Kön och depressioner. Arja Lehti Adjungerad universitetslektor, allmänläkare Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
|
|
- Axel Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kön och depressioner Arja Lehti Adjungerad universitetslektor, allmänläkare Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Jag ska försöka berätta om hur könet och det sociala/kulturella sammanhanget kan påverka depressionens uttryck. Det gäller hela vägen från frågan om personen söker vård överhuvudtaget fram till diagnos och behandling. Jag ser det framför allt i ett primärvårdsperspektiv, en vårdform där många individer söker med mest lätta till måttliga besvär. Varje samhälle har sina normer, till exempel för hur manligt eller kvinnligt beteende kan se ut. Det gamla talesättet bra karl reder sig själv kan illustrera en äldre, mycket traditionell och stereotyp bild av manligt beteende: Mannen är stark, ber inte om hjälp och söker inte heller hjälp i vården medan kvinnan visar känslor och är mer hjälpberoende. Kön och kulturellt sammanhang kan också påverka hur vi uttrycker oss i vårdsammanhang, hur vi beskriver våra symtom och vilka orsaker vi tänker oss att de kan ha, liksom vad som kan uppfattas som normalt och vad som är sjukdom. Karin Johannisson, professor i idéhistoria, har som Lars Jacobsson nämnde skrivit den utmärkta boken Melankoliska rum (2009), där hon visar att det tillstånd som vi idag kallar depression har haft olika uttryck, olika namn och olika status genom tiderna. Melankoli har beskrivits i olika texter sedan antiken, men blev en inne-diagnos i Europa från 1600-talet in på 1800-talet. Symtomen visade sig som väldigt utlevande känslouttryck: Ångest, trötthet, tungsinne, sårbarhet, svårmod och mjältsjuka. En del av dem ingår i det depressionsbegrepp som vi har idag. Inom medicinen ansågs melankolin vara orsakad av sårbara nerver, men det fanns också både köns- och klassperspektiv. Melan- 44
2 koli hade väldigt hög status bland överklassens män. Man tänkte sig att elitens nerver var särskilt sårbara och tunna. Neurasteni infördes senare som benämning för den sårbarhet som idag hundra år efteråt närmast motsvarar utmattningssyndrom. Den dåtida synen på orsakerna var uppdelad enligt både kön och klass, se Figur 1. För medelklassens män handlade det om överansträngning och nervtrötthet medan orsaken för arbetarklassens män var sexuella utsvävningar. Hos kvinnor, som då inte ansågs intellektuella, lade man orsakerna i livmodern uttrycket hysteriska kvinnor har just med livmodern (hysteria) att göra. Senare, under 1800-talets andra hälft, började den tidigare allmänna känslosamheten allt mer feminiseras. Melankolin uppfattades som ett tillstånd mellan galenskap och genialitet, i sin svåraste form som manodepressivitet. Mot senare delen av seklet uppfattades inte de starka känslouttrycken som något manligt och gråt sågs som tecken på svaghet. Normaliteten ansågs snarare ligga i kontroll och disciplin. För de framgångsrika männen var det inte möjligt att visa känslor på samma sätt som tidigare utan sårbarheten fick ta sig mer kroppsliga uttryck. Samtidigt omkategoriserades nervtröttheten från nervsjukdomar till psykiatriska sjukdomar med mycket lägre status. När melankolikern på det sättet började ses som deprimerad sattes en snävare gräns för normalitet genom att de starka känslouttrycken Neurasteni i högre grad sågs som sjukdom. Män Medelklass Arbetarklass Överansträngning 69% 26% Sexuella utsvävningar 20% 41% Missbruk 10% 29% Arv 10% 0% Kvinnor Underlivssjukdom 49% 40% Överansträngning 7% 26% Arv 23% 12% Källa: K. Johannisson Figur 1. Synen på orsakerna till neurasteni hos män och kvinnor i olika samhällsklasser under 1800-talet. Ur Karin Johannisson, Kön och ohälsa - en antologi om könsskillnader ur ett folkhälsoperspektiv (1996). 45
3 Det finns också andra faktorer som påverkar hur vi ser på normalitet idag, inte minst religionen. I buddhismen tillhör lidande och nedstämdhet livet och depressivitet uppfattas därför mera som ett normalt tillstånd, något som man inte söker hjälp för. I Afrika kan depression mer uppfattas som galenskap, vilket är väldigt stigmatiserande och då söker man inte hjälp. Sådana kulturfaktorer kan ha påverkat den statistik över skillnaderna i förekomsten av depression som vi har sett idag. Politiska ställningstaganden kan också styra synen på depression. I Kina under Mao betraktades opposition mot regimen som ett tecken på svaghet, vilket ledde till att man inte sökte vård för depression. I vårt eget moderna samhälle där tänkandet är väldigt individualiserat kan man fundera över hur mycket vi pratar om den perfekta kroppen, den perfekta hälsan och den fullständiga lyckan. Till och med i politiken har man börjat diskutera lyckoindex. Frågan är hur sådant kan påverka människor och kanske leda till psykisk ohälsa. En av distriktsläkarna i en intervjustudie vi gjorde funderade: De djupa melankolierna är likadana som förut men i dag används bara det där begreppet må dåligt. När jag var liten och någon mådde dåligt, då hade man magsjuka. Numera är det kanske inne att må dåligt, kan jag misstänka ibland man pratar inte om att spotta upp sig heller som man gjorde då. När depression blivit en medicinsk diagnos uppfattades sjukdomen tidigare antingen som endogen (= inifrån kommande), med ärftliga eller biologiska orsaker, eller som reaktiv, det vill säga som ett svar på svåra händelser i livet. Under och 1960-talen, när de nya, antidepressiva läkemedlen kom, började man också utveckla de kriterier för diagnosen som Jayanti Chotai visade. Sedan 1980-talet är de symtombaserade och grundade på forskning som gjordes på inneliggande patienter, mestadels kvinnor. Man uteslöt till exempel dem som hade alkoholproblem, vilket mestadels var män. Hur uttrycks depressioner idag? Det forskningsprojekt som jag deltar i har rubriken Depression i spänningsfältet mellan biologi och kultur. Jag ska berätta lite om det som vi har kommit fram till utifrån intervjuer med primärvårdspatienter som haft en depressionsdiagnos och analys av beskrivningar av deprimerade personer i massmedierna (Svenska Dagbladet, Göteborgsposten och Aftonbladet under 2002) medierna är ju en stark faktor för att utforma våra normer. Vi har studerat 46
4 vetenskapliga artiklar genom sökningar i PubMed, en dominerande medicinsk artikeldatabas, samt intervjuat distriktsläkare som möter kvinnor och män från olika länder med symtom som kan tyda på depression. Behandlaren är ju den person som ska försöka översätta individens symtom till en medicinsk diagnos med stöd i den vetenskapliga bas som man har lärt sig. De vetenskapliga artiklarna visar stora skillnader i förekomsten av depression mellan olika kulturer. Dubbelt så många kvinnor som män är deprimerade, men många fler män begår självmord frånsett Kina där yngre kvinnor dominerar. Några enstaka artiklar visar inte några könsskillnader och då handlar det om speciella grupper, till exempel ortodoxa judar i USA och England samt Amishfolket i USA. De senare är utvandrare från Europa som bor i USA och där lever ett väldigt traditionellt liv. Det här vill forskarna förklara med gruppens inställning till alkohol: Bland ortodoxa judar är alkoholbruket väldigt restriktivt och Amishfolket accepterar det inte alls. Förklaringen skulle då vara att många män utanför de här grupperna använder alkoholen som självmedicinering mot ångest och när det inte är möjligt av kulturella/religiösa skäl uppstår inte heller lika stora könsskillnader. I de västerländska medicinartiklarna diskuteras inte depressionens olika uttryck så mycket eftersom vården anses använda kriterier som är neutrala. I artiklar från andra kulturer framkommer däremot en problematisering av dem: Depression finns inte som begrepp i alla länder utan man använder andra uttryck, till exempel thinking too much ( att tänka för mycket ) I Västerlandet skiljer vi lite mer mellan kropp och själ, vilket inte sker på samma sätt i traditionell kinesisk medicin eller i den veda-baserade religionen i Indien. Smärta är ett vanligt depressionsuttryck hos både kvinnor och män, men lokaliseringen av smärtan kan variera: I Japan sätter man sin smärta mycket mer i huvudet medan man i Frankrike använder levern, vad nu det beror på. I Japan är det inte möjligt eller uppskattat att visa sina symtom på samma sätt som i Västerlandet, man ska vara väldigt stoisk och disciplinerad. I patienternas berättelser och i vår genomgång av svenska medier kommer det fram en ganska samstämmig bild. Kvinnorna berättar om ett smygande förlopp med många känslor, ett inre mörker och ett utanförskap. De har ganska många diffusa kroppsliga symtom, ont i magen och liknande, men också mycket av skam och skuld, till exempel för att vara en dålig mor eller sociala skuldkänslor för att vara ett rehabiliteringsfall och sjukskriven. 47
5 Män berättar oftare om ett mycket snabbt och dramatiskt depressionsförlopp, ofta med en fysisk kollaps. Det handlar om att kroppen har satt stopp med akuta symtom, inte alls lika mycket om känslor. Kvinnorna är ganska aktiva med att söka vård medan männen inte söker lika lätt. När de gör det i vår studie är det ofta med stöd av en anhörig eller vän. Distriktsläkarna berättar i intervjuerna att de träffar mycket färre män än kvinnor. Depressionsdiagnosen kan vara väldigt luddig även för patienter som inte är invandrare och ännu svårare är det att diagnostisera personer från andra kulturer. De visar mycket kroppsliga besvär och de skattningsinstrument man har fungerar inte bra. Eftersom symtomuttrycken skiljer sig mellan kvinnor och män, men också inom olika kulturer, är det en utmaning för behandlarna att ta hänsyn till det. Annars riskerar man att underdiagnostisera män och möjligen också överdiagnostisera kvinnor. Tre förklaringsmodeller De vetenskapliga artiklarna i vår studie lade ganska stor vikt på de biomedicinska förklaringsmodeller som sammanfattas i Figur 2. För kvinnornas del handlar det väldigt mycket om könshormoner både före, under och efter menstruationen Tre övergripande liksom efter barnafödandet. förklaringsmodeller Som biomedicinska i i förklaringar hos vetenskapliga män diskuterades minskade artiklar nivåer av könshormonet testosteron, 1 Biomedicinsk förklaringsmodell Könsspecifika gener Könshormoner Hos kvinnor: Samband med med första första menstruationen, klimakteriet, PMS och och förlossningsdepression Hos Hos män: män: Minskade Minskade testosteronnivåer bland bland äldre äldre Andra Andra faktorer: faktorer: Störd melatoninutsöndring bland deprimerade kvinnor. Störd melatoninutsöndring bland deprimerade kvinnor. Lägre nivåer av kortisol efter kronisk stress Lägre nivåer av kortisol efter kronisk stress Figur 2. Biomedicinska förklaringar till depression i medicinvetenskapliga artiklar. 48
6 framför allt bland äldre. Andra möjliga orsaker som nämndes var könsspecifika gener samt hormonpåslag vid stress. De socio-kulturella förklaringarna, se Figur 3, förekom nästan enbart i artiklar från andra kulturer än den västerländska. För kvinnornas del nämndes bland annat en dålig relation, våld, fattigdom, multipla roller, stress och komplikationer i samband med graviditet. Man lyfte också fram förändringar i samhällsförhållanden och kulturella normer. De få psykologiska förklaringar som kom fram, se Figur 4, gick ut på att flickor och kvinnor i högre grad socialiseras till en sjukroll medan män 2 Socio-kulturella förklaringar 2 Socio-kulturella förklaringar Livsvillkor: Livsvillkor: Kvinnor: misshandel, dålig relation med partnern, låg Kvinnor: utbildning, misshandel, fattigdom, dålig brist relation på kontroll med partnern,, multipla låg roller, utbildning, stress, brister fattigdom, i hälsovårdsresurser, brist på kontroll, reproduktiva multipla roller, stress, komplikationer brister i hälsovårdsresurser, reproduktiva komplikationer Kulturella orsaker: Kulturella Förändrade orsaker: samhällen, kulturella normer, västernisering Förändrade av traditionell samhällen, psykiatri kulturella normer, västernisering av Sexualitet: traditionell psykiatri Sexualitet: Kvinnor: sexuell läggning är riskfaktor för depression. Kvinnor: sexuell läggning är riskfaktor för depression. Figur 3. Socio-kulturella förklaringar till depression i medicinvetenskapliga artiklar. Psykologiska förklaringar Psykologiska förklaringar Beteende Könsroller: Beteende flickor socialiseras till en sjukroll Könsroller: män social isolering och mindre hjälpsökande flickor socialiseras till en sjukroll män social isolering och mindre hjälpsökande Psykologiska faktorer Kvinnor: Negativ självbild,missnöje med utseende, mer Psykologiska sårbara, högre faktorer förekomst av oro och ångest Kvinnor: Negativ självbild,missnöje med utseende, mer Män: sårbara, Personlighetsproblem, högre förekomst av oro mindre och ångest flexibel coping-stil Män: Personlighetsproblem, mindre flexibel coping-stil Figur 4. Psykologiska förklaringar till depression i medicinvetenskapliga artiklar. 49
7 är mindre hjälpsökande och mer socialt isolerade. Kvinnor har en mer negativ självbild, är mer sårbara och har mera oro och ångest. Män å andra anses i högre grad ha personlighetsproblem och dessutom en mindre flexibel stil för coping, det vill säga att hantera och leva med sin sjukdom. I både patientintervjuerna och i genomgången av medier såg vi en samstämmighet om bilden att depression har att göra med ett samhälle som går fortare och fortare, en tidssjuka som drabbar och stressar framförallt dem som har höga ideal. Det fanns könsskillnader i tolkningen av den egna depressionen. Kvinnor presenterar både yttre orsaker som stress, arbetsbelastning och relationsproblem, men också en hel del inre orsaker som hormoner, läkemedel och andra, samtidiga sjukdomar. Kvinnorna tar oftast på sig skulden själva. Männen beskriver mest yttre orsaker som orsak till sin depression arbete, stress etc. och lägger skulden utanför sig själva. Distriktsläkarna såg ofta svåra livsvillkor som depressionsorsak bland både kvinnor och män från andra länder. Läkarna diskuterade också mycket om vad som kan betraktas som normalt lidande och egentligen inte som depression. Den frågan är en utmaning för medicinen, eftersom få medicinska artiklar diskuterar eller knyter samman biologiska och sociala faktorer. Om man inte tänker på sammanhanget finns det risk för felaktiga diagnoser. Om man ser de sociala faktorerna mer som individuella problem kan man inte alltid ge adekvat hjälp. Vi har som läkare svårt att påverka sociala faktorer. Läkemedelsbehandling är nästan det enda som kan ges snabbt, men för den som mår dåligt på grund av sin livssituation är det irrelevant med piller. Vi har i vården svårt att påverka sociala faktorer, där krävs det andra åtgärder. Sverker Olofsson: Det är ganska obehagligt att ju bättre vi får det desto mer drabbas vi av depressioner, inte minst bland kvinnorna. Kravet att man ska ha en ny bil, ett rostfritt blankt kök och att trädgården ska vara perfekt är det depressionsskapande? Arja Lehti: Det är en mycket komplex fråga, men samtidigt är det ju så som jag var lite inne på att normen idag så mycket handlar om det perfekta livet. Livsvillkoren för kvinnor är tuffare på många sätt. Sverker Olofsson: Men kravet på perfektionism, är det något som framförallt läggs på kvinnan som hon känner ansvaret för på något vis? 50
8 Arja Lehti: Ja, det finns förstås väldigt stora individuella skillnader, men kvinnor tänker i större utsträckning på hälsan, på hur kroppen ser ut etc. än var män gör. Sverker Olofsson: I början av ditt föredrag användes uttrycket spotta upp sig, skulle det krävas att vi gjorde det lite oftare? Arja Lehti: Det är också väldigt komplicerat. Det är inte så lätt att spotta upp sig om man lever med villkor som är svåra. Samtidigt handlar det också om att orka med motgångar av olika slag. Sverker Olofsson: Till sist innan du går och tar paus ska jag fråga - finns det någon koppling mellan galenskap och genialitet? Arja Lehti: Den kan mycket väl finnas. Men då vill jag påstå att det gäller inte bara för män utan också för kvinnor. 51
Vad är depression och vad är nedstämdhet?
Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merStresshantering en snabbkurs
Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog
Läs merDifferentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik
Introduktionsutbildning 17.01.31 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik
Läs merVårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merÄr depression vanligt? Vad är en depression?
Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merJämställd och jämlik vård och behandling
Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merEn av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.
15 år av smärta I 15 år gick Ella Granbom med fruktansvärd menssvärk. För ett år sedan kom diagnosen Ella har endometrios. Tillsammans med AnnaCarin Sandberg håller hon nu på att starta en lokal stödgrupp
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merVad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot
Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merSjukskrivning i den kliniska vardagen
Sjukskrivning i den kliniska vardagen Kurs i försäkringsmedicin för ST 14 februari 2018 Julia Region Eisenberg, Östergötland distriktsläkare, Kungsgatans VC, Linköping Sjukskrivning < Rehabilitering 2
Läs merÅNGEST. Definitioner & Fakta:
INLEDNING Ordet hälsa; det första vi kommer att tänka på är att vara frisk, fri från sjukdomar. Men inte psykiska sjukdomar, utan endast fysiska. Cancer, förkylningar, lunginflammation, körtelfeber osv.
Läs merInledning och introduktion till diabetes
Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merAtt vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb
Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb Emma Holmér, 1177 Vårdguiden, emma.holmer@inera.se Emma Frid, Rådgivningsstödet webb, emma.frid@inera.se
Läs merTranskulturella aspekter på symtom och diagnostik. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Flykt, exil, trauma
Transkulturella aspekter på symtom och diagnostik Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Flykt, exil, trauma 181114 Kultur och migration Ett fall Verktyg för att förstå kulturella aspekter
Läs merBehandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde.
Tentamen, Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurs kod: MC024G Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2017-02-17 Skrivtid: 3h Totalpoäng: 54 Neurologi, 26p Psykiatri, 15p Geriatrik,
Läs merwww.endometriosforeningen.se
www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merMannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion
Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merHandledning: Nu blev det KNAS
Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merAnne Hammarströms föredrag på Görel Bohlin dagen
Anne Hammarströms föredrag på Görel Bohlin dagen 110907. BAKGRUND Mitt föredrag bygger på många foton och bilder som jag har funnit på nätet. Av upphovsrättsliga skäl kan dessa bilder inte delas ut/läggas
Läs merVad är det för skillnad på att strula och hångla?
Vad är det för skillnad på att strula och hångla? Om man mår dåligt och inte vill prata med någon face to face vad gör man då? Hjälp kondomen sprack i går när jag och min flickvän hade sex, har hört att
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merHot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.
Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....
Läs merAtt arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen
Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merAtt förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund
Att möta nyanlända flyktingar Göteborg 29.1.16 Att förstå psykisk ohälsa mot varje individs sociala och kulturella bakgrund Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef Vad säger forskningen om psykisk
Läs merDefinition av våld och utsatthet
Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång
Läs merAtt leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi
Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick
Läs merNär världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum
När världen kommer till vårdcentralen Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum Bakgrund och syfte Transkulturellt centrum Stockholmsläns
Läs merJämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet
Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra
Läs merAngered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merDIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande. Karin Johannisson, Uppsala universitet
DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande Karin Johannisson, Uppsala universitet Vad är en diagnos? dia-gnosis = avskiljande vetande När diagnosmängden
Läs merThe role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization
Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga
Läs merSALA KOM~A. Svar på motion om att införa meditationjmindfulness till elever. Ink. 2014-10- I 4. KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp
1 (2) 2014-09-19 DIARIENR: 2014/570 KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp SALA KOM~A Kommunstyrelsensir" UN. orvattnlng Ink. 2014-10- I 4 Aktbilaga 3 Svar på motion om att införa meditationjmindfulness till elever
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler
Läs merNär vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merNär datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga
När datorspelandet blir problematiskt gaming disorder hos barn och unga Jenny Rangmar, fil dr i psykologi FoU i Väst, Göteborgsregionen Sara Thomée, med dr Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs mer1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Läs mer1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Läs merÄtstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merChefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse
Chefers attityder, kunskaper och beteende En jämförelse 2011-2012 CEPI December 2012 SAMMANFATTNING De följande tabellerna visar en jämförelse mellan 2011 och 2012 vad gäller chefers med personalansvar
Läs mer2013-05-06. Våld i nära relationer
Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning
Läs merAllmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merGenusperspektiv på hälsa och vård. Försäkringsmedicinskt forum
Genusperspektiv på hälsa och vård Sjukfrånvarons utveckling 1955 2014 35 30 25 20 15 10 Kvinnor Män Samtliga 5 0 Sjukpenningtalet (riket) Kvinna Man Totalt 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Psykiatriska
Läs merdet psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Läs merBemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Läs merAtt leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Läs merVård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar
Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng, Kurskod: VÅRVÅR01 Centrala begrepp, till exempel vård och omsorg, omvårdnad och socialt arbete. Hygien, till exempel
Läs merTranskulturella aspekter på symtom och diagnostik. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Flykt, exil och trauma,
Transkulturella aspekter på symtom och diagnostik Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Flykt, exil och trauma, 180312 Upplägg Vad är kultur? Kultur och psykiatri Hur kommer kultur in i vårdmötet?
Läs merBilaga A Traumaintervju
Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,
Läs merEn rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
Läs merHögsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa
Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa Ulla Danielsson MD, PhD ulla.danielsson@fammed.umu.se Datum Sidfot Ungdomshälsan Umeå Ungdomar 16-25 år faller mellan stolarna i vården samverkan
Läs merVåga tala om psykisk ohälsa! Till dig som är äldre eller är närstående till en äldre person
Våga tala om psykisk ohälsa! Till dig som är äldre eller är närstående till en äldre person 1 Broschyren har tagits fram i samarbete mellan fem myndigheter (ehälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket,
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merSammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter
Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Cancervården utmaningar och möjligheter 2 Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13 Förord Ungefär varannan människa som är ung i dag kommer någon gång under sin livstid
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merSTRESS. - Ett begrepp att försöka förstå sig på!
STRESS - Ett begrepp att försöka förstå sig på! Zahra Ousi, 18-19 juni 2016 Innehåll: Vad är stress? Samhällsproblem. Positivt & negativ stress. Forskning och stress Vad händer med kroppen & hjärnan? Vad
Läs merSuicidriskprevention genom forskning
Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat
Läs merBakom masken lurar paniken
Bakom masken lurar paniken Paniksyndrom Information till patienter och anhöriga Människor med paniksyndrom döljer ofta en stark rädsla för nya panikattacker, för att vara allvarligt sjuka, hålla på att
Läs merMysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Läs merUnderlag. Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom
Underlag Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom Omfattade nationella attitydkampanjer Time to change Hjärnkoll Nami Bring changeto mind Ibland är jag inte så säker på vem som har rätt
Läs merEtt erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merAtt kunna i området sex och relationer, gener, gmo
Att kunna i området sex och relationer, gener, gmo 1. Vilka två syften tjänar sex hos människan? Alltså: Varför har vi sex? Två eller flera anledningar. Människan har sex dels för att föröka sig, genom
Läs mer