Faktorer som kan bidra till att unga personer utvecklar depression

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Faktorer som kan bidra till att unga personer utvecklar depression"

Transkript

1 Faktorer som kan bidra till att unga personer utvecklar depression Implikationer för omvårdnad Pernilla Fellman Anette Jansson Högskolan på Åland serienummer 2013:28 Vård Mariehamn 2012 ISSN Mariehamn 2009 ISSN

2 Examensarbete Högskolan på Åland Utbildningsprogram: Författare: Arbetets namn: Handledare: Uppdragsgivare: Utbildningsprogrammet för vård Pernilla Fellman & Anette Jansson Faktorer som kan bidra till att unga personer utvecklar depression Implikationer för omvårdnad Regina Santamäki-Fischer Abstrakt: Depression är ett ökande problem som kan drabba vem som helst och förutspås enligt WHO (World Health Organisation) vara den största folksjukdomen år Depression vållar samhället stora kostnader och har ökat bland ungdomar de senaste decennierna. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva faktorer som påverkar risken att utveckla depression hos unga personer. I bakgrunden definieras begreppen depression och psykisk ohälsa och orsaker till och behandling av depression hos unga personer beskrivs. Ungas situation i vården beskrivs utifrån ett finländskt och åländskt perspektiv, med betoning på primärvården. Resultatet baserar sig på 27 vetenskapliga artiklar och metoden som har använts i arbetet utgår från Fribergs (2006) förklaring av en litteraturöversikt. De kvantitativa artiklarna granskades och analyserades enligt ett färdigställt protokoll baserat på Willman, Stolz & Bahtsevani (2011). Sammanställningen av artiklarna resulterade i fyra kategorier: Faktorer relaterade till uppväxtmiljön, faktorer relaterade till sexualitet och kön, faktorer relaterade till beteende och faktorer relaterade till sjukdom. I diskussionen tangeras resultatet och självkänslan lyfts fram som en viktig faktor för barnets relation till sig själv och till andra personer. Även anknytningens betydelse för barnets utveckling tas upp i relation till självkänslan. Resultatets betydelse för omvårdnad diskuteras och ett exempel på screening av depression på tonåringar tas upp. Nyckelord (sökord): Depression, tonåringar, barn, risker, riskgrupper, tonårspojkar, tonårsflickor Högskolans serienummer: ISSN: Språk: Sidantal: 2013: Svenska 28 Inlämningsdatum: Presentationsdatum: Datum för godkännande:

3 Degree Thesis Högskolan på Åland / Åland University of Applied Sciences Study program: Author: Title: Academic Supervisor: Technical Supervisor: Bachelor of Nursing Pernilla Fellman and Anette Jansson Factors that May Contribute to Young People Developing Depression Implications for nursing Regina Santamäki-Fischer Abstract: Depression is a growing problem that can affect anyone and is predicted by the WHO (World Health Organisation) to be the greatest disease in people by year Depression causes society high costs and has increased among young people in recent decades. The purpose of this study is to describe the factors that affect the risk of developing depression in young people. The background defines the concepts of depression and mental illness and the causes and the treatment of depression in young people is described. The situation of young people in care is described from a Finnish and Åland Islands perspective, with emphasis on primary care. The results are based on 27 scientific articles and the method used in the study is based on Friberg's (2006) explanation of a literature survey. The quantitative articles are examined and analyzed as a finished protocol based on Willman, Stolz & Bahtsevani (2011). The compilation of articles resulted in four categories: Factors related to childhood, environmental factors related to sexuality and gender, factors related to behavior and factors related to disease. In the discussion part the results are discussed and self-esteem is emphasized as an important factor in the child's relationship to himself and to other people. The impact of the attachment on child development is discussed in relation to self-esteem. The results significance for nursing is discussed and an example of the screening of depression in teenagers is entered. Key words: Depression, adolescence, children, risk, risk groups, teenage boys, teenage girls Serial number: ISSN: Language: Number of pages: 2013: Swedish 28 Handed in: Date of presentation: Approved on:

4 Innehållsförteckning Faktorer som kan bidra till att unga personer utvecklar depression INLEDNING Bakgrund Definitioner Depression Orsaker till depression hos unga personer Behandling av depression hos unga personer Unga personer i vården Problemformulering Syfte Metod Litteratursökning Analysmetod Etiska aspekter RESULTAT Faktorer relaterade till uppväxtmiljön Depression i familjen Bristande stöd av föräldrarna Fysiska och sexuella övergrepp Skamkänslor Mobbning Faktorer relaterade till sexualitet och kön Unga kvinnor Sexuella minoriteter Riskbeteende... 16

5 2.3.1 Missbruk av substanser Ätstörningar Faktorer relaterade till sjukdom Psykosomatiska besvär Neuropsykiatriska störningar Kroniska sjukdomar DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Slutsats... 27

6

7 1. INLEDNING Depression är ett ökande problem som kan drabba vem som helst och förutspås vara den näst största folksjukdomen år 2020, efter hjärt- och kärlsjukdomar. År 2030 förutspås depression vara den största folksjukdomen (World Federation for Mental Health, 2012). Depression har även konstaterats vara en av de enskilda sjukdomar som vållar samhället de största kostnaderna (Shia, 2009). Depression kan enligt WHO vara mera skadligt för hälsan än fysiska sjukdomar såsom kardiovaskulära sjukdomar, artrit, astma och diabetes (Shia, 2009). Psykisk ohälsa och depression har under de senaste decennierna ökat och blivit allt vanligare både bland finska och svenska ungdomar (Kauppinen, 2008; Socialstyrelsen, 2005). Risken att drabbas av depression ökar med två till fyra gånger under puberteteten och speciellt flickor är i riskzonen (Allmänna Barnhuset, 2008). Det har visat sig att den vanligaste åldern för insjuknande i egentlig depression är i perioden från mitten till slutet av tonåren (Burke, Burke, Regier, & Rae, 1990). I denna litteraturstudie ligger fokus på att beskriva faktorer som kan ge ökad risk för depression bland unga personer mellan 7 och 25 år, med ett huvudfokus på tonåringar. 1.1 Bakgrund Unga personer förväntas inte bli deprimerade och det är många gånger svårt för föräldrarna att avgöra vad som är vanliga pubertetssymtom, naturlig nedstämdhet till följd av sorg eller olika förluster eller motgångar i livet och vad som är en depressionssjukdom. Dessutom utrycker sig barns och ungdomars depressioner annorlunda än vuxnas, vilket gör det svårare att känna igen symtomen (Wasserman, 1998). Hos en tonåring kan typiska symtom på depression vara inåtvändhet, distraktion, förslutenhet i sina tankar, irritation och otålighet. Känslor i form av tomhet, övergivenhet, skuld och tvivel på sig själv är vanliga. Även kraftlöshet, oföretagsamhet, bristande vilja, ointresse för vad som sker i omgivningen samt avsaknad av socialt umgänge är typiska symtom. Hos barn- och yngre tonåringar är de enskilda symtomen i 1

8 grunden de samma som hos äldre tonåringar, men uttryckssättet är annorlunda, både verbalt och i visat beteende (Olsson, 2004). Typiska reaktioner på depression hos barn kan utgöras av gråt och gnäll, kroppsliga krämpor, beteendeavvikelser, ångest och ängslighet samt separationsångest och skolvägran (Nilzon, 1995). Depressioner i ung ålder leder ofta till fortsatta depressioner senare i livet (Olsson, 2004).Oupptäckta depressioner hos unga personer kan leda till uppförandeproblem, ökad användning (missbruk) av alkohol och droger, personlighetsstörningar, personliga konflikter, otillfredsställande sociala relationer och underprestationer i utbildning och det yrkesmässiga livet (Zalsman, Brent & Weersing, 2006). Oupptäckt och obehandlad depression hos ungdomar kan även leda till självskadebeteende, tankar på självmord samt i värsta fall självmordsförsök (Oesterheld, Shader, Parmelee, & Sood, 2003). De flesta barn och ungdomar som drabbas av depression tillfrisknar inom nio månader till tre år men om depressionen pågått längre än ett år innan den upptäcks kan det ta flera år innan den unga personen är helt fri från sina symtom (Nilzon, 1999) Definitioner Depression definieras enligt WHO (2012) enligt följande: Depression är en vanlig psykisk störning som kännetecknas av sorg, förlust av intresse eller glädje, känslor av skuld eller låg självkänsla, störd sömn eller aptit, känslor av trötthet och dålig koncentration. Den kan vara långvarig eller återkommande, och försämrar väsentligen en persons förmåga att fungera på jobbet eller i skolan, eller klara det dagliga livet. I sin mest allvarliga form kan depression leda till självmord. Lätt depression kan behandlas utan mediciner, men vid måttlig eller svår depression kan människor behöva medicinering och professionell samtalsterapi. Allmänläkare kan tillförlitligt diagnostisera och behandla depression som en del av primärvården. Specialistvård behövs för en liten andel personer med komplicerad depression eller för personer som inte svarar på den behandling de får. Depression börjar ofta i unga år. Det drabbar kvinnor oftare än män, och arbetslösa ligger särskilt i riskzonen för att drabbas (WHO/Europe, 2012). Psykisk ohälsa hos barn och unga avser enligt Kunskapsguiden psykiska symtom som påverkar barnets eller den unges känslomässiga välbefinnande och utveckling. Det kan 2

9 röra sig dels om beteendestörningar, dels om det allmänna psykiska tillståndet som nedstämdhet eller psykosomatiska symtom som huvudvärk och magont (Kunskapsguiden, (u.å.)). Enligt WHO:s definition är hälsa ett fullständigt tillstånd av fysisk, psykisk och socialt välmående, inte endast en frånvaro av sjukdom. Psykisk hälsa är en integrerad del av denna definition (WHO, 2008) Depression Det som händer vid depression är att hjärnans signalsubstanser serotonin, noradrealin samt dopamin, även kallade monoaminer, kommer i obalans. Vid depression är signalsubstanserna i obalans, vilket påverkar bland annat känslolivet, initiativförmågan och sömnen. Avgörande är även hur länge nedstämdheten har pågått och hur den egna tillvaron upplevs under den aktuella tiden. Tecken på depression kan vara daglig känsla av nedstämdhet, orkeslöshet och meningslöshet samt oförmåga att känna glädje (Wasserman, 1998). För att kunna diagnosticeras med depression krävs att vissa kriterier uppfylls. I manualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) anges tydliga beskrivningar av vad som krävs för en diagnos. Kriterierna för egentlig depression innebär att den unga personen ska ha haft minst fem av följande symtom dagligen under samma tvåveckorsperiod: nedstämdhet eller, framför allt hos barn och tonåringar, irritabilitet; klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla eller nästan alla aktiviteter; förändrad aptit, vilket fått till följd antingen viktnedgång eller viktuppgång; sömnstörningar, psykomotorisk överaktivitet eller hämning, vaghetskänsla eller brist på energi, känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor, minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet, återkommande tankar om döden samt på självmord (American Psychiatric Association, 1994; Broberg, Almqvist & Tjus, 2003). De två vanligaste diagnoserna i samband med unga personers nedstämdhet är egentlig depression och dystymi (Broberg m.fl. 2003). Egentlig depression, som är den vanligaste och mildaste formen av depression, är ett medicinskt tillstånd och påverkar 3

10 en persons tankar, känsloliv, beteende och den allmänna psykiska hälsan. Sjukdomens särdrag är nedstämdhet eller dyster sinnesstämning samt minskat emotionellt engagemang (American Psychiatric Association 1994). Denna depressionstyp är dock mycket ovanlig före puberteten och är delvis ärftligt betingad (Cederblad, 2001). Även sömnsvårigheter, trötthet (fatigue), minskad vitalitet och eller energi samt ångestsymtom kan vara kännetecken (American Psychiatric Association, 1994). Vid egentlig depression är vanliga fysiska symtom smärta, minskad eller ökad aptit, minskad libido samt försämrad kognitiv förmåga. Dålig självkänsla såsom känslor av värdelöshet, skuld, livsleda, benägenheten av att se sig själv som negativ och dålig människa, även självmordstankar är ett vanligt symtom och för många är självmordsrisken en realitet (Åsberg & Mårtensson, 2009). Symtomen kan leda till svårigheter att delta i samhällslivet, den sociala gemenskapen i vardagen samt att sköta arbete och skola. Att uthärda vardagen är en påtaglig ansträngning. Män och kvinnor uppvisar olika symtom där männen kan bli mera aggressiva och irritabla medan kvinnor exempelvis kan uppvisa enbart ångest. Det finns tre grader av egentlig depression: lätt/lindrig, måttlig eller av svår karaktär. Den lindriga depressionen innebär inte så stora risker för individen och kan vara snabbt övergående. Vid längre tids lindrig depression kan individens livskvalitet påverkas för att djupna till måttlig eller svår depression. Därför krävs en tidig och aktiv behandling. Vid svår depression är symtomen varaktiga och omfattande. Hela individens livskvalitet är nedsatt och den allvarligaste konsekvensen är suicid (Skärsäter, 2010). Dystymi, sjukligt svårmod, uppstår när en person levt med ett påtagligt sänkt stämningsläge under minst två år (American Psychiatric Association, 1994). När stämningsläget blir depressivt och självdestruktivt betecknas det som dubbel depression. Personen söker ofta vård för somatiska och kroppsliga symtom samt har en påtaglig ångest. Viktigt är att utesluta fysiologiska effekter av exempelvis droger eller annan somatisk sjukdom även annan typ av komorbiditet, tillexempel personlighetsstörning. Personen har ofta svårt att få den hjälp och symtomlindring som symtomen kräver och den sociala funktionsförmågan är sänkt. Dessutom uttalar personen med dystymi ofta ett stort lidande (Skärsäter, Baigi & Haglung, 2006). 4

11 Den svåraste formen av depression utgörs av melankoli, som oftast kommer som ett inslag i egentlig depression. Denna form av depression innebär mycket svår ångest och likgiltighet inför omvärlden. Påtagliga sömnbesvär samt förändringar i dygnsrytmen är vanliga och livet ter sig nattsvart. Melankoli är ett mycket plågsamt tillstånd och det är inte ovanligt att den drabbade utvecklar vanförställningar och psykotiska tillstånd. Melankoli kräver alltid medicinsk behandling (SBU, 2004; Skärsäter, 2010) Orsaker till depression hos unga personer Enligt Socialstyrelsen (2005) inverkar både individuella kvaliteter och faktorer i den totala uppväxtmiljön på barn och ungdomars psykiska hälsa. Wasserman (1998) har även beskrivit att orsakerna till depression kan vara förluster, besvikelse och traumatiska händelser. Med förluster menas till exempel att någon av föräldrarna går bort eller att den ena föräldern flyttar på grund av skilsmässa. Det negativa psykosociala arvet, som har betydelse för uppkomsten av depressioner, kan bland annat innefatta akut eller långvarig stress (Wasserman, 1998). Speciellt under barndomen spelar familjen och föräldrarna en stor roll för barnet. Sårbarheten och risken för att utveckla depression bland ungdomar ökar om den unga personen har haft en dålig anknytning till sina föräldrar. Med detta menas att föräldrarna bland annat haft brister i sin omsorg och att barnet därför fått en känsla av värdelöshet eller av att inte vara älskad. Ett barn som fått erfara en bra anknytning till sina föräldrar lär sig att ha en ömsesidig önskan om nära relation utan rädsla av att bli övergiven och utvecklar förmågan att kunna hantera motstridiga känslor utan att bli besegrade av dem. Unga personer som fått en bra anknytning har även lättare att förstå att alla personer har ett värde och att det finns olika önskemål och känslor (Broberg, m.fl. 2003) Behandling av depression hos unga personer Behandlingen av depression hos unga personer går inledningsvis ut på att så snabbt som möjligt lindra symtomen och återställa god funktion. Alternativen utgörs av farmakologisk behandling och psykoterapeutisk behandling i form av samtal. Vid lättare depressioner har enbart psykoterapi ibland visat vara tillräckligt, men vid djupare depressioner med ordentligt nedsatt förmåga att fungera i sociala sammanhang är det 5

12 även nödvändigt med läkemedel. Erfarenhet pekar mot att det bästa resultatet uppnås med en kombination av båda (Olsson, 2004). För att säkerställa graden av en depression behövs skattningsskalor. Det finns olika skattningsskalor beroende på ålder och vem som ska fylla i dem. De vanligaste skattningsskalorna för barn i åldrarna 6-18 år på Åland är enligt socialkurator Stefan Aldeborg (telefonintervju ) på Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) följande: Child Behavior Checklist, (CBCL), ett frågeformulär som vänder sig till föräldrarna som ska uppskatta sitt barns beteende; Teachers Report Form, (TRF), ett frågeformulär som vänder sig till skolor och instanser som bygger på CBCL men mera formulerat ur ett skolperspektiv; Youth self Report, (YSR), ett frågeformulär som vänder sig direkt till barn och ungdomar. Även detta bygger på CBCL, men barnet får själv besvara frågorna. Becks ungdomskala används från 7-18 år och är ett självskattningsformulär innehållande faktorer såsom ångest, depression, ilska, normbrytande beteende och självbild. Resultaten räknas ihop och utifrån det kan datorn visa var det finns brister och hur allvarligt det är (Socialstyrelsen, u.å.). Från 18 år används Becks depressionsskala (BDI-II), som är ett självskattningsformulär bestående av 21 grupper av påståenden avsedda för att mäta olika symtom och attityder. Det som mäts är sinnesstämning, pessimism, känsla av misslyckande, bristande tillfredsställelse, skuld, bestraffning, självförakt, självförebråelser, självmordstankar, gråt, retlighet, socialt tillbakadragande, obeslutsamhet, förändrad kroppsuppfattning, svårigheter att arbeta, sömnlöshet, trötthet, aptitförlust, viktminskning, oro för hälsan och förlust av sexuellt intresse. Även här räknas resultaten ihop och sammanställs för att se om det finns brister i måendet (Socialstyrelsen, u.å.). Vid en svår depression, när den unga personen inte mera klarar av att fungera i samhället och det finns risk för självmordshandlingar, krävs medicinering omedelbart. Viktigt då är att inte lämna den unga personen ensam, eftersom ensamheten låter eventuella självmordstankar gry. I vissa fall behöver en förälder vara hemma med den unga eller så är en inläggning på ungdomspsykiatrisk avdelning ett alternativ. En trygg omgivning är av stor vikt för den deprimerade unga personen (Olsson, 2004). 6

13 På 1990-talet kom den nya generationens antidepressiva läkemedel, SSRI-preparaten (selektiva serotonin återupptagshämmare). Idag är det vanligt med samtidig medicinering med SSRI-preparat och psykoterapi för barn och ungdomar i skolåldern som har depression ( Broberg m.fl. 2003). SSRI-preparaten verkar på så sätt att de bromsar serotoninet från att pumpas tillbaka och hjälper nervsystemet att klara av en effektiv signalöverföring (Olsson, 2004). Ordinationen av SSRI-preparat har ökat markant de senaste åren, trots att det finns studier som har visat att självmordsrisken bland unga personer ökar i början av medicineringen (Davis, 2005). Den förhöjda risken för självmord är som störst innan medicinens effekt på själva grundsjukdomen uppnåtts, vilket sker två till tre veckor efter inledd behandling (Levander, 2006). Orsaken till att risken för självmord kan öka hos vissa unga första tiden av behandling med SSRIpreparat är att preparaten förbättrar initiativförmågan. Hos dessa personer har självmordstankarna funnits med redan innan påbörjad behandling, men förstärks med ökad initiativförmåga. Den ökade självmordsrisken var ett betydligt större problem vid användningen av de äldre tricykliska antidepressiva medlen än med SSRI, likaså var biverkningarna betydligt flera (Olsson, 2004). När barn och ungdomar behandlas med SSRI-preparat bör behandlingen uppföljas varje vecka åtminstone i en månads tid (Blume, Lundström & Sigling, 2002). Det är av vikt att alltid infomera tonåringar om att de två första veckorna kan vara jobbiga och att de kan få mera oro och tankar på självmord och uppmana dem att genast ta kontakt om det känns svårt (Olsson, 2004). Psykoterapins roll vid behandling av unga personer med depression är att förmedla både insikt och inspiration. Det finns olika inriktningar av psykoterapi och de metoder som används mest, självständigt eller i kombination med läkemedel, är kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell terapi (IPT) och psykodynamisk terapi (Olsson, 2004). Kognitiv terapi kommer från ordet kognition, vilket betyder tänkande. Behandlingen utgår från att patienten lär sig att förstå sambandet mellan tanke, känsla och handling (Blume m.fl. 2002). Undersökningar av deprimerade tonåringar har visat att en negativ självbild, negativa tolkningar av upplevelser och en pessimistisk syn på framtiden är vanligt förekommande. Terapeuten utmanar de negativa tankarna och strävar till att få den unga personen att omtolka händelser på nya mer positiva sätt (Olsson, 2004). 7

14 Interpersonell psykoterapi strävar till att förbättra relationer till närstående personer, hos tonåringar främst med fokus på relationen till föräldrarna. Goda relationer till föräldrarna har visat sig utgöra den starkaste faktorn när det gäller att förhindra nya depressioner hos unga personer (Olsson, 2004). Psykodynamisk terapi, även kallad insiktsterapi, har som målsättning att den unga personen ska förstå sig själv, acceptera sig själv och på så sätt mogna. Tidigare erfarenheter diskuteras för att förstå nuet och terapin handlar mycket om känslor såsom ledsenhet, ilska, ångest, glädje och vrede (Olsson, 2004) Unga personer i vården I Finland har antalet unga och studerande med psykisk ohälsa ökat betydligt under det senaste årtiondet (Kauppinen 2008, 1; Lehtoranta & Reinola 2007). Ordföranden för Centralförbundet för mental hälsa i Finland, anser att hela landets ekonomi skulle bli bättre om depressioner, speciellt bland unga, skulle förebyggas. Antalet ungdomar som fick invalidpension på grund av mentala problem var rekordstort år Då pensionerades 1569 finländare under 30 år på grund av mentala problem och beteendestörningar, varav 500 ungdomar på grund av depression. Detta är det största antalet någonsin under 2000-talet. För att kunna vända denna negativa trend krävs en förstärkning av primärvården. Att investera i psykisk hälsa inom primärvården kommer att betala sig många gånger tillbaka på kort sikt (Mielenterveyden keskusliitto, 2012). Mentalvården i Finland har reformerats under de senaste 15 till 20 åren. Sedan början av 1990-talet har en bredare öppenvård samt en mera klientnära vård eftersträvats. En ökande efterfrågan på tjänster har lett till större satsningar på preventiva åtgärder. Utvecklingen till trots är tjänsteutbudet idag fortfarande inte tillräckligt mångsidigt. Hos barn och unga har tvångsintagningar till sjukhusvård ökat kraftigt, vilket tyder på otillräcklig öppenvård för unga personer (Karlsson & Wahlbeck, 2010). Enligt Socialstyrelsen (2009) i Sverige har skolan en stor roll när det gäller att främja den psykiska hälsan hos barn och ungdomar och även för att upptäcka tecken på psykisk ohälsa bland eleverna tidigt. Skolan har en nyckelposition i unga personers liv och 8

15 således en stor uppgift i att förmedla kunskap och att satsa på en välutformad hälsofrämjande och förebyggande verksamhet. På Åland är det är primärvården, främst i form av skolhälsovården och studerandehälsovården, som ansvarar för ungdomars hälsovård. Skolhälsovården ansvarar för ungdomarna tills de gått ut högstadiet, medan studerandehälsovården ansvarar för studerande på Ålands Yrkesgymnasium samt Ålands Lyceum samt Högskolan på Åland (ÅHS, u.å.). I grundskolan är målsättningen att skolhälsovårdaren ska träffa alla elever minst en gång per skolår och att eleverna får besöka skolläkare tre gånger, i årskurs 1, 5 och 8. På gymnasiestadiet gör hälsovårdaren en större hälsokontroll av de studerande och läkarundersökning kan göras vid behov. Elev- /studerandevårdsarbetet är en viktig del av skolhälsovården och utgörs av ett team, bestående av rektor/lärare, skolpsykolog, skolkurator, skolhälsovårdare och speciallärare. De har som uppgift att skapa en trygg och stabil studie- och arbetsmiljö där varken mobbing eller utslagningar förekommer (Ålands Landskapsregering, 2010). Det finns brister i vården av barn med psykiatrisk diagnos på Åland. De resurser som finns idag för dessa unga personer är barnrådgivningen, skol- och studerandehälsovården samt barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP). De vanligaste psykiska problemen är enligt BUP: depression, ångestneuroser, tvångshandlingar, ätstörningar, självdestruktivitet och tilltagande rotlöshet på grund av splittrade familjer. 20 % av ungdomarna med psykiatrisk diagnos har även samtidiga problem i skolan (Ålands Landskapsregering, 2010). År 2008 gjordes 2083 besök inom den psykiatriska öppenvården på Åland av unga personer i åldrarna 7-17 år. Ökningen var stor jämfört med året innan då antalet besök var Unga i åldergruppen 7-14 år stod för de flesta besöken, medan åldersgruppen år kom på andra plats. I åldersgrupperna under 7 år och 7-14 år gjordes de flesta besöken hos BUP av pojkar, medan flickorna stod för majoriteten av besöken i åldersgruppen år (Ålands Landskapsregering, 2010). Enligt statistik från år 2009 var depressioner det året vanligare bland åländska högstadieelever än bland finländska högstadieelever i genomsnitt. Medelsvår eller svår depression var mycket vanligare bland åländska flickor än bland åländska pojkar. 29% 9

16 av alla åländska flickor led av medelsvår eller svår depression, medan motsvarande siffra bland åländska pojkar var 12%. I hela undersökningen var motsvarande andel för både pojkar och flickor 13 % i hela Finland. Även i gymnasiet och i yrkesläroanstalterna var betydligt högre andel åländska flickor än pojkar deprimerade. Andelen elever med depression var något högre i yrkesläroanstalterna än i gymnasiet (Ålands Landskapsregering, 2010). 1.2 Problemformulering Depression är ett ökande problem hos unga personer. Det är känt att unga personers symtom på depression skiljer sig från vuxnas i viss grad. Resurser satsas på hälsovårdarna som kommer i kontakt med de unga i skolan, men eftersom depression ökar bland unga personer kommer även sjukskötare i kontakt med unga drabbade. Det är viktigt att i tid hitta unga personer som kan utveckla depression. 1.3 Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva faktorer som påverkar risken att utveckla depression hos unga personer. 1.4 Metod Detta arbete är en litteraturöversikt. Enligt Friberg (2006) handlar en litteraturöversikt om att skapa en översikt över kunskapsläget inom ett visst vetenskapligt område eller ett problem inom ett verksamhetsområde. En litteraturöversikt kan ses som ett strukturerat arbetssätt för att skapa en bild över ett valt område. Enligt Fribergs (2006) beskrivning av en litteraturöversikt måste ingen avgränsning göras till val av antingen kvantitativa eller kvalitativa artiklar, utan bägge kan användas Litteratursökning De databaser som använts i denna litteratursökning är EBSCO/CINAHL och SveMed+. Den första avgränsningen som gjordes var att artiklarna skulle vara Peer reviewed, vilket innebär att de genomgått en granskning av kollegor som är insatta i ämnet 10

17 (Olsson & Sörensen, 2011) samt att de skulle finnas tillgängliga i Fulltext. Artikelsökningen inleddes med sökorden depressi* adolescent*, vilket gav 127 träffar. Sedan användes bland annat sökorden depression, adolescence, children, risk, risk groups, teenage boys och teenage girls i olika kombinationer. Bilaga nr. 1 ger en detaljerad översikt över artikelsökningen. I flera fall av sökningar användes trunkering av sökorden. För några av sökningarna användes begränsningar, vilka bland annat utgjordes av geografiskt område (Finland/ Europa), språkbegränsning (engelska), årtalsbegränsning från år 2000 och nursing. De artiklar som användes i arbetet var till antalet 27, ytterligare detaljer ses i bilaga 1. Många informationskällor har sökts och hittats via internet, men även en del manuella sökningar har genomförts, främst i böcker. För valet valet av artiklar till analysen gjordes under processens gång också sekundärsökningar varvid referenslistor studerades (Friberg, 2006). De artiklar som hittades på detta sätt söktes sedan upp i EBSCO/CINAHL med begränsningarna. I detta arbete används enbart kvantitativa studier. Inklusionskriterier för de valda artiklarna är liknande kulturer (Västvärlden), att artiklarna svarar på sitt eget syfte samt är att de är maximalt 15 år gamla. Enbart artiklar skrivna på engelska har använts. Ursprungligen var avsikten att begränsa åldersspannet på informanterna till 12 till 20 år, dock hade många av de relevanta artiklarna som kom upp under sökningarna ett bredare åldersspann än så och gick framförallt ner i åldrarna. Det åldersspann som är aktuellt i detta arbete är 7 till 25 år, även om huvudfokuset ligger på tonåringar Analysmetod De fynd som hittats i analysen kommer presenteras i resultatet (Friberg, 2006). I analysen användes Fribergs (2006) beskrivning av en helikopteröversikt och vi startade med att läsa igenom artiklarna med öppet sinne för att sedan sammanfatta dem på ett stort papper. Nästa steg var enligt Friberg (2006) att avgränsa ett urval av studierna, vilket gjordes genom att exkludera artiklar som inte motsvarade syftet med detta arbete, som upplevdes som svårförståeliga eller vars åldersspann var för brett. De valda artiklarna lästes noga igenom av båda författarna ett flertal gånger, för att sedan delas in i grupper baserat på likheter och skillnader i resultatinnehåll. De valda artiklarna finns sammanställda i en tabell, se bilaga 2. 11

18 Kvalitetsgranskning av de valda artiklarna utfördes med hjälp av ett protokoll som baserar sig på Willman, Stolz & Bahtsevani (2011). Av de kvantitativa artiklar som användes till resultatet var 18 stycken av hög kvalitet och 9 stycken av medel kvalitet Etiska aspekter Alla studier som vi använt oss av har genomgått vetenskaplig granskning och vi har granskat artiklarnas kvalitet. Att granska artiklars kvalitet innebär enligt Friberg (2006) att ta följande aspekter i beaktande: tydligt formulerat och avgränsat problemområde, eventuell teoretisk utgångspunkt, klart formulerat syfte, beskriven metod och urval, analys av data, sammanhang mellan metod och eventuell teoretisk utgångspunkt, beskrivning och tolkning av resultatet, förekomst av etiskt resonemang, metoddiskussion samt återkoppling till teoretiska antaganden och till det praktiska vårdarbetet. Enligt Olsson & Sörensen (2011) är det det egna etiska ansvaret som utgör grunden för all forskningsetik. I Helsingforsdeklarationen, som är ett grundläggande dokument med etiska riktlinjer för humanforskning, lyfts viktiga aspekter fram. Dessa aspekter utgörs bland annat av att forskningen måste kunna motiveras med att vinsterna med forskningen är större än riskerna för försökspersonerna/ patienterna och att forskaren bör vara kompetent och väl insatt i det aktuella området (Olsson & Sörensen, 2011). 2. RESULTAT Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar risken att utveckla depression hos unga personer. Resultatdelen presenteras i fyra kategorier och 13 underkategorier. De fyra kategorierna utgörs av faktorer relaterade till uppväxtmiljön, faktorer relaterade till sexualitet och kön, faktorer relaterade till riskbeteende och faktorer relaterade till sjukdom. Underkategorierna består av depression i familjen, bristande stöd av föräldrarna, övergrepp, skamkänslor, mobbning, unga kvinnor, sexuella minoriteter, missbruk av substanser, ätstörningar, associalt beteende, psykosomatiska sjukdomar, neuropsykiatriska störningar och kroniska sjukdomar. 12

19 2.1. Faktorer relaterade till uppväxtmiljön Att utveckla depression visade sig ha samband med depression i familjen, bristande stöd av föräldrarna, fysiska och sexuella övergrepp, skamkänslor och mobbning Depression i familjen I en studie utförd i USA (Ohannessian, Hesselbrock, Kramer, Kuperman, Bucholz, Schuckit & Nurnberger, 2005), där informanterna utgjordes av ungdomar i åldrarna 13 till 17 år och deras föräldrar, visade det sig att depression såväl hos mamman som hos pappan har ett tydligt samband med risken att drabbas av depression hos tonåringar. Resultaten tyder på att ungdomar med en deprimerad förälder/ deprimerade föräldrar har ungefär dubbelt så hög risk att få diagnosen depression som tonåringar vars föräldrar inte lidit/lider av depression. Enligt Fernandez, Kramer, Fong, Doig & Garralda (2009) har höga värden på en mätskala som mäter nivå av depression ett starkt samband med familjehistoria av psykiatriska problem Bristande stöd av föräldrarna Enligt en undersökning utförd i Finland av Ritakallio, Luukkala, Marttunen, Pelkonen & Kaltiala-Heino (2010) har minskat upplevt socialt stöd hos tonåringar samband med depression. I studien framkom betydande skillnader gällande upplevt socialt stöd hos deprimerade och icke-deprimerade tonåringar. Det visade sig att minskat upplevt stöd från familjen utgjorde den största skillnaden mellan deprimerade och icke-deprimerade ungdomar. Enligt MacPhee & Andrews (2006) hade sviktande föräldrafostran i form av bristande omvårdnad och avvisande beteende samband med dålig självkänsla och ökad grad av depression. Ungdomar som arbetar samtidigt som de går på gymnasiestadiet löper större risk att drabbas av depression. Orsaken till detta visade sig i en undersökning av Largie, Field, Hernandez-Reif, Sanders & Diego (2001) vara att ungdomarna spenderade mindre tid med sina föräldrar och sina vänner samt hade avsaknad av nära kroppskontakt, rökte 13

20 mera regelbundet och hade lägre GPA (Grade Point Average), vilket innebär sämre skolprestationer Fysiska och sexuella övergrepp Enligt Gwandure (2007) hade unga vuxna som utsatts för sexuella övergrepp före 14 års ålder ökat riskbeteende och högre nivåer av posttraumatisk stress, depression, suicidala tankar och stort kontrollbehov. Ungdomarna visade även på låg självkänsla. Green, Krupnic, Stockton, Goodman, Corcoran & Petty (2005) visar i en studie med kvinnliga informanter att våld under barndomen ökar risken för vissa former av riskfyllt beteende, egentlig depression samt posttraumatisk stress. Barn som blivit omplacerade till fosterhem uppvisar flera depressionsymtom än barn som bor hemma under normala omständigheter. 87 % av de barn som omplacerades till fosterhem hade enligt en studie av Allen, Comds- Orme, McCarter & Grossman (2000) utsatts för misshandel eller farit illa på något sätt Skamkänslor Ang & Khoo (2004) visade att tonåringar som befinner sig i riskzonen för antingen depression, ångest eller aggressivitet lider av skamkänslor i högre grad än tonåringar som inte tillhör dessa riskgrupper. Tonåringar som befinner sig i riskzonen för alla dessa tre tillstånd lider av skamkänslor i ännu högre grad. Åslund, Nilsson, Starring & Sjöberg (2007) gjorde en undersökning med avsikten att få fram eventuella samband mellan depression hos unga och psykosociala riskfaktorer såsom föräldrarnas separation, arbetslöshet hos föräldrarna och erfarenheter av sexuella övergrepp. Samband kunde påvisas mellan alla dessa riskfaktorer och depression, men när skamkänslor togs med som en faktor i undersökningen blev sambandet mellan depression och de övriga riskfaktorerna näst intill obetydligt eller minskade drastiskt. Känslor av skam visade sig däremot utgöra den största riskfaktorn för depression i denna undersökning. 14

21 2.1.5 Mobbning Mobbning har visat sig ha samband med både depression och självmordstankar hos unga personer. Direkt mobbning, som utgörs av fysisk aggressivitet (exempelvis att sparka, slå eller hota) ger ökad risk för depression hos flickor medan indirekt mobbning (exempelvis att ignorera, utesluta eller förtala) ökar risken att drabbas av depression hos båda könen (van det Val, de Wit & Hirasing, 2003). Även mobbare visade sig ha högre förekomst av depressiva symtom. De största riskfaktorerna för depression hos unga som framsteg ur en studie av MacPhee & Andrews (2006) var avsaknad av popularitet bland kamraterna och dåliga kompisrelationer. 2.2 Faktorer relaterade till sexualitet och kön Unga kvinnor och sexuella minoriteter visade sig också ha ökad risk för depression Unga kvinnor Tonårstjejer utgör en stor riskgrupp för depression (Bettge, Wille, Barkman, Schulte- Markwort & Ravens-Sieberer, 2008; Rhode, Beevers, Stice & O neil, 2009; Åslund m.fl. ( 2007). Åslund m.fl. (2007) och Bettge m.fl. (2008) rapporterade att nästan dubbelt fler unga flickor än pojkar i tonåren uppnår höga depressionspoäng. Bettge m.fl. (2008) undersökte depressivitet hos barn och ungdomar med hjälp av frågeformulär både ur ungdomarnas egen samt ur deras föräldrars synvinkel och det visade sig att föräldrarnas rapportering endast till viss del överensstämde med ungdomarnas självrapportering. Alla symtomkomplex hade högre förekomst i självrapporteringen än i föräldrarnas rapportering, men den största skillnaden mellan de två fanns på uppfattade somatiska symtom. Föräldrarna ansåg sina barn lida av färre depressionssymtom än barnen själva ansåg sig lida av. Paxton, Valois, Watkins Huebner & Drane (2007b) visar med sin studie att tonårsflickor är mera benägna att bli nedstämda än tonårspojkar. Variation i informanternas ålder (inom intervallet år), årskurs eller boendemiljö (stad, landsbygd eller förort) hade enligt författarna av studien ingen nämnvärd inverkan på resultatet. 15

22 I en studie (Rhode m.fl. 2009) framkommer det att flickor är speciellt utsatta för att drabbas av lindrig eller egentlig depression under tonåren. Det mest framträdande och allvarligaste symtomet på egentlig depression visade sig vara sorgsenhet. Resultaten från studien visar även att tonårsflickor som hör till etniska minoritetsgrupper löper särskilt hög risk att drabbas av lindrig depression. Enligt en studie gjord av Milne & Lancaster (2001) framkommer det att flickor drabbas lättare av symtom på depression om de får för lite omvårdnad av sin mor, upplever känslor av beroende, är självkritiska eller har skuldkänslor, dåliga relationer till föräldrarna eller dåliga kompisrelationer. Även flickor med depressionsproblematik har enligt Bettge m.fl. (2008) en högre grad av självmords-/självskadebeteende än pojkar. Enligt Fernandez m.fl. (2009) var höga depressionspoäng assosierade med tidigare självskadebeteende hos kvinnor Sexuella minoriteter I en undersökning utförd av Williams och Chapman (2011) visade resultaten att homosexuella ungdomar, jämfört med sina heterosexuella vänner, rapporterade högre förekomst av alla hälso- och mentalhälsobehov. Homosexuella ungdomar hade högre sexuell aktivitet, en högre upplevd risk för HIV/aids och mer utebliven sjukvård än jämnåriga heterosexuella. Vidare utsattes de oftare, enligt självrapporter, för sexuella trakasserier än sina heterosexuella jämnåriga och hade i högre grad otillfredsställda psykiska behov samt outnyttjade skolbaserade tjänster. Av de homosexuella ungdomar som deltog i studien visade sig 19,8 % lida av depression, jämfört med 11,9 % av de heterosexuella deltagarna. Baserat på denna undersökning utgör således homosexuella ungdomar en riskgrupp för depression Riskbeteende Sambandet mellan användning av substanser, alkohol och riskfyllda beteenden ökar risken för att drabbas av depression. 16

23 2.3.1 Missbruk av substanser Ett flertal studier visar på ett samband mellan användning av substanser och depression (Griesler, Hu, Schaffran & Kandel, 2011; Frenandez m.fl. 2009; Clark, Haines, Head, Klineberg, Arephin, Viner, Taylor, Booy, Bhui & Stansfeld, 2006 & Shrier, Harris, Kurland & Knight, 2003). En studie utförd av Paxton, Valois, Watkins, Huebner & Drane (2007a) visar att olika samtidiga riskfyllda beteenden bottnar i nedstämdhet hos undgomar. De olika riskgrupperna som lyfts fram är följande; 1) låga nivåer av alkohol/substans användning, 2) Regelbundet alkohol/substans missbruk, 3) omfattande extrema risktaganden, 4) måttligt våld/kraftig alkohol användning och 5) substansmissbrukare/sexuella risktagare. Utav dessa grupper låg de personer som tog omfattande extrema risker för 14,2 gånger högre risk för att ha nedstämdhet än de som inte var risktagare. Därefter kom substans missbrukare/sexuella risktagare med ca 10 gånger större utsatthet än de som inte var risktagare, det vill säga de som stod utanför de ovanlistade grupperna. Fernandez m.fl. (2009) visar vidare att tidig inledning av alkoholanvändning eller användning av cannabis hade starkt samband med högre depressionsrisk. En studie av Clark m.fl. (2006) visar att de som prövat på droger samt haft två eller flera hälsoriskbeteenden /rökning, alkohol-/ eller droganvändning löper risk för psykisk ohälsa och depressiva symtom i ett senare skede. I denna undersökning utvärderades ungdomars riskbeteende och psykiska hälsa med en uppföljning som skedde två år senare. Shrier m.fl. (2003) visade med sin undersökning att även mindre svåra substansanvändningsproblem, som är vanligare än svåra substansberoenden, orsakar förhöjd risk för psykisk ohälsa. Unga flickor med mindre allvarliga substansanvändningar har en specifikt förhöjd risk för depression och andra förstämningssyndrom. Båda könen har dock förhöjda risker av att drabbas av uppmärksamhetsstörningar vid mer eller mindre allvarliga substansanvändningar. 17

24 2.3.2 Ätstörningar I en undersökning utförd i Tyskland av Bettge m.fl. (2008) framkommer det att nästan hälften av flickorna med depressionsproblematik rapporterade sig ha ätproblem, vilket var nästan dubbelt mer än vad som rapporterades av pojkarna med depressionsproblematik. Goossens, Braet, Van Vlierbergh & Mels (2008) visar i sin undersökning att depression kan orsaka tröstätande hos barn och tonåringar. Överviktiga som söker behandling har en ökad risk att drabbas av depression eftersom de har en större sjukdomsinsikt. Överviktiga som inte söker behandling har enligt studien en mindre risk att drabbas av depression Associalt beteende I en undersökning utförd i Finland av Ritakallio m.fl. (2010) visar resultaten ett samband mellan associalt beteende och depression hos båda könen. Pojkar med associalt beteende hade 7 gånger högre risk för depression är icke associala. Flickor med associalt beteende hade 4 gånger högre risk att drabbas av depression än icke associala. I en undersökning utförd av Vermeiren, Deboutte, Ruchkin & Schwab-Stone (2002) var informanterna indelade i tre grupper baserade på deras grad av avvikande beteenden: en icke associal grupp, en måttligt associal grupp (icke aggressivt beteende) och en gravt associal grupp (största delen har aggressivt beteende). Ju gravare form av associalt beteende som fanns hos de unga, desto högre var förekomsten av depression, somatisering samt negativa förväntningar på framtiden Faktorer relaterade till sjukdom Psykosomatiska besvär, neuropsykiatriska störningar och vissa kroniska sjukdomar visade sig öka risken för att drabbas av depression. 18

25 2.4.1 Psykosomatiska besvär I en studie utförd i Finland av Härmä, Kaltiala-Heino, Rimpelä & Rantanen (2002) visade det sig att förekomsten av depression är högre hos tonåringar med återkommande smärtor. De fyra smärtsymtom som undersöktes omfattade nack- och skuldersmärta, smärta i ländryggen, magont och huvudvärk. Vart och ett av dessa symtom, vid förekomst minst en gång i veckan, visade sig utgöra en ökad risk för depression hos båda könen. Vid förekomst av flera av dessa symtom minst en gång i veckan ökade risken för depression ytterligare. Även Kinnunen, Laukkanen & Kylmä (2010) kommer fram till att tonåringar som rapporterar flera olika psykosomatiska problem en gång i veckan eller oftare löper en speciellt stor risk för att drabbas av depression. Enligt en undersökning utförd av Zwaigenbaum, Szatmari, Boyle & Offord (1999) enligt en annan undersökning utförd av Kinnunen m.fl. (2010) ökar somatiska symtom i tonåren risken att drabbas av depression i ett senare skede i livet. Enligt Zwaigenbaum m.fl. (1999) ökar risken för att drabbas av depression i ett senare skede om den unga lider av somatiska/kroppsliga symtom och känslomässiga störningar (såsom ångest, tvångsmässiga störningar och dysfori). Informanterna i denna studie var mellan år gamla och resultatet grundar sig på en uppföljning som gjordes fyra år senare Neuropsykiatriska störningar En studie gjord av Solomon, Miller, Taylor, Hinshaw & Carter (2012) som hade som delmål att undersöka förekomsten av depression hos unga personer med autismspektrumstörningar, inklusive autism, högfungerande autism, Aspbergers syndrom och ospecificerad utvecklingsstörning, visade att flickor som lider av autismspektrumstörningar visar flera symtom på depression än flickor utan dessa diagnoser. Hos pojkar var sambandet mellan autismspektrumstörningar och depression endast marginellt Kroniska sjukdomar I en undersökning utförd i Ryssland av Zashikhina & Hagglof (2007) jämfördes psykologiska parametrar hos åriga ungdomar med kronisk sjukdom i form av 19

26 antingen epilepsi, astma eller diabetes. Det visade sig att flickor med astma och pojkar med epilepsi utgjorde de två största riskgrupperna för depression samt för övriga former av allvarlig mental ohälsa. Graden av sjukdomssvårighet var av betydelse i detta resultat, eftersom de flickor som undersöktes led av svårare former av astma än de pojkar som undersöktes, medan de pojkar med epilepsi som deltog i undersökningen hade sämre kontroll över anfallen än flickorna. I en undersökning utförd av Von Essen, Enskär, Kreuger, Larsson & Sjödén (2000), jämfördes nivårerna av självkänsla, depression och ångest hos svenska barn och tonåringar med pågående cancerbehandling, cancersjuka barn och tonåringar utan pågående behandling och friska barn och tonåringar. Resultaten visade att barn och tonåringar med pågående behandling inte hade högre nivåer av depression och ångest än friska barn, inte heller sämre självkänsla. Cancersjuka barn och tonåringar utanför behandling uppvisade dock högre nivåer av depression och ångest samt lägre psykiskt välbefinnande och lägre självkänsla än friska barn och tonåringar. Resultaten tyder på att tiden efter avslutad behandling kännetecknas av högre risk för depression och övriga psykosociala problem än själva behandlingsperioden. 20

27 3. DISKUSSION Studiens syfte var att beskriva faktorer som påverkar risken att utveckla depression hos unga personer. Riskgrupper för depression utgörs enligt studiens resultat av fyra huvudgrupper; faktorer relaterade till uppväxtmiljö, faktorer relaterade till sexualitet och kön, faktorer relaterade till beteende och faktorer relaterade till sjukdom. I metoddiskussionen beskrivs hur arbetsmetoden gått tillväga och en utvärdering av arbetsprocessen görs. 3.1 Metoddiskussion Detta arbete utgörs av en litteraturöversikt och analysmetoden, som baserade sig på Friberg (2006), gick ut på att dela in artiklarna i grupper med liknande problemområden för att sedan ta fasta på likheter och skillnader i deras resultat. Av de artiklar som valdes var vissa med årtalsbegränsning, från år Den nyaste av de valda var från 2011 och den äldsta var från Det valdes ut 41 artiklar i sökningarna som noggrant lästes igenom av båda författarna för att kunna avgöra om de hade relevans för denna studie. Även eventuell förförståelse diskuterades i detta skede och vikten av att försöka ha en så fri inställning till ämnet som möjligt. Av de 41 artiklarna exkluderades 14 stycken på grund av att de inte alls eller inte tillräckligt tydligt svarade på studiens syfte eller på grund av för brett åldersspann. Vissa artiklar upplevdes som svårförståeliga och exkluderades därför. Åldersspannet på informanterna i de valda artiklarna sträcker sig från 7 till 25 år. En av artiklarna avviker från detta åldersspann men togs med på grund av dess relevans för studien. I tre av artiklarna överstiger informanternas ålder 20 år och i 11 av de valda artiklarna har även informanter under 13 år deltagit, men i alla artiklar utom en deltog tonåringar. Författarna valde att sätta huvudfokus på tonåringar, eftersom det var den ursprungliga intressegruppen samt på grund av den begränsade tiden. Kvalitetsgranskningen av de valda artiklarna utfördes med hjälp av ett färdigställt protokoll där intentionen var att kunna utvärdera artiklarnas kvalitet. Av de kvantitativa artiklar som användes till resultatet bedömdes av författarna 18 stycken vara av hög 21

28 kvalitet och 9 stycken av medelkvalitet. Artiklarna speglar fyra världsdelar: Europa, Asien, Afrika och USA. Även om ett av inklusionskriterierna var Västvärlden står två av studierna utanför detta inklusionskriterium. Dessa studier är utförda i Ryssland och i Sydafrika och togs med på grund av sin relevans för ämnet. Majoriteten av studierna var utförda i USA, vilket kan ha påverkat resultatet såtillvida att USA är ett land med många olika etniska grupper och många olika kulturer. I syftet, som ändrades några gånger under processens gång, valdes mellan benämningarna riskfaktorer och riskgrupper, men för att få alla väsentliga resultat från de valda artiklarna att passa in i sammanhanget utgjorde riskfaktorer ett bättre alternativ. Materialet sorterades på basen av likheter och skillnader i problematik och resultatinnehåll och artiklarna lades under någon av rubrikerna för att sedan sammanställas i resultatet. Det svåraste var att få sådana benämningar på både kategorier och underkategorier så att de svarade mot syftet samt sådana benämningar på kategorierna så att de täckte in alla underkategorier. Datainsamlingen, granskningen och analysen av artiklarna kan ha påverkats av att författarna är noviser vad gäller utförandet av en litteraturöversikt. Även författarnas begränsade kunskaper i statistik kan ha haft en viss inverkan på tydandet av resultatet. Två personerintervjuer har använts i arbetet, varav den ena med en av hälsovårdarna på Studerandehälsan och den andra med en socialkurator på Barn- och Ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP). Detta kan till en viss del ha påverkat innehållet i diskussionen. 3.2 Resultatdiskussion I resultatet, som beskriver faktorer som påverkar risken att drabbas av depression hos unga personer, framkom fyra kategorier med tillhörande underkategorier. De fyra kategorierna var faktorer relaterade till uppväxtmiljö, faktorer relaterade till sexualitet och kön, faktorer relaterade till beteende och faktorer relaterade till sjukdom. 22

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) Bilaga 2 DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade) (Hämtade ur Svenska Psykiatriska Föreningens kliniska riktlinjer för förstämningssjukdomar) [59]. Egentlig depressionsepisod A. Minst fem

Läs mer

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04

SBU -- depression. Behandling. Fides Schuckher okt 04 SBU -- depression Behandling SBU slutsats Målsättningen med depressions behandlingen ska vara tillfrisknande, vilket inte bara innebär frihet från depressionssymtom utan också återvunnen arbetsförmåga

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient Att skapa sig en tydlig förståelse Initialfas Arbeta med valt fokus Återskapa färdigheter och planera för framtiden Diagnostisering Sammanlänka depressionen till ett interpersonellt sammanhang Interpersonell

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN Självmord Prof. Kristian Wahlbeck Vasa 24.09.07 Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE OCH SJÄLVMORD

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar Steven Lucas, MD PhD Barnläkare Akademiska barnsjukhuset Uppsala 0915-1115 Så ser våldet ut i Sverige,

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa Med barnets ögon Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa, Professor emerita (britta.alin-akerman@ki.se Leg psykolog, leg psykoterapeut Anställd vid NASP (Nationell prevention

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Hur mår unga i Gävleborg?

Hur mår unga i Gävleborg? Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression

Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression CARINA TORDAI LEG. ARBETSTERAPEUT ÄLDREPSYKIATRISKA ENHETEN HELSINGBORG Carina Tordai Arbetsterapeutexamen 1993. 11 år inom geriatrisk verksamhet,

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Psykisk ohälsa hos barn och unga 30% av flickorna 15% av pojkarna upplever att de mår psykiskt dåligt Framförallt ångest och depression Självskadebeteende, ätstörningar, missbruk, självmord, aggressionsutbrott

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ 2016-12-15 1 Åhörarkopior 2 Varför traumakunskap i skolan? www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 2016-12-15 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumakunskap och bemötande Förskolebarn Grundläggande

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Psykisk ohälsa bland asylsökande och nuvarande situation Risken för psykisk ohälsa är förhöjd hos asylsökande och den yttre stressen förvärrar ofta psykiatriska

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

SBU Behanding av depression hos äldre 2015: Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman Utvecklingsstörning och åldrande Monica Björkman Livslängden kan bero på orsaken till utvecklingsstörningen: Förväntad livslängd vid Downs syndrom 1929 9 år 1947 12 15 år 1961 mer än 18 år 1995 mer än

Läs mer