Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari (20) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl

Transkript

1 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari (20) Plats och tid: Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Beslutande: Per Gruvberger, ordf Sune Frisk Annika Johansson Bo Olsson Peter Johansson Övriga deltagande: Thorbjörn Bäck, IT-chef 4, Ulf Persson, Controller, 4, 15 Claes Hultgren, kommunchef Bo Forsberg, sekreterare Justeringsman Bo Olsson Justeringens plats och tid: Kommunstyrelsens kansli 15 februari 2007 Underskrifter: Sekreterare Bo Forsberg Paragrafer 1-15 Ordförande Per Gruvberger Justerande Bo Olsson ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari 2007 Anslagsdatum: 15 februari 2007 Datum för anslags nedtagande: 8 mars 2007 Förvaringsplats Kommunstyrelsens kansli Underskrift Annika Jansson

2 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Au 1 Dnr 19/07 Justering av förbundsordningen för Bergslagens Räddningstjänst- Revisorsersättare Riksdagen har den 3 maj 2006 fattat beslut om ändring i kommunallagen avseende revisorsersättare. Sådan ska inte längre utses i kommuner, landsting/regioner och kommunalförbund. Förbundsordningen för BRT reglerar i gällande utformning revisorernas antal till en ordinarie samt en ersättare från respektive medlemskommun. Förbundsordningen behöver därför ändras på punkten revisorsersättare för att motsvara kommunallagen. BRT:s direktion har vid möte 11 januari 2007 beslutat om ändring i förbundsordningen där texten om revisorsersättare tagits bort i 6 och 14. Eftersom medlemskommunerna är handläggare av förbundsordningen bör ändringen på lämpligt sätt beslutas i kommunen. Arbetsutskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna den nya lydelsen av 6 och 14 i förbundsordningen.

3 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Au 2 Dnr 11/06 Revisionsrapport Granskning av körjournaler - uppföljning av tidigare utförd granskning Revisorerna i Filipstads kommun meddelar i skrivelse 16 januari 2007 att Komrev, inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers, på revisorernas uppdrag gjort en uppföljning av tidigare utförd granskning av körjournaler. Revisorerna har behandlat rapporten på sammanträde 9 januari 2007 och därvid beslutat att överlämna den till kommunstyrelsen, socialnämnden och till kommunfullmäktige för kännedom. Efter genomförd uppföljning konstaterar revisorerna att ändamålsenliga instruktioner och körjournaler har arbetats fram efter den förra granskningen. För att ytterligare stärka rutinen finns planer på att arbeta fram en resepolicy. Stickprov i den nu gjorda uppföljningen visar dock att utfärdade anvisningar inte följs i erforderlig omfattning. Rutinerna inom detta område behöver förbättras. Revisorerna önskar svar från kommunstyrelsen och socialnämnden med anledning av de synpunkter som lyfts fram i revisionsrapporten. Detta svar vill revisorerna ta del av senast 28 februari Inköpsavdelningen anför i yttrande 22 januari 2007 att som framgår av genomförd revisionsrapport finns idag alla nödvändiga verktyg såsom körjournaler, instruktioner m m. Från inköpsavdelningens sida kommer man att fortsätta med utbildningar om fordonshantering där bland annat körjournaler ingår. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att samtidigt med inköpsavdelningens fortsatta utbildning om fordonshantering kraftfullt understryka att de anvisningar som tagits fram ska följas av samtliga förvaltningar.

4 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Au 3 Dnr 20/07 Ang. kommunens arkivverksamhet I skrivelse 2 februari 2007 konstaterar Kanslienhetschef Bo Forsberg och Bibliotekschefen Jan Fröding att kommunens centralarkiv för närvarande bemannas genom personal som organisatoriskt ingår i kommunledningsstaben. Öppethållandet är i genomsnitt 1 dag per vecka. Nuvarande personal har uppnått pensionsåldern och är timanställd. På grund av övertalighet inom biblioteksverksamheten har personal genom omplacering givits möjlighet att efter viss utbildning ta över arkivfunktionen som en del av sin tjänstgöring. För att kunna få ett effektivt utnyttjande och möjlighet till flexibel insats över arbetsåret av personalresurserna föreslås att ansvaret för arkivverksamheten förs över till kommunstyrelsens biblioteksenhet från och med 1 april Eftersom nuvarande personalresurs, som uppgår till 8 timmar/vecka, bedöms som något knapp föreslås att den utökas till 10 timmar/vecka. Öppethållandet föreslås samtidigt bli två förmiddagar/vecka för att därigenom uppnå en större tillgänglighet. Därutöver kommer biblioteksverksamheten att se över eventuellt kompletterande behov av utrustning, material och arbetsformer. Förslag kommer att föreläggas kommunstyrelsen under våren Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att bifalla förslaget om överföring av ansvaret för arkivverksamheten till kommunstyrelsens biblioteksenhet.

5 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Au 4 Dnr 208/06 Ang. bredbandsutbyggnad I yttrande 7 februari 2007 redovisar kommunens IT-chef Thorbjörn Bäck att kommunfullmäktige vid sammanträdet 21 december 2006, 32, beslutat att godkänna den av Region Värmlands genomförda upphandling för fortsatt utbyggnad av bredband i Värmlands kommuner. Beslutet innebar att en lösning för trådlöst bredband via det befintliga NMT-nätet valdes för de glesbebyggda delar av kommunerna. Idag används masterna för utsändning av TV-program via radiovågor och man använder sig av VHF och UHF-banden. TV 2 och TV 4 sänder på UHF-bandet liksom NMT. NMT använder sig av frekvensen 450 mhz och TV 2 av det närliggande frekvensbandet 470 mhz. De signaler som TV sänder ut (och har så gjort sedan 2 års tid) ligger på en effekt av W. Maxeffekten som kommer att sändas ut genom NMT 450-signalen för bredband på en basstation ligger på högst 2 x 20 W, troligen räcker 1 x 20 W. Radiofrekvent strålning räknas till icke joniserade strålning. Radio, TV, mobiltelefoner, trådlösa nätverk och kommunikationsradio är exempel på användningsområden för radiofrekvent strålning. Ovanstående uppgifter har hämtats från Statens Strålskydds institut och Nordisk Mobiltelefon. I det underlag som redovisades av Region Värmland framgick även att ramavtal upprättats för kommunernas räkning avs. utbyggnad olika telestationer till sk ADSL-teknik via fiberkabel. Under ärendets gång har ett flertal skrivelser från boende i Rämmenområdet inkommit med begäran om att hänsyn tas till de elöverkänsliga som bor i området. Man framför att trådlös teknik innebär fara för att deras livssituation förändras negativt jämfört med det läge som råder idag och där området runt Rämmen betecknas som lågstrålande. Rämmens bygdegårdsförening och Rämmens Hembygdsförening anför i en skrivelse 24 januari 2007 att det är ett stort missnöje med att kommunfullmäktige beslutat att satsa på radiovågssänd kommunikation liksom invändningar mot de effekter som alla abonnenters sändare kan ha. Föreningarna kräver därför att Telias automatstation i Rämmen öppnas för ADSL som är en snabb, säker och beprövad teknik som ej stör omkringboende. Kostnaden härför är angiven till 55 tkr.

6 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Thorbjörn Bäck vidimerar att prisuppgiften 55 tkr är korrekt ; det är den kostnad som framgår av det ovan redovisade ramavtal som upprättats av Region Värmland för kommunernas räkning. För att Rämmenområdets karaktär som lågstrålande zon ska bibehållas föreslås därför att automatstationen i Rämmen byggs ut med ADSL. För att denna åtgärd ska få bästa möjliga utfall förutsättes att abonnenterna i området inte väljer trådlösa alternativ för sin egen datakommunikation, eftersom trådlösa modem i sig avger viss strålning. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att i enlighet med av Region Värmland tecknat ramavtal avseende bredbandsutbyggnad bygga ut automatstationen i Rämmen med ADSL samt att erforderliga medel ca 55 tkr anvisas ur kommunstyrelsens tillgängliga medel.

7 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Kommunfullmäktige 21 december Au 5 Kf 23 Dnr 263/06 Motion angående rättshjälpsförsäkring i kommunen I motion inkommen till kommunkansliet 12 december 2006 anför Ulf Söhrman följande: Kommunens revisorer har kritiserat kommunens handläggning av advokatkostnaderna till miljö- och byggnämndens ledamöter som blivit åtalade för ett beslut i nämnden år Kommunen har betalat advokatkostnader med :-, vilket avser advokathjälp i det aktuella ärendet. Kostnader har uppkommit p.g.a. bristen på rättshjälpsförsäkring vilket inte varit för handen i de aktuella fallen. Alla som har en egen hemförsäkring är normalt försäkrad och har ett moment av rättshjälpsförsäkring i sin hemförsäkring. Denna rättshjälpsförsäkring omfattar inte yrkesmässig verksamhet. Rättssystemet har i sin bedömning av miljö- och byggnämndens ledamöters agerande i det aktuella ärendet, ansett att ledamöterna har tjänstemans ställning, vilket innebär att den privata rättshjälpsförsäkringen inte omfattar åtal - och skadeståndskrav som kan riktas mot ledamoten i en nämnd som åtalas tillföljd av beslut i nämnden. P.g.a. den situation som uppkommit i det aktuella ärendet är det påkallat med en kommunal rättshjälpsförsäkring som omfattar alla ledamöter och tjänstgörande i kommunens nämnder. Yrkande till kommunfullmäktige: Kommunen bör därför snarast se över sitt försäkringsskydd så att det omfattar rättshjälpsförsäkring som kan tillämpas på alla kommunala ledamöter i händelse av åtal eller konflikter tillföljd av ledamöternas agerande i kommunens olika nämnder. Vidare bör nämnden ge revisorerna i uppdrag att granska kommunens försäkringsskydd och se om det finns andra brister i försäkringsskyddet också..

8 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Kommunfullmäktige 21 december PS/ Revisorernas kritik av att advokatkostnaderna skulle vara privata utgifter är bristfällig då revisorerna inte har tagit hänsyn till avsaknandet av en kommunal rättshjälpsförsäkring. Det som skall kritiseras är att kommunen inte haft fullgott försäkringsskydd för de aktuella ledamöterna och inte att kommunen har betalat advokatkostnaderna./ Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. att remittera motionen till kommunledningsstaben. Komml. staben

9 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Kommunfullmäktige 5 februari Au 6 Kf 1 Dnr 15/07 Motion ang. ökad trygghet i Filipstad I motion 28 januari 2007 anför Jerry Klausen följande: Vid flera tillfällen har skrämmande våldshändelser skapat stor rädsla bland kommunens medborgare, svenskar har blivit utsatta för mångkulturellt våld. Den senaste djupt oroväckande händelsen var när en 18-åring blev knivskuren aven invandrare. Ofta upplevs folket i Filipstad inte ha något förtroende för polisens arbete, då dess resurser är kraftigt begränsade i kommunen. Sverigedemokraterna tycker att det skulle vara på sin plats med undervisning i " Lag & Rätt, på " Svenska för invandrare" - kurserna. Sverigedemokraterna yrkar att kommunfullmäktige beslutar: - Att snarast öka polisens resurser i Filipstads kommun. - Att kommunen tar avstånd från det svenskfientliga våldet. - Att Invandrarna ska lära sig mer om att rätta sig efter svensk lagstiftning. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. KS att remittera motionen till kommunledningsstaben. Komml. staben

10 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Kommunfullmäktige 5 februari Au 7 Kf 2 Dnr 16/07 Motion ang. repatriering av icke skyddsbehövande I motion 24 januari 2007 anför Jerry Klausen följande: Den verkliga massinvandringen som började på mitten av 70-talet har medfört svåra ekonomiska och sociala problem för Sverige. Vår tidigare idyll har förvandlats till en oroshärd av etniska konflikter, kulturkrockar och ökad brottslighet men även en ökad främlingsfientlighet. Endast en mindre del av de som erhållit uppehållstillstånd i Sverige har skyddsbehov och flertalet har istället åberopat humanitära skäl eller anknytning till tidigare invandrare. Flera omständigheter talar nu för att vi ska prioritera insatser för att hjälpa människor att återvända till sina hemländer: Förhållandena i de flesta hemländerna möjliggör ett återvändande. I länder där det råder fredsstillestånd vädjar man till sina landsmän i Sverige att komma hem och hjälpa till med samhällsbygget. Flertalet av invandrarna är inte självförsörjande, utan till stor del bidragsberoende. I hemländerna däremot finns ett stort behov av deras arbetsinsats. Sveriges välfärdssystem är på väg att helt undermineras, Äldreomsorgen, Sjukvården, Skolan & Barnomsorgen drabbas hårdast. Massinvandringen skapar en plattform för internationell brottslighet och terrorism. Kommunen bör, i samarbete med Staten och genom en kombination av informations- och stödinsatser, effektivisera en repatriering. Sverigedemokraterna föreslår därför kommunfullmäktige att besluta: Att kommunen effektiviserar sina insatser och initierar ett samarbete med Staten och ideella föreningar som har till syfte att hjälpa icke-skyddsbehövande invandrare att återvända till sina hemländer. Kommunfullmäktige beslutar KS att remittera motionen till kommunstyrelsen.

11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari att remittera motionen till kommunledningsstaben. Komml. staben

12 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Kommunfullmäktige 5 februari Au 8 Kf 3 Dnr 21/07 Motion ang. ordnings- och uppförandeomdöme i kommunens grundskolor och gymnasieskola. I motion inkommen till kommunfullmäktige den 5 februari 2007 anför Michael Helmersson och Jacelle Mattsson följande: I läroplanen framgår tydligt att skolan ska fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare. Demokratin bygger på insikten om behovet av rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Den verklighet som präglar många elevers vardag, där kränkande tillmälen är vanliga och elever som behöver lugn och ro störs av sina klasskamrater, kan inte sägas leva upp till de stolta idealen. Den bristande respekt för sina medmänniskor som vissa elever uppvisar skulle aldrig tolereras i övriga arbetslivet. Ändå är just skolorna några av våra mest betydelsefulla arbetsplatser. Det är viktigt att skolan på ett tydligt sätt visar barn och ungdomar samhällets normer och gör dem bättre rustade att uppfylla vuxenvärldens krav och förväntningar. Eleverna med inlärningssvårigheter är de som förlorar mest när det är oroligt i klassrummet. Alla kan inte förväntas få samma hjälp i hemmen. Flera undersökningar har visat att barn från hem där föräldrarna saknar högre utbildning i högre grad än barn från akademikerhem misslyckas med att nå gymnasiebehörighet. I Filipstad kommer en förhållandevis liten andel barn från akademikerhem. Det är viktigt för Filipstads skolbarn att vi kan förbättra deras förutsättningar. Naturligtvis vill alla lärare och rektorer komma till rätta med vissa elevers dåliga uppförande, men skolpolitikerna har under årtionden ryckt undan mattan för snart sagt varje försök. Lärarnas disciplinära befogenheter har monterats ned och deras auktoritet i klassrummet har undergrävts. Det obefintliga politiska stödet till lärare och rektorer som faktiskt vågar ta nödvändiga konflikter gör att många drar sig för att ens försöka. Elever som genom vad vi i andra sammanhang skulle kalla oacceptabelt uppförande tar över det informella ledarskapet på en skola vet att de inte har särskilt mycket att frukta. En lugn och trygg studiemiljö är inte detsamma som äldre tiders kadaverdisciplin eller de vuxnas oinskränkta makt över eleverna. Det handlar heller inte om att motverka aktiva och engagerade elever, tvärtom är trygghet och ordning i skolan en grundläggande förutsättning för allt detta.

13 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Kommunfullmäktige 5 februari För att ge stöd åt de lärare och skolledare som vill upprätthålla tryggheten i skolan vill vi i folkpartiet införa ett omdöme om elevernas ordning och uppförande. Omdömet ska dels ange samarbetsförmåga och social kompetens, dels ska det ange om eleven kommer i tid, tar ansvar för sina studier och studiemiljön i skolan eller om eleven är stökig och använder svordomar. Regeringen har ännu inte beslutat om att införa ordningsomdömen i alla Sveriges skolor. Utdragna förhandlingar på regeringsnivå får inte hindra elever från att få ett slags ordningsomdöme så snart som möjligt. I avvaktan på ett eventuellt regeringsbeslut vill vi därför erbjuda alla föräldrar med barn i grund- och gymnasieskolan, som så önskar, skriftlig information om barnets sociala utveckling utöver kunskapsutvecklingen. För högre årskurser och i gymnasiet bör informationen skrivas in i terminsbetygen. Denna inriktning kommer vår huvudstads skolor att arbeta med denna mandatperiod. Därför vore det klokt att vi i Filipstad inte själva "uppfinner hjulet" en extra gång utan tar del av de centrala riktlinjer för detta arbete som Stockholms stad tar fram till stöd för sina skolor. Mot bakgrund av ovan anförda yrkar jag att kommunfullmäktige ger Barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att erbjuda alla föräldrar med barn i kommunens grundskolor och gymnasieskola ett ordnings- och uppförandeomdöme. Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. att remittera motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttrande samt BUN att barn- och utbildningsnämnden i sitt yttrande redovisar dels konsekvenserna av ett bifall till motionen, dels vilka åtgärder som vidtas idag beträffande kontakterna föräldrar/skola.

14 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Au 9 Dnr 262/06 Ang. Svenska motionsdagen Svenska motionsidrottsförbundet Korpen erinrar i skrivelse 2 oktober 2006 om att Hans majestät Konungen sedan två år tillbaka har beskyddat uppbyggandet av Svenska motionsdagen som är ett inslag under nationaldagsfirande den 6 juni. Tanken bakom Svenska motionsdagen är att kommunerna och föreningslivet visar upp sin motions- och idrottsverksamhet och låter andra prova på eller delta i lokala arrangemang. Förbundets önskemål är att kommunerna i samband med planering och budgetering inför 2007 också tar hänsyn till Svenska motionsdagen som en del av det lokala nationaldagsfirande och att arrangemanget bygger redan på goda relationer med det lokala föreningslivet. Med anledning av påminnelsen från Svenska motionsidrottsförbundet Korpen informerar näringslivsansvarig Sören Kronberg i skrivelse 15 december 2006 att Korpen i samband med nationaldagsfirandet i Filipstad regelbundet anordnar nationaldagspromenad med start och mål vid Stora Torget. att med näringslivsansvarige yttrande lägga skrivelsen till handlingarna. Korpen -lokalt -centralt

15 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Au 10 Dnr 257/06 Ans. om medfinansiering Värmlands Kreditgarantiförening Värmlands Kreditgarantiförening meddelar i skrivelse inkommen till kommunen 23 november 2006 att föreningens finansiering löper helt ut den 31 december Föreningen ansöker därför om medfinansiering från Filipstads kommun avseende drift och administration under åren med 35 tkr per år. Projektledaren inom utvecklingsprojektet Näringslivsutveckling i Filipstads Bergslag, Göran Skogsberg konstaterar i yttrande 5 december 2006 att en hållbar finansiering under uppbyggnadstiden för en hittills framgångsrik verksamhet är viktig för både Värmland och Filipstad, men eftersom finansieringsbilden ännu inte är definitiv och övriga kommuners besked saknas, föreslår Skogsberg att kommunen väntar med sitt ställningstagande tills bilden klarnar mer i början av år G. Skogsberg att återremittera ärendet till projektledaren i avvaktan på kompletterande information från föreningen avs..bland annat kostnadsfördelningen mellan berörda parter.

16 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Au 11 Dnr 163/06 Organisations- och ekonomifrågor - Ungdomens Hus Kommunchefen Claes Hultgren noterar i skrivelse 10 januari 2007 att kommunstyrelsen under 83/06 och 128/06 beslutat om investeringar och förvärv av fastigheten - Ungdomens hus/gamla Folkets hus. Kulturföreningen Ungdomens hus bedriver idag verksamhet i lokalen. Det finns idag osäkerhet om hur ansvarsfrågan/kontakten mot föreningen ska kopplas mot den kommunala organisationen. Kommunchefen anser det tydligt att när det gäller den löpandeverksamhet som bedrivs i föreningens regi hanteras den av kommunstyrelsen/kfu på samma sätt som övriga föreningslivet får sina frågor hanterade/lösta. När det gäller själva fastigheten övergår den i samband med köpet till kommunen och hanteras av fastighetsenheten (kommunstyrelsen/tu) i likhet med övriga kommunala fastigheter. Då KFU tidigare har svarat för hyreskostnaden mot Filipstads Energi AB är det rimligt att belopp motsvarande framräknad hyreskostnad efter investering överförs till fastighetsenheten. Kapitalkostnad efter investering beräknas till ca 90 tkr/år därutöver tillkommer normal driftkostnad (exkl. underhåll) som uppgår till ca 80 tkr. Nuvarande hyresintäkt på ca 39 tkr bör täcka normalt underhåll. Kommunchefen föreslår att KFU utser tjänsteman som ansvarig kontaktperson samt att KFU svarar för framtida hyreskostnad. att återremittera ärendet till kommunchefen för kompletterande utredning. KC

17 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Länsstyrelsen Au 12 Dnr 9/07 Ansökan om bidrag ur fonderade bygdemedel - Nykroppa Båtklubb Länsstyrelsen meddelar i remiss 15 januari 2007 att till Länsstyrelsen har inkommit en ansökan från Nykroppa Båtklubb ang. bidrag ur fonderade bygdemedel för att bygga ny gästbrygga vid Prästbäckens rastplats samt sprängnings- och muddringsarbete i Prästbäckskanalen. Enligt 9 (SFS1998:928) förordningen om bygde- och fiskeavgifter ska samråd ske med berörda kommuner innan beslut fattas om bidrag. Länsstyrelsen anhåller om att kommunen avger yttrande senast Av ansökan framgår att sökt belopp utgör 50 tkr och att totalkostnaden för projektet uppgår till 129 tkr att ej uttala någon erinran mot att bidrag beviljas.

18 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Au 13 Dnr 273/06 Skrivelse från Sverigefinska riksförbundet Med anledning av att Sverigefinska riksförbundet under 2007 firar sitt 50- års jubileum har förbundets Örebro-Värmlands distrikt ingivit skrivelse till kommunerna i länen, där man bland annat redogör för riksdagens minoritetspolitiska beslut och en beräkning av antalet finsktalande i området. Till skrivelsen som inkommit 23 november 2006 har fogats en enkät daterad där ett antal frågor om dels barn och dels äldre vuxna framställs. Barn- och utbildningsförvaltningen konstaterar med anledning härav att inga elever i Filipstads kommun har modersmålsundervisning i finska för tillfället. Möjligheten finns men antingen för få elever eller bristen på lämpliga lärare gör att det inte har kunnat arrangeras enligt förutsättningarna i förordningstexterna. Barn- och utbildningsförvaltningen konstaterar vidare att informationen om rätten till modersmålsundervisning generellt sätt kan bli bättre. Socialförvaltningen anför i yttrande 25 januari 2007 att man inte ser något stort problem att möta den finsktalande andelen av befolkningen. Behov har inte funnits för att driva en särskild verksamhet inom äldreomsorgen. I den mån språksvårigheter uppstår så klaras detta med egen personal och i särskilda fall med tolk. att barn- och utbildningsförvaltningens och socialförvaltningens yttrande får utgöra svar på skrivelsen. Sverige Finskaför.

19 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Au 14 Dnr Anmälningsärenden 1. Förlängning av mål 2 projektet Samverkan för framtidens lanthandel 2. Mindre ändring av länsplanen för regional transport infrastruktur i Värmlands län Beslut från Länsstyrelsen 3. Rapport från EU-mål 2 projektet Utökad Näringslivssamverkan Bergsskolan period Ang. ersättning av stadsmedel Beslut från Boverket att med godkännande lägga anmälningsärendena till handlingarna.

20 Kommunstyrelsens arbetsutskott 12 februari Au 15 Dnr Val av representant vid föreningsstämma Kommuninvest att till kommunens representant vid föreningsstämman med Kommuninvest ekonomisk förening utse Ulf Persson U.Persson