I oktober 1992 godkändes det danska antidepressiva läkemedlet Cipramil för den svenska marknaden. Det var inte det första SSRI-preparatet på
|
|
- Lisa Dahlberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 I oktober 1992 godkändes det danska antidepressiva läkemedlet Cipramil för den svenska marknaden. Det var inte det första SSRI-preparatet på apoteken, men det skulle snabbt bli det största. Med Cipramil startade en makalös försäljningsboom som skulle tjugodubbla marknaden för depressionsmediciner på ett decennium. Boomen ägde knappast rum i tysthet. Under nittiotalet var det svårt att undgå att lära sig den nya medicingruppens vanligaste varumärken. Därtill var de alltför omskrivna och alltför frekvent förekommande. Förutom Cipramil fanns Zoloft, Seroxat och så Prozac förstås, som i Sverige såldes under varunamnet Fontex. Till och med förkortningen SSRI blev ett begrepp i den offentliga debatten, men få klarade av det fullständiga, lätt tungvrickande, samlingsnamnet: selektiva serotoninåterupptagshämmare. Så småningom fick SSRI sällskap med modifieringen SNRI, eller selektiva serotonin och noradrenalinåterupptagshämmare. Amerikanska Wyeths depressionsmedicin Efexor blev den främsta storsäljaren i den gruppen. I min bok "Pillret. En berättelse om depressioner och doktorer, forskare och Freud, människor och marknader" (Norstedts 2008) har jag försökt teckna den spännande vetenskapliga historien bakom dessa moderna antidepressiva preparat. Jag har också försökt att skildra mekanismerna bakom de galopperande försäljningssiffrorna, som höll i sig ända till patenten successivt började gå ut i början av 2000-talet. Då hade det sålts antidepressiva läkemedel för över 15 miljarder kronor i Sverige. Sedan dess har årskostnaderna minskat något, men användningen fortsätter att öka. I dag räcker förskrivningen till en normal dagsdos för ungefär åtta procent av befolkningen. Framför allt var det två fenomen kring de här läkemedlen som fascinerade mig. Det första var just försäljningsboomen - vad kunde förklara denna extrema explosion? Hade vi blivit tjugo gånger mer deprimerade i Sverige och i västvärlden än vi var säg i slutet av 1980-talet? Det andra fenomen som väckte min nyfikenhet handlade om den offentliga debatten kring just de här läkemedlen. Den var så förunderligt infekterad och onyanserad. På ena sidan fanns en motståndarfalang, som verkade se som sin uppgift att skrämma den svenska allmänheten för dessa nya farliga "mördarpiller". På den andra sidan fanns de minst lika tvärsäkra tillskyndarna, som tog varje tillfälle i akt att glorifiera de nya antidepressiva läkemedlen, framställa dem som en biverkningsfri folkhälsans frälsning nummer ett. Jag minns att jag tyckte det var en märkligt svartvit debatt för att handla om en medicinsk fråga. Förklaringen verkade stå att finna i det ganska intensiva behandlingsideologiska och kommersiella intressespel som pågick i kulisserna. I denna del av min research för boken kom jag därför att arbeta med två huvudfrågor: 1) Varför denna försäljningsboom?
2 2) Varför blev just de här läkemedlen så kontroversiella. I den här artikeln tänkte jag kort sammanfatta min analys av den första delfrågan i min research för boken - försäljningsboomen. Givetvis började jag i den självklara änden: Var det så att marknadsexplosionen helt enkelt förklarades av att fler och fler svenskar drabbades av depression? Eftersom utvecklingen såg snarlik ut i de flesta andra västländer kunde jag bredda perspektivet - berodde boomen på att antalet deprimerade hade ökat dramatiskt i västvärlden de senaste decennierna? Det föreföll vara en tämligen enkel fråga att besvara, men på detta område är sjukdomsstatistiken tyvärr inte tillfyllest. Grundläggande krav på jämförbara data kan inte infrias, eftersom sjukdomsdefinitionerna har ändrats genom åren. Inte ens Världshälsoorganisationen WHO tycker sig kunna leverera några enkla siffror över utvecklingen av antalet depressioner i västvärlden de senaste tjugo-trettio åren. Det enda svar jag fick av den expertstatistiker på WHO som jag talade med var att jag inte kunde dra några enkla slutsatser av läkemedelsbolagens försäljningssiffror. Vederbörande konstaterade att statistiken över depressionssjukdomar var ett ovanligt kontroversiellt område, med många starka intressen inblandade, varför alla siffror skulle tolkas med stor försiktighet. Han för sin del ville inte ens utesluta att antalet depressioner i västvärlden tvärtom minskat de senaste decennierna. Under mina intervjurundor i den svenska psykiatrin mötte jag också väldigt få psykiatriker som trodde att försäljningsboomen förklarades av att antalet deprimerade i samhället hade blivit fler. Den i särklass vanligaste teorin jag stötte på var i stället att andelen deprimerade i befolkningen nog var mer eller mindre konstant, men att fler och fler av dessa fått tillgång till läkemedelsbehandling. I början av nittiotalet talade man allmänt om en omfattande underbehandling av depressioner i samhället. Det påstods att bara en av fyra depressioner upptäcktes och behandlades som den skulle. Den boom vi såg skulle enligt den här teorin förklaras av att detta stora mörkertal hade börjat betas av. Vi började se mer av isberget, inte bara toppen. Så var också fallet. Innan de mildare SSRI-preparaten gjorde entré på marknaden var läkarna hänvisade till en äldre generation av så kallade tricykliska antidepressiva preparat, som förvisso ansågs mer effektiva men som också var förenade med i sammanhanget mycket försvårande och allvarliga biverkningar. Patienterna hade svårt att klara av hela depressionsbehandlingen. Preparaten var dessutom farliga, så till vida att det räckte med en veckodos för att begå självmord. Så giftiga läkemedel innebär förstås extrema risker just i depressionsbehandlingar. De nya mindre biverkningstunga läkemedlen kunde bara av dessa skäl förskrivas till fler patienter än de gamla. Här hade marknaden således fått ett antidepressivum som på allvar kunde börja användas i primärvården, vilket var något nytt. Med andra ord fanns i den ofta lanserade teorin om
3 det avbetade mörkertalet EN viktig förklaring till försäljningboomen av depressionmediciner under nittiotalet. Samtidigt kan det åtgärdade mörkertalet omöjligen vara den enda förklaringen. Det är nämligen ett sorgligt faktum att moderna studier röjer en ganska oförändrad underbehandling. Fortfarande tycks det bara vara i runda slängar en av fyra depressioner som upptäcks och behandlas som de ska. Detta trots en tjugodubbling av marknaden för depressionsläkemedel. Parallellt kan man skönja en minst lika problematisk överbehandling. Träffbilden lämnar med andra ord en del i övrigt att önska. Det sista spåret i min analys av orsakerna till försäljningsboomen brukar jag kalla "mysteriet med de parallella kurvorna". Jag syftar där på relationen mellan å ena sidan kurvan över sjukskrivningar för psykiatriska symptom som depression och ångest, å andra sidan försäljningskurvan för depressionsmedicinerna. I slutet av nittiotalet hände något där. Det normala förhållandet borde vara att en ökad försäljning av läkemedel resulterar i en minskning av antalet sjukskrivningar för de sjukdomar medicinen hjälper mot. Men här blev det faktiskt tvärtom. I slutet av nittiotalet pekade båda kurvorna i samma riktning. Uppåt. Under åren femdubblades försäljningen av antidepressiva läkemedel i Sverige. Samtidigt fyrdubblades antalet långtidssjukskrivningar för depression och ångest under i stort sett samma tid. Det verkade således som om medicinerna gjorde oss sjukare och sjukare. Som av en händelse tar detta märkliga inverterade samband sin början vid nästan exakt samma tidpunkt, hösten Då kom en ny skjuts i läkemedelsbolagens redan gynnsamma försäljningsutveckling. Det var hösten 1997 som SSRI-preparaten på allvar bröt igenom i primärvården i Sverige. För första gången skrevs det ut fler SSRI-preparat av allmänläkare än av psykiatrer, vilket är den sortens massmarknadsgenombrott som får läkemedelsbolag att fira med tårta. Hösten 1997 kan också identifieras som starten för den mycket överraskande boomen i långtidssjukskrivningar för psykiatriska symtom som depression och ångest. Vän av ordning kan tycka att det borde ha varit tvärtom, särskilt som åren dessförinnan präglades av en extrem marknadsföringssatsning kring antidepressiva av fem-sex stora läkemedelsbolag. Under 1995 hade tre nya läkemedel godkänts, Zoloft, Fontex och Efexor, vilket betydde starten för det mest intensiva marknadsföringskriget under SSRI-preparatens patentepok. I själva verket kan denna marknadsföring bidra till att förklara de märkliga parallella kurvorna. En inte oväsentlig del av försäljningsboomen handlar, som jag ser det, om effekterna av läkemedelsbolagens marknadsföringsstrategier. Jag tänker då på marknadsföring i vidare mening, inte bara annonser i Läkartidningen utan den sorts indirekta lansering som i stor utsträckning handlar om pr-aktiviteter riktade till allmänheten
4 och allmänläkarna. Det är ju så läkemedelsbolagen har löst problemet med å ena sidan förbud mot att rikta reklam för receptbelagda läkemedel direkt till allmänheten, å andra sidan ett starkt behov av att nå ut just till allmänheten för att få fart på efterfrågan. Lösningen stavas "disease awareness"-kampanjer, eller kampanjer i "sjukdomskännedom". De antar bland annat formen av vältimade planterade nyheter i media med storpublik. Läkemedelsbolagen arbetar i det fördolda med att sälja in nyheter och patientberättelser om sjukdomarna medicinerna är avsedda för, göra dem till ett slags modediagnoser med plats på löpsedlarna. Idén går ut på att sälja in sjukdomen, som läkemedlet sen kommer som en lösning på. Det var inte utan intresse som jag i efterhand följde de här sjukdomskampanjerna, eller de rikliga avtryck de gjort i mediearkiven. De böljade fram i radio, tv och tidningar, i ett slags sjukdomsvågor som alltid kunde klockas tämligen väl i tiden till Läkemedelsverkets godkännande för den ena eller andra nya indikationen. Löpsedelshysterin var dessutom simultan i flera europeiska länder, eftersom bolagen i många fall var multinationella och samordnade sin lansering. På samma sätt gästades soffprogrammen i TV i flera länder av patienter med "den nya dolda folksjukdomen", med en samtidighet som inte kan ha varit slumpmässig. Det började med depression, sen kom tvångssyndrom och panikångest, därefter social fobi och mot slutet även generaliserad ångest, eller GAD, för att ge några exempel. Lanseringen parades med tämligen tvärsäkra uppgifter om hur många i varje land som antogs lida av sjukdomen, i Sverige nästan alltid summerad till "hundratusentals". Men det kunde vara värre än så. Vid någon tidpunkt hävdade samtliga stora svenska nyhetsmedier på fullt allvar att en miljon svenskar lider av social fobi. Man behöver inte vara särskilt slängd i huvudräkning för att konstatera att det då knappast är det allvarliga och svårt handikappande tillståndet social fobi vi talar om. Strategin bakom kampanjerna var och är lika enkel som genial. Med alla dessa artiklar och tvinslag om patienter med olika diagnoser ville läkemedelsbolagen få patienter att känna igen sig, kanske riva ur tidningsklippet och visa läkaren: "titta, här har du sjukdomen jag lider av och det här är visst medicinen jag ska ha." Under mina intervjurundor i researchen för boken "Pillret" mötte jag allmänläkare som bekräftade att dessa förhoppningar också infriades. plötsligt dök det upp väldigt många patienter på mottagningarna med ett tidningsklipp i handen, eller med en färsk referens till ett tv-program. Historien om SSRI-preparatens makalösa försäljningsboom kantas av sådana kampanjer, kanske tydligast manifesterade i löpsedlar om att, säg " svenskar lider av en dold folksjukdom". Här vilar förstås ett tungt ansvar på min egen yrkeskår, journalisterna. En hård interndebatt om vår dragning till sjukdomsnyheter och vår brist på kritisk granskning av avsändaren är på sin plats. Samtidigt ska man veta att poängen med de här kampanjerna just är att den rätta avsändaren håller sig i det fördolda. Det är kanske inte alldeles enkelt för en journalist att genomskåda den
5 kommersiella kampanjen om en inbjudan till ett presseminarium kring en ny folksjukdom bär Karolinska institutets auktoritativa brevhuvud och det bara i det finstilta framkommer att ett läkemedelsbolag också finns med bland organisatörerna. För att ytterligare säkra sjukdomskampanjernas utfall i försäljningsökningar parade läkemedelsbolagen medielanseringarna med fortbildningskurser för allmänläkare i att ställa diagnoserna i fråga. När den nya generationens antidepressiva läkemedel lanserades var behovet stort av just sådana kurser, eftersom dessa mildare depressionsläkemedel kunde användas i stor utsträckning i primärvården. Problemet var bara att landstingen oftast inte erbjöd någon sådan fortbildning. De tog istället tacksamt emot läkemedelsbolagens erbjudanden om att finansiera och organisera dessa kurser. Undantag finns, men man kan utan vidare slå fast att det var läkemedelsbolagen som stod för den absoluta majoriteten av nittiotalets många fortbildningar i psykiatriska diagnoser. Det var kurser som finansierades över bolagens marknadsföringsbudgetar och inte sällan praktiskt organiserades av samma PR-konsulter som sålde in sjukdomskampanjerna i tidningarna och tv-sofforna. Det är frestande att omedelbart vifta bort det här kursutbudet som reklamjippon, men riktigt så enkel är inte den här historien. Ofta handlade det om ytterst avancerade fortbildningsdagar, med ledande experter i talarstolarna. På många punkter överträffade de säkert de utbildningar, som landstingen kanske kunde ha skakat fram. Men samtidigt räknades de till bolagens marknadsföringssatsningar. Urvalet av föreläsare avgjordes av den aktuella försäljningsstrategin, overhead- eller power pointbilder stämdes av i förväg och biverkningar toppade inte kursprogrammen. Självklart var det biologiskt orienterade psykiatrer, inga freudianer, som utgjorde expertkadern. På läkemedelsföretagen betraktade man också dessa läkarkurser som en ovanligt effektiv marknadsföringsform. Den både kostade mindre och gav mer i ökad försäljning än de mer lyxbetonade charterresorna till läkarkonferenser på andra kontinenter, som läkemedelsbolagen traditionellt satsade mycket på. På Kungliga bibliotekets avdelning för vardagstryck finns en stor del av det påkostade kursmaterialet bevarat. Jag satt där några dagar och läste och slogs av hur bolagen inte sällan smög in lättare symtom som fullvärdiga sjukdomar i kompendierna, trots att de inte hade godkänts än i den amerikanska psykiatriska diagnosmanualen DSM (som vid den här tiden vuxit till en bibel också i den svenska psykiatrin). Man gled helt enkelt på definitionerna, precis som i medielanseringarna. Bara så kunde man nå de hägrande blockbustermarknaderna om många hundratusentals sjuka svenskar. Dessa kraftfulla simultana sjukdomskampanjer kom i allra högsta grad att bidra till läkemedelsbolagens tjusiga försäljningskurvor.
6 Sammanfattningsvis visar min research att varken läkemedelsförsäljning eller sjukskrivningstal kan ligga till grund för några säkra slutsatser om det psykiska sjukdomstillståndet i Sveriges befolkning i slutet av nittiotalet. Men givetvis har jag bara snuddat vid ytan på detta komplexa ämnesområde. Jag överlåter därför med varm hand åt den akademiska forskningen att ta reda på vad som egentligen hände. Ingrid Carlberg
Är depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merBipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL
Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.
Läs merLäkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom
Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla
Läs merEn broschyr om Tvångssyndrom
En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.
Läs merDet finns minnen som inte lämnar någon ro
Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym
Läs merBakom masken lurar paniken
Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att
Läs merAtt inte våga synas kan vara tecken på social fobi
Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du
Läs merGenomgången av läkemedel mot depression
DEPRESSION Genomgången av läkemedel mot depression En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Anders Wessling Hälsoekonom Joakim Ramsberg Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Det här är en sammanfattning
Läs merBehandling av psykisk ohälsa i Sverige. Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut
Behandling av psykisk ohälsa i Sverige Björn Philips Docent i klinisk psykologi, leg psykolog/psykoterapeut Vad forskare är ense om: Biopsykosociala sårbarhet-stress-modellen Sårbarhet Biologi (ex. gener,
Läs merGeneriska läkemedel. Same same different name
Generiska läkemedel Same same different name Vad är generika? de 5 miljarder som samhället sparar årligen på generika motsvarar 11 000 sjuksköterskor* *(inkl. sociala avgifter) En del patienter som står
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merLIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.
När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merBehandling av depression hos äldre
Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health
Läs merÖkad följsamhet med påminnelser. Kronans Apotek november 2017
Ökad följsamhet med påminnelser Kronans Apotek november 2017 Sammanfattning Det är ett väl dokumenterat och känt problem att patienter inte fullföljer sin läkemedelsbehandling. För vissa sjukdomar handlar
Läs merLäkemedel en viktig del av sjukvården
22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 2 4
Om läkemedel vid depression STEG 2 4 BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen
Läs merBRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar
BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar Bryssel den 16 november 2016 Tidiane Diao Bakgrund: Mellan 2015 och 2020 går dem flesta patenten på biologiska läkemedel (inom reumatologin) ut och i samband med detta
Läs merPrissänkning på depressionsläkemedel berör många stockholmare
2008-12-17 Prissänkning på depressions berör många stockholmare Under 2007 tog drygt 134 000 stockholmare ut antidepressiva till ett värde av 187,1 miljoner, varav staten subventionerade 133,3 miljoner
Läs merAgenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message
Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens
Läs merDödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2)
Dödshjälp. En kunskapssammanställning. (Smer 2017:2) Rapport från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Sammanfattning i fråga-svar-form Vad är skillnaden mellan dödshjälp, eutanasi och assisterat döende?
Läs merPsykiatrisk behandling. Medicinsk behandling
Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merÅterhämtning - en introduktion
- en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se
Läs merPolitikermöten September 2009
Politikermöten September 2009 Hjälplinjens verksamhet Vi erbjuder alla i Sverige, tidigt och lättillgängligt stöd vid psykisk kris och svåra livssituationer Professionellt Anonymt Kostnadsfritt 2009-11-09
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merKosttillskott fo r att minska riskfaktorer
KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merRiskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel
Fråga doktorn om dina läkemedel Här är några tips på frågor som du kan ställa till din läkare om du får en ny medicin. Fråga också om du känner av symtom som yrsel och bristande balans när du tar vissa
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merSjälvmord & psykofarmaka. En rapport baserad på Socialstyrelsens Lex Maria-anmälningar för 2007. av Janne Larsson
Självmord & psykofarmaka En rapport baserad på Socialstyrelsens Lex Maria-anmälningar för 2007 av Janne Larsson Introduktion Det här är en unik rapport om självmord och psykofarmaka. Aldrig tidigare har
Läs merLärarhandledning. På liv & död...
Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är
Läs merKomplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!
Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare
Läs merKlamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010 Sammanställning av provtagningsblanketter och väntrumsenkäter Klara Abrahamsson Hivprevention i Västra Götaland Oktober 2010 Klamydiamåndagen i Västra Götaland 2010
Läs merFörskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit
Läs mer20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN
20 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om uteblivna kliniska studier vid sällsynta sjukdomar HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-1022 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merMedikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01
Medikalisering, opioider och missbrukarvård Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering En process där icke-medicinska problem defineras som medicinska sjukdomar eller funktionshinder Nya sjukdomsdiagnoser
Läs merResultat från Apotekets kundpanel
Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merFör den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.
Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med
Läs merÅngest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916
Å N G E S T Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Riksföreningen Ananke och Svenska Ångestsyndromsällskapet arbetar för patienter och anhöriga
Läs merFrågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.
Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merEn rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Läs merHTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16
HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression
Läs merHandboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Läs merSSRI på internet Vilka erfarenheter kring SSRI i samband med depression kommuniceras på nätet?
SSRI på internet Vilka erfarenheter kring SSRI i samband med depression kommuniceras på nätet? Jonas Arlert Psykoterapeutprogrammet inriktning Familj Examensuppsats 15 hsp Vt 2008 Handledare: Ellinor Salander
Läs merTÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista
ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse
Läs merDepression. Lilly Schwieler
Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust
Läs merLäkemedelsverkets författningssamling
Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om marknadsföring av humanläkemedel; LVFS 2009:6 Utkom
Läs merUtbyte av läkemedel utan subvention
Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)
Läs merFördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel
Säkra läkemedel? Säkra läkemedel? Det finns många missuppfattningar om läkemedel. Bristande kunskap kan göra att behandlingen inte genomförs på rätt sätt och därmed leda till försämrad hälsa och livskvalitet.
Läs merGår det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?
Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Debatten om könsneutrala premier har pågått under en tid. För att kunna sätta av reserver inom försäkringsbranschen - vilket man
Läs merLäkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall
1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin
Läs merRemissvar över Omreglering av apoteksmarknaden - huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen (SOU 2008:4)
1 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 2008-02-06 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar över Omreglering av apoteksmarknaden - huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen (SOU
Läs merVetenskapens värld, SVT2, , program om personer med schizofreni; fråga om saklighet och mediets genomslagskraft
1/5 BESLUT 2018-11-12 Dnr: 18/01653 SAKEN Vetenskapens värld, SVT2, 2018-04-09, program om personer med schizofreni; fråga om saklighet och mediets genomslagskraft BESLUT Programmet frias. Det strider
Läs merLäkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende
Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat
Läs mer5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter
5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se
Läs merInformation för sjukvårdspersonal FÖR MALARIA KEMOPROFYLAX LARIAM (MEFLOKIN)
Information för sjukvårdspersonal LARIAM (MEFLOKIN) FÖR MALARIA KEMOPROFYLAX Denna broschyr avser att ge information gällande biverkningar - speciellt neuropsykiatriska biverkningar- vid kemoprofylaktisk
Läs merDepression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson
Depression V i m m e r b y f o l k h ö g s k o l a A d m i n i s t r a t i o n i v å r d e n V å r t e r m i n e n 2 0 1 3 Helena Eriksson Handledare Annica Claesson Sammanfattning Anledningen till den
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merwww.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.
VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande
Läs merDet fattas stora medicinska grävjobb
Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken
Läs merYttrande på: Restnoteringar av läkemedel fortsatt utredning Rapport från Läkemedelsverket
YTTRANDE 2016-04-11 S2015/04035/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande på: Restnoteringar av läkemedel fortsatt utredning Rapport
Läs merdet psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Läs merLathund olika typer av texter
Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort
Läs merVi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.
Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merLäkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund
Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia Lars Englund Läkares sjukskrivningspraxis Sjukskrivningar börjar ofta hos allmänläkaren Patientens fråga: Kan sjukskrivning vara en bra lösning på mitt hälsoproblem?
Läs merSammanfattning Nya apoteksmarknadsutredningen har bland annat i uppdrag att analysera om apotekens marginal bör regleras för receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna. Utredningen ska överväga
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TENTAMEN Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk15ha samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida)
Läs merKöp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo
Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merDagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004
Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen
Läs merIT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom
Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med
Läs merStort inflöde av olagliga läkemedel Fördjupad information från Pangea VI
Stort inflöde av olagliga läkemedel Fördjupad information från Pangea VI 2013-12-12 Pangea är en internationell Internet Week of Action mot olaglig läkemedelsförsäljning som samordnas av Interpol. Det
Läs merPROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007
PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 Prostatit och godartad prostataförstoring Cernitol hjälper båda tillstånden Välkommen till del 2 av Cernitol-skolan. Den handlar om effektmekanismer för Cernitol och beskriver
Läs merAllmänheten om depression
Allmänheten om depression Projektnummer 3805680 2000-09-07 Sifo Research & Consulting AB Linnégatan 87 Tel: +46 (0)8-507 420 00 Fax: +46 (0)8-507 420 01 SE-114 78 Stockholm E-mail: info@sifo.se Sweden
Läs merEn introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2
En introduktion till pr och mediebearbetning V 1.2 En guide av Mats Wurnell www.matswurnell.net Om denna introduktion Se denna guide som en introduktion till pr och mediebearbetning. Den hjälper er att
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merTelefonen på Marklunds bord ringer. Tidningschefen lyfter på luren. Samtidigt pekar han på två stolar. Lasse och Maja sätter sig och väntar.
Kapitel 4 a, just det! Ni ville ju sätta in en annons, säger Marklund till Lasse och Maja, när de kommer in i rummet. Tidningschefen sitter vid ett stort skrivbord som står vid fönstret, ut mot Kyrkogatan
Läs mer12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN
12 Svar på skrivelse av Catarina Wahlgren (V) om vård för dem som lider av svår huvudvärk och eller migrän HSN 2019-0559 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2019-0559 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merMedical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping
Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,
Läs merLkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
Läs merTillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.
Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister
Läs merLÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM. Främjande ledarskap och medarbetarskap
LÖNSAM HÄLSOSAM LYCKOSAM ledarskap och medarbetarskap INNEHÅLL Kontakt med författarna kan fås via deras webbplatser: Anders Lugn: www.baralugn.se Birger Rexed: www.rexed.se Ekerlids Förlag Tegnérgatan
Läs merEPILEPSIRAPPORT Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet
EPILEPSIRAPPORT 2018 Idag är epilepsivården bristfällig och ojämlik Svenska Epilepsiförbundet I DAG ÄR EPILEPSIVÅRDEN BRISTFÄLLIG OCH OJÄMLIK SOCIALSTYRELSEN Denna rapport bygger på en enkätundersökning
Läs merRapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning
Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste
Läs mer