Sveriges största handikapporganisation för demenssjuka och deras anhöriga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges största handikapporganisation för demenssjuka och deras anhöriga"

Transkript

1 DEMENS Demensförbundet Bildat 1984 och medlem i Alzheimer Europe NR Sveriges största handikapporganisation för demenssjuka och deras anhöriga Missa inte chansen att uppmuntra en vårdpersonal som du tycker gör det lilla extra, som ser till att de demenssjuka mår br a i sin vardag. Sex personer utses till Årets vårdbiträde/undersköterska på Klockargårdskonferensen Strand Hotell på Öland, se sidan 3 Demensförbundet behöver mer resurser för att arbeta för demenssjuka och der as anhöriga! Stöd Demensförbundets utvecklingsfond pg

2 2 NR Innehåll Ordföranden har ordet... 2 Tio seminarier om demensriktlinjerna... 3 Ölandsträff för unga anhöriga... 3 Agnetas spalt... 4 Positivt läkemedelstest... 4 Utåtriktad och avspänd personlighet kan skydda mot demens... 5 Från nätverksträffen i Umeå... 6 Nästa generations medicindosa 6 Lätt läsning lugnar äldre... 7 Anhörigstödet i Gävle... 8 Temavecka på Villa Milbo... 9 Från våra föreningar Doktorn har ordet Ny upptäckt om alzheimer Sjukvårdsrådgivningen byter namn Korsord Nya böcker Förbundets skrifter m.m Telefonrådgivning DEMENS Ansvarig utgivare: Stina-Clara Hjulström, förbundsordf. Redaktör: Yvonne Jansson Grafisk formgivning och tryckning: Lenanders Grafiska AB, Kalmar, maj ISSN Prenumeration: 150:-/år Du som vill skriva i Demensforum: Skicka ditt manus till Demensförbundet helst som bifogad fil med e- post. (Spar te xten som ren te xtfil i ordbehandlingsprogrammet). Skicka gärna med foton eller illustrationer till din ar tikel! Vi förbehåller oss rätten att redigera insända ar tiklar. Citera gär na men ange alltid källan! Adress, se sista sidan. Nästa Demensforum utkommer i vecka Manusstopp för nästa nummer är 1 augusti Jag flög ner till Malmö Anhörigförening. Det v ar en härlig syn att se alla vinterbleka Malmöbor sitta i solgasset på tor gets uteser veringar. Malmö Anhörigförening inbjöd politiker till ett seminarium. En a v föreläsarna v ar docent Lennar t Minthon. Han poängterade hur viktigt det är att demenssjuka får komma ut för att må bra. Det var ju inget nytt, men kansk e är det for t- farande så att det ger mer tyngd när det k ommer från läkarhåll? Tänk om det b lev så att läkar na skrev ut recept t.ex. utevistelse 20 min. x 3 i stället för lugnande! Det gör ont när jag tänker på den f antastiska kvinnan jag ib land träf far. Med stor vånda skall hon nu lämna mannen på ett boende. Där hade hon frågat om han fick gå ut och gå varje dag, för det v ar det som han v erkligen tyckte om och njöt a v. Gråtande berättade hon att man sv arat att det inte f anns resurser till detta!! Jag erinrar mig v ad en politik er sa: Omsorgen om hur vi tar hand om våra äldre är ett mått på ett civiliserat samhälle. Kansk e behövs det lagstiftas om ute vistelse inte bara som för k or utan äv en för demenssjuka. Riktlinjer k ommer no g inte att räcka. DEMENS ORDFÖRANDEN HAR ORDET Inte veta vad man betalar för Flera anhöriga har hört av sig angående medicinräkningar som k ommer från apotek en. Det står inte vilka mediciner det gäller utan bara summor och datum. När anhöriga bett att få v eta vilka mediciner de betalar för b lir svaret att detta inte lämnas ut beroende på sekretess! Demensförbundet har skri vit till Socialstyrelsen som svarat att det är Justitiedepartementet som äger frågorna om sekretess och ställföreträdare och att det nog inte kommer att hända något under denna mandatperiod. Det är tydligt att okunskapen om demens och dess konsekvenser är stor b land lagstiftarna. Vem skulle vilja lämna in bilen till verkstaden, hämta den och få en räkning där det inte står v ad som är åtgärdat? No g borde det gå att underlätta för anhöriga! De har problem så det räcker! Stimulansmedel för anhörigverksamhet Det är v erkligen positivt att Re geringen avsätter kr i år och kr nästa år till stöd för anhörigv erksamhet. Synd bara att man for tsätter i gamla hjulspår och ger alla pengarna till k ommunerna och inte ger ett par a v dessa miljoner till ideell v erksamhet. Utslaget på alla kommuner hade det inte haft någon stör re betydelse men för Demensförbundet med alla 126 demensföreningar r unt om i landet hade det däremot betytt mycket! Regeringens dokument om samarbete med fri villiga or ganisationer klingar ganska falskt om man inte betror demensföreningar na om att på bästa sätt kunna an vända en skärv a v stimulansmedlen. Förtroende hade i alla fall den taxichaufför som sa till mig: Å, arbetar Du på Demensförbundet! Demensförbundet som gör så mycket gott! Det är ju alla lokala föreningarna som är förbundet, så sträck på Er och känn att många uppskattar allt det arbete som helt ideellt läggs nere ute i de lokala föreningarna. Ni gör så mycket gott! Jag vill önska alla en f in sommar och hoppas att ALLA får njuta a v värme och sol.

3 DEMENS Tio seminarier om demensriktlinjerna Socialstyrelsen k ommer att presentera preliminära Nationella riktlinjer för vård och omsor g om personer med demenssjukdom. Tio seminarier under september och oktober i år är till för att följa upp de preliminära riktlinjerna. Seminarier na är en möjlighet för politik er, tjänstemän och de som arbetar inom demensvården i kommuner och landsting att b li delaktiga i riktlinjearbetet. De kommer att vara geografiskt spridda över landet. Huvudsyftet med seminarierna är att: diskutera konsekvenserna av riktlinjerna skapa en beredskap för att ta emot och dra n ytta av riktlinjerna underlätta arbetet med kommunernas och landstingens eventuella skriftliga remissyttranden ge en återkoppling till Socialstyrelsen inför den slutgiltiga versionen. Kommunerna och landstingen utser kontaktpersoner som kommer att hålla i seminarierna. Ölandsträff för unga anhöriga NR För nionde året i rad ar rangerar Demensförbundet en träff för unga anhöriga som har en maka/mak e, sambo som drabbats av någon demenssjukdom och är under 65 år. Programmet är inte klart ännu men kommer att finnas på vår hemsida. Datumet är 11-13/9-09 mer info f inns på deltagaravgift 1500:- Är du intresserad a v att v ara med kan du anmäla dig senast 9/8 (begränsat till 25 personer) till Klaes Axelsson och Anki Jansson tel 0392/ mobil 073/ Eller Konsekvensanalyser av preliminära riktlinjer Inför v arje seminarium k ommer det äv en att utses en arbetsgrupp, vars uppgift blir att analysera möjliga konsekvenser av de preliminära riktlinjerna. Konsekvensanalyserna k ommer att genomföras under perioden mars oktober I analysen kommer respektive arbetsg rupp att jämföra förslagen i de preliminära riktlinjerna med hur demensvården i k ommuner och landsting ser ut idag. Bland annat k ommer man ha hjälp av en praxisundersökning som Socialstyrelsen k ommer att genomföra. Respektive arbetsgrupp kommer att redovisa konsekvensanalysen vid seminariet som underlag för diskussionen. Det här kommer riktlinjerna att innehålla Riktlinjerna k ommer att behandla k ommunernas vård, omvårdnad och omsor g samt stöd till anhöriga liksom landstingens vård. Cirka personer de flesta mycket gamla lider a v demens, och personer insjuknar varje år. Samhällskostnaderna är beräknade till ca 50 miljarder kronor per år, varav 85 % är k ommunala kostnader. Syften med riktlinjerna de Nationella riktlinjerna är att ge stöd för den praktiska vården, omvårdnaden och omsorgen underlag för politiska beslut underlag för prioriteringar vägledning för demenssjuka och deras anhörig grund för utformning av vårdprogram.

4 4 NR DEMENS Tankarna spretar och far åt alla håll. Det händer så mycket i vårt samhälle idag, att jag känner mig vilsen och trött. I debatten om den palliati va vården är vi plötsligt tillbaka till r uta ett. Under mina första år som präst, satt jag gång på gång hos svår t sjuka, döende människ or med oerhörda smär tor. Vågade man föreslå morfin så var det omöjligt att få. SÅ många timmar hade inte gått sedan sist. Tänk om patienten b lev narkoman. Ja tänk om! Vad skulle sankte Per tycka? Vi var många, som kämpade i åratal för en smär tlindring värd namnet. Idag är det självklar t. Kan vi inte längre bota, ska vi trösta och lindra. Må det få v ara ledstjärnan också i fortsättningen. MEN att få dö så, är inte samma sak som att läkare ska tvingas sätta en dödlig spruta i en människa, som inte är i det palliativa stadiet. Det här är fruktansvärt svåra frågor och vår inställning till vad, som är ett liv värt att leva, ändras ofta med tiden och krämporna. Hur ofta har jag inte hört demenssjuka medv andrare säga; när jag blir sämre, tar jag livet av mig, jag vill inte v ara en börda för mina anhöriga. Tiden går förvirringen ökar - nej inte riktigt än... När vi b lir tillräckligt sjuka har vi glömt hur man gör och kansk e vill vi leva, bara lite till.. Ibland finns det perioder i vårt liv, när längtan att ge upp är så stark att den blir en daglig kamp. Det har de flesta a v oss upple vt någon gång under li vet. Egentligen vill vi kanske inte dö, vi vill inte bara vara här just nu. Vi ser ingen utväg. Men just För livets skull AGNETAS SPALT Agneta Ingberg har Alzheimers sjukdom sedan 2002 i det djupaste mörkret g ror ofta det nya, spirar ett hopp. Idag när jag kunde ha anledning att v ara deprimerad känner jag i stället en djup glädje inför livet och är tacksam för att jag överlevt alla svåra sorger, kriser och depressioner. Det hade aldrig gått utan hjälp, men genom mångårig terapi segrade livsviljan. När jag såg och hörde Gerd Hagman hos F råga doktor n b lev jag fruktansvärt arg. En vacker klok kvinna, som le vde i en värdig omgivning förklarar på fullt allv ar, att hennes kropp talar om att det är dags att dö. Ja det gör allas våra kroppar när den dagen kommer. När varje liten cell i vår kropp vill dö, verkligen VILL, då behöv er vi v arken ta till tab letter eller rep, då dör vi. Men Gerd för väntade sig tydligen på fullt allvar, att den dag HON bestämde, skulle NÅGON ANNAN tvingas ta li vet a v henne. Hur kan man v ara så e gotrippad att man begär det? För mig är det of attbart. Även om benen är skröpliga, kan man faktiskt lära sig leva ett bra liv, ett annat liv. Även om minnet slinter finns en människa kv ar, en människa värd ett så gott li v som möjligt. Vem har sagt att allt ska fungera i kropp och själ tills vi, fullt friska, ger upp li vet vid 90 års ålder. Tänk om vi behöv er också sv agheten för att våga leva och kunna dö? Jag tänker ofta på en mycket gammal man på Hemmet för Gamla, som varje fredag när jag hade samling där, klagade på allt. Han hade gjort sitt. Han ville absolut inte le va längre. En dag to g jag hans hand, såg allv arligt på honom och sade; Om du väntar lite efter samlingen, så att jag får säga adjö och plocka ihop, så ska jag sedan följa dig upp på ditt rum. Jag tar med mig ett ljus, så tänder vi det, f aller på knä och ber, att Gud ska hämta hem dig. Han blev alldeles blek och svarade; Nej så bråttom är det inte. Jag vill ju inte hindra pastor n. F-N tro t, sade Rellingen. Positivt läkemedelstest vid Lewy body Demens Läkemedlet memantin, har pröv ats med positivt resultat på personer med Lewy Body demens. Studien är gjord vid Uni versitetssjukhuset MAS i samverkan med forskningsklinik er i London och Stavanger. I studien delade 75 patienter med Lewy Body demens slumpmässigt in två g rupper. Den ena g ruppen f ick läkemedlet memantin, den andra placebo (sockerpiller). 59 patienter fullföljde försök et som visade att läk e- medelsbehandlingen hade positi va effekter berättar Elisabeth Londos, docent och forskare vi neuropsykia t- riska klinik en, Uni versitetssjukhuset MAS. Memantin ga v klar t signif ikanta förbättringar globalt, det vill säga totalt sett. Studien visade heller inga biverkningar av läk emedlet. Studien är den första som undersök er effekterna av memantin på personer med Lewy Body demens. I sommar väntas läkemedelsbolaget Lundbeck presentera en liknande studie. Tidigare har s.k. k olinesterashämmare som an vänds vid Alzheimers sjukdom visat sig v ara ef fektiv vid Lewy Body demens. Även memantin Ebixa an vänds för att lindra symptomen vid Alzheimer med måttlig till svår demens. Källa: Svenskt Demens Centrum

5 DEMENS Utåtriktad och avspänd personlighet kan skydda mot demens Personer som lever ett aktivt och utåtriktat liv och inte oroar sig i onödan löper mindre risk att drabbas a v demens på äldre dagar, visar en n y studie från Karolinska Institutet. Resultaten, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Neurology, grundar sig på enkätsv ar om personlighet och li vssituation samt medicinska kontroller av försökspersonerna under sex års tid. I studien ingick 506 personer, 78 år och äldre, som inte v ar drabbade a v demens vid den inledande hälsoundersökningen. Deltagar na f ick svara på en enkät för bedömning a v personlighet och livssituation. Personlighetstestet identifierade deltagarnas grad av neuroticism (hur benägna de var att oroa sig) och extraversion (hur öppna de v ar att interagera med andra). Personer med låg neuroticism är lugna och nöjda med sig själva och livet medan de med hög neuroticism är emotionellt instabila, ne gativa och blir lätt ner vösa. De som ligger högt på e xtraversionsskalan är sociala, aktiva och optimistiska jämför t med dem som ligger lågt, vilka är reserverade och inåtvända. Livsstilsfrågorna syftade till att klargöra hur ofta deltagarna ägnade sig åt fritids- och föreningsakti viteter och omfattningen a v deras sociala nätverk. Under de se x år som försöks - personerna deltog i studien utvecklade 144 av dem demens. Resultaten visade att de som v ar socialt isolerade men lugna och a vspända hade 50 procent lägre risk att drabbas av demens jämfört med dem som var socialt isolerade och benägna att oroa sig. På samma sätt halverades risken för demens för dem som både v ar utåtriktade och lugna jämfört med personer som v ar utåtriktade men som samtidigt hade en benägenhet att oroa sig. Tidigare forskning har visat att hög stress och benägenhet för oro kan påverka delar av hjärnan, exempelvis hippocampus, på ett sådant sätt att det skulle kunna bidra till demenssjukdom. Våra fynd visar nu att ett sätt att motverka demens kan v ara att ha en aktiv och utåtriktad li vsstil och att ta saker med ro säger Hui-Xin Wang, Anhörigutbildning NR verksam vid Aging Research Center (ARC) i Stockholm. Ytterligare frågor, kontakta: Med dr Hui-Xin Wang, Tel: Pressmeddelande för anhöriga till personer med frontallobsdemens september 2009 Målgrupp: Anhöriga/närstående till patienter med frontallobsdemens. Datum: 25 september start kl september avslutning Plats: Wigerthuset, Kognitiv medicin, Universitetssjukhuset, Lund Under utbildningen kommer vi att informera om sjukdomens symptom, utredning och diagnostik. Stor vikt kommer att läggas vid anhörigas situation, psyk osociala aspekter, vård och bemötande. Tillfälle till gruppdiskussioner med andra anhöriga kommer också att ges. Medverkande: Ulla Passant, docent och överläkare, Claes Axelsson, anhörig, m fl. Max 20 deltagare. Ingen kursavgift. Kursansvariga: Överläkare Lisa Bjartmar och neuropsykolog Elisabeth Larsson För praktisk information och anmälan: Kontakta Kerstin Ring, tel , k Sista anmälningsdag: 28 augusti Ge ett bidrag till: Demensförbundets utvecklingsfond Pg

6 6 NR DEMENS Helgen den 7-8 februari 2009 var det dags för träff i den nor ra regionen av Demensförbundets nätverk för anhöriga till Yngre Demenssjuka. Träffen hölls på Hotell Uman i Umeå och började vid 11-tiden på lördagen med en kort presentation av alla deltagarna. Nätverket representerades a v Klaes Axelsson och Anki Jansson som hade Från Nätverksträffen i Umeå flyget upp från Mullsjö, från Umeå demensförening k om ordförande Karin Linghult. Deltagarna k om huvudsakligen från Umeå (7st) och Skellefteå (5st) men äv en från Stor uman och Sollefteå, re gionen är stor så det är svårt att få med folk ända nere från Sundsvall. På efter middagen k om psyk olog Anneli Karlsson från Forema och pratade om krishantering med inriktning på oss som anhöriga till demenssjuka. Efter föreläsningen for tsatte vi att prata om våra krissituationer som alla någon gång varit i eller bef inner sig i just nu. Kvällen a vslutades med gemensam buf fémiddag på hotellet och mer eftersnack. På söndagen gick vi igenom den regeringsrättsdom som k om i mitten av no vember för ra året. Vi pratade även om de olika tillämpningar a v LSS som sker ute i kommunerna. Av deltagarnas k ommuner v ar det bara Umeå som genomför t det s.k. LO V (lagen om v alfrihetssystemet inom vården) så ev. jämförelser får diskuteras vid kommande möten. Dagen avslutades med lunch innan vi skildes åt för att ta bil, buss och flyg hem. Många såg fram emot att eventuellt träffas på den stora k onferensen på Strand hotell, Öland i mitten a v september. Klaes Axelsson Pressmeddelande Nästa generations medicindosa larmar med sms Careousel är den smar ta medicindosan som påminner när det är dags att ta medicin och matar fram rätt dos. Nu lanserar motalaföretaget Pharma- Cell nästa generations dosa som även kan skicka sms till anhöriga och vårdgivare om patienten glömt att ta sin medicin. Äldre personer och personer med demensprob lematik glömmer ofta om de har tagit sin medicin eller inte. Ibland tar de alldeles för mycket medicin och då kan det gå riktigt illa. Careousel är lösningen på det problemet, säger Ingemar Hägerbro, delägare och en a v g rundarna till PharmaCell. Produktutveckling Tillsammans med Digitool i Mjölb y har PharmaCell vidareutvecklat produkten. Ett antal prototyper med inbyggd mobiltelefon är redan klara för test och går allt som planerat ska Careousel GSM börja serietillv erkas redan i maj. Det betyder till e xempel att du som anhörig kan få ett sms när din Demensförbundet önskar alla en varm och solig sommar gamla mamma eller pappa inte har tagit sin medicin. Eller att vård- och omsorgspersonalen får v eta när en patient inte tagit sin medicin. Det kan bespara m ycket lidande, k onstaterar Ingemar. Careousel GSM visades för första gången på Motala Expo den mars. För ytterligare information kontakta: Ingemar Hägerbro, Phar macell AB, ,

7 DEMENS NR Lätt läsning lugnar äldre med demens Den senaste tiden har det k ommit flera rapporter om övermedicinering i äldre- och demensvården. Artikelserien Dementa dro gas i DN ger anledning att försöka hitta alter nativ till medicineringen. Det f inns betydligt bättre sätt att skapa lugn och ro i vården, tror vi på Centrum för lättläst, som arbetar för människors demokratiska rätt till nyheter, information och litteratur utifrån sina e gna för utsättningar. Högläsning är en a v många goda akti viteter som ger äldre med demens stimulans och glädje. Och det leder till en lugn och positiv stämning som smittar av sig på alla inblandade. Att läsa tillsammans med demens - sjuka, böcker eller tidningar, kan vara en stor källa till glädje, k ontakt och kommunikation, säger professor n i geriatrik Barbro Beck-Friis. Man får kommentera te xter och bilder, som väcker minnen och associationer hos båda par ter. Det är högtidsstunder, när det är som bäst, och om det lästa blir glömt så gör det ingenting alls. Det är stunden tillsammans som skänk er avkoppling, gemenskap och ro. Jane Lindell Ljunggren, delägare vid Hattstugans demensboende i När på östra Gotland har praktisk erfarenhet av att arbeta med äldre och läsning. På Hattstugans demensboende har man läst dagligen, och man har otroligt bra erf arenheter a v detta. - Det skapar delaktighet och kan vara en n yckel till li vet man le vt innan demenssjukdomen. De bästa stunderna vi kan skapa är en känsla a v sammanhang, där vi personal sitter ner på samma nivå som de äldre. Vi får så mycket tillbaka som vi aldrig skulle fått om vi inte målmedv etet arbetat med detta. Det lättlästa är också väldigt lätt att läsa för oss och vi får igång så många samtal, säger Jane Lindell Ljunggren. Vi är helt öv ertygade om att läsningen bidrar till den otroligt låga medicinan vändning vi har på Hattstugan. Vi vill gär na inspirera andra att ta efter. Professor Per-Olof Sandman vid Umeå uni versitet säger vidare: Att lyssna till högläsning är som att få en gåva. Det innebär att någon tar sig tid. Och någon visar att hon tror att man kan tillgodo göra sig högläsningen. Många är alltså överens om att läsning är ett sätt att skapa lugn och ro inom äldrevården. Och att lättläst litteratur eller tidningar ställer mindre krav på de demenssjuka, som kan ha svårt att koncentrera sig under längre stunder. Därför rek ommenderar vi från Centr um för lättläst att högläsning av lättläst material provas av fler inom vården av våra äldre. Centrum för lättläst arbetar för alla människors demokratiska rätt till nyheter, infor mation och litteratur utifrån sina e gna för utsättningar. Vi gör n yheter, böck er och infor mation för människor som a v olika skäl har lässvårigheter eller är otränade läsare. Camilla Batal, marknadschef, Centrum för lättläst, tel , ,

8 8 NR Anhörigstödet i Gävle bygger på personliga lösningar DEMENS T.v: Är en av våra 36 anhöriggrupper som träffas, för att utbyta erfarenheter, tankar och känslor. Från vänster, Anni, Anna- Lisa, Berith, Märta, Pirjo (Anhörigstödjare), Ritva, Harriet, och Guldina. T.h: Olle Öhman har varit gäst fler a gånger på Villa Milbo. Han återkommer gärna flera gånger. Varför frågar jag? -Jo, detta är Sverig es bästa Pensionat, säger han, oc h personalen är änglar men de fl yger inte iväg. Olle sitter på bilden i 1900-tals rummet, som han tycker är fint, men det finaste säger han är det Vita rummet. När en närstående eller vän drabbas av sjukdom förändras li vssituationen för alla par ter. Många frågor, funderingar och känslor väcks. Det kan vara svårt att veta vilket stöd jag som anhörigvårdare behöver, och när ska jag ta emot stödet. Gävle k ommuns Anhörigstöd ska hjälpa anhörigvårdare på deras resa som vårdare. Möjliggöra e gen tid så att anhörigvårdaren kan for tsätta att leva ett friskt li v. Sv ara på frågeställningar och v ara mottagare och stödjande om/när anhörigvårdaren har det tuf ft i sitt vårduppdrag. Vi arbetar med att nå Anhörigvårdaren i ett tidigt sk ede, samt med att akti vt och målmedv etet sprida kunskapen om Anhörigvårdarens situation, och att synliggöra det stöd som i dag finns. En viktig del för att uppnå detta är samarbete med föreningar och organisationer. Anhörigstödet i Gävle vänder sig till personer som vårdar eller har omsorg över en närstående eller vän som är 20 år eller äldre, som på grund av sjukdom eller handikapp behöv er din hjälp. Anhörigstödet är uppb yggt på olika ben för att tillmötesgå och erbjuda anhörigvårdaren personliga lösningar. I anhörigstödet ingår: Anhörigcenter är en träffpunkt, här erbjuds anhöriga möjligheten att möta andra som är i liknande situation, för att utbyta erfarenheter, tankar och känslor. Detta kan man göra i Anhöriggrupp eller i enskilda stödsamtal. En föreläsningsserie finns varje termin, för att tillmötesgå ett beho v som f inns för utbildning och föreläsningar i olika teman. Det är k ostnadsfritt att besöka och delta i anhörigcenters v erksamhet, och det krävs inget bistånd. Anhörigstödjarna arbetar huvudsakligen med två viktiga arbetsuppgifter a vlösning och motivationsarbete. Anhörigstödjaren arbetar mycket med att moti vera och skapa för troende hos både anhörigvårdaren och den sjuke/handikappade personen. Inte sällan tyck er den sjuke/handikappade personen att allt fungerar bra hemma, och att Anhörigvårdaren klarar detta så bra. Anhörigstödjaren motiverar ofta även Anhörigvårdaren. Som i vissa situationer har svår t att se och tillv ara ta sina e gna beho v. För att möjliggöra egen tid för Anhörigvårdaren så erbjuder Anhörigstödjar na avlösning i det egna hemmet som är kostnadsfri och inte be gränsad. Anhörigstödjare finns på Gävle sjukhus, för att nå Anhörigvårdare i ett tidigt skede. Det är ett samarbetsprojekt mellan landstinget Gävlebor g, primär vården och Gävle k ommun. Det innebär att en Anhörigstödjare f inns på plats på Länssjukhuset i Gävle, för att synliggöra Anhörigstödet för anhöriga och personal. Villa Milbo ger Anhörigvårdaren möjlighet till längre vila och återhämtning. Hur Villa Milbo n yttjas beror på beho vet hos Anhörigvårdaren. Man kan v ara där tillsammans med den sjuk e/handikappade, den sjuk e är på Villa Milbo själv, eller så är anhörigvårdaren på Villa Milbo. Det krävs inget bistånd för att k omma till Villa Milbo. Anställd Anhörigvårdare finns möjlighet att bli. Enkelt beskrivet så kan Anhörigvårdaren få lön för att utföra hemtjänst till sin sjuke/handikappade närstående. En biståndshandläggare gör en bedömning utefter socialtjänstlagen. Avslutningsvis vill Anhörigstödet i Gävle k ommun tacka Demensför - bundet för allt värdefullt arbete och alla viktiga frågor som ni arbetar

9 DEMENS Temavecka på Villa Milbo NR Anhörigstödjaren J ohanna hälsar välkommen till Villa Milbo. Hon var en av personerna som var med oc h planerade för temaveckan. Hon säg er att det är en förmån att få arbeta med anhörigstöd och att samarbetet med minnesmotta g- ningen oc h demensför eningen är ett måste för att bevara livskvalitet för anhöriga och deras demenssjuka närstående. Märta och Algot Sterner och Harriet Ekblom. De var gäster alla tre under temaveckan på Villa Milbo. Alla är de överens att det var en vec ka som gav dem så mycket. De känns tryggt att veta att det f inns stöd att få. Minnesmottagningen/Landstinget Gävleborg, Gävle Demensförening, Studieförbundet V uxenskolan och Anhörigstöd/Gävlekommun ville på ett otraditionellt sätt samv erka för att erbjuda demenssjuka och deras anhöriga några oförglömliga dagar. Villa Milbo Gävle kommuns Pensionat var den gi vna platsen för dagarna. Villa Milbo är en del a v anhörigstödet som finns i kommunen. Där finns möjligheten för anhörigvårdaren att få läng re sammanhängande vila och återhämtning. Att n yttja detta paradis (som en anhörig en gång uttryckte det) var självklart. Det vi ganska snar t kom fram till var att dagarna behövde bli dygn, för att möjliggöra spontana och naturliga samtal, vilket ger ett djup i processen som vi ville uppnå. Vi var eniga om att dagar na skulle v arvas med information om demenssjukdomar, erf a- renhetsutbyte, praktiska tips, möjlighet att sätta ord på sina tankar, funderingar, känslor och gemenskap. Samarbetsparterna hade också väldigt klart för sig vad vi ville uppnå. Vi ville skapa större förståelse och ökad forts. från sid. 8 med. Äv en ett stor t tack till Gävle Demensförening för det nära samarbetet vi har tillsammans för att hjälpa anhörigvårdare och deras demenssjuka närstående. För ytterligare information kring samarbetet mellan insikt i sjukdomen, ge praktiska tips som underlättar i v ardagen, få ökad kunskap om v ar man kan få sv ar på frågor och funderingar, hitta möjliga mottagare till känslomässiga funderingar och naturligtvis att anhörigvårdare och demenssjuk blir bekant med de olika samarbetspar terna. För att uppnå detta delade vi in dagar na i olika teman. Dag ett: Se människan. Dag två: sor g, glädje och separation. Dag tre: Rätten till eget liv. Dag fyra: Hur går vi vidare. Problematiken skiljer sig åt mellan anhörigvårdare och demenssjuk. För att tillmötesgå frågor och funderingar, så valde vi att under föreläsningar och samtalen dela upp g ruppen. Anhörigvårdare i en g rupp och demenssjuka i en grupp. Utvärdering v ar en självklarhet tyckte alla samarbetspar ter. Gäster na som delto g under temadagar na på Villa Milbo fyllde i ett formulär. Hela konceptet f ick en sådan enor m positiv respons. Det har lett till att det blir ytterligare ett samarbete troligen v 43. Gävles anhörigstöd och Gävle de - mensförening kontakta någon av oss Marie Bengtsson, Anhörigsamordnare Gävle Kommun, Börje Lind, Ordförande Gävle Demens förening, Temadygnens aktiviteter och föreläsningar Vad är demenssjukdom, hur ställs diagnos och finns det behandling. Börje Lind Överläkare Som anhörig kan vardagen stundtals präglas av dåligt samvete Mats Johansson sjukhuspräst. När sjukdom dr abbar familjen förändras relationerna Jenny Johansson Kurator Hur kan mitt bemötande underlätta för den demenssjuk e i dennes situation och vardag Gunell Darmell Sjuksköterska och Margareta Larsson Undersköterska Praktiska tips som kan underlätta i vardagen Anna Rosshagen arbetsterapeut Vad ser Demensförbundet som deras viktigaste uppgift, Vilka frågor driver de idag och vad har de för vision Stina-Clara Hjulström Ordförande i Demensförbundet Fotvård Taktilmassage Promenad Underhållning Fest middag

10 10 NR DEMENS Från våra föreningar Bruk/missbruk av läkemedel Fredagen 3 april inbjöd Malmö Anhörigförening representanter från varje parti, som ingår i k ommunstyrelsen, till ett halvdagsseminarium kring temat br uk/missbruk a v läk emedel med speciellt fokus på demenssjuka vårdtagare. Totalt var det ett tjugotal personer närvarande. Örnsköldsviks Demensförening 20 års jubileum Lördagen den 11 oktober f irade Örnsköldsviks Demensförening 20 år. Ett femtiotal medlemmar slöt upp kring firandet som hölls i Arkens Ljusgård. Anita Landén hälsade alla välk omna, speciellt inbjuden var förbundsordförande Stina-Clara Hjulström som v ar närvarande vid högtidligheten. Det är första gången som föreningen firar ett jubileum och v arma tankar gick till dem som bildade föreningen. Mar git Svedlund som var en av styrelseledamöterna när föreningen bildades ga v en intressant historik om tillk omsten av föreningen. Stina-Clara talade om att Demensförbundet, som bildades 1984, och är Sveriges största handikappor ganisation och har 126 lokalföreningar r unt om landet med öv er medlemmar. Den viktigaste uppgiften som förbundet och föreningar na har är att stödja demenssjuka och deras anhöriga. Förbundet är en remissinstans när det gäller re geringens och socialstyrelsens frågor rörande demenssjuka och deras anhöriga. En angelägen fråga som förbundet arbetar med är hur vi ska få läkarstuderande att välja geriat - rik som specialitet. Inom en snar Vårt seminarium började med att i ord och bild skildra ett v erkligt vårdfall i Malmö. Alla när varande b lev gripna av skildringen. Tre föreläsare tog därefter vid. Docent Lennar t Minthon, verksamhetschef vid Neuro - psykiatriska kliniken UMAS. Catharina Blix en-finecke från Re gion Skåne och till sist to g Stina-Clara Hjulström från Demensförbundet. Lennart Minthon beskrev ett nytt projekt, som han tagit initiativ till, i vård av demenssjuka, där resultaten klar t visar att det går att minska antalet piller. Till hösten kommer det att presenteras för SKL (Sv eriges K ommuner och Landsting) och förhoppningsvis kommer att användas i hela landet så småningom. Efter föreläsningar na berättade framtid kommer många av de ledande professorerna inom geriatriken att gå i pension och det är angeläget att det finns en återväxt inom specialiteten. Ann Jär neström från Nording rå underhöll med att berätta skrönor på ett fängslande sätt. Därefter bjöd föreningen sina medlemmar på en smakrik middag. Stina- Clara önskade föreningen l ycka till och överräckte en kristallskål som ett minne av jubileet. Uno Landén som sitter i förbundsstyrelsen önskade lycka till i det fortsatta arbetet i föreningen. Under middagen underhöll Roger Sahlen med sång och musik och tillsammans med honom blev det äv en allsång, ett uppskattat inslag i en glad och trivsam kväll. Anita Brandt från Malmö Anhörigförening vad som hänt i det inledande vårdfallet. Efter ihärdiga kra v från maken på ändring i medicinförskri v- ningen till sin hustru, är kvinnan idag mycket bättre, från att tidigare v arit mer eller mindre ett k olli. Hon k ommer snart att få återvända hem till sin make för att få vård i hemmet i stället. Därefter vidtog en intressant diskussion under en timmes tid mellan närvarande på seminariet. Malmö Anhörigförening vill genom seminarier göra våra politik er och beslutsfattare medvetna om demenssjukas och deras anhörigas v ardag, vilken de så sällan k ommer i kontakt med. Britt-Louise Jirenhed, Malmö Anhörigförening Seger för Bergslagsbygdens demensförening I Fagersta kommun fick de nu för sig att de gamla på särskilda boenden bara ska få kokta grönsaker varannan dag på g rund a v besparingar, vilk et fick mig som ordförande i föreningen och även i egenskap av mitt yrke som undersköterska att reagera. Omedelbart skrev jag en skri velse till socialnämnden här i Fagersta kommun. Jag berättade för dem hur viktigt det är med kokta g rönsaker till våra gamla för deras ener gi- och näringsbeho v men äv en piga. a v att våra gamla oftast har en dålig tandhälsa och har därmed svårt att tillgodo se sig sallad och råk ost. F ick ett sv ar tillbaka a v kostansvarig i k ommunen snabbt o enkelt att nu får våra boende i särskilda boenden kokta grönsaker varje dag igen. En liten solsk enshistoria som visar att vi som förening kan påverka och att det lönar sig att agera. Susanna Nilsson, Ordförande i Bergslagsbygdens demensförening

11 DEMENS NR Från våra föreningar Träff i Mellerud Efter en inbjudan från ordförande Nils Lilja i den n ya demensföreningen i Mellerud så v ar dagen inne för mitt besök som representant och stödperson från Demensförbundet att medverka i ett medlemsmöte. Vilken underbar dag, solsken och fågelsång. Hos Nils och Margareta välkomnades jag med värme, god mat och en härlig stämning. Efter kaffet så startade Nils och jag en rundresa. På Fagerlids äldreboende välk omnades vi av enhetschefer/arbetsledare Lisbeth Lundg ren och Inger P etersson. De arbetade nu med Genombrottsmetoden med v erkliga resultat! Ett exempel de berättade om, var med en dam som inte kunnat äta själv på sju månader, utan endast fått näringstillförsel. Efter tre månaders matning med liten sk ed hade hon fått tillbaka smaken för mat. Hon kunde känna doften av maten när smaklökarna åter fungerar och att själv kunna äta med stor sked. På Demensboendet Kroppefjäll tog enhetschef Carina Aronsson emot oss. Här fanns 20 platser. Alla trivdes i en välkänd miljö för de demenssjuka och alla f ina vandringsstigar i vacker miljö. Men det f anns ett hot att detta inte skulle få v ara kv ar utan de demenssjuka skulle fl yttas och här skulle b li k orttidsvård genom annat bolag. Kan Demensföreningen i Mellerud påv erka k ommunen till fortsatt boende för demenssjuka här? Melleruds demensförening höll sitt medlemsmöte på kvällen. Mötet handlade om föreningens arbete, b l.a nedläggningshotet och hur man arbetar för att nå fler och nya medlemmar till föreningen. Det är beundransvär t, tycker jag att denna lilla förening med ett 20-tal medlemmar är så starka. De har tidigare be visat att de vågar höja sin röst i Meller ud. I föreningen arbetar man v erkligen med det man stöder och vill, här talas inte om att sitta på två stolar utan medlemmarna är inriktade på att arbeta åt samma håll oa vsett yrk esroll. Här är man anhörig i gemensam sak, att vär na om, förbättra och be vaka de demenssjukas rättigheter. Varmt tack till alla i Meller uds demensförening för en mycket värdefull samv arokväll en vårdag Ruth-Maijde Rönngård, föreningsstödjare Lyckat koncept uppsökande verksamhet i Sollentuna Demensföreningen i Sollentuna har under ett antal år tillämpat uppsökande verksamhet på dagv erksamheter och särskilda boenden för demenssjuka. De tycker att det är m ycket stimulerande och givande såväl för sig själva som för de som de besöker. Föreningen skickar ett bre v till dagverksamheten eller det särskilda boendet där de berättar om sin uppsökande verksamhet att de vill boka en träff för pratstund på 1-2 timmar med någon på boendet eller dagv erksamheten. Kaffebrödet tar föreningen med sig. De skriver om sin idé att få återkomma 1 2 gg r per år för att följa verksamheten, ta upp goda förslag, önskemål och idéer om t.e x. kurser och fortbildning, som föreningen i så fall kommer att försöka att medv erka till att dessa för verkligas. Med hopp om ett gott samarbete a vslutas brevet med namn och telefonnummer på den person som kommer att kontakta dem från föreningen. Vid besöket har de en lathund som hjälp för att ställa frågor vid den uppsökande v erksamheten. De lämnar också mappar med infor mation om Demensföreningens verksamhet med mera som ges till anhöriga till de boende. Boendet får också ett e xemplar av boken Samvaro med dementa och Demensförbundets akti veringsmaterial Vardagens guldkant som gåva. Föreningen motiverar verksamheten att b li medlem i Demensföreningen för att få aktuell infor mation för personalen för 150 kr/år. För mer infor mation k ontakta gärna ordförande Örjan Br andt , eller Eva Car lsson, , Hedersmedlem utsedd i Gällvare Margareta Häll, som star tade Demensföreningen i Gälli vare kommun år 1995 a vgick vid årsmötet och utsågs till Hedersmedlem i föreningen. Margareta har oa vbrutet verkat inom den samt inom Demensföreningen i Norrbottens län och Demensförbundet med stor entusiasm, idérik e- dom och ett djupt kunnande om demenssjukdomar och om att v ara anhörig. Mar gareta Häll a vtackades med blommor, presentkort och en inramad bekräftelse på hedersmedlemsskapet. Margareta tackade för sig med en intressant betraktelse öv er v erksamheten sedan star ten. Avgående kassören Inger Widgren och mötesordföranden Gunnar Widgren samt de tre musikanter na a vtackades med blommor. Årsmötet avslutades med kaffe och smörgåstårta till glad musik.

12 12 NR DEMENS Doktorn har ordet Psykiska symptom hos anhörigvårdare till demenssjuka Depression är v anligt hos anhörigvårdare Att vårda en person med demenssjukdom innebär stora påfrestningar, som ofta leder till psykiska symptom och kan ge upphov till sjukdom. De symp - tom som ses är: depression, ångest och stressreaktioner men även påverkan på kroppslig hälsa. När man jämför anhörigvårdare till andra sjukdomar än demens finns stora skillnader, upp till hälften a v alla kvinnor som vårdade en demenssjuk bef anns i en undersökning ha en depression, medan de som vårdade en person med kroppslig sjukdom inte v ar deprimerade oftare än genomsnittligt för åldern. Det är många olika f aktorer som påv erkar g rad a v påv erkan. Depression hos vårdgi vare till dementa är en komplicerad process som influeras a v bakg rund och etniska faktorer men också en rad f aktorer såväl hos vårdaren som hos den vårdade. Ångest och stress Ångest är nästan lika v anligt som depressiva symptom depression. P ersoner som har lätt för att upple va känslor och som får känslomässig kontakt vid vårdandet har ångest i något mindre utsträckning än andra. Stress är också ett symptom som har stor betydelse. Det har visats att psykosociala faktorer ligger bakom detta i m ycket stor utsträckning. Stresssymptom finns också hos anhörigvårdare till personer med lätta demenssymptom. Det har inte visats att stressen kan leda till v ad man kan kalla utbrändhet men i den kliniska v ardagen är det uppenbar t att det f inns sådana risker. Detta kan leda till akuta svårigheter med beho v av omedelbar hjälp. Kroppslig ohälsa Depression hos anhörigvårdare är associerad också med försämrad Ingvar Karlsson, docent, överläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal kroppslig hälsa. Det tycks som om de depressiva symptomen föregår kroppslig sjukdom. Så länge som belastningen kv arstår är det svår t att behandla den kroppsliga sjukdomen och först när a vlastning sk er underlättas en förbättring. Bakgrunden till påverkan på den kroppsliga hälsan är psykologiska stressfaktorer. Ensamhet Av f aktorer hos vårdgi varen är det framförallt känslan av ensamhet som har associerats med depressiva symptom. Av faktorer med den demenssjuke är det förändringar i pannlober na med personlighetsförändringar, emotionella stör ningar och stör ningar av sociala för mågor som påv erkar. Beteendesymptom leder till stor påv erkan. Det f inns v etenskapliga hållpunkter för att olika typer a v beteendepåverkan hos den demente leder till ökad belastning, som i sin tur kan leda till depression och kroppslig ohälsa. Minska belastning en g enom att påverka den demenssjuke Att behandla depression hos vårdgivare bör alltid i första hand vara att se om problemet finns hos den demente. Depression hos en demenssjuk leder till påfrestning hos vårdgi varen behandling leder till minskad belastning. Det är anmärkningsvär t att behandling med k olinesterashämmare (Aricept, Exelon eller Reminyl) leder till minskad belastning hos vård - givare. Behandling riktade mot anhörigvårdaren Det finns inga studier av hur behandling a v beteendesymptom påv erkar anhörigvårdare, eller hur antidepressiva läk emedel påv erkar depression hos anhörigvårdare.men klinisk erf a- renhet talar för att det kan ge positiva effekter, äv en om det inte löser alla problem. Psyk oterapi kan ge ef fekt, framförallt k ognitiv terapi, som har som mål att hitta fungerande tank e- sätt mot de prob lem som f inns. Behandling av ångest hos anhörigvårdare har endast i be gränsad utsträckning studerats. Många inter ventioner har gjor ts för att påv erka anhörigvårdares belastning. En sammanställning av kunskapen gjordes 2001 av ett 40-tal studier. Författarna sammanf attar att a v de studier som visade positi va ef fekter var det de som inkluderade socialt stöd och gav hjälp att f inna lösningar på praktiska prob lem. Det v ar lättare att öka vårdgi varens kunskap än att påverka känsla a v vårdbörda eller depressiva symptom. Det som fungerar bäst är psyk oterapeutiska interventioner eller utbildning. Författarna konkluderar att ef fekterna är mindre hos vårdgi vare till personer med demenssjukdom än till andra jämförbara g rupper. I en genomgång gjor t 2006 sammanfattar författarna att det

13 DEMENS forts. från sid. 12 är nödvändigt att inter ventioner som är avsedda att påv erka anhörigvårdare till personer med demens fokuseras på de individuella behov som finns. Riktade åtgärder behövs om det skall hjälpa Det är uppenbart från den vetenskapliga kunskapen som finns att anhörigvårdare till personer med demenssjukdom är mer påverkade än vårdare av andra grupper. Många anhörigvårdare har behandlingsbara sjukdomar, där det finns ökning inte bara av psykisk ohälsa utan också en ökning a v kroppslig sjukdom. Orsaken är uppenbart den svåra belastning som vårdarbetet innebär. Att hjälpa dessa personer är också svårare än att hjälpa anhörigvårdare a v andra sjukdomar. Om en inter vention skall leda till resultat måste den fokuseras på de NR individuella beho v som f inns. Den behöver också innehålla kunskap och erfarenhet om såväl psykiskt stöd där kunskap f inns om demenssjukdom som fungerande praktiska tips. Ingvar Karlsson, docent, överläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Upptäckt kastar nytt ljus över alzheimer Forskare har hittat en k oppling mellan prioner och betaam yloid, det ämne som lag ras i onor mal omfattning i en alzheimersjuk hjär na. Upptäckten som presenteras i Nature kallar professor Bengt Winblad för en kioskvältare. Prion är ett protein som är känt för att orsaka sjukdomar hos både människor (Jacob Creutzfeldts sjukdom) och djur (galna k o-sjukan). I dessa fall handlar det om sjuka varianter av proteinet. Nu visar forskningen att betaamyloid binder även till det friska prionproteinet i hjär ncellernas nervändar. Upptäckten ger tankar om n ya behandlingsmetoder vid Alzheimers sjukdom, förklarar professor Bengt Winblad vid Karolinska Uni versitetssjukhuset. Ett sätt att motv erka ansamlingen a v betaam yloid, som leder till att hjär nceller dör, skulle kunna v ara att utv eckla metoder för att hindra bindningen mellan betaamyloid och prioner. Bengt Winblad kallar upptäckten för en kioskvältare och syftar då på forskningen. Ja, tyvär r kan man säga att det är ingen kioskvältare än för patienter, men för oss är det här en. Det är sådana här artiklar vi behöver, som verkligen ger oss en tändning så att säga, säger han till Vetenskapsradion. Sjukvårdsrådgivningen.se byter namn till 1177.se 1177 är det nya namnet för landstingen och regionernas gemensamma tjänster för råd om vård dygnet runt till befolkningen. Den 1 febr uari byter sjukvårdsrådgivningen.se namn till 1177.se. Detta blir också startskottet för en kraftig utbyggnad av telefontjänsten 1177 Sjukvårdsrådgivningen under För mer information om 1177 besök Ge ett bidrag till: Demensfonden Pg

14 14 NR DEMENS Lösningen på korsordet skall vara oss tillhanda senast 1 juli. Demensförbundet, Lundagatan 42 A, Stockholm De tre första öppnade rätta lösningarna vid dragningen vinner 2 trisslotter vardera. Korsord nr 2-09 Namn: Adress: Postadress: Lösningen för korsordet nr 1-09 Grattis säger vi till vinnarna av korsord nr 1-09, Birgitta Larsson Kopparberg, Vivi-Ann Gidlund Själevad, Sune Lundgren Västervik. Ge ett bidrag till: Demensfonden Pg

15 DEMENS Glömskans spår berättelsen om min mamma och pappa. NR En skrift i tre delar. Första delen där vi får följa författarinnan och dottern Mari Larsson och hennes pappa. Hur hon hanterade sin pappas demens? Hur hon upplevde det och vad hon gjorde för att han skulle få en värdig vård och ett värdigt li v. Del två har r ubriken; Bra att veta! Det är råd som kan underlätta för oss som behöver hjälp någon anhörig eller vän. Den sista delen är dikter till/om hennes mamma, som har stroke och afasi, och hennes pappa. En diktsamling med författarinnans tankar och känslor under en svår tid a v vårdkaos, sorg och saknad. Det är också vär me och kärlek i sammanf attande dikter och ett hopp om att kunna gå vidare. En skrift som väl skildrar en verklighet som alltför många anhöriga känner igen sig i, som anhöriga, närstående, vårdpersonal och biståndshandläggare kan läsa och ha stor nytta av. Till (och från) Från eget boende till akuten till vårdavdelning till äldrepsyk till korttidsboende i väntan på långtidsboende Förvirringen blir värre för varje förändring Den generation som har ordnat vår välfärd behandlas på detta sätt Kan det vara rätt? Min nya vardag Livet har skapat en ny vardag Till slut blev allt bra Min familj och mina vänner f inns alltid där Jag är aldrig ensam Det har fått mig att tro igen Jag fortsätter att gå Skriften finns att köpa 100 kr + porto. mobil Bodil Hallin Stimulans av sinnen väcker minnen boken som roar och ger ro I januari 2009 utkom boken Glänta på minnenas dörr. Det unika med denna bok är att den vänder sig direkt till den demenssjuke. Boken stimulerar fyra sinnen syn, doft, beröringssinnet och hörsel. En CD-skiva med musik från 40- och 50- talet medföljer. Musiken tillsammans med bilderna i bok en får den demenssjuk e att minnas sitt 40- och 50-tal. Boken väcker känslor. Vi vet att känslomässiga stimuli gör att den demenssjuke får ett ökat välbef innande. Minskad oro innebär att den sjuke minns bättre om han/hon befrias från sina plågsamma symptom. Boken som skri vits a v Bir gitta Näsman, geriatriker och Monica F orsberg, f il. kand i psykologi, kan köpas hos Din Bok i Umeå, tel , Pris 325 kr inkl moms + porto. Karin Linghult

16 16 NR DEMENS Vill du bli medlem? Kontakta den lokala demensföreningen på din ort eller ring Demensförbundet. Vi har nästan medlemmar, i 125 demensföreningar, spridda över hela Sverige. Som medlem får du: Demensforum (Demensförbundets tidning) 4 nr/år Anhörigboken med information och praktiska råd Råd, stöd och hjälp. Utbyta erfarenheter med anhöriga till demenssjuka som är eller har varit i samma situation Möjligheter att i gemenskap med andra påverka och förbättra demenssjukas och anhörigas situation. Demensförbundets adress: Lundagatan 42 A 5 tr Stockholm tel , fax e-post: hemsida: pg , bg Är du anhörig? Har du frågor? Demensförbundet har telefonrådgivning rikstäckande: Demenslinjen lokalt: Se telefonkatalogen, rosa delen, under Demensförbundet/ demensföreningen. Demensförbundets skrifter m.m. DemensForum Prenumeration på förbundets tidning 4 nummer/år. Pris 150:- (med porto) Att handleda inom demensomsorgen Hur man kan använda den jagstödjande metoden. Pris 90:- Berättelsen om Morbror H En bok om demens för barn i åldern 9-12 år. Pris 70:- Trädgård en möjlighet i all vår d Hur man skapar en stimulerande utemiljö inom vården. Pris 90:- Anhörigboken En skrift med information och praktiska råd. Pris 90:- Fråga på Diskussions- och studiematerial kring demensfrågor. Pris 90:- Demenssjukdomen Lättfattlig och saklig kunskap om olika demenssjukdomar. Pris 60:- Den lilla boken om demens För anhöriga, närstående eller för dig som arbetar med demenssjuka. Pris 80:- I slutet av minnet finns ett annat sätt att leva Agneta Ingberg om sitt liv med Alzheimers sjukdom. Pris 130:- Vardagens guldkant se möjligheterna Ett aktiveringsmaterial, som ger idéer och hjälp att med enkla medel ge stimulans till den demenssjuka. Materialet består av en handledning, almanacka, små tygpåsar att lägga saker i som väcker minnen, plastramar med tillhörande årstidskort och pussel. Pris 250:- Morfars batteri håller på att ta slut Hjälpmedelsguide med tips och hjälpmedel för en lättare vardag för demenshandikappade och deras anhöriga. Pris 60:- Alzheimer En lättläst bok om Alzheimers sjukdom med pedagogiska illustrationer. Pris 100:- Sinnesstimulering i demensvården Boken ger konkreta och vardagsnära råd om hur man kan aktivera och stimulera demenssjuka personer inom demensvården. Den är upplagd som en studiecirkel för arbetsplatsen med en tydlig studiehandledning. Pris 110:- Musik-CD Havsväktaren Visor av och med Bo Lycke. Pris 100:- Filmer Ja så kan det va En film om frontallobsdemens. DVD. Pris 550:- Se mig som jag var Enkel och lättfattlig undervisningsfilm om demens, 30 minuter. DVD. Pris 550:- (Porto och emballage tillkommer för leverans) Forskning om Alzheimer och andra demenssjukdomar behöver mera resurser! Stöd Demensfonden bg pg

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Avlösning á la Avesta

Avlösning á la Avesta Avlösning á la Avesta I Avesta har man hittat modellen för en framgångsrik avlösning. Handplockad personal och ett starkt stöd i kommunen är en del. Att alltid ha samma personer som avlöser är en annan.

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig

LÄNKTIPS. om demenssjukdomar och att vara anhörig LÄNKTIPS om demenssjukdomar och att vara anhörig Sammanställda av Jenny Eriksson, ung anhörig och föreläsare Kontakt: Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se Som anhörig kan det vara svårt att veta vart

Läs mer

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap?

LÄNKTIPS. Vart kan jag få kontakt med andra i samma situation? Vart hittar jag kunskap? LÄNKTIPS OM DEMENSSJUKDOM OCH OM ATT VARA ANHÖRIG Sammanställda av Jenny Eriksson föreläsare och Ung Anhörig Jenny@jeogonblick.se / www.jeogonblick.se :::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2011 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos

Ett annorlunda liv. -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Ett annorlunda liv -men du är inte ensam... Information till dig som nyligen fått en demensdiagnos Det kan ta tid att acceptera sin diagnos. Hur länge varierar från person till person. Informationen här

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från andra mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från andra mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

ANHÖRIGPLAN 2012-2015

ANHÖRIGPLAN 2012-2015 ANHÖRIGPLAN 2012-2015 INLEDNING Anhörigplanen för Svedala kommun 2012-2015 är kommunens plattform för anhörigstödet. Planen ska ses som ett uttryck för den politiska synen på verksamheten, övergripande

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Nya synsätt och arbetssätt

Nya synsätt och arbetssätt KONFERENS 2 MAJ 2012 Nya synsätt och arbetssätt för att skapa ett demensboende som ger nöjda boenden, anhöriga och personal ANMÄLAN E-post hb@kkskaraborg.se Telefon 0733 26 27 23 Sista anmälningsdag 25

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN HAGFORS KOMMUN STÖD TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG Som anhörig är du ett ovärderligt stöd för den som behöver din hjälp i sin vardag. Din omsorg om en närstående kan betyda mycket

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka MÖTEN MED MINNEN MÖTEN MED MINNEN Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka Alzheimerfonden genomför ett unikt landsomfattande projekt, Möten med Minnen, riktat till människor som drabbats av någon

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Mötesplatser för kunskap

Mötesplatser för kunskap Täby kommuns anhörigstöd Mötesplatser för kunskap taby.se/anhorigstod Täby kommuns anhörigstöd riktar sig till dig som vårdar eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Du ska bo

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående

Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående Anhörig är den person som har omsorg om och stödjer närstående Lenitha Petersson, Anhörigsamordnare Omsorgsförvaltningen Nybro Kommun Telefon 0481-456 69 Ingen fråga är för liten Ni som förlorat er närstående

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

Anhörigstöd 2013. i Lessebo kommun

Anhörigstöd 2013. i Lessebo kommun Anhörigstöd 2013 i Lessebo kommun Vem anhörigstödet finns till för Det kan ge såväl glädje som trygghet att hjälpa och stödja en närstående, men det kan också innebära oro och trötthet. Du som stödjer

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Anhörigstöd Program oktober december 2015

Anhörigstöd Program oktober december 2015 Anhörigstöd Program oktober december 2015 Är du anhörig? Med anhörig menas en person som hjälper eller stödjer en närstående som inte klarar vardagen på egen hand. Behov av stöd kan bero på ålder, psykisk

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

VÅRENS PROGRAM 2015 FÖR DIG SOM HAR ANHÖRIGSTÖD

VÅRENS PROGRAM 2015 FÖR DIG SOM HAR ANHÖRIGSTÖD VÅRENS PROGRAM 2015 FÖR DIG SOM HAR ANHÖRIGSTÖD MÖTESPLATSER Kom för att träffa andra anhöriga under en enkel samvaro. Det serveras kaffe till självkostnadspris och vanligtvis görs en aktivitet. Kom ensam

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Kreativ, meningsfull och konstruktiv kommunikation

Kreativ, meningsfull och konstruktiv kommunikation Kreativ, meningsfull och konstruktiv kommunikation Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 2 maj 2012 På konferensen presenteras nya synsätt och arbetssätt inom demensvården. Det unika

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015

Senaste nytt från Anhörigstödet. Hösten 2015 Senaste nytt från Anhörigstödet Hösten 2015 Under hösten finns det möjlighet att vara med i samtalsgrupper, gå på caféer, må gott aktiviteter m.m. Tillsammans med de olika aktörerna hälsar vi er hjärtligt

Läs mer

Stöd till anhöriga Aktiviteter 1 september 31december 2015

Stöd till anhöriga Aktiviteter 1 september 31december 2015 Stöd till anhöriga Aktiviteter 1 september 31december 2015 Anhörigstöd inom Vård och Omsorg Vi vänder oss till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en närstående i din närhet som inte klarar av vardagen

Läs mer

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Inbjudan till konferens i den 10-11 februari 2011 TALARE Högskolan Jönköping Cecilia Henning Nora kommun Gunilla Jansson Barbro Sahlin Tidaholms kommun Christina

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014 Lennart Magnusson, verksamhetschef Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Stöd till anhöriga Kliniker Erbjuds

Läs mer

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten

Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Socialtjänsten Vårprogram för anhörigstödsverksamheten Extra fokus kommer vi under våren lägga på gruppen anhöriga till person med psykisk funktionsnedsättning. Detta gör vi med en serie föreläsningar,

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun

Anhörigstöd. i Älvdalens kommun Anhörigstöd i Älvdalens kommun Ett stöd betyder så mycket vi finns till för dig! De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det självklart att hjälpa en kär vän, ett sjukt barn, en gammal

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto

Levnadsberättelse. Eventuellt foto Levnadsberättelse Eventuellt foto Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 4 Ungdomstid... 8 Vuxenliv... 9 Familj, kärlek och vänskap...

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008

fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 9 okt 2008 Må bra-dagar för anhörigvårdare i samarbete över kommungränser I Jönköpings län har ett antal kommuner infört en möjlighet för anhörigvårdare att få några

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät

Demensförbundets anhörigenkät Sammanställning av Demensförbundets anhörigenkät Mars 2003 Demensförbundets anhörigenkät sammanställning Mars 2003 Sammanfattning Demensförbundet har gjort en enkätundersökning bland medlemmarna med syftet

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Osteoporos - det du behöver veta och lite till! KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning Osteoporos - det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 8-9 oktober 2014

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

FRAMTIDENS DEMENSVÅRD

FRAMTIDENS DEMENSVÅRD 2008 års konferens helt slutsåld! FRAMTIDENS DEMENSVÅRD Inbjudan till konferens i Stockholm den 3-4 februari 2009 TALARE Svenskt demenscentrum och Silviahemmet Wilhelmina Hoffman Beteendeteknik i Gävle

Läs mer

TEMA: INNEHÅLLET I DEN RÄTTSPSYKIATRISKA OMVÅRDNADEN VAD ÄR DET VÅRDANDE?

TEMA: INNEHÅLLET I DEN RÄTTSPSYKIATRISKA OMVÅRDNADEN VAD ÄR DET VÅRDANDE? INBJUDAN Nätverket för rättspsykiatrisk omvårdnad INBJUDER TILL KONFERENS I VADSTENA 10-11 NOVEMBER 2011 PLATS: STARBY HOTELL TEMA: INNEHÅLLET I DEN RÄTTSPSYKIATRISKA OMVÅRDNADEN VAD ÄR DET VÅRDANDE? Dags

Läs mer

Foto: Sofia Sabel. Aktiviteter

Foto: Sofia Sabel. Aktiviteter Foto: Sofia Sabel Aktiviteter 1 maj - 31 augusti 2015 Anhörigcenter Anhörigcenter är en informations- och mötesplats som vänder sig till dig som inom familjen, släkten eller vänkretsen stödjer en närstående

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar. att godk- a framtagen strategiplan om anhörigstöd Lilian Gullberg, projektledare 0413-620 22 110615 VOO IOU Vård- och omsorgsnämnden.5, INVESTOR NPEOPLE Strategiplan anhörigstöd Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat angår oss alla! Hushållningssällskapets matkonsulter bygger sin verksamhet på kunskap,

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Demensteam i Sverige

Demensteam i Sverige 20 april 2010 Folkets Hus i Umeå Konferens Demensteam i Sverige Konsten att lyckas med teamarbete Svenskt demenscentrum & Socialstyrelsen Välkommen till konferensen Demensteam i Sverige! Runt om i landet

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer