Kropp, känsla, tanke

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kropp, känsla, tanke"

Transkript

1 Ersta Sköndal Högskola PsykodramaAkademin Kropp, känsla, tanke Bert Palmblad Examinationsuppgift, Delkurs 2, Vidareutbildningen i Psykodrama, sociodrama och sociometri, Ht 2003 Examinator: Ann Helleday

2 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke Tentamensuppgift Kropp-känsla-tanke 5p, Vidareutbildningen i Psykodrama, sociodrama och sociometri, januari Hjärnans budbärare kallar Arvid Carlsson (2001) de ämnen med vars hjälp hjärnans nervceller kommunicerar med varandra. Serotonin, dopamin och noradrenalin är exempel på några av dessa ämnen. Arvid Carlsson har intresserat sig för de kemiska budbärarnas betydelse för människans psyke och neurologi och hans studier inom området renderade honom nobelpris i medicin härom året. Serotonin, dopamin och noradrenalin är alla direktverkande transmittorsubstanser. De produceras i nervcellskroppar som är belägna i hjärnstammen och vars utskott breder ut sig till näst intill alla delar av det centrala nervsystemet. Serotonin anses motverka smärta, ångest och depression. Noradrenalin tros ha betydelse för reglering av stämningsläge och ångestnivå. Dopamin är av avgörande betydelse för vår förmåga att aktivera oss såväl fysiskt som psykiskt (Carlsson, 2001 sid 27-32, Uvnäs Moberg, 2000 sid 176ff). Våra hormoner är också budbärare mellan celler men inte endast i nervsystemet utan också i andra delar av kroppen. Endorfiner och oxytocin är exempel på hormoner som tros verka både central som perifert och som sprids via blodbanorna. Carlsson är tveksam om huruvida dessa ämnen verkligen spelar någon större roll för vår hjärna. Han menar att alltför många studier har gett tvetydiga resultat. Enligt Carlsson förefaller det mera troligt att de verksamma substanserna i dessa sammanhang tillhör gruppen serotonin, dopamin och noradrenalin, vilka samtliga har påvisats aktiveras vid motion för att påverka stämningsläget positivt. Däremot har man funnit att endorfiner frisätts och verkar smärtlindrande vid akupunktur och TNSbehandling (Carlsson, aa, sid 148f). Sammanfattningsvis bilden är inte entydig. Nå, vad säger då Carlsson om oxytocinet? Jo, här refererar han till studier som påvisat att ocytocin och kroppsegna opiater (endorfiner) verkligen har betydelse för beteenden som främjar sociala relationer. Exempel på sådana beteenden är sexualitet, den basala omvårdnaden, lek, reglering av födointag m m. Men, säger Carlsson, även här sker en samverkan med transmittorsubstanserna serotonin och noradrenalin (Carlsson, ibid, sid 152f). Som sagt bilden är inte entydig. Efter att ha läst Carlssons bok dröjer sig en känsla kvar hos mig och den handlar om det komplexa det holistiska det internt relaterade ett sammanhang där delarna utgör varandras nödvändiga och ibland kanske också tillräckliga förutsättningar. Vadan denna inledande diskussion? Jo, den boken som tilltalar mig mest av kurslitteraturen är Uvnäs Mobergs Lugn och beröring. Den som handlar om lugn och ro-systemet. Skillnaden i Carlssons framställning jämfört med Uvnäs Mobergs är att Carlsson framhäver komplexiteten i och samverkan mellan hjärnans olika budbärare medan Uvnäs Moberg koncentrerar sin uppmärksamhet på en av dessa, oxytocinet. Hon är medveten om kritiken mot detta förhållningssätt och hon motiverar sin vetenskapliga hållning på ett, som jag tycker, vederhäftigt sätt (Uvnäs Moberg, aa sid 26ff). Efter att ha läst Uvnäs Mobergs bok dröjer sig en känsla kvar hos mig en känsla av klarhet och tydlighet en ordning - att bitar faller på plats en känsla av lugn och ro. Jag kan konstatera att jag mår bra då jag läser hennes bok och att den, trots sitt naturvetenskapliga

3 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke innehåll, bereder mig en stunds vila och avkoppling. Kanske sjunker mitt blodtryck en aning, kanske stiger serotoninhalten en aning vilket får min sinnesstämning att stiga. Då en kamrat ringer mitt under läsningen känner jag mig inte störd utan tvärtom känns det väldigt lyckat att få en möjlighet att diskutera bokens innehåll med honom. Mina sociala relationer stimuleras. Denna lilla introverta empiriska studie av mig själv stärker hypotesen kropp känsla tanke. Carlsson oroar Uvnäs Moberg roar. Kropp själ Theorell&Konarski (1998, sid 13) ger en bred definition av begreppet psykosomatisk tillstånd. Varje diagnos kan vara psykosomatisk i det enskilda fallet, däremot kan man inte hävda att en diagnos alltid är psykosomatisk. Ett problem i sammanhanget är den allmänna uppfattningen att psykosomatiska tillstånd inte är tillräckligt allvarliga det är ju bara nerverna. Risken med ett sådant förhållningssätt är att allvarliga, kanske livshotande tillstånd negligeras eller felbedöms. Denna allmänna uppfattning kan ha hämtat näring ur det sätt på vilket hjälpsökande och svårt lidande människor bemöts från skolmedicinens sida. Det är inte fruktbart att söka svaren på psykosomatiska problem utifrån ett resonemang kring orsakskedjor, utan hellre se människan som ett system, som lever och påverkas och i sin tur påverkar i ett sammanhang. Den hårt subspecialiserade sjukvården är rejält kompetent och kan lösa många komplicerade tekniska problem vilket gör nytta för den enskilda patienten med ett specifikt medicinskt problem. Samtidigt finns en oförmåga att se och åtgärda mer komplexa bio-psyko-sociala problem. Ett begrepp som kan vara intressant att titta lite närmare på är alexitymi. Med begreppet menas vanligtvis en bristande förmåga att med språket beskriva, bearbeta och uttrycka känslor. Istället härbärgeras oförlösta känslor i kroppen och tar sig uttryck i kroppsliga symtom som hypertoni och kärlkramp (Theorell&Konarski, aa, sid 14f). Alexitymi anses i detta fall vara den primära orsaken till att en person utvecklar somatiska sjukdomstillstånd. Det finns naturligtvis forskning som ifrågasätter begreppet. I en avhandling vars titel är just Alexithymia, hävdar författaren att alexitymi istället orsakas av somatiska och/eller psykiska sjukdomstillstånd och att alexitymi kan påvisas hos personer med såväl psykosomatiska störningar som hos personer med neurotiska personlighetsdrag samt till yttermera visso även hos fullt friska personer (Mortazavi Asl, 2001, sid ). Så, vad är hönan och vad är ägget? Exempel på klassiska psykosomatiska sjukdomstillstånd är ledgångsreumatism, kärlkramp, magsår, irritabel tjocktarm, astma, eksem, psoriasis, giftstruma och s k essentiell hypertoni (högt blodtryck utan påvisbar orsak). I skilda epoker har det förkommit och förekommer särskilt uppmärksammade och svårförklarliga sjukdomstillstånd. Runt förra sekelskiftet beskrevs i den medicinska litteraturen flera fall av s k vandrarsjuka. Socialt etablerade personer gav sig utan föregående varning ut på vandring utan mål (föreläsning Per Borgå, Andra Psykiatriska FoU-konferensen i Örebro, oktober 2000). Exempel på nutida fenomen är amalgan- och elöverkänslighet. I båda fallen kan man hitta fysiologiska avvikelser från det normala hos drabbade patienter men i inget av fallen har man på ett otvetydigt sätt lyckats fastställa ett orsakssamband mellan symtom och exponering för amalgam respektive el. Ytterligare exempel är utbrändhet eller utmattningsdepression samt fibromyalgi. Fibromyalgi är numer en erkänd somatisk diagnos och inordnad under gruppen av s k systemsjukdomar. Orsakerna till utmattningsdepression står att finna i samspelet mellan individens sårbarhet och den sociala miljö i vilken han eller hon lever med särskilt fokus på arbetsmiljön. Uvnäs Moberg (aa, sid 192ff) menar att det västerländska samhället premierar

4 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke en livsstil i vilken kamp- och flyktsystemet blir normgivande. Effekten av denna livsstil kan vi mäta i ett ständigt stigande ohälsotal. Flera av våra författare refererar till evolutionsteorin (Theorell&Konarski, aa, sid 19f. Uvnäs Moberg, aa sid 22. Öhman, 1994, sid 9-13, ). Människans livsmiljö har genomgått en rasande utveckling från samlar och jägarsamhällen via agrara bondesamhällen, industrisamhällen och nu det s k informationssamhället. Under denna tidsperiod på tals år har hon till sin biologi förblivit näst intill oförändrad. Våra kroppsliga reaktioner kan relateras till funktioner som ursprungligen varit ändamålsenliga för skydd, flykt och attack. Starka känslouttryck som rädsla, ilska, glädje, sorg och förtvivlan återspeglas i kroppsliga reaktioner. Långvarig, destruktiv stress påverkar organismen med risk för svåra psykiska och fysiska sjukdomstillstånd. Vid ångestsyndrom som panikångest och fobiska reaktioner reagerar kroppen med dramatiska symtom som hjärtklappning, kvävningskänsla, yrsel, bröstsmärtor, domningar och stickningar i händer och fötter etc. Rädsla och ångest kan ses som ett syskonpar, eller två grena på samma träd. Kroppens reaktioner är likartade i båda fallen, d v s en mobilisering till kamp eller flykt. Skillnaden är, enligt Öhman (aa, sid 16), den att ångest är rädsla som inte får sitt utlopp genom handling. I ångesten är handlingsmöjligheterna blockerade av yttre eller inre hinder. Ångest och rädsla är normala tillstånd som kan upplevas av alla människor, men i vissa fall växer ångesten sig så stark att den inskränker den enskildes livsutrymme i sådan grad att man behöver professionell hjälp. Kropp och själ är ett, alltså är det mer korrekt att utelämna ordet och för att i stället benämna helheten kropp - själ. Ett grundantagande inom kroppspsykoterapin är att kroppen minns. Svåra psykiska och fysiska trauman som trängts tillbaka och dolts för vårt medvetande sätter spår i vår kropp, i vår muskulatur, i vår kroppshållning, i vår andning etc (Lowen&Lowen, 1998, sid 11-63). Detta resulterar inte bara i spänningar, stelhet och en bristande kroppsmedvetenhet utan även i svårigheter att ge uttryck för sitt sanna levande själv inför andra. Lowen&Lowen menar att för att få tillgång till dessa uttrycksmedel så krävs övning i att lära känna sin kropp och det är dessa övningar deras bok handlar om. En intressant aspekt som författarna tar upp är att denna självmedvetenhet inte behöver manifesteras på ett medvetet plan. Det handlar om utstrålning, ögonens glans, en kropp som vibrerar av liv och allt detta säger mer om vem personen är än ord och handling. Ett snarlikt resonemang hittar vi hos Dropsy (1998, sid 162f) där han påpekar vikten av att fokusera på medlen istället för på målet, vilket resulterar i en känsla av befrielse och avspänning hos utövaren. Hos Dropsy såväl som hos Lowen&Lowen hittar vi inslag från österländska kroppsövningsmetoder, andningsövningar och enskilda rörelser som är grundläggande i qigong, taichi chuan och yoga. Då människor upplever att de inte får sina behov tillgodosedda i den offentliga vården söker de hjälp på andra håll. Alternativ medicin, eller med ett annat ord komplementär medicin, är ett område som tilldrar sig ett allt större intresse (Uvnäs Moberg, aa, sid 183ff). Ett problem i sammanhanget är att mötet mellan västerländsk naturvetenskap och österländsk kunskap innebär en konfrontation mellan två helt skilda sätt att uppfatta skeenden och sammanhang. Ett ord på modet i den medicinska vetenskapsvärlden är evidens. Vi har ett särskild myndighet, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), som är satt att värdera behandlingsformer och medicinska metoder utifrån graden av evidens (bevisgrad sett i ett strikt naturvetenskapligt perspektiv). SBU har i en Alert-rapport ( ) redovisat att mjuk beröring kan antas sänka stress samt ha positiv inverkan på depression, ångest, humör, vaken- och kontaktbarhet. Det nuvarande kunskapsläget är dock för litet för att några säkra slutsatser ska kunna dras. Man förordar större multicenterstudier innan metoden införs som en

5 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke behandlingsrutin. Vid Centrum för omvårdnadsvetenskap i Örebro pågår studier om effekten av s k taktil beröring i vården av personer med demenssjukdomar och då särskilt vid aggressivitet. I en annan SBU Alert-rapport ( ) konstateras att effekten av akupunktur som rehabiliteringsmetod vid stroke uppvisar en måttlig grad av evidens. Även här förordas fler brett upplagda studier innan man anser sig kunna rekommendera akupunktur som rutinbehandling. Intresset finns men misstänksamheten är stor. SBU skulle nog ha ett och annat att anmärka på i den vetenskapliga designen i Theorell et al:s (aa, sid ) undersökning, inte minst det faktum att man saknat en jämförelsegrupp. Detta innebär att det inte går att uttala sig om effekterna av de specifika behandlingsmetoderna överhuvudtaget. Författarna är också medvetna om studiens svagheter och man drar därför inga förhastade slutsatser av sitt resultat. Det räcker i vetenskapliga sammanhang inte med att den enskilda personen tycker sig må bra i en speciell behandling man måste kunna belägga med objektiva metoder att en förbättring skett t ex genom att mäta blodtryck och hormonhalter. Först då kan det objektivt fastslås att vederbörande mår bra. I en lokaltidning kunde man läsa om en 13-åring som kom till en akutmottagning för smärtor i ett ben och svårigheter att gå. Efter att ha blivit hemskickad tre gånger med det lugnande beskedet att det inte fanns några fel kunde sjukvårdspersonalen vid det fjärde besöket konstatera en dubbelfraktur på underbenet. Kanske är det också så att den traditionella medicinen i sitt sanningssökande är mer benägen att stimulera kamp och flyktsystemet hos patienten. Kanske är det så att vad som aktiveras med hjälp av de komplementära metoderna är kroppens lugn och ro - system. Vad bör göras? Många vägar bär mot hälsa. Jag uppfattar att samtliga våra författare förespråkar en helhetssyn i bemärkelsen att människan består av kropp själ som kommunicerande kärl. En somatisk intervention får effekt inte bara i kroppen utan även i själen och vise versa. Jag återkommer till Lowen&Lowen och deras beskrivning av den levande människan: Den störste og vigtigste del av vores selvudtryk er ubevidst. En yndefuld måde at vaere på, öjnenes glans, stemmens klang, en generel udstråling af at vaere levende og vibrerende, udtryckker i höjere grad hvem vi er end ord og handlinger. Disse kvaliteter kan man imidlertid ikke opdyrke ved viljens hjaelp. De er udtryck for fölelsesmessig og fysisk sundhed." (aa sid 48) Uvnäs Moberg avviker såtillvida att hennes utgångspunkt är ett specifikt kroppseget hormon, oxytocin. På ett sätt företräder hon en traditionell naturvetenskaplig vetenskapssyn och man kan ana att hon helst av allt skulle vilja kunna erbjuda oxytocintabletter till alla behövande (aa, sid 181). Nu låter det sig inte göras då upptagningsförmågan av oxytocin via magtarmkanalen är bristfällig och intravenösa eller intramuskulära injektionsalternativ är alltför användarovänliga. Vad som står tillbuds är att göra människor medvetna om hur man kan stimulera sin egen produktion av lugn och ro - hormonet. Oxytocinet blir till en bro som förbinder samtliga våra författare. De metoder och tekniker som förespråkas bidrar, en del mer och en del kanske något, mindre till att stimulera oxytocinproduktionen hos utövare, patienter och klienter. Ångest kan behandlas på många olika sätt. Öhman ger en överskådlig redogörelse av vad som stod till buds vid tiden för bokens utgivning (aa, sid ). Det farmakologiska alternativet

6 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke med antidepressiva av typen SSRI-preparat har tillkommit från mitten av 1990-talet och anses i kombination med kognitiv beteendeterapi vara högeffektivt inte minst mot panik- och s k fritt flytande ångest. En i vårt sammanhang kanske mer intressant strategi är att lära personen ifråga att ta kommando över ångesten av egen kraft. Med hjälp av s k tillämpad avslappning lär man personen att på mycket kort tid, inom loppet av en minut, uppnå ett tillstånd av djup avslappning. Man lägger också till ett tecken, som exempel ges att man säger till sig själv: Spänn av!. Med hjälp av den här tekniken har man nått stora framgångar i att ge personer med svår ångest ett verktyg att motverka attacker redan innan de hunnit uppstå. Tekniken används också av personer med epilepsi för att kontrollera sina anfall. Öhman nämner också psykodynamisk terapi men menar att det saknas evidens för att terapin är verksam mot ångesten som sådan. Utvärderingsforskningen har på senare år även riktat sitt intresse mot fler terapiformer än kognitiv beteende terapi och kognitiv psykoterapi så vi kan säkert se fram emot forskningsresultat som ger oss en bredare bild av hur olika behandlingsformer påverkar vår kropp - själ. Som sagt - många vägar bär mot hälsa. Inom psykiatrin har samtalet varit ett av de främsta verktygen att nå in i människans psykologi. På senare tid har observationen av samspelsmönster blivit en viktig kunskapskälla för utvecklingspsykologer och behandlare. Stern (1992, sid 27f) talar om det kliniska respektive det observerade spädbarnet. Det kliniska spädbarnet får representera en rekonstruktion av den vuxnes berättelse och behandlarens tolkning och analys av både den vuxne och dennes berättelse. Det observerade spädbarnet är den bild vi får att barnet här och nu i direkt observation av gester, mimik och ljud. Observation och delaktighet i ett skeende där hela människan deltar bli viktig. Handlingar blir lika viktiga som berättelser. Handlingar och gester väcker minnen och minnen aktiverar känslor. Helhet i stället för del. Så många sinnessystem som möjligt kan aktiveras. Huden är vårt största organ, utrustad med en mängd receptorer känsliga för olika stimuli. Huden utgör också vår yttersta gräns mot omvärlden och kan fungera som skydd men också som kontaktyta. Om man klappar på ett djur, varför inte en hund, ca 40 ggr per minut så sjunker blodtrycket, nivån av stresshormoner sjunker, den sociala interaktionen ökar, tillväxt hos ungar och vuxna ökar samt till yttermera visso sänks svanstemperaturen (på hunden) (Uvnäs Moberg, aa, sid 133). Samma borde väl också gälla människor. Man vet att kontakten med djur aktiverar lugn och ro-systemet hos människor en kunskap som utnyttjas inom äldre- och handikappomsorg. I vården är vi vana att beröra människor vi har på senare tid också blivit mer medvetna om hur vi berör andra och med vilken känsla. Taktil beröring är en metod som är mycket tydligt och som utförs på ett sätt att den behandlade alltid ska känna kontroll över vad som sker och inte drabbas av någon obehaglig överraskning. Gränsen mellan att uppfatta beröringen läkande och rogivande eller som ett övergrepp kan vara hårfin om behandlaren är okänslig. Huden tar ju inte bara emot utan den fungerar ju också som ett skydd. Inom kroppspsykoterapin pratar man om kroppspansar (Dropsy, aa sid 104). Djupt traumatiserade personer kan vara rädda för beröring (Teszáry i Theorell, aa sid Wilks, 2001, sid 205f). Kroppen blockerar strömmen av energier, kapslar in känslor och förhindrar möjligheter till känsloutlevelser. Ibland sätter sig blockeringen i en bestämd kroppsdel, som i fallet frozen shoulder i Teszáry s beskrivning. I psykodrama kan flera olika metodologiska möjligheter prövas och utforskas. Beröring, dans, musik, avspännings- och andningsövningar kan användas i uppvärmingsfasen och även i själva dramat. Genom att låta kroppen bli en del av scenen och genom att regissören observerar inte bara vad huvudpersonen säger utan också hur

7 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke hans röst låter, hur hans kropp rör sig, vad som händer i ansiktet kan huvudpersonen medvetandegöras och få kontakt med underliggande blockerade känslor. Det har utvecklats olika terapiformer kring olika konstformer, musikterapi, dansterapi, bildterapi och däremellan flera blandformer. Bild används numer som hjälpmedel inom snart sett varenda psykoterapiform, symboldrama, kognitiv psykoterapi, gestaltterapi, psykodrama, dialektisk beteendeterapi etc. Musik och dans är kanske lite mindre vanligt, men man kan hitta inslag av detta i psykodrama och gestaltterapi. Dropsy är utbildad dansare och hans metod har inspirerat sjukgymnasten Gertrud Roxendal att utveckla en svensk variant, Basal kroppskännedom (BK), en metod som fått stor spridning inom den offentliga hälso- och sjukvården. Ett grundantagande om psykosomatiska störningar är, som tidigare nämnts, svårigheter att bearbeta känslor verbalt. Konstterapier antas därför vara särskilt lämpliga för den typen av störning. Theorells forskningsprojekt När orden inte räcker syftade till att just utforska effekterna av dans, musik, bild och psykodrama för dessa patienters problematik. En annan idé forskarna hade var att man i det fyra olika konstformerna kunde följa en kronologisk utvecklingspsykologisk ordning. Dans och musik stimulerar de sinnen vi först får tillgång till medan bild och drama kräver en mer välutvecklad symboliseringsförmåga. (Theorell&Konsarki, aa sid 21). Dansen och musiken fungerar som befriare av blockerade energier och därmed känslor (Theorell, aa, sid 48 och 58). Den gemensamma nämnaren för alla dessa olika terapiformer med inslag av konst, rörelse och drama är att de verkar befriande, att energiströmmar och känslor kan släppas fram, att blockeringar släpper. Allt detta får även effekter på oxytocinproduktionen och kroppens lugn- och ro och må bra - system aktiveras, att smärttillstånd orsakade av muskelspänningar lindras och att en ökad kroppsmedvetenhet och lyhördhet för kroppens signaler kan verka förebyggande mot ohälsa. Teoretiska perspektiv och praktisk erfarenhet Nu vill jag lämna den formella stilen och bli lite mer personlig. Jag märker hur de fasta ramarna för det här arbetet inverkar blockerar min kreativitet och så är det ofta numera för min del. Jag blir mer och mer upproriskt mot alla måsten och krav på disciplin och ordning. Fast jag vet ju att ordningen i ett större perspektiv fungerar som det kitt som håller samman vårt samhälle i sina delar och i sin helhet. Så är det väl också med den ordning som styr vår hälso- och sjukvård. Det kanske är så att de komplementära metoder som blir alltmer efterfrågade av människor är i sig ett hot mot den bestående medicinska ordningen. Vad skulle bli effekten av att man tillät alternativa behandlingsmetoder i vården? Tja??!! En sak vet man i alla fall och det är att en överväldigande del av alla de s k skolmedicinska behandlingsmetoder som dagligen praktiseras inom vår allmänna hälso- och sjukvård saknar evidens enligt SBU:s kriterier. Det märkliga är att det räcker inte med att människor säger sig må bra i samband med en viss behandling. Man kan fråga sig vad är egentligen det grundläggande syftet med vår hälso- och sjukvård? Nåväl åter till ordningen Lugn och ro har varit mitt bestående intryck av vår kurs så här långt. Rogivande andningsövningar, avspänning, ansiktsmassage, hypnodrama med bilateral stimulering, att befästa det goda, den trygga platsen etc etc allt detta sammantaget har hjälpt till att skapa en känsla hos mig av lugn och ro de två kurstillfällena har jag i efterhand kunnat uppleva som en trygg plats eller kanske hellre en asyl undan det som far runt kring mig där utanför. Den här känslan har jag kunnat frammana om jag så önskat. Jag har en

8 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke punkt på kroppen där jag kan lägga mina händer, känna hjärtats rytm, sjunka in i en lugn andning och kunna vila. Den teoretiska anknytningen känns som en upprepning av vad jag skrivit i de tidigare avsnitten. Varje moment av vad vi praktiserat kan relateras till litteraturen. Oxytocinteorin kan ju alltid plockas fram. Beröring, andning, rörelser, avspänning, dans, det goda fikat med frukt, juice och frallor you name it! Träningen i att med hjälp av kroppsuttryck försätta sig i en speciell känslostämning är intressant. Det här med att gå på promenad för sig själv och le och kanske skratta lite tyst fungerade likaså i övningen att hitta positioner för ilska kunde jag hitta verksamma delar. Verena Kast ger exempel på glädjeövningar och beskriver en metod för personen att rekonstruera sin glädjebiografi. Just detta att leta efter en tidigare period i sitt liv och som präglades av glädje, och att försöka försätta sig i samma känsla bl a med hjälp av sitt kroppsminne är spännande och verkningsfullt. Att det verkligen förhåller sig på det sättet har man funnit belägg för inom neuropsykologisk forskning (Damasio, 2003, sid 74ff). Handling och känsla kan ibland bliva ett. Ibland inte. Ibland kan handling och känsla vara motstridiga vilket exemplifieras genom det klassiska fenomenet dubbla budskap. Vid något tillfälle vill jag minnas att vi pratade om glädjen som människan grundkänsla. Vad menas med det? Betyder det att det är vår primära känsla som är överordnad andra känslor, eller är glädje en av flera grundkänslor? I kursen har vi pratat mycket om känslor men vi har inte fördjupat diskussionen och berört distinktionen mellan känslor, emotioner och affekter. Affektteorin har fått stor betydelse i den moderna utvecklingspsykologin och inom den snabbt expanderande neuropsykiatrin (Havnesköld&Risholm Mothander, 2002, sid ). I människans ansikte, som är affekternas spegel, kan man avläsa nio grundläggande affekter. Var och en av dessa grundaffekter varierar från mild till intensiv. De nio kan i sin tur delas in i tre undergrupper: Positiva affekter med metabudskapet stanna kvar här: Välbehag extas (glädje) Intresse iver Neutral affekt med uppgiften att rensa rören, d v s att bereda väg antingen för kamp flykt eller att stanna kvar i vällust och behag: Förvåning häpnad Negativa affekter med metabudskapet ändra på detta, slåss eller fly: Ilska raseri Rädsla skräck Ledsnad förtvivlan (sorg) Avsmak Avsky Skam förödmjukelse Grundaffekterna ingår i ett nedärvt biologiskt system och man kan hitta motsvarande hos de stora primaterna som schimpans, gorilla och orangutang. Förenklat kan man uttrycka det så att känslan är vad som uppstår då affekten kopplas till någon form av kognitivt medvetande. Utifrån det här perspektivet måste vi anta att människan har fler än en grundläggande känsla och att den ena kanske inte är överordnad den andra. Kanske vore det idé att föra in någon bok i kurslitteraturen som tar upp dessa aspekter om känslornas och emotionernas biologi

9 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke varför inte Damasios senaste: På spaning efter Spinoza om glädje, sorg och den kännande hjärnan. Det österländska perspektivet löper också som en röd tråd genom kurs och litteratur. Flera av psykologins klassiker var säkert inspirerade av österländskt tänkande, Freud, Jung, Reich, Maslow och deras efterföljare Lowen&Lowen, Dropsy, Roxendal etc. Jag kan ana att både kursdeltagare och kursledning samtliga har kännedom om och egen erfarenhet av österländskt tänkande och hälsofilosofi. Själv har jag via Aikido gått vidare till Qigong och Taichi. Jag har genomgått en treårig gruppterapi i Pesso - Boyden Psychomotor System också den metoden starkt influerad av dans, bioenergetics och med inslag av psykodramatiska tekniker. Samtliga dessa tekniker medverkar till att medvetandegöra våra levda kroppar. Tai chi chuan kallas ibland för meditation i rörelse. Rörelserna i taichi bidrar till att stimulera oxytocinsystemet. Taichi och Qigong kan utövas stående eller sittande och t o m i absolut stillhet. I det sistnämnda fallet genomförs formen i tanken med hjälp av inre bilder. Den traditionella kinesiska medicinen (TCM) hävdar att man i denna form stimulerar kroppens inre akupunkturpunkter. Samma sker i övningar som meridianavslappning där spänning kontra avspänning sker i tur och ordning i kroppsdel efter kroppsdel. Man begränsar sig inte till endast yttre delar av kroppen utan man koncentrerar sig även på inre organ som hjärta, lever, njurar, tarmar, kön etc. Ibland kan sådana övningar upplevas obehagliga. Jag kan t ex ibland uppleva obehagskänslor från hjärta och kärl i form av kännbara pulsationer. Jag kom i kontakt med det obehaget i samband med att vi gjorde hjärtmeditationen. Min egen praktik Jag arbetar sedan tre år som ledare av en sorgbehandlingsgrupp. Gruppen består av två ledare och åtta deltagare. Målgruppen är personer som fastnat i sin sorg efter att ha förlorat någon närstående det handlar alltså enbart om förluster i samband med dödsfall. Gruppen är öppen så till vida att man deltar till dess man känner sig redo att leva vidare utan att vara hämmad och begränsad av oförlösta sorger. I metoden som vi arbetar efter har vi vävt in inslag från psykodrama, gestaltterapi och kognitiv beteendeterapi. Vi lägger stor vikt vid kroppsmedvetande. Bearbetningen sker på flera plan. Mellan gruppträffarna får deltagarna hemuppgifter. Oftast fungera dessa som exponeringsövningar där deltagaren utsätter sig för något som han eller hon har känt rädsla eller ångest inför. Det kan t ex vara att besöka den vårdavdelning som den anhöriga dog på, eller att besöka graven, eller att gå upp på vinden och rensa i efterlämnade saker ifrån den döda. Personen får sedan berätta i gruppen om detta vi uppmärksammar vad som händer i kroppsspråk, gester, mimik, röst, ansiktsfärg, blicken etc och stannar ofta upp den som berättar genom att t ex fråga Vad händer nu? Eller: jag ser att du får tårar i ögonen Vad händer? Om personen själv noterar sina reaktioner förhåller vi oss mer passiva om inte så intervenerar vi. Beröring är en ständigt närvarande del i behandlingen. Antingen att en av oss ledare frågar om det är ok att ge stöd i form av någon form av beröring det kan vara att gruppledaren ställer sig bakom personen för att ge stöd åt huvud, axlar och nacke eller att två av gruppdeltagarna sätter sig intill personen så att denne får kontakt från sidorna eller att deltagaren får stödja sina fötter mot en annan person. Detta är exempel på beröring då personen är sittande i gruppringen. I samband med psykodramatiska vinjetter förekommer ju också kroppskontakter mellan protagonisten och hjälp - jagen. Vi har flera exempel på hur deltagare som förlorat sina partners beskriver att saknaden efter att känna en annans närhet är bland det svåraste de har att hantera.

10 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke En deltagare, en yngre man med svåra tvångshandlingar, har funnit ett verksamt medel i den bilaterala förstärkningen. Han har förlagt det goda lugnet och tryggheten i en punkt över bröstet. I samband med att vi skiljdes åt inför helgerna så undrade han om han inte kunde få ringa till någon av oss om han fick allt för jobbiga tvångstankar i samband med uppehållet. Vi frågade om han kunde hitta något alternativ för att klara att hantera tvånget på egen hand och han har löst det så (i varje fall hitintills) att han ska söka upp sin lugna och trygga plats med hjälp av att lägga sina händer över bröstet och försöka återuppleva värmen, lugnet och tryggheten. Musik är verksamt. Deltagarna uppmanas att ta med sig cd-skivor med musik som på ett eller annat sätt har berört dem i deras förhållande till den döda. En deltagare målade sig igenom hela behandlingen hon dokumenterade med hjälp av bilder sitt stämningsläge vid inledningen av behandlingen, i mitten och i samband med avslutningen. För egen del försöker jag så gott det går att stimulera lugn och ro - systemet med varierande framgång måste jag tillstå. Jag trivs bäst med taichi, qigong, avslappning och långdistanslöpning. Då jag springer kan jag bäst uppnå det där meditativa tillståndet då kropp - själ är synkroniserad, tidsuppfattningen är upphävd, andning, puls och löpsteg är i ett och tankarna flyter fritt. Samma sak kan hända då taichi - rörelserna flyter som bäst koncentrationen är helt i rörelsen och om tankarna rymmer sin väg och hittar andra objekt än just rörelsen i nuet ja, då har koncentrationen brutits och därmed även rörelsen. Avslutningsord Jag tycker att examinationsuppgiften har varit rolig och stimulerande. Jag är nöjd med flera av böckerna i kurslitteraturen men inte med alla. Dropsy och Lowen&Lowen beskriver ett likartat innehåll på lite olika sätt om jag fick välja så förordar jag den sistnämnda som är användbar både med sin teoretiska introduktion och med sina många åskådliggörande övningsexempel. Jag har inte känt någon entusiasm inför Kast och Wilks. Kanske jag har uppfattat dom som alltför schabloniserande. Wilks, t ex behandlar känsla och förnuft som två polariteter, att logiskt och analytiskt tänkande är skilt från känslomässiga reaktioner, d v s att låta känslorna styra. Just detta område är vad Damasio håller på att utforska och en av hans teser är att logiskt tänkande och känslomässiga reaktioner är starkt förbundna med varandra, ja, t o m att känslorna är nödvändiga förutsättningar för ett rationellt förnuft inte att det ena är skilt från det andra. Detta tycker jag är ett spännande och utmanande resonemang och jag tycker att det vore värdefullt att lyfta in det i kursen via kurslitteraturen. Psykodrama är i många stycken en förenande och brobyggande filosofi, teori och metod. I psykodrama kan känsla tanke och handling förenas. Ett kognitivt ett psykodynamiskt och ett behavouristiskt förhållningssätt kan rymmas inom ramen för psykodrama. Detta är ett förhållningssätt i tiden det nya bio-psyko-sociala forskningen visar vägen mot en helhetssyn på människan det är på tiden!

11 Referenser 1. Carlsson, A., Carlsson, L. (2001). Hjärnans budbärare. Lund: Studentlitteratur. 2. Damasio, A. (2003). På spaning efter Spinoza Glädje, sorg och den kännande hjärnan. Stockholm: Natur och Kultur. 3. Dropsy, J. (1998). Leva i sin kropp Kroppsuttryck och mänsklig kontakt. Stockholm: Natur och Kultur. 4. Havnesköld, L. Risholm Mothander, P. (2002). Utvecklingspsykologi Psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm: Liber. 5. Kast, V. (1999). Glädje, inspiration, hopp Om att hitta känslorna som lyfter. Stockholm: Natur och Kultur. 6. Lowen, A., Lowen, L. (1998). Bioenergetiske kropsövelser. Köbenhavn: Borgen. 7. Mortazavi Asl, Modjtaba. (2001). Alexithymia a Psychological Analysis Based on Clinical and Healthy Individuals. Doctoral dissertation. Studia Psychologica Upsaliensia 19. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 8. SBU Alert-rapport ( ) 9. SBU Alert-rapport ( ) 10. Stern, D N. (1992). Spädbarnets interpersonella värld. Stockholm: Natur och Kultur. 11. Theorell, T. (Red.) (1998). När orden inte räcker Läkning av psykosomatisk sjukdom genom terapeutiskt arbete med musik, dans, bild och psykodrama. Stockholm: Natur och Kultur. 12. Uvnäs Moberg, K. (2000). Lugn och beröring Oxytocinets läkande verkan i kroppen. Stockholm: Natur och Kultur. 13. Wilks, F. (2001). Intelligenta känslor. Malmö: Richters. 14. Öhman, A. (1994). Rädsla, ångest, fobi. Lund: Scandinavian University Press.

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland

Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland Var alltid en förstklassig version av dig själv istället för en medelmåttig version av någon annan. Judy Garland 2011 Sandra Leierth Design Kropp & Själ från A-Ö w w w.sandraleierth.com Text: Lena Leierth

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes!

Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes! Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes! Att ge av sin tid är att vårda Min erfarenhet av beröringens och bemötandets betydelse i vården grundar sig på mitt

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissar Uppmuntrar Uppskattar Ger varandra erkännanden Uppmuntra till ett inkluderande klimat Hur bidrar vuxna till det? Dissar Kränker

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Chatrin Andersson Leg. Fysioterapeut Bragée Rehab, Stockholm Jag kommer prata om Varför blir vi stressade? Vad blir konsekvenserna? Hur kan vi bryta stressen?

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

Tre nivåer - nio metoder. Metod 2: Di Yuan. Metod 3: Ren Yuan. Metod 7: Tong Yuan. Metod 1: Tian Yuan. Metod 8: Ling Yuan. Metod 9: Ming Yuan

Tre nivåer - nio metoder. Metod 2: Di Yuan. Metod 3: Ren Yuan. Metod 7: Tong Yuan. Metod 1: Tian Yuan. Metod 8: Ling Yuan. Metod 9: Ming Yuan 1 Yuan Gong - metoder Tre nivåer - nio metoder Första nivån (att arbeta med kropp & Qi) Metod 1: Tian Yuan Metod 2: Di Yuan Metod 3: Ren Yuan Metoderna på den första nivån kan tränas

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas. Favoritmeditationer Här hittar några andningsövningar, två föremålsmeditationer och två visualiseringmeditationer. Prova dig fram till vilken den eller de som passar dig bäst. När du mediterar till dessa

Läs mer

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola Jag känner mig trygg och bekräftad av någon som har en utvecklad känslighet

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

NISSAN HÄLSOCENTER. Meditation. Yoga & QiGong. Personlig utveckling. Healing. Färglära. Hypnos & Regression Tänk kreativt! Lev positivt!

NISSAN HÄLSOCENTER. Meditation. Yoga & QiGong. Personlig utveckling. Healing. Färglära. Hypnos & Regression Tänk kreativt! Lev positivt! NISSAN HÄLSOCENTER Yoga & QiGong Meditation Personlig utveckling Healing Färglära Hypnos & Regression Tänk kreativt! Lev positivt! KURSER VÅREN 2015 YOGA & QIGONG nybörjar- och fortsättningskurs HATHA-YOGA

Läs mer

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books Minska din oro öka ditt lugn Nina Jansdotter Brain Books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se 2008 Nina Jansdotter Utgåva enligt avtal med Loud Literary Agency, Malmö Kopieringsförbud.

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Handledare: Bengt Rundquist 1 Vad är Mindfulness? Att vara närvarande i nuet (ha tålamod) Att vara medveten om vad som pågår Att rikta uppmärksamheten på din avsikt Att acceptera din situation utan att

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi

Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur - Samtalsterapi Visualiseringsterapi/Symboldrama

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

KURSPLAN. Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Basutbildning i Psykoterapi med speciellt fokus på psykoterapeutiskt arbete med ungdomar och Unga Vuxna 2016-2017. Start 21 januari 2016 Den psykiska ohälsan hos ungdomar och unga vuxna ökar tillsammans

Läs mer

Schema meditationer och utvecklingsbok Här&Nu programmet

Schema meditationer och utvecklingsbok Här&Nu programmet Schema meditationer och utvecklingsbok Här&Nu programmet Här är en sammanställning över hur meditationerna genomförs varje dag. Schemat hjälper dig att planera in tiden för din träning. Skriv ut detta

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

YOGA 3 MINUTER (Y3) # 1

YOGA 3 MINUTER (Y3) # 1 MEDICINSK YOGA MEDIYOGA YOGA 3 MINUTER (Y3) # 1 ETT CD-HÄFTE I SERIEN - VERKTYG FÖR SJÄLVLÄKNING - SAMMANSTÄLLT AV GÖRAN BOLL IMY - Institutet för Medicinsk Yoga Värtavägen 35 115 29 Stockholm Tel: 08

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel Beskrivning av coachingsuppsättningar Kommer att bestå av tilltalande tilläggsutbildningsmaterial

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera.

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera. BIM Introduktionsprogram 6 steg till att ta reda på vad du vill och hur du kommer dit. 1. Ta reda på vad du vill 2. Följ universums tecken 3. Ta dig själv och det du gör på allvar 4. Gör en ceremoni 5.

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB

Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB KURSPLAN Grundläggande (Bas) utbildningi Psykoterapi 2017-2018 Kursstart 24 augusti 2017. Motsvarande 45 hp ÖVERGRIPANDE MÅL Studenten skall efter avslutad utbildning kunna: Bedriva evidensbaserad psykoterapi

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

Qi Gong och akupressur

Qi Gong och akupressur Qi Gong och akupressur Vad är Qi Gong? Qi Gong betyder helt enkelt "Qi-energi övning" och har utvecklats parallellt med den kinesiska medicinen under tusentals år. Det är alltså ett samlingsnamn på ett

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?. Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

Hundassisterad terapi. För unga med flerfunktionsnedsättningar Metoder och effekter

Hundassisterad terapi. För unga med flerfunktionsnedsättningar Metoder och effekter Hundassisterad terapi För unga med flerfunktionsnedsättningar Metoder och effekter Bräcke diakoni Non-profit - Äldreomsorg & Hospice - Rehab & Funktionshinder - Hälsa & Vård 50 verksamheter 1 200 medarbetare

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer

Emma Gran 2014. www.emmagran.se

Emma Gran 2014. www.emmagran.se Original Play Emma Gran 2014 www.emmagran.se Emma Gran Utbildad i Original Play av grundaren Fred O. Donaldson, sedan 2006 Koreograf (Master of Arts) och danspedagog Arbetar med Original Play och Skapande

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar 1 av 5 2009 09 17 21:21 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar Andreas Kihl & Filip Ekelund I sin examensuppsats på psykologprogrammet undersökte

Läs mer

Nissan Hälsocenter. livsstil & kost. yoga & qigong. meditation. healing. profilanalys. kinesiologi. personlig utveckling

Nissan Hälsocenter. livsstil & kost. yoga & qigong. meditation. healing. profilanalys. kinesiologi. personlig utveckling Nissan Hälsocenter livsstil & kost meditation yoga & qigong profilanalys healing kinesiologi personlig utveckling Kurser hösten 2015 Yoga & QiGong nybörjar- och fortsättningskurs Hatha-Yoga innehåller

Läs mer

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog

Bemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv EQ-programmet EQ-programmet handlar om hur du kan frigöra kraften och använda din fulla potential. En hög EQ, innebär att

Läs mer

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik Introduktionsutbildning 17.01.31 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig

Läs mer

Holistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz

Holistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz Holistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz sida 1 Holistisk YogaTerapi enligt Ulrica Gulz Vad menas med Holistisk Yogaterapi? HYT är en holistisk

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer