N at i o n e l l k o n f e r e n s o m b a r n s o c h u n g d o m a r s olika villkor för ett hälsosamt liv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "N at i o n e l l k o n f e r e n s o m b a r n s o c h u n g d o m a r s olika villkor för ett hälsosamt liv"

Transkript

1 N at i o n e l l k o n f e r e n s o m b a r n s o c h u n g d o m a r s olika villkor för ett hälsosamt liv svenska mässan, göteborg maj 2008 Dokumentation D u h i t ta r d e n n a d o k u m e n tat i o n på

2 Öppningsanförande: Maria Larsson ger sin syn på deltagardemokrati Konferensen arrangerades av Västra Götalandsregionen Folkhälsokommittén, Sveriges Kommuner och Landsting, Göteborgs Universitet och Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Viktig, ung och stolt! Viktig, ung och stolt var namnet på den nationella konferens som maj arrangerades på Svenska Mässan i Göteborg. Om barns och ungdomars olika villkor för ett hälsosamt liv. Konferensen var resultat av ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen Folkhälsokommitten, Sveriges Kommuner och Landsting, Göteborgs Universitet och Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Drygt 420 folkhälsoarbetare, lärare, skolsköterskor, dietister, politiker, tandläkare och läkare kom för att lyssna. 2

3 Öppningsanförande: Maria Lrsson ger sin syn på deltagardemokratiade om Innehållsförteckning: Samhället och barnen...sid 5 Viveka Östberg, docent, CHESS, Karolinska Institutet En mer barnvänlig värld...sid 6 Bo Angerlöw, docent och socialpsykolog Ungdomars tankar om sig själva och sin omvärld...sid 7 Per Nilsson, generaldirektör, Ungdomsstyrelsen Doktorn ordinerar: vila och återhämtning...sid 8 Peter Friberg, professor Om föräldrars tidspress, orsaker och förändringsmöjligheter...sid 10 Jörgen Larsson, doktorand sociologi Övervikt och fetma bland 10-åringar...sid 11 Agneta Sjöberg, näringsfysiolog Barns tidiga tillväxt...sid 12 Lars Gelander, barnhälsovårdsöverläkare Samhällsplanering för hälsa. Tänk efter före att investera i folkhälsa...sid 14 Ilija Batljan (s), KS:s ordförande, Nynäshamns kommun Föräldrar som barnets främsta resurs...sid 15 Lena nyberg, barnombudsman Tänk långsiktigt! Hälsoekonomi med samverkansperspektiv...sid 16 Ingvar Nilsson, nationalekonom WHO s Europeiska handlingsplan för nutrition sid 17 Liselotte Schäfer Elinder IDEFICS - En europeisk studie för att förstå och förebygga kost- och livsstilsrelaterade sjukdomar hos barn...sid 19 Staffan Mårild, Gabriele Eibe Sammanfattning: föräldrars attityder till barns kost och hälsa...sid 20 Christina Ternebrink, tandläkare Hälsokommunikation...sid 21 Bie Holtz, projektledare Hamburgare och hälsa går det ihop?...sid 22 Helene Brembeck, professor Panelsamtal Vad kan göras?...sid 23 Avslutning...sid 25 göran holmström, politiskt sakkunnig åt Maria Larsson (kd) Enkät...sid 26

4 Torsdag 15 maj Dagen inleddes till tonerna av Thank you for the Music och En vänlig grönskas rika dräkt. Det var en niondeklass från Brunnsbo musikklasser som tillsammans med sin körledare Kerstin Ricklund påminde om att konferensen handlade om barn och ungdomar. Anders Knape, ordförande i Sveriges kommuner och landsting, betonade att det är föräldrarna som har huvudansvaret för barns hälsa. Barn gör som vuxna gör. Kanske kan man på skolidrotten dela upp klassen i vana och mindre vana bollspelare? För att underlätta för alla att faktiskt få vara med och röra sig, och känna lust över att göra det. Karin Engdahl, Ordförande i folkhälsokommittén pratade om att barns hälsa kan inte ses isolerat. Vi måste skapa samhälleliga förutsättningar för en jämlik hälsa. Belysa de många aktörernas samverkan. Viktig, ung och stolt öppnade dörrarna torsdagen 15 maj

5 Viveka Östberg, docent, CHESS, Stockholms universitet/karolinska Institutet Samhället och barnen olika villkor för barns hälsa Psykisk ohälsa och övervikt har de senaste åren diskuterats som de viktigaste problemen när det gäller barn och ungas hälsa. Viveka Östberg refererar till olika undersökningar som visar att främst unga tjejer mår psykiskt dåligt. Samhället påverkar barns levnadsvillkor på många olika sätt. Viveka Östberg har tittat särskilt på familjen och skolan. Resultaten kommer från en undersökning av barns och ungas levnadsförhållanden och det handlar om breda välfärdsundersökningar som gjorts varje år i Sverige sedan år Barn har själva svarat på frågor om sitt liv, även en vuxen i familjen har intervjuats. Viveka Östberg har särskilt undersökt de 20 procent av familjerna som har lägsta inkomsterna, i kombination med att de saknar ekonomisk buffert (ingen möjlighet skaffa fram en viss summa pengar). Åtta procent av barnen bor i sådana familjer. Hoppar över frukost, tränar inte, saknar organiserad fritidsverksamhet och röker. Det är beteenden som är dubbelt så vanliga i ekonomiskt utsatta familjer jämfört med i andra familjer. Det finns alltså tydliga sociala skillnader i hälsa. Det är 1,4 gånger så vanligt att barnen i ekonomiskt utsatta familjer har psykisk ohälsa, upplevd stress däremot ingen större skillnad Viveka Östberg har även studerat effekterna av den psykosociala miljön i skolan. Det finns exempelvis en korrelation mellan känslan av krav och kontroll. Höga krav och låg kontroll framkallar stress. Barn och unga som blir utsatta för kränkningar har psykiska besvär i större omfattning än andra barn. 5

6 Bo Angerlöw, docent och socialpsykolog. föreläsningen utgår från hans nya bok Glädjerapporten goda nyheter om vår värld. En mer barnvänlig värld med fokus på barnens f örbättrade livsvillkor Svensken tror ofta att barnens situation i världen är sämre än den faktiskt är, vilket beror på att media i allmänhet har en eländesorienterad nyhetsförmedling. Problemen beskrivs men de goda nyheterna får en undanskymd roll. Föreläsningen handlar därför om barnens förbättrade situation i världen, och om vad vi kan göra för att bidra till en ännu mer barnvänlig värld. Bland annat presenteras följande goda nyheter om barnens situation: Minskad barnadödlighet Minskning av mässling Minskade fall av malaria Färre barnarbetare Färre flickor könsstympas Fler länder förbjuder barnaga Fler barn går i skolan Fler flickor är läskunniga och går i skolan Färre barn dör i krig. Fler barn lever i demokratier Även om barnens situation i världen är bättre än många tror får dessa goda nyheter inte leda till att vi lutar oss tillbaka och tror att vi har uppnått en barnvänlig värld. På många sätt har barnens situation förbättrats. Torsdagslunchen var en tid för återhämtning och reflektion bland deltagarna Samtidigt är inte barnens situation bra nog, utan det återstår åtskilliga problem som behöver lösas. Genom att lyfta fram de positiva utvecklingstendenserna och berätta om vad som mer kan göras kan vi må bättre, få mer framtidstro och få mer kraft för att ytterligare förbättra världen. 6

7 Per Nilsson, generaldirektör Ungdomsstyrelsen Ungdomars tankar om sig själva och sin omvärld 1, 5 miljoner människor i Sverige idag är mellan 13 och 25 år. Ungdomar är inte bara framtiden, de är en viktig grupp idag. Mycket av det vi som är här idag sysslar med är en konsekvens av 1990-talets nedskärningar. Ungdomsstyrelsens rapport, Ung idag 2007, bygger på intervjuer med ungdomar och 1500 vuxna mellan 29 och 74 år. Den berättar bland annat; Unga är lite mer rörliga. Den fria tiden är allt viktigare i våra liv. Den är identitetsskapande på ett annat sätt än förr därför ska man inte bli förvånad om fritidsintressen lyfts fram framför framtida yrkesval. Idén om att unga vill flyga som fjärilar från ena projektanställningen till den andra är en myt. Viktigast i 30-årsåldern är att ha bostad, ett fast jobb och ha bildat familj. Ungdomstiden är förlängd i båda ändar. Att vara vuxen innebär idag att ta ansvar för sina beslut och kunna försörja sig. Inte som förr att få examen, barn eller jobb. Vi lever i en individualiserad tid där det är lätt att se möjligheter och val men det förpliktigar att välja och stå för sina val leder till ett tryck. En stor grupp unga säger sig vara beredda att flytta. En ökad andel tror de bor kvar på den egna orten. Fram- och baksida av globaliseringen. Försvar, transport, säkerhet nej. Kultur, media, sport, mode, it, design ja. Vägen dit går via den fria tidens kvalifikationer vilket är ytterligare en aspekt till varför den fria tiden är viktig för unga att vårda. Om vi ger unga en känsla av att vara viktiga, ge dem möjligheter att känna stolthet och trygghet i att vara unga då bidrar vi till deras livsvilja och möjlighet att leva ett hälsosamt liv. 7

8 Peter Friberg, professor, Sahlgrenska Akademin Doktorn ordinerar: vila och återhämtning Människan är en biologisk varelse. Våra celler och organ skall tillsammans skapa en inre miljö av god hälsa. Varje människa skall i sin tur funktionellt integreras så att hon fungerar tillsammans med andra individer som i sin tur utgör samhället, för att skapa en sund yttre miljö. Alla biologiska system och varelser måste få möjlighet till återhämtning, en biologisk återhämtning. Detta gäller varje enskild cell, varje enskilt organ, hela människan, hennes enskilda organisationer, till de olika delarna av en större samhällskropp. Oro, ångest och bekymmer skapar i allt högre grad stress hos både vuxna, men kanske än mer hos våra ungdomar, enligt genomförda studier. Stress är i sig inte nödvändigtvis ett negativt begrepp. Vad som ofta glöms bort är att vi kanske inte hinner med att återhämta oss i tillräcklig omfattning; 24-timmarssamhället påminner oss ständigt. Det är genom återhämtning vi skaffar oss kontroll över vår tillvaro. Här måste nutidsmänniskan helt enkelt skärpa sig och ta sig tid för nedvarvning. Så många biologiska processer i vår kropp behöver detta. Det är under god och djup sömn som mycket av vår återhämtning sker. Framför allt är det viktigt att snabbt falla ned i det djupa sömnstadiet; det är då våra organ vilar ordentligt. Om denna djupa sömntid hämmas ökar risken för blodtrycksökning, diabetes och övervikt, men även psykisk ohälsa. Vår sovtid har minskat kontinuerligt under de senste 100 åren, från 9 till ungefär 6 tim- Konferensen Viktig, ung och stolt samlade många intresserade deltagare. 8

9 mar. Enligt våra undersökningar i Göteborg sover våra ungdomar i genomsnitt 6.4 timmar per natt, vilket är i minsta laget. Att sova ordentligt tycks alltså minska riskerna för framtida övervikt och fetma och deras följder i form av t ex hjärt-kärlsjukdomar. Att förhindra övervikt hos barn och ungdomar är ett viktigt arbete. En nyligen publicerad dansk studie visar att högre BMI under barndomen uppvisar en tydlig koppling till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar senare i livet, en koppling som är något starkare för pojkar. En 13-årig pojke som väger 11.2 kg mer än normalt har en 33%-ig ökad sannolikhet för att drabbas av en hjärt-kärl händelse före 60 års ålder. Siffror att ta på allvar! Förutom vår viktiga sömn är regelbunden fysisk aktivitet i olika former viktig för att vi ska kunna varva ned och återhämta oss. Att vara hyfsat vältränad är något som ligger i våra gener; människan gick och sprang långt förr i världen. Vi behöver vandra c:a 19 km per dag för att någorlunda kunna jämföra oss med våra förfäders fysiska aktivitet. Träning ger också god sömn, tillika lugnar vårt icke-viljestyrda nervsystem; lugnare andning och hjärtrytm, förbättrar vår socker/insulin sättning, och, inte minst, höjer vår stresströskel. Kombinationen av själslig och kroppslig (=biologisk) återhämtning med plats för eftertänksamhet och nedvarvning är grundläggande för att klara utmaningar vi människor står inför. 9

10 Jörgen Larsson, doktorand sociologi, Göteborgs universitet Om föräldrars tidspress orsaker och förändringsmöjligheter Tidspress är ett ord i tiden. Vad är det som orsaker tidspressen? Med begreppet tidspress syftar Jörgen Larsson på en upplevelse av att inte hinna med och att ha för lite egentid och tid med barnen. En slutsats från hans forskning är att småbarnsföräldrarnas ökade arbetstid och konsumtionsökningen under de senaste decennierna är viktiga orsaker till ökad tidspress. Hur kan tidspressen minska? En viktig utgångspunkt är Jörgen Larssons intresse för förändringar som kan minska tidspressen utan att det sker på bekostnad av jämställdheten mellan könen. Analysen visar att tillräckligt med tid för sömn och fysisk aktivitet är förknippat med lägre tidspress. En förändring som troligtvis skulle minska tidspressen är en tidsmässig upp delning av barnansvaret mellan föräldrarna. Tidspressen skulle troligtvis minska om man minskar sitt ägande och sin varukonsumtion och istället använder pengarna till tjänster. Ett annat effektivt sätt att minska tidspressen är en något förkortad veckoarbetstid. Faktorer som bidrar till tidspress: heltidsarbete övertid lång pendlingstid chefsjobb barn sköta om sina gamla föräldrar vara kvinna vara ensamstående inte sova och röra sig tillräckligt bo i eget hus hålla på med byggprojekt äga sommarstuga/båt har hög konsumtionsnivå Samhällsförändringar för minskad tidspress: Allmän arbetstidsförkortning Rätt till deltid för alla Arbetstidsförkortning för föräldrar Individuella förändringar: Reflektera över vad som är viktigt och prioritera. 10

11 Agneta Sjöberg, näringsfysiolog, forskarassistent Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, allmänmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Övervikt och fetma bland 10-åringar. Kan vi skönja ett trendbrott? Flera studier bekräftar att Sverige liksom andra delar av världen drabbats av fetmaepidemin. Göteborgsdata visar att från mitten av 1980-talet till år 2000 fördubblades förekomst av övervikt (inklusive fetma) till ca 18% och fyrdubblades förekomst av fetma till ca 3%. I en studie på Göteborgsbarn 4 år senare, dvs läsåret , såg Agneta Sjöberg ingen ytterligare ökning av övervikt inklusive fetma eller fetma. För flickor syntes en signifikant minskning av övervikt inklusive fetma till knappt 16%. Sjöberg visar också resultat från årsredogörelse från skolhälsovården i Göteborg fram till läsåret Dessa resultat stöder att barn inte verkar ha en fortsatt ökning av övervikt och fetma. Samtidigt gjordes en liknande undersökning i Stockholm där man såg liknande tendenser. Folhälsoinstitutet presenterade förra våren en sammanställning från fyra städer i Sverige från läsåren , och , även den studien tyder på att övervikts- och fetmaökningen inte har fortsatt bland 10-åriga barn på senare år. För fetma såg man en signifikant minskning. Agneta Sjöberg berättar också en del om skillnaden mellan olika områden. Det finns en gradient i förekomst av övervikt och fetma beroende på var barnen bor, övervikt och fetma är mindre vanligt i städer än i mindre orter och på landsbygden. Även i städerna finns en gradient och övervikt och fetma är mindre vanligt i områden med hög socioekonomi än i områden med låg socioekonomi. Det Sjöberg såg både i Göteborg och Stockholm är att för flickor skedde en minskning av övervikt och fetma över alla områden. Men för pojkar i områden med låg socioekonomi i Stockholm ökade förekomst av fetma. I Göteborg minskade förekomst av övervikt och fetma både i stadsdelar med hög och med låg socioekonomi, medan den ökade i mellanområdena. Sjöberg frågar sig om vi kan skönja ett trendbrott? Kanske, men det behövs upprepade riksrepresentativa datainsamlingar för att verkligen kunna besvara frågan. De studier som gjorts gäller städer medan vi saknar upprepade uppgifter från mindre orter och landsbygd och samtidigt vet vi att övervikt och fetma är vanligare där berättar Agneta Sjöberg. 11

12 Lars Gelander, barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. primärvården Södra Bohuslän Barns tidiga tillväxt ett sätt att mäta kvalitén på dagens hälsovård och förutse framtidens sjukvårdsbehov Man växer aldrig mer så snabbt som under sista delen av fosterlivet och under första levnadsåret. Alltfler studier visar att förloppet av hur barnet växer under denna period förebygger eller skapar risker för individens hälsa under hela det fortsatta livet. För snart 20 år sedan uppmärksammades att barnets födelsevikt har stor betydelse för risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom i vuxen ålder. Senare studier visar att magerhet under tidig barndom, kopplat till alltför snabb tillväxt och ökning i BMI från 2 års ålder ger den allra högsta risken för att drabbas av hjärtsjukdom i vuxen ålder men dessutom ökar risken för insulinresistens och diabetes typ II. Barnets tidiga tillväxt är också en stark indikator på hur samhället påverkar barns hälsa. Barn som växer upp under u-landsförhållanden får en kraftig negativ påverkan på tillväxten framför allt under de två första levnadsåren, så kallad stunting. Bland svenska barn drabbas cirka 10 % av detta. Nationella och regionala databaser där tillväxtuppgifter från BVC, skolhälsovård samt vid sjukvårdskontakter, skulle skapa många möjligheter: att följa individens hälsa och sätta in tidiga insatser mot risker, men också att monitorera hur samhällets insatser inom mödra-, barnhälsovård liksom när det gäller föräldrastöd fungerar. 12

13 Övriga föreläsare under torsdagen Närmiljöns roll för barns rörelse och utveckling Petter Åkerblom, landskapsarkitekt Barnen, dansen och yttrandefriheten. Cecilia Björklund Dahlgren, utvecklingsledare för programmet dans i skolan, Statens Kulturråd Fysisk aktivitet en förutsättning för hälsa. Peter Adolfsson, barnläkare, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 13

14 Ilija Batljan (s), KS:s ordförande, Nynäshamns kommun Samhällsplanering för hälsa. Tänk efter före att investera i folkhälsa Samhällets kostnader minskar om befolkningen är frisk. Alltså har Nynäshamns kommun valt att göra omfattande satsningar på området, att bli bäst i världen på folkhälsa. Satsningen omfattar 11 miljoner kronor per år eller 440 kronor per invånare. Prioriterade folkhälsoområden: Tillgänglighet och gång- och cykelvägar, Drogförebyggande arbete, Kostvanor, Fördel Nynäshamn(skapa engagemang), Ekonomiskt stöd till föreningen. Personalpolitiska insatser, Barns hälsa, Äldres hälsa, Hälso- och sjukvård. Investera = Långsiktighet Att investera betyder att man identifierar vissa behov som ska tillfredställas och där avkastningen kommer under en längre tidsperiod. Det är inte givet att man kan specificera varenda positiv effekt, men man måste försöka i och med att negativa utfall inte väntar på att man ska sätta in insatser. Investeringar i barn och unga: Genom föräldrastödskurser. Genom extra resurser till fältassistenter, nattvandring, praktikplatser, resursskola, säkra skolvägar, fluorsköljning och olika aktiviteter för att minska ungas konsumtion av alkohol och droger. Dessutom sommarjobb åt alla, varav hälften i privat sektor. Investering för alla: Nyupprättade motionsplaster, gemensamma promenadrundor på fasta tider, motionslopp, cykelparkeringar, rökavvänjningskurser, subventionarde nikotinersättningsläkemedel Investering i kommunens personal: Ökad sysselsättningsgrad för deltidsanställda. Kommunens förebyggande arbete är samhällsekonomiskt lönsamt. Lanstinget gör de stora klippe n med minskade sjukvårdskostnader. Staten tjänar mycket i form av lägre ohälsotal, minskade kostnader för rehabilitering. Kommunens vinst är många gånger lägre trots att kommune n gör största jobbet. Å andra sidan är vi alla vinnare om vi tänker efter före, och kommunerna ska vara sina invånare närmast. 14

15 Lena Nyberg, Barnombudsmannen Föräldrar som barnets främsta resurs Barn har rätt till goda föräldrar, säger barnombudsmannen Lena Nyberg. Vi fokuserar för mycket på föräldrars rätt till sina barn. Också när det är uppenbart olämpligt att ett barn lever med sin förälder. 15

16 Ingvar Nilsson, nationalekonom Tänk långsiktigt! Hälsoekonomi med samverkansperspektiv Utanförskap och marginalisering av människor i samhället kostar mycket, såväl i mänskligt lidande som i pengar. Vägen mot ett utanförskap går dessutom i allt snabbare takt. Har man väl hamnat där är vägen tillbaka till samhällsgemenskapen svår. För att vända dagens negativa utveckling måste vi därför våga tänka och agera i nya banor. Det viktigaste långsiktiga målet är att minska utanförskapet och skapa bättre förutsättningar för en snabb väg tillbaka in i samhällsgemenskapen och normaliteten. Vår ambition är att visa på metoder och verktyg som krävs för att ta fram tydliga och enkla argument för att påvisa värdet av prevention och tidiga insatser och vad det kan komma att kosta att inte agera alls. I rapporten Det är bättre att stämma i bäcken än i ån! exemplifieras med ett antal räkneexempel på hur lönsamma högintensiva selektiva insatser, lågintensiva selektiva insatser och generella insatser kan tänkas vara. Vi finner då följande: att fånga upp en ung människa på glid till en kostnad på kronor skulle på sikt bli en mycket lönsam affär, som skulle kunna ge 40 miljoner kronor eller mer tillbaka om det lyckas. Man behöver i stort sett bara lyckas en gång på hundra för att det ska löna sig att för de kostnader en enda missbrukare förorsakar samhället skulle man kunna arbeta förebyggande och driva en ungdomsmottagning i åtta år eller finansiera besök på en sådan mottagning att kostnaderna för samma missbrukare skulle, om de används förebyggande, kunna finansiera skolkuratorer till barn. Den generella bilden är att det förefaller vara mycket lönsamt att tänka och agera långsiktigt. Normalt sett kan man få ut mycket förebyggande insatser för samma kostnad, som en enda person med ett omfattande utanförskap förorsakar samhället. Varje ung människa som i onödan hamnar i ett utanförskap leder till samhällskostnader som på årsbasis kan uppgå till mellan kronor och kronor i form av ökad välfärdskonsumtion. Till detta kommer värdet av årliga produktionsförluster på ytterligare cirka kronor per person. Använder vi ett femårigt tidsperspektiv enligt samma princip återfinns samhällskostnaderna i intervallet 1,6 miljoner kronor till 7,6 miljoner kronor. Förlänger vi ytterligare och tittar på de finansiella och reala kostnaderna för en narkomans typkarriär uppgår samhällskostnaderna till 30 miljoner kronor. Det är inte svårt att konstatera att priset på utanförskap är mycket stort, men siffrorna ger även en uppskattning av det potentiella ekonomiska värdet av framgångsrik prevention. 16

17 Liselotte Schäfer Elinder WHO s Europeiska handlingsplan för nutrition Vad innebär den för Sverige? Ett gemensamt problem för Sverige och andra europeiska länder är att människor äter för mycket energirik mat, för lite frukt och grönsaker och rör sig för lite. Kommersiell påverkan och automatisering på arbetet och fritiden bidrar till denna utveckling. Resultatet är att fetman ökar både bland barn och vuxna, speciellt i resurssvaga grupper av befolkningen, vilket bidrar till social ojämlikhet i hälsa. För att möta denna utmaning har Världs hälsoorganisationen tillsammans med de 53 medlemsländerna i regionen utformat sin andra europeiska handlingsplan för nutrition. I detta arbete har man tagit intryck av det svenska underlaget till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet från WHO s handlingsplan tackla r kostrelaterade kroniska sjukdomar i hjärta och kärl, cancer, diabetes och fetma. Den tar även upp problem kring brister i mikro näringsämnen och livsmedelssäkerhet. Totalt föreslås 25 konkreta insatser inom följande 6 områden: Yngre barns hälsa, livsmedelsutbudet, hälsoinformation, fysisk aktivitet och alkohol, hälso- och sjukvård samt uppföljning av insatser. Dessutom ges förslag på kvantitativa mål när det gäller näringsämnen, amning m.m. WHO s handlingsplan betonar miljöns betydelse för våra levnadsvanor och att tvärsektoriell samverkan behövs för att vända utvecklingen. Handlingsplanen ska inspirera länderna att vidareutveckla sina egna handlingsplaner stegvis på basis av sina specifika behov, kultur och prioriteringar. WHO utlovar tekniskt stöd till enskilda länder samt att utföra övergripande policyanalyser under perioden. Liselotte Schäfer Elinder berättade om WHO s handlingsplan. 17

18 WHO s handlingsplan sätter press på den svenska regeringen att agera och fyller på så sätt en viktig funktion. Trots brist på en svensk handlingsplan händer en del på området och folkhälsopropositionen 2007/08 innehåller en del lovvärda insatser. Men utan handlingsplan saknas tydlighet och det brister i samverkan mellan aktörer. Sverige skulle också kunna vara mer drivande i det internationella samarbetet i dessa frågor, lägga öronmärkta pengar på interventionsforskning, göra en samlad uppföljning av kommunernas och landstingens hälsofrämjande verksamhet och satsa mer på hälsokommunikation. Skolhälsovården är en underutnyttjad resurs när det gäller barn och ungas fysiska och psykiska hälsa. Här finns ett tydligt mandat, kunskap och vilja att arbeta hälsofrämjande. Skolhälsovården når alla barn och deras föräldrar och borde därför prioriteras högre i det förebyggande arbetet. 18

19 Staffan Mårild, Avd för pediatrik, Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus. Gabriele Eiben, Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, allmänmedicin Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet IDEFICS En europeisk studie för att förstå & förebygga kost- och livsstilsrelaterade sjukdomar hos barn Över hela världen ökar förekomst av övervikt och fetma både bland vuxna och bland barn och ungdomar. I Sverige förkommer fetma bland 3% av tioåriga barn och är nu 6 gånger vanligare än på mitten av 1980talet. IDEFCS, som är ett EU-projekt inom EU-kommissionens 6te ramprogram, syftar till att kartlägga och stärka kunskaperna om orsaker till den ökande förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Europa. Med gemensamma metoder kommer man att studera prevalensen av övervikt hos barn, kost och livsstilsfaktorer samt hur dessa interagerar med genetiska faktorer. Gemensamma verktyg och strategier för prevention skall utarbetas centralt och anpassas för de olika länderna. Ideficsstudien startade september 2006 och ska pågå i 5 år. Totalt medverkar 23 forskningscenter i 11 olika länder. I 8 länder (Belgien, Cypern, Estland, Italien, Spanien, Sverige, Tyskland och Ungern) kommer man att kartlägga barn mellan 2-10 år. I Sverige kommer man i en första fas att undersöka 850 barn 2-4 år samt 850 barn 6-8 år. Kartläggningen innebär en omfattande hälsoundersökning där man kommer att mäta vikt, längd, kroppssammansättning, olika omfångsmått, blodtryck och ta saliv-, urin- och blodprover. Föräldrar kommer att ombeds att fylla i enkäter med frågor om livsstil, kost, fysisk aktivitet och inaktivitet; konditions- och smaktester kommer att genomföras. Efter kartläggningen följer under ca 1½ års tid förebyggande insatser riktade till hälften av barnen. Upprepning av kartläggningen är den tredje fasen. Interventionen syftar till att nå så många arenor i samhället som möjligt: Enskilda familjer, grupp via förskola/skola efter utbildning av personal samt gruppinformation på föräldramöten. Interventionen gäller även andra aspekter på kommunal verksamhet: översyn av kost på förskola, möjligheter för barnen till fysisk aktivitet hemma eller via förskola, etc. Olika aktörer som politiker, vårdpersonal, lärare, förskollärare, personal som är ansvarig för skolmåltider, föreningar som t ex idrottsföreningar kommer att beröras. Idefics är en unik studie där man kommer att använda gemensamma standardiserade metoder för att kartlägga barnens hälsa. Kartläggningen av barns hälsa ger information om hur samverkan mellan biologiska och miljömässiga faktorer påverkar viktutvecklingen. Påverkan till hälsosamma beteenden sker direkt till barnen, familjer samt på kommunnivå. Förskolor och skolor är viktiga miljöer för barn och IDEFICS kommer utifrån ett europeiskt perspektiv lyfta fram de främjande och förebyggande möjligheter som finns där. Utvärderingen av interventionen kommer att leda till evidensbaserade riktlinjer för hälsofrämjande och förebyggande insatser mot övervikt hos barn på individ- och samhällsnivå. 19

20 Christina Ternebrink, tandläkare Sammanfattning föräldrars attityder till barns kost och hälsa Dagens föräldrar har inte tillräcklig kontroll över och kunskap om sina barns kostvanor. Det visar en undersökning som Vårdförbundet, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet låtit genomföra november 2006 bland 1000 föräldrar till barn i åldersgrupperna 4-6, 7-10 och år. Drygt 80 procent av föräldrarna vill ha mer information om näringslära och hälsosam mat. Nio av tio föräldrar anser att mat och dryck har stor eller mycket stor betydelse för barnets nuvarande och framtida hälsa. Föräldrarna tror att följderna av en felaktig kost framför allt kan bli övervikt och diabetes, men även skador på tänderna, hjärt och lungsjukdomar och mobbning. Var tredje förälder till barn i åldern år är inte nöjd med den kost barnet får i skolan eller på fritids. Drygt varannan av föräldrarna i denna grupp har vid något tillfälle aktivt försökt påverka barnets miljö; en lika stor andel anser att de inte kan påverka sitt barns kostvanor tillräckligt. Knappt hälften av föräldrarna söker aktivt information och kunskap om vad barnet bör äta och dricka för att ha en god hälsa. De påverkas av ett brett spektrum informationsgivare från familj, vänner och bekanta till förskola, skola, myndigheter och massmedier. Störst påverkan har information från myndigheter och från barnavårdscentralen, BVC, uppger föräldrarna 49 respektive 42 procent säger sig påverkas starkt av dessa. Påverkan från dagstidningar, radio/tv är mindre 18 procent uppger att de påverkas i hög utsträckning av dagstidningar och 27 procent av radio/tv. De som deltagit i undersökningen anser att dagens föräldrar i alltför hög utsträckning låter barnen själva bestämma vad de ska äta och dricka. Hälften av föräldrarna anser att det har stor eller mycket stor betydelse för den ökade konsumtionen av sött att barnen får bestämma, och tre av tio föräldrar anser att det har ganska stor betydelse. Höstens undersökning visar också att det är vanligt att barnen själva får bestämma över sina fickpengar.bland de barn, drygt 60 procent, som har egna fickpengar har bara tre av tio regler för hur mycket pengar de får använda till läsk, godis och andra sötsaker. I de flesta familjer äter barnen vanligtvis kvällsmålet tillsammans med någon vuxen i familjen. Däremot är det inte lika vanligt att man äter frukost tillsammans. I en av tio familjer äter man aldrig eller sällan frukost tillsammans och i tre av tio familjer äter barnet frukost tillsammans med någon vuxen högst några gånger per vecka. En uttalad uppfattning är att kost och fysisk aktivitet är lika viktiga för barnens hälsa. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto högre betydelse tillmäts kosten och fysisk aktivitet. Högutbildade söker också mer information och försöker påverka mer aktivt än de med kortare utbildning. En stor majoritet av föräldrarna, 81 procent vill förbjuda läsk och godis i skolan och lika många vill ha obligatorisk fysisk aktivitet för alla barn i skolan, 70 procent vill ha ökad reglering av reklam för onyttig mat riktad till barn och 57 procent vill få bort sötade drycker och mellanmål i förskolan. Slutsats Föräldrarna har en viktig roll när det gäller att minska övervikt och fetma bland barnen. En slutsats av undersökningen är att det både behövs ett samlat ansvarstagande från samhällets sida och en bred och samordnad information till föräldrar om kost och fysisk aktivitet. 20

21 Bie Holtz, projektledare, Mål i mun Hälsokommunikation det motiverande samtalet som verktyg till framgång Vi startade med att utforska ett gemensamt kunskapsunderlag för hälsobudskapet under de tre utbildningsdagarna vi hade tillsammans. Vi är de etthundratrettio medarbetarna inom folktandvården och barnhälsovården i de femton pilotförsöken inom projekt mål i mun. Vad vi ville nå ut med skulle utgå från vetenskap och erfarenheter från barnhälsovården och tandvården. Vi fokuserade fyra hälsofrämjande positiva tema: Mat och dryck, Familj och fritid, Rörelse och kropp, Mun och tänder. Hur skulle vi sen anta den utmaningen vi alla upplevt i vårt arbete? Hur motiverar vi de vi möter till en hälsosammare livsstil? Hur kan vi stödja människor till förändring på deras egna villkor? Vårt medvetna val föll då på att lära oss att använda den motiverande samtalsmetoden. Kort rådgivning baserad på MI, Motivational Interviewing, blev vårt framgångsrika och självklara verktyg för att nå fram till de människor vi mötte med vårt gemensamma hälsobudskap. De prövade arbetsmodellerna har varit olika och lokalt präglade utifrån behov och resurser. Vi kan nu sammanfatta dessa till en flexibel modell för tidiga insatser i samverkan. Grundmodellen utgår från tre arenor, MVC, BVC och folktandvårdskliniken. Vi utgår från barnets livslinje och pekar ut ett antal möten som visat sig vara hanterbara i praktiken fram till ca 3 års ålder. Vi startar samarbetet utifrån en träff på MVC, där munhälsobudskap vävs in när man pratar om matvanor och livsstil eller där man samordnat budskapet så att bara ett informationsmaterial från tandvården lämnas ut. Sen kan arbetssätten variera lite med möten med föräldrar med barn som är sex månader till två års ålder. Det kan vara individuella träffar eller föräldragrupper, det kan ske på BVC eller tandvårdskliniken. Det viktiga är att rådgivningens kunskapsinnehåll är integrerad och samstämd och att det hälsofrämjande förhållningssättet med det friska i fokus dominerar och att det sker med motiverande samtalmetod. Vi kan sen utvidga arenorna till förskolan och skolan eller ut i lokalsamhällets andra träffpunkter och använda oss av samma metodik i andra rådgivande möten. 21

22 Helene Brembeck, professor, Göteborgs universitet Hamburgare och hälsa går det ihop? Om McDonald s i barnfamiljers vardagsliv McDonald s hamnar ofta i skottgluggen när barn och ohälsa kommer på tal. Hamburgare och pommes frites framstår ofta som själva sinnebilden för felaktiga matvanor. Samtidigt vet vi att svenska barnfamiljer i snitt besöker McDonald s en - två gånger i månaden. Hur går detta ihop med kampen för ett hälsosamt vardagsliv? Etnografiska studier av barnfamiljer på McDonald s-restauranger ger en något modifierad och mindre tröstlös bild. Föräldrarna tar sina barn till McDonald s då och då för att det är praktiskt, snabbt och bekvämt. Även små barn som hojtar, kladdar och springer runt är välkomna. Föräldrarna vet att Helene Brembeck. barnen gillar maten, äter upp den och blir mätta (och mindre besvärliga i bilen på vägen hem från köpcentrat då restaurangbesöken ofta inträffar). Barnen tycker det är roligt med mat man kan äta själv, att det finns andra barn att titta på, leksaker att plocka med och bollrum att hoppa i (så att föräldrarna får en stunds ro). Besöket uppfattas som ett avbrott i vardagen, en lugn stund för stressade föräldrar, något man kan unna sig själv och sina barn ibland. Man besöker inte restaurangen av hälsoskäl. Samtidigt är både föräldrar och barn medvetna om hälsoaspekter. De gröna alternativen, sallader och Happy Meal enligt tallriksmodellen uppskattas av såväl föräldrar som barn, även om det främst är kvinnor som äter sallader och väljer morötter och mellanmjölk till sina barn. De nyttiga alternativen på menyn nu senast bönsallad är också ett exempel på företagets lyhördhet för trender i samhället och konsumentönskemål. Man är rädda att förlora kunder om man inte anpassar sig. McDonald s kommer aldrig att bli något hälsotempel, men ju mer hälsosamma alternativ barn möter i sin vardag och att hälsosamma alternativ dyker upp också på snabbmatsrestaurangen, desto mer underlättas hälsosamma val. De gröna menyerna på McDonald s är också en påminnelse om att matkonsumtion är en del av samhället i sin helhet, inte bara något som hör hemmet och skolan till. Barn möter mat och budskap om mat på många platser i sin vardag. Här finns en mängd aktörer och också små förändringar kan göra nytta. Föredraget bygger på boken Hem till McDonald s av Helene Brembeck (Carlssons 2007) 22

23 Jan Bertoft, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter, Thomas Svaton, vd, Svensk dagligvaruhandel, Liselotte Schäfer Elinder, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, Lena Nyberg, Barnombudsmannen, Zakarias Faust och Pedro vincent, Europa Direkt Åmål, Solveir Ramallo och angelica svahn från Göteborgs Ungdomsfullmäktige Panelsamtal vad kan göras? Det blev en timmes samtal som till betydande del kom att kretsa kring det kommersiella tryck unga utsätts för idag. Det budskap som har till uppgift att säga att du inte duger som du är utan först med dessa jeans, denna jacka, denna telefon. Frågan uppstod huruvida vi alla snarare än konsumenter än medborgare. Lena Nyberg vittnade om att hon mer än en gång diskuterat Canada Goose-jackor med sina söner och slagit fast att det är inget klädesplagg, det är en maktsymbol. Vikten av att som vuxen vara en god förebild även i det avseendet. Inte låta sig hetsas med på tåget. Jag har träffat ensamstående mammor som tagit banklån för att kunna ge barnen dyra märkeskläder. Eller skor som är utslitna innan föräldern betalat av dem, säger Lena Nyberg. MVC och BVC når nästan alla nyblivna föräldrar i Sverige. Använd den möjligheten till att tidigt stötta där det behövs insatser. Det krävs tid och mod att se om ens barn är på väg in i anorexi eller övervikt. Vem kan vara rapportör när det börjar gå snett? På en direkt avslutande fråga till panelens deltagare om en enda åtgärd var för att förbättra ungas hälsa blev svaret nästan entydigt; satsa på skolhälsovården. Kompletterat med Lena Nybergs önska om att vuxna ska ändra sin attityd till barn och ungdomar. Lyssna på dem, gör dem delaktiga vilket inte behöver betyda att de bestämmer, säger hon. 23

24 Övriga föreläsare under fredagen STOPP projektet vände trenden Anja Nordenfelt, projektledare, Rikscentrum barnfetma, Karolinska Institutet 24

25 Avslutning av Göran Holmström, politiskt sakkunnig åt Maria Larsson (kd) Barns och ungdomars uppväxtvillkor När det gäller den fysiska hälsan så är vi kanske världens friskaste folk. Världens längsta medellivslängd, lågt antal spädbarnsdödsfall. Vår sjukvård är i världsklass och överlevnaden efter olika sjukdomar är hög. Barns hälsa har förbättrats avsevärt de senaste decennierna. Enligt Ungdomsstyrelsen, och jag vet att Per Nilsson deltog tidigare på konferensen, så är det ungefär 80 % av barnen som har en bra hälsa. Däremot ser vi flera tecken på att den psykiska hälsan försämras. Ett oroväckande stort antal barn och ungdomar uppger att de är stressade, oroliga och nedstämda. Har återkommande psykosomatiska besvär Inte minst unga tjejer. Enligt Socialstyrelsen lider ca tonårsflickor i Sverige av ätstörningar och debutåldern sjunker: 9 och 10-åringar kommer idag till ätstörningskliniker med fullt utvecklad anorexi. Samtidigt Viktig ung och stolts avslutades av Göran Holmström. har antalet barn med övervikt ökat. Och ett stort antal barn växer upp med missbruk i hemmiljön. Antalet flickor som skär sig eller är självdestruktiva har ökat med 40 procent säger Bris. Och nyligen rapportera de Socialstyrelsen att alltfler unga kvinnor försöker ta sitt liv. Den här utvecklingen måste mötas på många områden. Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Regeringsförklaringen betecknar familjen som den grundläggande gemenskapen i samhället. Och därför törs vi hävda att relationen mellan barnet och föräldrarna är den mest centrala aspekten av barns uppväxtvillkor. En god barn- och föräldrarelation ökar möjligheterna till en god hälsa under hela livet. Samhällets stöd till föräldrar idag är bristfälligt och otillräckligt. Det fungerar bra under graviditeten och under barnets första år. MVC och BVC har viktiga uppgifter. Men sedan överges många föräldrar och förväntas klara livets svåraste uppgift på egen hand. Regeringen tänker därför bygga upp ett stöd som kan ge föräldrar tillgång till både kunskap och nätverksbyggande med andra föräldrar. Under barnets hela uppväxt, alltså även för tonåringar. I ambitionen att nå en bättre folkhälsa hoppas vi på bred uppslutning, bra samverkan och kreativt samarbete. Konferensen Viktig, ung och stolt avslutades på fredag eftermiddag med några ord av Karin Engdahl, Ordförande i folkhälsokommittén. Hon påpekade att tvärtemot den bild hon ofta möter är folkhälsa inte det minsta gulligt. Det här är grymt politiska frågor! Hälsa har klass och hälsa har kön. 25

26 Varför anmälde du dig hit? Vad har du fått med dig? viola nilsson, barnskötare på landets nordligaste barnklinik; lapplands barnklinik på Gällivare sjukhus Jag tyckte att programmet lät intressant. Hela konceptet med barns hälsa. Ohälsa. Motiverande samtal. Allt handlar om det vi jobbar med. Vi är två som är här, jag och en sjukgymnast och jag tycker att vi fått kött på benen. Fokus på barns förbättrade livsvillkor. Vi är så kunskapstörstande! harry hermansson, övertandläkare Landstinget i Sörmland har i år börjat med barnpiloter och jag är en sådan på vår arbetsplats. Jag ska alltså bevaka barns bästa och se till att vi inte kör över barnen. Jag tycker att det varit över förväntan bra. Peter Adolfsson var saklig och bra. Per Nilsson från Ungdomsstyrelsen var också bra. Och nationalekonomen var lite av en aha-upplevelse. Det var lite häftigt, lite nytt. Jag tycker också att moderatorn leder det hela på ett bra sätt. Fin logistik och proffsigt intryck. birgitta shäring, Falköping, dietist jobbar med överviktiga barn inom primärvården Det är rätt korta föreläsningspass, alla hinner inte gå så djupt i sitt ämne och en del har jag hört förut. Men det är ändå intressant att få se på ett ämne ur lite olika yrkesgruppers perspektiv. Jag lyssnade på det här om WHO och vad gör Sverige och vad inte. Vi har till exempel ingen handlingsplan och det borde vi ha! Christina Lejonhuvud, dietist, Helsingborg För att få ett samlat grepp om vad som är aktuellt i ämnet.. För att få nya tankar och idéer. Jag har fått dels lite koll på vad som händer ute i landet, dels inspiration att ta med hem. Det har generellt varit intressanta föreläsningar och jag har pratat med en del nya människor. annika franzén, Alarik, Finnspång För att få en ny injektion. Jag jobbar som hälsopedagog 25 procent av min tjänst och ska samarbeta med bland annat folktandvården och jag tyckte att hela programmet såg lockande ut. Vi ska snart gå till vår kommunchef så ekonomin var intressant att höra om. Det är kanske inga nyheter men mycket värt att friska upp. Och det här med helhetssyn, att man måste ha det. Fredrik Johansson, fritidspedagog, Älgen, Göteborg Jag var ute efter tips på hur man kan jobba med unga om hälsa och även få ta del av andras erfarenheter. Kan man visa på sådana tydliga ekonomiska vinster som Ingvar Nilsson gör är det såklart lättare att få tjänstemän och politiker med sig. text: marit larsdotter. foto: svante örnberg

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2008-12-16 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna

Läs mer

Prevention före skolåldern riktad och generell

Prevention före skolåldern riktad och generell Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.

Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Eva Eurenius & Lina Tjärnström hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2

Syfte och metod. Resultatrapport enkät till 20-29-åringar om tandhälsa 2 2010-09-06 Resultat av enkät till 20 29-åringar våren 2010 Unga vuxna om sin munhälsa Sammanfattning Resultatet av enkäten indikerar att det finns unga vuxna som inte har tillräcklig kunskap om hur de

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter HSN 2008-10-21 p 15 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Carin Bokedal Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter Ärendet Landstingsstyrelsen har

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9 en läsåret 2007-08 Ledningskontoret Folkhälsoenheten Uppföljning i klasserna 6 och 9 Till lärarna! Här kommer nu en rapportering av resultatet av barn- och ungdomshälsoenkäten, som gjordes månadsskiftet

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

världens friskaste barn

världens friskaste barn världens friskaste barn En frisk generation vill att Sverige ska ha världens friskaste barn. INSAMLINGSSTIFTELSEN EN FRISK GENERATION Insamlingsstiftelsen En frisk generation startade 2011. Syftet är att

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

2008-07-01. Världsrekord i satsning på folkhälsa! 1. Ilija Batljan

2008-07-01. Världsrekord i satsning på folkhälsa! 1. Ilija Batljan Världsrekord i satsning på folkhälsa! 1 Ilija Batljan Världsrekord i satsning på folkhälsa! 2 Tänk efter före! Investera i folkhälsa Ilija Batljan, PhD Kommunstyrelsens ordförande, Nynäshamn Forskare,

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Handledning till Lätta tips barn

Handledning till Lätta tips barn Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen? Familjecentrerat arbetssätt för goda uppväxtvillkor Seminarium 4:6 Onsdag 18maj, klockan 13:15-14:15 Medverkande: Bo Niklasson sektorschef, Göteborgs

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Ekens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut

Yttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-10 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:257 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion att upprätta

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Utanförskap eller prevention?

Utanförskap eller prevention? Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer