KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR"

Transkript

1 Landstinget Sörmland Hälsofrämjande landsting KUNSKAPSUNDERLAG FÖR LEVNADSVANOR Alkohol

2 Innehåll 1. Alkoholens betydelse för hälsan 1.1 Riskbruk av alkohol 1.2 Riskfylld alkoholkonsumtion 1.3 Alkohol ingen medicin 2. Hur ser det ut hos oss i Sörmland och i riket 2.1 Konsumtion 2.2 Dryckesmönstret har förändrats 3. Patientgrupper som särskilt bör uppmärksammas 3.1 Hypertoni 3.2 Magbesvär 3.3 Ångest, depression, sömnbesvär 3.4 Diabetes 3.5 Arytmi/hjärtklappning 3.6 Hyperlipidemi 3.7 Långvarig smärta 3.8 Gikt 3.9 Perifera förlamningar 3.10 Täta infektioner, kronisk bronkit 3.11 Svåra eksem, försämrad psoriasis 3.12 Cancer 4. Hur kan hälsofrämjande arbete påverka riskbruk av alkohol 4.1 Det handlar om att uppmärksamma riskbruk och att stödja patienten till förändring 4.2 Det finns enkla och bra metoder 5. Metoder och verktyg 5.1 Det är viktigt för sjukvårdspersonal att tala om alkohol med sina patienter. 5.2 Konkreta råd för kort intervention med motiverande samtal 5.3 AUDIT 6. Patientinformation 7. Vill du veta mer?

3 1. Alkoholens betydelse för hälsan Alkoholen är en socialt accepterad dryck i vårt samhälle. Många som använder den gör det för att ha trevligt. De flesta konsumerar alkoholen tämligen riskfritt utan att det får konsekvenser för hälsan. Alkoholen kan dock påverka hälsan i negativ riktning inte bara hos den som dricker den utan det finns även risker för tredje man som t ex i trafiken, i arbetslivet, i familj och i kontakt med barn. Det är därför angeläget att alkoholen som hälsorisk tas upp på allvar. Tabell största riskfaktorerna för sjuklighet och död i (DALYs*) I-länder Riskfaktorer Andelar % 1. Tobak 12,2 % 2. Högt blodtryck 10,9 % 3. Alkohol 9,2 % 4. Höga blodfettsnivåer 7,6 % 5. Övervikt 7,4 % 6. Lågt intag av frukt och grönt 3,9 % 7. Fysisk inaktivitet 3,3 % 8. Droger 1,8 % 9. Sexvanor 0,8 % 10. Järnbrist 0,7 % Källa:WHO world Technical report series 116, 2003 (*DAILYs = disability adjusted life years) Alkohol är, efter rökning och högt blodtryck, den tredje största riskfaktorn för försämrad hälsa och för tidig död och utgör därmed en större hälsorisk än höga kolesterolvärden och övervikt. Förutom att vara en beroendeframkallande substans och orsak till cirka 60 olika sjukdomar förorsakar alkohol omfattande sociala, mentala och känslomässiga skador däribland kriminalitet och familjevåld som i sin tur orsakar höga kostnader för samhället. Akutmottagningar behandlar ett stort antal patienter med alkoholrelaterade olycksfall och skador till följd av berusningsdrickande. Det finns ett starkt samband mellan den totala alkoholkonsumtionen i befolkningen och alkoholrelaterade sjukdomar och dödlighet. Förebyggande insatser inom hälso- och sjukvården som har effekt är att identifiera riskfylld konsumtion, informera om riskerna, ge råd och motivation till att minska eller upphöra med riskbruket.

4 1.1 Riskbruk av alkohol Riskbruk av alkohol innebär att man dricker på ett sätt som ökar risken för framtida fysiska och psykiska skador och beroende. Det behöver inte betyda att man har problem med alkohol här och nu, men att man kan få i framtiden. Den som har ett riskbruk av alkohol är ofta omedveten om sambandet mellan alkoholbruk och de symtom man söker för. Det kan exempelvis gälla högt blodtryck, övervikt, magbesvär, oro, sömnsvårigheter eller depression. Till skillnad från den som har ett alkoholberoende så kan den som har ett riskfyllt drickande mycket lättare bestämma sig för att dricka mindre t.ex. halvera sin konsumtion för att slippa sina besvär. 1.2 Riskfylld alkoholkonsumtion Alkoholvanorna kan bedömas med hänsyn till kvantitet, frekvens och dryckesmönster. Ofta har fokus legat på mängden alkohol, t.ex. mängd per vecka. Genom att betrakta frekvens och dryckesmönster kan man utforska intensiv- eller berusningsdrickande, och får då också möjlighet att se på alkoholens mer akuta konsekvenser som till exempel olycksfall, våld och andra hälsokonsekvenser. Hur mycket alkohol man tål är individuellt och det går därför inte att säga att någon alkoholkonsumtion är garanterat riskfri. På grund av olika individuell känslighet bör nedanstående mängder ses som grova riktmärken. När man anger mängd alkohol talar man om s.k. standardglas. Ett standardglas,12 g ren alkohol, motsvarar följande mängder i cl för olika alkoholdrycker: 2 flaskor (à 33 cl) lättöl 50 cl folköl 33 cl starköl 12 cl vin 8 cl starkvin 4 cl sprit Med riskfylld alkoholkonsumtion menas en alkoholmängd som för friska män överstiger 14 standardglas per vecka, vilket motsvarar 56 cl starksprit och för friska kvinnor 9 standardglas per vecka, vilket motsvarar 36 cl starksprit. All intensiv- eller berusningsdrickande är per definition riskbruk. Det definieras oftast som konsumtion av; för friska män mer än 5 standardglas vid ett och samma tillfälle för friska kvinnor mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle

5 1.3 Alkohol ingen medicin Som framgår ovan innebär även en måttlig alkoholkonsumtion vissa hälsorisker. Vad gäller frågan om skyddande effekter av alkohol så rapporteras detta för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och för kognitiva funktioner. Den skyddande effekten uppnås dock vid mycket låg konsumtion, som mest ett knappt standardglas alkohol om dagen för män i 70-årsåldern, och mindre än ett halvt glas om dagen för kvinnor i samma ålder. All konsumtion över dessa nivåer leder till ökad risk. Lägre nivåer för att uppnå skyddande effekter gäller för yngre personer. Personer under 40 år gör inga hälsovinster över huvud taget av alkohol. Detta innebär att man kan rekommendera en restriktiv hållning till alkohol utan att riskera att människor går miste om en eventuell hälsoskyddande effekt av alkohol. Mer att läsa om alkohol och hälsa finns på Sammanfattningsvis: Att aktivt rekommendera alkohol som medicin är inte förenat med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är också viktigt att känna till att kvinnor i alla åldrar är mer känsliga för alkohol än män. Det är viktigt för sjukvårdspersonal att tala om alkohol med sina patienter. Under graviditet finns ingen för fostret garanterat riskfri nivå på alkoholkonsumtion. Därför bör gravida inte alls dricka alkohol. Under småbarnsåren bör föräldrarna tänka på att även en lätt alkoholpåverkad vuxen kan vara mycket skrämmande för barnet. I ungdomsåren är berusningsdrickande vanligt med risk för våld och skador. För vuxna och äldre kan alkohol försvåra behandlingen av många sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom, högt blodtryck, och magbesvär. När man tar medicin mot smärta, sömnbesvär, ångest och depression är alkohol extra olämpligt. Olycksfall har ofta samband med alkohol. 2. Hur ser det ut i riket och hos oss i Sörmland I Statens Folkhälsoinstituts Livsstilsrapport kan man läsa att den totala alkoholkonsumtionen i riket under 2009 var 9,5 liter ren alkohol per person, vilket är en minskning med tre procent sedan 2007, men fortfarande väsentligt högre än för tio år sedan. Systembolagets försäljning ökade medan resandeinförsel, hemtillverkning, folkölsförsäljning, smuggling och internethandel med alkohol minskade (Ramstedt, 2009; Systembolaget, 2009). Under 2008 hade cirka sexton procent av männen och tio procent av kvinnorna i befolkningen riskabla alkoholvanor, en andel som inte förändrats i någon större utsträckning under senare år. Med riskabla alkoholvanor menas här dels att man konsumerar stora mängder alkohol per vecka, dels att man dricker sig berusad. Cirka sju procent av befolkningen, såväl män som kvinnor, hade en konsumtion som översteg gränsvärdena 14 respektive 9 standardglas per vecka. Man kan notera att

6 bland unga män mellan 20 och 29 år har andelen med riskabel veckokonsumtion i stort sett fördubblats sedan Män berusar sig också väsentligt oftare än kvinnor, vilket förklarar varför män totalt har en högre andel med riskabla alkoholvanor (Statens folkhälsoinstitut, 2009a, 2009d). Den svenska alkoholkonsumtionen är fortfarande bland den lägsta i samtliga de15 länder som var medlemmar i EU fram till utvidgningen 1 maj Men avståndet i konsumtion till övriga länder har i stort sett halverats sedan I dag skiljer det inte mer än högst två liter per person och år till EU-genomsnittet (baserat på de15 EU-länderna), den oregistrerade alkoholen (mörkertalet) inräknad var avståndet cirka fyra liter. Sörmland sidan 16 i och sidan 10 Nedan framgår andelen (%) av befolkningen med riskabel alkoholkonsumtion i Sörmland enligt senaste Liv och hälsa studien TABELL 2. Andel av befolkningen med riskabel alkoholkonsumtion. % 25 Andel som berusar sig varje månad år Kvinnor Män Liv och hälsa 2008

7 3. Patientgrupper som särskilt bör uppmärksammas Det finns ett antal symtom och diagnoser där man bör tänka på alkohol som bidragande sjukdomsorsak. Exempel på detta är hypertoni, magbesvär och ångest/depression och sömnbesvär. Vad gäller just depression så vet vi att det finns ett starkt samband mellan alkoholberoende och depression och att 48 procent av självmorden i Sverige är alkoholrelaterade. Nedan beskrivs närmare mekanismerna mellan alkohol och ett antal vanliga hälsoproblem. 3.1 Hypertoni Alkohol anses svara för % av den essentiella hypertonin. Mekanismerna bakom alkoholens inverkan på blodtrycket är ofullständigt kända. En hypotes som har brett stöd är att alkohol ökar den intracellulära koncentrationen av fria kalciumjoner, vilket bidrar till kärlsammandragning. 3.2 Magbesvär Alkohol skadar slemhinnan i magsäcken på samma sätt som NSAID-preparat. Tuntarmsvilli kan skadas vid långvarig högkonsumtion, vilket kan ge upphov till diarré och malabsorbtion. Leverförfettning leder till ökad leverstorlek och kan ge buksmärtor. Pankreatit ger buksmärtor och diarré. Hur alkohol påverkar bukspottskörteln är ej helt klarlagt. Möjligen bidrar alkohol till bildandet av pluggar och avflödeshinder i pankreas utförsgångar 3.3 Ångest, depression, sömnbesvär Ångest, nedstämdhet och sömnstörningar är välkända konsekvenser av alkoholruset. Med det är dessutom inte helt ovanligt att recidiverande depression ligger bakom periodiskt alkoholmissbruk. Vidare kan sömnapné förvärras av alkohol, sannolikt till följd av att den berusade snarkar mer. Enligt flera rapporter har en mycket hög andel av medelålders överviktiga alkoholister sömnapnésyndrom, vilket leder till dagtrötthet och kognitiva störningar. Depressionssjukdomar ökar starkt vid alkoholberoende, men endast marginellt vid alkoholmissbruk och riskfylld alkoholkonsumtion. Hela 48% av självmorden i Sverige är alkoholrelaterade. Självmordsfrekvensen är förhöjd vid alkoholberoende och har ofta samband med samtidig depression. En del av självmorden kan förklaras av akut berusningsdrickande oberoende av samtidig depressions- eller alkoholdiagnos. 3.4 Diabetes Se under hyperlipidemi om det metabola syndromet. Alkohol bidrar genom sitt kaloriinnehåll till viktuppgång. Långvarig alkoholkonsumtion och dåligt kosthåll kan bidra till allvarlig hypoglykemi om inte tablett- eller insulindos minskas.

8 Sambandet mellan alkohol och typ 2-diabetes har fram till nyligen ägnats ett svagt intresse. Under de senaste åren har man dock i ett antal epidemiologiska studier undersökt denna fråga men det anses alltjämt oklart om risken för typ 2-diabetes påverkas av patientens alkoholintag. 3.5 Olycksfall I Sverige dör ca 3000 personer per år på grund av olyckor. Trafikolyckor är vanligast, medan andra vanliga olyckor är drunkningar, fall och bränder. Alkoholen beräknas svara för ca 30 % av de stora olyckskategorierna med dödlig utgång. Varje ökning av blodalkoholhalten med 0,2 promille fördubblar risken för dödsolyckor i trafiken. Låg och måttlighetskonsumenter står för en betydande del av de alkoholrelaterade olyckorna. När omdöme och motorik försämras vid alkoholintag ökar allmänt risken för konflikter, misshandel, fysiska och psykiska skador. 3.6 Arytmi Alkoholcardiomyopati är sannolikt en förbisedd hjärtsjukdom. Hjärtsymtom är inte ovanliga vid hög alkoholkonsumtion. Tidiga tecken är extraslag, snabb puls och tillfällig hjärtrusning. Sena tecken är hjärtsvikt. Vid cardiomyopati skadas muskelfibrillerna, fett anhopas i hjärtmuskeln och så småningom ersätts muskulaturen av bindväv. Förloppet påminner om utvecklingen av cirrhos i levern. Förmaksflimmer är vanligare hos högkonsumenter av alkohol. 3.7 Hyperlipidemi Regelbunden alkoholkonsumtion ökar leverns syntes av triglycerider. Även en tillfällig hög alkoholkonsumtion kvällen före ett fastande blodprov ger ökade triglycerider. Den kroniske alkoholisten med nedsatt leverfunktion kan dock ha normala eller sänkta triglycerider. Det metabola syndromet med bukfetma, hyperlipidemi, hypertoni och diabetes typ 2 är vanligt hos storkonsumenter. 3.8 Långvarig smärta Den kroniska alkoholmyopatin är sannolikt den vanligaste muskelsjukdomen i vårt land. Mångårig hög alkoholkonsumtion ger muskelsvaghet och muskelsmärta. Muskulaturen atrofierar. Lår- och höftmuskler är mest engagerade, gången blir ostadig och vaggande. Mekanismen bakom kronisk alkoholmyopati är oklar. Vid det kroniska smärtsyndromet finns mer eller mindre ständig värk men ingen atrofi. Många gånger är detta syndrom en somatisering av sociala och existentiella bekymmer. Alkohol kan vara en del av problemet liksom ett sätt att söka nå lindring.

9 3.9 Gikt Alkohol påverkar urinsyrametabolismen på flera sätt. Kronisk högkonsumtion leder till ökat cellsönderfall och därmed ökad urinsyraproduktion. Alkoholister sägs ofta inta föda med högt purininnehåll som kan framkalla gikt. Vidare ger alkoholintoxikation en laktacidos och minskad urinsyrautsöndring som sannolikt bidrar till utlösning av giktanfall Perifera förlamningar Alkohol är en vanlig orsak till polyneuropati. Besvären börjar med vadsmärtor och myrkrypningar i benen, nedsatt kraft i fötter och tår tillstöter. Symtomen sprider sig till armar och händer. Alkohol är neurotoxiskt och orsakar en degeneration av nervaxonerna som orsakar en demyelinisering. Dessutom kan akuta perifera nervskador uppkomma till följd av kompression under djup sömn förorsakad av alkoholpåverkan. De vanligaste skadorna är nervus radialisaffektion på överarmen (dropphand) och peroneuspares (tuppgång) Täta infektioner/ Kronisk bronkit Alkohol kan hämma flera av kroppens normala försvarsfunktioner mot mikroorganismer. Luftvägarnas förmåga att motstå infektioner är reducerad på grund av ändrad bakterieflora i nasofarynx, och på grund av toxisk påverkan på flimmerhår och alveolarmakrofager. Defekter kan också ses på de vita blodkropparna. Lungorna är dock relativt motståndskraftiga mot alkohol. Någon speciell alkohollungsjukdom har inte påvisats. Det finns dock ett samband mellan alkohol och kronisk obstruktiv lungsjukdom (även hos icke rökare). Den vanligaste orsaken till kronisk hosta hos högkonsumenter är ändå att rökning och alkohol så ofta kombineras Svåra eksem, försämrad psoriasis Alkoholmissbrukare har inte sällan svårt att följa ordinerad hudbehandling. Bristande hygien kan förvärra hudsymtomen. Alkoholdehydrogenas (ADH) förekommer i huden, vilket kan vara en förklaring till alkoholens effekter vid olika hudsjukdomar. ADH är verksamt som katalysator i alkoholmetabolismen Cancer Alkohol kan kopplas till cancerutveckling i flera organ. Det starkaste sambandet finns till cancer i munhålan, svalget, struphuvudet och matstrupen. Mindre starka samband finns till cancerutveckling i magsäcken, grovtarmen, ändtarmen, levern, brösten och äggstockarna. Men de beskrivna riskökningarna är betydligt mindre än till exempel den ökade risk som rökare har att få lungcancer jämfört med icke-rökare

10 4. Hur kan hälsofrämjande arbete påverka riskbruk av alkohol Det finns en vetenskaplig evidens för att frågor om alkoholvanor och enkla råd om rimliga dryckesvanor har effekt på en del individer med riskfylld alkoholkonsumtion. Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) publicerade 2001 en rapport om behandling av alkohol- och narkotikaproblem, där frågan om prevention inom vården behandlades. Slutsatsen var att 30 procent av riskkonsumenter som fick en kortare rådgivning på mellan 5-15 minuter reducerade sin alkoholkonsumtion till en medicinskt acceptabel nivå, jämfört med 20 procent i kontrollgrupperna. Socialstyrelsens genomgång 2010 av det vetenskapliga stödet för sjukdomsförebyggande metoder visar att kortare rådgivning enligt ovan har effekt, om än låg till måttlig, vid riskbruk i kombination med ett större antal medicinska tillstånd som t.ex. hypertoni och psykiska symtom. Kvalificerad rådgivning (mer tid och uppföljning) har ännu inte visats ha bättre effekt än enkel rådgivning enligt ovan på patientens alkoholkonsumtion. Det är uppenbart att mer forskning och utvecklande av metoder behövs inom detta område. 4.1 Det handlar om att uppmärksamma riskbruk och att stödja patienten till förändring Hälso- och sjukvårdens ingång i frågan om riskbruk av alkohol är ge patienten information/kunskap om alkoholens betydelse för ohälsa, samt även att identifiera riskbruk. Detta för att ge individen möjlighet att kunna ta ansvar och påverka sig egen livsstil, att bevara hälsa, eller förhindra en fortsatt ohälsa som beror på riskbruk av alkohol Samtal med patienten om alkoholvanor ska ingå i det allmänna samtalet om levnadsvanorna. Huvudbudskapet ska vara att hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor för ohälsa på samma sätt som t ex rökning, övervikt och fetma samt brist på fysisk aktivitet. Frågorna om alkoholvanor kan alltså vävas samman med frågor om andra levnadsvanor. Det finns idag inga vetenskapliga bevis som antyder att interventioner har negativa effekter, som obehag eller missnöje hos patienter. För att stödja den begränsade grupp av patienter som har ett missbruk eller ett beroende av alkohol krävs ibland insatser från flera samhällsaktörer där hälso- och sjukvården är en. Arbetet måste ske i dialog mellan de olika aktörerna. 4.2 Det finns enkla och bra metoder Det finns bra och enkla metoder i form av korta frågeformulär i enkätform eller som öppna frågor av vårdpersonal som är lämpliga på samtliga områden och nivåer inom hälso- och sjukvården. På så vis kan patienter med riskfylld alkoholkonsumtion identifieras och erbjudas korta behandlingsstrategier för sina alkoholvanor. Erfarenheten är att kort rådgivning (se nedan) är lika effektiv på båda könen och oavsett ålder. Åtgärden är mest effektiv för personer med en måttligt riskfylld alkoholkonsumtion.

11 En framgångsfaktor i det alkoholpreventiva arbetet är alltså en ökad tillämpning av kort rådgivning med motiverande samtal, det vill säga att utan påtryckningar hjälpa patienten att för sig själv göra klart motiven för eller emot sina alkoholvanor. Syftet är att ge patienten positiv förstärkning, att stärka självtilliten och att övervinna ambivalensen. Med ökad medvetenhet hos patienten går det att minska den ambivalens som ofta präglar beteenden och personalen kan därmed underlätta patientens beslut om förändring. 5. Metoder och verktyg 5.1 Det är viktigt för sjukvårdspersonal att tala om alkohol med sina patienter. Under graviditet finns ingen för fostret garanterat riskfri nivå på alkoholkonsumtion. Därför bör gravida inte alls dricka alkohol. Under småbarnsåren bör föräldrarna tänka på att även en lätt alkoholpåverkad vuxen kan vara mycket skrämmande för barnet. I ungdomsåren är berusningsdrickande vanligt med risk för våld och skador. För vuxna och äldre kan alkohol försvåra behandlingen av många sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom, högt blodtryck, och magbesvär. När man tar medicin mot smärta, sömnbesvär, ångest och depression är alkohol extra olämpligt. Olycksfall har ofta samband med alkohol. 5.2 Konkreta råd för kort rådgivning med motiverande samtal Nedan ges råd för hur ett kort samtal om alkoholvanor kan föras med patienten. Obs! Utgångspunkten är alltid ett individcentrerat förhållningssätt! Det är patientens ansvar att förändra sitt drickande. Hur du kan ta upp eller komma in på ämnet alkohol? Via - laboratorieprover vid besöket - kontaktorsak - rutinfrågor om alkoholvanor och övriga livsstilsfrågor Be om lov-inledningar och be om lov-övergångar, dvs om att få fortsätta samtalet om just alkoholkomsumtionen Säg t ex: Är det ok om vi tittar närmare på broschyren du fyllt i?? - Om nej släpp saken - Om ja - fortsätt Ta reda på vad patienten vet Vad vet du om hur alkoholkonsumtion kan påverka din hälsa? Tillför din kunskap Vill du att jag berättar..?

12 Svarar vad man tillfört Vad får du för tankar om det jag berättar? Ta reda på vad patienten tycker Har du funderat att du borde dricka mindre? Handla utifrån var patienten befinner sig i sin beredskap till förändring På en skala från 0-10, där 0 står för inte alls och 10 för mycket. Hur mycket kan du engagera dig i en förändring av dina levnadsvanor för tillfället? Inte alls eller ganska lite beredd. Väck intresse, tillför information. 3-7 Osäker/tveksam. Erbjud tid för hälsosamtal för att utforska ambivalensen, och tillföra mer information 7-10 Beredd. Stöd handling När patienten är beredd, 7-10 fråga vad de själva vill ändra på och vad de behöver hjälp med Ytterligare information finns under denna länk Samtalet om riskbruk av alkohol och ST/Att%20samtala%20med%20patienter%20om%20alkohol% pdf 5.3 AUDIT AUDIT-formuläret (Alcohol Use Disorders Identification Test) har tagits fram inom WHO och är utprovat i flera länder. Formuläret har visat god känslighet och träffsäkerhet för screening av tidiga alkoholproblem. OBS! AUDIT-formuläret är inte ett diagnostiskt instrument utan ett psykologiskt test av screeningskaraktär. Utifrån den vetenskapliga litteraturen finns det flera alternativa gränsvärden på AUDIT. Vilka gränsvärden som används beror på vad syftet är och i vilken situation eller population AUDIT används. AUDIT-formuläret består av tio frågor och varje fråga kan ge maximalt 4 poäng (maximalt 40 poäng). Frågorna kan delas in i tre delskalor; alkoholkonsumtion (fråga 1-3), beroendesymptom (fråga 4-6) och skadlig konsumtion (fråga 7-10). Länk till AUDIT frågeformulär ST/AUDIT%20formulär.pdf Länk till AUDIT manual ST/audit_manual_2008.pdf

13 6. Patientinformation Svar om din hälsa Alkohol kan beställas via nedanstående länk 7. Vill du veta mer? Länk till Riskbruksprojektets hemsida aspx

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten

Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Hur vanligt är alkoholproblem? Tratten Inga alkoholproblem, ca 6,5 miljoner svenskar >15 års ålder Riskbruk och skadligt bruk ca 700 000 Beroende, ca 300 000 Aktuella inom missbrukar eller beroendevården,

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar

Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Alkohol och cancer Förebygg.nu 13 november 2013 Per Leimar Fråga: Ökar alkohol risken för cancer? Eurobarometer 2010 Cancerformer och alkohol Bröst (hos kvinnor) Tjock- och ändtarm Munhåla Svalg Struphuvud

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården Handledning för samtal om alkohol inom barnhälsovården Frågan om alkohol och föräldraskap är viktig. Vår förhoppning är att du i ditt arbete ska känna dig bekväm med att ta upp frågan om alkohol med föräldrar.

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser

Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen. Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Du bestämmer hur festen blir inte alkoholen Så minimerar du alkoholens negativa konsekvenser Vad är riskabel alkoholkonsumtion? Om du är tjej och dricker fler än 9 standardglas under en vecka eller om

Läs mer

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre Mindre ger mer Broschyr för dig som vill dricka mindre 1 Innehåll Gör en lägesbedömning 4 Standardglas 6 Riskgränser 8 Minska eller sluta? 12 Då du vill dricka mindre 16 Dryckesdagbok 18 Den här broschyren

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol

Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Anvisningar för kodning av bruk och missbruk av alkohol Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren

Alkohol. Riskbruk, missbruk och beroende. Jack Winberg, Peter Berggren Alkohol Riskbruk, missbruk och beroende Jack Winberg, Peter Berggren Bakgrund/epidemiologi Arbetsmodell, riskbruk VLL väntrumsundersökning Genomgång vårdprogram Screening Motiverande samtal Läkemedel Uppföljning/kvalitetsindikatorer

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS FÖREKOMST En av de främsta sjukdomsalstrarna i världen ALKOHOL- BEROENDE HOS KVINNOR Several studies indicate that female alcoholics

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet

VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? Helena Carré PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet VEM RISKERAR ATT SMITTAS AV KLAMYDIA? PhD, ST läkare Folkhälsa och klinisk medicin/dermatologi och Venereologi Umeå Universitet Klamydia Incidens = fall/100 000 invånare Catch up Smittskyddslagen Mutation

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Bakgrund Allmänt Enligt siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009 (2006-2009)

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL 2010

FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Tips för din hälsa Förändringar som gör skillnad

Tips för din hälsa Förändringar som gör skillnad Tips för din hälsa Förändringar som gör skillnad Kroppen ger ingen garanti Hur vill du sköta om kroppen du bor i? Vill du ha fint både på ut- och insidan, eller kör du på så länge kroppen inte protesterar?

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner

Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Några rader om hälsa och alkohol...

Några rader om hälsa och alkohol... 1 Några rader om hälsa och alkohol... "Systembolaget blandar kräkmedel i sina drycker." Det är alla konstiga regler som har gjort att svenskarna inte kan hantera spriten. 2 Hej! Den här foldern är framtagen

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter

Läs mer

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se Från Vårdcentral till Metabola syndromet Hälsocentral Olika metoder på olika VC

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%

Läs mer

>60 medicinska?llstånd

>60 medicinska?llstånd TIA - Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Regeringsuppdrag 2012-2014 Stödja företagshälsovårdens arbete med?diga insatser i arbetslivet mot alkohol Sveriges Företagshälsor Karolinska Ins5tutet

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på

Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på Älvängens Vårdcentral. Annica Gustafsson ST läkare Älvängens Vårdcentral Januari 2011 Handledare Margareta Hellgren 1 Inledning Alkoholkonsumtionen i Sverige

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Alkohol och sjukskrivning

Alkohol och sjukskrivning Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:

Läs mer

Alkohol- och narkotikamissbruk

Alkohol- och narkotikamissbruk 11 Hälsokonsekvenser av alkohol- och narkotikamissbruk Sammanfattning Alkoholkonsumtionen har ökat sedan början av 199-talet. Mellan 199 och 26 ökade kvinnor sin konsumtion från i genomsnitt 1,5 liter

Läs mer

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap Hälsopromenad Alkohol Alkoholkonsumtionen i Sverige är ca 10 liter ren alkohol per person 15 år och äldre. Över tid har konsumtionsmönstret ändrats så vi dricker mer alkohol under veckorna och inte som

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner

Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner Gemensamma riktlinjer avseende missbruk/beroende av alkohol i Landskrona och Svalövs kommuner Socialstyrelsen publicerade 2007-02-16 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård för socialtjänstens

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1

Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1 Övergripande tentafrågor, tvärgrupp 1 Louise 38 år är i tidig graviditet och kommer för ett första besök på mödravårdscentralen där du jobbar som barnläkare. Hon har ett kroniskt alkoholmissbruk sedan

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Alkoholscreening med AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test. Mona Göransson Med.Dr Vårdlärare Leg.Barnmorska

Alkoholscreening med AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test. Mona Göransson Med.Dr Vårdlärare Leg.Barnmorska Alkoholscreening med AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test Mona Göransson Med.Dr Vårdlärare Leg.Barnmorska Varför r dricker ni alkohol? 2 3 Sökandet efter berusning är universiellt Snyggare av

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer