Nytt inom lantbruk och landsbygd i Norrbottens län och Västerbottens län UR INNEHÅLLET:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nytt inom lantbruk och landsbygd i Norrbottens län och Västerbottens län 2 2009 UR INNEHÅLLET:"

Transkript

1 Nytt inom lantbruk och landsbygd i Norrbottens län och Västerbottens län UR INNEHÅLLET: Staren en expert på flyguppvisning... sid 2-3 Erfarenheter byts - till nytta för alla... sid 6-7 Nya betesregler... sid 7 Dags att se över ladorna?... sid 8-10 Mineraler och djurhälsa... sid 11-12

2 Jordbruks i norrland Från redaktionen Äntligen ett nytt nummer av tidningen Norrbruk! Vi i redaktionen har blandat lite stort och smått och hoppas att något i detta nummer ska passa just dig. Våren är här och med den förhoppningsvis inspiration och nya idéer. Allt brukar kännas enklare när solens strålar börjar tina fram landskapet och torka upp i markerna. Vi beskriver möjligheterna att få stöd för Utvald miljö och hoppas inspirera många av er läsare till restaurering av gamla byggnader eller restaurering och skötsel av hotade slåtter- och betesmarker. Andra inspirationskällor finns kanske att hitta i resereportaget från Lofoten eller när du läser om de engagerade mjölkproducenterna på erfa-träff i Medle. Anja Johansson Norrbruk Länsstyrelsen i Norrbottens län, Landsbygdsenheten Postadress: Luleå Tel: Fax: Länsstyrelsen i Västerbottens län, Lantbruksenheten Postadress: Umeå Tel: Fax: Ansvarig utgivare: Sven Lingegård I redaktionen: Anja Johansson och Per-Göran Persson Tryck: Tabergs Tryckeri AB Tryckt på: Tom&otto silk 130 g Grafisk form: Junelito Omslagsbild: foto Länsstyrelsen Upplaga: ISSN Ett mörkt litet Viggen plan som susar in i en holk - Staren. Holkar är numera stararnas favoritbostad men ursprungligen var det naturligtvis gamla hackspettsbon som gällde. Tyvärr har antalet häckande starar i Norrland minskat markant sedan och 70talet. Stjärnspäckad Kollar man den snabbt flygande förälderfågeln ser man både lasten i näbben och de ljusa prickarna på den mörka kroppen. Dessa prickar ligger bakom det engelska namnet Starling. Genom likheten med ordet darling har namnet hög mysfaktor. På många håll i Storbritannien och på kontinenten förekommer dock vinterflockar på tiotusentals starar som kan vålla vissa problem. Till exempel för olivodlare och tågresenärer som drabbas av ätande respektive sovande flockar. Ibland förbyts därför kärlek mot hat och man skrämmer eller dödar starar för att minska skadorna. Minskningen av det svenska beståndet har dock inte med dessa (förmenta!) massmorden att göra utan beror på förändringar i vårt jordbrukslandskap. Komockor skapar starmat Staren som flyger in i holken bär med sig flyglarver som den har hittat på ängar och hagar. Komockor är en nyckelfaktor för starar. Fler betande nötkreatur ger således fler häckande starar. Hästskit däremot hjälper inte stararna. På senare tid har antalet betande nötkreatur ökat och antalet starar har också ökat något. Att sätta upp holkar är också positiv för starar men dessa måste vara något större och ha större ingångshål än holkar för talgoxar och flugsnappare. Bombar med blå äggskal Stararna kommer tidigt på våren och redan i mars kan man höra deras härm- 2

3 landskapets häckfåglar staren ningar och karakteristiska visslingar. De är riktigt duktiga musikanter! När de sedan börjat ruva är de föga synliga. Att ungarna har kläckts märks först av de små klarblåa äggskal som föräldrarna släpper en bit från boet. Kort därefter ökar trafiken till och från boet. När de hungriga ungarna hänger skrikande ut från ingången av boet kan man nästan se stressen i starföräldrarnas ögon när de hastar fram och tillbaka. Ungarna matas även en tid efter att de har lämnat boet men snart börjar honan på nästan äggkull. Ungarna samlas då i stora flockar som söker föda i jordbrukslandskapet. Ungarna skiljer sig från föräldrarna genom den jämnt gråbruna fjäderdräkten. Tittar man på starar som söker föda på marken blir man imponerad över hur de använder näbben. Den används inte bara för att vända på saker utan även som omvänd pincett. Den slutna näbben sticks i marken eller i en komocka och öppnas sedan. Så skapas ett hål och blottas förhoppningsvis ett bytesdjur. Flyguppvisningar Att skåda flygande starflockar är också fascinerande. Man kan få för sig att de agerar som en enda kropp men synkroniseringen av deras rörelser är endast ett utslag av en enorm reaktionsförmåga. Riktigt tätt blir flocken när en rovfågel har siktats. Då bollar flocken ihop sig för att försvåra för angriparen. Dessa flygövningar hör till det öppna norrländska landskapet. Tacka koskiten för det! Text: Adriaan de Jong Foto: Jörgen Wiklund 3

4 Torrfiskfestivalen i Lofoten 2008 Torkställningar med torrfisk är vanliga inslag. Slow Food är en ekogastronomisk internationell ideell organisation som arbetar för hantverksproducerad mat gjord på rena och naturliga råvaror utan tillsatser som skadar människor, djur och natur. Det är en världsomspännande rörelse och konsumentorganisation där matkultur i vid bemärkelse står i centrum. Gott, rent och rättvist är rörelsens tre ledord. Några medlemmar i nystartade Slow Food Norrbotten genomförde en studieresa som delvis var finansierad av Landsbygdsprogrammet till ett Slow Food område i Norge, för att knyta kontakter och få inspiration. kvinna gifta sig om hon inte kunde tillaga minst 365 olika bacalao-rätter, en för varje dag under året. Torrfiskfestivalen handlar inte enbart om fisk. Även kulturen och naturen har en viktig plats. Lofoten har ett flertal gallerier och museer vilka på olika sätt visar och beskriver den ofta karga men alltid vackra naturen. Lika kargt har även livet varit där. Varje år i oktober arrangeras i Henningsvaer i Lofoten en torrfiskfestival. I år besökte vi festivalen under några dagar, festivalprogrammet var digert och spritt under nästan en vecka. Vi fick bland annat träffa två av de ledande aktörerna för Slow Food Lofoten, Siv-Hilde Lillehaug från Henningsvaer och Yngvar Aagard från Kremmervika, nära Ballstad. Med oss hade vi suovas från Tornedalens Renprodukter som present till några av dem vi träffade. Suovas är den enda registrerade Slow Food produkten från norra Sverige. Vi fick också möjlighet att under en middag provsmaka kombination av torrfisk och suovas ett förbund mellan fjäll från Sverige och havet från Norge. Levande fiskarsamhälle Henningsvaer fiskesamhälle lever fortfarande av fisket, vid sidan av turism. På våren är det full verksamhet. Det är en fantastisk syn att se tiotals mindre och större fiskefartyg fara i lång rad från samhället på morgonen och komma tillbaka på kvällen. De flesta besökarna som bor i Henningsvaer har en utsikt mot båtarna i hamnen. Torkställningarna är fulla av fisk som torkar några månader på våren i perfekta förhållanden. Temperaturen, den salta havsluften och vinden gör att fisken får en perfekt smak och konsistens. Det mesta av bästa av torrfisken går till Italien men en exotisk marknad för torrfisk från Lofoten är även Nigeria. Vår guide och samtidigt den anställ- En 1000-årig tradition Redan för ungefär 1000 år sedan exporterades torrfisk från Lofoten. Från talet skedde detta i allt större och i mer organiserad omfattning. Nu som då är Italien den största exportmarknaden men ett stort antal länder världen över köper norsk torrfisk. Den vanligaste maträtten som tillagas av torrfisk är bacalao. Det är egentligen ett samlingsnamn för många olika typer av rätter. Det finns hundratals, kanske tusentals olika recept för bacalao världen över. Det sägs att förr i tiden vid medelhavet fick inte en ung Vackra vyer och byggnader på Lofoten. 4

5 Torrfisk och suovas ett förbund mellan fjäll och hav. de i firman, Kalle Mentzén, är också med i arrangemanget av ett annat stort evenemang i Henningsvaer, Codstock Bluesfestival. Siv-Hilde Lillehaug är utbildad kock och engagerad i Slow Food. Av henne fick vi bra tips och synpunkter angående arbetet med Slow Food samt tips på litteratur beträffande lokala norska rätter. Vi besökte även Smakverkstad Torrfisk vid Festiviteten (Folkets Hus). Det var provsmakning på olika rätter, bl.a. torrfisksoppa. Resan gick vidare till Kremmervika Rorbuer i Ballstad för att träffa Yngvar Aagard. Vi fick rundvisning av anläggningen som är byggd år 1850 och består av restaurangen Havets Helter samt 40 rorbuer (sjöbodsstugor). Anläggningen håller på att renoveras varsamt. Miljön var mycket gemytlig med eld i öppen spis och gamla möbler i rustik stil. Från Kremmervika fortsatte resan till Å, längst ner i Lofoten, kanske vackraste delen av Lofoten. Vägen slingrar sig mellan mäktiga berg som sticker rakt upp från havet. Man passerar fullt verksamma fiskebyar och rorbuer. Rorbuerna byggdes för länge sedan, mest på 1800-talet, för långväga fiskare som behövde tak över huvudet, man hittar dessa byggnader vid bryggorna i direkt anslutning till fiskebåtarna. Sammanfattningsvis ser jag Lofoten som ett bra exempel på hur man nyttjat de starka sidorna lokalproducerad, nyttig mat som man vill förädla vidare och besöksnäringen som bygger på detta. Man har lyckats bibehålla den ursprungliga karaktären av små fiskesamhällen. Torrfisken är en produkt till alla, i samband med torrfiskfestivalen fick skolungdomar lära sig laga torrfiskrätter. En av favoriterna var torrfiskpizza, det bästa av två världar? Text. Roger Ylinenpää, Länsstyrelsen samt Jouko Järvinen, medlem i Slow Food Norrbotten, lokal avdelning för det internationella Slow Food nätverket samt projektledare för EU-projektet Slow Food i Norrbotten. Bild: Jouko Järvinen Rorbuer (sjöbodsstugor) finns i olika utföranden. 5

6 ERFA-gruppen samlad. Erfa = erfarenhetsutbyte mellan ekologiska lantbrukare Hur stort är steget för mig att gå över till ekologisk mjölkproduktion. Denna fråga har Patrik Edström i Medle funderat på en tid. Han hörde av sig till Torbjörn Pettersson på Norrmejerier för att få råd. Då föreslog han att den ERFA-grupp för ekologiska mjölkproducenter som han leder skulle hälsa på honom och se vad som fattades. ERFA-grupper är en ganska ny företeelse som blivit en ganska populär aktivitet. Det finns flera sådan i Norr- och Västerbotten bl.a. en för de som har robotmjölkning. Ett antal lantbrukare som har t.ex. samma produktionsinriktning samlas och diskuterar öppet om problem och erfarenheter av sin produktion hemma på gården och delar med sig av dessa. Oftast är det en rådgivare som leder gruppen men det kan också vara en lantbrukare och gruppen bjuder in olika rådgivare eller firmor till träffar med olika teman. Ett tiotal ekologiska mjölkproducenter träffades en dag i februari och gick igenom Patriks stallar. Det diskuterades vilka förutsättningar Patrik har för att på ett enkelt sätt övergå till ekologisk mjölkproduktion. Han och hans sambo Malin köpte gården 2006 och stallet är ett lösdriftsstall med robotmjölkning. När mjölkpriset gick ner blev det mer aktuellt att fundera på hur han kunde öka omsättningen på gården. - Jag tror att stöden kommer att minska i framtiden och då gäller det att förändra sig och möta de nya utmaningarna, säger Patrik. Sammanfattande diskussion kring matbordet. Vi började med att diskutera stallarna Britt-Marie har varit ekologisk producent i många år. och vi kom fram till att de kan vara godkända som de ser ut nu. Kravet är 6 m 2 per ko och då räknas liggbåsen och skrapgångar i lösdriftstallet. När det gäller att klara beteskravet saknas det en del areal och även arealen i övrigt är lite i underkant. Betet ska under två månader vara minst 6 kg ts. eller enligt den nya tolkningen 7 kor per hektar betesmark. Betet ska inte vara i skogen utan vara på åker. - Jag skulle behöva lite mera mark för att vara på 6

7 viktigt att putsa denna. Efter träffen ringde jag till Patrik och frågade honom om hur han kommer att göra. - Egentligen är det inte så stort steg för mig att lägga om till ekologisk mjölkproduktion men man vet inte om fodret räcker med nuvarande areal menar Patrik. Något som underlättar beslutet är att det är flera i närområdet som odlar ekologiskt så det finns förutsättningar att köpa ekologiskt foder från någon granne avslutar en funderande Patrik samtalet. Text och foto Per-Göran Persson Intensiva diskussioner kring matbordet. den säkra sidan om vallskörden skulle så fel, säger Patrik. Det största problemet är att växtodlingen inte är ekologisk men om han i år går in i ett åtagande för ekologisk odling får han ett års karens för att sedan använda fodret som omställningsfoder år 2. Den fortsatta diskussionen var hur mjölkavkastningen och lönsamheten har förändrats vid övergången till ekologisk mjölkproduktion. Torbjörn hade tagit fram statistik på några gårdar och det visade på att avkastningen inte hade sjunkit speciellt mycket för dessa gårdar. Jag ställde sedan frågan om hur lönsamheten förändrats och alla var överens om att den hade blivit bättre. Tillägget är för närvarande 1.30 kr/kg hos Norrmejerier. Ett problem som finns inom den ekologiska växtodlingen är ogräs. Men de flesta i gruppen tyckte inte att det ännu blivit något större problem. Flera har inte hållit på så länge men det gäller att man lyckas med insådden och att vallarna inte ligger för länge så kvickroten tar överhanden. Några hade lite skräppa i betesvallen men då är det Patriks barn. Det gäller att börja i tid. Nya regler för betesmarker och slåtterängar även i år De nya reglerna berör främst dig som har träd på dina betesmarker eller slåtterängar. Reglerna i korthet: Söker du gårdsstöd får det finnas högst 60 träd per hektar betesmark/slåtteräng. Har du ett åtagande för miljöersättning med särskilda värden kan du få gårdsstöd för marker med upp till 100 träd per hektar. Har du mer än 100 träd/ha eller skogsbete kan du, om du har ett åtagande, få miljöstöd även om du inte kan få gårdsstöd för den marken. För mer information läs Jordbruksverkets broschyr Betesmarker och slåtterängar Avverka helst alla träd som överstiger max antalet träd per ha, du kan då få fullt stöd för betesmarken. Vill du inte avverka eller om du är tveksam om betesmarken har för mycket träd eller inte så kan du ta bort områdena med för mycket träd ur din ansökan. Du kan fortsätta att bruka marken även om du inte söker stöd för den. 7

8 Ladlandskapet i fokus! I tidigare nummer av Norrbruk har Ni kunnat läsa om nyheter inom Landsbygdsprogrammet för Sverige En av nyheterna är åtgärden Utvald Miljö som öppnade upp för nya möjligheter att bland annat restaurera kulturmiljöer som t ex lador och stenmurar. Länsstyrelsen efterlyser nu fler satsningar på de kulturhistoriska värdena i odlingslandskapet. Utvald Miljö är en ny åtgärd inom det svenska landsbygdsprogrammet, , där insatser som bevarar och förstärker odlingslandskapets natur-, kultur- och rekreationsvärden kan få bidrag. Exempel på sådana miljöinvesteringar är restaurering av naturbetesmarker, slåtterängar, men även våtmarker (endast i Västerbotten), överloppsbyggnader och kulturmiljöer i odlingslandskap. Hit hör även åtgärder som kompletterar miljöstöden för betesmarker och slåtterängar, samt åtaganden för att gynna fågellivet med kvarlämnad spannmålskörd. I denna artikel kommer vi enbart att redogöra för Miljöinvesteringar enligt fast ersättning eller faktisk ersättning för restaurering av kulturmiljöer. Öppna landskap Västerbottens och Norrbottens odlingsmarker rymmer många kulturhistoriska och biologiska värden, som går att utveckla och bevara för framtiden. Ett rikt odlingslandskap, - är ett av våra miljömål som vi försöker att sträva efter, men är även något som nästan alla länsbor värdesätter. Här i norr förknippar nog många de öppna landskapen med våra en gång i tiden talrika lador, som tyvärr förfaller i alltför snabb takt. Inte bara lador, men även andra ekonomibyggnader är ofta utsatta för bristande underhåll och rivs när förfallet gått för långt. Västerbottningarnas egna insatser för att rädda natur- och kulturvärdena i det odlade landskapet är nu därför av största vikt. Att markerna hålls öppna är en förutsättning för att de kulturhistoriska värdena ska vara meningsfulla att bevara i ett långsiktigt perspektiv. Lador och andra kulturvärden Både i Västerbotten och i Norrbotten finns möjligheten att vårda lador och andra överloppsbyggnader inom Utvald Miljö. En överloppsbyggnad är en byggnad som inte längre har en funktionell användning i sitt ursprungliga syfte. Hit hör smedjor, sommarladugårdar, logar, rior, bastur, jordkällare, lador, bodar. Flertalet brukar sällan nyttjas till något annat än förråd och det löpande underhållet är många gånger bristfälligt. Framförallt som- 8

9 marladugårdar och ängslador, som inte legat nära gårdsmiljön, är ofta allra mest igenvuxna och förfallna. Det är viktigt att hela vårt kulturarv kan vårdas, dels för att stärka kunskapen om vår historia, men också för att öka trivseln i byarna gamla välvårdade kulturbyggnader i våra landskap är vackra! Vi ska inte heller glömma bort att storspovarna gärna vill sitta på taknockarna till våra lador och att många ängsväxter trivs kring byggnadernas väggar om gräset slås och höet tas bort varje år. Inom miljöinvesteringar enligt fast ersättning där stödet för överloppsbyggnader ingår, finns även stöd till bland annat renovering av stenmurar, alléer och gärdsgårdar. Glöm inte bort dessa kulturlämningar de bidrar också till att bevara många kulturmiljöers karaktärer! Alléer och stenmurar är också lagskyddade småbiotoper vars biologiska värden är höga, och är därför också värda att bevaras. Länsvisa prioriteringar Inom landsbygdsprogrammets åtgärd Utvald Miljö finns flera sätt att söka medel för att restaurera lador och kulturmiljöer. Varje län har gjort en egen strategi och prioritering för vilka åtgärder inom Utvald Miljö som ska gälla i det egna länet, i samverkan med lokala myndigheter och intresseorganisationer. Länsstyrelsen avgör sedan vilka ansökningar som ska beviljas ersättning. Se länsstyrelsernas hemsidor eller kontakta respektive länsstyrelse för att få veta mer om vilka regler som gäller! I båda länen har byggnaderna goda möjligheter att få stöd om de uppfyller några av följande urvalskriterier; Byggnaden ligger inom områden med höga kulturvärden som t ex riksintressen för kulturmiljön. Byggnaden ligger intill flera andra äldre bevarade byggnader. Byggnaden står i eller intill betesmark eller slåtteräng som restaurerats med medel av Länsstyrelsen. Byggnaden bidrar avsevärt till att höja rekreationsvärdet i området. Byggnaden är belägen så att en stor del av allmänheten kan se byggnaden. Byggnaden står kvar på sin ursprungliga plats. Byggnaden står i öppna och brukade marker. Länsstyrelsen kan ge råd Det är åtgärder på byggnadens tak, stomme eller grundsättning som kan vara aktuella för stöd inom Utvald Miljö. Stöd lämnas ej om arbetet endast omfattar smärre åtgärder som målning, dörrar och fönster. Vanliga skador på äldre timmerbyggnader är rötskador på nedre stockvarvet om det legat direkt mot jorden, väggarna kan ha tappat i stabilitet när knutskallar blivit dåliga eller när dymlingar gått av. Om inte taket är helt kan förfallet gå mycket snabbt. För alla äldre byggnader gäller det att tänka till vid renoveringar, vad måste man tänka på vid skarvningar eller ytlagningar av stockar? Vilket material ska användas? Länsstyrelsen bistår med rådgivning men ställer också villkor på arbetet för att arbetet ska kunna godkännas. Utvald Miljö kan ge bidrag till flera typer av byggnader, inte bara lador. Välbevarad kulturmiljö i Borgsjö. Vem kan söka? Alla är välkomna att söka ersättning; myndigheter, jordbruksföretagare, markägare, medlemmar i föreningar och intresseorganisationer med flera. Även organisationer eller föreningar som samordnar flera restaureringsarbeten eller projekt som berör flera markägare, kan söka ersättning. För enskilda personer som söker stöd för sina överloppsbyggnader kan miljöinvesteringen enligt fast ersättning à kr per byggnad, vara ett bra alternativ. Observera dock att stödet utbetalas i efterhand när arbetet är slutbesiktigat och klart. Större projekt som omfattar hela byar eller större geografiska områden kan sökas inom Miljöinvestering enligt faktiska kostnader, där uppgår ersättningen av max 90% av ersättningsberättigade kostnader. 9

10 Ersättningsnivåer: Överloppsbyggnader kr/ byggnad Gärdsgårdar 270 kr/m Stenmurar Alléer 320 kr/m 1000 kr/ träd (AC län) och 2300 kr/ träd (BD län) När ska ansökan lämnas in? För miljöinvesteringar enligt faktiska eller fast kostnad inom Utvald Miljö, kan ansökan inlämnas när som helst på året. Länsstyrelsens arbete underlättas dock om ansökan inlämnas senast under våren samma år som sökanden önskar sätta igång med arbetet. För kompletterande åtgärder, och andra 5-års åtaganden inom Utvald Miljö ska ansökan inlämnas samtidigt med SAM-blanketten. Tänk på att projekt inte får påbörjas innan Länsstyrelsen gett klartecken. Skador på syllvarvet är vanligast. Text och foto: Helena Wikberg, länsstyrelsen Västerbotten För mer information kontakta: Västerbotten: Malin Karlsson tel (betesmarker, slåtterängar eller våtmarker). Helena Wikberg tel (överloppsbyggnader och kulturmiljöer). Norrbotten: Anja Johansson tel vid frågor om Utvald Miljö Sara Borgström tel vid frågor om Utvald Miljö Läs mer på Länsstyrelsernas hemsidor: aspx?propid= Även stenmurar, alléer och gärdsgårdar kan få bidrag för restaurering. 10

11 Mineraler och djurhälsa Harry Erikssons sista arbetsuppgift i det aktiva yrkeslivet är en uppföljande studie om eventuella samband mellan vallfodrets mineralinnehåll och mjölkkornas hälsa. Studien, som görs vid SLU i Umeå, finansieras via länsstyrelsernas landsbygdsprogram i de fyra nordligaste länen. Än så länge har jag bara hunnit göra en kartläggning av mineralinnehållet i 2007 års vallfoderskördar. Jag har då kunnat konstatera en markant sänkning av halterna kalium jämfört med läget för år sedan. Sett till tidigare erfarenheter är det säkert positivt att andelen prover med mer än 25 g kalium från gräsdominerade vallar minskat och att även andelen prover med mer än 30 g kalium från klöverrika vallar minskat. För sinkornas del är det säkert positivt att mer vallfoder har under 20 g kalium än för 20 år sedan. Men frågan jag ställt mig, är om det inte finns risk för en negativ inverkan på vallarna och att kornas förmåga att mjölka inte kan utnyttjas till fullo när 80 % av vallfoderanalyserna visar på mindre än 20 g kalium. En del vallfoder har så låga halter kalium att jag befarar det även kan leda till hälsostörningar om det ges till mjölkande kor. En fråga är också om inte sänkta halter kalcium, vilket tyder på en minskad andel klöver i vallarna, kan vara positivt för sinkor, men negativt ur både hälso- och produktionssynpunkt för de mjölkande korna. Hoppas därför att skillnaderna främst beror på en sämre årsmån för klöver 2007 än sommaren Att få lägga ett nytt pussel baserat på uppgifter om foderkvalitet och djurhälsa känns stimulerande. Förhoppningsvis kan det leda till lite bättre riktmärken för gödsling och bli till gagn både för kornas välfärd och produktion. Figurerna 1 och 2, visar hur kaliumanalyserna från 1989 och 2007 års skördar fördelar sig på olika intervall. Som framgår av figurerna har det skett en tydlig förskjutning mot lägre halter. Genomsnittliga halten av fosfor och råprotein har också minskat. Detta är i sin tur en spegling av förändringar i gödsling och skördetid, som säkert till en del kan ha sin rot i spridda erfarenheter från min tidigare mineralstudie. Men trots att jag inte har något säkrare underlag tror jag att framför allt kaliumhalterna sjunkit så mycket att det finns skäl för en ökad gödsling på många gårdar. Eftersom alltför höga Figur 1: Vallfodrets Figur 2: Vallfodrets kaliumhalt kaliumhalt i 1:a skörden i 2:a skörden 1989, medel 1989, medel = 26,6 = g, 25,6 jämfört g jämfört med med i 1:a i 2:a skörden 2007, medel 2007, = 17,6 medel g per 19,4 kg g ts. per kg ts 11

12 Figur 2: Vallfodrets kaliumhalt i 2:a skörden 1989, medel = 25,6 g jämfört med i 2:a skörden 2007, medel 19,4 g per kg ts Figur 2: Vallfodrets kaliumhalt i 2:a skörden 1989, medel = 25,6 g jämfört med i 2:a skörden 2007, medel 19,4 g per kg ts. halter kan vara av ondo är det viktigt att gödselgivorna anpassas i förhållande till gjorda foderanalyser och markkarteringar samt förväntad vallskörd. En känsla jag har är också att man kan och kanske bör satsa på lite högre givor kalium till vallar med ett synbart inslag av klöver än till rena gräsvallar. Men för att undvika en lyxkonsumtion är det bäst att inte sprida allt kalium på våren utan fördela det till de olika skördarna Harry Eriksson Husdjurskonsulent Öronmärkta biogaspengar i landsbygdsprogrammet Det finns särskilda pengar för investeringar i biogasproduktion från gödsel. Jordbrukare och andra landsbygdsföretagare som investerar i produktion eller förädling av biogas kan beviljas upp till 30 procent i investeringsstöd från dessa medel. Högst 1,8 miljoner kronor kan beviljas för ett och samma företag under en treårsperiod. Du söker hos länsstyrelsen, på samma sätt som med andra företagsstöd i landsbygdsprogrammet. Som särskilda villkor gäller att minst hälften av det substrat som ska rötas är gödsel samt att produktionsanläggningen byggs på ett sätt som säkerställer tät efterlagring av rötresten. Innan investeringsstöd till biogas betalas ut ska de tillstånd som krävs i det aktuella fallet vara klara. Det kan till exempel gälla tillstånd enligt plan- och bygglagen och tillstånd enligt miljöbalken. Biogasanläggningar som ska ta emot gödsel från andra gårdar måste även prövas av Jordbruksverket enligt den så kallade biproduktsförordningen. Biproduktsförordningen Kraven på en biogasanläggning finns definierade i artikel 15 i biproduktsförordningen. Kraven omfattar bl.a. en hygienisering i form av en värmebehandling på 70 C i 60 min. Andra parametrar för hygienisering kan godkännas efter validering i enlighet med biproduktsförordningen. Kontakta Jordbruksverket för en sammanställning över de krav i biproduktsförordningen som gäller för denna typ av anläggning. Anmälan av en biogasanläggning som behöver ett godkännande ska göras på blankett D7 (D79). Godkännandet av en biogasanläggning gäller tills vidare. Jordbruksverket är kontrollmyndighet för anläggningen. 12

13 Smitta via fåglar För att undvika en överföring av smitta från gröda till djur är det viktigt hur foder hanteras efter skörden, under torkning och lagring. Fota Sara Borgström. Att fåglar kan bära på smittor torde vara allom bekant, men det är dock inte vanligt att smitta överförs till människor, djur och foder från fåglar. Salmonella är en bakterie som ofta omnämns i dessa sammanhang. Många oroar sig t ex för att stora fågelansamlingar på åkermark skulle innebära att djuren hemma i stallet insjuknar efter att ha ätit av fodret. På Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, som är expertmyndighet i Sverige för smittsamma sjukdomar inom djurområdet, menar man dock att överföring av smittor från växande grödor till djur, inte utgör en särdeles stor risk. Dock är det väldigt väsentligt hur foder hanteras efter skörden, d v s under torkning och lagring. Det krävs en viss mängd bakterier, en s k infektionsdos, för att ett djur eller en människa ska smittas. För detta krävs en förtätning av bakterieantalet i fodret, d v s tillväxt. Ett foder som lagras i varm och fuktig miljö, utgör perfekt medium för tillväxt av bakterier. A och O är därför att hålla en mycket god hygien i foderutrymmen och silos, samt att se till att fodret håller lämplig fuktighet alternativt använda en annan metod, t ex syrning/ensilering. Att hålla ned fågel- och gnagarbestånden i stallar och foderlador, för att hålla ned kontaminering på plats under lagringstiden. Annelie Grip Hansson Odlar eller producerar du foder? Hanterar du foder för utfodring av dina egna djur? Då räknas du troligen som foderföretagare och ska anmäla dina foderanläggningar. Den som producerar eller hanterar foder till livsmedelsproducerande djur är foderföretagare och ska anmäla sin anläggning till Jordbruksverkets foderanläggningsregister. Registret utgör en del i EU:s arbete för säkra livsmedel från jord till bord och ska användas för kontroller av foderhygien. Om en smitta eller förorening upptäcks i livsmedel eller foder ska registret kunna användas för att spåra och hindra smittspridning. Vilka verksamheter ska anmälas till registret? Grisproduktion Nötköttsproduktion och mjölkproduktion Får- och getproduktion Fjäderfä inkl struts Häst Rennäring Vilthägn Biodling Vattenbruk Övrig animalieproduktion Foderproduktion (växtodling och/eller bete) Blandartjänst Butik och lager Transport Att anmäla foderanläggningar är gratis. Du kan anmäla via en e-tjänst på Jordbruksverkets hemsida eller på en blankett. foto: Sara Borgström Vilken blankett som ska användas beror på vilken verksamhet som bedrivs på foderanläggningen. Blanketterna går att beställa genom Jordbruksverkets kundtjänst på telefon

14 Vallprognos 2009 Doktoranden Naeem Táhir från Pakistan klipper den 3 juni 2008 prognosprover på Röbäcksdalens försöksfält för att kunna bestämma lämplig start för skörd av ensilage med den kvalitet han behöver till sitt planerade utfodringsförsök. Även i år har Norrmejerier och Lantmännen lovat dela på kostnaderna för analysering av de klippta gräsprover som behövs för att få en områdesprognos för bestämning av lämplig start av den första vallskörden inom Norrbottens och Västerbottens län. Några gårdar är ännu inte kontaktade, men eftersom prognosen främst kan fånga skillnader i årsmån hoppas och utgår vi från att flertalet gårdar som klippte prover i fjol vill göra det även i år. Liksom i fjol kommer provsvaren att läggas ut på hemsidan freefarm.se. Resultaten, liksom en presentation av provklippande gårdar, kommer också att läggas ut på den del av Norrmejeriers hemsida som är öppen för även icke medlemmar. Ansvarig för inläggningen av dessa 14 uppgifter är Torbjörn Pettersson på Norrmejeriers Producenttjänst. Förhoppningsvis kan vi också få hjälp att sprida information om när vi tycker det börjar bli dags för en allmän skördestart via massmedia. I fjol lyckades vi sämre med detta, något som kanske till en del ligger bakom en lite sämre genomsnittlig kvalitet på ensilage från 2008 års skörd än 2007 års. Avvikande gödsling och skillnader i lokalklimat kan göra att områdesprognosen inte stämmer med förhållandena på egna gården. Vill man ha en säkrare uppfattning om hur långt de egna vallarna hunnit utveckla sig kan därför klippning av egna prognosprover vara en bra och billig affär. Klipp ca 1 m 2 stora rutor på 3 slumpmässigt valda ställen på en andraårsvall när gräset blivit ca 25 cm högt. Lägg en A4-stor kartongbit ovan gräset och mät avståndet till marken. Sortera bort klöverplantorna. Blanda sedan gräsproverna och fyll en plastpåse, som skickas tillsammans med en kylklamp till Analysen. Provet måste skickas så att det når labbet nästa dag. Om mobilnummer anges på följesedeln får man svar via ett sms-meddelande. Emballage, som inkluderar porto, kan fås via Norrmejeriers producenttjänst eller Lantmännen. Två provklippningar med en veckas mellanrum ger säkrare bedömning. Utförligare provtagningsanvisningar och tolkning av resultaten kan Anne-Maj Gustavsson, SLU, tel hjälpa till med. Text och foto: Harry Eriksson

15 Information från Hushållningssällskapet Läs mer på Kompetensutveckling & rådgivning för häst- och fårägare Individuell rådgivning i både Norrbotten och Västerbotten. FÅR: Studieresa i maj till Jämtland; besöka Fjällbete, småskaliga mathantverkare, lammproducenter m.m. Stängselseminarium med Anders Råsberg, författare Stängselboken, i maj-juni. HÄST: Grundkurs i skogskörning 9-10 maj Håknäs. Vårbruk med häst och förberedande för hästturism prel maj i Skellefteå trakten. Fler aktiviteter anordnas i båda länen! Hör av er för fortlöpande info: Helene Skogqvist, , & Lennart Enberg, , Studieresa rybsodling 7-9 maj, Wasatrakten i Finland Studieresan riktar sig till spannmålsodlare och andra intresserade av odling och livsmedelsproduktion av rybs. Priset är endast ca 900 kr exkl. moms (avdragsgillt) för resa och hotell. Mat ingår ej. Mer information: Erik Isaksson, , Energirådgivning Funderar du på en närvärme- eller biogasanläggning, hur man anlägger en energiodling, hur du minskar dina bränslekostnader för fordon eller hur du energieffektiviserar verksamheten? Kontakta Hushållningssällskapets Energiguider! Energiguiden lägger upp en rådgivningsplan utifrån dina behov. En energirådgivning kan inbegripa allt från teknisk till ekonomisk rådgivning. Energieffektivisering & Sparsam körning: Erik Isaksson, , och Håkan Hultman, , hush.se Biogas: Federico Cuellar, , Biobränsle: Cecilia W Roslund, , Lantbruksrådgivning Hur ökar jag kvalitén på mina vallar? Vad kostar mitt hemmaproducerade foder? Vad innebär tvärvillkoren? Vill du diskutera din produktion med kunniga rådgivare? Vi erbjuder rådgivning i Norrbotten och Västerbotten inom djurhållning, växtodling och ekonomi via Landsbygdsprogrammet. Vi hjälper dig även att upprätta växtodlingsplaner, växtnäringsbalanser samt enklare ekonomiska kalkyler. Vill du veta mer? Kontakta: Erik Isaksson, Kurser på Thurdinska gården i Bobacken, sommaren 2009 LINOLJEFÄRGSMÅLNING. Kurs 1: 23, 25 juli. Kurs 2: 24, 25 juli. Kursavgift 700 kr. Dag 1: Teori och praktik. Blandning av färg för inom- och utomhusbruk baserad på rå & kokt linolja, torrpigment. Olika pigment, grund-, mellan- & slutstrykning. Kursledare Björn Andersson skansen. Byggnadsvård. Dag 2: Praktiska övningar under ledning av personal från Historiska Hus. FÖNSTERRENOVERING. Kurs 1: 30 juli, 1 augusti. Kurs 2: 31 juli, 1 augusti. Kursavgift 700 kr. Dag 1: Historisk tillbakablick; fönster som byggnadsdetalj, grundläggande kunskaper i varsam fönsterrenovering. Demontering av glas, glasning, kittning, glasskärning, ytbehandling av beslag & bågträ. Virkes- och glaskvaliteter, beslagstyper, lagningstekniker, verktyg & renoveringsetik. Kursledare: Cecilia Hassel, skansen Byggnadsvård. Dag 2: Praktiskt arbete, egna eller lånade fönsterbågar, under ledning av personal från Historiska Hus. KAKELUGNRESTAURERING augusti. Kursavgift 700 kr. Tillsammans med Peder Nyström, Västerbottens kakelugnsmakeri, monteras en kakelugn från 1840-talet. Teoretiska och praktiska moment ingår. Max 5 deltagare. ring eller maila för mer information. TRÄDGÅRDSRESTAURERING. 1-3 dagar. Hösten Teori & praktik, trädgårdar i äldre bebyggelsemiljöer. restaurering av igenväxta planteringar, tillvaratagande & förökning av befintliga värdefulla kulturväxter, perenner & buskar. Planering av en historisk trädgård. I Forslunda Gymnasiums regi. INVÄNDIG MÅLNING. 2 dagar. Hösten Invändig målning med traditionella tekniker, metoder & material vanliga i Västerbottniska byggnader. Kursledare: Dekorationsmålare ulrika Norgren, byggnadsantikvarie Annika Lindberg. TIMRING/TIMMERLAGNING. 3-5 dagar med timmerman Peder Dahlström. Datum ej fastställt. Bobacken E4 Bygdeå Frågor och anmälningar E-post Tel se även Historiska Hus

16 Posttidning B Kompetensutveckla dig! Genom oss hittar du alltid ett stort utbud av kurser, seminarier och studieresor från en mängd aktörer inom de gröna näringarna. Djurskötarutbildning Pigor och drängar. Medverkan av Hans Gustafsson, Svensk Mjölk april, Lycksele Gräva trekammarbrunn på entreprenad. Lagar, regler, planering, förutsättningar, tekniska lösningar. 4 maj Umeå Energiseminarium om energieffektivisering på gården och biogas. 5 maj Lövånger, 6 maj Boden Skogskörning med häst, grundläggande kurs maj, Håknäs Energigräset Rörflen - odling, hantering, småskalig brikettering och förbränning. Senaste nytt från forskningen kring rörflen. Ev. studiebesök i fält. 4 juni Glommersträsk Fler kurser och seminarier på gång, till exempel Marknadskommunikation Vägen till marknaden Landskapsvård Ekonomikurser bokföring m.m. Personalledning i mindre företag Nystart av lantbruks- och landsbygdsföretag Slakt av tamboskap Information och anmälan Tel eller e-post Nya medel till naturoch kulturmiljöer 28 april Tid 18:30 Plats: Vuxenskolans lokal i Storuman Malin Karlsson och Helena Wikberg, Länsstyrelsen berättar om värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och vilka medel som kan sökas för restaurering och skötsel av dessa. För närmare information; kontakta: Eva Persson , e-post: Besök gärna vår hemsida regelbundet för dagsaktuellt kalendarium. Välkommen till Gröna Navet! LRF VÄSTERBOTTEN EUROPEISKA UNIONEN

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Välkomna till Framtidslandskapet!

Välkomna till Framtidslandskapet! Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Ändra innan din gård blir kontrollerad. Minska arealerna i ansökan före kontroll. I SAM Internet om du har skickat in ansökan via SAM Internet.

Ändra innan din gård blir kontrollerad. Minska arealerna i ansökan före kontroll. I SAM Internet om du har skickat in ansökan via SAM Internet. 871 86 HÄRNÖSAND Besöksadress Nybrogatan 15 och Pumpbacksgatan 19 Telefon 0611-34 90 00 www.lansstyrelsen.se/vasternorrland Nr 4 2011 Kom ihåg att vissa ändringar i SAM-ansökan kan utföras efter 15 juni

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben

SAM-ansökan 2015. så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben SAM-ansökan 2015 så här gör du! SAM Internet ditt stöd på webben Information 2 Innehåll Innehåll Nyheter i SAM Internet... 5 Vi gör färre små ändringar på blocken efter att SAM Internet öppnat... 5 Vi

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Nya tider nya strategier

Nya tider nya strategier malin.frojelin@vxa.se, torbjorn.lundborg@vxa.se Under den senaste den har vi ha en situa on där frågan om foderpris och mjölkpris aktualiserats och sä et a hantera de a på gårdsnivå har varierat. A svara

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Rörflen till Strö och Biogas

Rörflen till Strö och Biogas Rörflen till Strö och Biogas Lycksele 12 april 2014 Sven-Erik Wiklund Energiodlarna Samlar Ca 40 lantbrukare som odlar 400 Ha rörflen i Västerbotten. Första insådd gjordes 2007. MÅL: Utnyttja befintlig

Läs mer

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se

Utfodringspraxis Mjölby nov 2010. Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se Utfodringspraxis Mjölby nov 2010 Carin Clason Växa Halland carin.clason@vxa.se 1 Övergödning och försurning är en lokal/regional miljöeffekt, Klimatpåverkan är Global Kväve Fosfor Koldioxid Metan Lustgas

Läs mer

Nytt landsbygdsprogram!

Nytt landsbygdsprogram! Nytt landsbygdsprogram! En introduktion till landsbygdsprogrammet 2007 2013 Innehåll Nytt landsbygdsprogram!...........................4 Vad är nytt i programmet?.....................4 Hur och när får

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Nyheter och översikt 2012

Nyheter och översikt 2012 Nyheter och översikt 2012 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter år 2012... 5 Viktiga datum... 19 Tycker du att det är svårt att söka stöd? Använd

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket

Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 Pasi Kemi, Jordbruksverket 1 Gemensamma mål för alla EUprogram 2 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 3 Fokusområden Prioriteringar Prioriteringar

Läs mer

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning

Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Råd 2020 systemet för jordbruksrådgivning Utbildning för förvaltningen om ansökan om stöd till jordbrukare Våren 2015 Merja Uusi-Laurila Mavi, enheten för djur- och specialstöd Sida 1 Presentationens innehåll

Läs mer

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång.

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång. Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Peter och Jonna Jakobsson

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Låt inte salmonella golva dig

Låt inte salmonella golva dig NY UNIK FÖRSÄKRING FRÅN LRF Låt inte salmonella golva dig Kom snabbt på fötter med Salmonellahjälpen Proffshjälp direkt när din gård spärras Sverige är bland de främsta länderna i världen på att bekämpa

Läs mer

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015 Båttur i Sankt Anna skärgård Följ med på båtutflykt i Sankt Annas skärgård söndag 5 juli. Vår naturvårdsförvaltare guidar bland djur och växter, berättar om livet i skärgården och vad det är som gör Sankt

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

Förslag till ledamöter i Förvaltningsutskott för Jämtland läns Hushållningssällskap

Förslag till ledamöter i Förvaltningsutskott för Jämtland läns Hushållningssällskap Förslag till ledamöter i Förvaltningsutskott för Jämtland läns Hushållningssällskap Inledning Det är varje valberednings utmaning är att få en bra kombination av kompetens, erfarenhet och drivkraft som

Läs mer

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber

Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen. Erika Vestgöte Dreber Att arbeta som rådgivare inom Greppa Näringen Erika Vestgöte Dreber Disposition Startbesöket, hur gör man? Personliga erfarenheter Synpunkter från utvärdering med lantbrukare Startbesöket Första kontakt

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8

Innehållsförteckning. Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4. Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7. Vision & Filosofi 8 1 Innehållsförteckning Bakgrund Bild 1, Bild 2, Bild 3 3 4 Översikt Bild 4, Bild 5, Bild 6, Bild 7, Bild 8 5 7 Vision & Filosofi 8 Framtida systemkomponenter 8 Design Bild 9, Bild 10 9 10 Behovsinventering

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödor/restprodukter från jordbruket Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet Kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet - Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2010 Landsbygdsföretag är mycket nöjda med de utbildningsinsatser de har deltagit i via landsbygdsprogrammet,

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Betfor en riktig klassiker!

Betfor en riktig klassiker! Frågor & Svar Betfor en riktig klassiker! Ju mer du vet om utfodring, desto större möjligheter har du att ta hand om din häst på ett bra sätt. Men det är inte alldeles enkelt, för det finns mycket att

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015

Nyhetsbrev juli 2012 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN Skånes vindkraftsakademi 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Inledning Skånes vindkraftsakademi Skånes vindkraftsakademi är en ideell förening och en medlemsorganisation. Vi verkar för

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare

Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Rapport från en statistisk undersökning genomförd våren 2006 Rapport 2006:19 Foto: Mats Pettersson Miljöutbildning och rådgivning för jordbrukare Rapport

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! 1 På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Åtgärder för att höja fett- och proteininnehåll i ekologisk mjölk. Råd i praktiken Författare Andresen N. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Så fyller du i blanketten!

Så fyller du i blanketten! Så fyller du i blanketten! 1 På Stödrättsbörsen behöver du bara genom bifogad blankett anmäla hur mycket du vill köpa respektive sälja och till vilket pris. Efter att du placerat din order sköter Stödrättsbörsen

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer