PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Hallands län

Transkript

1 PROGNOS våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Hallands län

2 2 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län Innehållsförteckning DEFINITIONER... 2 ARBETSFÖRMEDLINGENS ARBETSMARKNADSPROGNOSER... 3 SAMMANFATTNING... 3 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 4 SYSSELSÄTTNINGEN I LÄNET... 7 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN... 8 UTBUDET AV ARBETSKRAFT...11 ARBETSLÖSHETEN I LÄNET...12 ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR...14 YRKESBAROMETER...15 KÄLLOR...16 Definitioner Arbetskraften: Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande (RAMS, nattbefolkning), öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. (Arbetsförmedlingens definition). Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Kapacitetutnyttjande: Hur mycket produktionen kan öka med befintlig personal innan företag måste nyanställa. Nettotal: Andel av arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på varor/tjänster minus dito minskning. Ohälsotal: Utbetalda dagar per person från socialförsäkringen av Försäkringskassan. Ohälsotalet innehåller inte dagar med sjuklön från arbetsgivare. Programdeltagare: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. RAMS: Den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) syftar till att ge information om sysselsättning, pendling, personal- och näringsstruktur samt att belysa händelser och flöden på arbetsmarknaden. Uppgifterna avser november månad för respektive år. Säsongsrensa: Att säsongsrensa är att utjämna säsongsmässig variationer under året. I de säsongsmässiga beräkningarna ingår även att ta bort eller tona ner extrema värden i en serie. Det kan till exempel gälla antalet lediga platser under en tidsperiod. Man säsongsrensar för att tydligare se utvecklingsriktningen. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

3 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 3 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Hallands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom jord- och skogsbruk, industri, byggverksamhet, privata tjänster och offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika då de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under våren 2011 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som bidragit till slutresultatet! Sammanfattning Arbetsmarknaden har under 2010 och hittills under 2011 återhämtat en betydande del av den nedgång som finanskrisen förde med sig. Tillväxten i ekonomin är stark och BNP ökade med 5,5 procent 2010 och ser ut att öka med över 4 procent under I en globaliserad värd med sammanflätade ekonomier saknas det aldrig orosmoln på den ekonomiska himlen. Stora problem i de offentliga finanserna i flera europeiska länder och USA samt en stark svensk valuta kan dämpa utvecklingen i den exportberoende svenska ekonomin. Den inhemska efterfrågan verkar dock stå fortsatt stark. Den svenska industrin har nu återhämtat fallet i produktionen under lågkonjunkturen. Den halländska industrin är inget undantag och man ser ljust även på det kommande året. Även om industrin ständigt har ett rationaliseringstryck på sig, gör vi bedömningen att den positiva sysselsättningstillväxten under 2010 kommer att fortsätta under år 2011 och Även byggbranschen har haft ett bra år bakom sig och räknar med att hushållen ska fortsätta att renovera sina hus. Många företag upplever rekryteringsproblem, främst på anläggningssidan. Vi tror inte att den starka sysselsättningstillväxten under 2010 håller i sig, men bedömer ändå att utvecklingen kommer att bli fortsatt positiv under 2011 och Den offentliga sektorn klarade sig ur finanskrisen med oväntade överskott och står förhållandevis väl rustade inför den närmaste framtiden. De privata tjänstenäringarna är mycket optimistiska. Under denna rubrik döljer sig en samling branscher som dock har den positiva framtidstron gemensamt. Handelns och besöksnäringens framtidstro är i viss utsträckning en spegling av hushållens positiva syn på den egna ekonomin och andra delar av tjänstesektorn bygger sina positiva framtidsutsikter på den förväntade utvecklingen i andra branscher. Vi bedömer att den privata tjänstesektorns starka utveckling 2010 kommer att fortsätta under 2011 och 2012, dock i långsammare takt. Antalet sysselsatta fortsätter att öka Då de flesta pilar pekar uppåt blir vår bedömning att den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden under 2010 håller i sig även under 2011 och 2012, dock inte med samma styrka. Vi räknar med att sysselsättningen kommer att öka med personer sammantaget under 2011 och 2012, vilket motsvarar en ökning på drygt 2,5 procent. Vår bedömning innebär att sysselsättningen i slutet av 2012 kommer att nå över de nivåer som rådde innan lågkonjunkturen slog till. Arbetskraften ökar Trots stor och stabil befolkningstillväxt väntas folkökningen i Halland inte bidra i motsvarande utsträckning till att öka arbetskraftsutbudet. Fenomenet är detsamma i hela landet och beror på hur befolkningen fördelar sig på olika åldersgrupper. I stället är det minskade ohälsotal som väntas utgöra tillskottet till arbetskraften, som vi bedömer öka med 900 personer 2011 och lika mycket Arbetskraftsdeltagandet i Halland är trots allt ett av de högsta i landet. Arbetslösheten minskar under 2010 Vid utgången av 2009 var arbetslösheten i Halland som högst. Närmare personer var då öppet arbetslösa eller deltog i arbetsmarknadspolitiska program. Siffran har sjunkit successivt och i april 2011 var det drygt personer inskrivna som arbetslösa i länet. Antalet arbetslösa väntas

4 4 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län fortsätta att minska under 2011 och Trots detta är det en lång bit kvar innan vi kan se nivåer som gällde innan lågkonjunkturen. Att inte arbetslösheten minskar mer trots god tillväxt i sysselsättningen beror på att arbetskraftsutbudet också ökar. Även om vi inte tror att sysselsättningstillväxten kommer att vara tillräckligt stor för att pressa ner arbetslösheten till en låg nivå betyder ökad efterfrågan och positiva signaler att fler kan, och vågar, byta jobb. Denna ökade omsättning leder i förlängningen till att fler dörrar öppnas för personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Utmaningar på länets arbetsmarknad Trots att ekonomin går bra och arbetsmarknaden fortsätter att växa saknas inte utmaningar för arbetsmarknadspolitiken. Vissa grupper av människor kommer även under goda tider att ha svårare än andra att få ett stabilt fotfäste på arbetsmarknaden. Exempel på grupper som behöver extra stöd är: Ungdomar med bristfällig utbildning. Utomeuropeiskt födda. Personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Personer med låg utbildningsnivå Arbetslösa inom tillbakagående yrken (strukturarbetslösa). Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Den svenska ekonomin har gått starkt under Sverige har, av olika skäl, återhämtat fallet i ekonomin betydligt snabbare än många andra länder. En förhållandevis ljus internationell bild tillsammans med företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbt även i år. Till detta kan läggas att den offentliga ekonomin är stark i ett internationellt perspektiv. Den svenska arbetsmarknaden har förstärkts under 2010 och hittills under 2011 och sysselsättningsökningen bedöms fortsätta. Enligt vårens prognosintervjuer har de senaste 6 månaderna inneburit en positiv efterfrågeutveckling för hälften av företagen i länet medan endast 13 procent har upplevt en efterfrågeminskning, vilket innebär ett nettotal (andelen arbetsställen som uppgett ökad efterfrågan minus andelen som uppgett minskad efterfrågan) på 38. I förra vårens undersökning var motsvarande nettotal 21. Kraftigast har förbättringen varit i byggsektorn och i privata tjänstesektorn, där nettotalen ökat från 8 till 34 respektive 20 till 40 då man jämför med undersökningen för ett år sedan. Inom industrin har nettotalet ökat från 29 till 38. Förväntningarna inför kommande halvår är fortsatt mycket positiva med nettotal på 56 för industrin, 49 för jord- och skogsbruket och 44 för byggbranschen när arbetsgivarna får bedöma det kommande halvåret. Inom den privata tjänstesektorn bedöms nettotalet bli 50. Sammantaget bedömer 54 procent av de tillfrågade företagen att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att öka medan endast 5 procent tror på en negativ efterfrågeutveckling.

5 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län Efterfrågan senaste 6 månader samt prognos till hösten Fråga 1a Hallands län jämfört med riket som Nettotal Utfall riket Utfall Hallands län H04 V05 H05 V06 H06 V07 H07 V08 H08 V09 H09 V10 H10 V11 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Lediga platser Antalet nyanmälda platser har ökat sedan början av I genomsnitt har platser anmälts under 2011 års första fyra månader. Det är en ökning med mer än 300 platser per månad eller 25 procent jämfört med motsvarande period Antalet platser inom vård- och omsorg har minskat med ca 15 procent under början på Finans- och företagstjänster, där bland annat bemanningsbranschen ingår, svarar för en fjärdedel av platserna och har ökat med 85 procent på ett år. Industrin motsvarar 7 procent av de lediga platserna, men har fördubblats i antal hittills under året jämfört med motsvarande period i fjol. Kapacitetsutnyttjande Diagram 1: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till april Säsongsrensade och utjämnade värden Källa: Arbetsförmedlingen En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I förra vårens undersökning uppgav 32 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs, vilket kan jämföras med 61 procent i årets undersökning. Kapacitetsutnyttjandet är således relativt högt och har ökat som en följd av den kraftiga efterfrågeökning företagen upplevt under perioden. I detta sammanhang är det dock viktigt att skilja på riktning och nivå på efterfrågeutvecklingen. Även då efterfrågeutvecklingen varit mycket positiv har den utgått från en relativt låg nivå, vilket innebär att det är först vid en långvarigt positiv efterfrågeutveckling som kapacitetsutnyttjandet i företagen blir så högt att nyrekryteringar i större skala med efterföljande sysselsättningsökningar blir aktuellt. Andelen företag som har ett ledigt produktionsutrymme på 20 procent eller mer har minskat till 22 procent i vårens undersökning jämfört med 31 procent förra våren.

6 6 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län Tabell 2: Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn 0 procent 1-10 procent procent procent Över 30 procent Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Totalt Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Tabellen visar andel av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Rekryteringsproblem Våren 2010 utgjorde arbetskraftsbristen ett mindre problem för de privata arbetsgivarna i Hallands län och mindre än tio procent av de tillfrågade företagen, hade upplevt problem när de försökt rekrytera. Denna siffra kvarstod under förra våren. I vårens intervjuundersökning uppgav 18 procent av de privata arbetsgivarna att de har upplevt rekryteringsproblem de senaste sex månaderna. Industrielektriker, gymnasielärare i yrkesämnen, förskollärare, kockar och civilingenjörer inom bygg och anläggning är exempel på yrken där flera arbetsgivare uppger rekryteringsproblem. Det är främst inom industrin och vissa branscher inom privata tjänster som arbetsgivarna inte finner den kompetens de söker, men det är fortsatt svårt att hitta nyckelkompetenser även i byggbranschen. Hos de offentliga Varsel Våren 2008 steg antalet varsel i landet kraftigt, så även i Halland. Det var särskilt industrin som drabbades av varsel. Förra året blev knappt personer i länet varslade om uppsägning, vilket är en minskning med 57 procent, jämfört med 2009, då knappt personer berördes. Varseltalen har minskat ytterligare under 2011 och är numera nere på normala nivåer. Uppgifter om varsel ska i första hand ses som en konjunkturindikator. Alla som varslas blir inte uppsagda och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. arbetsgivarna är bristen på läkare fortsatt stor, men förskollärare och gymnasielärare i yrkesämnen är de yrkesgrupper som har störst antal arbetsställen som uppgett rekryteringsproblem. Tabell 3: Andel arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret (procent) Vår 2010 Höst 2010 Vår 2011 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Tabell 4: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.o.m. april) 247 Källa: Arbetsförmedlingen

7 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 7 Sysselsättningen i länet För ett år sedan bedömde Arbetsförmedlingen att utvecklingen på arbetsmarknaden i länet under 2010 skulle resultera i en ökning av sysselsättningen med personer. För ett halvår sedan visade motsvarande bedömning en ökning på sysselsatta. Utvecklingen under 2010 ser dock ut att ha överträffat vår optimistiska bedömning och arbetsmarknaden ser ut att ha återhämtat en stor del av det som förlorades under lågkonjunkturen. Detta innebär att under 2010 återhämtade sig arbetsmarknaden snabbare än vad de flesta bedömare tidigare trott. I denna upplaga av Arbetsmarknadsutsikterna gör vi bedömningen att antalet sysselsatta kommer att öka med personer till fjärde kvartalet 2011 jämfört med motsvarande kvartal året innan. Den positiva bedömningen styrks av den statistik som presenterats hittills under året. Om detta infrias kommer antalet sysselsatta i slutet av 2011 att vara på samma nivå som mitten av Under 2012 tror vi på en förbättring av arbetsmarknaden motsvarande arbetstillfällen.

8 8 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län Näringsgrenar och yrken Den ekonomiska nedgången drabbade industrin hårdast. Den privata tjänstesektorn klarade sig förhållandevis bra men även där fick vissa branscher tydligt känna av nedgången. Uppgången under 2010 och hittills under 2011 har omfattat de flesta branscher, även om den offentliga sektorn varit avvaktande även under Den pågående uppgången i industrin bedöms fortsätta under resten av 2011 och även under 2012, dock i avtagande takt. I byggsektorn räknar vi med att den största ökningen sker under Den till antalet största sysselsättningsökningen 2011 väntas dock i den privata tjänstesektorn där ökningen i år väntas bli mycket stor, för att sedan avta något under Den offentliga sektorn och jord- och skogsbruket bedöms få en oförändrad sysselsättning. Privata och offentliga tjänstesektorn utgör tillsammans tre fjärdedelar av Hallands arbetsmarknad, industrin står för 16 procent och byggbranschen för 7 procent av sysselsättningen. Tabell 5: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk utgör endast en liten del av länets arbetsmarknad. Antalet sysselsatta inom jordbruket har minskat sett över en längre tid, men nedgången under lågkonjunkturen var begränsad. Andelen sysselsatta inom jordbruket i länet är dubbelt så stort som i riket. Lantbrukarna i länet är överlag optimistiska inför det närmaste året och en majoritet tror på en ökad efterfrågan. Tuffast har nu svinuppfödarna som utsätts för stark internationall konkurrens från billigt griskött. Kapacitetsutnyttjandet är i många fall högt och visar att det inte finns något stort ledigt utrymme. Att utöka verksamheten kräver dock stora investeringar i anläggningar och maskinpark, vilket hämmar utvecklingsmöjligheterna. Efterfrågan på kvalificerad arbetskraft som maskinförare och djurskötare inom branschen är något större än utbudet. Lediga platser kan vara svåra att tillsätta. I viss mån anlitar länets lantbrukare utländsk arbetskraft med F-skattsedel för att möta efterfrågebehovet på kvalificerad arbetskraft. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen inom näringarna förblir oförändrad under prognosperioden. Industri Halland har av tradition betraktats som ett småföretagarlän där också industrin haft mycket inslag av små och medelstora företag. Vid sidan av de mindre industriföretagen finns också ett antal större företag. Länets industriella näringsstruktur består främst av verkstadsindustri, pappers- och massaindustri, livsmedelsindustri, samt trä- och byggvaruindustri. Länet har också en stor energiproduktion, som tillhör samma näringsgren som industrin. Antalet sysselsatta inom länets industri är i dagsläget knappt personer, vilket motsvarar 17 procent av andelen sysselsatta i länet. En stor del av verkstadsindustrin i Hallands län fungerar som underleverantörer och får draghjälp av den allmänna positiva industrikonjunkturen. Denna optimism kan också utläsas i vårens intervjuundersökning. Länets nettotal för industrins marknadsutveckling från vårens intervjuundersökning visar att 47 procent av de tillfrågade företagen inom verkstadsindustrin och 31 procent inom övrig tillverkningsindustri uppger att de har haft en ökad efterfrågan det senaste halvåret. Motsvarande siffra för kommande 6-12 månaderna är för verkstadsindustrin 71 procent och för övrig tillverkningsindustri oförändrat 31 procent. Många företag ligger i nuläget så nära kapacitetstaket att även en mindre ökning av orderingången skulle medföra att personal måste rekryteras. I relativt stor utsträckning anlitas bemanningsföretag för att företagen ska kunna möta arbetstoppar och anpassa sig efter svängningar i produk-

9 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 9 tionen. Efterfrågan är tidvis så stor att bemanningsföretagen har svårt att hitta personal. Signaler från våra intervjuer är att arbetsgivarna nu ställer högre krav på kompetensen hos de arbetssökande vilket kan medföra att de tidigare industrianställda inte alltid har de kvalifikationer som krävs för återanställning. I vårens undersökning uppger 27 procent av de tillfrågade arbetsställena inom industrisektorn att man har upplevt arbetskraftsbrist. Det är en ökning jämfört med höstens resultat då motsvarande siffra var 14 procent. Industrin upplever något av en generell brist vad gäller kvalificerad personal. Yrkeskategorier som nämns som bristyrken är fordonselektriker, verkstadsmekaniker, svetsare, verktygsmakare, maskinoperatörer och CNCoperatörer. Arbetsförmedlingen bedömer utifrån intervjuundersökningen att sysselsättningen inom industrin i Hallands län förväntas öka under prognosperioden. Byggnadsverksamhet Byggbranschen upplever för närvarande en positiv utveckling och har återhämtat sig från lågkonjunkturen. ROT-avdraget fortsätter att gynna främst de mindre byggföretagen. Under 2010 har också husbyggnationen kommit i gång efter finanskrisen. I länet är en del större bostadsområden planerade att byggas vilket kommer att ge positiv effekt på byggbranschen. Bland företagen i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning finns dock en fortsatt optimism och efterfrågeutvecklingen det senaste halvåret har varit betydligt bättre än de föregående 6 månaderna. I vårens undersökning uppger 11 procent av byggföretagen i länet att efterfrågan på deras varor och tjänster har minskat under de senaste 6 månaderna, medan 45 procent har upplevt ökad efterfrågan. Detta är i stort sett oförändrat jämfört med höstens undersökning. Kapacitetsutnyttjandet i branschen är fortfarande relativt högt och 7 av 10 företag har mindre än 10 procent ledigt produktionsutrymme, vilket innebär att man inte kan öka produktionen med mer än 10 procent utan att behöva nyrekrytera. Byggföretagens bedömning om den framtida efterfrågeutvecklingen är också den optimistisk. I vårens undersökning bedömer 45 procent av byggföretagen att efterfrågan kommer att öka på ett års sikt, medan 50 procent räknar med oförändrad efterfrågan och 5 procent av de undersökta företagen tror på efterfrågeminskning. Problemet med lärlingsplatser är fortfarande aktuellt. Många ungdomar kommer därför att ha stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Särskilt gäller detta de som lämnade gymnasieskolornas byggprogram under krisåren, medan årets avgångselever i hög utsträckning har lärlingsanställningar som väntar. Arbetslösheten bland byggnadsarbetare har minskat kraftigt och antalet sysselsatta har ökat under det senaste året och uppgår till drygt personer. Trots att branschen står inför en bristsituation vad gäller vissa yrkesgrupper och det relativt höga kapacitetsutnyttjandet bedömer vi ändå en fortsatt stark sysselsättningsökning under 2011 och en ökning även under 2012, men då något mer återhållsam. Privata tjänster Den privata tjänstesektorn i länet har växt under många år. En viktig anledning till detta är att industrin lägger ut delar av verksamheten till konsult- och bemanningsföretag. Handel och turismen är branscher som har växt i takt med att befolkningen och inkomsterna ökar. Totalt sysselsätter näringarna inom den privata tjänstesektorn ca personer i länet vilket motsvarar nästan 45 procent av länets sysselsatta. Parti- och detaljhandeln sysselsätter drygt personer. Det blir färre nyetableringar än tidigare år, men den befintliga handeln går fortsatt bra även om dagligvaruhandeln börjar känna av tuffare konkurrens från restaurangerna. Sällanköpshandeln förväntar sig också en ökad efterfrågan. Många av anställningarna inom handeln är av tillfällig karaktär. De företag som ingår i undersökningen pekar mot ett ökat antal medarbetare även under det kommande året. Bilhandeln med fordonsverkstäderna har stark orderingång och det råder brist på erfarna fordonsmekaniker och reparatörer. Nybilsförsäljningen ökar och branschen har skruvat upp sina redan höga prognoser. Därmed förväntas sysselsättningen öka under prognosperioden. Hotell- och restaurangbranschen sysselsätter knappt personer. Två tredjedelar av företagen som medverkar i prognosen tror på en ökad efterfrågan utifrån ett redan bra läge, med fler anställda även kommande år. Branschen signalerar

10 10 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län brist på erfarna kockar eller kockar med speciella inriktningar. Bemanningsföretagen finns inte med i prognosunderlaget, men uppgifterna från industri-, logistik- och även tjänsteföretag visar att inhyrning eller bemanningssamarbete har varit vanligt förekommande. Att först prova en person innan anställning är ett alternativ i rekryteringsprocessen. Arbetsförmedlingens kontaktpersoner mot branschen bekräftar att efterfrågan på utbildad, erfaren och yrkeskompetent arbetskraft är stor. Ökad aktivitet inom övriga näringslivet ger vanligtvis ökad efterfrågan även för transport- och logistikföretagen. Branschen sysselsätter ca personer i länet. De intervjuade företagen räknar med ytterligare ökad efterfrågan kommande året och ett nettotal på 65 vilket är en kraftig ökning från 45 som var förväntningarna för motsvarande period förra året. Företagen anger brist på bussförare samt lastbilsförare. Sysselsättningen kommer att öka under prognosperioden. Inom de privata tjänstenäringarna återfinns också finans och företagstjänster och där ingår bl.a. bankverksamhet, uthyrning, konsulter inom juridik och marknadsföring samt callcenterverksamhet. Majoriteten av företag inom denna bransch säljer någon form av tjänster till andra företag. Branschen i länet ser ljust på framtiden och två tredjedelar av företagen ser en ökad efterfrågan på sina tjänster under det kommande året. Arbetsförmedlingen bedömer att sysselsättningen för den samlade privata tjänstesektorn inom privata tjänster kommer att fortsätta öka under de kommande åren. Offentliga tjänster Trots det kärva ekonomiska läget lyckades kommunerna och landstingen i Sverige göra stora överskott En viktig orsak är att man varit försiktiga med att räkna in det tillfälliga konjunkturstödet i verksamheten. Sysselsättningen i den offentliga verksamheten har varit i stort sett oförändrad under Den offentliga tjänstesektorn sysselsätter omkring personer och inkluderar 8 av länets 10 största arbetsgivare. I länet finns också ett allt större inslag av privata utförare inom utbildning, vård och omsorg. År 2011 och 2012 väntas kommunernas och landstingets intäkter utvecklas relativt bra. Konjunkturstödet avvecklas under Regeringen har i övrigt inte presenterat några reformer som vi bedömer påverka sysselsättningen i någon större omfattning. Vår undersökning visar en bild som stämmer relativt väl överens med de samhällsekonomiska förutsättningarna, vilket innebär en liten ökning av sysselsättningen i offentlig tjänstesektor. Mindre än en femtedel av verksamheterna anger övertalighet i förhållande till budget. Utvecklingen av antalet barn och unga i befolkningen går åt olika håll. Antalet gymnasieelever minskar medan antalet yngre barn väntas öka. Inom grundskolan har elevantalet minskat under längre tid men utvecklingen kommer att vända när de stora barnkullarna når grundskoleålder. Inom barnomsorgen väntas oförändrad sysselsättning närmaste året, men en viss ökning förväntas på två års sikt. För skolan visar undersökningen att verksamheten utvecklas med elevunderlaget vilket innebär minskning i gymnasieskolan och oförändrat läge i grundskolan. Hårdare konkurrens från friskolor om ett minskat antal elever gör dock att de kommunala skolorna har svårt att uttala sig om framtiden. Den brist som påtalas avser förskollärare och gymnasielärare i yrkesämnen. Antalet äldre i länet ökar och därför väntas behovet av äldreomsorg öka de kommande åren. Inom handikappomsorgen är utvecklingen mer svårbedömd. Vår undersökning visar på en mindre ökning i sysselsättningsnivåerna inom dessa verksamhetsområden under 2011 och Antalet sysselsatta i sjukvården har förändrats relativt lite sett under en längre period. Den lugna ytan döljer dock en snabb utveckling inom teknik, behandlingar och mediciner som å ena sidan innebär en del besparingar medan andra resulterar i kostnadsökningar för landstingen. Hur detta påverkar kostnadsbilden i stort, och därmed möjligheterna att lägga resurser på personal, är inte enkelt att avgöra på kort sikt. Samtidigt ökar också behovet och efterfrågan på vård. Landstinget uppger att antalet anställda var oförändrat under 2010 och kommer vara så även under Det är fortsatt läkarbrist och brist på sjuksköterskor med viss specialistkompetens. Inom de offentliga verksamheterna bedöms sysselsättningen vara i stort sett oförändrad under prognosperioden

11 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 11 Utbudet av arbetskraft Arbetskraftsdeltagandet Arbetskraftsutbudet utgörs av befolkningen i arbetsför ålder och hur stor del av dessa som arbetar eller är aktivt arbetssökande. Under den ekonomiska nedgången minskade såväl sysselsättningen som arbetskraften i länet, vilket visar att situationen på arbetsmarknaden är betydelsefull för nivån på arbetskraftsutbudet. Den största förändringen sker bland de yngre som har svagare anknytning till arbetsmarknaden och lättare söker sig till studier. Nu när det ljusnat på arbetsmarknaden söker sig också allt fler tillbaka dit. Arbetskraftsdeltagandet är nu drygt 83 procent, en procentenhet högre än för ett år sedan och nivån är högre i länet än riket i samtliga åldersgrupper. Av naturliga skäl är arbetskraftsdeltagandet lägre i de yngre åldersgrupperna, och är som högst vid ca 40 år. Sedan sjunker det med stigande ålder och en viktig förklaring är att antalet personer med sjukersättning (som tidigare kallades förtidspension) då ökar. I Halland är andelen personer med sjukersättning lägre än i riket vilket är en viktig förklaring till att länet har ett högre arbetskraftsdeltagande. Andelen med sjukersättning är högre för kvinnor än män. Kvinnor har även högre studiedeltagande på eftergymnasiala utbildningar vilket sammantaget betyder att arbetskraftsdeltagandet blir fem procentenheter lägre för kvinnor än för män. Skillnaderna mellan män och kvinnor är som störst i gruppen år. Positiv befolkningsutveckling Halland når en befolkning över personer under De senaste åren har tillväxten i genomsnitt varit knappt en procent, vilket är högre än riksgenomsnittet. Under 2010 ökade befolkningen med personer och hittills i år pekar utvecklingen på en ökning i nästan samma storleksordning. Detta bidrar positivt till länets arbetskraftsutveckling. Befolkningen väntas fortsätta att öka med en halv procent eller mer per år de närmaste åren. Hallands folkökning förklaras till stor del av en stor inflyttning till länet. Under de senaste tio åren är Halland ett av tre län i landet med ett positivt inrikes flyttnetto samtliga år. Totalt står dessa för mer än hälften av ökningen i länet, födelseöverskottet för 16 procent och invandringen för 30 procent. Mer än 40 procent av länets befolkningstillväxt de senaste 10 åren har hamnat i Kungsbacka. Åldersstrukturen i länet skiljer sig något från riket med, relativt sett, såväl fler yngre som äldre och följaktligen färre i arbetsaktiv ålder. Hallands struktur hänger ihop med att länet har ett negativt flyttnetto bland ungdomar och att invandringen bidrar förhållandevis lite till folkökningen. Antalet personer i den yrkesaktiva åldersgruppen år har i genomsnitt ökat med personer de senaste tio åren. Från år 2011 och framåt väntas dock ökningen vändas till en svag minskning. Då olika åldersgrupper har olika högt arbetskraftsdeltagande är det också betydelsefullt hur befolkningen förändras i olika åldrar. Flödena präglas av de höga födelsetalen under andra halvan av 40-talet och i början av 90-talet vilket betyder att arbetskraftstillskottet väntas bli positivt i de yngre åldersgrupperna och negativt i de äldre. Totalt väntas det demografiska utvecklingen innebära ett tillskott på 900 personer till arbetskraften 2011 och ytterligare lika många 2012.

12 12 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län Arbetslösheten i länet Sedan början av år 2010 har arbetslösheten minskat. Trots en ökad efterfrågan på arbetsmarknaden det senaste året ligger arbetslösheten dock kvar på en relativt hög nivå. Under året har arbetslösheten i länet minskat kontinuerligt och närmar sig de nivåer som den låg på motsvarande tid Att antalet arbetslösa trots sysselsättningsökningen fortfarande är relativt högt beror delvis på att arbetskraftsutbudet har ökat. Det är i första hand antalet öppet arbetslösa som har minskat under året, medan antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program har minskat betydligt långsammare. Detta visar att personer med längre arbetslöshetstider inte kommer ut i arbete i samma utsträckning som personer som har varit arbetslösa en kortare tid. Det är framför allt de två programmen jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgaranti för ungdomar som har ökat i volym. Målgruppen för jobb- och utvecklingsgarantin är i huvudsak personer som har förbrukat sin ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen och inom programmet jobbgaranti för ungdomar återfinns långtidsarbetslösa ungdomar. I dagsläget är ungefär tre fjärdedelar av samtliga programdeltagare inom dessa program. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin kommer att öka under 2011 och 2012, medan jobbgaranti för ungdomar kommer att minska i volym. Antalet personer i arbetspraktik ökade också kraftigt de senaste åren efter att Arbetsförmedlingen prioriterade insatsen Arbetslöshetens struktur Antalet inskrivna arbetslösa motsvarar 7,2 procent av arbetskraften i Hallands län och det placerar länet på fjärde plats bland länen i Sverige. I riket uppgick andelen arbetslösa till 8,7 procent. Arbetslösheten är något högre för kvinnor än män, något den inte var för ett år sedan. Detta är ett kvitto på att det är de mansdominerade branscherna som gått bra det senaste året. Halland avviker från riksgenomsnittet även då det gäller arbetslösheten bland utrikes födda, där länet har en förhållandevis högre arbetslöshet, även om den i absoluta tal är på ungefär samma nivå. Halland har däremot betydligt lägre arbetslöshet bland dem som saknar fullgjord under lågkonjunkturen. Från ytterst blygsamma nivåer i början av år 2009 var deltagarantalet i programmet drygt 500 personer per månad under större delen av Därefter har programinsatsen minskat i betydelse eftersom matchningsläget på arbetsmarknaden har förbättrats och möjligheterna till arbete har ökat. Programmen inom föreberedande insatser har ökat i volym och där ingår exempelvis arbetslivsintroduktionsprogrammet och förberedande utbildningar. Tabell 6: Öppet arbetslösa och sökande i program 2010 kv Öppet arbetslösa och sökande i program Antal Diff. % 2011 kv % 2012 kv % Källa: Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen bedömer att antalet arbetslösa kommer att vara fortsatt högt under prognosperioden. Trots att sysselsättningen ökar tror vi att antalet öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd kommer att minska med personer mellan fjärde kvartalet 2010 och Under 2012 bedöms nedgången fortsätta men bli mindre, som en konsekvens av att sysselsättningen växer långsammare. Minskningen under 2012 väntas bli omkring 800 personer. gymnasieutbildning. Bara småföretagartäta Jönköpings län har lägre arbetslöshet i denna utsatta grupp. Arbetslösheten i länet är lägst i Kungsbacka, som i mångt och mycket fungerar som en pendlingskommun till Göteborg. Det är de populära boendekommunerna runt de större städernas som generellt har lägst arbetslöshet i landet. Den högsta arbetslösheten i länet återfinns i Halmstad och Falkenberg. Kvinnor har väsentligt mycket högre arbetslöshet i Hylte och Laholm. I båda dessa kommuner har arbetslösheten bland män minskat kraftigt senaste året medan den för kvinnor varit i princip oförändrad

13 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 13 eller till och med ökat. Bland de unga är arbetslösheten i princip dubbelt så hög jämfört med totalen. Trots att Kungsbacka har lägst faktisk arbetslöshet bland de unga så är skillnaden mellan de unga och totalen störst i just Kungsbacka. Minst är skillnaden i Hylte och Falkenberg. Arbetslösheten bland de unga har minskat i ungefär samma takt som det har gjort totalt sett i länet. Personer utan avslutad gymnasieutbildning är överrepresenterade bland de arbetssökande men som nämnts, är arbetslösheten i denna grupp i Halland bland de lägsta i landet. Arbetslösheten bland dem som inte har fullgjord gymnasieutbildning är förvisso lägst i Kungsbacka, men skillnaden mellan den grupp och den totala arbetslösheten är minst i Laholm. I Halmstad är arbetslösheten i denna grupp högre än i riket. I Kungsbacka är arbetslösheten bland utrikes födda mer än dubbelt så stor som bland svenskfödda. Trots detta har Kungsbacka den minsta skillnaden i länet. I Hylte är arbetslösheten bland utrikes födda fem gånger så hög jämfört med svenskfödda. De stora skillnaderna mellan i arbetslöshet mellan kommunerna har sannolikt sin grund i i socioekonomiska faktorer, som boendemönster, snarare än i utvecklingen på den lokala arbetsmarknaden. För utrikes födda finns också en tydlig effekt av utbildning då det i gruppen är en överrepresentation på människor med svag utbildningsbakgrund. Tabell 7: Arbetslöshetens struktur Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Andel av arbetskraften i respektive grupp, procent. Kommun Totalt år Män Unga år Äldre år Utbildning Kvinnor Inrikesfödda Utrikesfödda Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Falkenberg 8,6 9,2 8,0 16,2 6,9 6,6 24,2 15,5 7,7 5,4 Halmstad 8,9 8,6 9,2 17,9 7,1 6,7 21,6 19,2 8,9 5,2 Hylte 6,6 8,2 5,2 12,3 5,3 4,0 20,0 12,2 4,6 5,6 Kungsbacka 4,9 4,9 5,0 12,2 4,9 4,6 10,6 10,4 4,8 3,7 Laholm 8,1 9,0 7,4 18,9 6,3 6,9 20,5 11,1 7,9 6,3 Varberg 6,5 6,5 6,4 14,4 5,5 5,4 17,2 10,8 6,4 4,5 Länet 7,2 7,3 7,2 15,6 6,1 5,8 19,4 13,9 7,0 4,7 Länet ifjol 8,0 7,5 8,3 17,3 6,0 6,5 20,6 14,1 7,9 5,1 Riket 8,7 8,4 8,9 18,5 6,8 6,8 20,0 18,6 8,5 5,3 Källa: Arbetsförmedlingen Antalet funktionsnedsatta som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, antingen som arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd, har fortsatt öka trots det förbättrade arbetsmarknadsläget. Dessa personer har ofta svårt att hävda sig i konkurrensen mot personer med full arbetsförmåga. Arbetsmarknadspolitiska stödinsatser, som lönebidrag, är viktiga för möjligheten att få ett arbete för denna grupp. Första kvartalet 2011 hade 16 procent av samtliga inskrivna personer utan arbete en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, vilket motsvarar personer. Till detta kan läggas ytterligare personer som har arbete med någon form av stöd, företrädelsevis lönebidragsanställningar. Andelen funktionsnedsatta av de inskrivna utan arbete har ökat inom samtliga grupper det senaste året. Det är i nuläget 16 procent av de arbetslösa i länet har funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Skillnaden mellan kvinnor och män är förhållandevis liten i Halland. Däremot är andelen personer med funktionshinder relativt hög i åldersgruppen år, och andelen har ökat på ett års sikt. Tabell 8: Personer med funktionsnedsättning som är öppet arbetslösa eller sökande I program med aktivitetsstöd. Andel av samtliga personer som är öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd i respektive grupp. Kv Kv Riket kv Totalt år 13,4% 16,0% 16,9% Kvinnor 14,4% 16,2% 18,4% Män 12,6% 15,8% 15,6% Unga år 5,2% 5,8% 6,9% Äldre år 20,5% 21,3% 25,8% Inrikesfödda 18,2% 22,3% 19,1% Utrikesfödda 11,1% 13,7% 12,4% Källa: Arbetsförmedlingen

14 14 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Arbetsmarknadens krav på utbildning och erfarenhet är idag höga. Av Arbetsförmedlingens intervjuundersökning framgår att det i första hand är utbildad och yrkeserfaren arbetskraft som efterfrågas i länet. Samtidigt som efterfrågan på kvalificerad arbetskraft ökar, bedöms arbetslösheten att vara fortsatt hög. Det bäddar för att vissa grupper kommer att ha fortsatt svag ställning på arbetsmarknaden, främst ungdomar med bristfällig utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med nedsatt arbetsförmåga, personer med låg utbildningsnivå, samt arbetslösa inom tillbakagående yrken. Samtidigt pekar allt på att antalet personer i arbetsföra åldrar kommer att minska på sikt och det blir därför viktigare än någonsin att stärka alla individers möjligheter till arbete. Ungdomar som inte har slutförda gymnasiestudier har generellt sett svårt att komma in på arbetsmarknaden, och i dagsläget saknar drygt en femtedel av de arbetslösa ungdomarna i länet gymnasiekompetens. Kraven i arbetslivet har ökat och möjligheterna att få fast förankring på arbetsmarknaden med bristfällig utbildning är begränsade. Samtidigt är utbildningsväsendet inte alltid i fas med arbetsmarknadens behov, och där har gymnasieskolans byggutbildningar under en längre tid varit ett exempel på att man utbildar inom ett överskottsyrke där särskilt elektrikerlärlingar har små möjligheter till anställning efter utbildningen. Arbetskraftsdeltagandet bland de utomeuropeiskt födda ligger betydligt lägre än för övriga. Det gäller i synnerhet kvinnor. Från december 2010 har Arbetsförmedlingen i uppdrag att samordna ansvaret för etableringsinsatserna för vissa nyanlända invandrare, och utmaningarna för länets arbetsförmedlare är stora. En framtida arbetskraftsbrist gör integrationen av utlandsfödda på arbetsmarknaden extra viktig. Personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga är ytterligare en grupp med svag position på arbetsmarknaden. Här har arbetsmarknadspolitiken en viktig uppgift att med aktiva insatser stärka individens möjligheter till arbete. Den omfattande nedgång vi nyss upplevt på arbetsmarknaden ökar påtagligt risken för en långsiktigt hög arbetslöshet. Att undvika ett växande permanent utanförskap blir arbetsmarknadspolitikens största utmaning. För att minska risken för långvarig arbetslöshet och utslagning behövs möjligheter till kompetensutveckling och här är såväl det reguljära utbildningsväsendet som arbetsmarknadsutbildningar viktiga inslag.

15 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 15 Yrkesbarometer Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt för ett urval yrken. Bristyrken Anläggningsarbetare Betongarbetare Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Byggnadsplåtslagare Civilingenjörer (bygg och anläggning, maskin) CNC-operatörer Förskollärare Golvläggare Gymnasielärare i yrkesämnen Lastbilsmekaniker Läkare Maskiningenjörer och maskintekniker Murare Styr- och reglertekniker Svetsare Systemerare/programmerare Takmontörer Tandläkare Verktygsmakare Veterinärer VVS-ingenjör VVS-montörer Överskottsyrken Administratörer / sekreterare Barnskötare Ekonomiassistenter Elevassistenter Frisörer Försäljare, dagligvaruhandel / fackhandel Köks- och restaurangbiträden Lagerarbetare / truckförare Massörer Montörer, metall / gummi / plast Parkarbetare Receptionister Städare / lokalvårdare Vaktmästare Vårdbiträden Om prognosen Arbetsförmedlingens intervjuundersökning utgör basen för prognosbedömningarna. Undersökningens urval är stratifierat, det vill säga det ska så långt som möjligt likna näringslivets struktur i länet vad gäller branscher och arbetsplatserna storlek. I Hallands län ingick 426 arbetsställen inom det privat näringslivet och svarsfrekvensen blev 82 procent i vårens undersökning. För offentlig verksamhet har undersökningen ambitionen att vara heltäckande inom primärkommuner och landsting samt ett antal statliga verk. Den offentliga verksamheten har mycket god täckning i vårens undersökning. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen stort, vilket ökar resultatens tillförlitlighet. Arbetsförmedlarna genomför intervjuerna och merparten av dessa sker vid ett personligt möte. Arbetsgivarna lämnar uppgifterna under sekretesskydd. Till stöd för bedömningar och analyser används även ett flertal andra källor; statistik som beskriver historiska förlopp, bedömningar om framtiden och framåtsyftande ekonomiska indikatorer. För dig som är intresserad av mer detaljer kring vår undersökning finns mer information på

16 16 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län Källor i urval Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik (nyanmälda platser, varsel, arbetslösa) Konjunkturinstitutet Statistiska Centralbyrån (SCB). Statistik: AKU, RAMS, KS.

17 Arbetsmarknadsutsikter för Hallands län 17 Arbetsmarknadsutsikterna för Hallands län är en del av Arbetsförmedlingens prognosarbete. På vår webbplats finner du arbetsmarknadsutsikter för landet som helhet och för de olika länen. De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig utredare Peter Nofors Om du är intresserad av mer information om framtidsutsikterna för ett speciellt yrke rekommenderar vi vår webbapplikation Yrkeskompassen, som uppdateras två gånger per år. Se Här beskriver vi jobbmöjligheterna det närmaste året för nära 200 yrken på ett års sikt. Dessa täcker tillsammans upp 80 procent av arbetsmarknaden. För drygt hälften av yrkena bedömer vi även jobbmöjligheterna de närmaste fem och tio åren. I publikationen Var finns jobben? presenteras en sammanfattning av yrkesprognoserna per yrkesområde. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras den 7 december 2011.

18 Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst två anställda. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek och län. Resultatet av intervjuundersökningen utgör basen i prognosbedömningarna. En analys och sannolikhetsbedömning av svaren görs dock på grundval av annan statistik och andra faktorer som påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden. De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Eftertryck tillåten med angivande av källa