Kropp, känsla, tanke

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kropp, känsla, tanke"

Transkript

1 Ersta Sköndal Högskola PsykodramaAkademin Kropp, känsla, tanke Bert Palmblad Examinationsuppgift, Delkurs 2, Vidareutbildningen i Psykodrama, sociodrama och sociometri, Ht 2003 Examinator: Ann Helleday

2 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke Tentamensuppgift Kropp-känsla-tanke 5p, Vidareutbildningen i Psykodrama, sociodrama och sociometri, januari Hjärnans budbärare kallar Arvid Carlsson (2001) de ämnen med vars hjälp hjärnans nervceller kommunicerar med varandra. Serotonin, dopamin och noradrenalin är exempel på några av dessa ämnen. Arvid Carlsson har intresserat sig för de kemiska budbärarnas betydelse för människans psyke och neurologi och hans studier inom området renderade honom nobelpris i medicin härom året. Serotonin, dopamin och noradrenalin är alla direktverkande transmittorsubstanser. De produceras i nervcellskroppar som är belägna i hjärnstammen och vars utskott breder ut sig till näst intill alla delar av det centrala nervsystemet. Serotonin anses motverka smärta, ångest och depression. Noradrenalin tros ha betydelse för reglering av stämningsläge och ångestnivå. Dopamin är av avgörande betydelse för vår förmåga att aktivera oss såväl fysiskt som psykiskt (Carlsson, 2001 sid 27-32, Uvnäs Moberg, 2000 sid 176ff). Våra hormoner är också budbärare mellan celler men inte endast i nervsystemet utan också i andra delar av kroppen. Endorfiner och oxytocin är exempel på hormoner som tros verka både central som perifert och som sprids via blodbanorna. Carlsson är tveksam om huruvida dessa ämnen verkligen spelar någon större roll för vår hjärna. Han menar att alltför många studier har gett tvetydiga resultat. Enligt Carlsson förefaller det mera troligt att de verksamma substanserna i dessa sammanhang tillhör gruppen serotonin, dopamin och noradrenalin, vilka samtliga har påvisats aktiveras vid motion för att påverka stämningsläget positivt. Däremot har man funnit att endorfiner frisätts och verkar smärtlindrande vid akupunktur och TNSbehandling (Carlsson, aa, sid 148f). Sammanfattningsvis bilden är inte entydig. Nå, vad säger då Carlsson om oxytocinet? Jo, här refererar han till studier som påvisat att ocytocin och kroppsegna opiater (endorfiner) verkligen har betydelse för beteenden som främjar sociala relationer. Exempel på sådana beteenden är sexualitet, den basala omvårdnaden, lek, reglering av födointag m m. Men, säger Carlsson, även här sker en samverkan med transmittorsubstanserna serotonin och noradrenalin (Carlsson, ibid, sid 152f). Som sagt bilden är inte entydig. Efter att ha läst Carlssons bok dröjer sig en känsla kvar hos mig och den handlar om det komplexa det holistiska det internt relaterade ett sammanhang där delarna utgör varandras nödvändiga och ibland kanske också tillräckliga förutsättningar. Vadan denna inledande diskussion? Jo, den boken som tilltalar mig mest av kurslitteraturen är Uvnäs Mobergs Lugn och beröring. Den som handlar om lugn och ro-systemet. Skillnaden i Carlssons framställning jämfört med Uvnäs Mobergs är att Carlsson framhäver komplexiteten i och samverkan mellan hjärnans olika budbärare medan Uvnäs Moberg koncentrerar sin uppmärksamhet på en av dessa, oxytocinet. Hon är medveten om kritiken mot detta förhållningssätt och hon motiverar sin vetenskapliga hållning på ett, som jag tycker, vederhäftigt sätt (Uvnäs Moberg, aa sid 26ff). Efter att ha läst Uvnäs Mobergs bok dröjer sig en känsla kvar hos mig en känsla av klarhet och tydlighet en ordning - att bitar faller på plats en känsla av lugn och ro. Jag kan konstatera att jag mår bra då jag läser hennes bok och att den, trots sitt naturvetenskapliga

3 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke innehåll, bereder mig en stunds vila och avkoppling. Kanske sjunker mitt blodtryck en aning, kanske stiger serotoninhalten en aning vilket får min sinnesstämning att stiga. Då en kamrat ringer mitt under läsningen känner jag mig inte störd utan tvärtom känns det väldigt lyckat att få en möjlighet att diskutera bokens innehåll med honom. Mina sociala relationer stimuleras. Denna lilla introverta empiriska studie av mig själv stärker hypotesen kropp känsla tanke. Carlsson oroar Uvnäs Moberg roar. Kropp själ Theorell&Konarski (1998, sid 13) ger en bred definition av begreppet psykosomatisk tillstånd. Varje diagnos kan vara psykosomatisk i det enskilda fallet, däremot kan man inte hävda att en diagnos alltid är psykosomatisk. Ett problem i sammanhanget är den allmänna uppfattningen att psykosomatiska tillstånd inte är tillräckligt allvarliga det är ju bara nerverna. Risken med ett sådant förhållningssätt är att allvarliga, kanske livshotande tillstånd negligeras eller felbedöms. Denna allmänna uppfattning kan ha hämtat näring ur det sätt på vilket hjälpsökande och svårt lidande människor bemöts från skolmedicinens sida. Det är inte fruktbart att söka svaren på psykosomatiska problem utifrån ett resonemang kring orsakskedjor, utan hellre se människan som ett system, som lever och påverkas och i sin tur påverkar i ett sammanhang. Den hårt subspecialiserade sjukvården är rejält kompetent och kan lösa många komplicerade tekniska problem vilket gör nytta för den enskilda patienten med ett specifikt medicinskt problem. Samtidigt finns en oförmåga att se och åtgärda mer komplexa bio-psyko-sociala problem. Ett begrepp som kan vara intressant att titta lite närmare på är alexitymi. Med begreppet menas vanligtvis en bristande förmåga att med språket beskriva, bearbeta och uttrycka känslor. Istället härbärgeras oförlösta känslor i kroppen och tar sig uttryck i kroppsliga symtom som hypertoni och kärlkramp (Theorell&Konarski, aa, sid 14f). Alexitymi anses i detta fall vara den primära orsaken till att en person utvecklar somatiska sjukdomstillstånd. Det finns naturligtvis forskning som ifrågasätter begreppet. I en avhandling vars titel är just Alexithymia, hävdar författaren att alexitymi istället orsakas av somatiska och/eller psykiska sjukdomstillstånd och att alexitymi kan påvisas hos personer med såväl psykosomatiska störningar som hos personer med neurotiska personlighetsdrag samt till yttermera visso även hos fullt friska personer (Mortazavi Asl, 2001, sid ). Så, vad är hönan och vad är ägget? Exempel på klassiska psykosomatiska sjukdomstillstånd är ledgångsreumatism, kärlkramp, magsår, irritabel tjocktarm, astma, eksem, psoriasis, giftstruma och s k essentiell hypertoni (högt blodtryck utan påvisbar orsak). I skilda epoker har det förkommit och förekommer särskilt uppmärksammade och svårförklarliga sjukdomstillstånd. Runt förra sekelskiftet beskrevs i den medicinska litteraturen flera fall av s k vandrarsjuka. Socialt etablerade personer gav sig utan föregående varning ut på vandring utan mål (föreläsning Per Borgå, Andra Psykiatriska FoU-konferensen i Örebro, oktober 2000). Exempel på nutida fenomen är amalgan- och elöverkänslighet. I båda fallen kan man hitta fysiologiska avvikelser från det normala hos drabbade patienter men i inget av fallen har man på ett otvetydigt sätt lyckats fastställa ett orsakssamband mellan symtom och exponering för amalgam respektive el. Ytterligare exempel är utbrändhet eller utmattningsdepression samt fibromyalgi. Fibromyalgi är numer en erkänd somatisk diagnos och inordnad under gruppen av s k systemsjukdomar. Orsakerna till utmattningsdepression står att finna i samspelet mellan individens sårbarhet och den sociala miljö i vilken han eller hon lever med särskilt fokus på arbetsmiljön. Uvnäs Moberg (aa, sid 192ff) menar att det västerländska samhället premierar

4 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke en livsstil i vilken kamp- och flyktsystemet blir normgivande. Effekten av denna livsstil kan vi mäta i ett ständigt stigande ohälsotal. Flera av våra författare refererar till evolutionsteorin (Theorell&Konarski, aa, sid 19f. Uvnäs Moberg, aa sid 22. Öhman, 1994, sid 9-13, ). Människans livsmiljö har genomgått en rasande utveckling från samlar och jägarsamhällen via agrara bondesamhällen, industrisamhällen och nu det s k informationssamhället. Under denna tidsperiod på tals år har hon till sin biologi förblivit näst intill oförändrad. Våra kroppsliga reaktioner kan relateras till funktioner som ursprungligen varit ändamålsenliga för skydd, flykt och attack. Starka känslouttryck som rädsla, ilska, glädje, sorg och förtvivlan återspeglas i kroppsliga reaktioner. Långvarig, destruktiv stress påverkar organismen med risk för svåra psykiska och fysiska sjukdomstillstånd. Vid ångestsyndrom som panikångest och fobiska reaktioner reagerar kroppen med dramatiska symtom som hjärtklappning, kvävningskänsla, yrsel, bröstsmärtor, domningar och stickningar i händer och fötter etc. Rädsla och ångest kan ses som ett syskonpar, eller två grena på samma träd. Kroppens reaktioner är likartade i båda fallen, d v s en mobilisering till kamp eller flykt. Skillnaden är, enligt Öhman (aa, sid 16), den att ångest är rädsla som inte får sitt utlopp genom handling. I ångesten är handlingsmöjligheterna blockerade av yttre eller inre hinder. Ångest och rädsla är normala tillstånd som kan upplevas av alla människor, men i vissa fall växer ångesten sig så stark att den inskränker den enskildes livsutrymme i sådan grad att man behöver professionell hjälp. Kropp och själ är ett, alltså är det mer korrekt att utelämna ordet och för att i stället benämna helheten kropp - själ. Ett grundantagande inom kroppspsykoterapin är att kroppen minns. Svåra psykiska och fysiska trauman som trängts tillbaka och dolts för vårt medvetande sätter spår i vår kropp, i vår muskulatur, i vår kroppshållning, i vår andning etc (Lowen&Lowen, 1998, sid 11-63). Detta resulterar inte bara i spänningar, stelhet och en bristande kroppsmedvetenhet utan även i svårigheter att ge uttryck för sitt sanna levande själv inför andra. Lowen&Lowen menar att för att få tillgång till dessa uttrycksmedel så krävs övning i att lära känna sin kropp och det är dessa övningar deras bok handlar om. En intressant aspekt som författarna tar upp är att denna självmedvetenhet inte behöver manifesteras på ett medvetet plan. Det handlar om utstrålning, ögonens glans, en kropp som vibrerar av liv och allt detta säger mer om vem personen är än ord och handling. Ett snarlikt resonemang hittar vi hos Dropsy (1998, sid 162f) där han påpekar vikten av att fokusera på medlen istället för på målet, vilket resulterar i en känsla av befrielse och avspänning hos utövaren. Hos Dropsy såväl som hos Lowen&Lowen hittar vi inslag från österländska kroppsövningsmetoder, andningsövningar och enskilda rörelser som är grundläggande i qigong, taichi chuan och yoga. Då människor upplever att de inte får sina behov tillgodosedda i den offentliga vården söker de hjälp på andra håll. Alternativ medicin, eller med ett annat ord komplementär medicin, är ett område som tilldrar sig ett allt större intresse (Uvnäs Moberg, aa, sid 183ff). Ett problem i sammanhanget är att mötet mellan västerländsk naturvetenskap och österländsk kunskap innebär en konfrontation mellan två helt skilda sätt att uppfatta skeenden och sammanhang. Ett ord på modet i den medicinska vetenskapsvärlden är evidens. Vi har ett särskild myndighet, Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), som är satt att värdera behandlingsformer och medicinska metoder utifrån graden av evidens (bevisgrad sett i ett strikt naturvetenskapligt perspektiv). SBU har i en Alert-rapport ( ) redovisat att mjuk beröring kan antas sänka stress samt ha positiv inverkan på depression, ångest, humör, vaken- och kontaktbarhet. Det nuvarande kunskapsläget är dock för litet för att några säkra slutsatser ska kunna dras. Man förordar större multicenterstudier innan metoden införs som en

5 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke behandlingsrutin. Vid Centrum för omvårdnadsvetenskap i Örebro pågår studier om effekten av s k taktil beröring i vården av personer med demenssjukdomar och då särskilt vid aggressivitet. I en annan SBU Alert-rapport ( ) konstateras att effekten av akupunktur som rehabiliteringsmetod vid stroke uppvisar en måttlig grad av evidens. Även här förordas fler brett upplagda studier innan man anser sig kunna rekommendera akupunktur som rutinbehandling. Intresset finns men misstänksamheten är stor. SBU skulle nog ha ett och annat att anmärka på i den vetenskapliga designen i Theorell et al:s (aa, sid ) undersökning, inte minst det faktum att man saknat en jämförelsegrupp. Detta innebär att det inte går att uttala sig om effekterna av de specifika behandlingsmetoderna överhuvudtaget. Författarna är också medvetna om studiens svagheter och man drar därför inga förhastade slutsatser av sitt resultat. Det räcker i vetenskapliga sammanhang inte med att den enskilda personen tycker sig må bra i en speciell behandling man måste kunna belägga med objektiva metoder att en förbättring skett t ex genom att mäta blodtryck och hormonhalter. Först då kan det objektivt fastslås att vederbörande mår bra. I en lokaltidning kunde man läsa om en 13-åring som kom till en akutmottagning för smärtor i ett ben och svårigheter att gå. Efter att ha blivit hemskickad tre gånger med det lugnande beskedet att det inte fanns några fel kunde sjukvårdspersonalen vid det fjärde besöket konstatera en dubbelfraktur på underbenet. Kanske är det också så att den traditionella medicinen i sitt sanningssökande är mer benägen att stimulera kamp och flyktsystemet hos patienten. Kanske är det så att vad som aktiveras med hjälp av de komplementära metoderna är kroppens lugn och ro - system. Vad bör göras? Många vägar bär mot hälsa. Jag uppfattar att samtliga våra författare förespråkar en helhetssyn i bemärkelsen att människan består av kropp själ som kommunicerande kärl. En somatisk intervention får effekt inte bara i kroppen utan även i själen och vise versa. Jag återkommer till Lowen&Lowen och deras beskrivning av den levande människan: Den störste og vigtigste del av vores selvudtryk er ubevidst. En yndefuld måde at vaere på, öjnenes glans, stemmens klang, en generel udstråling af at vaere levende og vibrerende, udtryckker i höjere grad hvem vi er end ord og handlinger. Disse kvaliteter kan man imidlertid ikke opdyrke ved viljens hjaelp. De er udtryck for fölelsesmessig og fysisk sundhed." (aa sid 48) Uvnäs Moberg avviker såtillvida att hennes utgångspunkt är ett specifikt kroppseget hormon, oxytocin. På ett sätt företräder hon en traditionell naturvetenskaplig vetenskapssyn och man kan ana att hon helst av allt skulle vilja kunna erbjuda oxytocintabletter till alla behövande (aa, sid 181). Nu låter det sig inte göras då upptagningsförmågan av oxytocin via magtarmkanalen är bristfällig och intravenösa eller intramuskulära injektionsalternativ är alltför användarovänliga. Vad som står tillbuds är att göra människor medvetna om hur man kan stimulera sin egen produktion av lugn och ro - hormonet. Oxytocinet blir till en bro som förbinder samtliga våra författare. De metoder och tekniker som förespråkas bidrar, en del mer och en del kanske något, mindre till att stimulera oxytocinproduktionen hos utövare, patienter och klienter. Ångest kan behandlas på många olika sätt. Öhman ger en överskådlig redogörelse av vad som stod till buds vid tiden för bokens utgivning (aa, sid ). Det farmakologiska alternativet

6 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke med antidepressiva av typen SSRI-preparat har tillkommit från mitten av 1990-talet och anses i kombination med kognitiv beteendeterapi vara högeffektivt inte minst mot panik- och s k fritt flytande ångest. En i vårt sammanhang kanske mer intressant strategi är att lära personen ifråga att ta kommando över ångesten av egen kraft. Med hjälp av s k tillämpad avslappning lär man personen att på mycket kort tid, inom loppet av en minut, uppnå ett tillstånd av djup avslappning. Man lägger också till ett tecken, som exempel ges att man säger till sig själv: Spänn av!. Med hjälp av den här tekniken har man nått stora framgångar i att ge personer med svår ångest ett verktyg att motverka attacker redan innan de hunnit uppstå. Tekniken används också av personer med epilepsi för att kontrollera sina anfall. Öhman nämner också psykodynamisk terapi men menar att det saknas evidens för att terapin är verksam mot ångesten som sådan. Utvärderingsforskningen har på senare år även riktat sitt intresse mot fler terapiformer än kognitiv beteende terapi och kognitiv psykoterapi så vi kan säkert se fram emot forskningsresultat som ger oss en bredare bild av hur olika behandlingsformer påverkar vår kropp - själ. Som sagt - många vägar bär mot hälsa. Inom psykiatrin har samtalet varit ett av de främsta verktygen att nå in i människans psykologi. På senare tid har observationen av samspelsmönster blivit en viktig kunskapskälla för utvecklingspsykologer och behandlare. Stern (1992, sid 27f) talar om det kliniska respektive det observerade spädbarnet. Det kliniska spädbarnet får representera en rekonstruktion av den vuxnes berättelse och behandlarens tolkning och analys av både den vuxne och dennes berättelse. Det observerade spädbarnet är den bild vi får att barnet här och nu i direkt observation av gester, mimik och ljud. Observation och delaktighet i ett skeende där hela människan deltar bli viktig. Handlingar blir lika viktiga som berättelser. Handlingar och gester väcker minnen och minnen aktiverar känslor. Helhet i stället för del. Så många sinnessystem som möjligt kan aktiveras. Huden är vårt största organ, utrustad med en mängd receptorer känsliga för olika stimuli. Huden utgör också vår yttersta gräns mot omvärlden och kan fungera som skydd men också som kontaktyta. Om man klappar på ett djur, varför inte en hund, ca 40 ggr per minut så sjunker blodtrycket, nivån av stresshormoner sjunker, den sociala interaktionen ökar, tillväxt hos ungar och vuxna ökar samt till yttermera visso sänks svanstemperaturen (på hunden) (Uvnäs Moberg, aa, sid 133). Samma borde väl också gälla människor. Man vet att kontakten med djur aktiverar lugn och ro-systemet hos människor en kunskap som utnyttjas inom äldre- och handikappomsorg. I vården är vi vana att beröra människor vi har på senare tid också blivit mer medvetna om hur vi berör andra och med vilken känsla. Taktil beröring är en metod som är mycket tydligt och som utförs på ett sätt att den behandlade alltid ska känna kontroll över vad som sker och inte drabbas av någon obehaglig överraskning. Gränsen mellan att uppfatta beröringen läkande och rogivande eller som ett övergrepp kan vara hårfin om behandlaren är okänslig. Huden tar ju inte bara emot utan den fungerar ju också som ett skydd. Inom kroppspsykoterapin pratar man om kroppspansar (Dropsy, aa sid 104). Djupt traumatiserade personer kan vara rädda för beröring (Teszáry i Theorell, aa sid Wilks, 2001, sid 205f). Kroppen blockerar strömmen av energier, kapslar in känslor och förhindrar möjligheter till känsloutlevelser. Ibland sätter sig blockeringen i en bestämd kroppsdel, som i fallet frozen shoulder i Teszáry s beskrivning. I psykodrama kan flera olika metodologiska möjligheter prövas och utforskas. Beröring, dans, musik, avspännings- och andningsövningar kan användas i uppvärmingsfasen och även i själva dramat. Genom att låta kroppen bli en del av scenen och genom att regissören observerar inte bara vad huvudpersonen säger utan också hur

7 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke hans röst låter, hur hans kropp rör sig, vad som händer i ansiktet kan huvudpersonen medvetandegöras och få kontakt med underliggande blockerade känslor. Det har utvecklats olika terapiformer kring olika konstformer, musikterapi, dansterapi, bildterapi och däremellan flera blandformer. Bild används numer som hjälpmedel inom snart sett varenda psykoterapiform, symboldrama, kognitiv psykoterapi, gestaltterapi, psykodrama, dialektisk beteendeterapi etc. Musik och dans är kanske lite mindre vanligt, men man kan hitta inslag av detta i psykodrama och gestaltterapi. Dropsy är utbildad dansare och hans metod har inspirerat sjukgymnasten Gertrud Roxendal att utveckla en svensk variant, Basal kroppskännedom (BK), en metod som fått stor spridning inom den offentliga hälso- och sjukvården. Ett grundantagande om psykosomatiska störningar är, som tidigare nämnts, svårigheter att bearbeta känslor verbalt. Konstterapier antas därför vara särskilt lämpliga för den typen av störning. Theorells forskningsprojekt När orden inte räcker syftade till att just utforska effekterna av dans, musik, bild och psykodrama för dessa patienters problematik. En annan idé forskarna hade var att man i det fyra olika konstformerna kunde följa en kronologisk utvecklingspsykologisk ordning. Dans och musik stimulerar de sinnen vi först får tillgång till medan bild och drama kräver en mer välutvecklad symboliseringsförmåga. (Theorell&Konsarki, aa sid 21). Dansen och musiken fungerar som befriare av blockerade energier och därmed känslor (Theorell, aa, sid 48 och 58). Den gemensamma nämnaren för alla dessa olika terapiformer med inslag av konst, rörelse och drama är att de verkar befriande, att energiströmmar och känslor kan släppas fram, att blockeringar släpper. Allt detta får även effekter på oxytocinproduktionen och kroppens lugn- och ro och må bra - system aktiveras, att smärttillstånd orsakade av muskelspänningar lindras och att en ökad kroppsmedvetenhet och lyhördhet för kroppens signaler kan verka förebyggande mot ohälsa. Teoretiska perspektiv och praktisk erfarenhet Nu vill jag lämna den formella stilen och bli lite mer personlig. Jag märker hur de fasta ramarna för det här arbetet inverkar blockerar min kreativitet och så är det ofta numera för min del. Jag blir mer och mer upproriskt mot alla måsten och krav på disciplin och ordning. Fast jag vet ju att ordningen i ett större perspektiv fungerar som det kitt som håller samman vårt samhälle i sina delar och i sin helhet. Så är det väl också med den ordning som styr vår hälso- och sjukvård. Det kanske är så att de komplementära metoder som blir alltmer efterfrågade av människor är i sig ett hot mot den bestående medicinska ordningen. Vad skulle bli effekten av att man tillät alternativa behandlingsmetoder i vården? Tja??!! En sak vet man i alla fall och det är att en överväldigande del av alla de s k skolmedicinska behandlingsmetoder som dagligen praktiseras inom vår allmänna hälso- och sjukvård saknar evidens enligt SBU:s kriterier. Det märkliga är att det räcker inte med att människor säger sig må bra i samband med en viss behandling. Man kan fråga sig vad är egentligen det grundläggande syftet med vår hälso- och sjukvård? Nåväl åter till ordningen Lugn och ro har varit mitt bestående intryck av vår kurs så här långt. Rogivande andningsövningar, avspänning, ansiktsmassage, hypnodrama med bilateral stimulering, att befästa det goda, den trygga platsen etc etc allt detta sammantaget har hjälpt till att skapa en känsla hos mig av lugn och ro de två kurstillfällena har jag i efterhand kunnat uppleva som en trygg plats eller kanske hellre en asyl undan det som far runt kring mig där utanför. Den här känslan har jag kunnat frammana om jag så önskat. Jag har en

8 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke punkt på kroppen där jag kan lägga mina händer, känna hjärtats rytm, sjunka in i en lugn andning och kunna vila. Den teoretiska anknytningen känns som en upprepning av vad jag skrivit i de tidigare avsnitten. Varje moment av vad vi praktiserat kan relateras till litteraturen. Oxytocinteorin kan ju alltid plockas fram. Beröring, andning, rörelser, avspänning, dans, det goda fikat med frukt, juice och frallor you name it! Träningen i att med hjälp av kroppsuttryck försätta sig i en speciell känslostämning är intressant. Det här med att gå på promenad för sig själv och le och kanske skratta lite tyst fungerade likaså i övningen att hitta positioner för ilska kunde jag hitta verksamma delar. Verena Kast ger exempel på glädjeövningar och beskriver en metod för personen att rekonstruera sin glädjebiografi. Just detta att leta efter en tidigare period i sitt liv och som präglades av glädje, och att försöka försätta sig i samma känsla bl a med hjälp av sitt kroppsminne är spännande och verkningsfullt. Att det verkligen förhåller sig på det sättet har man funnit belägg för inom neuropsykologisk forskning (Damasio, 2003, sid 74ff). Handling och känsla kan ibland bliva ett. Ibland inte. Ibland kan handling och känsla vara motstridiga vilket exemplifieras genom det klassiska fenomenet dubbla budskap. Vid något tillfälle vill jag minnas att vi pratade om glädjen som människan grundkänsla. Vad menas med det? Betyder det att det är vår primära känsla som är överordnad andra känslor, eller är glädje en av flera grundkänslor? I kursen har vi pratat mycket om känslor men vi har inte fördjupat diskussionen och berört distinktionen mellan känslor, emotioner och affekter. Affektteorin har fått stor betydelse i den moderna utvecklingspsykologin och inom den snabbt expanderande neuropsykiatrin (Havnesköld&Risholm Mothander, 2002, sid ). I människans ansikte, som är affekternas spegel, kan man avläsa nio grundläggande affekter. Var och en av dessa grundaffekter varierar från mild till intensiv. De nio kan i sin tur delas in i tre undergrupper: Positiva affekter med metabudskapet stanna kvar här: Välbehag extas (glädje) Intresse iver Neutral affekt med uppgiften att rensa rören, d v s att bereda väg antingen för kamp flykt eller att stanna kvar i vällust och behag: Förvåning häpnad Negativa affekter med metabudskapet ändra på detta, slåss eller fly: Ilska raseri Rädsla skräck Ledsnad förtvivlan (sorg) Avsmak Avsky Skam förödmjukelse Grundaffekterna ingår i ett nedärvt biologiskt system och man kan hitta motsvarande hos de stora primaterna som schimpans, gorilla och orangutang. Förenklat kan man uttrycka det så att känslan är vad som uppstår då affekten kopplas till någon form av kognitivt medvetande. Utifrån det här perspektivet måste vi anta att människan har fler än en grundläggande känsla och att den ena kanske inte är överordnad den andra. Kanske vore det idé att föra in någon bok i kurslitteraturen som tar upp dessa aspekter om känslornas och emotionernas biologi

9 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke varför inte Damasios senaste: På spaning efter Spinoza om glädje, sorg och den kännande hjärnan. Det österländska perspektivet löper också som en röd tråd genom kurs och litteratur. Flera av psykologins klassiker var säkert inspirerade av österländskt tänkande, Freud, Jung, Reich, Maslow och deras efterföljare Lowen&Lowen, Dropsy, Roxendal etc. Jag kan ana att både kursdeltagare och kursledning samtliga har kännedom om och egen erfarenhet av österländskt tänkande och hälsofilosofi. Själv har jag via Aikido gått vidare till Qigong och Taichi. Jag har genomgått en treårig gruppterapi i Pesso - Boyden Psychomotor System också den metoden starkt influerad av dans, bioenergetics och med inslag av psykodramatiska tekniker. Samtliga dessa tekniker medverkar till att medvetandegöra våra levda kroppar. Tai chi chuan kallas ibland för meditation i rörelse. Rörelserna i taichi bidrar till att stimulera oxytocinsystemet. Taichi och Qigong kan utövas stående eller sittande och t o m i absolut stillhet. I det sistnämnda fallet genomförs formen i tanken med hjälp av inre bilder. Den traditionella kinesiska medicinen (TCM) hävdar att man i denna form stimulerar kroppens inre akupunkturpunkter. Samma sker i övningar som meridianavslappning där spänning kontra avspänning sker i tur och ordning i kroppsdel efter kroppsdel. Man begränsar sig inte till endast yttre delar av kroppen utan man koncentrerar sig även på inre organ som hjärta, lever, njurar, tarmar, kön etc. Ibland kan sådana övningar upplevas obehagliga. Jag kan t ex ibland uppleva obehagskänslor från hjärta och kärl i form av kännbara pulsationer. Jag kom i kontakt med det obehaget i samband med att vi gjorde hjärtmeditationen. Min egen praktik Jag arbetar sedan tre år som ledare av en sorgbehandlingsgrupp. Gruppen består av två ledare och åtta deltagare. Målgruppen är personer som fastnat i sin sorg efter att ha förlorat någon närstående det handlar alltså enbart om förluster i samband med dödsfall. Gruppen är öppen så till vida att man deltar till dess man känner sig redo att leva vidare utan att vara hämmad och begränsad av oförlösta sorger. I metoden som vi arbetar efter har vi vävt in inslag från psykodrama, gestaltterapi och kognitiv beteendeterapi. Vi lägger stor vikt vid kroppsmedvetande. Bearbetningen sker på flera plan. Mellan gruppträffarna får deltagarna hemuppgifter. Oftast fungera dessa som exponeringsövningar där deltagaren utsätter sig för något som han eller hon har känt rädsla eller ångest inför. Det kan t ex vara att besöka den vårdavdelning som den anhöriga dog på, eller att besöka graven, eller att gå upp på vinden och rensa i efterlämnade saker ifrån den döda. Personen får sedan berätta i gruppen om detta vi uppmärksammar vad som händer i kroppsspråk, gester, mimik, röst, ansiktsfärg, blicken etc och stannar ofta upp den som berättar genom att t ex fråga Vad händer nu? Eller: jag ser att du får tårar i ögonen Vad händer? Om personen själv noterar sina reaktioner förhåller vi oss mer passiva om inte så intervenerar vi. Beröring är en ständigt närvarande del i behandlingen. Antingen att en av oss ledare frågar om det är ok att ge stöd i form av någon form av beröring det kan vara att gruppledaren ställer sig bakom personen för att ge stöd åt huvud, axlar och nacke eller att två av gruppdeltagarna sätter sig intill personen så att denne får kontakt från sidorna eller att deltagaren får stödja sina fötter mot en annan person. Detta är exempel på beröring då personen är sittande i gruppringen. I samband med psykodramatiska vinjetter förekommer ju också kroppskontakter mellan protagonisten och hjälp - jagen. Vi har flera exempel på hur deltagare som förlorat sina partners beskriver att saknaden efter att känna en annans närhet är bland det svåraste de har att hantera.

10 Bert Palmblad, Kropp känsla tanke En deltagare, en yngre man med svåra tvångshandlingar, har funnit ett verksamt medel i den bilaterala förstärkningen. Han har förlagt det goda lugnet och tryggheten i en punkt över bröstet. I samband med att vi skiljdes åt inför helgerna så undrade han om han inte kunde få ringa till någon av oss om han fick allt för jobbiga tvångstankar i samband med uppehållet. Vi frågade om han kunde hitta något alternativ för att klara att hantera tvånget på egen hand och han har löst det så (i varje fall hitintills) att han ska söka upp sin lugna och trygga plats med hjälp av att lägga sina händer över bröstet och försöka återuppleva värmen, lugnet och tryggheten. Musik är verksamt. Deltagarna uppmanas att ta med sig cd-skivor med musik som på ett eller annat sätt har berört dem i deras förhållande till den döda. En deltagare målade sig igenom hela behandlingen hon dokumenterade med hjälp av bilder sitt stämningsläge vid inledningen av behandlingen, i mitten och i samband med avslutningen. För egen del försöker jag så gott det går att stimulera lugn och ro - systemet med varierande framgång måste jag tillstå. Jag trivs bäst med taichi, qigong, avslappning och långdistanslöpning. Då jag springer kan jag bäst uppnå det där meditativa tillståndet då kropp - själ är synkroniserad, tidsuppfattningen är upphävd, andning, puls och löpsteg är i ett och tankarna flyter fritt. Samma sak kan hända då taichi - rörelserna flyter som bäst koncentrationen är helt i rörelsen och om tankarna rymmer sin väg och hittar andra objekt än just rörelsen i nuet ja, då har koncentrationen brutits och därmed även rörelsen. Avslutningsord Jag tycker att examinationsuppgiften har varit rolig och stimulerande. Jag är nöjd med flera av böckerna i kurslitteraturen men inte med alla. Dropsy och Lowen&Lowen beskriver ett likartat innehåll på lite olika sätt om jag fick välja så förordar jag den sistnämnda som är användbar både med sin teoretiska introduktion och med sina många åskådliggörande övningsexempel. Jag har inte känt någon entusiasm inför Kast och Wilks. Kanske jag har uppfattat dom som alltför schabloniserande. Wilks, t ex behandlar känsla och förnuft som två polariteter, att logiskt och analytiskt tänkande är skilt från känslomässiga reaktioner, d v s att låta känslorna styra. Just detta område är vad Damasio håller på att utforska och en av hans teser är att logiskt tänkande och känslomässiga reaktioner är starkt förbundna med varandra, ja, t o m att känslorna är nödvändiga förutsättningar för ett rationellt förnuft inte att det ena är skilt från det andra. Detta tycker jag är ett spännande och utmanande resonemang och jag tycker att det vore värdefullt att lyfta in det i kursen via kurslitteraturen. Psykodrama är i många stycken en förenande och brobyggande filosofi, teori och metod. I psykodrama kan känsla tanke och handling förenas. Ett kognitivt ett psykodynamiskt och ett behavouristiskt förhållningssätt kan rymmas inom ramen för psykodrama. Detta är ett förhållningssätt i tiden det nya bio-psyko-sociala forskningen visar vägen mot en helhetssyn på människan det är på tiden!

11 Referenser 1. Carlsson, A., Carlsson, L. (2001). Hjärnans budbärare. Lund: Studentlitteratur. 2. Damasio, A. (2003). På spaning efter Spinoza Glädje, sorg och den kännande hjärnan. Stockholm: Natur och Kultur. 3. Dropsy, J. (1998). Leva i sin kropp Kroppsuttryck och mänsklig kontakt. Stockholm: Natur och Kultur. 4. Havnesköld, L. Risholm Mothander, P. (2002). Utvecklingspsykologi Psykodynamisk teori i nya perspektiv. Stockholm: Liber. 5. Kast, V. (1999). Glädje, inspiration, hopp Om att hitta känslorna som lyfter. Stockholm: Natur och Kultur. 6. Lowen, A., Lowen, L. (1998). Bioenergetiske kropsövelser. Köbenhavn: Borgen. 7. Mortazavi Asl, Modjtaba. (2001). Alexithymia a Psychological Analysis Based on Clinical and Healthy Individuals. Doctoral dissertation. Studia Psychologica Upsaliensia 19. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 8. SBU Alert-rapport ( ) 9. SBU Alert-rapport ( ) 10. Stern, D N. (1992). Spädbarnets interpersonella värld. Stockholm: Natur och Kultur. 11. Theorell, T. (Red.) (1998). När orden inte räcker Läkning av psykosomatisk sjukdom genom terapeutiskt arbete med musik, dans, bild och psykodrama. Stockholm: Natur och Kultur. 12. Uvnäs Moberg, K. (2000). Lugn och beröring Oxytocinets läkande verkan i kroppen. Stockholm: Natur och Kultur. 13. Wilks, F. (2001). Intelligenta känslor. Malmö: Richters. 14. Öhman, A. (1994). Rädsla, ångest, fobi. Lund: Scandinavian University Press.

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola

BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG. Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola BERÖRING ETT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INOM VÅRD OCH OMSORG Berit Seiger Cronfalk leg ssk, Med dr, klinisk lektor Ersta Sköndal högskola Jag känner mig trygg och bekräftad av någon som har en utvecklad känslighet

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera.

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera. BIM Introduktionsprogram 6 steg till att ta reda på vad du vill och hur du kommer dit. 1. Ta reda på vad du vill 2. Följ universums tecken 3. Ta dig själv och det du gör på allvar 4. Gör en ceremoni 5.

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar

Sömnbehandling i grupp. Mina registreringar Sömnbehandling i grupp Mina registreringar Sömnbehandling i grupp, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2014 Innehåll Välkommen till sömnbehandling Sömndagbok och mina vanor Sömndagbok Veckans aktiviteter Mål

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv!

G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! G-kraft - Din väg till ett mer balanserat liv! Traditionell kinesisk medicin kan hjälpa Traditionell kinesisk medicin kan behandla både akuta och kroniska sjukdomstillstånd. Inom den kinesiska medicinen

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

NISSAN HÄLSOCENTER. Meditation. Yoga & QiGong. Personlig utveckling. Healing. Färglära. Hypnos & Regression Tänk kreativt! Lev positivt!

NISSAN HÄLSOCENTER. Meditation. Yoga & QiGong. Personlig utveckling. Healing. Färglära. Hypnos & Regression Tänk kreativt! Lev positivt! NISSAN HÄLSOCENTER Yoga & QiGong Meditation Personlig utveckling Healing Färglära Hypnos & Regression Tänk kreativt! Lev positivt! KURSER VÅREN 2015 YOGA & QIGONG nybörjar- och fortsättningskurs HATHA-YOGA

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating.

En genväg till djup avslappning och meditation. Floating. En genväg till djup avslappning och meditation Floating. FLOATING återskapar balans Att flyta i ett viktlöst tillstånd och låta hjärnan vila från intryck, såsom ljud, ljus, tryck och friktioner frigör

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Utbildningen är intensiv och kan vara personligt utmanande. Vågar och kan du vara dig själv, visa dina starka och svaga

Läs mer

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas.

Ett första steg i att påminna dig om att andas optimalt är att lägga märke till hur du andas. Favoritmeditationer Här hittar några andningsövningar, två föremålsmeditationer och två visualiseringmeditationer. Prova dig fram till vilken den eller de som passar dig bäst. När du mediterar till dessa

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

YOGA 3 MINUTER (Y3) # 1

YOGA 3 MINUTER (Y3) # 1 MEDICINSK YOGA MEDIYOGA YOGA 3 MINUTER (Y3) # 1 ETT CD-HÄFTE I SERIEN - VERKTYG FÖR SJÄLVLÄKNING - SAMMANSTÄLLT AV GÖRAN BOLL IMY - Institutet för Medicinsk Yoga Värtavägen 35 115 29 Stockholm Tel: 08

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer Mindfulness som intervention i Familjekonstellationer Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det. Jon Kabat Zinn Vad är mindfulness? Ett förhållningssätt: o

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

Emma Gran 2014. www.emmagran.se

Emma Gran 2014. www.emmagran.se Original Play Emma Gran 2014 www.emmagran.se Emma Gran Utbildad i Original Play av grundaren Fred O. Donaldson, sedan 2006 Koreograf (Master of Arts) och danspedagog Arbetar med Original Play och Skapande

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar: Kroppsspråk och tal Introduktion I detta avsnitt kommer du lära dig ett par grundläggande saker för kontakt med andra människor. I kontakt med andra använder vi både ord och kroppsspråk. Du kommer att

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Introduktion till compassionfokuserad terapi. Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07

Introduktion till compassionfokuserad terapi. Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07 Introduktion till compassionfokuserad terapi Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07 COMPASSION EFFEKTEN att utveckla självtillit och inre trygghet

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc.

FATTA BESLUT (håll fast vid det, lita på det) = DETTA SKAPAR VARAKTIG FÖRÄNDRING. Det här gäller all förändring! Mat, rökning, golf etc. Tänk i golf. Cai Nilsson Som människor styrs vi av inlärda vanor och mönster, att bryta dessa gör oss osäkra och otrygga. (matvanor, rökning, motion osv..) Dessa måste brytas och ersättas med nya för att

Läs mer

Holistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz

Holistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz Holistisk YogaTerapi i samband med bipolär sjukdom, depression, ångest och liknande, enligt Ulrica Gulz sida 1 Holistisk YogaTerapi enligt Ulrica Gulz Vad menas med Holistisk Yogaterapi? HYT är en holistisk

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för social fobi. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för social fobi Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för social fobi. Detta program ger dig möjligheten att lära dig att bli fri från ångest

Läs mer

UTBILDNINGAR & KURSER PÅ DISTANS. Öronakupunktur Akupressur Medicinsk mobiliseringsterapeut Massageterapeut Idrottsmassör Massage Kinesiotaping

UTBILDNINGAR & KURSER PÅ DISTANS. Öronakupunktur Akupressur Medicinsk mobiliseringsterapeut Massageterapeut Idrottsmassör Massage Kinesiotaping UTBILDNINGAR & KURSER PÅ DISTANS Öronakupunktur Akupressur Medicinsk mobiliseringsterapeut Massageterapeut Idrottsmassör Massage Kinesiotaping Grundkurs - Öronakupunktur Öronakupunktur är precis som namnet

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Krisstöd vid allvarlig händelse

Krisstöd vid allvarlig händelse Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Uppsats av Paul Lindroos vid 5-poängsutbildningen vid Ersta Sköndal Högskola.

Uppsats av Paul Lindroos vid 5-poängsutbildningen vid Ersta Sköndal Högskola. Psykodrama och kroppen Uppsats av Paul Lindroos vid 5-poängsutbildningen vid Ersta Sköndal Högskola. Examinator: Ann Helleday Jag har i denna redovisning använt mig av delar av den kurslitteratur som vi

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se Affektfokuserad psykoterapi i praktiken www.affekta.se Freud Malan / Davanloo Rogers / Perls Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy (ISTDP) Patricia Coughlin Affect Phobia Therapy (APT) Leigh McCullough

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression. Mindfulness?

Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression. Mindfulness? Mindfulnessbaserad metodik vid stress och depression ISM, Nätverket för behandling och prevention, 26/11-09 Henrik Kok Leg. sjukgymnast Leg. psykoterapeut med KBT-inriktning Naturligt Vis, www.naturligt-vis.se,

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning,

Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, Utseende, hållning, gester, rörelser, placering i rum, blick, avstånd, hy, kläder, skägg, mimik, känslouttryck, dofter, beröring, andning, återspegling m.m. I kommunikation med andra människor Studier

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Aktiv avspänning. En övningsbeskrivning av Peter Niesing

Aktiv avspänning. En övningsbeskrivning av Peter Niesing Aktiv avspänning En övningsbeskrivning av Peter Niesing Redigerad och försedd med fotografier av Kristin Olsson Introduktion Aktiv avspänning bygger på de kinesiska metoderna Nei-yang-kung och Ch iang-chuang-kung,

Läs mer