Ordförandeordet. Öppet hus på Mösseberg. I detta nummer: Ordförandeordet 1 Öppet hus på Mösseberg. Årsmöte 2 Samtal med... 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ordförandeordet. Öppet hus på Mösseberg. I detta nummer: Ordförandeordet 1 Öppet hus på Mösseberg. Årsmöte 2 Samtal med... 4"

Transkript

1 Nummer 4 Årgång 3 I detta nummer: Ordförandeordet 1 Öppet hus på Mösseberg Årsmöte 2 Samtal med... 4 Temanummer: Lymfödem och god hälsa Den psykosociala aspekten Fallstudie från Mösseberg Råd till dig som har lymfödem Handikappersättning 9 Patientberättelse 10 Frågespalt 10 Lymfödem o sårvård 12 Medlemsavgifter 14 Patienttips 14 Kommande aktiviteter 16 Ansvarig Utgivare: Ola Landström Svenska Ödem Förbundet ISSN "Med rosor på kind och solsken i blick " - hälsa på lika villkor? Mors lilla Olle... den sunda friska pojken ute i den fria, rena och vänliga naturen, själva sinnebilden för hälsa? Många tycker nog det. Att som lymfödempatient (och förutom sina kroniska besvär) slippa drabbas av rosfeber eller andra svåra komplikationer, är det hälsa? Så kan det kanske också upplevas. Med dessa exempel vill jag belysa hur viktigt det är att alltid i alla sammanhang utgå från varje individs speciella situation och behov. Hälsa förknippas idag ofta med hälsokost, friskvård, osv.. Hur kommer det sig att hälsokostbranschen, inte sjukvården, lyckats få "monopol" på ordet hälsa? Jag läste nyss ett ryskt ordspråk; "Där det finns många läkare, finns också många sjuka". Hmm... Andra förknippar hälsa just med vård. Ju mer vård desto bättre hälsa då, eller? Är det riktigt? Varför ställer jag den frågan? Jo, bl. a därför att vi som patientorganisation ofta mötts av företrädare inom vården som har den förutfattade meningen att patientorganisationer bara är "kravmaskiner" vars enda mål är att utverka så mycket vård som möjligt, ju mer desto bättre! Inget kunde vara mera felaktigt! Hur paradoxalt det än kan låta så vill den överväldigande majoriteten av patienterna ha så Den 27 oktober vaknar vi i andan och atmosfären av Mösseberg. En underbar miljö, varmt och vänligt mottagande till ljudet av porlande vatten längs trappan upp till föreläsningssalen. Detta ger automatiskt en känsla av livsglädje som vi vill utöka denna dag i form av föreläsningar och diskussioner runt besväret lymfödem. Till vår glädje kan vi konstatera att ett ovanligt stort antal personer har Ordförandeordet Öppet hus på Mösseberg 2001 lite vård som möjligt. Det vill säga; att med minsta möjliga vårdinsats uppnå bästa möjliga livstillfredsställelse. Ganska självklart, eller hur? Tyvärr inte alltid lika självklart för ovan nämnda vårdföreträdare. Dessa personer brukar dessutom ha den häpnadsväckande inställningen att ett av deras största problem är att de är rädda för "att inte bli av med patienterna"!? De tycker att patienterna "är gnälliga" när de exempelvis påpekar att den ordinerade kompressionen ibland är allt för hård och leder till värk samt känner sig direkt förorättade när patienten upplyser om att det även har lett till att ödemet försämrats, osv. Vad betyder ordet hälsa för dem? För vilka finns vården till, för vårdpersonalen eller patienterna, kan man också undra? Har dessa människor verkligen tänkt igenom sitt yrkesval ordentligt? Lyckligtvis verkar det bli allt färre inom vården med denna märkliga attityd. Och att det istället blir allt flera som har en betydligt djupare insikt i hur de istället genom samarbete med patienten skall finna dennes väg till god livstillfredsställelse - till hälsa. Det ser betydligt ljusare ut alltså. "Ljusterapi" (?) i denna mörka årstid... Avslutningsvis vill jag tillönska Er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År 2002 som kommer att överträffa allas våra förhoppningar! Ola Landström, ordförande, SÖF. hörsammat vår inbjudan. Omkring 150 deltagare, huvudsakligen från västra Sverige Mösseberg ligger i Falköping har slagit sig ner i den luftiga aulan omgiven av grönska och som sagt porlande vatten. Det är rymd och högt i tak och man kunde önskat sig att detta skulle smittat av sig i den avslutande paneldebatten som tyvärr stundom blev något stagnerad. Fortsättning sidan 2

2 SIDA 2 NUMMER 4 ÅRGÅNG 3 Öppet hus på Mösseberg (Fortsättning från sidan 1) Dessförinnan hade vi dock undfägnats med lymfterapeuten Helena Janlöv-Remneruds stimulerande redogörelse för lymfsystemets funktion och vad som kan förorsaka att ett lymfödem uppstår. Under rubriken Att leva med lymfödem gav Margareta af Winklerfelt råd och synpunkter sett ur patientens perspektiv. Det väckte många tankar och funderingar med aha -upplevelser hos lyssnarna. Artur Tenenbaum som är chefsläkare vid Mösseberg Kurort Behandlingscenter, redogjorde för den lymfterapi som där ges och vars goda resultat med rätta renderat dem ett synnerligen gott renommé. Arbetet på Mösseberg och deras attityd och positiva tillvägagångssätt där borde vara en inspirationskälla för andra vårdinstanser att ta efter. Detta konstaterade Svenska Ödemförbundets ordförande Ola Landström i sin inledning när han öppnade symposiet och han kunde vara mycket nöjd med dagen när han senare tackade Artur Tenenbaum för inbjudan och värdskap. Styrelsen i Svenska Ödemförbundet och de närvarande medlemmarna instämmer i detta och riktar ett varmt tack till hela personalen på Mösseberg Kurort för en innehållsrik dag. Barbro Olsson Utställare vid Svenska Ödemförbundets Öppet husdag på Mösseberg Kurort: APODAN BEIERSDORF ELCOS MEDICAL INVERDIA AB MABS INTERNATIONAL AB MEDICUS SCANDINAVIA RAMA MEDICAL Tidningen Lymfan Prenumeration: Preliminär utgivning: Annonspriser: Ansvarig utgivare: Redaktion: Redaktör: Layout: 100 kr per år. Lymfan utkommer med 4 nummer per år. mars, juni, september och december. 1/1 sida 1000:- kr (h265 b174 mm) 1/2 sida 750:- kr (h132 b174 mm) 1/4 sida 500:- kr (h 132 b 87 mm) Svenska Ödem Förbundet Ola Landström ordf. Lillemor Greborn Marian Laurell Barbro Olsson Eva Sundström Marian Laurell Maria Wiklund-Karlsson Manusstopp nr 1-02: 10 februari 2002 För eftertryck och utdrag kontakta Marian Laurell på redaktionen på telefon Enstaka nummer kan beställas från Birgitta Samuelsson på kansliet tel Anmäl adressändringar till Eva Sundström, tel Kallelse till årsmöte SVENSKA ÖDEM FÖRBUNDET SÖF kallar härmed alla sina medlemmar till årsmöte. Tid: Torsdagen den 21 mars 2002 kl Plats: Röda Korsets Sjukhus, Brinellvägen 2 i Stockholm. (T-bana Tekniska Högskolan eller buss 4). Anmälan görs till Birgitta Samuelsson, kansliet, senast den 14 mars Telefon: Information om programmet och årsmöteshandlingar kommer att publiceras på vår hemsida Motioner till Årsmötet skall vara inlämnas till SÖF:s kansli senast den 1 februari år Adressen är: SVENSKA ÖDEMFÖRBUNDET C/o Samuelsson Tranebergsvägen BROMMA Välkomna Ola Landström, Ordförande

3 ANNONS SIDA 3

4 SIDA 4 NUMMER 4 ÅRGÅNG 3 Samtal med. "Jag känner det som en mission att sprida kunskap om det bortglömda lymfsystemet" säger Helena Janlöv Remnerud, uppskattad lymfterapeut med egen klinik för manuell lymfbehandling i Stockholm. Vägen dit har inte varit särskilt spikrak utan gått i diverse kringelkrokar. Jag vill eftersträva att effektivisera behandlingen av lymfödem och har därför utarbetat ett eget behandlingskoncept där det ingår mycket undervisning och självkännedom. Manuellt lymfdränage är en mycket effektiv behandlingsmetod om den utförs rätt. Det stärker lymfsystemet att arbeta bättre själv och gör att patienten så småningom kräver allt färre behandlingsinsatser för sina besvär. Utifrån en helhetssyn på kropp och själ inkluderar jag i min lymfterapi egenbehandlingsmetoder och allmän rådgivning som kost och motion samt insikten om vad som är livskvalitet." Nyligen hörde jag en kollega till Helena framhålla att hon är "fena på" att finna en kropps triggerpunkter" för lymfsystemet och att med utgångspunkt från dessa behandla varje enskilt lymfödem. Inget lymfödem är det andra likt. Utgångspunkten för en bra lymfödembehandling måste vara den enskilda patientens behov. Detta gäller alla former av behandling - men speciellt vid manuellt lymfdränage och därtill kompletterande kompressionsbehandling i form av väl utprovade stödstrumpor, bandagering etc. Karakteristiskt för Helena är att hon fortlöpande söker förbättra och utveckla sin verksamhet. Hon söker envetet ny kunskap inte bara i litteratur och praktik utan också på kurser, konferenser och kongresser på området i den mån hon har ekonomiska möjligheter att delta. Hennes önskan är att få resurser att starta ett lymfcenter där det inte bara finns tillgång på effektiv behandling av alla de diagnoser som kan förbättras med manuellt lymfdränage utan där det även finns möjlighet att ordna kurser och föredrag för såväl olika personalkategorier inom vårdområdet som allmänheten. "Alla borde veta att de har ett lymfsystem. Hur det ser ut och fungerar och hur man själv i olika sammanhang kan stödja dess funktion - exempelvis när man gör resor med flyg och svullnar i benen." säger Helena. Skador på det till synes bortglömda lymfsystemet kan sägas vara ett på många sätt dolt handikapp vars behandling i Sverige är markant eftersatt. Bristen på kunskap om och intresse för lymfödem och dess behandling inom det svenska hälso- och sjukvårdsområdet är uppseendeväckande. Alltifrån ansvariga myndigheter på olika nivåer och tyvärr också i stor utsträckning bland i princip alla personalkategorier inom sjukvården i såväl landstingskommunal som primärkommunal regi. Helena, som är både legitimerad sjuksköterska och utbildad massör och dessutom har en sekreterarutbildning i bagaget, började sin bana inom lymfterapin som läkarsekreterare på Röda Korsets sjukhus i Stockholm - närmare bestämt till docent Iwona Swedborg, legendarisk förgrundsgestalt inom lymfvården. Denna klarsynta läkare uppmanade efter en kort tid Helena att söka sig till Vodderskolan för utbildning till lymfterapeut. Vid den tiden hade Vodderskolan sin verksamhet förlagd till Kungälv. Hennes första "övningspatient" där blev en man med ett kraftigt benödem. På kursen lärde vi oss att uppmana patienterna att söka upp en patientförening för stöd och råd - men eftersom det inte fanns någon förening för benödempatienter så skojade jag med min patient och sa att han borde starta en benödemförening." Denne man - Ola Landström - blev så småningom grundare av Svenska Ödem Förbundet (SÖF) - och har alltsedan dess tillkomst varit organisationens ordförande. Efter sin utbildning till lymfterapeut återvände Helena till Röda Korsets sjukhus och blev en nära medarbetare till lwona Swedborg i uppbyggnaden av en speciell avdelning för lymfödembehandling. Helena blev mycket uppskattad av sina lymfödempatienter, som remitterats till Röda Korsets sjukhus för några veckors intensivbehandling. Många av dessa hade också behov av kontinuerlig underhållsbehandling, något som sjukhuset tyvärr inte hade resurser till. En av patienterna föreslog Helena att hon borde etablera en egen verksamhet för att tillgodose behovet av underhållsbehandling för lymfödempatienter. Helenas intresse för idén hade väckts. När denna patient envetet drev på genom att beställa tid hos Helena - trots att hon vare sig hade lokal eller behandlingsbänk - blev det startskottet för den egna verksamhet hon i dag bedriver som lymfterapeut. Till att börja med lyckades Helena hyra in sig några timmar i veckan hos en lymfterapeutkollega för att kunna ta emot några enstaka patienter Däribland den patient som inspirerat henne till detta steg - nämligen Marian Laurell, som numera är redaktionellt ansvarig för Svenska Ödem Förbundets tidning Lymfan. Från att på detta sätt enbart ha tagit emot några få egna patienter för underhållsbehandling med manuellt lymfdränage började tankarna på en egen lymfklinik att gro vartefter allt fler patienter visade sig ha behov av sådan behandling. Möjligheten att hyra en lämplig liten lokal uppenbarade sig så småningom.

5 SIDA 5 Helena slutade på Röda Korsets sjukhus och startade Lymfkliniken Östermalm. Redan på ett tidigt stadium i sin yrkesutövning som lymfterapeut fann Helena att patienterna ofta klagade på bristen på kunskap om inte bara lymfödem utan om lymfsystemet i sig och avsaknaden av adekvat vård för deras lymfödembesvär. Hon undrade då varför de inte slöt sig samman i en patientorganisation för att gemensamt kunna bevaka sina intressen ifråga om exempelvis en utökad behandlingskapacitet i hela landet och en kontinuerlig kvalitetshöjning av såväl intensiv- som underhållsbehandling. Påhejade av bl.a. Helena bildade några patienter så småningom en intresseorganisation för lymfödempatienter. Det var embryot till det som i dag är Svenska Ödem Förbundet (SÖF). Allt sedan dess har Helena generöst ställt upp inte bara som kunnig och erfaren rådgivare i SOF utan också som föreläsare i olika förbundssammanhang. Helena har en ambition att söka lära sina patienter inte bara hur kroppen i sin helhet och lymfsystemet i synnerhet fungerar och reagerar utan även att man trots att man har lymfödem kan ta kontroll över och styra sin egen situation och sitt allmäntillstånd i större utsträckning än många tror är möjligt. Hennes övergripande ambition är att genom sitt behandlingsarbete kunna medverka till en för oss lymfödempatienter allmänt bättre livssituation. Genom en närmast sokratisk metodik söker hon till oss förmedla hjälp Samtal med... forts. till självhjälp - och som en yttersta konsekvens därav göra sig själv obehövlig. Målet är att för varje enskild patient göra egenbehandlingen till det primära. Tänk om höga vederbörande som fattar beslut om villkoren för oss lymfödempatienter - politiker och administratörer m.fl. - kunde se finessen med detta! Inte bara för varje enskild lymfödempatient och för vårdapparaten generellt utan också ur ett vidare samhällsperspektiv - inte minst ett socioekonomiskt. "Det är både roligt och tacksamt att jobba som lymfterapeut" säger Helena. "Under de 10 år jag arbetat med lymfterapi har jag inte träffat på ett enda lymfödem som inte förbättrats radikalt med manuellt lymfdränage. " Hon avslutar vår intervjusituation med att skrattande framhålla att "till sist har ändå alla mina utbildningar och mina erfarenheter från olika yrkesområden fallit på plats till något övergripande helt. Som sammantaget är av godo för den verksamhet jag i dag bedriver." Birgitta Samuelsson

6 SIDA 6 NUMMER 4 ÅRGÅNG 3 TEMANUMMER: Lymfödem och god hälsa Detta är vårt första temanummer på temat lymfödem och god hälsa. I en serie artiklar vill vi belysa hur man kan leva så bra som möjligt med lymfödem. Av Artur Tenenbaum, chefsläkare vid Mösseberg Kurort rehabiliteringscenter, Falköping. Många gånger underskattas den problematik som det innebär att leva med ett lymfödem. Den psykosociala aspekten Numera är cancer en sjukdom som ofta går att bota. Av de patienter som inte botas kan många under lång tid leva ett bra liv med sjukdomen tack vare nya eller förbättrade behandlingsmetoder. Många cancerpatienter utvecklar lymfödem som senkomplikationer. Risken för lymfödemutveckling varierar beroende på behandlingsåtgärd och incidensen växlar från 2,7 80 % efter genomgången sjukdom och cancerbehandling och är därför i behov av rehabilitering. Lymfödem utvecklas när lymfkärlens kapacitet blir mindre än lymfkärlens belastning. Även andra definitioner förekommer. Symptomen vid sekundärt lymfödem kan yttra sig i form av tyngdkänsla, rörelseinskränkning, omfångsökning, sensibilitetsförändringar, parestesier och ibland även smärta och värk som kan ta sig uttryck i flera funktionsinskränkningar. Den drabbade extremiteten styr tillvaron vilket medför sämre förmåga till anpassning efter genomgången grundsjukdom. mig?) och tio specifika så som yrkessituation, ekonomi, fritidssituation, kontakter med vänner och bekanta, sexualliv, förmåga att klara sig själv, familjelivet, äktenskap, fysisk och psykisk hälsa. Många gånger underskattas den problematik som det innebär att leva med ett lymfödem. Lymfödemet påverkar flera av de ovan beskrivna parametrarna. Därför måste rehabiliteringen ha en psykosocial aspekt och syfta till att individen så snabbt som möjligt försonas med sin situation, med emotionell balans och motivation för behandlingsarbetet som följd. Såväl tillgång som kostnader som drabbar den enskilde patienten för kompressions-hjälpmedel, behandlingar och rehabiliteringsmöjligheter varierar kraftigt i landet. Patienten kan i flera fall hamna mellan stolarna av vem som är ekonomiskt ansvarig, primär eller slutenvården, kommunen eller försäkringskassan. Detta är väl beskrivet i den statliga utredningen, Rehabilitering till arbete (Rehabilitering till arbete. En reform med individen i centrum. SOU 2000:78. Socialdepartamentet, Stockholm Fritzes offentliga publikationer). Avslutningsvis kan flera individer ha behov av interdisciplinär onkologisk rehabilitering för att fortsätta leva ett liv med bra livstillfredsställelse efter sin sjukdom. Sekundärt lymfödem är en många gånger underskattad men samtidigt vanlig komplikation. Rehabilitering innebär ett förhållningssätt som tar hänsyn till biologiska, psykologiska, sociala, kulturella och andliga faktorer. En betydelsefull faktor för en lyckad rehabilitering är att individen måste uppnå balans mellan arbetets krav och de inskränkningar som sjukdomen medför. Detta gäller i förhållande till individens totala livssituation. Vilka är hinder och var finns resurser hos individen att gå vidare trots lymfödem. Omgivningsfaktorer som; sociala förhållanden, arbetsförhållanden, utbildning-kompetens, fritidsintressen och nätverk är också viktiga att kartlägga. Belysa eventuella hinder och fokusera vid resurser för att finna de viktiga motivationsfaktorer som blir avgörande för individen att hitta coping strategier vid funktionsnedsättning pga. lymfödem. Rehabiliteringsarbete handlar i hög grad om att förbättra livskvaliteten. Förutom lymfödembehandling, bör det därför vara en angelägen uppgift att hjälpa patienten att hitta strategier för att avhjälpa de problem som skapar hinder i den dagliga livsföringen. Detta är något som Mössebergs Rehabiliteringscenter tagit fasta på. Vården fokuseras på individens möjligheter att komma tillbaka funktionsmässigt med förbättrad livstillfredsställelse som följd där 11 st. parametrar beaktas, en global (Vad är livet i allmänhet för Idag har Mössebergs Rehabiliteringscenter möjlighet att erbjuda patienter från hela landet två veckors onkologisk rehabilitering eller tre veckors rehabilitering som fokuserar på lymfödembehandling med intensivt manuellt lymfdränage och kompression. Förutsättningen är att behandlande läkare utfärdar en målstyrd remiss som godkännes av huvudmannen. De flesta sjukhus eller primärvårdsenheter har resurser avsatta för extern rehabilitering. Detta innebär att kostnaden härför inte belastar den egna klinikens budget. Det är viktigt att remitterande läkare tydligt anger vad som är målsättningen med rehabiliteringen, t.ex. minskat lymfödem, ökad aktivitet, minskad smärta. En allmän formulering om konvalescens eller vila medför oftast att remissen inte godkännes av granskande administratör och sakkunnig läkare inom den egna organisationen. Kurator kan hjälpa patienten med information, förarbeta en remiss och vid ett eventuellt avslag hjälpa till med fondansökningar för att på så sätt göra det möjligt för patienten att finansiera en rehabiliteringsvistelse. Även försäkringskassan och arbetsgivaren kan i vissa fall ta på sig det ekonomiska ansvaret för en rehabilitering. För mer information kan Du som läsare kontakta Artur via

7 SIDA 7 Fallstudie från Mösseberg Kurort rehabiliteringscenter Fallstudie Karin är 49 år när hon insjuknar i bröstcancer. Hon är gift och har två tonåriga barn. Karin är chef inom offentlig förvaltning. Hennes stora fritidsintressen är trädgård och litteratur. Modern dog i bröstcancer när Karin var i tonåren. Karins sjukdom föranledde kirurgisk behandling åtföljd av cytostatikabehandling och strålning. Hon arbetade heltid större delen av behandlingsperioden. Karin utvecklar så småningom ett lymfödem i höger arm samt stressymptom och blir sjukskriven på heltid. På hemorten sätts rehabiliterande åtgärder in bl.a. i form av kompression, därefter lymfödembehandling och samtalskontakt hos kurator. För att intensivbehandling av lymfödemet skall bli möjlig remitteras Karin till Mössebergs Vad hände med Karin? En interdisciplinär rehabilitering i internatmiljö på Mösseberg där vårdteamet består av rehabläkare, psykiater, sjukgymnast, arbetsterapeut samt sjuksköterska med vidareutbildning i manuellt lymfdränage. Kartläggning enligt SASSAM metodik och behandling för sekundär depression inleds. Karin hjälps till större insikt efter bl.a. genomgång av objektivt validerade formulären om typ A beteende, genomgång av individ och omgivningsfaktorer utifrån krav/ kontroll, livstillfredsställelse m.m. Karin får ökad insikt om varför hon reagerat som hon gjort under sjukdoms/behandlingstiden. Tillsammans med Karin sätter vårdteamet upp rehabiliteringsmål. Två gånger per dag erhåller Karin intensivt manuellt lymfdränage med kompression och ett individanpassat träningsprogram utformas. Karin deltar i gruppaktiviteter med avseende på avslappning, kroppskännedom och föreläsningar om stress och lymfödem (lymfskola). Arbetsterapeuten går igenom så väl behov av hjälpmedel som aktivitetsanpassning/ avgränsning. Karin uppmanas att prioritera egen tid i Filofax. En genomgång av hur trädgårdsarbetet kan utföras görs med tips om lämpliga redskap och belysande av vilka moment som är statiskt belastande. Efter tre veckors rehabilitering har lymfödemet halverats. Karin upplever inte lika mycket trötthet i nacke och skuldra mot slutet av dagen. Hon säger sig ha fått bättre förståelse för sambandet mellan ytterlägesbelastningar på nacken och trötthets/smärtkänsla. En längre tids sjukskrivning rekommenderas med fortsatt kompression, samtalskontakt och träning på hemorten. Företagshälsovården kopplas in för att gå igenom arbetsmiljön med biofeedback. (Ett instrument för att förstärka EMG-signaler och få dem i form av ljudsignal samt på en display med numeriska värden för utvärdering av muskelarbete. Syftet är att ge patienten kännedom om belastande arbetsställningar samt om avspänning). Dessutom utprovas lämplig utrustning på handlovsstöd och vinklad skrivskiva för arbete med handskrivning och läsning samt greppförstoring av penna. Karin kommer igång med halvtidsarbete efter sex månaders arbetsträning. Hon tar oftare pauser under dagens gång samt varierar arbetet mer än tidigare. Nu klarar hon bättre av sina göromål i hemmet och har även ork för sina fritidsintressen. Råd till dig som har lymfödem Du är själv den som bäst kan lära känna ditt lymfödem. (Ingen läkare, terapeut eller annan sjukvårdspersonal kan bli lika duktig som du på detta.) För att du skall kunna leva med så hög livskvalitet som möjligt bör därför du som har lymfödem: Lära dig hur lymfsystemet fungerar. Lära dig hur just ditt lymfödem reagerar i olika situationer. Lära dig egenbehandling och lära dig se på hud och vävnader när egenbehandlingen fungerar. Bli medveten om när du har nytta av kompression i form av stödstrumpor/bandagering. Lära dig om eller hur ofta just ditt ödem behöver hjälp av lymfterapeut för underhållsbehandling eller intensivbehandling. OBS! Använd aldrig en stödstrumpa som sitter för hårt och stänger av lymfflödet från din hand eller ditt underben. Om handen eller vaden svullnar när du använder stödstrumpan så är den inte rätt för dig! ALLA LYMFÖDEM ÄR UNIKA dvs. behöver olika mycket tillsyn och behandling. Helena Janlöv-Remnerud Lymfterapeut, Leg sjuksköterska

8 ANNONS SIDA 8

9 SIDA 9 Handikappersättning Artikeln "Rätt till handikappersättning vid lymfödem" i Lymfans senaste nummer har väckt stort intresse. Flera patienter kontaktade mig och ställde frågor eller ville ha min hjälp vid sina ansökningar om handikappersättning. Det har också kommit fram att en stor del av patienter med lymfödem saknade kännedom om handikappersättning som regleras i lag. För att tillfredsställa befogat intresse lämnar jag i denna artikel ytterligare informationer om förutsättningar för rätt till handikappersättning. Ersättningen kan beviljas antingen på hjälpbehov eller merutgifter. Om det föreligger både hjälpbehov och merutgifter prövar man rätten till förmånen på det sammanlagda stödbehovet. Riksförsäkringsverket har fastställt vissa gränsvärden för både merutgift och hjälpbehov. Dessa värden måste uppnås för att handikappersättning skall kunna beviljas med antingen ca eller eller kronor i månaden. Förmånen är skattefri. Det finns vidare regler för sammanläggningen av hjälpbehovet och merutgifterna. Dessa regler vill jag här inte närmare gå in på. Merutgifter och hjälpbehov skall motiveras. Sjukdomen bör styrkas med läkarintyg. Det är väldigt viktigt att patienten i sin ansökan uppger varje merutgiftpost med konkreta belopp och varje hjälpmoment med konkret tidsåtgång. Uppgiften är inte lätt för en som aldrig tidigare befattat sig med liknande frågor och har begränsade, icke sällan nästan inga, kunskaper i regler som bestämmer rätten till eller storleken av handikappärsätting. handikappersättning. I flera enskilda rättsfall där jag är engagerad som ombud underkänner försäkringskassor merkostnaden för manuella lymfdränagebehandlingar med den motiveringen att det rör sig om behandling som ingår i högkostnadsskyddet. Jag förklarar och styrker med intyg från landsting och sjukhus att landstinget resp. sjukhusen saknar resurser för att tillfredsställa det medicinskt styrkta behovet av denna behandling. Flera sådana fall hos högre instanser (länsrätt, kammarrätt) finns för avgörande. Jag anser att i slutändan kommer dessa kostnader för behandling hos privatpraktiserande terapeuter, föranledda av resursbrister inom landstingen, att godkännas som merutgift. Det finns därför skäl att den som betalar själv för sådan vård gör ansökan om handikappersättning. Det är dock väldigt viktigt att man införskaffar underlag som styrker att behandlingen inte kunde erhållas i landstingets regi. Georg Antal JUR. KAND GEORG ANTAL SURBRUNNSGATAN STOCKHOLM TLF: , FAX: POSTGIRO: Det finns inte två helt lika fall. Rätten till handikappersättningen skall prövas på det individuella stödbehovet. Den varierar från fall till fall. Vissa patienter med begränsat stödbehov uppfyller inte kraven på rätt till ersättning medan andra har omfattande behov som kvalificerar till ersättningen med högsta lagstadgat belopp. En central fråga hos patienter med behov av manuella lymfdränagebehandlingar är kostnaden för dessa behandlingar. Problemet är att landstingen f.n. inte har tillräckliga resurser för att ge varaktiga kontinuerliga behandlingar. Patienten måste anlita privatpraktiserande terapeuter och själv betala för behandlingar. Kostnaden för dessa behandlingar kan inte gå på högkostnadsskyddet. Kostnaden utgör följaktligen merutgift som grundar rätt till

10 SIDA 10 NUMMER 4 ÅRGÅNG 3 Patientberättelse En berättelse om hur livet kan vara Jag, kvinna 45 år, gjorde för ca 2 år sedan en operation i underlivet. Ett tag senare ingick det efterbehandlingar. Efter ytterligare en tid uppstod svullnad i underlivet och i benen. Jag förstod ingenting! Tog kontakt med en av mina läkare och fick då reda på att det var ÖDEM. Jag har aldrig hört talas om detta förut. Fick reda på att det var ganska vanligt förekommande efter liknande operationer/behandlingar. Detta blev nästan för mycket för mig Jag som trott att jag skulle "blicka framåt efter en lång svår och tuff tid. Detta om detta. Under tiden som gått har jag prövat olika behandlingar och hjälpmedel mot mitt LYMFÖDEM. Det är inte lätt att få behandlande kliniker att betala dessa kostnader för vår sjukdom". Ibland har jag blivit nonchalant bemött, andra gånger förstående och hjälpsamt. Ibland har jag haft kraft och ork att "ta itu" med att leta fram möjligheter, ibland inte alls. Ibland har jag haft pengar att betala en dyr behandling eller kompressionsstrumpa, ibland Inte.. Så kan livet vara. Ett nytt hjälpmedel som finns nu på vissa sjukhus är Lympha Press Mini. Det är en tryckbehandling som jag haft förmånen att pröva under en tid. Detta hjälpmedel har "passat mig" bra i kombination med massage och "rätt" strumpbyxor. Tyvärr finns inte denna apparat ute på t ex hjälpmedelscentralerna ännu så man kan inte låna/ hyra hem, vilket hade varit perfekt i mitt fall. Jag hoppas! Ett tips till Er som inte provat Lympha Press: Om Ni tror att det skulle vara något att prova, så hör Er för på olika sjukhus/kliniker ( sjukgymnastavd.). Alla har rätt att söka på OLIKA sjukhus, STÖRRE möjligheter! Signaturen/Kämpa vidare i livet! (redaktionen har mitt tel. nummer) Nedan följer några frågor som medlemmar lämnat. Svaret har lämnats av lymfterapeut Helena Janlöv-Remnerud. FRÅGESPALT ökar och en del får värk i armen. Om värken minskar med behandling med manuellt lymfdränage så är det självklart just den behandling du behöver och du behöver inte tänka på att opereras. Medlemmar uppmanas att skicka in fler frågor till redaktionen. Fråga: Hej! Jag har problem med min axel och skuldra efter min bröstcanceroperation. Armen sköter sig någorlunda dvs. jag har ett litet ödem i armen som jag själv kan hålla i schack med egenbehandling, men jag får ofta ont i axeln och nedåt sidan. Ibland behövs det så lite som att jag bär en lätt tygryggsäck med bara min handduk och baddräkt i. Min sjukgymnast säger att det inte alls har med ödemet att göra och att jag kanske borde opereras men när jag får, vad min lymfterapeut kallar, avledande behandling så försvinner värken. Jag vill helst inte opereras så jag undrar om det i alla fall är ödemet som gör ont. Sign: Undrande Svar: Alla ödem som uppstår efter en bröstcanceroperation yttrar sig olika beroende på att vi människor är olika. En del svullnar i armen och en del över axeln och sidan av kroppen och ibland båda delarna. En del får ont i skulder och axelpartiet speciellt när svullnaden i detta område Fråga: När jag började känna av min arm och den började svullna efter min bröstcanceroperation blev jag livrädd för att jag skulle få lymfödem i armen eftersom jag sett många kvinnor i min närhet med stora ödemarmar. Jag fick efter mycket sökande tag i en lymfterapeut som ger mig behandling och jag har även lärt mig egenmassage. Ja, jag var faktiskt så rädd för ödem och har skött min arm så att den nu är smalare än den friska armen. Men i somras när jag var ute på en cykeltur kände jag ändå av värk i armen. Jag har ju inget mätbart ödem så jag undrar vad detta kan vara. Sign: En som älskar att cykla Svar: Smärta vid lymfödem är inte ovanligt men yttrar sig väldig olika från fall till fall. En del får vid ansträngning ont i armen fastän ödemarmen, med hjälp av Lymfterapi, blivit smalare än den friska armen. Orsaken kan då vara att de gamla lymfbanorna inne i armen jobbar mot det avskurna området eller att någon nerv till armen kanske skadats vid operationen. Tyvärr har ingen forskning gjorts på smärta vid lymfödem men vi hoppas det kommer snart.

11 ANNONS SIDA 11

12 SIDA 12 Sammandrag av artikel ur Lymphlink Vol 13 no 4 Av Paula J Stewart MD Översättning och sammandrag: Helena Janlöv-Remnerud, lymfterapeut. Att behandla sår vid lymfödem kan vara en utmaning även för erfaren sjukvårdspersonal. Många faktorer påverkar sårläkningen inklusive mediciner (steroider, cellgifter, aspirin mm) ischemi (försämrat blodflöde av arterioskleros eller långvarigt tryck) infektioner, trauma. Neuropati (sjukdom i de perifera nerverna) främmande ämnen i huden, hudsjukdomar (psoriasis), kroniska sjukdomar, undernäring, diabetes, åldrande, vaskulit (inflammation i blodådrorna) rökning är andra faktorer som förhindrar effektiv sårläkning. Det är viktigt att man undanröjer eller förbättrar dessa faktorer så långt som det går. I ett tidigt stadium av lymfödem är det väldigt få fall av sår som orsakas direkt av lymfödemet. Där är det vanligare med sår som uppkommer i vardagliga rutiner som skråmor från trädgårdsarbete, brännskador vid matlagning, nagelinfektioner vid manikyr och pedikyr eller insektsbett. På grund av stagnationen av lymfvätska, vilken orsakats av lymfflödesavbrott och ansamlingar av lymfvätska under huden (vilket utgör en utmärkt bakteriemedium) är mycket noggrann hudvård av största vikt. Till en början noggrann rengöring med mild antibakteriell tvål och vatten eller sårvårdsmedel med väteperoxid. Ett sterilt förband av typen Tegaderm eller Duoderm för mer känslig hud eller kompresser fästa med självhäftande gasbindor då huden inte tål kirurgtejp. Vid minsta tecken på rodnad eller början till rosfeber bör man ta penicillin. Vid äldre lymfödem kan huden vara fibrotisk med risk för sprickbildning. Dessa kan utgöra porten för en bakterieinvasion och leda till rosfeber. I övrigt kan hudveck bli ett fäste för svampinfektioner som orsakar uppluckring av huden där bakterier sedan får fäste. I långt gångna fall av lymfödem finns risk för att lymfvätska kan läcka direkt genom huden, vilket då ger fäste för både svamp och bakterier, eller papillom (blåsor med lymfvätska) som kan leda till en ökad risk för infektion och kroniska sår. Den största risken för svårläkta sår inträffar i långt framskridna stadium av lymfödem. Större och djupare sår fordrar förutom rengöring av såret borttagande av nekrotisk (död) vävnad. Nästa steg är att välja ett förband som fyller ut hålrummet i såret och absorberar sårvätska. Hydrogel- eller hydrocolloid-förband håller såret fuktigt utan att Lymfödem och sårvård åstadkomma en uppluckring av huden vilket åstadkommer en snabbare läkning. Om ett sår skall läkas fodras också att man äter näringsriktigt. Ett tillskott av vitaminer och mineraler hjälper såret att läkas snabbare. Detta inkluderar ett multivitamin samt vitamin C för collagen-syntesen, vitamin A för celltillväxten samt zink för sårläkningen. Om man får rosfeber är det viktigt att man inte använder kompression och håller benet högt i kombination med de sårvårdsmetoder som beskrivs ovan. Antibiotika i dagar och rätt sorts sårförband. Efter att rosfebern avklingat rekommenderar Dr Weissleder i sin bok Lymphedema: Diagnosis and Therapy att man återupptar behandlingen med manuellt dränage och kompressionsbandage. På Charlotte Instistitute of Rehabilitation återupptas bandageringen c:a 2-3 dagar efter den akuta inflammationen har lagt sig. Vid stora vätskande sår finns en tendens till uppluckring av omgivande hud, vilket kan leda till svampinfektioner. Bästa behandlingen är att hålla de omgivande vävnaderna så torra som möjligt och kombinera lokal behandling med antisvampkräm med oralt intag av antisvampmedicin som ex Diflucan. Fallstudie av Caroline E Fife, MD En 51 årig kvinna med mycket kraftig övervikt och insulinbehandlad diabetes med venös insufficiens i kombination med primärt lymfödem i vänster ben och flertalet sår på utsidan och baksidan av benet. Till att börja med användes absorptionsförband. Senare hydrocolloidförband för att mjuka upp hårdare partier. Patienten fick MLD (manuellt lymfdränage) och flera lager bandage ända upp över låret. Såret läktes på 5 månader och har inte återkommit efter 2 år. Diskussion: Nyckeln till sårläkning är kontroll av lymfödemet. Om man ökar kompressionen kan såret ibland vätska sig mera eftersom vätskan tenderar att ta lättaste vägen och det är genom såret. När ödemet kommer under bättre kontroll vätskar sig såret mindre och kan börja läkas. Hos de patienter som har bensår i samband med ett kraftigt lymfödem är kombinationen av bandagering och MLD nödvändig. Naturligtvis är viktnedgång hos kraftigt överviktiga patienter till stor hjälp för att kontrollera ödemet, men oftast det svåraste.

13 ANNONS SIDA 13

14 SIDA 14 Vi vill påminna om att det är dags att betala medlemsavgiften för år Medlemsavgiften är 100 kronor per år. Den är fortfarande låg för att ingen skall tycka att han/hon inte har råd att vara med som medlem. Det lättaste sättet att betala in medlemsavgiften är att använda bifogade inbetalningskort. Glöm inte att ange vilken typ av medlemskap som avses. Medlemsavgift år 2002 skall kunna sprida kunskap om lymfödem och lymfödembehandling. Vi har under åren fått in pengar som donationer i samband med att medlemmar eller släktingar till dem har avlidit. Dessa pengar öronmärks och används på ett sådant sått som angivits i instruktionerna till oss. Vissa av er får också en betalningspåminnelse för innevarande år. Vår medlemsavgift betalas per kalenderår så om du får denna påminnelse innebär det att du bör betala för både 2001 och Inbetalningen skall vara oss tillhanda senast den 31/ annars stryks du ur vårt medlemsregister. Donera gärna en extra summa pengar om du kan för än så länge är vi helt beroende av medlemmarnas ideella insatser, både praktiskt och ekonomiskt. Vi arbetar fortsatt utan några som helst ekonomiska bidrag. Uppmana också anhöriga och vänner att sponsra eller donera pengar till Svenska Ödem Förbundet för att vi Vårt arbete är viktigt och vi kämpar för alla våras rättigheter till en bra behandling i samband med lymfödem. Medlemsavgifter och donationer kan även inbetalas direkt till vårt post- eller bankgiro. Vänligen ange då vad inbetalningen avser. Postgironummer: Bankgiro: Tips från en armödempatient Nu när julen stundar är det ofta mycket som skall göras som påverkar oss med lymfödem negativt. Jag har t.ex. själv problem med att kavla ut pepparkakorna. Detta är alldeles för tungt för min onda axel och skuldra. För ett par år sedan kom jag på att man kan faktiskt använda mangeln när man kavlar pepparkaksdeg. Det blir utmärkt resultat och barnen är gärna med och hjälper till hela tiden. Mangelduken kan ju lätt tas av och tvättas. Mitt andra tips fick jag från en lymfterapeut i Västerås och det var att man kan använda sig av en målarroller för att dra över rygg, axlar och skuldra, där man inte själv kommer åt. Jag har köpt en roller med långt skaft och en rund boll istället för den vanliga rollern. Detta är ett redskap som jag aldrig lämnar. Det är både skönt och bra för mitt ödem. Varje morgon och kväll passar jag på och målar ryggen som min dotter brukar säga. Slutligen vill jag önska er alla en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR Maria Wiklund-Karlsson

15 ANNONS SIDA 15

16 SVENSKA ÖDEMFÖRBUNDET C/O Samuelsson, Tranebergsv BROMMA Tel: Fax: Postgiro: Bankgiro: Vi finns på Internet KOMMANDE AKTIVITETER Styrelsemöten i Svenska Ödem Förbundet: Onsdagen den 16/ kl Onsdagen den 13/ kl Alla medlemmar är välkomna. Mötena hålls på Röda Korset sjukhus, Brinellvägen 2, Stockholm. OBS ny möteslokal. Ring Birgitta Samuelsson, tel och meddela om du tänker komma. Årsmöte Svenska Ödemförbundet:: Torsdagen den 21/ kl Röda Korsets Sjukhus, Brinellv. 2 i Stockholm Konferenser i utlandet NLN och Northwestern University Medical School anordnar den femte internationella NLN-konferensen: Lymphedema: The Quest for Understanding August 29 - September 1, 2002 Sheraton Chicago Hotel & Towers Chicago, Illinois Cancer and Lymphedema Clinical Observations & Therapies Diagnostic Approaches Physiology & Pathophysiology Point-Counterpoint: Controversial Issues Case Studies From Around The World Complications New Research Perspectives Primary vs. Secondary Lymphedema Surgical Interventions PLUS a full-day of Instructional Sessions

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut

Lymfsystemet - Funktion och behandlingar. Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Lymfsystemet - Funktion och behandlingar Bertil Brogeland - Massageterapeut, Lymfflödesmassör, Andningsterapeut Vad är lymfsystemet och vad gör det? Alla vet att ett blåmärke försvinner men få vet hur!

Läs mer

Svensk förening för lymfologi 2013-04-05 INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM

Svensk förening för lymfologi 2013-04-05 INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM INFORMATION TILL DIG SOM HAR LYMFÖDEM Lymfsystemet Anatomi Det finns två kärlsystem i kroppen, blodsystemet och lymfsystemet. Lymfsystemet består av lymfkärl och lymfatisk vävnad. Lymfatisk vävnad innefattar

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064

Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Årsskrift 2012. Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Cancer- och Trafikskadades Riksförbund Årsskrift 2012 Plusgiro 90 02 06-4 Bankgiro 900-2064 Ett stort och varmt tack till...... alla givare, sponsorer, medlemmar, medarbetare och samarbetspartners som

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Kvinnors hälsa och välbefinnande efter strålbehandling

Kvinnors hälsa och välbefinnande efter strålbehandling Kvinnors hälsa och välbefinnande efter strålbehandling Dagmar Anders Zorn 1 2 En undersökning om kvinnors välbefinnande efter strålbehandling Undersökningen utförs vid Klinisk Cancerepidemiologi, Sahlgrenska

Läs mer

Personliga betraktelser över behandlingsupplägg

Personliga betraktelser över behandlingsupplägg Personliga betraktelser över behandlingsupplägg Jag står här idag för att jag fått äran att inför er utveckla mina personliga erfarenheter och tankar kring behandlingsupplägg av lymfödem. Denna min erfarenhet

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Det finns inte många ställen i Sverige med samlad lymfödembehandling. De två mest kända är Mössebergs Kurort och Röda Korsets sjukhus.

Det finns inte många ställen i Sverige med samlad lymfödembehandling. De två mest kända är Mössebergs Kurort och Röda Korsets sjukhus. Nummer 2 Årgång 3 2001 Ordförandeordet I detta nummer: Ordförandeordet 1 Årsmöte svensk Förening för lymfologi Lymfödem i ben efter gyncaner Egenbehandling ben 3 Frågespalt 3 Årsmöte 4 Samtal med Kerstin

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Lymfödem kräver holistiskt förhållningssätt

Lymfödem kräver holistiskt förhållningssätt Lymfödem kräver holistiskt förhållningssätt Vi behöver ha ett holistiskt förhållningsätt som tar hänsyn till hela patientens situation, sade Professor Neil Piller på SÖFs medlemskonferens i september.

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage Neurokirurgiska kliniken, lund Information vid nackoperation och behandling med halskrage Varje patient bedöms individuellt av ansvarig läkare ifråga om operations-metod, behov av halskrage eller träning

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Lymfödem

Till dig som vill veta mer om. Lymfödem Till dig som vill veta mer om Lymfödem Fjärilen är en internationell symbol för lymfödemsjukdom. Symbolen representerar att fjärilen vaknar upp från mörkret i sin kokong och kommer ut i ljuset, det vill

Läs mer

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR

Våga Vägra Skador Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR Utdrag ur: VÅGA VÄGRA SKADOR en skrift producerad av SHF s Medicinska Nätverk med avsikt att hålla handbollsspelare skadefria. 1 EGENVÅRD De vanligaste skadorna inom idrotten är småskador. Du kan lära

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Diabetes och fotvård

Diabetes och fotvård DIABETES OCH FÖTTER Diabetes och fotvård Att leva med diabetes gör att det blir ännu viktigare att ta hand om sin personliga hälsa. Det gäller även vården av fötterna. Personer som har diabetes drabbas

Läs mer

Mösseberg certifieras i högsta kvalitetsklassen

Mösseberg certifieras i högsta kvalitetsklassen Nummer 2 Årgång 6 2004 Mösseberg certifieras i högsta kvalitetsklassen I detta nummer: Ordförandeordet 3 Mösseberg certifieras 4 Kurs lymfterapeuter 4 Nordisk konferens 6 Handikappersättning 8 Praktisk

Läs mer

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn?

Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Hur kan man planera framtiden för sitt kroniskt sjuka barn? Karin Sparring Björkstén Karin.Sparring-Bjorksten@sll.se Med Dr Överläkare, Specialist i psykiatri och geriatrik Skäms inte! Schizofreni är ingens

Läs mer

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \

Merkostnader inom handikappersättning. Schabloner vid bedömningen. Schabloner, forts. ~ 2012-03-08 \ \ r ~ 2012-03-08 Merkostnader inom handikappersättning För att enbart merkostnader ska ge rätt till handikappersättning måste de vara betydande (50 kap. 4 SFS). En enskild merkostnad behöver i sig inte vara

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

2007-09-17. Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H

2007-09-17. Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H 2007-09-17 Allmänna Arvsfonden Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av projekt 2004/146 (slutrapport) Dnr 2004-1035-H Förbundet Blödarsjuka beviljades i december 2004 stöd ur Allmänna Arvsfonden.

Läs mer

Nationellt vårdprogram för lymfödem klart

Nationellt vårdprogram för lymfödem klart Nummer 4 Årgång 5 2003 Nationellt vårdprogram för lymfödem klart I detta nummer: Ordförandeordet 3 Sammanfattning nationellt vårdprogram lymfödem 4 Lymfödemkonferens Malmö juni 2003 Lymfträff på Mösseberg

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Valberedningens förslag på Styrelsemedlemmar. Lillemor Sivemark. Jag är medlem i SÖF enskild sedan 2 år, tidigare var jag medlem genom mitt företag

Valberedningens förslag på Styrelsemedlemmar. Lillemor Sivemark. Jag är medlem i SÖF enskild sedan 2 år, tidigare var jag medlem genom mitt företag Valberedningens förslag på Styrelsemedlemmar Lillemor Sivemark Jag är medlem i SÖF enskild sedan 2 år, tidigare var jag medlem genom mitt företag Jag vill medverka att hjälpa personer med ödem av alla

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria SvenskaRe San Agustin Gran Canaria Rehabilitering med hållbart resultat På Svenska Re har vi gjort människor friskare sedan 1972. Vår framgångsrika metod bygger på mångårig erfarenhet och vetenskapliga

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se

Krånglar kroppen? Från början till fortsättning www.iksu.se Krånglar kroppen? Fysioterapi är samlingsnamnet för vår rehabiliterande verksamhet Kombinerad behandling och träning Våra terapeuter inom IKSU:s Fysioterapi jobbar med att utreda och diagnostisera problem

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A KAMMARRÄTTEN Avdelning 05 2014-11-14 Meddelad i Stockholm Mål nr 3349-14 KLAGANDE M Ombud: Advokat Emma Dyren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Träningsvärk - belöningen för hårt muskelarbete

Träningsvärk - belöningen för hårt muskelarbete Syns inte bilderna? Klicka här... Gott nytt år! Nytt år, nya utmaningar! Förra året bjöd på såväl medgångar som motgångar men vi väljer att blicka framåt och minnas det bästa av året. Helena har slagit

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning Pain Relief Experts Dr. Michael Ho Bruksanvisning Innehåll Meddelande från doktor Michael Ho Vem kan använda produkten? 2 3 Olika funktioner För perfekt stöd och komfort För perfekt ryggmassage För perfekt

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

Psoriasis - en ärftlig folksjukdom

Psoriasis - en ärftlig folksjukdom Oh no...vember! Säga vad man vill men november är bannemej ingen rolig månad! Vissa månader skulle man faktiskt kunna stryka från kalenderåret och november är en av dom. Men smaken är som baken så klart!

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge

I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan

Läs mer

MANUAL BORDSMASSAGESET. Tarsus - Myrängsvägen 8-891 50 Örnsköldsvik SWEDEN - Tel 0660 84251 www.tarsus.se. Uppdaterad 2006-09-15

MANUAL BORDSMASSAGESET. Tarsus - Myrängsvägen 8-891 50 Örnsköldsvik SWEDEN - Tel 0660 84251 www.tarsus.se. Uppdaterad 2006-09-15 MANUAL BORDSMASSAGESET VÄLKOMMEN SOM ÄGARE TILL ETT TARSUS BORDSMASSAGESET! Vårt mål är att du som användare ska uppleva att Tarsus produkter underlättar ditt arbete och främjar en god arbetsmiljö. Om

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Vad erbjuder Gunilla och G-kraft Akupressur? Jag gör behandlingar utifrån traditionell kinesisk medicin. Akupressur Öronakupunktur Koppning/koppningsmassage

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg.

Välkomna. Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg. Britt-louise.s.andersson@kronoberg. Välkomna Britt-Louise Andersson Sårsamordnare Hälso och sjukvårdsavdelningen Region Kronoberg Britt-louise.s.andersson@kronoberg.se Hur många Akilles finns på min enhet? 95% av tryckskador är en undvikbar

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning?

Handikappersättning. Hur mycket får man i handikappersättning? Vem kan få handikappersättning? Handikappersättning Du som är över 19 år kan få handikappersätt ning om du behöver extra hjälp eller har extra kostnader på grund av varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning. Det är inte graden av nedsättning

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-24 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: FOTSJUKVÅRD Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05

Aktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05 1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Yttrande Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation Dalagatan 76 113 24 Stockholm

Yttrande Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation Dalagatan 76 113 24 Stockholm Avdelningen för regler och tillstånd Socialstyrelsen Dnr 30868/2011 Yttrande Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation Dalagatan 76 113 24 Stockholm Remiss om estetiska behandlingar - förslag till rättslig

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Copyright 2007 Team Lars Massage

Copyright 2007 Team Lars Massage 1 Sveriges största utvärdering av massage på jobbet! Äntligen bevis för att massage fungerar! Var? Utvärdering är gjord genom en webbenkät på telekomföretaget TeliaSonera i Sverige När? Utvärderingen gjordes

Läs mer

Medicinska kompressionsstrumpor

Medicinska kompressionsstrumpor Medicinska kompressionsstrumpor JOBST kompressionsstrumpor för alla tillfällen Enligt tysk standard RAL Varför JOBST kompressionsstrumpor? Problem med venerna? Friska ben har vener med glatta och elastiska

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

Nyhetsbrev april 2014 till dig som är god man och förvaltare

Nyhetsbrev april 2014 till dig som är god man och förvaltare Här kommer årets första nyhetsbrev till er som är ställföreträdare under tillsyn av överförmyndarnämnd. Granskning På vår hemsida www.haninge.se/overformyndare publiceras varje vecka aktuella uppgifter

Läs mer

till dig som har en Överarmsfraktur

till dig som har en Överarmsfraktur till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås

Läs mer

Curo Riksföreningen för Cancersjuka

Curo Riksföreningen för Cancersjuka Curo Riksföreningen för Cancersjuka Adam & Julia sep -07 Curo är en allmännyttig, ideell förening med uppgift att göra livet lättare för cancerdrabbade, anhöriga och vårdpersonal Tack! Många vet inte att

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Omtentamen 2 T3 VT 2012 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, Tema Respiration/Cirkulation Skrivningen består av följande frågor, fråga 1-4 rättas av MH, fråga 5-8 rättas av DD Fråga 1 Karl-Axel Pettersson...

Läs mer

Reumatikerföreningen. Vår/Sommar 2014. KALLELSE/INBJUDAN till Reumatikerföreningen Lidköpings ÅRSMÖTE

Reumatikerföreningen. Vår/Sommar 2014. KALLELSE/INBJUDAN till Reumatikerföreningen Lidköpings ÅRSMÖTE Reumatikerföreningen Vår/Sommar 2014 KALLELSE/INBJUDAN till Reumatikerföreningen Lidköpings ÅRSMÖTE Årsmöte för verksamhetsåret 2013 onsdagen den 19 februari kl 18:30 i Lidbeckska huset Årsmötesförhandlingar

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer