I oktober 1992 godkändes det danska antidepressiva läkemedlet Cipramil för den svenska marknaden. Det var inte det första SSRI-preparatet på

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I oktober 1992 godkändes det danska antidepressiva läkemedlet Cipramil för den svenska marknaden. Det var inte det första SSRI-preparatet på"

Transkript

1 I oktober 1992 godkändes det danska antidepressiva läkemedlet Cipramil för den svenska marknaden. Det var inte det första SSRI-preparatet på apoteken, men det skulle snabbt bli det största. Med Cipramil startade en makalös försäljningsboom som skulle tjugodubbla marknaden för depressionsmediciner på ett decennium. Boomen ägde knappast rum i tysthet. Under nittiotalet var det svårt att undgå att lära sig den nya medicingruppens vanligaste varumärken. Därtill var de alltför omskrivna och alltför frekvent förekommande. Förutom Cipramil fanns Zoloft, Seroxat och så Prozac förstås, som i Sverige såldes under varunamnet Fontex. Till och med förkortningen SSRI blev ett begrepp i den offentliga debatten, men få klarade av det fullständiga, lätt tungvrickande, samlingsnamnet: selektiva serotoninåterupptagshämmare. Så småningom fick SSRI sällskap med modifieringen SNRI, eller selektiva serotonin och noradrenalinåterupptagshämmare. Amerikanska Wyeths depressionsmedicin Efexor blev den främsta storsäljaren i den gruppen. I min bok "Pillret. En berättelse om depressioner och doktorer, forskare och Freud, människor och marknader" (Norstedts 2008) har jag försökt teckna den spännande vetenskapliga historien bakom dessa moderna antidepressiva preparat. Jag har också försökt att skildra mekanismerna bakom de galopperande försäljningssiffrorna, som höll i sig ända till patenten successivt började gå ut i början av 2000-talet. Då hade det sålts antidepressiva läkemedel för över 15 miljarder kronor i Sverige. Sedan dess har årskostnaderna minskat något, men användningen fortsätter att öka. I dag räcker förskrivningen till en normal dagsdos för ungefär åtta procent av befolkningen. Framför allt var det två fenomen kring de här läkemedlen som fascinerade mig. Det första var just försäljningsboomen - vad kunde förklara denna extrema explosion? Hade vi blivit tjugo gånger mer deprimerade i Sverige och i västvärlden än vi var säg i slutet av 1980-talet? Det andra fenomen som väckte min nyfikenhet handlade om den offentliga debatten kring just de här läkemedlen. Den var så förunderligt infekterad och onyanserad. På ena sidan fanns en motståndarfalang, som verkade se som sin uppgift att skrämma den svenska allmänheten för dessa nya farliga "mördarpiller". På den andra sidan fanns de minst lika tvärsäkra tillskyndarna, som tog varje tillfälle i akt att glorifiera de nya antidepressiva läkemedlen, framställa dem som en biverkningsfri folkhälsans frälsning nummer ett. Jag minns att jag tyckte det var en märkligt svartvit debatt för att handla om en medicinsk fråga. Förklaringen verkade stå att finna i det ganska intensiva behandlingsideologiska och kommersiella intressespel som pågick i kulisserna. I denna del av min research för boken kom jag därför att arbeta med två huvudfrågor: 1) Varför denna försäljningsboom?

2 2) Varför blev just de här läkemedlen så kontroversiella. I den här artikeln tänkte jag kort sammanfatta min analys av den första delfrågan i min research för boken - försäljningsboomen. Givetvis började jag i den självklara änden: Var det så att marknadsexplosionen helt enkelt förklarades av att fler och fler svenskar drabbades av depression? Eftersom utvecklingen såg snarlik ut i de flesta andra västländer kunde jag bredda perspektivet - berodde boomen på att antalet deprimerade hade ökat dramatiskt i västvärlden de senaste decennierna? Det föreföll vara en tämligen enkel fråga att besvara, men på detta område är sjukdomsstatistiken tyvärr inte tillfyllest. Grundläggande krav på jämförbara data kan inte infrias, eftersom sjukdomsdefinitionerna har ändrats genom åren. Inte ens Världshälsoorganisationen WHO tycker sig kunna leverera några enkla siffror över utvecklingen av antalet depressioner i västvärlden de senaste tjugo-trettio åren. Det enda svar jag fick av den expertstatistiker på WHO som jag talade med var att jag inte kunde dra några enkla slutsatser av läkemedelsbolagens försäljningssiffror. Vederbörande konstaterade att statistiken över depressionssjukdomar var ett ovanligt kontroversiellt område, med många starka intressen inblandade, varför alla siffror skulle tolkas med stor försiktighet. Han för sin del ville inte ens utesluta att antalet depressioner i västvärlden tvärtom minskat de senaste decennierna. Under mina intervjurundor i den svenska psykiatrin mötte jag också väldigt få psykiatriker som trodde att försäljningsboomen förklarades av att antalet deprimerade i samhället hade blivit fler. Den i särklass vanligaste teorin jag stötte på var i stället att andelen deprimerade i befolkningen nog var mer eller mindre konstant, men att fler och fler av dessa fått tillgång till läkemedelsbehandling. I början av nittiotalet talade man allmänt om en omfattande underbehandling av depressioner i samhället. Det påstods att bara en av fyra depressioner upptäcktes och behandlades som den skulle. Den boom vi såg skulle enligt den här teorin förklaras av att detta stora mörkertal hade börjat betas av. Vi började se mer av isberget, inte bara toppen. Så var också fallet. Innan de mildare SSRI-preparaten gjorde entré på marknaden var läkarna hänvisade till en äldre generation av så kallade tricykliska antidepressiva preparat, som förvisso ansågs mer effektiva men som också var förenade med i sammanhanget mycket försvårande och allvarliga biverkningar. Patienterna hade svårt att klara av hela depressionsbehandlingen. Preparaten var dessutom farliga, så till vida att det räckte med en veckodos för att begå självmord. Så giftiga läkemedel innebär förstås extrema risker just i depressionsbehandlingar. De nya mindre biverkningstunga läkemedlen kunde bara av dessa skäl förskrivas till fler patienter än de gamla. Här hade marknaden således fått ett antidepressivum som på allvar kunde börja användas i primärvården, vilket var något nytt. Med andra ord fanns i den ofta lanserade teorin om

3 det avbetade mörkertalet EN viktig förklaring till försäljningboomen av depressionmediciner under nittiotalet. Samtidigt kan det åtgärdade mörkertalet omöjligen vara den enda förklaringen. Det är nämligen ett sorgligt faktum att moderna studier röjer en ganska oförändrad underbehandling. Fortfarande tycks det bara vara i runda slängar en av fyra depressioner som upptäcks och behandlas som de ska. Detta trots en tjugodubbling av marknaden för depressionsläkemedel. Parallellt kan man skönja en minst lika problematisk överbehandling. Träffbilden lämnar med andra ord en del i övrigt att önska. Det sista spåret i min analys av orsakerna till försäljningsboomen brukar jag kalla "mysteriet med de parallella kurvorna". Jag syftar där på relationen mellan å ena sidan kurvan över sjukskrivningar för psykiatriska symptom som depression och ångest, å andra sidan försäljningskurvan för depressionsmedicinerna. I slutet av nittiotalet hände något där. Det normala förhållandet borde vara att en ökad försäljning av läkemedel resulterar i en minskning av antalet sjukskrivningar för de sjukdomar medicinen hjälper mot. Men här blev det faktiskt tvärtom. I slutet av nittiotalet pekade båda kurvorna i samma riktning. Uppåt. Under åren femdubblades försäljningen av antidepressiva läkemedel i Sverige. Samtidigt fyrdubblades antalet långtidssjukskrivningar för depression och ångest under i stort sett samma tid. Det verkade således som om medicinerna gjorde oss sjukare och sjukare. Som av en händelse tar detta märkliga inverterade samband sin början vid nästan exakt samma tidpunkt, hösten Då kom en ny skjuts i läkemedelsbolagens redan gynnsamma försäljningsutveckling. Det var hösten 1997 som SSRI-preparaten på allvar bröt igenom i primärvården i Sverige. För första gången skrevs det ut fler SSRI-preparat av allmänläkare än av psykiatrer, vilket är den sortens massmarknadsgenombrott som får läkemedelsbolag att fira med tårta. Hösten 1997 kan också identifieras som starten för den mycket överraskande boomen i långtidssjukskrivningar för psykiatriska symtom som depression och ångest. Vän av ordning kan tycka att det borde ha varit tvärtom, särskilt som åren dessförinnan präglades av en extrem marknadsföringssatsning kring antidepressiva av fem-sex stora läkemedelsbolag. Under 1995 hade tre nya läkemedel godkänts, Zoloft, Fontex och Efexor, vilket betydde starten för det mest intensiva marknadsföringskriget under SSRI-preparatens patentepok. I själva verket kan denna marknadsföring bidra till att förklara de märkliga parallella kurvorna. En inte oväsentlig del av försäljningsboomen handlar, som jag ser det, om effekterna av läkemedelsbolagens marknadsföringsstrategier. Jag tänker då på marknadsföring i vidare mening, inte bara annonser i Läkartidningen utan den sorts indirekta lansering som i stor utsträckning handlar om pr-aktiviteter riktade till allmänheten

4 och allmänläkarna. Det är ju så läkemedelsbolagen har löst problemet med å ena sidan förbud mot att rikta reklam för receptbelagda läkemedel direkt till allmänheten, å andra sidan ett starkt behov av att nå ut just till allmänheten för att få fart på efterfrågan. Lösningen stavas "disease awareness"-kampanjer, eller kampanjer i "sjukdomskännedom". De antar bland annat formen av vältimade planterade nyheter i media med storpublik. Läkemedelsbolagen arbetar i det fördolda med att sälja in nyheter och patientberättelser om sjukdomarna medicinerna är avsedda för, göra dem till ett slags modediagnoser med plats på löpsedlarna. Idén går ut på att sälja in sjukdomen, som läkemedlet sen kommer som en lösning på. Det var inte utan intresse som jag i efterhand följde de här sjukdomskampanjerna, eller de rikliga avtryck de gjort i mediearkiven. De böljade fram i radio, tv och tidningar, i ett slags sjukdomsvågor som alltid kunde klockas tämligen väl i tiden till Läkemedelsverkets godkännande för den ena eller andra nya indikationen. Löpsedelshysterin var dessutom simultan i flera europeiska länder, eftersom bolagen i många fall var multinationella och samordnade sin lansering. På samma sätt gästades soffprogrammen i TV i flera länder av patienter med "den nya dolda folksjukdomen", med en samtidighet som inte kan ha varit slumpmässig. Det började med depression, sen kom tvångssyndrom och panikångest, därefter social fobi och mot slutet även generaliserad ångest, eller GAD, för att ge några exempel. Lanseringen parades med tämligen tvärsäkra uppgifter om hur många i varje land som antogs lida av sjukdomen, i Sverige nästan alltid summerad till "hundratusentals". Men det kunde vara värre än så. Vid någon tidpunkt hävdade samtliga stora svenska nyhetsmedier på fullt allvar att en miljon svenskar lider av social fobi. Man behöver inte vara särskilt slängd i huvudräkning för att konstatera att det då knappast är det allvarliga och svårt handikappande tillståndet social fobi vi talar om. Strategin bakom kampanjerna var och är lika enkel som genial. Med alla dessa artiklar och tvinslag om patienter med olika diagnoser ville läkemedelsbolagen få patienter att känna igen sig, kanske riva ur tidningsklippet och visa läkaren: "titta, här har du sjukdomen jag lider av och det här är visst medicinen jag ska ha." Under mina intervjurundor i researchen för boken "Pillret" mötte jag allmänläkare som bekräftade att dessa förhoppningar också infriades. plötsligt dök det upp väldigt många patienter på mottagningarna med ett tidningsklipp i handen, eller med en färsk referens till ett tv-program. Historien om SSRI-preparatens makalösa försäljningsboom kantas av sådana kampanjer, kanske tydligast manifesterade i löpsedlar om att, säg " svenskar lider av en dold folksjukdom". Här vilar förstås ett tungt ansvar på min egen yrkeskår, journalisterna. En hård interndebatt om vår dragning till sjukdomsnyheter och vår brist på kritisk granskning av avsändaren är på sin plats. Samtidigt ska man veta att poängen med de här kampanjerna just är att den rätta avsändaren håller sig i det fördolda. Det är kanske inte alldeles enkelt för en journalist att genomskåda den

5 kommersiella kampanjen om en inbjudan till ett presseminarium kring en ny folksjukdom bär Karolinska institutets auktoritativa brevhuvud och det bara i det finstilta framkommer att ett läkemedelsbolag också finns med bland organisatörerna. För att ytterligare säkra sjukdomskampanjernas utfall i försäljningsökningar parade läkemedelsbolagen medielanseringarna med fortbildningskurser för allmänläkare i att ställa diagnoserna i fråga. När den nya generationens antidepressiva läkemedel lanserades var behovet stort av just sådana kurser, eftersom dessa mildare depressionsläkemedel kunde användas i stor utsträckning i primärvården. Problemet var bara att landstingen oftast inte erbjöd någon sådan fortbildning. De tog istället tacksamt emot läkemedelsbolagens erbjudanden om att finansiera och organisera dessa kurser. Undantag finns, men man kan utan vidare slå fast att det var läkemedelsbolagen som stod för den absoluta majoriteten av nittiotalets många fortbildningar i psykiatriska diagnoser. Det var kurser som finansierades över bolagens marknadsföringsbudgetar och inte sällan praktiskt organiserades av samma PR-konsulter som sålde in sjukdomskampanjerna i tidningarna och tv-sofforna. Det är frestande att omedelbart vifta bort det här kursutbudet som reklamjippon, men riktigt så enkel är inte den här historien. Ofta handlade det om ytterst avancerade fortbildningsdagar, med ledande experter i talarstolarna. På många punkter överträffade de säkert de utbildningar, som landstingen kanske kunde ha skakat fram. Men samtidigt räknades de till bolagens marknadsföringssatsningar. Urvalet av föreläsare avgjordes av den aktuella försäljningsstrategin, overhead- eller power pointbilder stämdes av i förväg och biverkningar toppade inte kursprogrammen. Självklart var det biologiskt orienterade psykiatrer, inga freudianer, som utgjorde expertkadern. På läkemedelsföretagen betraktade man också dessa läkarkurser som en ovanligt effektiv marknadsföringsform. Den både kostade mindre och gav mer i ökad försäljning än de mer lyxbetonade charterresorna till läkarkonferenser på andra kontinenter, som läkemedelsbolagen traditionellt satsade mycket på. På Kungliga bibliotekets avdelning för vardagstryck finns en stor del av det påkostade kursmaterialet bevarat. Jag satt där några dagar och läste och slogs av hur bolagen inte sällan smög in lättare symtom som fullvärdiga sjukdomar i kompendierna, trots att de inte hade godkänts än i den amerikanska psykiatriska diagnosmanualen DSM (som vid den här tiden vuxit till en bibel också i den svenska psykiatrin). Man gled helt enkelt på definitionerna, precis som i medielanseringarna. Bara så kunde man nå de hägrande blockbustermarknaderna om många hundratusentals sjuka svenskar. Dessa kraftfulla simultana sjukdomskampanjer kom i allra högsta grad att bidra till läkemedelsbolagens tjusiga försäljningskurvor.

6 Sammanfattningsvis visar min research att varken läkemedelsförsäljning eller sjukskrivningstal kan ligga till grund för några säkra slutsatser om det psykiska sjukdomstillståndet i Sveriges befolkning i slutet av nittiotalet. Men givetvis har jag bara snuddat vid ytan på detta komplexa ämnesområde. Jag överlåter därför med varm hand åt den akademiska forskningen att ta reda på vad som egentligen hände. Ingrid Carlberg

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Bakom masken lurar paniken

Bakom masken lurar paniken Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot depression

Genomgången av läkemedel mot depression DEPRESSION Genomgången av läkemedel mot depression En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Anders Wessling Hälsoekonom Joakim Ramsberg Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Det här är en sammanfattning

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Generiska läkemedel. Same same different name

Generiska läkemedel. Same same different name Generiska läkemedel Same same different name Vad är generika? de 5 miljarder som samhället sparar årligen på generika motsvarar 11 000 sjuksköterskor* *(inkl. sociala avgifter) En del patienter som står

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel Säkra läkemedel? Säkra läkemedel? Det finns många missuppfattningar om läkemedel. Bristande kunskap kan göra att behandlingen inte genomförs på rätt sätt och därmed leda till försämrad hälsa och livskvalitet.

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 1178/2007 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-07 SÖKANDE GLAXOSMITHKLINE AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Prissänkning på depressionsläkemedel berör många stockholmare

Prissänkning på depressionsläkemedel berör många stockholmare 2008-12-17 Prissänkning på depressions berör många stockholmare Under 2007 tog drygt 134 000 stockholmare ut antidepressiva till ett värde av 187,1 miljoner, varav staten subventionerade 133,3 miljoner

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar

BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar BRYSSEL 2016 Biologiskt / Biosimilar Bryssel den 16 november 2016 Tidiane Diao Bakgrund: Mellan 2015 och 2020 går dem flesta patenten på biologiska läkemedel (inom reumatologin) ut och i samband med detta

Läs mer

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel Fråga doktorn om dina läkemedel Här är några tips på frågor som du kan ställa till din läkare om du får en ny medicin. Fråga också om du känner av symtom som yrsel och bristande balans när du tar vissa

Läs mer

Självmord & psykofarmaka. En rapport baserad på Socialstyrelsens Lex Maria-anmälningar för 2007. av Janne Larsson

Självmord & psykofarmaka. En rapport baserad på Socialstyrelsens Lex Maria-anmälningar för 2007. av Janne Larsson Självmord & psykofarmaka En rapport baserad på Socialstyrelsens Lex Maria-anmälningar för 2007 av Janne Larsson Introduktion Det här är en unik rapport om självmord och psykofarmaka. Aldrig tidigare har

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Remissvar över Omreglering av apoteksmarknaden - huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen (SOU 2008:4)

Remissvar över Omreglering av apoteksmarknaden - huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen (SOU 2008:4) 1 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 2008-02-06 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar över Omreglering av apoteksmarknaden - huvudbetänkande av Apoteksmarknadsutredningen (SOU

Läs mer

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering, opioider och missbrukarvård Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering En process där icke-medicinska problem defineras som medicinska sjukdomar eller funktionshinder Nya sjukdomsdiagnoser

Läs mer

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall 1 Läkemedel Några tankar om läkemedel, om den specifika och den ospecifika effekten, om att pröva ett läkemedel, om biverkningar och om utprovningen av rätt dos. Matts Engvall Specialist i allmänmedicin

Läs mer

Depression. Lilly Schwieler

Depression. Lilly Schwieler Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16 HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916

Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Å N G E S T Ångest, ångest är min arvedel min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen. Pär Lagerkvist 1916 Riksföreningen Ananke och Svenska Ångestsyndromsällskapet arbetar för patienter och anhöriga

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Christina Rångemark Åkerman Läkemedelsverkets föreskrifter om marknadsföring av humanläkemedel; LVFS 2009:6 Utkom

Läs mer

Läkemedel en viktig del av sjukvården

Läkemedel en viktig del av sjukvården 22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

SSRI på internet Vilka erfarenheter kring SSRI i samband med depression kommuniceras på nätet?

SSRI på internet Vilka erfarenheter kring SSRI i samband med depression kommuniceras på nätet? SSRI på internet Vilka erfarenheter kring SSRI i samband med depression kommuniceras på nätet? Jonas Arlert Psykoterapeutprogrammet inriktning Familj Examensuppsats 15 hsp Vt 2008 Handledare: Ellinor Salander

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Återhämtning - en introduktion

Återhämtning - en introduktion - en introduktion Återhämtning från allvarliga psykiska problem Luleå 24 april 2012 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se

Läs mer

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit

Läs mer

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004

Dagens Nyheter. Måndagen 6 september 2004 Dagens Nyheter Måndagen 6 september 2004 Medicin mot depression i onödan Fyrtiofyra procent av de äldre på sjukhemmen i Stockholm äter antidepressiv medicin, visar en undersökning. Av de som äter medicinen

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

SBU Behanding av depression hos äldre 2015: Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av

Läs mer

Stort inflöde av olagliga läkemedel Fördjupad information från Pangea VI

Stort inflöde av olagliga läkemedel Fördjupad information från Pangea VI Stort inflöde av olagliga läkemedel Fördjupad information från Pangea VI 2013-12-12 Pangea är en internationell Internet Week of Action mot olaglig läkemedelsförsäljning som samordnas av Interpol. Det

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2963 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Beroendevård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ansvaret

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson

Depression. Helena Eriksson. Handledare Annica Claesson Depression V i m m e r b y f o l k h ö g s k o l a A d m i n i s t r a t i o n i v å r d e n V å r t e r m i n e n 2 0 1 3 Helena Eriksson Handledare Annica Claesson Sammanfattning Anledningen till den

Läs mer

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland

äldre i vården Miljöpartiet de gröna i Östergötland äldre i vården Grön strategi för hur vården bättre kan anpassas till den äldre människans behov och förutsättningar Miljöpartiet de gröna i Östergötland 1 Inledning Inom en snar framtid kan vi förvänta

Läs mer

Depression. 26 september 2013

Depression. 26 september 2013 Depression 26 september 2013 Epidemiologi Prevalens 6% I Sverige har 12% av alla sjukskrivna diagnosen depression Patienter med depression 31% ingen vårdkontakt 51% misskända patienter 6% otillräcklig

Läs mer

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom

IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Norra Stockholms psykiatri, Affektivt centrum Projektansvarig Mikael Landén IT-stöd för strukturerad dokumentation vid bipolär sjukdom Rapport från satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med

Läs mer

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?

Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd?

Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Går det att prognosticera skillnaden mellan kvinnlig och manlig livslängd? Debatten om könsneutrala premier har pågått under en tid. För att kunna sätta av reserver inom försäkringsbranschen - vilket man

Läs mer

2011-06-27. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Premalex, filmdragerad tablett, ska ingå i läkemedelsförmånerna.

2011-06-27. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Premalex, filmdragerad tablett, ska ingå i läkemedelsförmånerna. 2011-06-27 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE CNSpharma AB BOX 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Premalex,

Läs mer

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende

Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat

Läs mer

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007

PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 PROSTATBESVÄR del 2 Malmö 2007 Prostatit och godartad prostataförstoring Cernitol hjälper båda tillstånden Välkommen till del 2 av Cernitol-skolan. Den handlar om effektmekanismer för Cernitol och beskriver

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

Resultat från Apotekets kundpanel

Resultat från Apotekets kundpanel Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Vad är PMS? Typiska kännetecken för PMS är aggressivitet, grälsjuka, kort stubin, irritation, depression

Vad är PMS? Typiska kännetecken för PMS är aggressivitet, grälsjuka, kort stubin, irritation, depression Har du PMS eller? Vad är PMS? PMS påverkar både humöret och kroppen. PMS, eller premenstruellt syndrom, kallas de symptom som många tjejer och kvinnor har före och ibland under sin menstruation. Symptomen

Läs mer

Politikermöten September 2009

Politikermöten September 2009 Politikermöten September 2009 Hjälplinjens verksamhet Vi erbjuder alla i Sverige, tidigt och lättillgängligt stöd vid psykisk kris och svåra livssituationer Professionellt Anonymt Kostnadsfritt 2009-11-09

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Uppdatering i praktisk psykiatri

Uppdatering i praktisk psykiatri Uppdatering i praktisk psykiatri Läkemedelskommittén Halland Halmstad 090515 Behandling av ångest och depressioner Nationella riktlinjer i praktiken Johan Sandelin Chöl Vuxenpsykiatrin i norra Halland

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund

Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia. Lars Englund Läkares sjukskrivningspraxis en skakig historia Lars Englund Läkares sjukskrivningspraxis Sjukskrivningar börjar ofta hos allmänläkaren Patientens fråga: Kan sjukskrivning vara en bra lösning på mitt hälsoproblem?

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v). SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER 2007-09-20 SID 1 (5) 2007-08-21 Handläggare: Anette Necander Telefon: 08-508 25 251 Till Socialtjänstnämnden Lightmottagningar för unga vuxna. Svar

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Allmänheten om depression

Allmänheten om depression Allmänheten om depression Projektnummer 3805680 2000-09-07 Sifo Research & Consulting AB Linnégatan 87 Tel: +46 (0)8-507 420 00 Fax: +46 (0)8-507 420 01 SE-114 78 Stockholm E-mail: info@sifo.se Sweden

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD

SOPHIE ZETTERMARK INLAGD SOPHIE ZETTERMARK INLAGD INLAGD AKT ETT: RÖSTERNA Patienten Doktorn Sjukdomen Platsen Heartlife Patienten: Jag går sönder, och sedan går jag sönder igen. Så brukar jag beskriva det när jag blir inlagd.

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Hitta läkningen i skogen HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN. En hjälp ut ur utmattningssyndrom. Elisabeth Magnusson Rune. En hjälp ut ur utmattningssyndrom

Hitta läkningen i skogen HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN. En hjälp ut ur utmattningssyndrom. Elisabeth Magnusson Rune. En hjälp ut ur utmattningssyndrom Utdrag ur: HITTA LÄKNINGEN I SKOGEN En hjälp ut ur utmattningssyndrom Elisabeth Magnusson Rune Hitta läkningen i skogen En hjälp ut ur utmattningssyndrom Förord Under några decennier har jag träffat ganska

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter 5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se

Läs mer

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-02-11

BESLUT. Datum 2009-02-11 BESLUT 1 (5) Datum 2009-02-11 Vår beteckning SÖKANDE WYETH AB Box 1822 171 24 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget Depression hos barn och ungdomar är ett allvarligt tillstånd som medför ökad risk för för tidig död, framtida psykisk

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (8) Datum 2010-04-12 Vår beteckning FÖRETAG Eli Lilly Sweden AB Box 721 169 27 Solna SAKEN Initiativärende BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att läkemedlet Cymbalta från

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression - förstämningssyndrom En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid. Depression kännetecknas av utdragen nedstämdhet, trötthet, förlorat intresse och engagemang för dagliga aktiviteter

Läs mer