Nytt inom lantbruk och landsbygd i Norrbottens län och Västerbottens län UR INNEHÅLLET:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nytt inom lantbruk och landsbygd i Norrbottens län och Västerbottens län 2 2009 UR INNEHÅLLET:"

Transkript

1 Nytt inom lantbruk och landsbygd i Norrbottens län och Västerbottens län UR INNEHÅLLET: Staren en expert på flyguppvisning... sid 2-3 Erfarenheter byts - till nytta för alla... sid 6-7 Nya betesregler... sid 7 Dags att se över ladorna?... sid 8-10 Mineraler och djurhälsa... sid 11-12

2 Jordbruks i norrland Från redaktionen Äntligen ett nytt nummer av tidningen Norrbruk! Vi i redaktionen har blandat lite stort och smått och hoppas att något i detta nummer ska passa just dig. Våren är här och med den förhoppningsvis inspiration och nya idéer. Allt brukar kännas enklare när solens strålar börjar tina fram landskapet och torka upp i markerna. Vi beskriver möjligheterna att få stöd för Utvald miljö och hoppas inspirera många av er läsare till restaurering av gamla byggnader eller restaurering och skötsel av hotade slåtter- och betesmarker. Andra inspirationskällor finns kanske att hitta i resereportaget från Lofoten eller när du läser om de engagerade mjölkproducenterna på erfa-träff i Medle. Anja Johansson Norrbruk Länsstyrelsen i Norrbottens län, Landsbygdsenheten Postadress: Luleå Tel: Fax: Länsstyrelsen i Västerbottens län, Lantbruksenheten Postadress: Umeå Tel: Fax: Ansvarig utgivare: Sven Lingegård I redaktionen: Anja Johansson och Per-Göran Persson Tryck: Tabergs Tryckeri AB Tryckt på: Tom&otto silk 130 g Grafisk form: Junelito Omslagsbild: foto Länsstyrelsen Upplaga: ISSN Ett mörkt litet Viggen plan som susar in i en holk - Staren. Holkar är numera stararnas favoritbostad men ursprungligen var det naturligtvis gamla hackspettsbon som gällde. Tyvärr har antalet häckande starar i Norrland minskat markant sedan och 70talet. Stjärnspäckad Kollar man den snabbt flygande förälderfågeln ser man både lasten i näbben och de ljusa prickarna på den mörka kroppen. Dessa prickar ligger bakom det engelska namnet Starling. Genom likheten med ordet darling har namnet hög mysfaktor. På många håll i Storbritannien och på kontinenten förekommer dock vinterflockar på tiotusentals starar som kan vålla vissa problem. Till exempel för olivodlare och tågresenärer som drabbas av ätande respektive sovande flockar. Ibland förbyts därför kärlek mot hat och man skrämmer eller dödar starar för att minska skadorna. Minskningen av det svenska beståndet har dock inte med dessa (förmenta!) massmorden att göra utan beror på förändringar i vårt jordbrukslandskap. Komockor skapar starmat Staren som flyger in i holken bär med sig flyglarver som den har hittat på ängar och hagar. Komockor är en nyckelfaktor för starar. Fler betande nötkreatur ger således fler häckande starar. Hästskit däremot hjälper inte stararna. På senare tid har antalet betande nötkreatur ökat och antalet starar har också ökat något. Att sätta upp holkar är också positiv för starar men dessa måste vara något större och ha större ingångshål än holkar för talgoxar och flugsnappare. Bombar med blå äggskal Stararna kommer tidigt på våren och redan i mars kan man höra deras härm- 2

3 landskapets häckfåglar staren ningar och karakteristiska visslingar. De är riktigt duktiga musikanter! När de sedan börjat ruva är de föga synliga. Att ungarna har kläckts märks först av de små klarblåa äggskal som föräldrarna släpper en bit från boet. Kort därefter ökar trafiken till och från boet. När de hungriga ungarna hänger skrikande ut från ingången av boet kan man nästan se stressen i starföräldrarnas ögon när de hastar fram och tillbaka. Ungarna matas även en tid efter att de har lämnat boet men snart börjar honan på nästan äggkull. Ungarna samlas då i stora flockar som söker föda i jordbrukslandskapet. Ungarna skiljer sig från föräldrarna genom den jämnt gråbruna fjäderdräkten. Tittar man på starar som söker föda på marken blir man imponerad över hur de använder näbben. Den används inte bara för att vända på saker utan även som omvänd pincett. Den slutna näbben sticks i marken eller i en komocka och öppnas sedan. Så skapas ett hål och blottas förhoppningsvis ett bytesdjur. Flyguppvisningar Att skåda flygande starflockar är också fascinerande. Man kan få för sig att de agerar som en enda kropp men synkroniseringen av deras rörelser är endast ett utslag av en enorm reaktionsförmåga. Riktigt tätt blir flocken när en rovfågel har siktats. Då bollar flocken ihop sig för att försvåra för angriparen. Dessa flygövningar hör till det öppna norrländska landskapet. Tacka koskiten för det! Text: Adriaan de Jong Foto: Jörgen Wiklund 3

4 Torrfiskfestivalen i Lofoten 2008 Torkställningar med torrfisk är vanliga inslag. Slow Food är en ekogastronomisk internationell ideell organisation som arbetar för hantverksproducerad mat gjord på rena och naturliga råvaror utan tillsatser som skadar människor, djur och natur. Det är en världsomspännande rörelse och konsumentorganisation där matkultur i vid bemärkelse står i centrum. Gott, rent och rättvist är rörelsens tre ledord. Några medlemmar i nystartade Slow Food Norrbotten genomförde en studieresa som delvis var finansierad av Landsbygdsprogrammet till ett Slow Food område i Norge, för att knyta kontakter och få inspiration. kvinna gifta sig om hon inte kunde tillaga minst 365 olika bacalao-rätter, en för varje dag under året. Torrfiskfestivalen handlar inte enbart om fisk. Även kulturen och naturen har en viktig plats. Lofoten har ett flertal gallerier och museer vilka på olika sätt visar och beskriver den ofta karga men alltid vackra naturen. Lika kargt har även livet varit där. Varje år i oktober arrangeras i Henningsvaer i Lofoten en torrfiskfestival. I år besökte vi festivalen under några dagar, festivalprogrammet var digert och spritt under nästan en vecka. Vi fick bland annat träffa två av de ledande aktörerna för Slow Food Lofoten, Siv-Hilde Lillehaug från Henningsvaer och Yngvar Aagard från Kremmervika, nära Ballstad. Med oss hade vi suovas från Tornedalens Renprodukter som present till några av dem vi träffade. Suovas är den enda registrerade Slow Food produkten från norra Sverige. Vi fick också möjlighet att under en middag provsmaka kombination av torrfisk och suovas ett förbund mellan fjäll från Sverige och havet från Norge. Levande fiskarsamhälle Henningsvaer fiskesamhälle lever fortfarande av fisket, vid sidan av turism. På våren är det full verksamhet. Det är en fantastisk syn att se tiotals mindre och större fiskefartyg fara i lång rad från samhället på morgonen och komma tillbaka på kvällen. De flesta besökarna som bor i Henningsvaer har en utsikt mot båtarna i hamnen. Torkställningarna är fulla av fisk som torkar några månader på våren i perfekta förhållanden. Temperaturen, den salta havsluften och vinden gör att fisken får en perfekt smak och konsistens. Det mesta av bästa av torrfisken går till Italien men en exotisk marknad för torrfisk från Lofoten är även Nigeria. Vår guide och samtidigt den anställ- En 1000-årig tradition Redan för ungefär 1000 år sedan exporterades torrfisk från Lofoten. Från talet skedde detta i allt större och i mer organiserad omfattning. Nu som då är Italien den största exportmarknaden men ett stort antal länder världen över köper norsk torrfisk. Den vanligaste maträtten som tillagas av torrfisk är bacalao. Det är egentligen ett samlingsnamn för många olika typer av rätter. Det finns hundratals, kanske tusentals olika recept för bacalao världen över. Det sägs att förr i tiden vid medelhavet fick inte en ung Vackra vyer och byggnader på Lofoten. 4

5 Torrfisk och suovas ett förbund mellan fjäll och hav. de i firman, Kalle Mentzén, är också med i arrangemanget av ett annat stort evenemang i Henningsvaer, Codstock Bluesfestival. Siv-Hilde Lillehaug är utbildad kock och engagerad i Slow Food. Av henne fick vi bra tips och synpunkter angående arbetet med Slow Food samt tips på litteratur beträffande lokala norska rätter. Vi besökte även Smakverkstad Torrfisk vid Festiviteten (Folkets Hus). Det var provsmakning på olika rätter, bl.a. torrfisksoppa. Resan gick vidare till Kremmervika Rorbuer i Ballstad för att träffa Yngvar Aagard. Vi fick rundvisning av anläggningen som är byggd år 1850 och består av restaurangen Havets Helter samt 40 rorbuer (sjöbodsstugor). Anläggningen håller på att renoveras varsamt. Miljön var mycket gemytlig med eld i öppen spis och gamla möbler i rustik stil. Från Kremmervika fortsatte resan till Å, längst ner i Lofoten, kanske vackraste delen av Lofoten. Vägen slingrar sig mellan mäktiga berg som sticker rakt upp från havet. Man passerar fullt verksamma fiskebyar och rorbuer. Rorbuerna byggdes för länge sedan, mest på 1800-talet, för långväga fiskare som behövde tak över huvudet, man hittar dessa byggnader vid bryggorna i direkt anslutning till fiskebåtarna. Sammanfattningsvis ser jag Lofoten som ett bra exempel på hur man nyttjat de starka sidorna lokalproducerad, nyttig mat som man vill förädla vidare och besöksnäringen som bygger på detta. Man har lyckats bibehålla den ursprungliga karaktären av små fiskesamhällen. Torrfisken är en produkt till alla, i samband med torrfiskfestivalen fick skolungdomar lära sig laga torrfiskrätter. En av favoriterna var torrfiskpizza, det bästa av två världar? Text. Roger Ylinenpää, Länsstyrelsen samt Jouko Järvinen, medlem i Slow Food Norrbotten, lokal avdelning för det internationella Slow Food nätverket samt projektledare för EU-projektet Slow Food i Norrbotten. Bild: Jouko Järvinen Rorbuer (sjöbodsstugor) finns i olika utföranden. 5

6 ERFA-gruppen samlad. Erfa = erfarenhetsutbyte mellan ekologiska lantbrukare Hur stort är steget för mig att gå över till ekologisk mjölkproduktion. Denna fråga har Patrik Edström i Medle funderat på en tid. Han hörde av sig till Torbjörn Pettersson på Norrmejerier för att få råd. Då föreslog han att den ERFA-grupp för ekologiska mjölkproducenter som han leder skulle hälsa på honom och se vad som fattades. ERFA-grupper är en ganska ny företeelse som blivit en ganska populär aktivitet. Det finns flera sådan i Norr- och Västerbotten bl.a. en för de som har robotmjölkning. Ett antal lantbrukare som har t.ex. samma produktionsinriktning samlas och diskuterar öppet om problem och erfarenheter av sin produktion hemma på gården och delar med sig av dessa. Oftast är det en rådgivare som leder gruppen men det kan också vara en lantbrukare och gruppen bjuder in olika rådgivare eller firmor till träffar med olika teman. Ett tiotal ekologiska mjölkproducenter träffades en dag i februari och gick igenom Patriks stallar. Det diskuterades vilka förutsättningar Patrik har för att på ett enkelt sätt övergå till ekologisk mjölkproduktion. Han och hans sambo Malin köpte gården 2006 och stallet är ett lösdriftsstall med robotmjölkning. När mjölkpriset gick ner blev det mer aktuellt att fundera på hur han kunde öka omsättningen på gården. - Jag tror att stöden kommer att minska i framtiden och då gäller det att förändra sig och möta de nya utmaningarna, säger Patrik. Sammanfattande diskussion kring matbordet. Vi började med att diskutera stallarna Britt-Marie har varit ekologisk producent i många år. och vi kom fram till att de kan vara godkända som de ser ut nu. Kravet är 6 m 2 per ko och då räknas liggbåsen och skrapgångar i lösdriftstallet. När det gäller att klara beteskravet saknas det en del areal och även arealen i övrigt är lite i underkant. Betet ska under två månader vara minst 6 kg ts. eller enligt den nya tolkningen 7 kor per hektar betesmark. Betet ska inte vara i skogen utan vara på åker. - Jag skulle behöva lite mera mark för att vara på 6

7 viktigt att putsa denna. Efter träffen ringde jag till Patrik och frågade honom om hur han kommer att göra. - Egentligen är det inte så stort steg för mig att lägga om till ekologisk mjölkproduktion men man vet inte om fodret räcker med nuvarande areal menar Patrik. Något som underlättar beslutet är att det är flera i närområdet som odlar ekologiskt så det finns förutsättningar att köpa ekologiskt foder från någon granne avslutar en funderande Patrik samtalet. Text och foto Per-Göran Persson Intensiva diskussioner kring matbordet. den säkra sidan om vallskörden skulle så fel, säger Patrik. Det största problemet är att växtodlingen inte är ekologisk men om han i år går in i ett åtagande för ekologisk odling får han ett års karens för att sedan använda fodret som omställningsfoder år 2. Den fortsatta diskussionen var hur mjölkavkastningen och lönsamheten har förändrats vid övergången till ekologisk mjölkproduktion. Torbjörn hade tagit fram statistik på några gårdar och det visade på att avkastningen inte hade sjunkit speciellt mycket för dessa gårdar. Jag ställde sedan frågan om hur lönsamheten förändrats och alla var överens om att den hade blivit bättre. Tillägget är för närvarande 1.30 kr/kg hos Norrmejerier. Ett problem som finns inom den ekologiska växtodlingen är ogräs. Men de flesta i gruppen tyckte inte att det ännu blivit något större problem. Flera har inte hållit på så länge men det gäller att man lyckas med insådden och att vallarna inte ligger för länge så kvickroten tar överhanden. Några hade lite skräppa i betesvallen men då är det Patriks barn. Det gäller att börja i tid. Nya regler för betesmarker och slåtterängar även i år De nya reglerna berör främst dig som har träd på dina betesmarker eller slåtterängar. Reglerna i korthet: Söker du gårdsstöd får det finnas högst 60 träd per hektar betesmark/slåtteräng. Har du ett åtagande för miljöersättning med särskilda värden kan du få gårdsstöd för marker med upp till 100 träd per hektar. Har du mer än 100 träd/ha eller skogsbete kan du, om du har ett åtagande, få miljöstöd även om du inte kan få gårdsstöd för den marken. För mer information läs Jordbruksverkets broschyr Betesmarker och slåtterängar Avverka helst alla träd som överstiger max antalet träd per ha, du kan då få fullt stöd för betesmarken. Vill du inte avverka eller om du är tveksam om betesmarken har för mycket träd eller inte så kan du ta bort områdena med för mycket träd ur din ansökan. Du kan fortsätta att bruka marken även om du inte söker stöd för den. 7

8 Ladlandskapet i fokus! I tidigare nummer av Norrbruk har Ni kunnat läsa om nyheter inom Landsbygdsprogrammet för Sverige En av nyheterna är åtgärden Utvald Miljö som öppnade upp för nya möjligheter att bland annat restaurera kulturmiljöer som t ex lador och stenmurar. Länsstyrelsen efterlyser nu fler satsningar på de kulturhistoriska värdena i odlingslandskapet. Utvald Miljö är en ny åtgärd inom det svenska landsbygdsprogrammet, , där insatser som bevarar och förstärker odlingslandskapets natur-, kultur- och rekreationsvärden kan få bidrag. Exempel på sådana miljöinvesteringar är restaurering av naturbetesmarker, slåtterängar, men även våtmarker (endast i Västerbotten), överloppsbyggnader och kulturmiljöer i odlingslandskap. Hit hör även åtgärder som kompletterar miljöstöden för betesmarker och slåtterängar, samt åtaganden för att gynna fågellivet med kvarlämnad spannmålskörd. I denna artikel kommer vi enbart att redogöra för Miljöinvesteringar enligt fast ersättning eller faktisk ersättning för restaurering av kulturmiljöer. Öppna landskap Västerbottens och Norrbottens odlingsmarker rymmer många kulturhistoriska och biologiska värden, som går att utveckla och bevara för framtiden. Ett rikt odlingslandskap, - är ett av våra miljömål som vi försöker att sträva efter, men är även något som nästan alla länsbor värdesätter. Här i norr förknippar nog många de öppna landskapen med våra en gång i tiden talrika lador, som tyvärr förfaller i alltför snabb takt. Inte bara lador, men även andra ekonomibyggnader är ofta utsatta för bristande underhåll och rivs när förfallet gått för långt. Västerbottningarnas egna insatser för att rädda natur- och kulturvärdena i det odlade landskapet är nu därför av största vikt. Att markerna hålls öppna är en förutsättning för att de kulturhistoriska värdena ska vara meningsfulla att bevara i ett långsiktigt perspektiv. Lador och andra kulturvärden Både i Västerbotten och i Norrbotten finns möjligheten att vårda lador och andra överloppsbyggnader inom Utvald Miljö. En överloppsbyggnad är en byggnad som inte längre har en funktionell användning i sitt ursprungliga syfte. Hit hör smedjor, sommarladugårdar, logar, rior, bastur, jordkällare, lador, bodar. Flertalet brukar sällan nyttjas till något annat än förråd och det löpande underhållet är många gånger bristfälligt. Framförallt som- 8

9 marladugårdar och ängslador, som inte legat nära gårdsmiljön, är ofta allra mest igenvuxna och förfallna. Det är viktigt att hela vårt kulturarv kan vårdas, dels för att stärka kunskapen om vår historia, men också för att öka trivseln i byarna gamla välvårdade kulturbyggnader i våra landskap är vackra! Vi ska inte heller glömma bort att storspovarna gärna vill sitta på taknockarna till våra lador och att många ängsväxter trivs kring byggnadernas väggar om gräset slås och höet tas bort varje år. Inom miljöinvesteringar enligt fast ersättning där stödet för överloppsbyggnader ingår, finns även stöd till bland annat renovering av stenmurar, alléer och gärdsgårdar. Glöm inte bort dessa kulturlämningar de bidrar också till att bevara många kulturmiljöers karaktärer! Alléer och stenmurar är också lagskyddade småbiotoper vars biologiska värden är höga, och är därför också värda att bevaras. Länsvisa prioriteringar Inom landsbygdsprogrammets åtgärd Utvald Miljö finns flera sätt att söka medel för att restaurera lador och kulturmiljöer. Varje län har gjort en egen strategi och prioritering för vilka åtgärder inom Utvald Miljö som ska gälla i det egna länet, i samverkan med lokala myndigheter och intresseorganisationer. Länsstyrelsen avgör sedan vilka ansökningar som ska beviljas ersättning. Se länsstyrelsernas hemsidor eller kontakta respektive länsstyrelse för att få veta mer om vilka regler som gäller! I båda länen har byggnaderna goda möjligheter att få stöd om de uppfyller några av följande urvalskriterier; Byggnaden ligger inom områden med höga kulturvärden som t ex riksintressen för kulturmiljön. Byggnaden ligger intill flera andra äldre bevarade byggnader. Byggnaden står i eller intill betesmark eller slåtteräng som restaurerats med medel av Länsstyrelsen. Byggnaden bidrar avsevärt till att höja rekreationsvärdet i området. Byggnaden är belägen så att en stor del av allmänheten kan se byggnaden. Byggnaden står kvar på sin ursprungliga plats. Byggnaden står i öppna och brukade marker. Länsstyrelsen kan ge råd Det är åtgärder på byggnadens tak, stomme eller grundsättning som kan vara aktuella för stöd inom Utvald Miljö. Stöd lämnas ej om arbetet endast omfattar smärre åtgärder som målning, dörrar och fönster. Vanliga skador på äldre timmerbyggnader är rötskador på nedre stockvarvet om det legat direkt mot jorden, väggarna kan ha tappat i stabilitet när knutskallar blivit dåliga eller när dymlingar gått av. Om inte taket är helt kan förfallet gå mycket snabbt. För alla äldre byggnader gäller det att tänka till vid renoveringar, vad måste man tänka på vid skarvningar eller ytlagningar av stockar? Vilket material ska användas? Länsstyrelsen bistår med rådgivning men ställer också villkor på arbetet för att arbetet ska kunna godkännas. Utvald Miljö kan ge bidrag till flera typer av byggnader, inte bara lador. Välbevarad kulturmiljö i Borgsjö. Vem kan söka? Alla är välkomna att söka ersättning; myndigheter, jordbruksföretagare, markägare, medlemmar i föreningar och intresseorganisationer med flera. Även organisationer eller föreningar som samordnar flera restaureringsarbeten eller projekt som berör flera markägare, kan söka ersättning. För enskilda personer som söker stöd för sina överloppsbyggnader kan miljöinvesteringen enligt fast ersättning à kr per byggnad, vara ett bra alternativ. Observera dock att stödet utbetalas i efterhand när arbetet är slutbesiktigat och klart. Större projekt som omfattar hela byar eller större geografiska områden kan sökas inom Miljöinvestering enligt faktiska kostnader, där uppgår ersättningen av max 90% av ersättningsberättigade kostnader. 9

10 Ersättningsnivåer: Överloppsbyggnader kr/ byggnad Gärdsgårdar 270 kr/m Stenmurar Alléer 320 kr/m 1000 kr/ träd (AC län) och 2300 kr/ träd (BD län) När ska ansökan lämnas in? För miljöinvesteringar enligt faktiska eller fast kostnad inom Utvald Miljö, kan ansökan inlämnas när som helst på året. Länsstyrelsens arbete underlättas dock om ansökan inlämnas senast under våren samma år som sökanden önskar sätta igång med arbetet. För kompletterande åtgärder, och andra 5-års åtaganden inom Utvald Miljö ska ansökan inlämnas samtidigt med SAM-blanketten. Tänk på att projekt inte får påbörjas innan Länsstyrelsen gett klartecken. Skador på syllvarvet är vanligast. Text och foto: Helena Wikberg, länsstyrelsen Västerbotten För mer information kontakta: Västerbotten: Malin Karlsson tel (betesmarker, slåtterängar eller våtmarker). Helena Wikberg tel (överloppsbyggnader och kulturmiljöer). Norrbotten: Anja Johansson tel vid frågor om Utvald Miljö Sara Borgström tel vid frågor om Utvald Miljö Läs mer på Länsstyrelsernas hemsidor: aspx?propid= Även stenmurar, alléer och gärdsgårdar kan få bidrag för restaurering. 10

11 Mineraler och djurhälsa Harry Erikssons sista arbetsuppgift i det aktiva yrkeslivet är en uppföljande studie om eventuella samband mellan vallfodrets mineralinnehåll och mjölkkornas hälsa. Studien, som görs vid SLU i Umeå, finansieras via länsstyrelsernas landsbygdsprogram i de fyra nordligaste länen. Än så länge har jag bara hunnit göra en kartläggning av mineralinnehållet i 2007 års vallfoderskördar. Jag har då kunnat konstatera en markant sänkning av halterna kalium jämfört med läget för år sedan. Sett till tidigare erfarenheter är det säkert positivt att andelen prover med mer än 25 g kalium från gräsdominerade vallar minskat och att även andelen prover med mer än 30 g kalium från klöverrika vallar minskat. För sinkornas del är det säkert positivt att mer vallfoder har under 20 g kalium än för 20 år sedan. Men frågan jag ställt mig, är om det inte finns risk för en negativ inverkan på vallarna och att kornas förmåga att mjölka inte kan utnyttjas till fullo när 80 % av vallfoderanalyserna visar på mindre än 20 g kalium. En del vallfoder har så låga halter kalium att jag befarar det även kan leda till hälsostörningar om det ges till mjölkande kor. En fråga är också om inte sänkta halter kalcium, vilket tyder på en minskad andel klöver i vallarna, kan vara positivt för sinkor, men negativt ur både hälso- och produktionssynpunkt för de mjölkande korna. Hoppas därför att skillnaderna främst beror på en sämre årsmån för klöver 2007 än sommaren Att få lägga ett nytt pussel baserat på uppgifter om foderkvalitet och djurhälsa känns stimulerande. Förhoppningsvis kan det leda till lite bättre riktmärken för gödsling och bli till gagn både för kornas välfärd och produktion. Figurerna 1 och 2, visar hur kaliumanalyserna från 1989 och 2007 års skördar fördelar sig på olika intervall. Som framgår av figurerna har det skett en tydlig förskjutning mot lägre halter. Genomsnittliga halten av fosfor och råprotein har också minskat. Detta är i sin tur en spegling av förändringar i gödsling och skördetid, som säkert till en del kan ha sin rot i spridda erfarenheter från min tidigare mineralstudie. Men trots att jag inte har något säkrare underlag tror jag att framför allt kaliumhalterna sjunkit så mycket att det finns skäl för en ökad gödsling på många gårdar. Eftersom alltför höga Figur 1: Vallfodrets Figur 2: Vallfodrets kaliumhalt kaliumhalt i 1:a skörden i 2:a skörden 1989, medel 1989, medel = 26,6 = g, 25,6 jämfört g jämfört med med i 1:a i 2:a skörden 2007, medel 2007, = 17,6 medel g per 19,4 kg g ts. per kg ts 11

12 Figur 2: Vallfodrets kaliumhalt i 2:a skörden 1989, medel = 25,6 g jämfört med i 2:a skörden 2007, medel 19,4 g per kg ts Figur 2: Vallfodrets kaliumhalt i 2:a skörden 1989, medel = 25,6 g jämfört med i 2:a skörden 2007, medel 19,4 g per kg ts. halter kan vara av ondo är det viktigt att gödselgivorna anpassas i förhållande till gjorda foderanalyser och markkarteringar samt förväntad vallskörd. En känsla jag har är också att man kan och kanske bör satsa på lite högre givor kalium till vallar med ett synbart inslag av klöver än till rena gräsvallar. Men för att undvika en lyxkonsumtion är det bäst att inte sprida allt kalium på våren utan fördela det till de olika skördarna Harry Eriksson Husdjurskonsulent Öronmärkta biogaspengar i landsbygdsprogrammet Det finns särskilda pengar för investeringar i biogasproduktion från gödsel. Jordbrukare och andra landsbygdsföretagare som investerar i produktion eller förädling av biogas kan beviljas upp till 30 procent i investeringsstöd från dessa medel. Högst 1,8 miljoner kronor kan beviljas för ett och samma företag under en treårsperiod. Du söker hos länsstyrelsen, på samma sätt som med andra företagsstöd i landsbygdsprogrammet. Som särskilda villkor gäller att minst hälften av det substrat som ska rötas är gödsel samt att produktionsanläggningen byggs på ett sätt som säkerställer tät efterlagring av rötresten. Innan investeringsstöd till biogas betalas ut ska de tillstånd som krävs i det aktuella fallet vara klara. Det kan till exempel gälla tillstånd enligt plan- och bygglagen och tillstånd enligt miljöbalken. Biogasanläggningar som ska ta emot gödsel från andra gårdar måste även prövas av Jordbruksverket enligt den så kallade biproduktsförordningen. Biproduktsförordningen Kraven på en biogasanläggning finns definierade i artikel 15 i biproduktsförordningen. Kraven omfattar bl.a. en hygienisering i form av en värmebehandling på 70 C i 60 min. Andra parametrar för hygienisering kan godkännas efter validering i enlighet med biproduktsförordningen. Kontakta Jordbruksverket för en sammanställning över de krav i biproduktsförordningen som gäller för denna typ av anläggning. Anmälan av en biogasanläggning som behöver ett godkännande ska göras på blankett D7 (D79). Godkännandet av en biogasanläggning gäller tills vidare. Jordbruksverket är kontrollmyndighet för anläggningen. 12

13 Smitta via fåglar För att undvika en överföring av smitta från gröda till djur är det viktigt hur foder hanteras efter skörden, under torkning och lagring. Fota Sara Borgström. Att fåglar kan bära på smittor torde vara allom bekant, men det är dock inte vanligt att smitta överförs till människor, djur och foder från fåglar. Salmonella är en bakterie som ofta omnämns i dessa sammanhang. Många oroar sig t ex för att stora fågelansamlingar på åkermark skulle innebära att djuren hemma i stallet insjuknar efter att ha ätit av fodret. På Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA, som är expertmyndighet i Sverige för smittsamma sjukdomar inom djurområdet, menar man dock att överföring av smittor från växande grödor till djur, inte utgör en särdeles stor risk. Dock är det väldigt väsentligt hur foder hanteras efter skörden, d v s under torkning och lagring. Det krävs en viss mängd bakterier, en s k infektionsdos, för att ett djur eller en människa ska smittas. För detta krävs en förtätning av bakterieantalet i fodret, d v s tillväxt. Ett foder som lagras i varm och fuktig miljö, utgör perfekt medium för tillväxt av bakterier. A och O är därför att hålla en mycket god hygien i foderutrymmen och silos, samt att se till att fodret håller lämplig fuktighet alternativt använda en annan metod, t ex syrning/ensilering. Att hålla ned fågel- och gnagarbestånden i stallar och foderlador, för att hålla ned kontaminering på plats under lagringstiden. Annelie Grip Hansson Odlar eller producerar du foder? Hanterar du foder för utfodring av dina egna djur? Då räknas du troligen som foderföretagare och ska anmäla dina foderanläggningar. Den som producerar eller hanterar foder till livsmedelsproducerande djur är foderföretagare och ska anmäla sin anläggning till Jordbruksverkets foderanläggningsregister. Registret utgör en del i EU:s arbete för säkra livsmedel från jord till bord och ska användas för kontroller av foderhygien. Om en smitta eller förorening upptäcks i livsmedel eller foder ska registret kunna användas för att spåra och hindra smittspridning. Vilka verksamheter ska anmälas till registret? Grisproduktion Nötköttsproduktion och mjölkproduktion Får- och getproduktion Fjäderfä inkl struts Häst Rennäring Vilthägn Biodling Vattenbruk Övrig animalieproduktion Foderproduktion (växtodling och/eller bete) Blandartjänst Butik och lager Transport Att anmäla foderanläggningar är gratis. Du kan anmäla via en e-tjänst på Jordbruksverkets hemsida eller på en blankett. foto: Sara Borgström Vilken blankett som ska användas beror på vilken verksamhet som bedrivs på foderanläggningen. Blanketterna går att beställa genom Jordbruksverkets kundtjänst på telefon

14 Vallprognos 2009 Doktoranden Naeem Táhir från Pakistan klipper den 3 juni 2008 prognosprover på Röbäcksdalens försöksfält för att kunna bestämma lämplig start för skörd av ensilage med den kvalitet han behöver till sitt planerade utfodringsförsök. Även i år har Norrmejerier och Lantmännen lovat dela på kostnaderna för analysering av de klippta gräsprover som behövs för att få en områdesprognos för bestämning av lämplig start av den första vallskörden inom Norrbottens och Västerbottens län. Några gårdar är ännu inte kontaktade, men eftersom prognosen främst kan fånga skillnader i årsmån hoppas och utgår vi från att flertalet gårdar som klippte prover i fjol vill göra det även i år. Liksom i fjol kommer provsvaren att läggas ut på hemsidan freefarm.se. Resultaten, liksom en presentation av provklippande gårdar, kommer också att läggas ut på den del av Norrmejeriers hemsida som är öppen för även icke medlemmar. Ansvarig för inläggningen av dessa 14 uppgifter är Torbjörn Pettersson på Norrmejeriers Producenttjänst. Förhoppningsvis kan vi också få hjälp att sprida information om när vi tycker det börjar bli dags för en allmän skördestart via massmedia. I fjol lyckades vi sämre med detta, något som kanske till en del ligger bakom en lite sämre genomsnittlig kvalitet på ensilage från 2008 års skörd än 2007 års. Avvikande gödsling och skillnader i lokalklimat kan göra att områdesprognosen inte stämmer med förhållandena på egna gården. Vill man ha en säkrare uppfattning om hur långt de egna vallarna hunnit utveckla sig kan därför klippning av egna prognosprover vara en bra och billig affär. Klipp ca 1 m 2 stora rutor på 3 slumpmässigt valda ställen på en andraårsvall när gräset blivit ca 25 cm högt. Lägg en A4-stor kartongbit ovan gräset och mät avståndet till marken. Sortera bort klöverplantorna. Blanda sedan gräsproverna och fyll en plastpåse, som skickas tillsammans med en kylklamp till Analysen. Provet måste skickas så att det når labbet nästa dag. Om mobilnummer anges på följesedeln får man svar via ett sms-meddelande. Emballage, som inkluderar porto, kan fås via Norrmejeriers producenttjänst eller Lantmännen. Två provklippningar med en veckas mellanrum ger säkrare bedömning. Utförligare provtagningsanvisningar och tolkning av resultaten kan Anne-Maj Gustavsson, SLU, tel hjälpa till med. Text och foto: Harry Eriksson

15 Information från Hushållningssällskapet Läs mer på Kompetensutveckling & rådgivning för häst- och fårägare Individuell rådgivning i både Norrbotten och Västerbotten. FÅR: Studieresa i maj till Jämtland; besöka Fjällbete, småskaliga mathantverkare, lammproducenter m.m. Stängselseminarium med Anders Råsberg, författare Stängselboken, i maj-juni. HÄST: Grundkurs i skogskörning 9-10 maj Håknäs. Vårbruk med häst och förberedande för hästturism prel maj i Skellefteå trakten. Fler aktiviteter anordnas i båda länen! Hör av er för fortlöpande info: Helene Skogqvist, , & Lennart Enberg, , Studieresa rybsodling 7-9 maj, Wasatrakten i Finland Studieresan riktar sig till spannmålsodlare och andra intresserade av odling och livsmedelsproduktion av rybs. Priset är endast ca 900 kr exkl. moms (avdragsgillt) för resa och hotell. Mat ingår ej. Mer information: Erik Isaksson, , Energirådgivning Funderar du på en närvärme- eller biogasanläggning, hur man anlägger en energiodling, hur du minskar dina bränslekostnader för fordon eller hur du energieffektiviserar verksamheten? Kontakta Hushållningssällskapets Energiguider! Energiguiden lägger upp en rådgivningsplan utifrån dina behov. En energirådgivning kan inbegripa allt från teknisk till ekonomisk rådgivning. Energieffektivisering & Sparsam körning: Erik Isaksson, , och Håkan Hultman, , hush.se Biogas: Federico Cuellar, , Biobränsle: Cecilia W Roslund, , Lantbruksrådgivning Hur ökar jag kvalitén på mina vallar? Vad kostar mitt hemmaproducerade foder? Vad innebär tvärvillkoren? Vill du diskutera din produktion med kunniga rådgivare? Vi erbjuder rådgivning i Norrbotten och Västerbotten inom djurhållning, växtodling och ekonomi via Landsbygdsprogrammet. Vi hjälper dig även att upprätta växtodlingsplaner, växtnäringsbalanser samt enklare ekonomiska kalkyler. Vill du veta mer? Kontakta: Erik Isaksson, Kurser på Thurdinska gården i Bobacken, sommaren 2009 LINOLJEFÄRGSMÅLNING. Kurs 1: 23, 25 juli. Kurs 2: 24, 25 juli. Kursavgift 700 kr. Dag 1: Teori och praktik. Blandning av färg för inom- och utomhusbruk baserad på rå & kokt linolja, torrpigment. Olika pigment, grund-, mellan- & slutstrykning. Kursledare Björn Andersson skansen. Byggnadsvård. Dag 2: Praktiska övningar under ledning av personal från Historiska Hus. FÖNSTERRENOVERING. Kurs 1: 30 juli, 1 augusti. Kurs 2: 31 juli, 1 augusti. Kursavgift 700 kr. Dag 1: Historisk tillbakablick; fönster som byggnadsdetalj, grundläggande kunskaper i varsam fönsterrenovering. Demontering av glas, glasning, kittning, glasskärning, ytbehandling av beslag & bågträ. Virkes- och glaskvaliteter, beslagstyper, lagningstekniker, verktyg & renoveringsetik. Kursledare: Cecilia Hassel, skansen Byggnadsvård. Dag 2: Praktiskt arbete, egna eller lånade fönsterbågar, under ledning av personal från Historiska Hus. KAKELUGNRESTAURERING augusti. Kursavgift 700 kr. Tillsammans med Peder Nyström, Västerbottens kakelugnsmakeri, monteras en kakelugn från 1840-talet. Teoretiska och praktiska moment ingår. Max 5 deltagare. ring eller maila för mer information. TRÄDGÅRDSRESTAURERING. 1-3 dagar. Hösten Teori & praktik, trädgårdar i äldre bebyggelsemiljöer. restaurering av igenväxta planteringar, tillvaratagande & förökning av befintliga värdefulla kulturväxter, perenner & buskar. Planering av en historisk trädgård. I Forslunda Gymnasiums regi. INVÄNDIG MÅLNING. 2 dagar. Hösten Invändig målning med traditionella tekniker, metoder & material vanliga i Västerbottniska byggnader. Kursledare: Dekorationsmålare ulrika Norgren, byggnadsantikvarie Annika Lindberg. TIMRING/TIMMERLAGNING. 3-5 dagar med timmerman Peder Dahlström. Datum ej fastställt. Bobacken E4 Bygdeå Frågor och anmälningar E-post Tel se även Historiska Hus

16 Posttidning B Kompetensutveckla dig! Genom oss hittar du alltid ett stort utbud av kurser, seminarier och studieresor från en mängd aktörer inom de gröna näringarna. Djurskötarutbildning Pigor och drängar. Medverkan av Hans Gustafsson, Svensk Mjölk april, Lycksele Gräva trekammarbrunn på entreprenad. Lagar, regler, planering, förutsättningar, tekniska lösningar. 4 maj Umeå Energiseminarium om energieffektivisering på gården och biogas. 5 maj Lövånger, 6 maj Boden Skogskörning med häst, grundläggande kurs maj, Håknäs Energigräset Rörflen - odling, hantering, småskalig brikettering och förbränning. Senaste nytt från forskningen kring rörflen. Ev. studiebesök i fält. 4 juni Glommersträsk Fler kurser och seminarier på gång, till exempel Marknadskommunikation Vägen till marknaden Landskapsvård Ekonomikurser bokföring m.m. Personalledning i mindre företag Nystart av lantbruks- och landsbygdsföretag Slakt av tamboskap Information och anmälan Tel eller e-post Nya medel till naturoch kulturmiljöer 28 april Tid 18:30 Plats: Vuxenskolans lokal i Storuman Malin Karlsson och Helena Wikberg, Länsstyrelsen berättar om värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet och vilka medel som kan sökas för restaurering och skötsel av dessa. För närmare information; kontakta: Eva Persson , e-post: Besök gärna vår hemsida regelbundet för dagsaktuellt kalendarium. Välkommen till Gröna Navet! LRF VÄSTERBOTTEN EUROPEISKA UNIONEN

Vilka stöd finns att söka?

Vilka stöd finns att söka? För en levande, smart och hållbar landsbygd Vill du starta eller investera i ett företag på landsbygden? Vill du tillsammans med andra utveckla bygden där du bor? Då kan du söka företagsstöd och projektstöd

Läs mer

Bya Nytt. Vinter -09. Ansvarig utgivare:

Bya Nytt. Vinter -09. Ansvarig utgivare: Bya Nytt Vinter -09 Ansvarig utgivare: KIIF:s styrelse för 2009 består av: Ordförande: Sekreterare: Kassör: Ledamöter: Suppleanter: Robert Edskär & Lena Axelsson Ingela Aagesson Iris Berg Roland Berg Markus

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Miljöersättning för bruna bönor på Öland Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(13) Texten är från 2010-08-10 JS6003 Version 2 Miljöersättning för bruna

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet

Ny jordbrukspolitik. Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Ny jordbrukspolitik Pelare 1 gårdsstödet Pelare 2 landsbygdsprogrammet Gårdsstödet För vem? Aktiv brukare Tvingande negativlista (direktstödsförordningen) Ett minsta skötselkrav på jordbruksmark Småbrukare

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information

Läs mer

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Består av stöd och ersättningar som är till för att utveckla landsbygden Programmet ska ge: lönsamma och livskraftiga företag aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet

I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet I detta nummer: Landsbygdsdirektören har ordet Ska du använda växtskyddsmedel? Var med och ansök om pengar för vattenvård Utbetalning av jordbrukarstöd Felaktiga utbetalningar efter fältkontroll Mindre

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

SJVFS 2014:37. Bilaga 1

SJVFS 2014:37. Bilaga 1 Bilaga 1 Blanketter för ansökan om gårdsstöd, stöd för kvalitetscertifiering, kompensationsbidrag, nationellt stöd, stöd till mervärden i jordbruket, tilldelning ur den nationella reserven, överföring

Läs mer

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för våtmarker Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(22) Texten är från 2010-03-12 Artikelnummer JS6001 Version 2 Miljöersättning

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Störst på ekologisk drift och robot

Störst på ekologisk drift och robot FOTO: PERARNE FORSBERG Störst på ekologisk drift och robot Det var svårt att säga nej till den bättre kalkyl som det ekologiska alternativet erbjöd när SörbNäs AB projekterades. CHRISTINA FORLIN EN ENORM

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja

Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Anvisning till blanketten

Anvisning till blanketten Anvisning till blanketten Ansökan miljöinvestering - fast ersättning 2014-2020 Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du när du ska söka stöd till miljöinvesteringar med fast ersättning

Läs mer

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan

Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Anvisning till blanketten Företagsstöd affärsplan Ett stöd inom landsbygdsprogrammet 2007 2013 www.jordbruksverket.se Vem ska använda blanketten Företagsstöd - affärsplan? Söker du tagsstöd måste du i

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Christian Bauer Journalnummer:

Läs mer

440 milj till kreativa problemlösningar

440 milj till kreativa problemlösningar 440 milj till kreativa problemlösningar EIP-Agri 25 november 2015 Vi har haft en fantastisk utveckling i jordbruket genom en oändlig rad innovationer .men många utmaningar kvarstår! Var rädd om jorden

Läs mer

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3

Projektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3 Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet

Lägesrapport för landsbygdsprogrammet Lägesrapport för landsbygdsprogrammet per den 2 maj 2016 Ansökningar om stöd Statistiken bygger på ansökningar som har kommit in till den 2 maj 2016. Drygt 6 100 ansökningar kommit in, totalt ansökt belopp

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Landsbygdsprogrammet Företag- och projektstöd

Landsbygdsprogrammet Företag- och projektstöd Landsbygdsprogrammet Företag- och projektstöd 1 Fokusområden Prioriteringar Prioriteringar och fokusområden i landsbygdsprogrammet 1 Kunskapsöverföring och innovation 2 Lönsamhet, konkurrenskraft i jordbruket

Läs mer

Välkomna till Framtidslandskapet!

Välkomna till Framtidslandskapet! Välkomna till Framtidslandskapet! Vad är meningen med projektet Framtidslandskapet? Framtidslandskapet är ett projekt som syftar till att öka samarbetet mellan myndighet och folk som bor och verkar i området

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala markklasser inom miljö ersättningen för betesmarker och slåtterängar Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala markklasser som är

Läs mer

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Mixat foder 2014-11-14. Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Ann-Theres Persson Växa Sverige Jan-Anders Bengtsson Stäme Lantbruks AB Mixat foder Allt vanligare med mixat foder Gårdarna blir större Använder

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö regionala kompletterande insatser Ingår i landsbygdsprogrammet 1. Läs om de regionala kompletterande insatser som du kan söka i ditt län. På länsstyrelsens

Läs mer

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet

Bra att veta innan du börjar använda SAM Internet Lättläst svenska www.jordbruksverket.se/saminternet SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets webbplats där du söker jordbrukarstöd. I SAM Internet kan du också söka nya åtaganden för miljöersättningar

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning

Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning Anvisning till blanketten Ansökan för utvald miljö miljöinvestering med fast ersättning 1. Läs om de miljöinvesteringar du kan ansöka om inom ditt län. Informationen hittar du på länsstyrelsens webbplats

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Natur- och kulturvårdare Sonny Pettersson Sund, Kavarö Söderön

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Wallby Gård, Eva och Johan

Läs mer

Rå dgivning fö rgrö ning

Rå dgivning fö rgrö ning Rå dgivning fö rgrö ning Rådgivare: Datum för rådgivningen: Lantbrukare/företag: Checkpunkt Checklista FÖRGRÖNING Logga in i SAM Internet, ta fram karta och skiften, Förgröningsstöd. Fyll i vad som gäller

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp

Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Miljöersättning för hotade husdjursraser

Miljöersättning för hotade husdjursraser Texten är kopierad från www.jordbruksverket.se Har du frågor om stöd, SAM-ansökan och SAM Internet? Kontakta din länsstyrelse! 1(12) Texten är från 2010-02-23 JS6005 Miljöersättning för hotade husdjursraser

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista

Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista Nominering - Årets Jämställdhetssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Jämställdhetssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Byggnadsvårdscentrum i Kalmar län (Ölands Byggnadsvård)

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Mera Mjölk i Jönköpings län Journalnummer: 2010-4423 Namn på myndighet

Läs mer

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja

Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med Ja Ja Ja För dig som har åtaganden för miljöersättningar som gäller till och med 2013 Ja Ja Ja Foto: Shutterstock Foto: Urban Wigert Foto: Smålandsbilder.se Förläng dina åtaganden senast 3 oktober! Du ska skicka

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Solviks Folkhögskola, projekt Ostviksfjärden Journalnummer:

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

AKTUELLA KURSSTARTER HOS PLUS INOM OMRÅDET UTEMILJÖ

AKTUELLA KURSSTARTER HOS PLUS INOM OMRÅDET UTEMILJÖ AKTUELLA KURSSTARTER HOS PLUS INOM OMRÅDET UTEMILJÖ www.plus.se Ett företag i Lexicongruppen Beskärning av buskar och träd Du som arbetar i en skötselförvaltning eller i ett skötselföretag och inte vet

Läs mer

Nyheter och översikt 2011

Nyheter och översikt 2011 Nyheter och översikt 2011 L L Lättläst svenska Stöd till landsbygden 2 Innehåll Vad kan du läsa om i broschyren?... 4 Nyheter 2011... 5 Viktiga datum...11 Tycker du det är krångligt att söka stöd? Använd

Läs mer

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr

nytt ekologisk odling Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap nr nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap ekologisk odling nr 3 2001 Bestämning av rödklöverhalten i vall Anne-Maj Gustavsson Varför bestämma klöverhalten? Klöver kan fixera luftkväve med

Läs mer

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020

Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Energi, klimat och landsbygdsutveckling 2014-2020 Foto: Nils-Erik Nordh Lena Niemi Hjulfors, klimatenheten, Jordbruksverket. lena.niemi@jordbruksverket.se Ny gemensam jordbrukspolitik 2015 Förändringar

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

För en levande, smart och hållbar landsbygd

För en levande, smart och hållbar landsbygd Webbversion Skicka vidare Dela: Augusti 2015/Nr 2 För en levande, smart och hållbar landsbygd Helene Holstein I slutet av augusti öppnar merparten av Landsbygdsprogrammet för ansökningar ett nytt paket

Läs mer

Direktstöd 2015-2020

Direktstöd 2015-2020 Direktstöd 2015-2020 Direktstöd är de EU-finansierade jordbrukarstöden, utom ersättningarna i landsbygdsprogrammet. Från 2015 är direktstöden: Gårdsstöd Förgröningsstöd Stöd till unga jordbrukare Nötkreatursstöd

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens

Läs mer

Så här gör du SAM-ansökan

Så här gör du SAM-ansökan Den här informationen hittar du också i broschyren Nyheter och översikt 2014 på sidorna 17 25 Så här gör du SAM-ansökan Du gör din SAM-ansökan i SAM Internet. SAM Internet är en tjänst på Jordbruksverkets

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Framåt i miljömålsarbetet

Framåt i miljömålsarbetet Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt

Läs mer

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller!

Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöden 2015 - ta reda på vad som gäller! Stöd till landsbygden Innehåll Innehåll Innehåll I år är det mycket nytt med jordbrukarstöden...5 Gårdsstöd...8 Förgröningsstöd...14 Stöd till unga jordbrukare...20

Läs mer

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per

Läs mer

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden

Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplanen din kommunikation med omvärlden Affärsplaner kan utformas på lite olika sätt men syftar alla i grunden till att du och dina omvärldskontakter ska få ett bra beslutsunderlag. Nedanstående affärsplan

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009

STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten?

Vem behöver blanketten? Vad kan du överta med den här blanketten? Anvisning till blanketten Övertagande av SAM-ansökan och åtagande 2015 Följ anvisningen så att du fyller i ansökan rätt. Kom ihåg att lämna in ansökan i rätt tid! Observera att länsstyrelserna har särskilda

Läs mer

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer

Läs mer