KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR"

Transkript

1 Landstinget Sörmland Hälsofrämjande landsting KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Alkohol

2 Innehåll 1. Alkoholens betydelse för hälsan 1.1 Riskbruk av alkohol 1.2 Riskfylld alkoholkonsumtion 1.3 Alkohol ingen medicin 2. Hur ser det ut hos oss i Sörmland och i riket 2.1 Konsumtion 2.2 Dryckesmönstret har förändrats 3. Patientgrupper som särskilt bör uppmärksammas 3.1 Hypertoni 3.2 Magbesvär 3.3 Ångest, depression, sömnbesvär 3.4 Diabetes 3.5 Arytmi/hjärtklappning 3.6 Hyperlipidemi 3.7 Långvarig smärta 3.8 Gikt 3.9 Perifera förlamningar 3.10 Täta infektioner, kronisk bronkit 3.11 Svåra eksem, försämrad psoriasis 3.12 Cancer 4. Hur kan hälsofrämjande arbete påverka riskbruk av alkohol 4.1 Det handlar om att uppmärksamma riskbruk och att stödja patienten till förändring 4.2 Det finns enkla och bra metoder 5. Metoder och verktyg 5.1 Det är viktigt för sjukvårdspersonal att tala om alkohol med sina patienter. 5.2 Konkreta råd för kort intervention med motiverande samtal 5.3 AUDIT 6. Patientinformation 7. Vill du veta mer?

3 1. Alkoholens betydelse för hälsan Alkoholen är en socialt accepterad dryck i vårt samhälle. Många som använder den gör det för att ha trevligt. De flesta konsumerar alkoholen tämligen riskfritt utan att det får konsekvenser för hälsan. Alkoholen kan dock påverka hälsan i negativ riktning inte bara hos den som dricker den utan det finns även risker för tredje man som t ex i trafiken, i arbetslivet, i familj och i kontakt med barn. Det är därför angeläget att alkoholen som hälsorisk tas upp på allvar. Tabell största riskfaktorerna för sjuklighet och död i (DALYs*) I-länder Riskfaktorer Andelar % 1. Tobak 12,2 % 2. Högt blodtryck 10,9 % 3. Alkohol 9,2 % 4. Höga blodfettsnivåer 7,6 % 5. Övervikt 7,4 % 6. Lågt intag av frukt och grönt 3,9 % 7. Fysisk inaktivitet 3,3 % 8. Droger 1,8 % 9. Sexvanor 0,8 % 10. Järnbrist 0,7 % Källa:WHO world Technical report series 116, 2003 (*DAILYs = disability adjusted life years) Alkohol är, efter rökning och högt blodtryck, den tredje största riskfaktorn för försämrad hälsa och för tidig död och utgör därmed en större hälsorisk än höga kolesterolvärden och övervikt. Förutom att vara en beroendeframkallande substans och orsak till cirka 60 olika sjukdomar förorsakar alkohol omfattande sociala, mentala och känslomässiga skador däribland kriminalitet och familjevåld som i sin tur orsakar höga kostnader för samhället. Akutmottagningar behandlar ett stort antal patienter med alkoholrelaterade olycksfall och skador till följd av berusningsdrickande. Det finns ett starkt samband mellan den totala alkoholkonsumtionen i befolkningen och alkoholrelaterade sjukdomar och dödlighet. Förebyggande insatser inom hälso- och sjukvården som har effekt är att identifiera riskfylld konsumtion, informera om riskerna, ge råd och motivation till att minska eller upphöra med riskbruket.

4 1.1 Riskbruk av alkohol Riskbruk av alkohol innebär att man dricker på ett sätt som ökar risken för framtida fysiska och psykiska skador och beroende. Det behöver inte betyda att man har problem med alkohol här och nu, men att man kan få i framtiden. Den som har ett riskbruk av alkohol är ofta omedveten om sambandet mellan alkoholbruk och de symtom man söker för. Det kan exempelvis gälla högt blodtryck, övervikt, magbesvär, oro, sömnsvårigheter eller depression. Till skillnad från den som har ett alkoholberoende så kan den som har ett riskfyllt drickande mycket lättare bestämma sig för att dricka mindre t.ex. halvera sin konsumtion för att slippa sina besvär. 1.2 Riskfylld alkoholkonsumtion Alkoholvanorna kan bedömas med hänsyn till kvantitet, frekvens och dryckesmönster. Ofta har fokus legat på mängden alkohol, t.ex. mängd per vecka. Genom att betrakta frekvens och dryckesmönster kan man utforska intensiv- eller berusningsdrickande, och får då också möjlighet att se på alkoholens mer akuta konsekvenser som till exempel olycksfall, våld och andra hälsokonsekvenser. Hur mycket alkohol man tål är individuellt och det går därför inte att säga att någon alkoholkonsumtion är garanterat riskfri. På grund av olika individuell känslighet bör nedanstående mängder ses som grova riktmärken. När man anger mängd alkohol talar man om s.k. standardglas. Ett standardglas,12 g ren alkohol, motsvarar följande mängder i cl för olika alkoholdrycker: 2 flaskor (à 33 cl) lättöl 50 cl folköl 33 cl starköl 12 cl vin 8 cl starkvin 4 cl sprit Med riskfylld alkoholkonsumtion menas en alkoholmängd som för friska män överstiger 14 standardglas per vecka, vilket motsvarar 56 cl starksprit och för friska kvinnor 9 standardglas per vecka, vilket motsvarar 36 cl starksprit. All intensiv- eller berusningsdrickande är per definition riskbruk. Det definieras oftast som konsumtion av; för friska män mer än 5 standardglas vid ett och samma tillfälle för friska kvinnor mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle

5 1.3 Alkohol ingen medicin Som framgår ovan innebär även en måttlig alkoholkonsumtion vissa hälsorisker. Vad gäller frågan om skyddande effekter av alkohol så rapporteras detta för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och för kognitiva funktioner. Den skyddande effekten uppnås dock vid mycket låg konsumtion, som mest ett knappt standardglas alkohol om dagen för män i 70-årsåldern, och mindre än ett halvt glas om dagen för kvinnor i samma ålder. All konsumtion över dessa nivåer leder till ökad risk. Lägre nivåer för att uppnå skyddande effekter gäller för yngre personer. Personer under 40 år gör inga hälsovinster över huvud taget av alkohol. Detta innebär att man kan rekommendera en restriktiv hållning till alkohol utan att riskera att människor går miste om en eventuell hälsoskyddande effekt av alkohol. Mer att läsa om alkohol och hälsa finns på Sammanfattningsvis: Att aktivt rekommendera alkohol som medicin är inte förenat med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är också viktigt att känna till att kvinnor i alla åldrar är mer känsliga för alkohol än män. Det är viktigt för sjukvårdspersonal att tala om alkohol med sina patienter. Under graviditet finns ingen för fostret garanterat riskfri nivå på alkoholkonsumtion. Därför bör gravida inte alls dricka alkohol. Under småbarnsåren bör föräldrarna tänka på att även en lätt alkoholpåverkad vuxen kan vara mycket skrämmande för barnet. I ungdomsåren är berusningsdrickande vanligt med risk för våld och skador. För vuxna och äldre kan alkohol försvåra behandlingen av många sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom, högt blodtryck, och magbesvär. När man tar medicin mot smärta, sömnbesvär, ångest och depression är alkohol extra olämpligt. Olycksfall har ofta samband med alkohol. 2. Hur ser det ut i riket och hos oss i Sörmland I Statens Folkhälsoinstituts Livsstilsrapport kan man läsa att den totala alkoholkonsumtionen i riket under 2009 var 9,5 liter ren alkohol per person, vilket är en minskning med tre procent sedan 2007, men fortfarande väsentligt högre än för tio år sedan. Systembolagets försäljning ökade medan resandeinförsel, hemtillverkning, folkölsförsäljning, smuggling och internethandel med alkohol minskade (Ramstedt, 2009; Systembolaget, 2009). Under 2008 hade cirka sexton procent av männen och tio procent av kvinnorna i befolkningen riskabla alkoholvanor, en andel som inte förändrats i någon större utsträckning under senare år. Med riskabla alkoholvanor menas här dels att man konsumerar stora mängder alkohol per vecka, dels att man dricker sig berusad. Cirka sju procent av befolkningen, såväl män som kvinnor, hade en konsumtion som översteg gränsvärdena 14 respektive 9 standardglas per vecka. Man kan notera att

6 bland unga män mellan 20 och 29 år har andelen med riskabel veckokonsumtion i stort sett fördubblats sedan Män berusar sig också väsentligt oftare än kvinnor, vilket förklarar varför män totalt har en högre andel med riskabla alkoholvanor (Statens folkhälsoinstitut, 2009a, 2009d). Den svenska alkoholkonsumtionen är fortfarande bland den lägsta i samtliga de15 länder som var medlemmar i EU fram till utvidgningen 1 maj Men avståndet i konsumtion till övriga länder har i stort sett halverats sedan I dag skiljer det inte mer än högst två liter per person och år till EU-genomsnittet (baserat på de15 EU-länderna), den oregistrerade alkoholen (mörkertalet) inräknad var avståndet cirka fyra liter. Sörmland sidan 16 i och sidan 10 Nedan framgår andelen (%) av befolkningen med riskabel alkoholkonsumtion i Sörmland enligt senaste Liv och hälsa studien TABELL 2. Andel av befolkningen med riskabel alkoholkonsumtion. % 25 Andel som berusar sig varje månad år Kvinnor Män Liv och hälsa 2008

7 3. Patientgrupper som särskilt bör uppmärksammas Det finns ett antal symtom och diagnoser där man bör tänka på alkohol som bidragande sjukdomsorsak. Exempel på detta är hypertoni, magbesvär och ångest/depression och sömnbesvär. Vad gäller just depression så vet vi att det finns ett starkt samband mellan alkoholberoende och depression och att 48 procent av självmorden i Sverige är alkoholrelaterade. Nedan beskrivs närmare mekanismerna mellan alkohol och ett antal vanliga hälsoproblem. 3.1 Hypertoni Alkohol anses svara för % av den essentiella hypertonin. Mekanismerna bakom alkoholens inverkan på blodtrycket är ofullständigt kända. En hypotes som har brett stöd är att alkohol ökar den intracellulära koncentrationen av fria kalciumjoner, vilket bidrar till kärlsammandragning. 3.2 Magbesvär Alkohol skadar slemhinnan i magsäcken på samma sätt som NSAID-preparat. Tuntarmsvilli kan skadas vid långvarig högkonsumtion, vilket kan ge upphov till diarré och malabsorbtion. Leverförfettning leder till ökad leverstorlek och kan ge buksmärtor. Pankreatit ger buksmärtor och diarré. Hur alkohol påverkar bukspottskörteln är ej helt klarlagt. Möjligen bidrar alkohol till bildandet av pluggar och avflödeshinder i pankreas utförsgångar 3.3 Ångest, depression, sömnbesvär Ångest, nedstämdhet och sömnstörningar är välkända konsekvenser av alkoholruset. Med det är dessutom inte helt ovanligt att recidiverande depression ligger bakom periodiskt alkoholmissbruk. Vidare kan sömnapné förvärras av alkohol, sannolikt till följd av att den berusade snarkar mer. Enligt flera rapporter har en mycket hög andel av medelålders överviktiga alkoholister sömnapnésyndrom, vilket leder till dagtrötthet och kognitiva störningar. Depressionssjukdomar ökar starkt vid alkoholberoende, men endast marginellt vid alkoholmissbruk och riskfylld alkoholkonsumtion. Hela 48% av självmorden i Sverige är alkoholrelaterade. Självmordsfrekvensen är förhöjd vid alkoholberoende och har ofta samband med samtidig depression. En del av självmorden kan förklaras av akut berusningsdrickande oberoende av samtidig depressions- eller alkoholdiagnos. 3.4 Diabetes Se under hyperlipidemi om det metabola syndromet. Alkohol bidrar genom sitt kaloriinnehåll till viktuppgång. Långvarig alkoholkonsumtion och dåligt kosthåll kan bidra till allvarlig hypoglykemi om inte tablett- eller insulindos minskas.

8 Sambandet mellan alkohol och typ 2-diabetes har fram till nyligen ägnats ett svagt intresse. Under de senaste åren har man dock i ett antal epidemiologiska studier undersökt denna fråga men det anses alltjämt oklart om risken för typ 2-diabetes påverkas av patientens alkoholintag. 3.5 Olycksfall I Sverige dör ca 3000 personer per år på grund av olyckor. Trafikolyckor är vanligast, medan andra vanliga olyckor är drunkningar, fall och bränder. Alkoholen beräknas svara för ca 30 % av de stora olyckskategorierna med dödlig utgång. Varje ökning av blodalkoholhalten med 0,2 promille fördubblar risken för dödsolyckor i trafiken. Låg och måttlighetskonsumenter står för en betydande del av de alkoholrelaterade olyckorna. När omdöme och motorik försämras vid alkoholintag ökar allmänt risken för konflikter, misshandel, fysiska och psykiska skador. 3.6 Arytmi Alkoholcardiomyopati är sannolikt en förbisedd hjärtsjukdom. Hjärtsymtom är inte ovanliga vid hög alkoholkonsumtion. Tidiga tecken är extraslag, snabb puls och tillfällig hjärtrusning. Sena tecken är hjärtsvikt. Vid cardiomyopati skadas muskelfibrillerna, fett anhopas i hjärtmuskeln och så småningom ersätts muskulaturen av bindväv. Förloppet påminner om utvecklingen av cirrhos i levern. Förmaksflimmer är vanligare hos högkonsumenter av alkohol. 3.7 Hyperlipidemi Regelbunden alkoholkonsumtion ökar leverns syntes av triglycerider. Även en tillfällig hög alkoholkonsumtion kvällen före ett fastande blodprov ger ökade triglycerider. Den kroniske alkoholisten med nedsatt leverfunktion kan dock ha normala eller sänkta triglycerider. Det metabola syndromet med bukfetma, hyperlipidemi, hypertoni och diabetes typ 2 är vanligt hos storkonsumenter. 3.8 Långvarig smärta Den kroniska alkoholmyopatin är sannolikt den vanligaste muskelsjukdomen i vårt land. Mångårig hög alkoholkonsumtion ger muskelsvaghet och muskelsmärta. Muskulaturen atrofierar. Lår- och höftmuskler är mest engagerade, gången blir ostadig och vaggande. Mekanismen bakom kronisk alkoholmyopati är oklar. Vid det kroniska smärtsyndromet finns mer eller mindre ständig värk men ingen atrofi. Många gånger är detta syndrom en somatisering av sociala och existentiella bekymmer. Alkohol kan vara en del av problemet liksom ett sätt att söka nå lindring.

9 3.9 Gikt Alkohol påverkar urinsyrametabolismen på flera sätt. Kronisk högkonsumtion leder till ökat cellsönderfall och därmed ökad urinsyraproduktion. Alkoholister sägs ofta inta föda med högt purininnehåll som kan framkalla gikt. Vidare ger alkoholintoxikation en laktacidos och minskad urinsyrautsöndring som sannolikt bidrar till utlösning av giktanfall Perifera förlamningar Alkohol är en vanlig orsak till polyneuropati. Besvären börjar med vadsmärtor och myrkrypningar i benen, nedsatt kraft i fötter och tår tillstöter. Symtomen sprider sig till armar och händer. Alkohol är neurotoxiskt och orsakar en degeneration av nervaxonerna som orsakar en demyelinisering. Dessutom kan akuta perifera nervskador uppkomma till följd av kompression under djup sömn förorsakad av alkoholpåverkan. De vanligaste skadorna är nervus radialisaffektion på överarmen (dropphand) och peroneuspares (tuppgång) Täta infektioner/ Kronisk bronkit Alkohol kan hämma flera av kroppens normala försvarsfunktioner mot mikroorganismer. Luftvägarnas förmåga att motstå infektioner är reducerad på grund av ändrad bakterieflora i nasofarynx, och på grund av toxisk påverkan på flimmerhår och alveolarmakrofager. Defekter kan också ses på de vita blodkropparna. Lungorna är dock relativt motståndskraftiga mot alkohol. Någon speciell alkohollungsjukdom har inte påvisats. Det finns dock ett samband mellan alkohol och kronisk obstruktiv lungsjukdom (även hos icke rökare). Den vanligaste orsaken till kronisk hosta hos högkonsumenter är ändå att rökning och alkohol så ofta kombineras Svåra eksem, försämrad psoriasis Alkoholmissbrukare har inte sällan svårt att följa ordinerad hudbehandling. Bristande hygien kan förvärra hudsymtomen. Alkoholdehydrogenas (ADH) förekommer i huden, vilket kan vara en förklaring till alkoholens effekter vid olika hudsjukdomar. ADH är verksamt som katalysator i alkoholmetabolismen Cancer Alkohol kan kopplas till cancerutveckling i flera organ. Det starkaste sambandet finns till cancer i munhålan, svalget, struphuvudet och matstrupen. Mindre starka samband finns till cancerutveckling i magsäcken, grovtarmen, ändtarmen, levern, brösten och äggstockarna. Men de beskrivna riskökningarna är betydligt mindre än till exempel den ökade risk som rökare har att få lungcancer jämfört med icke-rökare

10 4. Hur kan hälsofrämjande arbete påverka riskbruk av alkohol Det finns en vetenskaplig evidens för att frågor om alkoholvanor och enkla råd om rimliga dryckesvanor har effekt på en del individer med riskfylld alkoholkonsumtion. Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) publicerade 2001 en rapport om behandling av alkohol- och narkotikaproblem, där frågan om prevention inom vården behandlades. Slutsatsen var att 30 procent av riskkonsumenter som fick en kortare rådgivning på mellan 5-15 minuter reducerade sin alkoholkonsumtion till en medicinskt acceptabel nivå, jämfört med 20 procent i kontrollgrupperna. Socialstyrelsens genomgång 2010 av det vetenskapliga stödet för sjukdomsförebyggande metoder visar att kortare rådgivning enligt ovan har effekt, om än låg till måttlig, vid riskbruk i kombination med ett större antal medicinska tillstånd som t.ex. hypertoni och psykiska symtom. Kvalificerad rådgivning (mer tid och uppföljning) har ännu inte visats ha bättre effekt än enkel rådgivning enligt ovan på patientens alkoholkonsumtion. Det är uppenbart att mer forskning och utvecklande av metoder behövs inom detta område. 4.1 Det handlar om att uppmärksamma riskbruk och att stödja patienten till förändring Hälso- och sjukvårdens ingång i frågan om riskbruk av alkohol är ge patienten information/kunskap om alkoholens betydelse för ohälsa, samt även att identifiera riskbruk. Detta för att ge individen möjlighet att kunna ta ansvar och påverka sig egen livsstil, att bevara hälsa, eller förhindra en fortsatt ohälsa som beror på riskbruk av alkohol Samtal med patienten om alkoholvanor ska ingå i det allmänna samtalet om levnadsvanorna. Huvudbudskapet ska vara att hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor för ohälsa på samma sätt som t ex rökning, övervikt och fetma samt brist på fysisk aktivitet. Frågorna om alkoholvanor kan alltså vävas samman med frågor om andra levnadsvanor. Det finns idag inga vetenskapliga bevis som antyder att interventioner har negativa effekter, som obehag eller missnöje hos patienter. För att stödja den begränsade grupp av patienter som har ett missbruk eller ett beroende av alkohol krävs ibland insatser från flera samhällsaktörer där hälso- och sjukvården är en. Arbetet måste ske i dialog mellan de olika aktörerna. 4.2 Det finns enkla och bra metoder Det finns bra och enkla metoder i form av korta frågeformulär i enkätform eller som öppna frågor av vårdpersonal som är lämpliga på samtliga områden och nivåer inom hälso- och sjukvården. På så vis kan patienter med riskfylld alkoholkonsumtion identifieras och erbjudas korta behandlingsstrategier för sina alkoholvanor. Erfarenheten är att kort rådgivning (se nedan) är lika effektiv på båda könen och oavsett ålder. Åtgärden är mest effektiv för personer med en måttligt riskfylld alkoholkonsumtion.

11 En framgångsfaktor i det alkoholpreventiva arbetet är alltså en ökad tillämpning av kort rådgivning med motiverande samtal, det vill säga att utan påtryckningar hjälpa patienten att för sig själv göra klart motiven för eller emot sina alkoholvanor. Syftet är att ge patienten positiv förstärkning, att stärka självtilliten och att övervinna ambivalensen. Med ökad medvetenhet hos patienten går det att minska den ambivalens som ofta präglar beteenden och personalen kan därmed underlätta patientens beslut om förändring. 5. Metoder och verktyg 5.1 Det är viktigt för sjukvårdspersonal att tala om alkohol med sina patienter. Under graviditet finns ingen för fostret garanterat riskfri nivå på alkoholkonsumtion. Därför bör gravida inte alls dricka alkohol. Under småbarnsåren bör föräldrarna tänka på att även en lätt alkoholpåverkad vuxen kan vara mycket skrämmande för barnet. I ungdomsåren är berusningsdrickande vanligt med risk för våld och skador. För vuxna och äldre kan alkohol försvåra behandlingen av många sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom, högt blodtryck, och magbesvär. När man tar medicin mot smärta, sömnbesvär, ångest och depression är alkohol extra olämpligt. Olycksfall har ofta samband med alkohol. 5.2 Konkreta råd för kort rådgivning med motiverande samtal Nedan ges råd för hur ett kort samtal om alkoholvanor kan föras med patienten. Obs! Utgångspunkten är alltid ett individcentrerat förhållningssätt! Det är patientens ansvar att förändra sitt drickande. Hur du kan ta upp eller komma in på ämnet alkohol? Via - laboratorieprover vid besöket - kontaktorsak - rutinfrågor om alkoholvanor och övriga livsstilsfrågor Be om lov-inledningar och be om lov-övergångar, dvs om att få fortsätta samtalet om just alkoholkomsumtionen Säg t ex: Är det ok om vi tittar närmare på broschyren du fyllt i?? - Om nej släpp saken - Om ja - fortsätt Ta reda på vad patienten vet Vad vet du om hur alkoholkonsumtion kan påverka din hälsa? Tillför din kunskap Vill du att jag berättar..?

12 Svarar vad man tillfört Vad får du för tankar om det jag berättar? Ta reda på vad patienten tycker Har du funderat att du borde dricka mindre? Handla utifrån var patienten befinner sig i sin beredskap till förändring På en skala från 0-10, där 0 står för inte alls och 10 för mycket. Hur mycket kan du engagera dig i en förändring av dina levnadsvanor för tillfället? Inte alls eller ganska lite beredd. Väck intresse, tillför information. 3-7 Osäker/tveksam. Erbjud tid för hälsosamtal för att utforska ambivalensen, och tillföra mer information 7-10 Beredd. Stöd handling När patienten är beredd, 7-10 fråga vad de själva vill ändra på och vad de behöver hjälp med Ytterligare information finns under denna länk Samtalet om riskbruk av alkohol och ST/Att%20samtala%20med%20patienter%20om%20alkohol% pdf 5.3 AUDIT AUDIT-formuläret (Alcohol Use Disorders Identification Test) har tagits fram inom WHO och är utprovat i flera länder. Formuläret har visat god känslighet och träffsäkerhet för screening av tidiga alkoholproblem. OBS! AUDIT-formuläret är inte ett diagnostiskt instrument utan ett psykologiskt test av screeningskaraktär. Utifrån den vetenskapliga litteraturen finns det flera alternativa gränsvärden på AUDIT. Vilka gränsvärden som används beror på vad syftet är och i vilken situation eller population AUDIT används. AUDIT-formuläret består av tio frågor och varje fråga kan ge maximalt 4 poäng (maximalt 40 poäng). Frågorna kan delas in i tre delskalor; alkoholkonsumtion (fråga 1-3), beroendesymptom (fråga 4-6) och skadlig konsumtion (fråga 7-10). Länk till AUDIT frågeformulär ST/AUDIT%20formulär.pdf Länk till AUDIT manual ST/audit_manual_2008.pdf

13 6. Patientinformation Svar om din hälsa Alkohol kan beställas via nedanstående länk 7. Vill du veta mer? Länk till Riskbruksprojektets hemsida aspx

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

1 Alkohol 2015-12-15

1 Alkohol 2015-12-15 1 Alkohol 2 Alkohol Konsumtionen ökat sedan inträdet i EU från 8-10 L per person och år Storkonsumenter är mellan 20-30 år Män dricker dubbelt så mycket som kvinnor Män överrepresenterade när det gäller

Läs mer

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av

Läs mer

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Folkhälsoenheten Sofia Carlberg, Projektledare, UM-samordningsprojekt Louise Hjortenfalk, Hälsoplanerare Carina Hesse-Bolin, Enhetschef Helena

Läs mer

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud

Läs mer

Ändring av levnadsvanor: Alkohol

Ändring av levnadsvanor: Alkohol 1 Ändring av levnadsvanor: Alkohol Vad vi måste veta Hur vi kan förhålla oss Hur samtalet går 2 Tågordning Introduktion: vad säger de nationella riktlinjerna? Alkohol: riskbruk, missbruk, beroende: lite

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården Handledning för samtal om alkohol inom barnhälsovården Frågan om alkohol och föräldraskap är viktig. Vår förhoppning är att du i ditt arbete ska känna dig bekväm med att ta upp frågan om alkohol med föräldrar.

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande 1 MINDRE GER MER Guide för dig som vill minska på ditt drickande INNEHÅLL Finns det skäl till förändring?... 3 Former av problembruk... 4 Utvärdera nuläget... 5 Bedöm din konsumtion i portioner... 6 Exempel

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Levnadsvanor i praktiken

Levnadsvanor i praktiken Levnadsvanor i praktiken Ett neurologiskt perspektiv 25 oktober 2016 Helene Henriksson, leg sjukgymnast Hälsoenheten, Skånes Universitetssjukvård samt Kunskapscentrum för prevention och sjukdomsförebyggande

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena

Läs mer

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre Mindre ger mer Broschyr för dig som vill dricka mindre 1 Innehåll Gör en lägesbedömning 4 Standardglas 6 Riskgränser 8 Minska eller sluta? 12 Då du vill dricka mindre 16 Dryckesdagbok 18 Den här broschyren

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

motiverande samtal (MI)

motiverande samtal (MI) Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda

Läs mer

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden m, Samvelkansnämnden.. UPPSAJ.A.()RElJlUh~./OfI.tBV ts'lå4a Au ~ ido J:? RevideratS/utförs/ag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala Örebroregionen,

Läs mer

guide för goda levnadsvanor

guide för goda levnadsvanor guide för goda levnadsvanor dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga:

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Liter 100% alkohol per invånare 1 år och äldre ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Alkohol på gott och ont Våren 2012 En utbildning anordnad av Länsstyrelsen i Västmanlands län Framtagen i samarbete med länets

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Hur mår du? Unnar du dig själv det underhåll och bränsle din kropp och själ behöver?

Hur mår du? Unnar du dig själv det underhåll och bränsle din kropp och själ behöver? Hur mår du? Unnar du dig själv det underhåll och bränsle din kropp och själ behöver? Fysisk aktivitet Vad menas med fysisk aktivitet? Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiförbrukning.

Läs mer

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Patienters alkoholvanor och motivation till förändring Sammanställning från en nationell alkoholscreeningsdag den 8 november 2012 Mars 2013 Temagruppen Alkoholprevention

Läs mer

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården SIRAP Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården En studie i riskbruksscreening av alkoholvanor hos patienter på Vårdcentralen Oden i Falköping FÖRFATTARE Christina Karlsson, Hälsopedagog

Läs mer

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid riskkonsumtion av alkohol Gäller för Bakgrund 3 Definitioner 4 Utredning 5 Laboratorieanalyser 8 Behandling 9 Förslag till kvalitetsindikatorer 10 Patientbroschyr med konsumtionstest

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Drogpolitiskt program för Kumla kommun

Drogpolitiskt program för Kumla kommun Drogpolitiskt program för Kumla kommun Antaget av kommunfullmäktige den 19 april 2010, 57 Bakgrund Hösten 2007 antogs Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål. En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011.

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren Alkohol Riskbruk, missbruk och beroende Jack Winberg, Peter Berggren Bakgrund/epidemiologi Arbetsmodell, riskbruk VLL väntrumsundersökning Genomgång vårdprogram Screening Motiverande samtal Läkemedel Uppföljning/kvalitetsindikatorer

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Varför behandla alkoholberoende i primärvården? Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox

Alkohol. Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Alkohol Författare: Sharareh Asta, Martin Brewitz, Camilla Halldin, Jack Larsson, Karolina Rinne, Josefine Solberg, Karl Venox Kursansvarig: Gabriella Ahlenius Examinator: Gabriella Ahlenius Abstract Alkohol

Läs mer

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län

Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Folkhälsoskrift 2012:4 Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län Sammanställning av resultat från AUDIT-undersökning inom barnhälsovården hösten 2011 Av Hanna Lunding folkhälsoenheten Handledare Lena

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande?

KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3. Hur påverkas vi av andras drickande? KUNSKAPSÖVERSIKT 2016: 3 Hur påverkas vi av andras drickande? Hur påverkas vi av andras drickande? Att alkohol skadar den som dricker är allmänt känt. Men alkoholens skadeverkningar drabbar många fler

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopning- och tobakspolitiken Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Studenter, alkohol och. inspark/ mottagningsverksamhet

Studenter, alkohol och. inspark/ mottagningsverksamhet Studenter, alkohol och inspark/ mottagningsverksamhet - att undvika negativa konsekvenser Studenthälsan 018-15 50 50 www.sh.uu.se Dagens innehåll Varför prata alkohol på insparksutbildning? Audit Alkoholens

Läs mer

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer