Psykisk ohälsa. vid astma och allergi. Alf Tunsäter, Leif Bjermer, Skånes Universitetssjukhus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk ohälsa. vid astma och allergi. Alf Tunsäter, Leif Bjermer, Skånes Universitetssjukhus"

Transkript

1 Psykisk ohälsa vid astma och allergi sammanfattning Artikeln belyser sambanden mellan astma, ångest, depression, astmakontroll och hälsorelaterad livskvalitet. Vi tar också upp begreppet psykoneuroimmunologi där det finns ett samband mellan stress, ångest, depression och immunologisk sjukdomsaktivitet. Med hjälp av validerade frågeformulär har de sista årens forskning visat klara samband mellan psykisk ohälsa och dålig astmakontroll, låg livskvalitet och dålig följsamhet till behandling. Frågan om den psykiska ohälsan försämrar astman eller om dåligt kontrollerad astma ger psykisk ohälsa är dock inte slutgiltigt besvarad. Argument finns för båda riktningarna. Då forskningen pekar på att det hos astmatiker finns upp till sex gånger så många med ångest och depression som hos befolkningen utan astma, är hänsynstagande till psykisk ohälsa en viktig del av en holistisk syn på astmapatienten. Förhållandet mellan stress och astma belyses. Akut stress har en bronkvidgande effekt medan kronisk stress har en mer negativ inverkan. Kronisk stress har också en direkt effekt på immunsystemet som kan tänkas ha en, om inte utlösande, så åtminstone sjukdomsmodifierande effekt. Grunddragen i den psykobiologiska förklaringsmodellen förklaras. Konkluderingen är att vårdgivaren bör ta hänsyn till astmapatientens eventuella psykiska ohälsa att för att uppnå optimal astmakontroll och livskvalitet. kontaktadress: Alf Tunsäter, docent, överläkare Avdelningen för Lungmedicin och Allergologi Skånes Universitetssjukhus Lund Alf Tunsäter, Leif Bjermer, Skånes Universitetssjukhus Kronisk sjukdom är en av de starkaste riskfaktorerna för depression och man vet numera att även det omvända gäller depression är en riskfaktor för fysisk sjukdom och för tidig död (1). Även ångest har förknippats med kronisk sjukdom. Astma är en sjukdom som länge förknippats med såväl ångest som depression särskilt hos dem som har en svår och svårkontrollerad astma. Detta är inte märkligt med tanke på sjukdomens karaktär med i vissa fall livshotande attacker av andnöd. Stora medicinska auktoriteter som William Osler poängterade redan i slutet av 1800-talet att majoriteten av astmatiker hade en stark neurotisk komponent i sin sjukdom. Att förknippa astma med psykisk ohälsa är således inte något nytt, men frågan är om psykisk ohälsa har någon betydelse för astmakontroll. Hur vanligt är psykisk ohälsa hos astmatiker? WHO presenterade 2007 resultaten av en internationell studie av vuxna läkardiagnostiserade astmatiker i 17 länder som genomgick en standardiserad och strukturerad psykiatrisk intervju (2). Man fann jämfört med icke astmatiker en odds ratio för depression på 1,6 och för ångest 1,5. Flera studier har sedan dess talat i samma riktning. Ångest och depression har var för sig visat sig vara upp till sex gånger vanligare hos de med läkardiagnostiserad astma jämfört med normalbefolkningen (3, 4). Dessa tillstånd har visat sig vara vanligare hos astmatiker som upplevt livsfarliga astmaattacker. Mätmetoder för ångest och depression Ett av de vanligaste sätten att mäta ångest och depression är med hjälp av HAD-skalan (Hospital Anxiety and Depression Scale) (5). Skalan är avsedd att användas i somatisk vård och primärvård. Testet är validerat och är lätt att använda. Det får rum på en A4-sida och innehåller sju frågor för ångest och sju för depression. Det tar fem minuter att fylla i och man kan få max 3 poäng för varje fråga. En sammanlagd poäng på över 10 för de sju frågorna indikerar hög sannolikhet för ångest respektive depression. Andra exempel på instrument som mäter dessa variabler är «Beck depression inventory» och «State Trait Anxiety Inventory». Hur kan ångest och depression påverka astma? Psykisk ohälsa kan påverka astma på flera sätt. Först bör dock poängteras att ångest kan vara en helt normal reaktion på astmasymtom som dyspné. Även depression kan vara en fullt förståelig reaktion på en svårkontrollerad astmasjukdom där sjukdomen mer och mer påverkar individens liv. I en del fall kan dock såväl ångest som depression påverka sjukdomsbeteendet negativt. Det är visat att ångestfulla astmapatienter har svårare än andra att acceptera sin sjukdom och de har också svårt 6 allergi i prakxsis 3/2011

2 Ångest och depression har var för sig visat sig vara upp till sex gånger vanligare hos dem som har läkardiagnostiserad astma, jämfört med normalbefolkningen. foto: colourbox.com att acceptera de begränsningar som sjukdomen kan medföra. Den deprimerade patienten har ofta sämre kunskaper om sin sjukdom och har svårare att känna försämringssymtom, dvs de kan ha en förändrad symtomperception. Det har också visat sig att patienter med ångest och/eller depression har en sämre följsamhet till behandling (6). Psykoneuroimmunologi De senaste åren har man ägnat sig åt forskning om hur psykologiska och emotionella faktorer kan påverka immunologiska processer. Det finns hållpunkter för att psykologisk stress genom påverkan på immunsystemet kan påverka svårighetsgraden av atopisk sjukdom. Stress aktiverar HPA-axeln som i sin tur ökar nivåerna av glucocorticoider. Dessa kan på flera sätt påverka immun- och inflammationssvar. Genom att hämma Th1 cytokinproduktion och öka IL-4 och IL-13 produktion medverkar glucocorticoiderna till ett skifte i immunsvaret från Th1 till Th2 (7, 8, 9). Detta skifte förstärks av katekolaminer (adrenalin och noradrenalin) som frisätts vid stress och selektivt hämmar cellulär immunitet. Lokalt kan dock katekolaminerna under vissa omständigheter höja IL-8 produktionen i lungorna och därmed främja rekryteringen av leukocyter till en lokal inflammation (10, 11). Akut stress har visat sig minska allergen-inducerad luftvägsobstruktion (12). En stress som övergår till en kronisk stress har emellertid visat sig påverka immunsystemet negativt. Liu och medarbetare (13) kunde redan 2002 visa att stress kan öka den allergiska inflammationen hos lätta astmatiker. I en studie på 20 studenter med allergisk astma allergi i prakxsis 3/2011 7

3 genomfördes allergenprovokation vid olika tillfällen under studieterminen. Eleverna skilde sig inte åt i utgångsläget, men de som provocerades under den mest intensiva examensperioden fick en kraftigare senreaktion med ökad mängd eosinofila granulocyter i sputum (13). Kumlien Georén och medarbetare har studerat hur akut stress påverkar inducerad inflammation i lungor och näsa beroende på om den kommer före, efter eller både före och efter (14). Studien som publicerades 2008 utfördes på möss som har många fysiologiska likheter med hur känslomässig stress påverkar människor. Ovalbumin (OVA) sensibiliserade möss exponerades för en nasal OVA provokation. En grupp av möss utsattes för stress 2 timmar före provokationen. En annan grupp utsattes för stress 2 timmar efter provokationen. En tredje grupp utsattes för stress både före och efter provokationen. Ytterligare en grupp möss behandlades som den första gruppen, men fick behandling med metyrapone, som blockerar cortisolsyntesen, innan de utsattes för stressen. Stressen för mössen bestod i att de hindrades att röra på sig genom att de placerades i ett smalt plaströr under två timmar. Som utvärdering av det inflammatoriska svaret i de olika grupperna analyserades bronkioalveolär lavagevätska, lung- och nasal vävnad samt benmärg. Resultaten visade att en kort stress före provokationen hade en skyddande effekt på inflammationen minskat antal eosinofila celler och lymfocyter i sköljvätskan från lungorna, minskad invandring av inflammatoriska celler i näsmucosan och minskade tecken på inflammation i lungvävnaden. Någon effekt på eosinofila celler i benmärgen sågs inte efter akut stress. Stress efter provokationen hade ingen effekt på den allergiska inflammationen. Inte heller såg man någon effekt i den grupp som utsatts för stress såväl före som efter provokationen. Minskningen av inflammation i den grupp som stressades före provokationen förhindrades om mössen var förbehandlade med metyrapone. figur 1 Exempel på faktorer som kan påverka förloppet vid en graviditet. Kronisk sjukdom som astma och allergi utsätter kroppen för olika grader av biologisk stress. Olika faktorer, liksom stressen i sig påverkar immunsystemet som i sin tur kan ha betydelse för gravdtetens förlopp. Stressande faktorer Graviditet Kronisk sjukdom (astma, allergi) Socioekonomiska faktorer Barndomstrauma Psykisk stress Upplevd inre oro/stress Ångest Depression Graviditetsspecifik stress Immunologisk respons Hälsa under graviditet Fosterutveckling Graviditietsförlop «Cooping» strategi Självbild självförtroende Socialt nätverk Religion Livsstil/beteende Drogbruk Tobak, alkohol Sömn Träning Diet, övervikt Detta talar för att den hämmande effekten på luftvägsinflammationen är cortisonberoende. I nässlemhinnan hämmades inte inflammationen totalt varför författarna menar att den nasala inflammationen kanske regleras av bl a katekolaminer. Även mastcellsaktivering kan vara inblandad. Denna studie ville genom sin design efterlikna akut (före provokation) och kronisk (både före och efter provokation) stress hos människa. Särskilt den kroniska stressens inverkan på luftvägsinflammation hos människa bör studeras vidare. Atopiska personer har delvis ett annat immunologiskt svar på stress än icke-atopiker. Detta har bl a visats av Olgart Höglund och medarbetare (15). 41 medicinstuderande, varav 22 med verifierad allergi (alla hade rinit och 16 individer hade astma), studerades under låg stress (under sommarferien) och under hög stress (en dag mellan muntlig och skriftlig tenta under en vecka med stor sluttentamen). Stressupplevelsen och ångesten ökade både hos atopiker och icke-atopiker, medan cortisol endast ökade hos atopikerna. Resultaten visade vidare en minskning av cytokiner hos stressade individer, såväl hos atopiker som hos icke-atopiker. Det gäller både Th1 (IFN-gamma, IL2) och Th2 (IL-4 och IL-5). Vid hög stress var dock minskningen av Th1 cytokiner mer uttalad hos atopiker vilket medförde en Th2 dominans. En möjlig förklaring till detta kan vara den dramatiska minskningen av NK-celler man såg hos atopikerna. Dessa celler producerar IFN-gamma. Att atopiker har ett annorlunda immunsvar på stress kan få en ökad betydelse för omhändertagandet av den atopiske patienten. Moderns stress och allergi/astma hos barn Utöver den ärftliga komponenten kan moderns stress sannolikt också ha en direkt psykoimmunologisk påverkan på barnet. Normalt sker hos den gravida mamman en attenuering av immunresponsen i uterus, framför allt under 3:e trimestern. Stress kan förhindra 8 allergi i prakxsis 3/2011

4 denna attenuering vilket leder till en ökad risk för både missfall och försämrad fostertillväxt. Detta kan vara en bidragande orsak till varför kvinnor med dåligt kontrollerad astma har en klart ökad missfallsrisk (16). Wright och medarbetare har visat att kronisk stress hos mamman är associerad med en «atopisk immunprofil» hos barn som är disponerande. Barn till stressad förälder hade ökad frekvens «tidig wheeze» oberoende av andra faktorer som virusinfektion, amningsmönster, allergen exponering, passiv rökning m.m. (17). Mammans stress kan sannolikt påverka barnet redan under fosterlivet. I en japansk studie fann man en stark koppling mellan moderns stress under graviditet, IgE-nivåer i navelsträngsblod och risk att utveckla atopisk dermatit under det första levnadsåret (18). I en nyligen publicerad amerikansk studie fann man att barn till mödrar som upplevde sig stressade under graviditeten (PSS=Percieved Stress Scale) eller som hade vissa symptom på postnatal depression (PNDS=Post Natal Depression Score) hade en signifikant ökad risk att drabbas av attacker med wheeze under det första året (19) (figur 1). Det är emellertid inte bara mammans stress som kan ha betydelse under de första åren. I en tvillingstudie fann man att maternal stress förvisso ökade risken för att barnet skulle få astma under det första året, medan pappans stress och depressionsbesvär påverkade risken under de första tre åren (20). Astmakontroll Man har på sista tiden sökt efter samband mellan stress, ångest, depression och astmakontroll. Graden av astmakontroll kan mätas på flera sätt. Ett vanligt sätt är med hjälp av Astma Kontroll Test (ACT) som är ett validerat självadministrerande frågeformulär (21). Det består av fem frågor relaterade till de senaste fyra veckorna med vardera fem svarsalternativ. Max-poängen är 25 och tyder på full astmakontroll. En poäng under 20 tyder på dålig astmakontroll. Studier har visat en koppling mellan moderns stress under graviditeten, IgE nivåer i navelsträngsblod och risk att utveckla atopisk dermatit under det första levnadsåret. Man har också funnit att barn till mödrar som upplevde sig stressade under graviditeten och hade tecken på postnatal depression hade ökad risk att drabbas av attacker med wheeze under det första levnadsåret. foto: colourbox.com Nyligen publicerades en studie vars syfte var att se i vilken utsträckning patientegenskaper inkluderande ångest och depression påverkade astmakontroll (22). 315 astmapatienter från tre italienska sjukhus ingick i studien, varav data erhölls från 294. Samtliga hade farmakologisk astmabehandling enligt GINA guidelines. Förutom demografiska data registrerades också spirometri, ångest och depression mätt med HAD-skalan, samt ACT för att mäta grad av astmakontroll. Resultaten visade en signifikant positiv korrelation mellan dålig astmakontroll och ångest (OR: 3,76) samt depression (OR: 2,45). Både ångest och depression var dessutom associerat till högre sjukvårdskonsumtion. Frågan är om depression och ångest leder till dålig astmakontroll eller om det omvända gäller, dvs dålig astmakontroll leder till ångest och depression. Även om studien inte var designad för att besvara denna fråga, menar författarna att resultaten kan tala för att ångest och depression kan öka patientens perception av symtom och därmed minska perceptionen av astmakontroll. De grundar sin uppfattning på den högre prevalensen av ångest och depression hos patienter med dåligt kontrollerad astma enligt ACT men kontrollerad enligt GINA guidelines samt brist på korrelation allergi i prakxsis 3/2011 9

5 mellan spirometriresultat och ångest och depression. Det positiva sambandet mellan astma, ångest och depression stöds av flera forskare. I en stor befolkningsstudie där validerade frågor ställdes via telefon i USA 2006 (23) undersökte man sambandet mellan depression, ångest, HRQOL, hälsobeteende och astmakontroll. Man fann att depression eller ångest hos personer med astma var associerat med försämrad HRQOL och riskbeteenden samt minskad astmakontroll jämfört med de astmatiker som ej hade ångest eller depression. De lyckades även visa ett dos-respons förhållande mellan depressionens svårighetsgrad och försämrad livskvalitet. Andra (24) har visat att depression hos astmatiker, när man kontrollerat för ångest, står för en stor påverkan på livskvaliteten. Behandling I en nyligen rapporterad studie involverande 87 barn med astma varav 48 partiellt kontrollerade, kunde man visa att psykologisk intervention gav en förbättrad astmakontroll och förbättrad livskvalitet mätt med PAQLQ (Pediatric Asthma Quality of Life Questionnaire). Denna förbättrade livskvalitet var associerad med en förbättrad förmåga att bemästra faktorer kring sin sjukdom (eng. «cooping strategi») (25). Studier med psykologisk intervention är svåra att placebokontrollera, något som också var fallet i denna studie. Det är således, inte minst av metodologiska skäl, svårt att få fram säkra stöd för att någon specifik behandling för ångest och depression hos astmatiker har någon säker effekt. SBU:s granskning 2000 kunde inte finna något säkert stöd i litteraturen. Inte heller Cochranes review av psykologiska interventioner vid astma kunde dra några säkra slutsatser (26). Motivet anges i första hand vara avsaknaden av rigorösa kontrollerade studier. Cochrane granskade metoder som kognitiv beteendeterapi (KBT), avslappning med eller utan biofeedback och rådgivning. Det är dock viktigt att komma ihåg att bristen på bevis för att någon psykologisk intervention hjälper inte betyder att inte någon metod skulle vara till hjälp. Det betyder bara att det inte gjorts tillräckligt bra kontrollerade studier. I en nyligen publicerad artikel om astma och psykologisk dysfunktion (27) framför författarna den meningen att det är möjligt att screening av våra astmapatienter avseende ångest och depression skulle vara värdefullt. Innan ytterligare forskning på området har gjorts vet vi inte om investeringen i tid och energi som detta skulle medföra skulle ge motsvarande utdelning. Slutsats Det finns således starka hållpunkter för ett positivt samband mellan ångest, depression, försämrad hälsorelaterad livskvalitet och dålig astmakontroll. Det finns idag validerade mätinstrument för att mäta dessa parametrar. Den psykoimmunologiska forskningen har kunnat visa hur atopiker har annorlunda immunologiskt svar på stress än icke-atopiker. Akut stress påverkar den allergiska inflammationen beroende på om den kommer före eller efter provokation med allergen. För att uppnå optimal astmakontroll och livskvalitet bör vårdgivaren ta hänsyn till astmapatientens eventuella psykiska ohälsa. referenser 1. Wulsin LR, Vaillant GE, Wells VE. A systematic review of the mortality of depression. Psychosom Med 1999; 61: Scott K, Von Korff M, Ormel J, et al. Mental disorders among adults with asthma: results from the World Mental Health Survey. Gen Hosp Psychiatry 2007; 29: doi.org/ /j.genhosppsych Goodwin RD, Jacobi F, Thefeld W. Mental disorders and asthma in the community. Arch Gen Psychiatry 2003; 60: doi.org/ /archpsyc Lavoie KL, Bacon SL, Barone S, Cartier A, Ditto B, Labrecque M. What is worse for asthma control and quality of life: depressive disorders, anxiety disorders, or both? Chest 2006; 130(4): /chest Zigmond AS, Snaith RP. The hospital anxiety and depression scale. Acta Psychiatr Scand 1983; 67: Cluley S, Cochrane GM. Psychological disorder in asthma is associated with poor control and poor adherence to inhaled steroids. Respiratory Medicine 2001; 95: Chrousos P. The hypothalamic-pituitary-adrenal axis and immune mediated inflammation. N Engl J Med 1995; 323: Elenkov IJ, Chrousos GP. Stress hormones, Th1/Th2 balance. Ann N Y Acad Sci 2004; 1024: Elenkov IJ. Glucocorticoids and the Th1/Th2 balance. Ann N Y Acad Sci 2004; 1024: Sheridan JF, Dobbs C, Brown D, Zwilling B. Psychoneuroimmunology: stress effects on pathogenesis and immunity during infection. Clin Mikrobiol Rev 1994; 7: Elenkov IJ, Chrousos GP. Stress hormones, proinflammatory and anti-inflammatory cytokines, and autoimmunity. Ann NY Acad Sci 2002; 966: Laube BL, Curbow BA, Fitzgerald ST, Spratt K. Early pulmonary response to allergen is attenuated during acute emotional stress in females with asthma. Eur Respir J 2003; 22: Liu LY, Coe CL, Swenson CA, Kelly EA, Kita H, Busse WW. School examinations enhance airway inflammation to antigen challenge. Am J Respir Crit Care Med 2002; 165: Kumlien Georén S, Olgart Höglund C, Tcacencu I, Wikström A.-C-, Stierna P. Timing-Dependent Effects of Restraint Stress on Eosinophilic Airway Inflammation in Mice. Neuroimmunomodulation 2008;15: Höglund OC et al. Changes in immune regulation in response to examination stress in atopic and healthy individuals. Clinical and Experimental Allergy 2006; 36: Christian LM (2011) Psychoneuroimmunology in pregnancy: Immune pathways linking stress with maternal health, adverse birth outcomes, and fetal development. Neuroscience and Biobehavioral Reviews 17. Wright RJ, Finn P., Contreras JP, Cohen S, Wright RO, Staudenmayer J, Wand M, Perkins D, Weiss ST and Gold DR (2004) Chronic caregiver stress and IgE expression, allergen-induced proliferation, and cytokine profiles in a birth cohort predisposed to atopy. J Allergy Clin Immunol 113, Wen HJ, Wang YJ, Lin YC, Chang CC, Shieh CC, Lung FW and Guo YL (2011) Prediction of atopic dermatitis in 2-yrold children by cord blood IgE, genetic polymorphisms in cytokine genes, and maternal mentality during pregnancy. Pediatric Allergy and Immunology 19. Wood RA, Bloomberg GR, Kattan M, Conroy K, Sandel MT, Dresen A, Gergen PJ, Gold DR, Schwarz JC, Visness CM and Gern JE (2011) Relationships among environmental exposures, cord blood cytokine responses, allergy, and wheeze at 1 year of age in an inner-city birth cohort (Urban Environment and Childhood Asthma study). J Allergy Clin Immunol 127, e Lange NE, Bunyavanich S, Silberg JL, Canino G, Rosner BA and Celedón JC (2011) Parental psychosocial stress and asthma morbidity in Puerto Rican twins. J Allergy Clin Immunol 127, e Nathan RA, Sorkness CA, Kosinski M, Schatz M, Li JT, Marcus P, et al. Development of the asthma control test: a survey for assessing asthma control. J Allergy Clin Immunol. 2004; 113(1): Di Marco F, Verga M, Santus P, Giovannelli F, Busatto P, Neri M, Girbino G, Bonini S, Centanni S. Close correlation between anxiety, depression, and asthma control. Respiratory Medicine 2010; 104: Strine TW, Mokdad AH, Balluz LS, Berry JT, Gonzalez O. Impact of Depression and Anxiety on Quality of Life, Health Behaviors, and Asthma Control Among Adults in the United States with Asthma, Journal of Asthma 2008; 45: Kullowatz A, Kanniess F, Dahme B, Magnussen H, Ritz T. Association of depression and anxiety with health care use and quality of life in asthma patients. Respiratory Medicine 2007; 101: Lahaye M., Fantini-Hauwel C., Van Broeck N., Bodart E. and Luminet O. (2011) Emotional competence and quality of life of children with asthma: The mediating effect of coping strategies. Psychology & Health 26. Yorke J, Fleming SL, Shuldham CM. Psychological interventions for adults with asthma. Cochrane Database Syst Rev 2006;(1): CD Thomas M, Bruton A, Moffatt M, Cleland J. Asthma and psychological dysfunction. Prim Care Respir J 2011; 20(x): xxx xxx Ahead of print. 10 allergi i prakxsis 3/2011

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta??

NO mätning och astma. NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Vad koster det??? Extra Kostnader. Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? NO mätning och astma NO och astmakontroll Gör det någon nytta?? Kostnad?? Vad är det mäter?? Nytta?? Søren Wille Barnkliniken Helsingborg NIOX Vad koster det??? NIOX mino 16 1 1 139 35 (år 1) 3 (år 2 &

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

astmabehandlingen Astma är inte en sjukdom utan Atopi Astma Allergi Intermittent/Perenn Fenotyp Debut Barn/Vuxen Ålder Komorbiditet ASA-intolerans

astmabehandlingen Astma är inte en sjukdom utan Atopi Astma Allergi Intermittent/Perenn Fenotyp Debut Barn/Vuxen Ålder Komorbiditet ASA-intolerans Genotyp, fenotyp, endotyp astmabehandlingen SAMMANFATTNING Astmasjukdomen bör betraktas som ett syndrom där flera olika faktorer så som arv, ålder, komorbiditet, livsstil och omgivningsfaktorer styr det

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014

Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen. 16 maj 2014 Välkommen till FaRs Dag! Rör på dig, sa själen 16 maj 2014 Vårdgivarguiden http://www.vardgivarguiden.se/far Stöd till vårdgivare www.viss.nu Information till allmänheten www.1177.se Affischer och broschyrer

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Värt att veta om astma

Värt att veta om astma Värt att veta om astma Det handlar om luft och några hinder på vägen OM DU HANTERAR DIN ASTMA RÄTT, SKA DU KUNNA LEVA ETT HELT NORMALT LIV. Alltför många förknippar astma med ett liv fyllt av begränsningar.

Läs mer

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition

Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling. Astma - Ny definition Patienter med svårbehandlad astma Hur gör vi? Riktlinjer för Astmabehandling Socialstyrelsen (2007) Nya 2015 Läkemedelsverket (2009) Nya 2015-16 Kerstin Romberg Näsets Läkargrupp Höllviken, AKC Lund GINA

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/

samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ Nytt från n stressforskningsfronten stress och återhämtning Psyko-neuro neuro-immuno-endokrina samspelet Fysisk aktivitet mot nedstämdhet/ mdhet/ångest Socialstyrelsens nya riktlinjer Lars-Gunnar Gunnarsson

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15. Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet

HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15. Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet HÄLSA OCH UTVECKLING I FAMILJER MED PSYKOSOCIAL RISK SFOG-JÖNKÖPING 26/8-15 Carl Göran Svedin, professor BUP/IKE Linköpings Universitet Deltagare All gravida kvinnor vid MVC 1983 med beräknad nedkomst

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Födoämnesallergi - Provokation

Födoämnesallergi - Provokation Födoämnesallergi - provokation 1(6) Födoämnesallergi - Provokation Detta PM avser IgE-förmedlade reaktioner. Bakgrund. Födoämnesallergi definieras som en avvikande reaktion på ett födoämne, en reaktion

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^) Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40

Läs mer

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN

EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar och hälsa EPIDEMIOLOGISKA STUDIER HOS BARN OCH VUXNA I SKÅNE EBBA MALMQVIST, DR. MILJÖMEDICIN Luftföroreningar Vart tar de vägen? Traditionell syn på inhalerade partiklars öde Transporteras

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012

http://www.orebroll.se/lakemedel Å DAVIDSSON 2012 http://www.orebroll.se/lakemedel ÖLL Anafylaxi Adrenalin intramuskulärt ANAFYLAXI GETING BI an a phy lax is Exaggerated allergic reaction to a foreign protein resulting from previous exposure to it Origin:

Läs mer

Basofil allergenstimulering- CD-sens

Basofil allergenstimulering- CD-sens Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS

Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Stress och psykisk ohälsa hos unga med autism / Asperger DIANA LORENZ KURATOR, NEUROPEDIATRISKA AVDELNINGEN ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS Jag förstår inte dig. Du förstår inte mig. Vad mer har vi gemensamt?

Läs mer

Skyddar snusk mot allergi?

Skyddar snusk mot allergi? Skyddar snusk mot allergi? Agnes Wold Avdelningen för klinisk bakteriologi Sahlgrenska Sjukhuset/Göteborgs universitet Allergi förändrad reaktivitet = immunologiskt betingad överkänslighet Allergikerns

Läs mer

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn 1 (9). Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi - Stencilkommittén 07 09 11 Utredning och behandling D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn Barnallergisektionens stencilkommitté

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

Allergena komponenter i vete

Allergena komponenter i vete Allergena komponenter i vete albuminer och globuliner gluten Tri a 15 - AAI monomer Tri a 28 - AAI dimer Tri a 29, 30 - AAI tetramer Tri a 12 - profilin Tri a 14 - LTP Tri a 18 - hevein-like Tri a 25 -

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Gabriella Eliason Leg BMA Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro Universitet 2014-10-15 1 Kronisk obstruktiv

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Astmakontroll i Sverige

Astmakontroll i Sverige Astmakontroll i Sverige En rapport från Aerocrine AB Innehållsförteckning Bakgrund och innehållsförteckning Sida 2 Om Astma och astmasymptom Sida 2 Astmadiagnos och behandling Sida 3 Samhällsekonomiska

Läs mer

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol

Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol Hur efterlevs hälsofrämjande riktlinjer för gravida och deras partner? Fokus på gravida kvinnor och alkohol HANNE HEGAARD, BARNMORSKA, FORSKARE, LUND UNIVERSITET CHILD AND FAMILY CARE OCH FORSKNINGSENHETEN

Läs mer

Miniprojektet. Catarina Almqvist Malmros

Miniprojektet. Catarina Almqvist Malmros Miniprojektet Catarina Almqvist Malmros Barnläkare och docent Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Mini project "Upptakten" VetU te 1 Läkarprogrammet

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Kropp själ eller mittemellan?

Kropp själ eller mittemellan? Kropp själ eller mittemellan? Barn och ungdomar med långvariga smärtor Psykoedukation? Mats Karling Endagskurs nov 2011 Vad är psykoedukation? Ett sätt att lära patienten hur besvären uppkommit Möjliga

Läs mer

Vården av patienter med astma

Vården av patienter med astma Partiklar i utandningsluft ny metod för att monitorera inflammation i de små luftvägarna SAMMANFATTNING Inflammation i de små luftvägarna förekommer vid alla typer av astma, även mildare former, och är

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö 12-11-27 Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö en enkätundersökning inom ASTA Pia Kalm-Stephens & Therese Sterner Allergistämman 12 Bakgrund Genom åren återkommande diskussioner

Läs mer

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ADHD hos äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg- Kjär Picture Inge Löök Post doc

Läs mer

IL 5. Nytt om astma och allergi. Astmacigaretter och rökpulver. Nya astmabehandlingar IL 5 antagonist

IL 5. Nytt om astma och allergi. Astmacigaretter och rökpulver. Nya astmabehandlingar IL 5 antagonist IL 5 Nytt om astma och allergi Alf Tunsäter, Docent, överläkare 2014 04 02 Genom att behandla denna typ av astma med en humaniserad monoklonal antikropp mot IL 5 (mepolizumab) har det i två studier visats

Läs mer

Typ 1- diabetes i e; livslångt perspek>v hur arbetar vi förebyggande?

Typ 1- diabetes i e; livslångt perspek>v hur arbetar vi förebyggande? Typ 1- diabetes i e; livslångt perspek>v hur arbetar vi förebyggande? ÅKE LERNMARK LUNDS UNIVERSITETS DIABETESCENTRUM (LUDC) LUNDS UNIVERSITET /CRC MALMÖ The Environmental Determinants TEDDY STUDIENS MÅLSÄTTNING

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Mindfulness i primärvårduppföljning

Mindfulness i primärvårduppföljning Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovokationer ww Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovoaktioner? Fastställa diagnos Kontrollera om

Läs mer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer FACT Varför? Mer och mer konsultationer sker i miljöer som primärvård, skolor, fthv, krishjälp, korttidsboenden,

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Let s talk Varför Let s talk? Eftersom obesvarade frågor kan förhindra framgångsrik behandling Uttryck vad du känner

Läs mer

Hälsoeffekter från vedeldning

Hälsoeffekter från vedeldning Hälsoeffekter från vedeldning Gerd Sällsten, 1:e yrkes- och miljöhygieniker, professor Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs universitet www.amm.se Hälsoeffekterna av

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE

ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE ANVÄNDARMANUAL FÖR VÅRDGIVARE Vanliga frågor & svar Utgåva 1: december 2009 ANVÄNDARMANUAL 2 Introduktion av COPD Assessment TestTM (CAT) CAT (COPD Assessment Test) är ett verktyg som fylls i av patienten.

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Astmaförlopp. från barn till vuxen. GÖRAN WENNERGREN, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Astmaförlopp. från barn till vuxen. GÖRAN WENNERGREN, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Astmaförlopp från barn till vuxen sammanfattning Många barn har obstruktiva luftrörsbesvär med pipande och väsande andning under de första åren. Spädbarn och småbarn som har besvär enbart i samband med

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Helena Claesson Lingehall Nina Smulter Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus Delirium Diagnoskriterier enligt DSM-IV-TR Grumlat medvetande

Läs mer

Infectious Diseases - a global challenge

Infectious Diseases - a global challenge Infectious Diseases - a global challenge Clas Ahlm Department of Clinical Microbiology, Division of Infectious Diseases, Umeå University Swedish Conference on Infection Prevention and Control, Umeå April

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Effekter av Sömnskolan hos FHV-klienter

Effekter av Sömnskolan hos FHV-klienter Effekter av Sömnskolan hos FHV-klienter Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning 2010/2011 Författare Anders Åkerlind, Leg läk, tidigare Betania FHV, Stockholm Handledare Peter Kaiser,

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Kväveoxid i utandningsluft - ett komplement vid medicinsk kontroll av lungfunktionen hos härdplastexponerade?

Kväveoxid i utandningsluft - ett komplement vid medicinsk kontroll av lungfunktionen hos härdplastexponerade? Kväveoxid i utandningsluft - ett komplement vid medicinsk kontroll av lungfunktionen hos härdplastexponerade? Författare Marek Slomski Handledare Anders Seldén, docent och överläkare Arbets och miljömedicinska

Läs mer

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet Intervju med Dr Alex Richardson, verksam vid universitetet i Oxford, på Food and Behaviour Research (FAB), Inverness, Skottland (www.fabresearch.org

Läs mer