. Senast i juni kan registerutdrag och registerkartor fås från alla lantmäteribyråer eller fastighetsregisterförande kommuner i Finland. Uppbyggandet av systemet har krävt ett intensivt samarbete mellan Lantmäteriverket, Finlands Kommunförbund och justitieministeriet. Lantmäteriverket bär utvecklingsansvaret. Det förnyade fastighetsdatasystemet tas stegvis i produktionsanvändning. I kundbetjäningen togs tillämpningen för informationstjänsten i bruk I början av juni upphör de separata fastighetsregistrens officiella status och i Finland finns nu ett enda, landsomfattande fastighetsregister. Det hundraåriga registret kräver grundläggande förbättring Föregångaren till fastighetsregistret, dvs. jordregistret, grundades år På registret har under decennier ställts mycket olika slags krav och lagstiftningen har också genomgått förändringar. I början antecknades t.ex. statens skogar inte i jordregistret, och inte heller lägenheters samfällda områden, gravgårdar och områden ägda av kyrkan eller andra områden som avskilts för allmänna behov. Genom grundläggande förbättring av fastighetsregistret strävar man till att förenhetliga fastighetsregistret oberoende av datans ålder, så att registret och den tillhörande registerkartan skall motsvara den nuvarande lagstiftningen. Den ökande användningen av kartdata i olika geografiska informationssystem förutsätter en allt bättre lägesnoggrannhet av fastighetsregisterkartan. De viktigaste uppgifterna inom grundläggande förbättring har under de senaste åren varit att upprätta delägarförteckningar för skifteslagens samfällda vattenområden och andra viktiga delägarförteckningar över samfällda områden samt öka fastighetsregisterkartans lägesnoggrannhet. Den grundläggande förbättringen framskred år 2004 enligt planerna. Styckningen är genomförd när förrättningen införts i registret Lantmäteriverkets personal använder fastighetsregistret mest. Förrättningsingenjör Jarmo Saukko från Mellersta Finlands lantmäteribyrå i Jyväskylä tror i varje fall inte att det nya fastighetsdatasystemet kommer att medföra betydande förändringar i hans arbete. Att behärska datateknik är allt viktigare, men Jarmo Saukko glädjer sig åt att en styckning inte helt och hållet kan göras på byrån: De bästa arbetsdagarna är i terrängen då man har möjlighet att träffa olika slags människor. Förutom datateknik kräver lantmätarens arbete människokännedom och hetlevrad kan man inte vara. Kunderna uppskattar rättvishet. 7 Lantmäteriförrättningar Inlösningsförrättning 1 % Klyvning 1 % Allmän vägförrättning 2 % Rågång 3 % Enskild vägförrättning 7 % Annan förrättning 11 % Förrättningar sammanlagt st. Styckning 74 %

10 Arkiven flyttas till Jyväskylä Förberedelserna för flyttningen av Lantmäteriarkivet till Jyväskylä är slutförda. Det nya arkivet tillhandahåller information om hela Finland. Lantmäteribyråerna betjänar dock fortfarande kunder i arkivärenden. 8 Enbart på Nylands lantmäteribyrå packades år 2004 handlingar i arkivlådor och därtill kontrollerades lådor med stora kartor för vars del specialtransport krävdes. Man började förbereda flyttningen redan för ett par år sedan och allt genomfördes enligt tidtabellen. Arkivet, som består av förrättningshandlingar och -kartor, finns under ett och samma tak år Tidigare förvarades originalkartor och -handlingar på de 11 arkivorterna i de gamla länens residensstäder. I framtiden kan kunden beställa material som täcker hela Finland från närmaste lantmäteribyrå eller t.ex. per e-post. På lantmäteribyråerna finns mikrofilmer som kan användas om det behövs kopior av originalhandlingar eller -kartor. Från arkivet kan man åter beställa en kopia av en karta eller handling om t.ex. kvaliteten på mikrofilmen inte räcker till. Behovet av att lära kunderna använda mikrofilmer ökar säkert, eftersom kunderna hittills nästan alltid har kunnat bekanta sig med pappersoriginalen. Överlag har den nya teknologin förbättrat kundbetjäningen. Man kan t.ex. omedelbart få registerutdrag och utskrifter med sig. Koncentreringen av arkiven medför inga betydande förändringar för kunderna, säger arkivarie Leila Seppänen från Nylands lantmäteribyrå. Arkivet behövs i samband med varje förrättning Lantmäteriarkivet har ungefär utlåningar per år och av

11 dem går cirka två tredjedelar till den egna personalen. Till exempel gamla servitutsvägar och deras läge är information som finns på gamla kartor och i förrättningshandlingar men inte i databaser, berättar förrättningsingenjör Mika Heikkilä från Birkaland-Satakunta lantmäteribyrå i Tammerfors. För en förrättningsingenjör räcker vanligtvis mikrofilmarkivet över det egna området. Arkivet inleder sin verksamhet i januari De första arkiven flyttades till Jyväskylä i januari. På grund av en eldsvåda som bröt ut i Lantmäteriverkets nya arkivbyggnad förvaras handlingarna emellertid tillfälligt i Jyväskylä landsarkiv. Verksamheten i den nya arkivbyggnaden beräknas starta i början av maj. År 2005 tar Lantmäteriverket också i bruk det elektroniska arkivsystemet. I systemet lagras material som uppstått efter år 2004 och delar av tidigare arkiverade material. Målsättningen är att man snart ska kunna digitalt arkivera förrättningskartor och -handlingar som producerats i digital form direkt i produktionssystemet. Omvandlingen av dokumentproduktionen har redan inletts och de första resultaten torde fås år Gamla kartor som ritats och färglagts för hand är riktiga konstverk. I de nya lokalerna som planerats särskilt för förvaring av dem, är förhållandena optimala, dvs. temperaturen och luftfuktigheten rätt. 9

12 Effektivitet genom ägoreglering 10 Ägoreglering är en lantmäteriförrättning genom vilken t.ex. möjligheterna till användning av jordbruksfastigheter och trafiksäkerheten kan förbättras och skyddsprojekt underlättas. De vanligaste typerna av ägoreglering är nyskifte inom ett jordbruksområde och projektnyskifte. Till följd av den europeiska integrationen och de allt större gårdarna har antalet ägoregleringar inom lantbruket ökat. En ytterligare faktor som ökar efterfrågan är att man föredrar att ersätta eventuella olägenheter för fastigheter till följd av trafikprojekt och skyddsområden genom markbyten och annan ägoreglering i stället för penningersättning. Lantmäteriverket har utvecklat nya verksamhetsmodeller för att snabbare kunna genomföra ägoregleringar. Målsättningen är att ett nyskifte räcker högst sex år och ett projektnyskifte två år senast år Den målsatta tidtabellen har ännu inte uppnåtts. Markägare hörs när skyddsområden bildas I samband med skyddsområden utgör ägoreglering en slags mellanform mellan köp och tvångsinlösning, beskriver överingenjör Heikki Seppänen, som svarar för projektnyskiften vid Lantmäteriverket och arbetar på Norra Österbottens lantmäteribyrå i Uleåborg. Vid projektnyskiften ligger grunden för samarbetet i att skyddsområdet förverkligas som en sammanhängande helhet och projektet kan således organiseras på en gång - allt från hörande till registrering. I den nya verksamhetsmodellen deltar Lantmäteriverket i inrättandet av skyddsområdet redan i planeringsskedet, dvs. utreder på ansökan av den regionala miljöcentralen områdets fastighetsstruktur, ägare och övrigt som gäller fastigheterna. Efter behovsutredningen planeras olika alternativa sätt att genomföra projektet, som sedan framläggs för markägarna. Det område som ska skyddas bildas i så stor utsträckning som möjligt genom frivilliga köp, byten eller fridlysning.

13 För cirka tre av fyra ägare hittar man ett alternativ som grundar sig på frivilliga byten eller en ersättning inom ett år från första hörandet, berättar Heikki Seppänen. Följaktligen har antalet anförda besvär minskat klart. När de fastighetsförrättningar och byten som krävs för ett skyddsområde har registrerats, övergår området till Forststyrelsens naturtjänst. Målsättningen är att ett naturskyddsområde fr.o.m. år 2007 kan bildas till en enda fastighet. Plankorsningar blir överflödiga Frågan om projektnyskiften som syftar till att förbättra trafiksäkerheten har utretts i samarbete med både Banförvaltningscentralen och Vägförvaltningen. Tillsammans med Banförvaltningscentralen utvecklade Lantmäteriverket en samarbetsmodell enligt vilken Lantmäteriverkets sakkunnighet utnyttjas redan vid planering av under- och överfarter för plankorsningar. Genom att t.ex. placera de åkerskiften som tillhör en ägare på samma sida av järnvägsspåret minskar det dagliga behovet av att korsa järnvägen. När fastighetsuppgifterna utreds innan en bana planeras, kan övergångarna planeras så att eventuella markbyten sker så smidigt som möjligt. År 2004 gjordes ett stort antal behovsutredningar i avsikt att bygga bort plankorsningar framför allt på bansträckan mellan Uleåborg och Rovaniemi. I Kuopio arrangerade Vägförvaltningen och Lantmäteriverket för första gången ett tillfälle för att höra markägare då utarbetningen av vägplanen inleddes. Att Lantmäteriverket är med redan i detta skede minskar både antalet besvär och ersättningar. Förfarandet minskar också kostnaderna för byggande av underfarter i det fall att man kommer överens om att korsningar ska byggas bort. På riksväg 5 lyckades man till exempel minska antalet anslutningar till enskilda vägar från 50 till under 10. Behovet av samarbete ökar i och med att den nya landsvägslagen sannolikt kommer att förutsätta att man utreder vägens inverkan på fastighetsstrukturen och överväger olika åtgärder avsedda för att förebygga skadeverkningar. Förhandlingsförmåga och värderingskompetens krävs Lantmäteriverket har upplevts som en neutral part och verket har också som följd fått positiv respons från markägare både i samband med naturskyddsområden och trafikreglering. Projektnyskiften, såsom så gott som alla ägoregleringar, är mycket krävande förrättningar. Förutom all annan yrkeskompetens krävs också en utomordentlig förhandlings- och samarbetsförmåga, konstaterar Heikki Seppänen. När det gäller ägoreglering ska man också vara insatt i fastighetsvärdering. Vid fastighetsvärdering utnyttjas köpeskillingsregistret över fastigheter, som Lantmäteriverket upprätthåller. Det innehåller uppgifter om alla fastigheter som sålts, överlåtits eller på annat sätt bytt ägare i Finland. 11

14 Tätare europeiskt samarbete 12 Samarbetet mellan de europeiska lantmäterimyndigheterna har blivit tätare och utvidgats i och med att man insett vikten av gränsöverskridande databaser. Gemensamma kartdatabaser underlättar miljömyndigheternas verksamhet och t.ex. ruttplaneringen för de europeiska transportbolagen. Lantmäteriverket erbjuder sin kompetens också utanför EU, t.ex. då det i närområdena behövs sakkunnighet inom jordägande. Därtill kan nämnas att Lantmäteriverket var med och grundade GSDI Association (Global Spatial Data Infrastructure), som strävar till global samanvändning av geografisk information. Generaldirektör Jarmo Ratia valdes i februari in i dess styrelse för att representera Europa. Gemensamma databaser Ett av de mest betydelsefulla projekten år 2004 på europeiskt plan var INSPIRE (Infrastructure for Spatial Information in Europe), som inleddes på initiativ av Europeiska kommissionen. Målsättningen är att de kart- och fastighetsdata som myndigheter besitter ska kunna användas så effektivt som möjligt i alla medlemsstater. INSPIRE har redan resulterat i ett direktivförslag. Lantmäteriverket har bl.a. deltagit i att definiera hurdana gemensamma kartdata borde vara. Lantmäteriverket har också varit djupt engagerat i EuroGeographics, som är en samarbetsorganisation för Europas nationella kartverk. I maj lanserades EuroGlobalMap, en kartdatabas i skala 1:1 milj. producerad av EuroGeographics. För dem som söker kartdata är det nu för första gången möjligt att var som helst i Europa få kompatibla kartdata på lika villkor. Lantmäteriverket bär ansvaret för koordinering av projektet. Under det gångna året inleddes planeringen av kartdatabasen EuroRegionalMap i skala 1: Också länderna i Barentsområdet, dvs. Norge, Sverige, Finland och Ryssland, håller på och bygger en gemensam kartdatabas i skala 1:1 milj. och temadatabaser. Inom ramen för projektet utvecklas ett

15 Internetbaserat system för samanvändning - systemet togs i testbruk under det gångna året. EULIS-projektet, som syftar till samanvändning av fastighetsdata i Europa, avslutades i juni. Lantmäteriverket svarade för utvecklingen av fastighetslagstiftningen och avbildningstekniken för de nuvarande tjänsterna i de deltagande länderna. Närområdessamarbetet tar ny form i Baltikum Lantmäteriverket har redan länge arbetat för att förbättra fastighetsförhållandena i Ryssland och Baltikum. När de baltiska länderna i maj anslöt sig till Europeiska unionen, ändrades samarbetet och i stället för särskilda projekt sker nu ett utbyte av information och erfarenheter, såsom inom det nordiska samarbetet. År 2004 beslöt Lantmäteriverket och justitieministeriet stöda det arbete i Ryssland som man har inlett för att utreda ägarna till forna kollektiv- och sovjetjordbruk och för att bilda registrerade gårdar av privatägda gårdar. I maj 2004 blev det finska och svenska lantmäteriverkets gemensamma förslag till utveckling av fastighetsregistreringen i Armenien klart. Projektet ingick som ett led i Europeiska unionens TACIS-program. Också FN:s WPLA (Working Party on Land Administration) har som mål att främja fastighetsförhållandena i de forna östeuropeiska staterna. Lantmäteriverket står värd för WPLA-mötet år Ska Struves kedja skyddas? I januari 2004 överlämnade representanter för Lantmäteriverket ett gemensamt förslag från tio länder till direktören för Unescos världsarvscenter om att det första vetenskapligt-tekniska objektet ska upptas på världsarvslistan. Det rör sig om Struves triangelkedja, som mättes under den första hälften av 1800-talet och som sträcker sig från Norra ishavet till Svarta havet. Struves kedja (the Struve Geodetic Arc) har fått sitt namn efter astronomen F.G.W. Struve. Beslutet fattas sommaren

16 Geografisk information i samanvändning i Finland och Europa 14 Geografisk information är en mängd lägesdata eller egenskapsdata som beskriver objekt eller företeelser knutna till ett läge. Läget anges vanligtvis i form av en adress eller koordinater. Geografisk information är t.ex. uppgifter om terrängen, miljöns tillstånd, markanvändning eller vägnätet. Två viktiga mål uppnåddes inom samanvändningen av geografisk information år I maj blev Finlands nationella strategi för geografisk information klar. I juli lämnade Europeiska kommissionen sitt förslag till direktiv om upprättande av en infrastruktur för geografisk information inom EU. En funktionell, nationell infrastruktur för geografisk information sammanfogar geografiska informationsfunktioner inom olika branscher, regioner och organisationer. Finlands strategi för geografisk information beskriver de principer enligt vilka infrastrukturen för geografisk information i Finland bör utvecklas och de åtgärder som bör vidtas. Beredningen av INSPIRE-direktivet inom EU har beaktats i strategin. Beredningen av den nationella strategin inleddes redan år 2001, då jord- och skogsbruksministeriet tillsatte den första delegationen för geografisk information. Lantmäteriverket har aktivt deltagit i det arbete som både den första och den i november tillsatta andra delegationen utfört. Strategin för geografisk information införlivades år 2003 i regeringens program för informationssamhället. Målsättningen med INSPIRE-projektet (Infrastructure for Spatial Information in Europe) är att de kartoch fastighetsdata som myndigheter besitter skall kunna användas så effektivt som möjligt i alla EU-länder. INSPIRE har redan resulterat i ett europeiskt direktivförslag. Serviceberedskapen förbättrades INSPIRE är ett s.k. ramdirektiv, vilket betyder att medlemsstaterna kan relativt fritt besluta hur de gemensamt överenskomna målen ska uppnås. En teknisk lösning för samanvändningen finns inte ännu.

17 Lantmäteriverket har förberett sig på de krav som följer av INSPIRE. En förutsättning för en fungerande infrastruktur är att data är lätttillgängliga, vilket i vårt fall innebär att databaskatalogen över geografisk information bör förnyas. Innan förberedelserna inleds väntar man på anvisningar om hur den tekniska lösningen för den sameuropeiska tjänsten ska vara uppbyggd. En ytterligare tjänst som krävs till följd av INSPIRE är att man avgiftsfritt ska kunna bläddra bland kartdata - och den möjligheten finns ju redan på Kartplatsen för alla, berättar överingenjör Reino Ruotsalainen på Lantmäteriverkets utvecklingscentral. Ett tredje krav är möjligheten till nedladdning av data. Den tekniska lösningen och de första webbtjänstprodukterna i vilka tekniken utnyttjas togs i testbruk på Lantmäteriverket i april. Webbtjänsten för fastighetsuppgifter är tillgänglig för kunder ifrån och med början av juni Det fjärde kravet som strategin medför är att möjligheten till koordinatomvandling skall erbjudas genom en webbtjänst, säger Reino Ruotsalainen. Harmonisering krävs alltjämt För att den nationella strategin ska kunna genomföras krävs harmoniserade data och standardiserade dataöverföringsmetoder. Inom området väntar man nu på rekommendationer för den offentliga förvaltningen om metadata, kvalitet, modellering och dataöverföring samt klassificering av data. Lantmäteriverket representerar kompetensområdet geografisk information i styrningsgrupperna för projektet samt delegationen för den offentliga förvaltningen JUHTAS JHS-sektion. Inom internationell standardisering koncentrerade man sig på den modellering som behövs vid dataöverföring och standardisering av data i rasterformat samt på att få ISO standardena introducerade också i Europa. En framtida utmaning, förutom den tekniska lösningen, är prissättning av data. I förslaget till direktiv för INSPIRE har man inte direkt angivit hur prissättningen borde ske och kostnaderna för insamlingen av data och underhållet täckas. 15

18 Den förnyande webbtjänsten fick många nya användare 16 Lantmäteriverkets kartor och fastighetsuppgifter har varit tillgängliga på webben allt sedan år Den nya versionen av Kartplatsen som introducerades i början av år 2004 ökade antalet yrkesmässiga användare med ungefär en tredjedel, vilket var avsevärt mer än förväntat. Webbtjänsten är indelad i Kartplatsen för fackmän, avsedd för yrkesmässiga användare, och Kartplatsen för alla, som är tillgänglig för alla som vill bläddra bland terrängkartorna. Den avgiftsbelagda Kartplatsen för fackmän förnyades i slutet av år Den nya versionen av Kartplatsen för alla togs i bruk i december Bättre funktionssäkerhet På Kartplatsen för fackmän kan man inte bara studera terrängkartor utan också söka fram fastighetsregisteruppgifter och -kartuppgifter med hjälp av en karta eller fastighetsbeteckningen. Där finns också aktuell information om fastighetsköp. Tjänsten används mest för sökning av fastighetsgränser och ägaruppgifter. I samband med förnyelsen förbättrades användbarheten och funktionssäkerheten. Andra förnyelser var att man utökade skalalternativen och namnbeståndet. Man förberedde sig också för livligare dataförmedling genom en ny teknisk lösning, s.k. servicegränssnitt för webbtillämpningar. Kartplatsens största användargrupper är fastighetsförmedlare, kraftbolag och personer verksamma inom skogsbranschen. Den förnyade tjänsten gav oss många nya användare som arbetar t.ex. med utvecklingsuppgifter inom kommunerna och församlingar, berättar Jaana Kruth från Kartplatsens kundstöd. Hon förmodar att det främst beror på att den nya versionen är så lätt att använda. Kunderna har varit nöjda när de har fått höra att kartdatan är allt

19 aktuellare. Uppdateringen sker nu utifrån terrängdatabasen och inte med hjälp av tryckta kartor såsom tidigare. Kartplatsen för fackmän har cirka användare. Information om Finland till utlandet Som namnet antyder erbjuder Kartplatsen för alla medborgarna möjligheten att gratis bläddra bland terrängkartorna. På Karplatsen görs årligen omkring 6,5 miljoner kartsökningar. Cirka personer registrerar sig årligen som användare. Bland användarna finns också många finländare som flyttat utomlands. Den nya versionen, som introducerades i slutet av år 2004, erbjuder data i ännu noggrannare skala, dvs. 1: Också pixelstorleken är mindre, vilket ger nya möjligheter för granskning av kartdetaljer. Den vanligaste frågan gäller koordinater. På den nya Kartplatsen kan man få en karta antingen i det traditionella koordinatsystemet eller i det internationella EUREF-FINkoordinatsystemet, som lämpar sig bättre för satellitpositionering. På den nya Kartplatsen för alla kan man beställa högklassiga kartutskrifter via nätet. Internet ger också bättre möjlighet till att aktivt samla respons. 17

20 Kartuppgifter 18 Lantmäteriverket svarar för produktionen av terrängdatabasen som täcker hela Finland. Terrängdatabasen och produkter härledda ur den bildar stommen till det nationella geografiska informationssystemet. Terrängdata används i allt större utsträckning i elektronisk form tillsammans med material ur andra databaser. Detta förutsätter allt bättre lägesnoggrannhet och uppdatering av datan. Av terränginformationen uppdateras trafiknät och kommunernas administrativa gränser årligen. Övriga objekt uppdateras med 5-10 års mellanrum. Målet på kvadratmeter som uppställdes för år 2004 uppnåddes. De arealmålsättningar som man hade uppställt för den grundläggande förbättringen av terrängdatabasen uppnåddes också; tidsmålet på 2,5 år från flygfotografering till slutförande av den grundläggande förbättringen uppnåddes däremot inte. Övre Lappland i terrängdatabasen Kartläggningen av övre Lappland och produktionen av terrängkartor framskred enligt planerna. Också övergången till EUREF-FIN-koordinatsystemet och Digiroad-databasen genomfördes. För kartläggare är övre Lappland den sista chansen att vara med att skapa Finlands karta alldeles från början, säger kartläggare Timo Koskinen från Nylands lantmäteribyrå i Helsingfors. Ansvaret för kartverksarbetet i nordligaste Lappland överfördes från försvarsmaktens topografkår till Lantmäteriverket år Målsättningen är att området ska ingå i Lantmäteriverkets riksomfattande terrängdatabas senast i slutet av år Nästan alla lantmäteribyråer deltar i att bygga upp terrängdatabasen över övre Lappland. I övre Lappland framhävs framställningen av höjdmodeller. Vi skapar höjdkurvorna från början, eftersom de gamla inte motsvarar nutidens kvalitetskrav. Detta är något som yngre kartläggare aldrig tidigare har haft möjlighet att göra, eftersom

21 man i Mellersta och Södra Finland bara korrigerar höjdkurvorna, förklarar Timo Koskinen. Efter att höjdkurvorna digitaliserats på en stereoarbetsstation och höjdmodeller har skapats, digitaliseras terrängformationerna, inklusive stigar och vägar. För terrängformationerna hämtas s.k. tolkningsnycklar i naturen för att man ska veta hur momark, stenmark eller berg ser ut på flygbilden inom det område som ska kartläggas näst. I kartläggarens arbete räcker det inte att man kan använda dator och program. Man ska också kunna identifiera de omkring 140 objekt som finns i anvisningen för insamling av terrängdata och dessutom tillämpa uppgifterna. Tillämpningen är just det som kräver erfarenhet i terrängen. Från databas till karta Vidareförädlingen av data börjar från terrängdatabasen. Den tryckta terrängkartan ges ut i skalorna 1: och 1: Då en terrängkarta framställs, är generaliseringen det som är viktigt. En del sker automatiskt med Maagistillämpningen, såsom t.ex. omvandlingen av konturlinjer av byggnader till kartsymboler, men att minska antalet ortnamn och omplacera dem kräver människoögon och en människohand. Framställningen av ett terrängkartblad i skala 1: utifrån terrängdatabasen kräver runtom 90 årsverken. Ett kartblad täcker ett område på 30 km x 40 km. Av terrängkartan 1: utgavs enligt planerna167 blad och av terrängkartan 1: blad. Digiroad och EUREF-FIN färdigställdes Ett nationellt informationssystem för väg- och gatunätet färdigställdes i december Lantmäteriverket deltog i utvecklingen av systemet som Vägförvaltningen ansvarar för och underhåller väggeometrin och informationen om enskilda vägars egenskaper. För Terrängdatabasens del övergick man till det internationella koordinatsystemet EUREF-FIN. 19

22 Ekonomin är på solid grund 20 Lantmäteriverket producerar basservice inom lantmäteri med budgetmedel och intäkter från kundavgifter och branschrelaterade produkter och tjänster. Totalt uppgick kostnaderna till 94,3 milj. euro år Från år 2003 ökade kostnaderna med 1,5 %. Till den budgetfinansierade verksamheten hör fastighetsproduktion, produktion av terränginformation och gränsdata, utveckling, stöd till produktionen och annan budgetfinansierad verksamhet. I Lantmäteriverkets avgiftsbelagda verksamhet ingår lantmäteriförrättningar, offentligrättsliga prestationer, såsom fastighetsregisterutdrag, samt marknadsprestationer, såsom försäljning av grafiska kartor och digitala material. År 2004 finansierades 52 procent av Lantmäteriverkets verksamhet med inkomster från kunderna och återstoden med anslag ur statsbudgeten. Omsättningen växte med 3,3 % från föregående år. Den är indelad i inkomster från kunder och verksamhet som finansieras med budgetmedel. Budgetens förverkligande Budgetinkomsterna var totalt 49,4 milj. euro. De ökade med 1,4 milj. euro, dvs. med 3 % från föregående år. De budgeterade inkomsterna överskreds med 1,5 milj. euro. Budgetutgifterna uppgick totalt till inemot 97 milj. euro och understiger således det planerade. Jämfört med året innan ökade utgifterna med 3,5 milj. euro, 8 %. Löneutgifterna ökade med 2,9 milj. euro (4 %) och de övriga utgifterna med 0,6 milj. euro (2 %). Anskaffade anläggningstillgångar var 1,4 milj. euro,125 % mer än året innan. Huvudsakligen gällde anskaffningarna dataproduktionscentralen i Jyväskylä. Lantmäteriverket fick 47,504 milj. euro i anslag ur statsbudgeten för omkostnader. Med de besparingar som överförts från föregående år och besparingarna från år 2004 (sammanlagt 12,059 milj. euro) garderar man sig mot den risk som är förknippad med inkomstfinansieringen och utgifter av engångskaraktär. Anslagen för ägoskiften användes i sin helhet.

23 Inkomster per kundgrupp Staten 28 % Privathushåll 45 % Näringslivet 18 % Övriga 4 % Kommuner 5 % Intäkts- och kostnadskalkylen Verksamhetsintäkterna uppgick till 49,4 milj. euro. Lantmäteriförrättningarna stod för merparten av intäkterna, dvs. 36,6 milj. euro. Förrättningsinkomsterna ökade med 2,1 milj. euro, dvs. 6 procent från året innan. Inkomsterna från övriga offentligrättsliga prestationer ökade med 25 procent från föregående år. Huvudorsaken var ändrad bokföringspraxis. Mätt i intäkter minskade volymen av marknadsprestationer från året innan med 8 procent, dvs. med 0,9 milj. euro. Minskningen beror främst på att beställningsuppdragen minskade och några större engångsköp av digitala produkter gjordes år Verksamhetskostnaderna var 94,3 milj. euro. Kostnaderna ökade med 1,2 milj. euro, 1,3 % från året innan. Av verksamhetskostnaderna var 74 procent (69,9 milj. euro) personalkostnader. Personalkostnaderna ökade med 2,7 milj. euro, 4,1 % från föregående år. Orsaken var löneförhöjningarna i samband med den inkomstpolitiska lösningen och reformen av lönesystemet. Hyrorna utgör den näst största gruppen av kostnadsposter och uppgår till 10 % av verksamhetskostnaderna. Hyrorna för lokaler låg nästan i nivå med året innan. Tjänster köptes för 8,9 milj. euro, vilket motsvarar 9,5 procent av verksamhetskostnaderna. Tillväxten var 5,2 procent. Lagren ökade sammanlagt med 0,7 milj. euro och avskrivningarna minskade med 17 %. De finansiella och extraordinära posterna är små vid Lantmäteriverket. Skillnaden mellan intäkter och utgifter bildar alltid kostnadsåterstoden, eftersom avsikten inte heller är att täcka alla kostnader med verkets intäkter. Den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet I resultatavtalet för år 2004 kom jord- och skogsbruksministeriet och Lantmäteriverket överens om att målsättningen för förrättningsproduktionen är att täcka kostnaderna med intäkterna - målet uppnåddes. Resultatmålet för de övriga offentligrättsliga prestationerna var det samma. Målet överskreds något. Resultatmålet på 4,8 procent för marknadsprestationer uppnåddes. Balansräkningen Balansomslutningen i bokslutet var 65,7 milj. euro. Den ökade från föregående bokslut med 3,7 milj. euro, 6 %. Anläggningstillgångarna ökade från året innan med 3,2 milj. euro (26 %). Tillväxten berodde på stora utvecklingsprojekt som aktiverats på icke slutförda (det nya fastighetsdatasystemet och digitala arkivet) samt Adbcentralens anskaffningar av utrustning. Omsättnings- och finansieringstillgångarna växte med sammanlagt 0,5 milj. euro (1 %). Omsättningstillgångarnas värde ökade med 0,7 milj. euro från året innan. Ökningen av fordringar berodde främst på att lånefordringar för ägoregleringar som gällde stöd för fastighetsförrättningar ökade. Lånefordringarna för ägoregleringar är 26 milj. euro, vilket är 39 % av balansräkningen. Kortfristiga fordringar minskade med 12 % från året innan. Eget kapital ökade med 1,9 milj. euro (4,2 %). Främmande kapital ökade med 1,8 milj. euro (11 %). Av posterna för främmande kapital växte resultatregleringar mest, med 1,2 milj. euro. Ökningen berodde framför allt på resultatpremierna för föregående år. I resultatpremier betalades 0,8 milj. euro mer än året innan. 21

24 Lantmäteribyråerna NYLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel e-post lantmäteridirektör Erkki Räsänen SÖDRA SAVOLAX LANTMÄTERIBYRÅ växel e-post lantmäteridirektör Tuula Manninen HELSINGFORS/BÖLE Semaforbron 12 K, PB 86, Helsingfors , 5222 HELSINGFORS/HUVUDPOSTHUSET Mannerheimplatsen 1 A, PB 813, Helsingfors LOJO Vichtisgatan 2, Lojo BORGÅ Linnankoskigatan 28 A, Borgå S:T MICHEL Jääkärinkatu 10, PB 69, S:t Michel NYSLOTT Olavinkatu 24, PB 43, Nyslott EGENTLIGA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel e-post lantmäteridirektör Matti Kantanen ÅBO Självständighetsplan 2, PB 40, Åbo SALO Kirkkokatu 10 B, Salo , ÅLAND Torggatan 16, PB 68, Mariehamn tele TAVASTLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel e-post lantmäteridirektör Seppo Sulku TAVASTEHUS Koulukatu 13, PB 117, Tavastehus LAHTIS Kirkkokatu 12 A, PB 11, Lahtis BIRKALAND-SATAKUNTA LANTMÄTERIBYRÅ växel e-post lantmäteridirektör Pirkko Noukka TAMMERFORS Näsilinnankatu 48 D, PB 97, Tammerfors HUITTINEN Lauttakylänkatu 4, PB 43, Huittinen IKALIS Kauppakatu 12, PB 31, Ikalis BJÖRNEBORG Isolinnankatu 22 B, PB 123, Björneborg SYDÖSTRA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel e-post lantmäteridirektör Tage Westman KOUVOLA Kauppamiehenkatu 4, PB 1070, Kouvola VILLMANSTRAND Pormestarinkatu 1, PB 62, Villmanstrand IVALO 13 KEMIJÄRVI ROVANIEMI NORRA SAVOLAX LANTMÄTERIBYRÅ växel e-post lantmäteridirektör Pekka Päivike O IO ORNIO KUOPIO Hallituskatu 12, PB 1052, Kuopio , IDENSALMI Luuniemenkatu 3, Iidensalmi MELLERSTA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel e-post lantmäteridirektör Airi Kärki JYVÄSKYLÄ Kankaankatu 17, PB 56, Jyväskylä , SAARIJÄRVI Sivulantie 11, PB 121, Saarijärvi ÖSTERBOTTENS LANTMÄTERIBYRÅ växel e-post lantmäteridirektör Juhani Jokela VASA Wolffskavägen 35, PB 332, Vasa , 6536, ALAJÄRVI Paavolantie 1, PB 22, Alajärvi KARLEBY Karlebygatan 27, PB 1008, Karleby , NÄRPES Närpesvägen 5, PB 14, Närpes SEINÄJOKI Alvar Aallonkatu 3, PB 123, Seinäjoki , NORRA ÖSTERBOTTENS LANTMÄTERIBYRÅ växel e-post lantmäteridirektör Risto Pekkala ULEÅBORG Kansankatu 53, PB 121, Uleåborg 12 OULU 11 KAJAANI YLIVIESKA KOKKOLA KARLEBY 10 IISALMI VAASA VASA NORRA KARELENS LANTMÄTERIBYRÅ växel e-post lantmäteridirektör Irma Lähetkangas JOENSUU Kauppakatu 40 B, PB 79, Joensuu NURMES Kirkkokatu 14, Nurmes KUUSAMO SEINÄJOKI NURMES 7 9 ALAJÄRVI SAARIJÄRVI 8 KUOPIO JOENSUU NÄRPES JYVÄSKYLÄ 4 6 IKAALINEN PORI 3 HUITTINEN 2 LAPPEENRANTA LAHTI HÄMEENLINNA 5 K TURKU ÅBO SALO MARIEHAMN SAVONLINNA MIKKELI TAMPERE LOHJA 1 PORVOO BORGÅ HELSINKI HELSINGFORS , 4861, YLIVIESKA Valtakatu 4, PB 29, Ylivieska KAJANALANDS-NORDÖSTRA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel e-post lantmäteridirektör Erkki Moilanen KAJANA Lönnrotinkatu 2 C, PB 168, Kajana KUUSAMO Kaiterantie 20, Kuusamo LAPPLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel e-post lantmäteridirektör Markku Harju ROVANIEMI Hallituskatu 1-3 B, PB 8009, Rovaniemi IVALO Ivalontie 10, PB 48, Ivalo KEMIJÄRVI Kirkkokatu 16, Kemijärvi TORNEÅ Suensaarenkatu 2, PB 4, Torneå Info i hela landet Lantmäteriverkets hemsida

25

26 Semaforbron 12 C PB 84, HELSINGFORS Tel ,

Lantmäteriverket bygger upp informationssamhället 2003

Lantmäteriverket bygger upp informationssamhället 2003 Lantmäteriverket bygger upp informationssamhället 2003 Innehåll Anteckningar 1 Från när till fjärran 2 Det nya fastighetsdatasystemet 4 Kartor och handlingar tillvaratas i Arkivcentralen 5 En enhetlig

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, februari Finländska turisters övernattningar ökade med en procent i februari Korrigerad 1842011 De korrigerade punkterna är markerade med rött I februari

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 13 procent i januari 2012 I januari 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 60 000

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2011 Inkvarteringsstatistik 2011, januari Utländska turisters övernattningar ökade med procent i januari I januari 2011 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland 535 000 dygn

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2014, januari Utländska turisters övernattningar ökade med 2 procent i januari 2014 De utländska turisternas övernattningar ökade med 2,0 procent och i

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 maj 2011 433/2011 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 4 och 5 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juli Finländska turisters övernattningar minskade med 4 procent i juli 2012 I juli 2012 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland nästan 2,3

Läs mer

Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål

Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Befolkning 2012 Sysselsättning 2011 Bagrundsinformation om arbetslösa Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

ÅRSBERÄTTELSE 2005 LANTMÄTERIVERKET

ÅRSBERÄTTELSE 2005 LANTMÄTERIVERKET ÅRSBERÄTTELSE 2005 LANTMÄTERIVERKET LANTMÄTERIVERKET FAKTA OM LANDET Innehåll Vi kan vårt arbete 1 Generaldirektörens översikt 2 Vem äger sjöarna i Finland 4 Närmare relation mellan lantmäteribyrån och

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2013, september Utländska turisters övernattningar ökade med 3, procent i september 2013 I september 2013 uppgick övernattningarna turister i inkvarteringsanläggningarna

Läs mer

Kommunikationsministeriets förordning

Kommunikationsministeriets förordning Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad i Helsingfors den 5 juni 2012 I enlighet med kommunikationsministeriets

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2013

Inkvarteringsstatistik 2013 Transport och turism 2014 Inkvarteringsstatistik 2013 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med en procent år 2013 År 2012 var antalet övernattningsdygn rekordhögt, dvs fler än 20 miljoner,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2012 Inkvarteringsstatistik 2012, juni Utländska turisters övernattningar ökade med 6 procent i juni 2012 I juni 2012 uppgick et övernattningar turister i inkvarteringsanläggningar

Läs mer

70. (30.61 och 30.62) Lantmäteri och samanvänding av geografisk information

70. (30.61 och 30.62) Lantmäteri och samanvänding av geografisk information 70. (30.61 och 30.62) Lantmäteri och samanvänding av geografisk information F ö r k l a r i n g : Under detta kapitel har utgifterna för verksamheten vid Lantmäteriverket och Geodetiska institutet budgeterats.

Läs mer

Andelen arbetsplatser inom informationssektorn störst i Salo ekonomiska region

Andelen arbetsplatser inom informationssektorn störst i Salo ekonomiska region Befolkning 2010 Sysselsättning 2008 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Andelen arbetsplatser inom informationssektorn störst i Salo ekonomiska region Enligt Statisticentralens sysselsättningsstatistiken

Läs mer

Lantmäteriverkets nätverk av serviceställen Utredningsmannens förslag

Lantmäteriverkets nätverk av serviceställen Utredningsmannens förslag Lantmäteriverkets nätverk av serviceställen Utredningsmannens förslag 15.4.2016 Sammanfattning Från och med början av 2014 tog Lantmäteriverket i bruk en riksomfattande verksamhetsmodell där ärenden behandlas

Läs mer

Den 14 november År 1848

Den 14 november År 1848 1 1 2 År 1633 då Drottning Kristina var vid makt i Sverige-Finland fick Finlands första lantmätare Olof Gangius sitt förordnande i Åbo län. Bakom beslutet var kronans behov att få information om hela riket

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2014 Nya och nedlagda företag Grundandet av nya företag fortfarande på nedåtgående Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 6,7 procent under fjärde kvartalet 2013 jämfört med

Läs mer

Inkvarteringsstatistik 2012

Inkvarteringsstatistik 2012 Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2012 Den utländska efterfrågan på inkvarteringstjänster ökade med 5 procent år 2012 År 2012 ökade efterfrågan på inkvarteringstjänster med 2 procent från

Läs mer

Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet

Europeiska socialfonden 2000-2006. Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet SF Europeiska socialfonden 2000-2006 Europeiska Finland Information, sysselsättning, kunnande, entreprenörskap och jämlikhet Vad är Europeiska socialfonden? Europeiska socialfonden (ESF) är det viktigaste

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 5 december 2014 1012/2014 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av 3 och 4 i kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan

Läs mer

26.11.2002 JM 15/51/2002. Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv.

26.11.2002 JM 15/51/2002. Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv. 26.11.2002 JM 15/51/2002 Kommunala centralvalnämnder (med undantag av Åland) RIKSDAGSVALET 2003: Valanvisningar, utbildning osv. 1. Valanvisningar Justitieministeriet önskar att centralvalnämnderna fäster

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2012 1059/2012 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgifter som tas ut för fastighetsdatasystemets prestationer och informationstjänster

Läs mer

PRISLISTA FASTIGHETSFÖRRÄTTNINGAR 2016

PRISLISTA FASTIGHETSFÖRRÄTTNINGAR 2016 PRISLISTA FASTIGHETSFÖRRÄTTNINGAR 2016 Fastighetsförrättningsavgiften bildas vanligtvis på följande sätt: Cirka 20 % beredning av förrättningen och arkivundersökningar Cirka 30 % förrättningssammanträden

Läs mer

Fastighetsköp på nätet

Fastighetsköp på nätet Fastighetsköp på nätet Stommen av presentationen: Inskrivningsärenden vid Österbottens lantmäteribyrå, kort presentation Nättjänsten för fastighetsköp Allmän beskrivning Egenskaper Tidtabell 1 MAANMITTAUSLAITOS

Läs mer

Polisens servicenätverk

Polisens servicenätverk Polisens servicenätverk SM 418/2013 11 huvudpolisstationer Helsingfors Esbo Vanda Åbo Lahtis Kouvola Vasa Tammerfors Kuopio Uleåborg Rovaniemi Huvudpolisstationer Polisstationer vars ersättande med övervägs

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 20 mars 2012 Kommunikationsministeriets förordning om ändring av kommunikationsministeriets förordning om en användningsplan för radiofrekvenser Utfärdad

Läs mer

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden

JHL:s forbundsval 2012. Rosta. Och främja välfärden JHL:s forbundsval 2012 Rosta Och främja välfärden Forbundsval i hela Finland Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL väljer representantskap 12 28.3.2012. Förbundsvalet betyder att

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Transport och turism 2013 Inkvarteringsstatistik 2013, februari Utländska turisters övernattningar minskade med 2,5 procent i februari 2013 I februari 2013 bokförde inkvarteringsanläggningarna i Finland

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Vi löser era lokalproblem

Vi löser era lokalproblem Vi löser era lokalproblem Ett steg före förväntningarna Senatfastigheter är ett statligt affärsverk som erbjuder lokaler och tillhörande tjänster till statsförvaltningen. Uthyrning av lokaler, utveckling

Läs mer

PRESSMEDDELANDE Inforrnatör Anni Lehtonen (Får publiceras 28.11.2013 kl 10.00) Tel 02956 44221 eller 050 375 7026

PRESSMEDDELANDE Inforrnatör Anni Lehtonen (Får publiceras 28.11.2013 kl 10.00) Tel 02956 44221 eller 050 375 7026 HELSINGIN KÄRÄJÄOIKEUS HELSINGFORS TINGSRÄTT HELSINGFORS TINGSRÄTT PRESSMEDDELANDE Inforrnatör Anni Lehtonen (Får publiceras 28.11.2013 kl 10.00) Tel 02956 44221 eller 050 375 7026 ASFALTSKARTELLRÄTTEGÄNGEN

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2012 1057/2012 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om Lantmäteriverkets avgifter samt avgifter och ersättningar för bestyrkande

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2013 Nya och nedlagda företag Allt färre nya företag grundas Enligt Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 7,4 procent under första kvartalet år 2013 jämfört med motsvarande period

Läs mer

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag

Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera finansierar olika skeden av förändringar i företag Finnvera erbjuder finansieringslösningar för etablering av företagsverksamhet, vid

Läs mer

1993 rd- RP 328. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen

1993 rd- RP 328. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen 993 rd- RP 328 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att fastighetsregisterlagen

Läs mer

ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT ANORDNA HUNDPROV ELLER ATT DRESSERA HUND (enligt jaktlagens 52 1 mom.)

ANSÖKAN OM TILLSTÅND ATT ANORDNA HUNDPROV ELLER ATT DRESSERA HUND (enligt jaktlagens 52 1 mom.) Sökandens namn Kontaktperson till vem beslutet skickas Adress Postnummer och -anstalt Finlands viltcentrals anteckningar: 700 Jvf nr Datum / 20 Beslut nr Personbeteckning och tel. nr E-mail Koordinater:

Läs mer

Ge av din tid och var med!

Ge av din tid och var med! FRIVILLIGARBETE I FINLANDS RÖDA KORS Ge av din tid och var med! Tervetuloa Welcome Bienvenidos Tere tulemast Bienvenue добро пожаловать الهأ الهسو dhowow Välkommen Soo Ge av din tid och var med! Röda Korset

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 24 februari 2014 140/2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om fastighetsförrättningsavgift Utfärdad i Helsingfors den 19 februari 2014

Läs mer

Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten

Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten Statskontoret Föreskrift 1 (8) 20.11.2014 Dnr VK/1077/00.01/2014 Bokföringsenheterna Upprättande av en kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten Enligt 55 1 mom. i förordningen om

Läs mer

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti

Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen. understatssekreterare Tuomas Pöysti Hörnstenarna i social- och hälsovårds-reformen understatssekreterare 1 Hörnstenarna i det nya social- och hälsovårdssystemet 1. Stark organisation 18 landskap 2. Integration av tjänster tjänsterna formas

Läs mer

Effektanalys av stomnätsplan

Effektanalys av stomnätsplan Effektanalys av stomnätsplan Seminar i Norge 13.3.2007 Vad är det frågan om STOMNÄTSPLAN Nationellt viktiga stomnät inom landtrafiken i Finland gäller vägar och järnvägar stomnätet ett nytt begrepp i Finland

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

PRISLISTA. Fastighetsförrättningar januari Fastighetsförrättningsavgiften bildas vanligtvis på följande sätt: LANTMÄTERIVERKET FAKTA OM LANDET

PRISLISTA. Fastighetsförrättningar januari Fastighetsförrättningsavgiften bildas vanligtvis på följande sätt: LANTMÄTERIVERKET FAKTA OM LANDET PRISLISTA Fastighetsförrättningar januari 2011 Fastighetsförrättningsavgiften bildas vanligtvis på följande sätt: ca 20 % beredning av förrättningen och arkivundersökningar ca 30 % förrättningssammanträden

Läs mer

Brottslighet som kommit till polisens kännedom 2010

Brottslighet som kommit till polisens kännedom 2010 Rättsväsen 20 Brottslighet som kommit till polisens kännedom 200 Misshandelsbrottsoffer typiskt 8åringar Enligt de uppgifter som Statistikcentralen publicerat blev 33 000 personer offer för de misshandelsbrott

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

Nya och nedlagda företag

Nya och nedlagda företag Företag 2015 Nya och nedlagda företag Antalet nya företag minskade i alla landskapen Statistikcentralen minskade antalet nya företag med 8,3 procent under första kvartalet 2015 jämfört med motsvarande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 37/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 20 lagen om statliga affärsverk PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att övergångsbestämmelsen

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Översikt av bostadsmarknaden 2/2013

Översikt av bostadsmarknaden 2/2013 ISSN 1237-1288 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola 0400 996 067 Översikt av bostadsmarknaden 2/2013 3.5.2013 Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) samlar in och analyserar uppgifter

Läs mer

Byggnader och fritidshus 2009

Byggnader och fritidshus 2009 Boende 2010 Byggnader och fritidshus 2009 Flest fritidshus i Väståbolands kommun år 2009 Enligt Statistikcentralen fanns det 485 100 fritidshus i Finland i slutet av år 2009. Flest fritidshus till antalet

Läs mer

Statsrådets förordning

Statsrådets förordning Statsrådets förordning om Forststyrelsens bokföring, bokslut, särskilda bokföring och särskilda bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 33 4 mom., 41 och 43 i lagen om Forststyrelsen

Läs mer

Presentation av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Presentation av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Presentation av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Regionförvaltningen omorganiserades 1.1.2010 De statliga regionförvaltningsmyndigheternas roller, uppgifter, styrning och regionindelning

Läs mer

Finansiering för att starta ett företag

Finansiering för att starta ett företag Finansiering för att starta ett företag Finansiering från Finnvera vid etablering av företagsverksamhet Planerar du att grunda ett företag? En bra affärsidé, företagarfärdigheter och en omsorgsfull planering

Läs mer

70. Infrastruktur för fastigheter och geografisk information

70. Infrastruktur för fastigheter och geografisk information 70. Infrastruktur för fastigheter och geografisk information F ö r k l a r i n g : Under detta kapitel har utgifterna för verksamheten vid Lantmäteriverket och Geodetiska institutet samt utgifterna för

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Luxemburg, den 25 juni 2008 DOMSTOL ANSLAGSÖVERFÖRING NR 1 OCH 2. från artikel 102 Avgångsersättningar - 400 000 euro

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Luxemburg, den 25 juni 2008 DOMSTOL ANSLAGSÖVERFÖRING NR 1 OCH 2. från artikel 102 Avgångsersättningar - 400 000 euro EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS Luxemburg, den 25 juni 2008 DOMSTOL ANSLAGSÖVERFÖRING NR 1 OCH 2 Nr 1 Inom kapitel 10 Institutionens ledamöter från artikel 102 Avgångsersättningar - 400 000 euro till artikel

Läs mer

Från grundkarta till terrängdatabas

Från grundkarta till terrängdatabas Från grundkarta till terrängdatabas 2.11.2012 Kari Hautamäki Österbottens lantmäteribyrå Innehåll Milstolpar De viktigaste produktionsmetoderna Utvecklingen av produktionsmiljön Framtidsutsikter Milstolpar

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 0 Universitetsutbildning 03 Universitetsexamina Antalet högre högskoleexamina ökade med nästan 6 procent Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik avlades nästan 6 procent fler högre högskoleexamina

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 22 december 2014 1158/2014 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om Lantmäteriverkets avgifter samt avgifter och ersättningar för bestyrkande

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Behovsutredning om ett regionalt föremålsarkiv i västra Nyland

Behovsutredning om ett regionalt föremålsarkiv i västra Nyland Stadsfullmäktige 17 11.02.2015 Behovsutredning om ett regionalt föremålsarkiv i västra Nyland Kultur- och fritidsnämnden 6.3.2013 23 Museerna i Västra Nylands region har under de senaste åren samarbetat

Läs mer

MIKROFILMNING AV FAMILJEAKTER OCH LAGRING AV DEM PÅ CD-ROM

MIKROFILMNING AV FAMILJEAKTER OCH LAGRING AV DEM PÅ CD-ROM 6.6.2002 Nr 23/2002 1 (3) MIKROFILMNING AV FAMILJEAKTER OCH LAGRING AV DEM PÅ CD-ROM Kyrkostyrelsen har i cirkulär nr 35/1980 givit anvisningar om mikrofilmning av inbundna kyrkböcker. Största delen av

Läs mer

KORT OM MEDLEMMAR I FINSK UTSKOTT STRATEGISK PLANERING

KORT OM MEDLEMMAR I FINSK UTSKOTT STRATEGISK PLANERING KORT OM MEDLEMMAR I FINSK UTSKOTT STRATEGISK PLANERING Planeringsdirektör Outi Ryyppö Planeringsdirektör Outi Ryyppö Vägförvaltningen Semaforbron 12 A, PB 33, 00521 HELSINGFORS Tfn.: +358 20 422 2336 Mobil:

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 27 december 2011 1396/2011 Jord- och skogsbruksministeriets förordning om avgifter som tas ut för fastighetsdatasystemets prestationer och informationstjänster

Läs mer

Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 28 FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE 01. Förvaltning 01. Finansministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett tillägg på 95 000 euro. F ö r k l a r i n g

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 014 Universitets 01 Universitetsstuderande Antalet universitetsstuderande 167 00 år 01 Enligt Statistikcentralens sstatistik var antalet studerande i som leder till universitetsexamen 167 00

Läs mer

Sparbanken & Sb-Hem. Bostadsmarknaden. Våren 2016

Sparbanken & Sb-Hem. Bostadsmarknaden. Våren 2016 Sparbanken & Sb-Hem Bostadsmarknaden Våren 2016 CENTRALA TEMAN Sparbanksgruppen väntar sig att bostadsmarknaden i Finland i år ska växa 2 5 procent och att priserna ska stiga med totalt 1 2 procent i hela

Läs mer

Val av Kommunförbundets förbundsdelegation Riitta Myllymäki

Val av Kommunförbundets förbundsdelegation Riitta Myllymäki Val av Kommunförbundets förbundsdelegation 2017 2.6.2017 Riitta Myllymäki Kommunföbundets förbundsdelegation Föreningens högsta organ 76 ledamöter och 76 ersättare, som skall vara i kommunallagen avsedda

Läs mer

Tingsrätternas avgöranden i civilmål 2013

Tingsrätternas avgöranden i civilmål 2013 Rättsväsende 2014 Tingsrätternas avgöranden i civilmål Tingsrätterna avgjorde nästan en halv miljon civilmål år År slutbehandlades 491 700 civilmål i tingsrätterna, vilket är nästan 5 procent fler än året

Läs mer

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan

År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Rättsväsende 2014 Konkurser 2013 År 2013 ökade antalet slutbehandlade konkursansökningar med 3,6 procent från året innan Enligt Statistikcentralens uppgifter slutbehandlade domstolarna totalt 3 381 konkursansökningar

Läs mer

TEKNISKA CENTRALEN Ansvarsperson: Teknisk direktör Marko Luukkonen

TEKNISKA CENTRALEN Ansvarsperson: Teknisk direktör Marko Luukkonen TEKNISKA CENTRALEN Ansvarsperson: Teknisk direktör Marko Luukkonen Verksamhetsidé Tekniska centralens uppgift är att befrämja och upprätthålla stadsmiljöns funktionsduglighet, trivsamhet och säkerhet genom

Läs mer

STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/ DNr 3/51/2001

STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/ DNr 3/51/2001 STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 20/2001 20.8.2001 DNr 3/51/2001 Statens bokföringsnämnds utlåtande om försvarsministeriets ansökan, där ministeriet bett om utlåtande om definition av ersättningar

Läs mer

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Befolkning 2011 Sysselsättning 2010 Bakgrundsuppgifter om arbetslösa Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Nödcentralsverket Strategi

Nödcentralsverket Strategi Nödcentralsverket Strategi 2016 2020 Nödcentralsverkets publikation HAK-2015-631 Innehåll Inledning Nödcentralsverket 2020 3 Riktlinjerna för nödcentralsverksamheten under strategiperioden 2016 2020 4

Läs mer

Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Heikki.Halttula@vianova.fi

Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Heikki.Halttula@vianova.fi Sesjon Grenseløse data Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Heikki.Halttula@vianova.fi Allmänt Mycket tid och kostnader går åt i projekt till dataöverföring mellan olika

Läs mer

Vad händer i vår omvärld?

Vad händer i vår omvärld? Vad händer i vår omvärld? Vad sker hos våra grannländer och i övriga Europa? Vad påverkar utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata? Christina Wasström, Lantmäteriet Geodataseminarie 2011-11-22

Läs mer

Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet

Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet Resumé 77/54/06 Forststyrelsen - affärsverkskoncern och naturskyddare styrd av miljöministeriet Forststyrelsen är ett statligt affärsverk, som förvaltar drygt 12 miljoner hektar dvs. ca en tredjedel av

Läs mer

FAKTA. SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga.

FAKTA. SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga. BÄTTRE STUDENTHÄLSA FAKTA SHVS verkar för att främja de studerandes hälsa, välfärd och studieförmåga. SHVS är sakkunnig inom studenthälsovård Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) erbjuder tjänster inom

Läs mer

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen

Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen 19.5.2016 Ofta ställda frågor om reformen av strukturerna i den specialiserade sjukvården och jourverksamheten i socialvårdslagen och hälso- och sjukvårdslagen De ofta ställda frågorna och svaren handlar

Läs mer

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden Boende 2011 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Trettio procent av de permanent bebodda bostäderna var hyresbostäder Enligt Statistikcentralens uppgifter var 30 procent av de permanent bebodda bostäderna

Läs mer

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016 I Examens delar och uppbyggnad ------------------------------------------------------------------------------------- 3 II Krav på yrkesskicklighet

Läs mer

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 204 (OR. en) 5774/4 EJUSTICE 8 JUSTCIV 30 COPEN 296 JAI 90 NOT från: till: Ärende: Ordförandeskapet Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Rådets

Läs mer

År 2016 var kommunernas nettokostnader för social- och hälsovård nästan på samma nivå som året innan

År 2016 var kommunernas nettokostnader för social- och hälsovård nästan på samma nivå som året innan Offentlig ekonomi 2017 Kommunekonomi 2016 År 2016 var kommunernas nettokostnader för social- och hälsovård nästan på samma nivå som året innan Korrigering 3.11.2017. De korrigerade siffrorna är markerade

Läs mer

Utredning 2/2014. Bostadslösa

Utredning 2/2014. Bostadslösa 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 ISSN 1237-1288 Ytterligare uppgifter: Hannu Ahola (statistik) Tfn

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2002 Utgiven i Helsingfors den 2 december 2002 Nr 118 119 INNEHÅLL Nr Sidan 118 Statsrådets förordning om användningsplan i landskapet Åland för frekvensområden i televisionsoch

Läs mer

MYNDIGHETSSAMARBETE INOM STÖRNINGSHANTERING - HUR FÅR VI INFORMATION OM STÖRNINGARNA I TRAFIKEN

MYNDIGHETSSAMARBETE INOM STÖRNINGSHANTERING - HUR FÅR VI INFORMATION OM STÖRNINGARNA I TRAFIKEN 1 MYNDIGHETSSAMARBETE INOM STÖRNINGSHANTERING - HUR FÅR VI INFORMATION OM STÖRNINGARNA I TRAFIKEN Petri Rönneikkö Trafikcentraldirektör Vägförvaltningen Finland 2 PRESENTATIONENS INNEHÅLL Uppgifter, mål

Läs mer

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden

PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN. Sju mål för framtiden PATENT- OCH REGISTERSTYRELSEN Sju mål för framtiden Ta en titt på våra mål för framtiden. Vi har utarbetat våra strategiska mål för perioden 2012 2015 tillsammans med de bästa experterna inom området

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011

Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011 Rättsväsende 2011 Skuldsaneringar 2011, 4:e kvartalet Antalet skuldsaneringar för privatpersoner visade en ökning under januari december 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter lämnades 3 623 ansökningar

Läs mer

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen Befolkning 2014 Förhandsuppgifter om befolkningen 2014, mars Personer med främmande språk som modersmål fler än svenskspråkiga Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter översteg antalet personer

Läs mer

Regionalräkenskaper 2010

Regionalräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 2012 Regionalräkenskaper 2010 Ojämn ekonomisk tillväxt i landskapen under de senaste åren De regionala ekonomierna har utvecklats i en mycket ojämn takt under de senaste åren. Under

Läs mer

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi

Gemensamma åtgärder. www.tyohyvinvointifoorumi.fi Gemensamma åtgärder www.tyohyvinvointifoorumi.fi www.tyohyvinvointifoorumi.fi 1 Forumet för välbefinnande i arbetet handlar om att dela ut och lära av god praxis nätverksträffar och förstärkning av samarbetet

Läs mer

3 BILDANDE TILL LÄGENHET AV FRISTÅENDE OMRÅDE OCH FOGANDE TILL FASTIGHET

3 BILDANDE TILL LÄGENHET AV FRISTÅENDE OMRÅDE OCH FOGANDE TILL FASTIGHET 1 (5) 3 BILDANDE TILL LÄGENHET AV FRISTÅENDE OMRÅDE OCH FOGANDE TILL FASTIGHET 3.1 ALLMÄNT... 2 3.2 ANHÄNGIGBLIVANDE AV FÖRRÄTTNING... 2 3.3 FÖRRÄTTNINGSMÄNNEN... 2 3.4 SAKÄGARE... 2 3.5 FÖRRÄTTNINGSFÖRFARANDE...

Läs mer

Lantmäteriets promemoria Förslag om ändringar i redovisningsstrukturen för byggnader och adresser i fastighetsregistret

Lantmäteriets promemoria Förslag om ändringar i redovisningsstrukturen för byggnader och adresser i fastighetsregistret PM 2009:121 RIII (Dnr 001-968/2009) Lantmäteriets promemoria Förslag om ändringar i redovisningsstrukturen för byggnader och adresser i fastighetsregistret Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen

Läs mer

Tvåhundra år av berättelser

Tvåhundra år av berättelser Tvåhundra år av berättelser Lantmäteriverkets årsberättelse 2011 Generaldirektörens översikt År 2011 fattades flera betydande beslut om Lantmäteriverkets framtid. Själv anser jag att det viktigaste beslutet

Läs mer

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet BNP-tillväxt för finländska landskap. Rangordning under valda perioder 1984-2007 1984-1994 1995-2005 1995-2007 _ 1 Nyland 1 Nyland

Läs mer

Förhandsuppgifter om befolkningen

Förhandsuppgifter om befolkningen Befolkning 2014 Förhandsuppgifter om befolkningen 2013, december Antalet födda har sjunkit tre år i rad Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter föddes 58 120 barn i Finland år 2013. Antalet födda

Läs mer

Nr Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet

Nr Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet Nr 434 1269 Bilaga 1. Televisionsverksamhet enligt lagen om televisions- och radioverksamhet 1.3 Digital televisionsverksamhet Stationens namn 1) Kanal MAX ERP Knippe A Knippe B Knippe C (kw) 1) Av praktiska

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer