Remissvar. Ert Diarienummer /12

Transkript

1 Stockholm 28 september 2012 Förslag till Statens Jordbruksverks föreskrifter om förebyggande åtgärder avseende hygien m.m. för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen (K112) Ert Diarienummer /12 Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har beretts tillfälle att lämna synpunkter i rubricerat ärende. Följande yttrande är ett gemensamt svar från Avelsföreningen för Varmblodiga Hästen, Svensk Galopp, Svensk Travsport, Svenska Hästavelsförbundet, Svenska Ridsportförbundet, Western Rider Association of Sweden, Svenska Islandhästförbundet och HNS. Remissvar Övergripande synpunkter Hästnäringen ser många positiva delar i förslaget men också behov av att tydligare avgränsa definitioner och rikta åtgärder för att nå bästa resultat. Vår bransch vill bidra till en god djur- och folkhälsa och delar Jordbruksverkets uppfattning att det är viktigt att motverka utvecklingen av antibiotikaresistens och. För hästnäringen, inte minst för ridskolorna är hästarnas och människornas hälsa kopplade till varandra. Hästsporterna har under lång tid själva tagit ansvar för bekämpning av smittsamma sjukdomar genom exempelvis obligatoriska vaccinationsprogram för A2-influensa och tidigt infördes regler för att bromsa spridningen av MRSA. Genom bildandet av Hästnäringens Smittskyddskommitté 2012 utökas ansvaret till flera delar av hästnäringen som tidigare inte omfattats av hästsporternas regelverk. Zoonos är ett begrepp som återkommer ofta i både föreskriftsförslaget och konsekvensanalysen. På flera ställen bör lämpligen ordet zoonos bytas ut mot ordet agens när det är själva smittämnet som avses. I konsekvensanalysen framgår också att smådjurskliniker utfört en omfattande utveckling av vårdhygien. Lämpligen nämns också det stora SVA-projekt, finansierat av Stiftelsen Hästforskning, som utförts för att förbättra vårdhygienen på landets hästsjukhus och hästkliniker K112 innehåller ambitiösa och välmenta regler. Dock riskerar införandet av dessa att i några fall få motsatt effekt, till exempel kommer de föreslagna reglerna leda till att små stuterier slås ut till

2 2 förmån för färre och större stuterier där fler hästar från olika stallar möts med ett sannolikt högre smitttryck som resultat. Dessutom kommer antalet långa transporter med ston och små föl öka. Mekanismen bakom detta är den föreslagna definitionen av stuterier. Definitionen är inte baserad på riskanalys i form av exempelvis smittryck eller antibiotikaanvändning och får genom sin omfattning orimliga konsekvenser för små seminstationer genom att vara kostnadsdrivande i en för aveln mycket ansträngd situation. Kostnaden för en hygienplan är beräknad till :- i första gångs avgift och därefter årliga 2060:- vilket innebär att det blir i princip omöjligt att bedriva en seminstation med få ston. Intentionerna att minska det smittryck som finns på stora stationer motverkas därmed. Seminstationer i glesbygd har av naturliga skäl få ston. Kostnaderna för veterinärresor etc. är redan idag mycket betungande. Situationen förvärras av de föreslagna reglerna. Uppfödarverksamhet är i glesbygd är mycket viktig för att behålla landskapet öppet och människor kvar på landsbygden. Ett semintillstånd kan idag omfatta en plats några få ston/ett sto. Situationen har tvingats fram eftersom ambulerande semin- veterinärer inte är tillåtna i Sverige och att alla ston inte går att transportera. Förslaget bör ändras så att dessa små stuterier inte drabbas. Detta kan ske genom att ändra definitionen av stuteri eller sätta gränsen vid mer omfattande verksamhet.. Kostnaderna för att låta en veterinär upprätta en föreslagen hygienplan är mycket höga och är inte försvarbar för de mindre företagen med seminverksamhet i liten omfattning och därmedlågt smittryck. Kostnaden snedvrider den svenska konkurrensen gentemot andra EU-länder då branschen redan är hårt prövad och har svårigheter med lönsamhet och avsättning av hästar. Det saknas en ekonomisk kostnads- nyttoanalys. Även om det är resurskrävande att genomföra en sådan är det motiverat som grund för krav som ställs utöver EU:s gemensamma regelverk. Vidare saknas analyser för hur stor risken är för smitta. Om detta sammantaget är den mest kostnadseffektivaste åtgärden för att komma till rätta med smittan, vad händer med smittläget om mindre kostsamma åtgärder vidtas etc. Hästnäringen är mycket positiv till Jordbruksverkets initiativ att undersöka om hästnäringen kan omfattas av landsbygdsprogrammet. För att inte försvåra möjligheten att använda sig av landsbygdsprogrammet måste stor försiktighet iakttas i vad som ska regleras författningsmässigt. I sämsta fall får de föreslagna åtgärderna motsatt effekt mot själva syftet med landsbygdsprogrammet svenska uppfödare kan komma att välja utländska EU-stationer p.g.a. lägre kostnader. Antibiotikaresistens är vanligare i flera aktuella länder. Svenska ston riskerar återvända till Sverige smittade med MRSA. Avsikten att reglera MRSA torde vara att få en mer långsiktig strategi från samhällets sida för hanteringen av detta smittämne. Enligt proposition 1998/99:88 är det en grund för att en smitta ska omfattas av zoonoslagen. MRSA hör lämpligen hemma i denna lagstiftning. K112 syftar till förbättrad folk- och djurhälsa. Därmed sparar samhället pengar. De som däremot får betala är hästuppfödarna, en krisbransch med ständigt vikande siffror. Att i det läget genom lagstiftning påtvinga extra kostnader är mycket olyckligt då det sannolikt innebär slutet för många verksamheter. Om ridskolor omfattas av förslaget (Se detaljerade synpunkter) kommer förslaget innebära ökade kostnader för en bransch med en i grunden dålig lönsamhet som på senare år också har ett vikande elevunderlag.

3 3 Sverige har internationellt sett en låg förekomst av MRSA och har därmed ett utmärkt utgångsläge för att vidta åtgärder. Dessa måste dock vara väl avvägda för att inte slå oproportionerligt hårt mot olika branscher och inte minst för att inte riskera få motsatt effekt. Detaljerade synpunkter 4 Ingår alla typer av anläggningar i Anläggning som inte omfattas av kravet på tillstånd där offentlig förevisning? Betesmarker? Natur där exempelvis övernattning med turridningshäst sker? Vad menas med ingår som en del i verksamheten? Är det en stadigvarande verksamhet i viss omfattning med regelbundenhet? Är det inkomstbringande verksamhet enbart? Hur räknas ett enstaka gruppbesök i en besättning utan annonsering utan bara överenskommelse mellan besättningsinnehavaren och gruppledare? Här finns en risk att olika tillsynsmyndigheter tolkar punkten olika och därmed blir det olika bedömningar i landet. En tydligare definition behövs kring omfattning och regelbundenhet/frekvens. Omfattas rid- trav- galoppskolor av definitionen? Hur gör vi med ponnyridning vid en tävlingsdag på Täby galopp eller en på lokal marknadsplats? stuteri: i dessa föreskrifter avses en verksamhet med tillstånd för seminverksamhet på häst enligt verkets föreskrifter (SJVFS 1999:113) om seminverksamhet med hästdjur Föreskriften ska vara (SJVFS 2012:6) som trädde ikraft 15 april Seminverksamhet innefattar olika delmoment. Långt ifrån alla seminstationer har alla delmoment. De företag/personer som har godkännande för enbart lagring och distribution hanterar inga hästar över huvudtaget utan är grossister inom t ex frusen semin. Det finns företag/personer som enbart har momentet seminering som tar emot transporterade semindoser enbart till egna ston. Inga andra ston kommer till anläggningen. Semintillståndet har här sökts för att stuteriägaren inte ska behöva åka långt med ston och deras föl för att få stoet seminerat utan allt sköts på den egna anläggningen. Här är smittrycket från externt håll nästan obefintligt. Ett annat begrepp än stuteri bör användas. Anläggning med semintillstånd är i så fall bättre. verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård: verksamhet som innebär åtgärder som vidtas för att medicinskt förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom, skada eller annat jämförligt tillstånd hos djur, samt verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård och stuteri där veterinärmedicinsk vård bedrivs: i dessa föreskrifter avses djursjukhus, djurkliniker, ambulerande veterinärverksamhet, husdjursföreningar samt andra organisationer som bedriver djurhälsovård m.fl. där det arbetar minst en person som har rätt att förskriva läkemedel till djur.

4 4 Varför finns det två definitioner på i princip samma begrepp? stuteri där veterinärmedicinsk vård bedrivs Seminverksamhet där seminering genomförs utan någon typ av behandling, bara gynekologisk undersökning och därefter vanlig seminering räknas detta till veterinärmedicinsk vård? Är sådan seminering ett operativt ingrepp enligt lagen, se nedan. Lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård Definitioner 3 Med djurens hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder som vidtas för att medicinskt förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom, skada eller därmed jämförligt tillstånd hos djur. Med djurens hälso- och sjukvård jämställs även utförande av operativa ingrepp på eller givande av injektioner till djur i andra syften än de som följer av första stycket. där det arbetar minst en person som har rätt att förskriva läkemedel till djur. Arbetar på vilket sätt? Anställd eller köpt tjänst? Ett litet stuteri med seminverksamhet anställer sällan en veterinär för semineringsuppdrag utan köper tjänsten. Här blir det två F-skattande företag som är inblandande och hur räknas det då? Vem är ansvarig, se 16 Djurhälsopersonal som bedriver annan verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård än den som avses i 14 samt veterinärer som arbetar i egen firma utan anställda ska vidta lämpliga hygien- och smittskyddsåtgärder för att förhindra smittspridning mellan djur samt mellan djur och människor. 6 Det kommer inte att vara möjligt att tvätta händerna på alla platser som omfattas av begreppet anläggning. Det kan t.ex. finnas betesmark eller turridningsverksamhet som ligger avlägset utan tillgång till varmt och kallt vatten. Kan våtservetter vara ett alternativ Vidare bör krav på hygieniska torkmöjligheterna anges. Exempelvis kan ett allmänt råd om engångshanddukar läggas till. I konsekvensanalysen nämns att handtvätt i gårdens badrum etc. kan räcka. Skrivningen är ett

5 5 vällovligt försök att minska kostnader och besvär för djurhållaren men riskerar att göra åtgärden verkningslös. Ställ krav på att tvätt- och tork möjligheter finns i anslutning till djuren/stallet. 8 Hästar kan betraktas som livsmedelsproducerande djur även om de endast i undantagsfall är det primärt. Paragrafen bör förtydligas så att exempelvis, i den mån de eventuellt omfattas, ridskolor m.fl. är undantagna från detta. Dylika skoskydd kan snarare utgöra en olycksrisk genom halkning. För att slippa fråga när personalens och den egna familjens kläder måste tvättas så bör paragrafen begränsas till att endast omfatta personer utifrån. 10 Det kan vara svårt för en lekman att identifiera vilka risker för zoonotisk smitta som kan finnas i verksamheten. Det kan komma nya smittor eller finnas okända smittor i besättningen. Mer ändamålsenligt är att nöja sig med att den som ansvarar ska minimerar risken för överföring av zoonotiska smittämnen till människa och ta fram besöksregler utifrån detta. 13 Konsekvensanalysen. Vi tolkar det som att Jordbruksverket räknar med att verksamheten ska pågå några år då tidsåtgången för att anmäla till länsstyrelsen bara är satt till en minut. Det året man startar och lägger av lär det ta längre tid. Den administrativa bördan ökar på företagen i och med detta krav på att informera länsstyrelsen. Detta i kombination med definitionen anläggning med besöksverksamhet kan göra att väldigt många företag blir skyldiga att informera länsstyrelsen. Länsstyrelsens administrativa kostnader för att hantera detta i förhållandet till värdet, nyttan och kvalitén i informationen behöver också vägas in. Den administrativa bördan på Sveriges företagare ska enligt regeringens riktlinjer hållas låg och minska. 14 Otydligt vad som avses med stuteri där veterinärmedicinsk vård bedrivs. Är det en seminstation som har en veterinärklinik inom samma anläggning där både ston för seminering och andra hästar med skador/sjukdomar kan komma i kontakt med varandra? Allmänna råd till 16 Vilken typ av utrustning avses? Med vänliga hälsningar Göran Åkerström Ordförande Hästnäringens Smittskyddskommitté Anahita Arai Hästnäringens Nationella Stiftelse

6 6 Helena Gärtner Svensk Galopp Peter Forssberg Svensk Travsport Peter Kallings Svenska Ridsportförbundet Christina Storm Svenska Hästavelsförbundet Emma Thorén Hellsten Avelsföreningen för Varmblodiga Hästen Göran Häggberg Svenska Islandhästförbundet Mike Noberg Western Rider Association of Sweden.