Ola Eriksson träsnidare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ola Eriksson träsnidare"

Transkript

1 Av fil. dr. Lennart Karlsson, Bild 1 (fig. 307). Ola Eriksson. Teckningen utförd av Maja Fjæstad, som tillsammans med maken Gustaf bodde på Christian Erikssons Oppstuhage under sin första tid i Värmland. De blev då nära vänner till Ola och hans familj. Ola Eriksson träsnidare I Taserud, som idag är en del av Arvika med modern villabebyggelse, ligger en trivsam, men till yta och utrustning anspråkslös snickarverkstad. På en hylla under den gamla hyvelbänken vittnar en rad summariskt förda kassaböcker om att verkstaden en gång haft andra dimensioner och en annan kundkrets. Den drevs då av fyra bröder, som under några få år kring sekelskiftet vann internationell ryktbarhet under namnet Bröderna Erikssons Möbelverkstad. En av bröderna, Christian, kom snart att räknas bland våra främsta skulptörer. En annan, Elis Elis i Taserud var redan under sin livstid en celebritet i Värmland och är nu genom riksdagsmannen Karl Erik Erikssons otaliga Elishistorier under de TVsända Skansenauktionerna välkänd i hela landet och närmast uppfattad som en personifierad Löpar Nisse. De båda andra i brödrakvartetten, Ola och Karl, har kommit något i skymundan och ändå var det tveklöst dessa senare, som rent praktiskt utgjorde grundförutsättningen för verkstadens framväxt och goda renommé. Båda var välutbildade och kunniga yrkesmän, vilka i samarbete med landets ledande konstnärer och arkitekter kom att skapa några av sekelskiftets mest uppmärksammade möbler och möbelgrupper. På initiativ av fru Malin Eriksson, dotter till Ola Eriksson, och med anslag från Arvika kulturnämnd och Värmlands museum företogs sommaren 1977 en inventering av Ola Erikssons hem, vilket i allt väsentligt bevarat sin sekelskifteskaraktär. Nedanstående korta biografi utgör en del av detta arbete, som i sin helhet är tillgängligt på Värmlands museum i Karlstad och på stadsbiblioteket i Arvika. För att inte komplicera en jämförelse med inventeringsmaterialet kompletteras bildhänvisningarna här med den ursprungliga figurnumreringen.

2 Ola Erikssons tidigaste år på Nytomta och Haget Under 1850 talet tog Erik Olsson efter sin far över Nytomta gård i Taserud. Vid sidan av jordbruket ägnade han sig åt snickeri, huvudsakligen inriktat på chiffonjéer och dragkistor. Erik Olsson var flitig och en enligt samstämmiga uppgifter sparsam man, som väl förvaltade sitt pund och undan för undan utökade sin egendom. I äktenskapet med Stina Olsdotter föddes tio barn, varav sex nådde vuxen ålder. Det äldsta, som i dopet fick namnet Olof men kom att kallas Ola, föddes 1852 och växte upp i det nyuppförda hemmet på Haget tillsammans med syskonen Elis (1856), Christian (1858), Gustaf (1860), Karl (1862) och Karin (1865). I skolan, som drevs av en släkting, klockaren Pehrsson, visade Ola så god fallenhet, att skolmästaren ansåg, att han skulle duga till präst. Det var en tanke som sannolikt utövade en stark lockelse på barnets moder, och Ola sattes i Arvika Lägre Elementarläroverk för Gossar, som då endst var några få år gammalt och som vid utskrivningen 1866 räknade 74 elever. Inga betyg från denna tid är kända, men Ola lyckades samma år vinna inträde vid gymnasiet i Karlstad, nästa station på vägen mot den klerikala banan. Moderns entusiasm och stolthet framgår av det faktum att hon med häst och vagn själv körde sonen de åtta milen till Karlstad. Ola skulle emellertid aldrig bli präst. Två år senare återfanns han framför en av faderns snickarbänkar. Anledningen till studieavbrottet är i dag fördold, men det finns skäl förmoda att ekonomiska överväganden låg bakom. Familjen var välbärgad och skulle lätt ha förmått hålla sonen både i gymnasium och vid universitet, men karaktäristiken ovan av fadern som sparsam skall ses som en förskönande omskrivning. I Västvärmland lever fortfarande ordstävet: Dä blir för dyrt, sa sneckern i Tasere. Snickaren i Taserud var Erik Olsson, Olas far, och sannolikt ansåg denne studierna alltför kostsamma. Andra händelser i familjen ger anledning förmoda, att ingen tangerat tanken att tillfråga den presumtive själasörjaren om hans syn på vare sig yrkesval eller studiernas plötsliga avbrott. Under alla omständigheter gick dessa inte spårlöst förbi. Ola Eriksson behöll livet ut ett brinnande intresse för framför allt historia och botanik. Hemmets boksamling omfattar en rad flitigt studerade historiska översiktsarbeten, och den nu långt mer än hundraåriga skolfloran bär spår av träget bruk. Han grundlade också sina språkkunskaper under de fem åren vid läroverken i Arvika och Karlstad, kunskaper, som senare kom till användning, som fördjupades och befästes under yrkesstudier på kontinenten. Från snickarverkstaden i Taserud och ut i världen Men de kommande två åren skulle den då sextonårige ynglingen tillbringa i snickarverkstaden i Taserud, där stora riksvägen till Kristiania, nuvarande Oslo, gick alldeles utanför verkstadsdörren, och där otaliga gesäller på vandring mellan Norge, Sverige och kontinenten passerade förbi. Säkert stannade många några veckor eller månader hos snickaren i Taserud, och ännu fler var de som enligt tidens sed sökte tillfälligt natthärbärge i verkstaden. Genom dessa fick Ola glimtar från en fantasieggande och lockande värld långt bortom Arvikas och Karlstads horisonter, och som artonåring får han 1870 faderns tillstånd att själv ge sig ut och kom i lära hos ornamentbildhuggare Jörling i Stockholm, där han under sex år grundligt lärde sitt hantverk.

3 1868 hade Tekniska skolan flyttat in i nya, magnifika lokaler på Mäster Samuelsgatan 39, och vid dess aftonskola fick Ola sin första konstnärliga utbildning. Skolan skulle enligt sin höga målsättning föra ut konsten till hantverk och industri, vetenskapen och konsten skall räcka handen åt industrin. Skolans betydelse för svenskt konsthantverk kan i dag knappast överskattas de flesta av våra ledande konstnärer har tagit sina första steg vid Teknis eller Konstfack, som skolan sedermera kom att kallas. Den hade vid starten ca 1000 elever, men antalet steg snabbt och redan 1876, då Ola lämnade Stockholm, var det uppe i Från dessa studier är endast några obetydliga perspektivoch ornamentövningar bevarade. Redan innan Ola lämnade hemmet i Taserud hade den sex år yngre brodern Christian visat anmärkningsvärda anlag, och då mäster Jörling 1875 var i behov av ytterligare hjälp kom Christian genom Olas förmedling till Stockholm, där bröderna under ett år arbetade och studerade tillsammans ansåg sig Ola mogen för nya uppgifter och lämnade Stockholm med en vedskuta destinerad till Hamburg. Denna resa ner genom skärgården, över Östersjön och in mellan danska öar är enligt döttrarna skildrad i en dagbok, som bevarats till för några år sedan, men som nu dessvärre inte stått att finna. Ola i Tyskland och Frankrike Föga är känt från de följande fyra åren i Tyskland och Frankrike, men vi vet att Ola i Hamburg fick arbete hos en ornamentbildhuggare Ziegler. Av bevarade brev framgår att en ovanlig respekt och vänskap kom att uppstå mellan den tyske mästaren och hans svenske gesäll. I ett album i hemmet finns också ett fotografi av Ola vid en rikt skulpterad balustrad (bild 2) (fig 303), som enligt samstämmiga uppgifter skall vara skuren av denne under Hamburgtiden. Bild 2 (fig 303). Ola Eriksson stödd mot den rikt skulpterade balustrad han själv skurit, sannolikt efter återkomsten till Sverige år 1880.

4 Frågan kompliceras emellertid av att fotografiet enligt firmatrycket kommer från O. Anderssons Fotografiska Ateljéer, Arvika, med filial vid Mössebergs Vattenkuranstalt. Bilden är också tveklöst tagen i en ateljé med traditionell bakgrundskuliss. Det finns heller ingenting hos balustraden, som omöjliggör att den tillhört den Anderssonska ateljén. Jag var därför först något tveksam till attributionen, men fann slutligen i en låda med skisser och ornamentförlagor ytterligare ett foto av samma skrank eller rättare sagt ett liknande. Ett noggrant studium avslöjar smärre skillnader. Möjligen kan då Ola ha skurit båda det första i Hamburg och det andra efter hemkomsten? En annan bild från Hamburg av en fotograf vid namn Valery, visar Ola med märkbart yngre drag, vilket gör det sannolikt att balustraden som syns på bild 2 tillkommit någon gång i början av 1880 talet, då Ola åter var tillbaka i faderns verkstad. Den är karaktäristisk för sin tid, en senrenässanspastisch uppbyggd kring en bladmask, en ursprungligen klassisk s k Silvanusmask, och från denna utgående frodiga akantusslingor. Fotografierna vittnar om en säker stilkänsla och en virtuos handaskicklighet, men balustraden skall inte uppfattas som ett självständigt arbete. Bortsett från möjligheten att den kan vara en kopia, var typen vanlig i 1800 talets otaliga mönsterböcker, av vilka det bör ha funnits åtskilliga i Zieglers verkstad. Ytterligare ett par tidstypiska exempel på den konst som mötte Ola i Hamburg finner vi i de terracottareliefer av Carl Börner, som nu finns i hemmet. Möjligen kan han ha kommit i kontakt med denne idealiserande genremakare, som något senare skulle komma att anställa brodern Christian. Efter ett år i Hamburg hade nämligen Ola ånyo kallat på denne, som fick överta platsen i Zieglers verkstad, när Ola 1878 efter en gesällvandring genom Tyskland till bl a Dresden drog vidare mot Paris. En liten skissbok med teckningar, enkla ornament och möbelstudier samt några impressionistiskt nerkastade kamratporträtt (bild 3) (fig 315) från Hamburgtiden finns bevarade i hemmet. Den vittnar om ett lätt och drivet handlag och en vaken observationsförmåga. Bild 3 (fig 315). Kamratporträtt. Teckning ur Ola Erikssons skissbok från Hamburgtiden

5 För övrigt vet vi föga från tiden i Hamburg, och från Paris om möjligt mindre. Ola tycks emellertid redan efter ankomsten ha kommit i kontakt med skulptören Per Hasselberg, som där var knuten till världsutställningen. Möjligen kan denne ha hjälpt Ola till något arbete, kanske var frågan redan ordnad. Endast ett, till storleken helt obetydligt arbete är känt från dessa två år i Paris, ett blomsterstycke i hög, delvis underskuren relief (bild 4) (fig 318). Hans hustru har på baksidan kompletterat med en tillkomsthistorik, skildrande buketten som en impressionistisk stämningsimprovisation kanske den version Ola på 1880 talet delgav sin då tonåriga fästmö. Måhända en del av sanningen, som dock förtiger de väsentliga faserna i en tålmodig och mödosam tillblivelseprocess. Bildens estetiska verkan bygger på kontrasten mellan de höga, fullplastiska blommorna och de lätt antydda bladen, skurna i en tunn, välnyanserad relief. I syrenkvisten är varje enskild blomma klart redovisad, liksom nerverna på rosenbladen, och en av de spröda blomsterstjälkarna har släppt kontakten med den släta bakgrunden, vilket allt vittnar om fackmässig medvetenhet och långt driven yrkesskicklighet. Bandrosettens hårt formaliserade veckbildning bryter mot blommornas relativa realism och ger en fingervisning om att bakom står andra och mer påtagliga inspirationskällor än den av hustrun anförda nyårsnattsupplevelsen. Bild 4 (fig 318). Relief i valnöt från parisperioden På baksidan har Olas hustru långt senare tillfogat en liten lapp med texten: År 1879/80 på nyåret vistades min make i Paris. När det på nyårsnatten såldes syrenblommor, tyckte han att det var så vackert, att han tog en liten brädbit och började skära ut dem. Detta är originalet, och jag vill så gärna att den skulle förvaras. Christin Eriksson. Bröderna Erikssons Möbelverkstad 1880, ett decennium efter det att han lämnat verkstaden i Taserud, återvände Ola som fullärd och välutbildad ornamentbildhuggare med sex års erfarenhet från Stockholm och vardera två från Hamburg och Paris. Han var då 28 år. Bröderna Elis och Karl hade hunnit bli 24 respektive 18 och var båda sysselsatta i faderns verkstad. Christian var fortfarande kvar i Hamburg. Det finns tecken som

6 tyder på att den enkla och provinsiella snickarverkstaden under de tio år Ola varit borta vuxit åtminstone kvantitativt, och det är helt klart att Olas återkomst måste ha inneburit en avgörande vitalitetsinjektion och ett första steg mot den kvalitetsmedvetenhet, som ett par decennier senare skulle bli bröderna Erikssons kännemärke. Under 1880 talet begav sig också de båda hemmavarande bröderna ut i världen. Elis resor är ur yrkesmässig synpunkt något omtvistade, men Karls långa studier och allsidiga yrkespraktik i flera av Europas kulturcentra skulle i framtiden bli av utomordentlig betydelse. Christian vistades i Paris under större delen av 1880 talet, egentligen ända fram till 1897, men besökte från 1890 ofta hemmet i Taserud. Bröderna Ola, Christian och Karl skulle under de båda decennierna kring sekelskiftet komma att utgöra ett ovanligt väl sammansatt triumvirat. De hade då sin utbildning bakom sig, ägde alla en sällsynt god internationell överblick och hade var och en i sitt fack hunnit skaffa sig en grundlig branschkännedom. Karl var möbelsnickaren med vidd och djup i sin yrkeskunskap. Han omnämnes än i dag respektfullt som Mäster Karl. Ola var ornamentbildhuggaren, som förenade väldisciplinerad stilkänsla med manuell virtuositet, en i bästa mening god hantverkare. Christian hade betydande internationella framgångar bakom sig och skulle under perioden komma att framstå som en av vårt lands främsta skulptörer. Samarbetet mellan bröderna är mångskiktat och svåranalyserat. Christian har ofta framställts som den oomstridde idégivaren, de båda andra var dennes hörsamma redskap. Möjligen kan det i vissa speciella fall ha varit så, men detta är ingalunda hela sanningen. De stora ekskåpen och andra möbler, som omkring sekelskiftet lämnade Bröderna Erikssons möbelverkstad, bör snarare ses som produkter av ett ömsesidigt, respektfullt lagarbete. Föremålens unika hantverksmässiga kvaliteter utgör här basen för de konstnärliga, här existerar inget abstrakt och konstruerat motsatsförhållande mellan hantverk och konst, inget ensidigt och enkelriktat givande eller tagande. Varje möbel har sin naturliga utgångspunkt i funktion, mått, material och sammanfogningsteknik, och genom kontinuerlig samverkan under arbetets alla faser hade brödrateamet skapat en gemensam plattform utifrån vilken uppgifterna löstes. Tillblivelseprocessen förlöpte naturligt nog inte alltid helt friktionsfritt, och bröderna beskrivs av sina medarbetare som sinta, dvs hetsiga och oförblommerade i sitt inbördes åsiktsutbyte, men under dessa födslovåndor skapades en samfälld kunskapsfond och en inbördes respekt, som i nästa steg styrde och påverkade produktionen en flerbottnad struktur av kontinuerlig påverkan och samverkan, i vilken de enskilda komponenterna inte alltid låter sig särskiljas och katalogiseras efter upphovsman. Det finns klara undantag, så har t ex Christian tveklöst skapat de stora skåpens figurreliefer, Ola har från gipsförlagor överfört dem till trä, och Karl har i allmänhet svarat för skåpens konstruktion och allmänna uppbyggnad. Men Christians reliefer kan ha tillkommit på beställning och direkt anvisning av någon av de andra bröderna, och den övriga ornamentikens disposition och detaljutformning löstes gemensamt. Nu stod de tre bröderna ingalunda ensamma under 1890 talet växte verkstaden oavbrutet och omfattade i början av detta sekel ett tjugotal anställda: snickare och gesäller, målare, smed och tapetserare, alla skickliga hantverkare beredda att förverkliga brödernas intentioner.

7 Under 26 år, från 1880 fram till 1906, var Ola knuten till Taserudsverkstaden, som i början leddes av fadern och då gick under firmanamnet E. Olsson, Möbel Snickeri, Taserud, Arvika, men som sedermera vann internationell ryktbarhet som Bröderna Erikssons Möbelverkstad. Där skapades under åren omkring sekelskiftet några av landets märkligaste möbler och möbelgrupper. Ett stort klädskåp med den tankeväckande devisen Som man är klädd, så blir man hädd på gesimsen och en i plastisk relief skuren skomakare och skräddare på vardera dörrhalvan, två i grannskapet välkända hantverkare, belönades med bronsmedalj på världsutställningen i Chicago Bröderna deltog i flera andra utställningar, bl a Stockholmsutställningen 1897, vilken föranledde Ola till besök i huvudstaden, där han gästade Christian, som samma år återvänt från Paris och installerat sig i en ateljé vid Karlaplan. Samarbete med ledande arkitekter... Verkstadens beställnings och räkenskapsböcker från 1888 och framåt finns fortfarande bevarade hos Karls son, Curt Ericson, som i dag ensam driver rörelsen under dess gamla namn. Böckerna speglar väl den mångsidiga produktionen och den sammansatta kundkretsen, där glasblåsare från Eda samsas med huvudstadens finanskometer. Bland beställarna återfinns landets estetiskt mest välorienterade och tidsmedvetna konstsamlare, namn som Bonnier, Fåhraeus, Laurin och Thiel. Genom de ovan antydda utställningarna och förmodligen också till stor del genom Christians förmedling fick efter hand en rad av våra ledande arkitekter som Ragnar Östberg, Carl Westman och Ivar Tengbom upp ögonen för den unika fond av yrkeskunnande den estetiskt välskolade brödratrion representerade. Westman och Östberg var starkt präglade av den engelska Morrisrörelsen och banbrytare för dess idéer här i Sverige. Mot bakgrund av 1800 talets ofta överlastade stilpastischer och materialimitationer verkade de för en ny hantverksmässig kvalitetsmedvetenhet och för vidgad materialkänslighet. Det var ännu inte fråga om vackrare vardagsvara i social bemärkelse, utan om en dyrbar exklusivproduktion, i vilken den nya enkelheten inte skall förväxlas med sparsamhet i ekonomiskt avseende. Morris idéer innebar emellertid en annan syn på hantverket, en uppluckring av motsatsförhållandet mellan konst och konsthantverk, mellan idé och verkställighet, en större vakenhet för hantverksmässiga krav och möjligheter. Christian hade tidigt på egna vägar och genom samverkan med bröderna, kommit till insikt om detta. De nämnda arkitekternas förhållande till verkstaden i Taserud är inte helt klart, men det finns anledning förmoda att deras hantverksmedvetenhet låg på ett mera teoretiskt ideologiskt plan, vilket emellertid inte hindrade en konstruktiv dialog. Ola Erikssons barn erinrar sig Ragnar Östberg, som en ofta sedd gäst i hemmet på Nytomta. Han hade efter en period hos I G Clason och omfattande studieresor i Amerika och Europa under 90 talet, år 1900 etablerat sig som självständig arkitekt med inriktning på villaarkitektur, inredningar och möbler och inledde därvid ett intressant samarbete med bröderna Eriksson. De ofta återkommande resorna mellan Stockholm och Arvika är ett belysande exempel på den ovan antydda nyorienteringen; arkitekten idégivaren nöjde sig inte längre med att sända ritningar och detaljanvisningar utan åker själv för att i samverkan med hantverkaren diskutera och utforma den gemensamma produkten. I bröderna Eriksson hade han funnit medarbetare med teoretiska och praktiska förutsättningar att förstå, berika och verkställa hans intentioner.

8 Bild 5 (fig 324). Ekskåp ritat av arkitekt Carl Westman på beställning av Thorsten Laurin. Smidet är utfört av den legendariske arvikasmeden, Petter på Myra. Skåpet tillhör nu Nationalmuseum, Stockholm. Carl Westman, som var årsbarn med Östberg, hade en liknande bakgrund och intresseriktning och var därtill nära och förtrogen vän till Christian och starkt påverkad av denne, vilket alldeles säkert underlättade samarbetet med bröderna. Representativt för detta är ett stort ekskåp från (bild 5 och 6) (fig 324, 325) utfört på beställning av Thorsten Laurin, och numera på Nationalmuseum. Det ger flera goda exempel på de tendenser, som vid sekelskiftet styrde formutvecklingen en stram, måttfull jugend med japaninspirerade drag i dörrspeglarnas assymetriska disposition och i kontrasten mellan de hela, släta träytorna och järnsmidets detaljrika småflikighet. Skåpet är resultatet av en komplicerad växelverkan mellan beställare, arkitekt, konstnär och hantverkare. Thorsten Laurin uttryckte sina önskemål för Carl Westman, som sammanfattade, konkretiserade och diskuterade med Christian Eriksson, vilken bl a utformade förlagorna till dörrspeglarna. Flera skäl talar emellertid för att det inte var han utan utan brodern Ola som skar dem liksom de plastiska hörnkonsolerna och gesimsens eklövsfris. Det var i ingetdera fallet fråga om ett mekaniskt reproduktionsförfarande. Christians gipsförlaga med Christin Eriksson som modell är förhållandevis robust och hög, sannolikt från början inte tänkt för skåpet, vars framställning omgestaltats till en tunn, välnyanserad relief med en mera spänningsrik inplacering på den givna ytan (bild 5 och 6). Järnsmidet på detta skåp är också av stort intresse. En knapp kilometer norr om verkstaden hade Petter Andersson, Petter på Myra, sin smedja. Han smidde ursprungligen hjulband och redskap åt bönderna i grannskapet men utvecklades under många års samverkan med bröderna Eriksson till en av sin generations skickligaste och mest anlitade konstsmeder. Även om Carl Westman eller Christian Eriksson i det här fallet sannolikt ritat beslagen, har detta skett utifrån en ingående kännedom om materialets och hantverkrets förutsättningar, förvärvad under mångårig dialog med Petter Andersson, som i sista hand tolkade ritningen och präglade slutprodukten.

9 Bild 6 (fig 325). Detalj från skåpet på bild 5. Reliefen är skuren av Ola efter en gipsrelief av brodern Christian. Carl Westman hade i början av sin bana som möbelarkitekt stått i starkt beroende av Bröderna Erikssons 90 talsproduktion, skåp av den typ som deltog i Chicagoutställningen bildrika praktpjäser, men hade efterhand utvecklats mot större stramhet och ökad känsla för möbelns tektoniska egenvärden. Laurinskåpet (bild 5), som är ett exempel på detta, var tillsammans med en rad andra möbler ur Bröderna Erikssons produktion, möbler ritade av Carl Westman, Ragnar Östberg och Axel Lindegren, representerade på en utställning på Konstakademien i Stockholm Kritiken var överlag positiv, men det var Lindegren, som fick de flesta rosorna. Han karaktäriserades som den mest behärskade och balanserade utan att för den skull sakna originalitet (Teknisk Tidskrift 1905 s. 114). De tidigare skåpens bildframställningar är här helt borta, vilket ingalunda betyder att detta skåp (bild 7) (fig 330) skulpturalt är mindre genomarbetet, endast att de plastiska komponenterna underordnats helheten, att de ingår som organiska delar i den strukturella uppbyggnaden. Bild 7 (fig 330). Detalj från ekskåp ritat av arkitekt Axel Lindegren. Tillhör nu fru Kersti Johansson, Norrköping. Det utfördes på beställning av Brita Hedborg, Linköping, och har senare förvärvats av en av Olas döttrar, Kersti Johansson. Skåpet och dess ornamentala detaljer är utmärkta exempel på stram och behärskad svensk jugend, helt fri från den formupplösande svajighet, som gjorde att kontinental jugend så snart kom i vanrykte. Möbeln är plastiskt genomtänkt på ett helt annat sätt än de här tidigare anförda exemplen, vars bildframställningar lösligt applicerats på den arkitektoniska

10 grundstrukturen. Detta skåp ställde höga krav på bildhuggaren, som här hade att plastiskt gestalta avgörande partier i själva uppbyggnaden det är som sagt inte längre fråga om löst påklistrade bildframställningar eller ornamentik i välinövad stilpastisch. Kanske är detta skåp ett av Ola Erikssons konstnärligt sett mest imponerande arbeten. I mitten av det nya seklets första decennium ritade J A G Acke en matrumsmöbel för Karl Otto Bonnier på Nedre Manilla, Djurgården. I dag återstår bord, 19 stolar, serveringsbord och en soffa (bild 8 och 9) (fig 333, 335). Ett snigelmotiv varieras i ryggstöd, längst ner på benen, men också mera allmänt i t ex benens och armstödens form. En mjuk, elegant organisk formvärld på gränsen till upplösning. Bild 8 (fig 333). Matrumsmöbel ritad av J A G Acke för Karl Otto Bonnier, Stockholm. Bild 9 (fig 335). Detalj från soffa tillhörande möbelgruppen på bild 8. Det är inte sannolikt att Ola Eriksson var kvar i brödraföretaget, när Bonniermöbeln levererades. År 1880, då han återvände från kontinenten, var bröderna fortfarande unga och outbildade. Christian var kvar i Hamburg och skulle komma att stanna ute hela 80 talet. Karl var fortfarande hemma men kom snart att lämna verkstaden för att sedan stanna ute under hela decenniet. Elis var med undantag för kortare resor kvar hemma, men hans konstnärliga begåvningstyp var inte av den art, som blomstrade genom flit och idogt arbete. Fadern Erik Olsson, var 65 år vid Olas hemkomst och var den som fortfarande drev och ansvarade för rörelsen, men han saknade egentligen yrkesutbildning. Det finns därför anledning förmoda att ett tungt ansvar åvilade Ola och att det till inte ringa del var han, som under 80 talet lade grunden för 90 talets enastående utveckling. Som exempel på arbete från detta tidigare skede kan en spegelram framhållas (bild 10) (fig 337). Den är av valnöt och krönes av en utsökt lagerkrans med en stor, elegant formad rosett. Den saknar måhända intresse ur strikt konstnärlig synpunkt, men visar prov på högt uppdriven manuell färdighet och välskolad stilkänsla. Den är i dubbel bemärkelse skuren med kärlek och den 24 juli 1886 överlämnad till 20 åriga fästmön som födelsedagsgåva, vilken åtföljdes av en biljett, undertecknad: Tu sais le nom (Du vet namnet).

11 Bild 10 (fig 337). Spegelram komponerad och skuren av Ola som gåva till hans fjorton år yngre fästmö. Oavsett om det var spegeln eller de ådagalagda insikterna i främmande språk, som gjorde det djupaste intrycket, hade gåvan avsedd effekt, och ett halvår senare kunde Ola föra bruden, Christin Olsotter till altaret. De nygiftas bostads och familjeförhållanden berörs i beskrivningen av hemmet i Nytomta, men här bör konstateras att den unga hustrun vid många tillfällen hade svårt att acceptera förhållandena i svärföräldrahemmet och den ekonomiska ordning som där rådde. Hela företaget fungerade som en ekonomisk enhet, där kassan under senare skeden handhades av Elis. Ola tycks inte ha tagit ut någon regelbunden lön, utan Christin tvingades gå till svärfadern eller svågern för att få pengar till familjens utgifter. Ingen av dessa var vid dylika tillfällen disponerad för ekonomiskt lättsinne. Detta och annat ledde till att familjen först flyttade till ett eget hus, och bidrog slutligen till en brytning med bröderna. Ola flyttar 1906 till Nytomta med sin familj 1904 dog fadern, Erik Olsson, och året därpå en broder, Gustaf, den ende som inte varit knuten direkt till verkstaden. Han hade varit i Amerika och hade efter hemkomsten skött jordbruket. Tvistigheter i samband med arvsskiftet tycks ha varit den utlösande faktor, som gjorde att Ola drog sig ur företaget. Christian hade redan tidigare på grund av andra uppgifter tagit allt mindre del i verkstadens aktiviteter, och även han gick nu sina egna vägar. Denna brytning var möjligen till fromma för Olas familjeliv, men den bar i sig fröet till en estetisk och kvalitetsmässig tillbakagång för båda parter, för brödraföretaget såväl som för Ola rent personligen. För att undvika missförstånd bör genast tilläggas, att många fullvärdiga produkter även efter 1906 lämnade såväl den gamla verkstaden i Taserud som den nya på Nytomta. Det är emellertid oomtvistligt att samarbetet mellan bröderna; Petter på Myra, beställare och arkitekter från Stockholm under tioårsperioden kring selkelskiftet var ytterst givande för alla parter. Denna samverkan var som antytts mångskiktad, komplicerad och inte alltid friktionsfri, men var en i ordets bästa mening kreativ samverkan, som stimulerade alla parter att aktivt delta i tillkomstprocessen en kontinuerlig sam och växelverkan, som för Olas och Karls del innebar en konstnärlig kulmination.

12 Vid arvskiftet erhöll Ola en del av den gamla gården, ca 32 hektar, varav knappa 7 var åkermark. På detta etablerade han sig som bonde och skulle framgent skriva sig som hemmansägare, vilket i dag synes märkligt av en man med Olas internationella utbildning och yrkesmässiga renommé, men skall naturligtvis ses mot bakgrund av den tidens samhällsvärderingar, som satte egendom mycket högt. En hemmansägare med sju hektar mark hade med andra ord högre social status än en egendomslös ornamentbildhuggare om än med Olas unika yrkeskunnande! Taxeringsuppgifter från hela 20 talet finns bevarade och kastar ett intressant ljus över Olas båda yrkesroller. Jordbruket, som inkluderade häst, fyra kor, några ungdjur och grisar samt tjugo höns, deklareras som huvudsaklig inkomstkälla, medan det gamla yrket under rubriken Inkomst under icke yrkesmässig verksamhet karaktäriseras som eget snickeriarbete eller träslöjd uppgavs under denna senare rubrik inkomsten till 1000 kr, nästa år till hälften och under resten av decenniet till endast 300 kr. Det skall emellertid erinras om att Ola 1922 fyllt 70 år och hade sin mest produktiva period bakom sig. Den första uppgiften av konstnärligt intresse efter skilsmässan från bröderna var den på sin tid mycket omskrivna, Thielska gigantmöbeln, som i dagarna genom professor Ulf Lindes försorg återbördats till sin ursprungliga plats och fått sin övermänniskokaraktär krönt av Munchs Nietzscheporträtt (bild 11) (fig 339). På en planka på soffan läses: Soffa och bord tillverkade av G. A. Fjaestad Beställda av Ernest Thiel, och på en annan över rubriken Medhjälpare: Adolf Svensson, snickare. Ola Eriksson, träsnidare. Knut Nyman, lärling. Alltså även här ett teamwork, även om det av flera skäl kan ha vara motiverat förmoda att beställare och idégivare i detta fall varit mindre benägna att lyssna till den grupp som rubricerats som medhjälpare, och Olas andel i möbelns utformning är idag svårbedömd. Bild 11 (fig 339). Thielska galleriet, Stockholm. Soffa, bord och fyra stolar ritade av Gustaf Fjaestad, skurna av Ola Eriksson, Över soffan hänger ett postumt porträtt av Nietzsche, målat av Edvard Munch på direkt beställning av Ernest Thiel. Den skiljer sig inte bara från allt vad han tidigare arbetat med utan är i alla avseenden ett unikum, en produkt av Thiels pseudonietzscheanska manifestationsdrift och Fjaestads kraftfulla naturromantik, som ingendera lämnade stort utrymme för hantverksmässiga synpunkter. Å andra sidan var det under Ola Erikssons ledning Fjaestad knappa tio år tidigare skurit sina första spån, och de båda nyetablerade familjerna på Nytomta och i Oppstuhage umgicks flitigt under åren kring sekelskiftet, och det går inte att bortse från att Fjaestad tagit intryck av vad han sett på verkstaden i Taserud,

13 vilket framgår av en jämförelse med det ovan berörda Lindegrenskåpet, där hörnstolparna är utformade som stammar, upptill krönta av lövruskor. Detta, på skåpet, förhållandevis diskreta motiv har tagits upp och gjorts till soffans huvudtema. Att förvandla den späda aspen till en väldig fura var helt i linje med Fjaestads kraftnatur. Möbeln byggdes, skars och sammanfogades i en hyrd lokal på Segerfors herrgård inte långt från Fjaestads bostad vid Racken; den monterades ner, sändes till Stockholm, där NK:s möbelverkstad svarade för skinnklädseln, och den betalades slutligen med kr, vilket före kriget var en förmögenhet. Som en jämförelse kan erinras om att Ola Eriksson tio år tidigare köpt familjens hus för 300 kr! Ett fotografi från 1908 visar Gustaf Fjaestad och Ola Eriksson under arbete med soffan (bild 12) (fig 342). Bild 12 (fig 342). Fotografi från 1908, då Gustaf Fjaestad och Ola Eriksson arbetade med soffan. Pjäserna väckte redan från början avsedd uppmärksamhet och recenserades redan i första numret av den kortlivade konsttidskriften Arktos under rubriken Ett intressant möbelkonstens kuriosum av Axel Lindegren, nära vän till både Fjaestad och Eriksson, vilket inte hindrade en försiktig kritik av den förres bristande kunskap om de mekaniska lagarna, om förhållandet mellan konstruktion och dekoration, om den arkitektoniska stilens historiska förutsättningar, om ornamentets logik. Recensenten var identisk med aspskåpets (jfr bild 7) idégivare! Än syrligare var Carl G Laurin i Ord och Bild 1909, vars pilar dock i första hand var avsedda för möbelns beställare: Ibland äro dessa hemslöjdsaker (sic) visserligen så dyra, att de mera lämpar sig för de redan av Ingjard Illråde utrotade småkonungarna. De äro gjorda för storbönder, men vi ha tyvärr ej så stora bönder. Dessa ord gälla främst Fjaestads högsäte och stabbestolar... De är ofta vackra men ej i proportion till priset. Laurin hade sett soffan på Konstindustriutställningen samma år och då tillsammans med sex stolar, som i dag ägs av familjen Kai Backström, Stocksund. De fyra stolar, som i dag finns på Thielska galleriet är en senare gåva från Fjaestad. Familjen Backströms möbel, som förutom stolarna också omfattar en replik av det Thielska bordet, skall enligt uppgift ha beställts av en amerikansk millionär, som sett möbeln i Stockholm, sannolikt på Konstindustriutställningen Denne som förklarat sig villig att betala kr, avled emellertid före leveransen, och bord och stolar inköptes av Kai Backströms morfar, tobaksfabrikör Erland P Olsén, Arvika (bild 13) (fig 350). Olas medverkan vid denna möbel, där stolarna tillkom 1909 och bordet på ovansidan bär signaturen och dateringen 19GF14 har inte kunnat bestyrkas. Det förefaller emellertid sannolikt att han fortsatte med stolarna efter det att bord och soffa 1908

14 levererats till Ernest Thiel, och att dessa blev färdiga Sedan var han under två år verksam med inredningen till nya kyrkan i Arvika och kunde först därefter gripa sig an bordet, som inte tycks ha fullbordats förrän Bild 13 (fig 350). På beställning av en amerikansk millionär lät Fjaestad 1914 utföra en replik av bordet på Thielska galleriet. Stolen här på bilden torde emellertid ha tillkommit tidigare och är sannolikt identisk med de som ställdes ut på Konstindustriutställningen i Stockholm 1909 tillsammans med Thiels soffa och bord. De fyra stolarna, som i dag ingår i möbelgruppen på Thielska galleriet är en senare gåva från Fjaestad till Thiel. Genom Christian Erikssons förmedling hade uppdraget att rita Arvika nya kyrka gått till Ivar Tengbom. I den lokala kyrkobeskrivningen karaktäriseras resultatet av prosten Harald Hallén: Som helhet är kyrkan ett typiskt uttryck för sin tids stilideal med reminiscenser från äldre svensk arkitektur i förening med lokal allmogetradition. Med reservation för adjektivet lokal är allmogeinspirationen påtaglig i kyrkans trädetaljer. Där Fjaestads jugend varit storvulet nationalromantisk var Tengbom nationalistisk på ett bondenostalgiskt sätt. Den allmogetradition lokal eller ej Hallén tyckte sig finna torde emellertid vara svår att exemplifiera. Allmogekaraktären är snarare indirekt, resultatet av en akademisk rusticering av traditionellt ornamentalt allmängods. Detta inte sagt som en negativ karaktäristik utan för att ange de givna förutsättningar, efter vilka Ola hade att arbeta. Tengbom, som samtidigt med Arvikakyrkan arbetade med andra och mer glamorösa uppgifter, levererade summariska, tvådimensionella förlagor men lämnade den plastiska gestaltningen åt Ola Eriksson, som efter brytningen med bröderna saknade verkstadslokal. Han tvingades därför utrymma stora rummet på Nytomta, i vilket han tillsammans med två snickare byggde upp och skulpterade den väldiga ramen till altartavlan (bild 14) (fig 353), korg och baldakin till predikstolen (bild 15) (fig 360), nummertavlor, ett par mer än manshöga ljusstakar och en numera ersatt orgelfront.

15 Bild 14 (fig 353). Ram till altartavlan i Arvika östra kyrka, som uppfördes efter ritning av arkitekt Ivar Tengbom. Bild 15 (fig 360). Predikstol i Arvika östra kyrka. Arbetena för Fjaestad och Tengbom låg båda stilistiskt fjärran de normer, som präglat Olas utbildningsår i Stockholm, Hamburg och Paris. Det är därför anmärkningsvärt hur väl han förmått anpassa sig till de förändrade formidéerna, hur skickligt han tillvaratagit de estetiska möjligheter Tengboms akademiska allmogeparafraser visade sig erbjuda, och det är till inte ringa del hans förtjänst att Trefaldighetskyrkan i Arvika i dag förmår erbjuda några av landsortens intressantare exempel på sakral jugend. Altartavlans ram är signerad långt senare på anmodan av prosten Hallén. Redan flera år tidigare, 1904, hade Ola blivit ombedd att skulptera dopfunten till den äldre kyrkan i Arvika, den som i dag kallas Mikaelikyrkan. Skulptören Bror Sahlström delar ansvaret genom att han

16 ritat den ur estetisk synpunkt tveksamma pjäsen: en voluminös cuppa med akantusfris, buren av tre spiralvridna barockkolonner på en triangulär bas med insvängda sidoytor. Även långt senare, upp i 80 årsåldern, i en period då skulpterade detaljer i profanmiljöer blivit mer ovanliga, erhöll Ola en rad kyrkliga uppgifter. Vid en eldsvåda i Grums kyrka 1927 lyckades man rädda altaruppsatsen och predikstolen från 1706, medan baldakinen till den senare och orgeln gick till spillo. Vid återuppförandet rekonstruerades de förstörda delarna med hjälp av bl a äldre fotografier. På baldakinen stod fem änglar med Kristi pinoredskap. Uppgiften att återskapa dessa gick till Ola Eriksson (bild 16) (fig 370). Enligt en omhuldad släkttradition skulle Olas barnbarn ha suttit modell för dessa änglar. Detta förefaller av flera skäl inte odelat sannolikt, och jag antog under inventeringen, att han arbetat efter gamla fotografier. Kyrkoherde Åke Kjelleberg i Grums har emellertid senare fäst min uppmärksamhet på ett brev från kyrkans återuppbyggnadsarkitekt, Bror Almqvist, av vilket det framgår att Ola i själva verket lånade och kopierade predikstolsänglarna i Brunskogs kyrka, något som väl förklarar Grumsänglarnas senbarocka knubbighet (bild 16). Bild 16 (fig 370). Detalj från den rekonstruerade predikstolsbaldakinen i Grums kyrka. Änglarna, som kröner baldakinen är huggna av Ola Eriksson efter förebilder från Brunskogs kyrka. Förebilderna i Brunskog blev även de lågornas rov under en brand i början av 1970 talet, men äldre fotografier bestyrker brevets uppgift och förklarar dessutom en ikonografisk egendomlighet hos Grumsänglarna, vilka var och en håller fram ett av Kristi pinoredskap. Märkligt nog saknas stången med ättiksvampen, som alltid hör hemma i detta sammanhang. Däremot förekommer den lans, som stacks i Kristi sida, två gånger. Förhållandet var detsamma i Brunskog och skall där helt säkert ses som resultatet av ett missförstånd under en tidigare restaurering. Två år senare, 1929, brann även kyrkan i Stora Kil. Den konsthistoriskt värdefulla, medeltida dopfunten i täljsten räddades och fick sin placering i ett särskilt kapell i den nyuppförda kyrkan. I mitten av 30 talet försågs dopfunten enligt medeltida mönster med lock, som emellertid i Kil är permanent upphissat och därför snarast har karaktär av baldakin. Ola Eriksson har skurit de fyra

17 evangelisterna, som enligt kyrkobeskrivningen pryder locket. Av allt att döma hade han fått fria händer att själv utforma gestalterna, men känt sig osäker och bett brodern Christian om hjälp. Av ett brev ( ) framgår att en av dennes medhjälpare, Olaus Olsson, för 250 kr åtagit sig att göra Modeller i gips till de fyra gubbarna, och att Ola ursprungligen begärt det dubbla för hela arbetet, vilket Christian ansåg alltför lite. Olaus Olssons evangelister är fortfarande i behåll och vittnar om att Ola dessvärre i allt väsentligt varit bunden av dessa mediokra förlagor. Ola tycks emellertid ha gjort det bästa möjliga av en omöjlig situation och arbetade länge med uppgiften. Flera uppgivna försök finns i behåll, bl a ett hos Benkt Eriksson i Karlstad (bild 17) (fig 385). Bild 17 (fig 385). Utkast till en av evangelisterna på dopfuntsbaldakinen till Stora Kils kyrka. På baksidan av ett 320 mm högt altarkrucifix i Ed läses: Olof Eriksson fecit. Taserud 1938 (bild 19) (fig 386). Samma år fyllde Ola 86 år, en ålder vid vilken de flesta skulptörer sedan länge tvingats lägga klubba och bildhuggarjärn. Ingen torde vilja förneka att krucifixet kvalitetsmässigt ligger fjärran från höjdpunkterna under åren kring sekelskiftet, men det bör erinras om att 70 år förflutit sedan han efter avbrutna gymnasiestudier tagit plats vid faderns hyvelbänk. Även i andra kyrkor finns likartade, något tidigare krucifix. En skiss till ett sådant avslöjar ett fortfarande energiskt och flytande handlag (bild 18) (fig 387).

18 Bild 18 (fig 386). Altarkrucifix i Eds kyrka, skuret av Ola Eriksson år 1938, då han var 86 år gammal. Bild 19 (fig 387). Skiss till altarkrucifix. Vid sidan av dessa relativt sparsamma kyrkliga uppgifter åtog sig Ola under 10, 20 och 30 talen en lång rad privatbeställningar av högst varierande slag, och det skulle föra alltför långt att söka täcka alla delar av denna produktion, som till icke ringa del präglas av beställarnas fäbless för stilpastischer. En inte oväsentlig del utgöres här av pendyler och bordsur. Bland efterlämnade handlingar finns en rad fotografier ur Nordiska museets samlingar av pendyler från olika stilepoker och även detaljrika

19 avbildningar i priskuranter o dyl. Det är helt klart att dessa fotografier tjänat som förebilder, men det bör noteras att det fordras lång yrkeserfarenhet och utvecklat formsinne för att förmå transformera teckningar och fotografier till det konglomerat av tredimensionella element, varav dessa ur är uppbyggda. Det tycks heller aldrig ha varit fråga om ett mekaniskt reproduktionsförfarande, utan detaljvariationerna är vanligen betydande. På Nytomta hänger en gustaviansk pendyl (bild 20) (fig. 403), där själva uret omslutes av två motställda, öppna lagerkransar, av vilka den övre sammanhålles av en rosett samma motiv som kröner spegelramen Ola skar 1886 till sin då 20 åriga fästmö (jfr bild 10). Detta är måhända ingen tillfällighet, ty på urets baksida läses: Till Christin 1930 OE med andra ord samma mottagare. En jämförelse mellan de båda lagerkransarna utfaller inte till den senares favör, men därav skall inga djupgående slutsatser dras, då helt skilda förebilder legat bakom. Bild 20 (fig. 403). Pendyl utförd 1930 som gåva till hustrun. Som tidigare nämnts var Ragnar Östberg en ofta sedd gäst i Taserud omkring sekelskiftet, och när Stockholms stadshusbygge kom igång under senare delen av tiotalet hämtade han flera av sina skickligaste hantverkare från grannskapet. Så kom Karl i Hasseldroga (Karl Magnusson) att bli chef i bygghyttans smedja, och en son till Petter på Myra, Ragnar Myrsmeden, drev med virtuos skicklighet alla stadshusets stora figurgrupper i koppar. Ola Eriksson hade då nått en ålder som i dag skulle berättiga till folkpension, men var fortfarande aktiv och så förbli i ytterligare två decennier. Möjligen hade han ombetts medverka, men det är långt sannolikare, att Taserudsbröderna, Christian undantagen, vid tiden för stadshusbygget ansågs passerade av de vindar som styr stilutvecklingen, och mycket tyder på att Ola inte alldeles utan besvikelse noterat de uteblivna inviterna. Han måste i ensamheten i snickarstugan med vemod tänkt tillbaka på aktiviteten i verkstaden, på det stimulerande idéutbytet med landets främsta formgivare under åren kring sekelskiftet, och i denna konstnärliga isolering mognade beslutet om en sista kraftansamling och manifestation.

20 På verkstaden fanns sedan länge ett gipsavdrag av flamländaren Willem Boy s drygt meterhöga Gustav Vasarelief, som nu förvaras på Gripsholm. Med denna som förlaga och med hjälp av en punkteringsmaskin grep han sig verket an och reproducerade med minutiös noggrannhet hela den plastiska bilden med alla dess ornamentala dräktdetaljer. Jag har haft tillfälle att jämföra original och kopia och är djupt imponerad av den då snart sjuttioårige mästarens obrutna registreringsförmåga och sakliga skärpa ett manuellt lika skickligt som psykologiskt gripande arbete. Ragnar Östberg berör inte med ett ord reliefen i sin minnesbok, Stockholms stadshus (1933), men man får förmoda att det var med stridiga känslor han tog emot sin gamle vän och medarbetare, då denne med den färdiga reliefen under armen rest hela vägen från Arvika till Stockholm och oanmäld infann sig i bygghyttans arkitektkontor för att personligen lämna sitt bidrag till det, som här i landet skulle bli detta århundrades största samlade konstnärliga manifestation. Ragnar Östberg var sedan mer än tjugo år förtrogen med Olas yrkeskunnande och var utomordentligt väl skickad att förstå det arbete och den goda vilja som låg bakom gåvan. Å andra sidan var denna kopia efter ett 1500 talsarbete knappast helt i samklang med de intentioner, som styrde byggnadens dekorativa program, och det måste ha varit en omöjlig balansgång för arkitekten att finna en placering, som svarade mot både donatorns goda avsikt och miljöns stilistiska krav. Den hängdes slutligen högt upp på en av de boaserade väggarna i Bråvallasalen, i en omöjlig belysning mittemot salens båda fönster. Gustav Vasareliefen är Ola Erikssons kanske bäst genomförda figurframställning, men ingalunda den enda. I det kyrkliga materialet möter som konstaterats under sen tid en rad fullplastiska gestalter. Det finns också en mycket tidig relief bevarad, sannolikt redan från omkring 1890, en partiell och modifierad kopia efter Christians porträtt av Christin och hennes äldsta dotter. I Arvika nya tingshus hänger på en av väggarna i ett förrum en märklig relief, en stor och energiskt gestaltad eklövskrans omramande en medaljong, på vilken en fisk synbarligen sticker upp huvudet ur vattnet för att kippa efter andan(?). Enligt en av Olas döttrar skall det vara en gös en sinnebild för Jösse härad. Gös kunde enligt Svenska akademiens ordbok tidigare också stavas med j, och Jösse med endast ett s, men det etymologiska sambandet kan knappast anses säkerställt. Reliefen skars ursprungligen för att ingå i ett tympanofält i det äldre tingshuset. Även i detta fall tycks Ola ha vädjat till Christian om hjälp. Ett brev från denne daterat börjar nämligen: Käre Olof! Härmed ett litet utkast, bara idén, till Tingshusets portalöverstycke med Justisians symboler jämte länsmansmössans eklöv, som väl ska betyda styrka? Länsmansmössans eklöv är kvar, medan Justitias emblem av okänd anledning har ersatts av en fisk. En intressant del och i visst avseende den mest personliga delen av Ola Erikssons långa produktion utgöres av de s.k. stabbestolarna. Det tidigaste självständiga arbetet jag lyckats finna är från 1922, men redan omkring 1910 hade han medverkat vid tillkomsten av de av Fjaestad ritade stolarna som i dag finns på Thielska galleriet och hos familjen Backström (jfr bild 11, 13), och alldeles säkert kände han väl typen sedan barndomen. En knubb eller stabbestol formas ur nedre delen av en väldig furueller granstam, och är i sina enklaste varianter helt massiv i foten och således mycket tung. Typen var sedan länge vanlig i Norge och alldeles säkert välkänd också i Värmland. Om det var Ola som strax före sekelskiftet fäste Gustaf Fjaestads uppmärksamhet på denna stoltyp, eller om den senare genom sitt norska påbrå själv var förtrogen med den är osäkert. Helt visst är emellertid att Fjaestad fick hjälp

21 i Taserud vid sina tidigare försök med klubba och mejsel. I första häftet av Ord och Bild 1901 återges en stabbestol med underrubriken Träskulptur av GA Fjaestad (bild 21) (fig. 412). Bild 21 (fig. 412). Stabbestol ritad av Gustaf Fjaestad (efter fotografi i Ord och Bild 1901:1 s. 30). Beteckningen skulptur är alltigenom adekvat för denna möbel, en magnifik, helt genomskulpterad praktpjäs, som i sin utrerade naturromantik får t.o.m. de senare Thielska stolarna att blekna. Huruvida Ola medverkat vid tillkomsten undandrar sig nu vår bedömning. Den måste liksom Fjaestads senare stolar under alla omständigheter ha varit välbekant för honom, och det är därför en gåta att dessa inte satt några spår i de stolar Ola under tidigt 20 tal började hugga. Det var då den ende sonen, Herman, blev istånd att förse sin far med lämpligt råmaterial. Herman hade, delvis i strid med Olas uttalande vilja, utbildat sig till jägmästare och som sådan tillträtt en befattning på Skyllbergs bruk i Närke, och han skulle under årens lopp komma att sända hem åtskilliga rotändar. De ovan nämnda, äldsta kända, självständiga stabbestolarna av Olas hand är från 1922 och tillhörde just sonen Herman Eriksson. Det är en liten grupp bestående av två stolar och ett bord (bild 22) (fig. 413), som märkligt nog står helt fria gentemot Fjaestads tidigare former, vilket emellertid inte betyder att vi därför skall betrakta dem som alltigenom gestaltade av Ola. Bild 22 (fig. 413). Stabbestol med bord. Typen ansluter nära till en urgammal nordisk möbeltyp. Tillhör fru Lilly Eriksson, Arvika.

22 De ansluter tvärtom mycket nära till de urgamla prototyper, och både den markerade kannelyren och den repornerade vulsten har många paralleller över hela Norden i t ex det medeltida dopfuntsmaterialet. Det är därför troligt att en bestämd förebild ligger bakom. Det intressanta ligger därför mindre i denna möbel än i det sätt på vilket Ola förvaltade de lånade formerna, vilket bäst framgår vid en jämförelse med möbelgruppen i bild 23 (fig. 415) från Den stela raka ryggen har fått en bekvämare lutning och friare, mer varierad form. Den hårda kanneleringen anas endast i bordet, och den stereotypa repstaven är ersatt av en organiskt frodig, plastisk genommodulerad och variationsrik bladslinga. Denna omgestaltning är i allt väsentligt genomförd redan efter två år, då Ola 1924 dedicerade en stol till äldsta dottern Hanna. Alla de särdrag som karaktäriserar den senare produktionen finns här antydda. Anmärkningsvärt är att vulsten från de första stolarna har ersatts av en tunn fris, som inte höjer sig över den cylindriska mantelytan. Detta förekommer också på senare stolar omväxlande med plastiskt rundade vulster (se bild 23). Bild 23 (fig. 415). Möbelgrupp bestående av tre stabbestolar med bord. Tillhör fru Kirsti Johansson, Norrköping. Ryggsidan på stolen från 1924 domineras av två symmetriskt motställda och yppigt svällande akantusslingor. Detta grundmönster upprepas vid många senare tillfällen, men det skall här, liksom flera gånger tidigare, betonas att det aldrig var fråga om en mekanisk upprepning. Den grundläggande ornamentala strukturen låg fast men varierade inom vida ramar (bild 24) (fig. 427). Samma mönster uppträdde i ytterligare modifierad form också undantagsvis på fotens framsida (bild 25) (fig. 418).

Först var skog och vatten

Först var skog och vatten Först var skog och vatten Värnamobygden är vacker, med gröna skogar, stilla sjöar och livliga vattendrag. De milsvida åkrarna är dock få, magra och karga jordar har lagt sten på bondens bördor. Skogen

Läs mer

Månadsmöte januari 2015

Månadsmöte januari 2015 Månadsmöte januari 2015 Månadsmötet den 28 januari kunde vi åter hålla i våra "nygamla" lokaler i församlingshuset och Birgitta Jähnke hälsade alla välkomna och konstaterade att vi var många deltagare

Läs mer

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12 Gustav Petersson Gustav föddes 1864-03-01 som fjärde barnet av åtta på gården Börje Börsgård, Nygård i Träslövs församling. De två äldsta syskonen dog dock inom en vecka

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Bröderna Ericsson och kanalbygget

Bröderna Ericsson och kanalbygget Bröderna Ericsson och kanalbygget (Hittat i ett tidningsurklipp från 1957) För alla svenskar är namnen John och Nils Ericsson välbekanta. Alla vet, att John Ericsson var en stor uppfinnare, och att det

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

Gustav iii:s paviljong på Haga

Gustav iii:s paviljong på Haga restaurering 1930-talet Gustav iii:s paviljong på Haga Ragnar Hjorth Vid tiden för Hagapaviljongens restaurering fanns redan en tradition av att ersätta 1800-talets tillägg och dovare interiörer i slott

Läs mer

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Den fjärde september öppnade Östasiatiska museet efter att ha varit stängt för ombyggnad sedan augusti

Läs mer

Vägen till Norrgavel Norrgavel startades 1991 av Nirvan Richter, arkitekt från KTH och utbildad i snickeri på Carl Malmstenskolan.

Vägen till Norrgavel Norrgavel startades 1991 av Nirvan Richter, arkitekt från KTH och utbildad i snickeri på Carl Malmstenskolan. Vägen till Norrgavel Norrgavel startades 1991 av Nirvan Richter, arkitekt från KTH och utbildad i snickeri på Carl Malmstenskolan. Hans intresse för möbler och möbelskapare väcktes tidigt och som nyexaminerad

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM

VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM VÄLKOMMEN TILL ESKILSTUNA KONSTMUSEUM Denna handledning är framtagen med förhoppning att ge pedagogiska ingångar till våra tillfälliga utställningar. Handledningen finns tillgänglig på eskilstuna.se/konstmuseet

Läs mer

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010 Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010 Alsters socken, Karlstad kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:20 Enligt länsstyrelsens

Läs mer

Ljusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1.

Ljusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1. Ljusnarsbergs kyrka Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Installation av ljudanläggning i Ljusnarsbergs kyrka Bild 1. Louise Anshelm Rapport 2014:08 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

Välkommen på en rundvandring i ÖLME KYRKA

Välkommen på en rundvandring i ÖLME KYRKA Välkommen på en rundvandring i ÖLME KYRKA Ölme nuvarande kyrka byggdes 1785 1787. Invigningen ägde rum den 19 oktober 1788. Den nuvarande kyrkan är den tredje på samma plats. På 1100-talet byggdes en träkyrka,

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten

Läs mer

Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9

Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av vasstak 2014 Anneli Borg Rapport 2014:13 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning

Läs mer

Design your story. S:t Tomas kyrka. Från ask till stol

Design your story. S:t Tomas kyrka. Från ask till stol Design your story S:t Tomas kyrka Från ask till stol en bekväm gudstjänst Den nya kyrkstolen är framtagen med en stor portion hantverksskicklighet. en kyrkstol för evigt I S:t Tomas Kyrka i Vällingby står

Läs mer

Med kärlek till det massiva träet.

Med kärlek till det massiva träet. FEBRUARI 2015 PRESSINFORMATION FRÅN STOLAB Med kärlek till det massiva träet. Kärleken till det massiva träet har funnits på Stolab allt sedan starten 1907. Det är en kompromisslös övertygelse om att det

Läs mer

En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa.

En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa. En schweizisk gjutform Schnell, Ivar Fornvännen 23, 177-180 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1928_177 Ingår i: samla.raa.se Smärre meddelanden. En schweizisk gjutform. Åren 1916 och 1919 undersöktes

Läs mer

Föredragande borgarrådet Kristina Alvendal anför följande.

Föredragande borgarrådet Kristina Alvendal anför följande. PM 2009: RIII (Dnr 313-1841/2009) Förslag till byggnadsminnesförklaring av Carl Eldhs ateljé Kråkvillan 24, med tillhörande trädgård inom fastigheten Vasastaden 1:64, Bellevue Stockholm Remiss från Länsstyrelsen

Läs mer

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Bakgrund Denna bakgrundspresentation har till syfte att förtydliga vad som ligger till grund för min problemformulering. Begreppen

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 131:2 2011 Så bra, då är vi överens! Elisabeth Elgán* Stockholms universitet Jag vill tacka Sophie Nyman och Lena Hejll från Historiska museet för att de tog sig tid att svara

Läs mer

"Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen

Magiska tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen Guidad barnmeditation för harmoni och inre styrka "Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen www.helenespjut.se Du är unik och värdefull känn det!... 4 Varför guidad meditation?...

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875. Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875. På denna gamla bild från 1875 ser vi korets södra portal, den sk Konfirmandporten. Den används bara vid konfirmationer, då konfirmanderna

Läs mer

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S.

Sjöviks Industri AB. Bild nr: 748 i Östad Hembygdsförenings fotosamling. Bildbehandling: Thomas Svensson Text: Tage Sundvall S. I Sjöviks Industri AB hörnet av Hampes väg Utängsvägen ligger Granova husen idag, där fanns förr en ladugård med kor och grisar. 1947 köpte Börje Pedersen som var kemi ingenjör ladugården och byggde om

Läs mer

PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG

PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG Av fil. lic., teol. kand. GÖTE KLINGBERG, Gävle MAN möter i kulturhistoriska framställningar ofta motsatsen mellan naturfolk och kulturfolk, mellan primitiva och civiliserade

Läs mer

(Inskriptionen ovan huvudportalen) Till Guds Den allsmäktiges ära invigdes detta tempel som givits namnet GUSTAF VASA i Oscar II:s Trettiofjärde

(Inskriptionen ovan huvudportalen) Till Guds Den allsmäktiges ära invigdes detta tempel som givits namnet GUSTAF VASA i Oscar II:s Trettiofjärde (Inskriptionen ovan huvudportalen) Till Guds Den allsmäktiges ära invigdes detta tempel som givits namnet GUSTAF VASA i Oscar II:s Trettiofjärde regeringsår Anno Domini 1906 GUSTAF VASA FÖRSAMLING Tillkom

Läs mer

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.

När du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar. Språkrunda För dig som vill träna svenska på Moderna Museet Malmö Hej och välkommen till Moderna Museet Malmö! Här kommer du att ha möjlighet att titta på konst och uppleva den på ditt eget sätt samtidigt

Läs mer

Cadillac 1904 på gården hos Erik Jons/Lars Ers, Lungre den 9 juli 1905.

Cadillac 1904 på gården hos Erik Jons/Lars Ers, Lungre den 9 juli 1905. Cadillac 1904 på gården hos Erik Jons/Lars Ers, Lungre den 9 juli 1905. Fotografen Hans Ericssons bildtext: Lungre, Riksdagsman Johan Olofssons bil (en av de första i Jämtland). På Agnes och Anders Olssons

Läs mer

Fröken spöke fixar loppis

Fröken spöke fixar loppis KERSTIN LUNDBERG HAHN SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Ivar och Ebba som har världens bästa fröken. Hon är ett spöke och hon heter fröken Sparre. Fröken Sparre vill gärna gå

Läs mer

När materialen får tala

När materialen får tala kök när materialen får tala När materialen får tala HUSET Bostadsrätt om 225 kvm på Östermalm. KÖKET Klassiskt med moderna inslag, ritat av Martin Zetherström och Svante Bengtsson på 2BK Arkitekter. Mycket

Läs mer

EN LITEN HISTORIK OM POSTSTATIONERNA I FRYKERUD

EN LITEN HISTORIK OM POSTSTATIONERNA I FRYKERUD EN LITEN HISTORIK OM POSTSTATIONERNA I FRYKERUD Fagerås, Frykerud, Frykåsen och Säldebråten Stockholm 2001-11-02 Sammanställt av Göran Eriksson Sid 1 Nedanstående förord är hämtat från Poststationer vid

Läs mer

Titta själv och tyck till! Ewa

Titta själv och tyck till! Ewa För jämförelsens skull har jag gjort två olika layoutförslag. Här kommer det andra. Det är en bok i liggande A4. (Det andra förslaget, som du kanske redan har sett, är i stående A5). Den här layouten gör

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta

Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta Välkommen till Keramik i arkitekturen, dekoration eller yta Välkommen till fortbildning för arkitekter på Capella gården i kreativitetens tecken. Vi utforskar

Läs mer

världsarvsgården JON-LARS

världsarvsgården JON-LARS världsarvsgården JON-LARS Speciellt är också att det bara finns ett enda bostadshus på gården, men som byggdes i två identiskt lika delar för två bröder. on-lars i Långhed ståtar med den största byggnaden

Läs mer

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. Övrig kommentar

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Datum. Kursexaminator. Betygsgränser. Tentamenspoäng. Uppladdare. Övrig kommentar TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn D0019A Formanalys Datum Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Övrig kommentar Romansk stil (1050 till

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur Grovkornig minimalism på Färgfabriken Utställningshallen Färgfabriken i Stockholm har genomgått en totalrenovering. RUM har träffat arkitekten Petra Gipp som ritat det mesta. Ett helhetsansvar man sällan

Läs mer

ROBERT JACOBSEN ( )

ROBERT JACOBSEN ( ) HYLLNING TILL ROBERT JACOBSEN (1912 1993) Roberts ikoner Nr 20 STOCKHOLM Roberts ikoner Robert Jacobsen föddes 1912 och avled 1993. Han var under sitt långa liv intensivt verksam som konstnär, mest känd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 februari 2017 T 1963-15 KLAGANDE JL Ombud: Jur.kand. ST och jur.kand. PÖ MOTPART MA Ombud: Advokat TR SAKEN Upphovsrättsintrång ÖVERKLAGAT

Läs mer

Utställningstider 2011. Amatörvinnarna 2009. 5 mars 20 mars

Utställningstider 2011. Amatörvinnarna 2009. 5 mars 20 mars Utställningstider 2011 5 mars 20 mars Amatörvinnarna 2009, Höglandet 26 mars 10 april Matz Nordell, Kalmar 12 november 27 november Åsa Lindsjö och Kristina Karlsson, Nässjö 10 december 8 januari (2012)

Läs mer

WALLPAPERS BY SCANDINAVIAN DESIGNERS 4 formgivare. 12 mönster. 36 tapeter.

WALLPAPERS BY SCANDINAVIAN DESIGNERS 4 formgivare. 12 mönster. 36 tapeter. WALLPAPERS BY SCANDINAVIAN DESIGNERS 4 formgivare. 12 mönster. 36 tapeter. nu sätter vi skandinaviska klassiker på väggen 1950-talet var efterkrigstidens era då funktionalism och minimalism var trendsättande.

Läs mer

Hantverkare i Falkenbergs kommun

Hantverkare i Falkenbergs kommun Hantverkare i Falkenbergs kommun Detta är förslag på besöksmål gällande hantverkare i Falkenbergs kommun. Nedan är hantverkarna beskrivna i kort text och även en karta är bifogad där alla är utsatta. Här

Läs mer

Strädelängan. 1700-talet

Strädelängan. 1700-talet Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

Drömmen om ett vackrare hem

Drömmen om ett vackrare hem Drömmen om ett vackrare hem 1 Vår kärlek till trä har sin förklaring Vårt företag har byggt trappor i det lilla inlandssamhället Norsjö i Västerbotten sedan 1923. Det är ganska enkelt att förstå varifrån

Läs mer

Tema OW Självporträtt

Tema OW Självporträtt Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Tema OW Självporträtt Vad säger mitt val av ryggsäck, mina kläder, min samling av suddgummin om mig? Under detta tema får barnen reflektera kring hur man använder saker för att kommunicera

Läs mer

FÖREMÅLEN OMKRING OSS om utställningen samt litteratur

FÖREMÅLEN OMKRING OSS om utställningen samt litteratur FÖREMÅLEN OMKRING OSS om utställningen samt litteratur Kulturen Text: Karin Schönberg Foto: Viveca Ohlsson och Lars Westrup FÖREMÅLEN OMKRING OSS handlar om föremålens designhistoria under 1900- talet.

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

DRÖMMEN OM MEDELTIDEN Olaus Petri kyrka: dess skapare deras visioner och förebilder.

DRÖMMEN OM MEDELTIDEN Olaus Petri kyrka: dess skapare deras visioner och förebilder. DRÖMMEN OM MEDELTIDEN Olaus Petri kyrka: dess skapare deras visioner och förebilder. Porträtt av en kvartett Adolf Kjellström, Axel Herman Hägg, Carl Almqvist och Anton Englund. Fil dr/antikvarie Mia Geijer,

Läs mer

En lässtol i Upplandsmuseets samling

En lässtol i Upplandsmuseets samling En lässtol i Upplandsmuseets samling Ronnie Carlsson I årsboken Uppland 2007 publicerade undertecknad en kort artikel om Linnés s k plugghäst, dvs den lässtol med inventarienummer UU5121 i Uppsala universitets

Läs mer

Olof Sörling : in memoriam Nerman, Birger Fornvännen 22, 242-246 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1927_242 Ingår i: samla.raa.

Olof Sörling : in memoriam Nerman, Birger Fornvännen 22, 242-246 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1927_242 Ingår i: samla.raa. Olof Sörling : in memoriam Nerman, Birger Fornvännen 22, 242-246 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1927_242 Ingår i: samla.raa.se OLOF SÖRLING IN MEMORIAM. Av BIRGER NERMAN. )en 13 juli avled

Läs mer

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32

Herrdals kapell Det är jag var inte rädda. Matt 14:22-32 1 Herrdals kapell 20130616 Det är jag var inte rädda Matt 14:22-32 I Herrdals kapell utanför Kungsör finns en altartavla som föreställer bibelberättelsen om när Jesus och Petrus går på vattnet. I mitten

Läs mer

Kurt Larsson VÅR HEMBYGD

Kurt Larsson VÅR HEMBYGD Kurt Larsson VÅR HEMBYGD Kolbäcksberättelse del 20. Fotograf Gustaf Åhman sidan 2 Gustaf Åhman, kort historik Gustaf Åhman föddes den 24 maj 1885 i Kolbäck. Hans far var folkskollärare och kantor. Familjen

Läs mer

Kulturslinga i Vimmerby stad

Kulturslinga i Vimmerby stad Kulturslinga i Vimmerby stad 19 18 17 16 14 15 15 15 20 21 22 23 24 25 26 27 1 13 2 3 10 12 11 1. Stadshuset Invigt 1976 Lyftet, skulptur av Henry Gustafsson 1984 2. Båtsmansbacken Äldre bebyggelse med

Läs mer

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i:

En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: En grupp svenska och norska 1300-talssigill Romdahl, Axel L. Fornvännen 101-104 http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1911_101 Ingår i: samla.raa.se Björsäters stafkyrka och dess målningar. 101

Läs mer

Moa Israelsson Forsberg

Moa Israelsson Forsberg Monday Art Ateljébesök hos Moa Israelsson Forsberg Posted on mån 24 Feb 2014 by Eleonora Ånhammar Moa Israelsson Forsberg både bor och arbetar i det lilla samhället Åkers Styckebruk utanför Strängnäs.

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård

Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Såtenäs herrgård Kulturhistoriskt värdefulla byggnader Såtenäs herrgård Flygfoto från 1924 som visar herrgården efter de stora ombyggnaderna 1915. Mellan åldriga alléträd och flygledartorn Såtenäs herrgård är vackert belägen

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

På vilket sätt präglar ditt intresse

På vilket sätt präglar ditt intresse Text: Erik Laquist Bild: Felix Gerlach Felix Gerlach: Född 1984 och uppvuxen i Malmö, där han är bosatt även i dag. Utbildning: Fotoskolan i Gamleby, Reklam och magasin, 2004 2006. Karriär: Blandade frilansuppdrag

Läs mer

Skogskapellet i Nässjö

Skogskapellet i Nässjö Skogskapellet i Nässjö Antikvarisk kontroll i samband med installation av högtalare Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:27 Britt-Marie

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT. DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg. Mål nr T637-01 PARTER. Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG. Ombud: advokaten NN GÖTEBORG

Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT. DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg. Mål nr T637-01 PARTER. Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG. Ombud: advokaten NN GÖTEBORG Sida 1 (6) MÖLNDALS TINGSRÄTT DOM 2003-06-23 meddelad i Göteborg Mål nr T637-01 PARTER Kärande Kerstin NN, GÖTEBORG Ombud: advokaten NN GÖTEBORG Svarande Bertil Magnusson, Storskiftesvägen 3 433 41 PARTILLE

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa Avtryck Avbild Här är du Du är den du är Du är unik 1:a Mosebok 1 Gud sade: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt Är ditt fingeravtryck bara ditt

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

NY KOLLEKTION STOCKHOLM

NY KOLLEKTION STOCKHOLM NY KOLLEKTION STOCKHOLM EN AV MÅNGA SKICKLIGA MEDARBETARE BAKOM STOCKHOLM KOLLEKTIONEN. STOCKHOLM KOLLEKTIONEN För oss betyder hantverk design i varje detalj och de allra bästa materialen inifrån och ut

Läs mer

haft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758.

haft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758. BACKA KYRKA Backa, som är en av Hisingens sju socknar, tillhörde Norge fram till freden i Roskilde år 1658 då hela Hisingen och Bohuslän blev svenskt. Socknen omtalas för första gången år 1388 i Röde bok,

Läs mer

Åke Gösta Fredricsson ( )

Åke Gösta Fredricsson ( ) Åke Gösta Fredricsson (1877-1950) Åke Gösta Fredricsson Åke Gösta Fredricsson föddes 1877 på Grillby gård och dog i Enköping 1950, 73 år gammal. Åkes far hette Gottfrid Fredricssons och var Jan Fredrics

Läs mer

Predikotext: Luk 9: 46-48

Predikotext: Luk 9: 46-48 Predikotext: Luk 9: 46-48 Att mäta sig och jämföra sig med andra är väl något vi ständigt ägnar oss åt. De senaste veckorna har de idrottsintresserade kunnat följa EM i både friidrott och simning. Vältränade

Läs mer

"Navigare necesse est" (det är nödvändigt att segla), sa romarna på sin tid.

Navigare necesse est (det är nödvändigt att segla), sa romarna på sin tid. "Navigare necesse est" (det är nödvändigt att segla), sa romarna på sin tid. Men frågan är: Finns det en vattenväg mellan Barrud i Sverige och Valparaiso i Chile? Det får vi svar på här. September 2015

Läs mer

Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012

Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012 Den karolinska helgedomen i Råda blir 300 år 2012 04 oktober 2012 En av Västsveriges främsta och äldsta historiska sevärdheter finns i gamla Råda socken eller i Mölnlycke samhälle i Härryda kommun. Jag

Läs mer

Ramnäs Virsbo Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/ramnas-virsbo. Ramnäs

Ramnäs Virsbo Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/ramnas-virsbo. Ramnäs Ramnäs Vid Kolbäcksån, i sydöstra änden av sjön Nadden, ligger Ramnäs, en ort med gamla anor. Redan 1590 anlades den första hammaren av Katarina Stenbock, som fått området i livgeding (änkepension), efter

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Skrivning för KV 132 på delkursen TAL, 7.5 hp 13 maj 2014 (2:a tillfället)

Skrivning för KV 132 på delkursen TAL, 7.5 hp 13 maj 2014 (2:a tillfället) KV1320/ VT2014 Sida 1 av 5 13 maj 2014 (2:a tillfället) 1. Välj ut två enligt dig betydelsefulla byggherrar (beställare av arkitektur) under 1400 1600-talet och resonera kring hur de använde arkitektur

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 1: Kan saker betyda något? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och

Läs mer

Carina Burman: Tal vid invigningen av utställningen för En tunna Rågmiöll - en utställning om bokband, ägande och bruk.

Carina Burman: Tal vid invigningen av utställningen för En tunna Rågmiöll - en utställning om bokband, ägande och bruk. 1 Carina Burman: Tal vid invigningen av utställningen för En tunna Rågmiöll - en utställning om bokband, ägande och bruk. Carolina Rediviva, 24 maj 2012 Böcker är ens vänner! Det säger alltid min mamma.

Läs mer

Sveriges bilhistoriker diskuterade länge För gårdagens fordon på morgondagens vägar 1

Sveriges bilhistoriker diskuterade länge För gårdagens fordon på morgondagens vägar 1 Sveriges bilhistoriker diskuterade länge 2016-10-20 För gårdagens fordon på morgondagens vägar 1 Sveriges bilhistoriker diskuterade länge När kom bilen till Sverige? 2016-10-20 För gårdagens fordon på

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

om köket, och köket kan fortsätta att stråla i många år till. Detta gör Byggfabrikens kök både prisvärda och miljövänliga.

om köket, och köket kan fortsätta att stråla i många år till. Detta gör Byggfabrikens kök både prisvärda och miljövänliga. MÅTTBYGGDA KÖK Byggfabrikens måttbyggda kök I GAMLA TIDER byggde man långsammare än vad vi gör idag. Kök och inredningar byggdes av snickare, ofta direkt på plats, och både snickare och byggmästare hade

Läs mer

HÖJ VÄRDET PÅ DIN BOSTAD. Checklista inför fotografering

HÖJ VÄRDET PÅ DIN BOSTAD. Checklista inför fotografering & nabba s g i d r Vi ge på hur s p i t a l enk tänka r ö b n ma r rum rum fö HÖJ VÄRDET PÅ DIN BOSTAD Checklista inför fotografering info @ diakrit.com Det första intrycket av din bostad är avgörande för

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

EN GAMMAL SCOUTPRÄST I GUSTAV VASA HAR ORDET

EN GAMMAL SCOUTPRÄST I GUSTAV VASA HAR ORDET 2 EN GAMMAL SCOUTPRÄST I GUSTAV VASA HAR ORDET Det var en märklig händelse, då ett antal stockholrnsförsamlingar hösten 1924 fick mottaga erbjudande från ett flertal framstående scoutledare att ställa

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

Axel Strömgren. Brodern Gustav, Ivar Ohlsson och Axel Strömgren.

Axel Strömgren. Brodern Gustav, Ivar Ohlsson och Axel Strömgren. Axel Strömgren Axel Strömgren föddes 1908. När han var i 4-årsåldern flyttade familjen från Bergkvara till Slätafly. I Slätafly tog fadern över byns smedja. I familjen fanns även brodern Gustav, som var

Läs mer

UTSTÄLLNINGAR. Textilia. textilkonstnär katrin bawah

UTSTÄLLNINGAR. Textilia. textilkonstnär katrin bawah Textilia Textilia Huset med balkongerna Hamngatan 27 Svôlte Street 29 A Lekstugan Farstubron Lilla Fönstret Stora fönstret Hus från Pengsjö Mormor Lisa Klass 3 C examen Din för evigt Tills döden skiljer

Läs mer

Agneta Livijn. J Jag älskar de internationella kontakterna. Gästinredare. Gästinredaren

Agneta Livijn. J Jag älskar de internationella kontakterna. Gästinredare. Gästinredaren J Jag älskar de internationella kontakterna i mitt jobb. De är oerhört berikande och den ena kontakten leder ofta till nästa. Ett möte i New York ledde till fabriken i Italien där jag tillverkar en del

Läs mer