Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

Transkript

1 UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd alls? Hur definierar ni behov? Är det en besparing? Varför har det varit så bråttom? Var finns utvärderingen av pilotprojektet? Om Skolinspektionen är Det kommer att vara behovsprövat utifrån varje barn. Vissa barn kan få mer modersmålsstöd än idag, andra mindre och det kan också bli samma stöd som idag. Ja. Förskolan har inte ett uppdrag att undervisa i språk utan uppdraget är att ge modersmålsstöd till barn i behov det. I skollagen står: Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Utifrån detta lagkrav ska förskolläraren tillsammans med språkoch kulturpedagoger och modersmålsstödjare avgöra barns behov. Uppdraget har inte varit att spara pengar, men det är troligt att förändringen leder till att vi frigör resurser. Hur mycket vet vi först efter kartläggningen av behoven. Det är barnens behov som ska avgöra omfattningen på stödet och förskolorna beställer stöd kostnadsfritt. Vi tycker att det är viktigt att förskolans ansvar för att främja barns språk och kultur tydliggörs och att vi inte ska vänta med det. Arbetet med att genomlysa organisation, ta fram förslaget och att inhämta synpunkter har pågått sedan i mars. Beslut tas den 1 juni. Arbetet med pilotförskolorna och fortbildningsinsatser av medarbetare har pågått längre tid än så utifrån att Skolinspektionen kom med sitt föreläggande redan 2013 Då påbörjades arbetet med handlingsplanen som vi nu vill utveckla för att fullt ut genomföra förskolans uppdrag. Det finns en muntligt gjord avstämning som gjordes i styrgruppen för projektet efter halva genomförandetiden. Slutrapport kommer när pilotprojekten avslutas. Skolinspektionen var nöjd med den inriktning som Postadress: Uppsala kommun, utbildningsnämnden, Uppsala Besöksadress: Stationsgatan 12 Telefon: (växel) E-post: utbildningsnamnden@uppsala.se

2 2 (8) nöjd med kommunens åtgärder varför vidtas ytterligare åtgärder? Vad står i skollagen? På vilket sätt är förslaget baserat på evidens/forskning? Det finns 38:a språkforskare vid Uppsala universitet, varför har man inte kollat med dem? Varför har ni inte avvaktat slututvärderingen av pilotförskolornas arbete? Hur har pilotförskolorna valts ut och vilka preliminära resultat har ni sett? Hur ska förskolan klara uppdraget, de är redan överbelastade? Hur ska en förskollärare bedöma mitt barns språkbehov? Hur ska en svenskspråkigt kunna lära mitt barn arabiska? Hur ska man klara av att ge barnet ett rikt ordförråd? Hur ska tio språkpedagoger kunna göra 80 personers jobb. handlingsplanen visade. Det nya arbetssätt som nu föreslås är en del för att fullt ut nå målen i förskolans läroplan. För förskola står: Kap 8,Modersmål 10 Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Vårt uppdrag är att utgå från skollagen och förskolans läroplan. Vi måste också lyssna till skolinspektionen som uttalar vad vi behöver förbättra. I skolverkets allmänna råd framhävs att barns språk utvecklas bäst genom användning i meningsfulla sammanhang i vardagen. Vårt uppdrag är att utgå från skollagen och förskolans läroplan. Vi måste också lyssna till skolinspektionen som uttalar vad vi behöver förbättra. Språkforskare liksom medborgare i Uppsala kommun är välkomna att lämna synpunkter på förslaget. Vi har sett många positiva effekter av pilotprojekten som vi vill sprida. Det har också funnits begränsningar utifrån att pilotprojektet påverkats av modersmålsenhetens upplägg med 30- minuters stöd, ett upplägg som vi arbetar för att komma bort från. De valdes ut utifrån att det skulle vara olika sorters förskolor. Nystartade, landsbygd, stora, små, mångkulturella etc. Det ingår i uppdraget och är förskolans ansvar att arbeta språkoch kulturintigrerat. Vi arbetar med utbildning och de kommer få stöd från kultur- och språkpedagoger liksom modersmålsstödjare. Förskolläraren kan ta hjälp av de två nya funktionerna som inrättas i förslaget till ny organisation: modersmålsstödjare och kultur- och språkpedagoger. Det ska de inte. Om barnet har ett behov av modersmål så kommer en språkstödjare som talar det aktuella språket även fortsättningsvis att hålla i detta. Skillnaden mot idag är att arbetet tydligare kommer att utgå från förskolans planering. Förskoläraren har ett ansvar att se till att språk och kultur är en del av förskolans vardag. Barnet ska få det stöd som barnet behöver för den pedagogiska utvecklingen och möjlighet att klara fortsatt skolgång. Informationen i frågan stämmer inte. En kombination av en kompetensutvecklad förskolepersonal, språkstödjare från språkskolan och kultur och språkpedagoger som stöttar förskolans personal ska tillsammans genomföra uppdraget. Utifrån synpunkterna vi inhämtat på det preliminära förslaget vill vi inte

3 3 (8) När ska detta genomföras? Kommer jag få vänta två år på beslut om hur det blir för mitt barn? Hur gör andra kommuner? Varför en organisationsförändring? slå fast antal tjänster i den nya organisationen. Barnets behov av stöd ska avgöra omfattningen på tjänster. Om beslutet tas kommer genomförandet att få ta tid. Arbetet påbörjas enligt förslag till beslut i augusti. Nej, vi påbörjar en kartläggning tillsammans med förskolorna direkt efter att ett beslut är taget. Vi ska möta de beställningar av modersmålsstöd som förskolorna har redan till hösten. Många kommuner erbjuder inte modersmål alls i förskolan. Utöver det finns det många olika modeller för stöd. Med många språk och kulturer i våra förskolor måste vi utveckla arbetet med att ta ansvar och omhänderta behoven i förskolans vardag. Det står i förskolans läroplan och det är också vad Skolinspektionen uttryckt när de riktat kritik mot vår nuvarande organisation. Vad kommer att bli bättre med denna? Hur ska det fungera? Framför allt ser vi att modersmålet och barnens kulturella identitet blir en del av barnens vardag på förskolan. Idag sker ofta modersmålsstödet vid sidan av och som en punktinsats. Förskolläraren kan styra innehåll och omfattning av stödet vilket gör stödet mer anpassat efter det enskilda barnets behov. Barn med fler än två modersmål kommer ges stärkta möjligheter att använda alla sina språk. I dag ges endast modersmålsstöd i ett språk, även för de barn med flera modersmål. Vi behöver också stärka barns möjligheter att ge uttryck för sin kulturella identitet, vilket inte görs i tillräcklig omfattning i dag. Det blir flera olika kompetenser som arbetar för att främja modersmål och kulturell identitet. Förskolans personal: Föreslås arbeta med att: levandegöra språk och kultur i barnens vardag på förskolan. använda och rekrytera flerspråkig personal Språk- och kulturpedagoger: Föreslås arbeta med att: kartlägga förskolors behov av stöd stödja förskolans personal med handledning, metoder och verktyg för arbete med kultur och språkutveckling Språkstödjare/modersmålstödjare: Föreslås arbeta med att: introduktion av nyplacerade barn med annat modersmål

4 4 (8) modersmålsstöd till barn i behov av detta (utifrån förskolans planering) språkkartläggning Hur ser ni till att stödet också utgår till fristående förskolor och att stödet blir likvärdigt oavsett vilken förskola man går i? Är det obligatoriskt för språk- och kulturpedagogerna att uppsöka samtliga förskolor? Hur gör ni med de förskolor som har ont om förskollärare? Hur ska barn som är ensamma i sitt språk på förskolan kunna komma i kontakt med andra barn som talar deras språk? Vad ser ni för risker med förslaget och hur ska de avhjälpas? Hur kommer förslaget att påverka mitt barn som inte har undervisning idag? Kan det finnas barn som inte har behov? När genomförs behovsprövningen? Kommer man kunna beställa modersmålsstöd i framtiden? Finns möjliget till fler språk än ett för ett barn? Hur ska förskolepersonalen synliggöra modersmålet i förskolan? Vilka alternativa förslag Vi arbetar med information samt att språk- och kulturpedagoger har i uppdrag att uppsöka samtliga förskolor. Ja. Vi arbetar fortlöpande med rekrytering. Vi förutsätter att det kommer att finnas kompetens på alla förskolor för att bedöma barns behov av modersmålsstöd. Det är inte förskolans uppdrag. Att vi inte kan tillhandahålla introduktionsstöd tillräckligt snabbt. Att vissa språk är det svårt att rekrytera kompetent personal till. Gällande båda frågorna handlar det om att arbeta med framförhållning och uthållig rekrytering. Inget barn får undervisning i ett språk. Varje barn i behov av modersmålsstöd har rätt att få det. Förskolläraren avgör stödbehov. Ja. Om förslaget beslutas kommer förskollärarna att ha möjlighet att lämna in underlag för beställningar av modersmålsstöd till hösten. Om förslaget beslutas gäller detta till annat politiskt beslut tas i framtiden. Ja. Det handlar om ett pedagogiskt förhållningssätt men också om att rekrytera fler flerspråkig personal. Inspirera, uppmuntra och fånga mångkultur och språk i vardagen. Förslag har beaktats i hanteringen av ärendet.

5 5 (8) finns? Hur vet man att förslaget ger önskad effekt? Har risk- och konsekvensanalys genomförts? Hur ska förslaget praktiskt genomföras? Kommer modersmålspedagogerna stanna kvar i samma utsträckning? Vilka effekter för förslaget på skolans övriga verksamhet? Kommer teknik ersätta människor? All verksamhet omfattar systematiskt kvalitetsarbete vilket omfattar uppföljning. Flera risk- och konsekvensanalyser håller på att tas fram utifrån olika berörda parters perspektiv. Frågan omfattar flera tidigare frågor. Se ovan. Modersmålspedagogernas kompetens kommer att tillvaratas. Behovet styr antalet tjänster. Förslaget utgår tydligare från förskolans läroplan. Det är förskolan som ansvarar för planeringen av hur modersmålsstödets används. Genom att sammanföra språkskolan och modersmålsenhetens personal och komptens säkras kontinuiteten i barn och elevers hela skolgång. Absolut inte. Tekniken kompletterar. Ska pedagoger i förskolan lära sig alla barns kulturer? Hur ska den nya verksamheten budgeteras? Kommer det nya förslaget påverka alla barns trygghet? Hur kommer behovsprövningen göras? Kommer det vara möjligt att fler barn med samma modersmål får undervisning samtidigt som sker på vissa förskolor idag? Man behöver inte kunna alla kulturer i detalj för att arbeta kulturintigrerat. Det är snarare ett arbetssätt. Det kommer fortsatt att finnas en post i budgeten för modersmålsstöd. Storleken kommer att styras utifrån behovet. Barnens trygghet säkerställs av förskolans ordinarie personal. Av förskolläraren eller i samverkan mellan förskolläraren, modersmålsstödjaren och eventuellt även kultur- och språkpedagogen. Bedömningen bygger på en samlad bild av barnets förmågor gällande både modersmålet och svenska språket. Ja, Flera barn med samma språk som deltar i samma aktiviteter kan få del av modersmålsstöd samtidigt,

6 6 (8) Kommer det vara möjligt att överklaga beslut efter behovsprövningen är gjord? Hur kommer övergången mellan den verksamhet som är idag och det nya? Vilka kriterier skall uppfyllas för att ett barn ska få stöd? Hur ska en redan överbelastad förskola klara uppdraget? Blir inte bedömningen godtycklig utan kriterier? Hur bedömer man språkutveckling hos förskolebarn? Har inte alla barn i Uppsala kommun rätt till lika stöd? Hur kan ett förslag läggas fram utan att väga in ekonomiska konsekvenser? Vilken kontakt har man haft innan man utarbetade förslaget? Vilket förslag kommer nämnden att ta ställning till i början på juni? Är förslaget ett besparingsförslag? Kan ni skicka projektets slutrapport angående Föräldrar kan inte överklaga. Modersmålsstödet är en form av särskilt stöd. När det gäller alla former av särskilt stöd ska förskolan sätta in det stöd förskolan bedömer att barnet behöver. Redan i sommar kommer förskolorna kunna beställa modersmålsstöd. Beställningarna bemannas med modersmålsstödjare. I höst påbörjas också fortbildning för omställning till arbetssätt utifrån uppdraget. Rekrytering påbörjas i sommar för tjänsterna som kultur- och språkpedagoger. Inga särskilda kriterier kommer att tas fram. Det är förskolansbedömning som avgör behov stöd. Förskolan ska arbeta efter det uppdrag man har. Där ingår att arbeta språk- och kulturintigrerat. Förskolan har möjlighet att använda kulturpedagoger och modersmålsstödjare. Eftersom det gäller en helhet så är kriterier svåra att sätta upp, liksom i alla former av särskilt stöd. I en helhetsbedömning kan en språklig analys behövas i samverkan med en modersmålspedagog. Lika betyder inte med automatik lika mycket. Förskolans uppdrag är att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Barn är unika och har olika utgångsläge. Det innebär att behovet av stöd också kan vara olika. Det som är lika är att alla barn, utifrån sina förutsättningar, får möjlighet att utveckla sin svenska och sitt modersmål. Förslaget lades fram av kvalitetsskäl med krav att rymmas inom budget. Förskolans pilotprojekt har varit en viktig input. Man har också tittat på andra kommuners olika lösningar. Det förslag som nämnden kommer att ta ställning till finns att läsa här under nämnd 1 juni: Förslaget lades fram av kvalitetsskäl med krav att rymmas inom budget. Efterfrågan får styra tillgång och därmed också budget. Gällande budget finns ingen kalkyl bortsett från att det ska rymmas inom budgetram. Det finns ingen skriftlig rapport än. Projektet pågår fortfarande. Input från pilotförskolorna har getts via muntlig avstämning.

7 7 (8) pilotförskolorna? Vilken definition av begreppet modersmål avser man följa? På vilka grunder har man valt definitionen? Kommer skriftliga riktlinjer för behovsbedömning att presenteras innan förslaget beslutas i nämnden? Kan barn med endast en förälder med annat modersmål få samma stöd som barn där båda föräldrarna har annat modersmål? Vem är det som kommer att rösta på förslaget? På vilket sätt främjar förslaget ökad integration då många kommer att välja en förskola där pedagogerna pratar fler språk? Hur kommer ni kunna lägga en budget inför nästa år om ni inte vet vad förslaget kommer att kosta? Hur ska barn med annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla både svenska och sitt modersmål om vissa barn kommer att nekas modersmålsstöd? Vilken budget finns för förslaget? Är det muntliga halvtidsrapporter som ger beslutsunderlag för ärenden som dessa? Sitter det en massa Förskolans läroplan styr definition och uppdrag. Läroplanens. Nej. Inte senare heller eftersom stödet blir ett särskilt stöd och detta ska bedömas utifrån många aspekter och gällande en helhet. Helheten är individuell för varje barn. Barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Det är ingen skillnad om en eller två föräldrar har annat modersmål än svenska. Utbildningsnämndens ledamöter. Med förslaget ska kultur och språk bli en del av förskolans vardag. Det främjar integration. Verksamheten får en rambudget att hålla sig inom. Förskolans uppdrag är att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Bedömer förskolan att modersmålsstöd behövs för att klara uppdraget kommer barnet att få sådant. Den budget modersmålsenheten har idag. Lärdomarna från pilotverksamheten är en del av underlaget. Erfarenheter från andra kommuner är exempel på en annan del. Till hösten slår vi samman modersmålsenhetens fasta personal

8 8 (8) pedagoger i språkskolan som inte har något att göra, eller hur ska ni lösa det? med språkskolans. En kartläggning av förskolornas behov görs och utifrån det bedöms det samlade behovet modersmålsstöd.