N at i o n e l l k o n f e r e n s o m b a r n s o c h u n g d o m a r s olika villkor för ett hälsosamt liv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "N at i o n e l l k o n f e r e n s o m b a r n s o c h u n g d o m a r s olika villkor för ett hälsosamt liv"

Transkript

1 N at i o n e l l k o n f e r e n s o m b a r n s o c h u n g d o m a r s olika villkor för ett hälsosamt liv svenska mässan, göteborg maj 2008 Dokumentation D u h i t ta r d e n n a d o k u m e n tat i o n på

2 Öppningsanförande: Maria Larsson ger sin syn på deltagardemokrati Konferensen arrangerades av Västra Götalandsregionen Folkhälsokommittén, Sveriges Kommuner och Landsting, Göteborgs Universitet och Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Viktig, ung och stolt! Viktig, ung och stolt var namnet på den nationella konferens som maj arrangerades på Svenska Mässan i Göteborg. Om barns och ungdomars olika villkor för ett hälsosamt liv. Konferensen var resultat av ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen Folkhälsokommitten, Sveriges Kommuner och Landsting, Göteborgs Universitet och Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Drygt 420 folkhälsoarbetare, lärare, skolsköterskor, dietister, politiker, tandläkare och läkare kom för att lyssna. 2

3 Öppningsanförande: Maria Lrsson ger sin syn på deltagardemokratiade om Innehållsförteckning: Samhället och barnen...sid 5 Viveka Östberg, docent, CHESS, Karolinska Institutet En mer barnvänlig värld...sid 6 Bo Angerlöw, docent och socialpsykolog Ungdomars tankar om sig själva och sin omvärld...sid 7 Per Nilsson, generaldirektör, Ungdomsstyrelsen Doktorn ordinerar: vila och återhämtning...sid 8 Peter Friberg, professor Om föräldrars tidspress, orsaker och förändringsmöjligheter...sid 10 Jörgen Larsson, doktorand sociologi Övervikt och fetma bland 10-åringar...sid 11 Agneta Sjöberg, näringsfysiolog Barns tidiga tillväxt...sid 12 Lars Gelander, barnhälsovårdsöverläkare Samhällsplanering för hälsa. Tänk efter före att investera i folkhälsa...sid 14 Ilija Batljan (s), KS:s ordförande, Nynäshamns kommun Föräldrar som barnets främsta resurs...sid 15 Lena nyberg, barnombudsman Tänk långsiktigt! Hälsoekonomi med samverkansperspektiv...sid 16 Ingvar Nilsson, nationalekonom WHO s Europeiska handlingsplan för nutrition sid 17 Liselotte Schäfer Elinder IDEFICS - En europeisk studie för att förstå och förebygga kost- och livsstilsrelaterade sjukdomar hos barn...sid 19 Staffan Mårild, Gabriele Eibe Sammanfattning: föräldrars attityder till barns kost och hälsa...sid 20 Christina Ternebrink, tandläkare Hälsokommunikation...sid 21 Bie Holtz, projektledare Hamburgare och hälsa går det ihop?...sid 22 Helene Brembeck, professor Panelsamtal Vad kan göras?...sid 23 Avslutning...sid 25 göran holmström, politiskt sakkunnig åt Maria Larsson (kd) Enkät...sid 26

4 Torsdag 15 maj Dagen inleddes till tonerna av Thank you for the Music och En vänlig grönskas rika dräkt. Det var en niondeklass från Brunnsbo musikklasser som tillsammans med sin körledare Kerstin Ricklund påminde om att konferensen handlade om barn och ungdomar. Anders Knape, ordförande i Sveriges kommuner och landsting, betonade att det är föräldrarna som har huvudansvaret för barns hälsa. Barn gör som vuxna gör. Kanske kan man på skolidrotten dela upp klassen i vana och mindre vana bollspelare? För att underlätta för alla att faktiskt få vara med och röra sig, och känna lust över att göra det. Karin Engdahl, Ordförande i folkhälsokommittén pratade om att barns hälsa kan inte ses isolerat. Vi måste skapa samhälleliga förutsättningar för en jämlik hälsa. Belysa de många aktörernas samverkan. Viktig, ung och stolt öppnade dörrarna torsdagen 15 maj

5 Viveka Östberg, docent, CHESS, Stockholms universitet/karolinska Institutet Samhället och barnen olika villkor för barns hälsa Psykisk ohälsa och övervikt har de senaste åren diskuterats som de viktigaste problemen när det gäller barn och ungas hälsa. Viveka Östberg refererar till olika undersökningar som visar att främst unga tjejer mår psykiskt dåligt. Samhället påverkar barns levnadsvillkor på många olika sätt. Viveka Östberg har tittat särskilt på familjen och skolan. Resultaten kommer från en undersökning av barns och ungas levnadsförhållanden och det handlar om breda välfärdsundersökningar som gjorts varje år i Sverige sedan år Barn har själva svarat på frågor om sitt liv, även en vuxen i familjen har intervjuats. Viveka Östberg har särskilt undersökt de 20 procent av familjerna som har lägsta inkomsterna, i kombination med att de saknar ekonomisk buffert (ingen möjlighet skaffa fram en viss summa pengar). Åtta procent av barnen bor i sådana familjer. Hoppar över frukost, tränar inte, saknar organiserad fritidsverksamhet och röker. Det är beteenden som är dubbelt så vanliga i ekonomiskt utsatta familjer jämfört med i andra familjer. Det finns alltså tydliga sociala skillnader i hälsa. Det är 1,4 gånger så vanligt att barnen i ekonomiskt utsatta familjer har psykisk ohälsa, upplevd stress däremot ingen större skillnad Viveka Östberg har även studerat effekterna av den psykosociala miljön i skolan. Det finns exempelvis en korrelation mellan känslan av krav och kontroll. Höga krav och låg kontroll framkallar stress. Barn och unga som blir utsatta för kränkningar har psykiska besvär i större omfattning än andra barn. 5

6 Bo Angerlöw, docent och socialpsykolog. föreläsningen utgår från hans nya bok Glädjerapporten goda nyheter om vår värld. En mer barnvänlig värld med fokus på barnens f örbättrade livsvillkor Svensken tror ofta att barnens situation i världen är sämre än den faktiskt är, vilket beror på att media i allmänhet har en eländesorienterad nyhetsförmedling. Problemen beskrivs men de goda nyheterna får en undanskymd roll. Föreläsningen handlar därför om barnens förbättrade situation i världen, och om vad vi kan göra för att bidra till en ännu mer barnvänlig värld. Bland annat presenteras följande goda nyheter om barnens situation: Minskad barnadödlighet Minskning av mässling Minskade fall av malaria Färre barnarbetare Färre flickor könsstympas Fler länder förbjuder barnaga Fler barn går i skolan Fler flickor är läskunniga och går i skolan Färre barn dör i krig. Fler barn lever i demokratier Även om barnens situation i världen är bättre än många tror får dessa goda nyheter inte leda till att vi lutar oss tillbaka och tror att vi har uppnått en barnvänlig värld. På många sätt har barnens situation förbättrats. Torsdagslunchen var en tid för återhämtning och reflektion bland deltagarna Samtidigt är inte barnens situation bra nog, utan det återstår åtskilliga problem som behöver lösas. Genom att lyfta fram de positiva utvecklingstendenserna och berätta om vad som mer kan göras kan vi må bättre, få mer framtidstro och få mer kraft för att ytterligare förbättra världen. 6

7 Per Nilsson, generaldirektör Ungdomsstyrelsen Ungdomars tankar om sig själva och sin omvärld 1, 5 miljoner människor i Sverige idag är mellan 13 och 25 år. Ungdomar är inte bara framtiden, de är en viktig grupp idag. Mycket av det vi som är här idag sysslar med är en konsekvens av 1990-talets nedskärningar. Ungdomsstyrelsens rapport, Ung idag 2007, bygger på intervjuer med ungdomar och 1500 vuxna mellan 29 och 74 år. Den berättar bland annat; Unga är lite mer rörliga. Den fria tiden är allt viktigare i våra liv. Den är identitetsskapande på ett annat sätt än förr därför ska man inte bli förvånad om fritidsintressen lyfts fram framför framtida yrkesval. Idén om att unga vill flyga som fjärilar från ena projektanställningen till den andra är en myt. Viktigast i 30-årsåldern är att ha bostad, ett fast jobb och ha bildat familj. Ungdomstiden är förlängd i båda ändar. Att vara vuxen innebär idag att ta ansvar för sina beslut och kunna försörja sig. Inte som förr att få examen, barn eller jobb. Vi lever i en individualiserad tid där det är lätt att se möjligheter och val men det förpliktigar att välja och stå för sina val leder till ett tryck. En stor grupp unga säger sig vara beredda att flytta. En ökad andel tror de bor kvar på den egna orten. Fram- och baksida av globaliseringen. Försvar, transport, säkerhet nej. Kultur, media, sport, mode, it, design ja. Vägen dit går via den fria tidens kvalifikationer vilket är ytterligare en aspekt till varför den fria tiden är viktig för unga att vårda. Om vi ger unga en känsla av att vara viktiga, ge dem möjligheter att känna stolthet och trygghet i att vara unga då bidrar vi till deras livsvilja och möjlighet att leva ett hälsosamt liv. 7

8 Peter Friberg, professor, Sahlgrenska Akademin Doktorn ordinerar: vila och återhämtning Människan är en biologisk varelse. Våra celler och organ skall tillsammans skapa en inre miljö av god hälsa. Varje människa skall i sin tur funktionellt integreras så att hon fungerar tillsammans med andra individer som i sin tur utgör samhället, för att skapa en sund yttre miljö. Alla biologiska system och varelser måste få möjlighet till återhämtning, en biologisk återhämtning. Detta gäller varje enskild cell, varje enskilt organ, hela människan, hennes enskilda organisationer, till de olika delarna av en större samhällskropp. Oro, ångest och bekymmer skapar i allt högre grad stress hos både vuxna, men kanske än mer hos våra ungdomar, enligt genomförda studier. Stress är i sig inte nödvändigtvis ett negativt begrepp. Vad som ofta glöms bort är att vi kanske inte hinner med att återhämta oss i tillräcklig omfattning; 24-timmarssamhället påminner oss ständigt. Det är genom återhämtning vi skaffar oss kontroll över vår tillvaro. Här måste nutidsmänniskan helt enkelt skärpa sig och ta sig tid för nedvarvning. Så många biologiska processer i vår kropp behöver detta. Det är under god och djup sömn som mycket av vår återhämtning sker. Framför allt är det viktigt att snabbt falla ned i det djupa sömnstadiet; det är då våra organ vilar ordentligt. Om denna djupa sömntid hämmas ökar risken för blodtrycksökning, diabetes och övervikt, men även psykisk ohälsa. Vår sovtid har minskat kontinuerligt under de senste 100 åren, från 9 till ungefär 6 tim- Konferensen Viktig, ung och stolt samlade många intresserade deltagare. 8

9 mar. Enligt våra undersökningar i Göteborg sover våra ungdomar i genomsnitt 6.4 timmar per natt, vilket är i minsta laget. Att sova ordentligt tycks alltså minska riskerna för framtida övervikt och fetma och deras följder i form av t ex hjärt-kärlsjukdomar. Att förhindra övervikt hos barn och ungdomar är ett viktigt arbete. En nyligen publicerad dansk studie visar att högre BMI under barndomen uppvisar en tydlig koppling till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar senare i livet, en koppling som är något starkare för pojkar. En 13-årig pojke som väger 11.2 kg mer än normalt har en 33%-ig ökad sannolikhet för att drabbas av en hjärt-kärl händelse före 60 års ålder. Siffror att ta på allvar! Förutom vår viktiga sömn är regelbunden fysisk aktivitet i olika former viktig för att vi ska kunna varva ned och återhämta oss. Att vara hyfsat vältränad är något som ligger i våra gener; människan gick och sprang långt förr i världen. Vi behöver vandra c:a 19 km per dag för att någorlunda kunna jämföra oss med våra förfäders fysiska aktivitet. Träning ger också god sömn, tillika lugnar vårt icke-viljestyrda nervsystem; lugnare andning och hjärtrytm, förbättrar vår socker/insulin sättning, och, inte minst, höjer vår stresströskel. Kombinationen av själslig och kroppslig (=biologisk) återhämtning med plats för eftertänksamhet och nedvarvning är grundläggande för att klara utmaningar vi människor står inför. 9

10 Jörgen Larsson, doktorand sociologi, Göteborgs universitet Om föräldrars tidspress orsaker och förändringsmöjligheter Tidspress är ett ord i tiden. Vad är det som orsaker tidspressen? Med begreppet tidspress syftar Jörgen Larsson på en upplevelse av att inte hinna med och att ha för lite egentid och tid med barnen. En slutsats från hans forskning är att småbarnsföräldrarnas ökade arbetstid och konsumtionsökningen under de senaste decennierna är viktiga orsaker till ökad tidspress. Hur kan tidspressen minska? En viktig utgångspunkt är Jörgen Larssons intresse för förändringar som kan minska tidspressen utan att det sker på bekostnad av jämställdheten mellan könen. Analysen visar att tillräckligt med tid för sömn och fysisk aktivitet är förknippat med lägre tidspress. En förändring som troligtvis skulle minska tidspressen är en tidsmässig upp delning av barnansvaret mellan föräldrarna. Tidspressen skulle troligtvis minska om man minskar sitt ägande och sin varukonsumtion och istället använder pengarna till tjänster. Ett annat effektivt sätt att minska tidspressen är en något förkortad veckoarbetstid. Faktorer som bidrar till tidspress: heltidsarbete övertid lång pendlingstid chefsjobb barn sköta om sina gamla föräldrar vara kvinna vara ensamstående inte sova och röra sig tillräckligt bo i eget hus hålla på med byggprojekt äga sommarstuga/båt har hög konsumtionsnivå Samhällsförändringar för minskad tidspress: Allmän arbetstidsförkortning Rätt till deltid för alla Arbetstidsförkortning för föräldrar Individuella förändringar: Reflektera över vad som är viktigt och prioritera. 10

11 Agneta Sjöberg, näringsfysiolog, forskarassistent Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, allmänmedicin Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Övervikt och fetma bland 10-åringar. Kan vi skönja ett trendbrott? Flera studier bekräftar att Sverige liksom andra delar av världen drabbats av fetmaepidemin. Göteborgsdata visar att från mitten av 1980-talet till år 2000 fördubblades förekomst av övervikt (inklusive fetma) till ca 18% och fyrdubblades förekomst av fetma till ca 3%. I en studie på Göteborgsbarn 4 år senare, dvs läsåret , såg Agneta Sjöberg ingen ytterligare ökning av övervikt inklusive fetma eller fetma. För flickor syntes en signifikant minskning av övervikt inklusive fetma till knappt 16%. Sjöberg visar också resultat från årsredogörelse från skolhälsovården i Göteborg fram till läsåret Dessa resultat stöder att barn inte verkar ha en fortsatt ökning av övervikt och fetma. Samtidigt gjordes en liknande undersökning i Stockholm där man såg liknande tendenser. Folhälsoinstitutet presenterade förra våren en sammanställning från fyra städer i Sverige från läsåren , och , även den studien tyder på att övervikts- och fetmaökningen inte har fortsatt bland 10-åriga barn på senare år. För fetma såg man en signifikant minskning. Agneta Sjöberg berättar också en del om skillnaden mellan olika områden. Det finns en gradient i förekomst av övervikt och fetma beroende på var barnen bor, övervikt och fetma är mindre vanligt i städer än i mindre orter och på landsbygden. Även i städerna finns en gradient och övervikt och fetma är mindre vanligt i områden med hög socioekonomi än i områden med låg socioekonomi. Det Sjöberg såg både i Göteborg och Stockholm är att för flickor skedde en minskning av övervikt och fetma över alla områden. Men för pojkar i områden med låg socioekonomi i Stockholm ökade förekomst av fetma. I Göteborg minskade förekomst av övervikt och fetma både i stadsdelar med hög och med låg socioekonomi, medan den ökade i mellanområdena. Sjöberg frågar sig om vi kan skönja ett trendbrott? Kanske, men det behövs upprepade riksrepresentativa datainsamlingar för att verkligen kunna besvara frågan. De studier som gjorts gäller städer medan vi saknar upprepade uppgifter från mindre orter och landsbygd och samtidigt vet vi att övervikt och fetma är vanligare där berättar Agneta Sjöberg. 11

12 Lars Gelander, barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. primärvården Södra Bohuslän Barns tidiga tillväxt ett sätt att mäta kvalitén på dagens hälsovård och förutse framtidens sjukvårdsbehov Man växer aldrig mer så snabbt som under sista delen av fosterlivet och under första levnadsåret. Alltfler studier visar att förloppet av hur barnet växer under denna period förebygger eller skapar risker för individens hälsa under hela det fortsatta livet. För snart 20 år sedan uppmärksammades att barnets födelsevikt har stor betydelse för risken att drabbas av hjärtkärlsjukdom i vuxen ålder. Senare studier visar att magerhet under tidig barndom, kopplat till alltför snabb tillväxt och ökning i BMI från 2 års ålder ger den allra högsta risken för att drabbas av hjärtsjukdom i vuxen ålder men dessutom ökar risken för insulinresistens och diabetes typ II. Barnets tidiga tillväxt är också en stark indikator på hur samhället påverkar barns hälsa. Barn som växer upp under u-landsförhållanden får en kraftig negativ påverkan på tillväxten framför allt under de två första levnadsåren, så kallad stunting. Bland svenska barn drabbas cirka 10 % av detta. Nationella och regionala databaser där tillväxtuppgifter från BVC, skolhälsovård samt vid sjukvårdskontakter, skulle skapa många möjligheter: att följa individens hälsa och sätta in tidiga insatser mot risker, men också att monitorera hur samhällets insatser inom mödra-, barnhälsovård liksom när det gäller föräldrastöd fungerar. 12

13 Övriga föreläsare under torsdagen Närmiljöns roll för barns rörelse och utveckling Petter Åkerblom, landskapsarkitekt Barnen, dansen och yttrandefriheten. Cecilia Björklund Dahlgren, utvecklingsledare för programmet dans i skolan, Statens Kulturråd Fysisk aktivitet en förutsättning för hälsa. Peter Adolfsson, barnläkare, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 13

14 Ilija Batljan (s), KS:s ordförande, Nynäshamns kommun Samhällsplanering för hälsa. Tänk efter före att investera i folkhälsa Samhällets kostnader minskar om befolkningen är frisk. Alltså har Nynäshamns kommun valt att göra omfattande satsningar på området, att bli bäst i världen på folkhälsa. Satsningen omfattar 11 miljoner kronor per år eller 440 kronor per invånare. Prioriterade folkhälsoområden: Tillgänglighet och gång- och cykelvägar, Drogförebyggande arbete, Kostvanor, Fördel Nynäshamn(skapa engagemang), Ekonomiskt stöd till föreningen. Personalpolitiska insatser, Barns hälsa, Äldres hälsa, Hälso- och sjukvård. Investera = Långsiktighet Att investera betyder att man identifierar vissa behov som ska tillfredställas och där avkastningen kommer under en längre tidsperiod. Det är inte givet att man kan specificera varenda positiv effekt, men man måste försöka i och med att negativa utfall inte väntar på att man ska sätta in insatser. Investeringar i barn och unga: Genom föräldrastödskurser. Genom extra resurser till fältassistenter, nattvandring, praktikplatser, resursskola, säkra skolvägar, fluorsköljning och olika aktiviteter för att minska ungas konsumtion av alkohol och droger. Dessutom sommarjobb åt alla, varav hälften i privat sektor. Investering för alla: Nyupprättade motionsplaster, gemensamma promenadrundor på fasta tider, motionslopp, cykelparkeringar, rökavvänjningskurser, subventionarde nikotinersättningsläkemedel Investering i kommunens personal: Ökad sysselsättningsgrad för deltidsanställda. Kommunens förebyggande arbete är samhällsekonomiskt lönsamt. Lanstinget gör de stora klippe n med minskade sjukvårdskostnader. Staten tjänar mycket i form av lägre ohälsotal, minskade kostnader för rehabilitering. Kommunens vinst är många gånger lägre trots att kommune n gör största jobbet. Å andra sidan är vi alla vinnare om vi tänker efter före, och kommunerna ska vara sina invånare närmast. 14

15 Lena Nyberg, Barnombudsmannen Föräldrar som barnets främsta resurs Barn har rätt till goda föräldrar, säger barnombudsmannen Lena Nyberg. Vi fokuserar för mycket på föräldrars rätt till sina barn. Också när det är uppenbart olämpligt att ett barn lever med sin förälder. 15

16 Ingvar Nilsson, nationalekonom Tänk långsiktigt! Hälsoekonomi med samverkansperspektiv Utanförskap och marginalisering av människor i samhället kostar mycket, såväl i mänskligt lidande som i pengar. Vägen mot ett utanförskap går dessutom i allt snabbare takt. Har man väl hamnat där är vägen tillbaka till samhällsgemenskapen svår. För att vända dagens negativa utveckling måste vi därför våga tänka och agera i nya banor. Det viktigaste långsiktiga målet är att minska utanförskapet och skapa bättre förutsättningar för en snabb väg tillbaka in i samhällsgemenskapen och normaliteten. Vår ambition är att visa på metoder och verktyg som krävs för att ta fram tydliga och enkla argument för att påvisa värdet av prevention och tidiga insatser och vad det kan komma att kosta att inte agera alls. I rapporten Det är bättre att stämma i bäcken än i ån! exemplifieras med ett antal räkneexempel på hur lönsamma högintensiva selektiva insatser, lågintensiva selektiva insatser och generella insatser kan tänkas vara. Vi finner då följande: att fånga upp en ung människa på glid till en kostnad på kronor skulle på sikt bli en mycket lönsam affär, som skulle kunna ge 40 miljoner kronor eller mer tillbaka om det lyckas. Man behöver i stort sett bara lyckas en gång på hundra för att det ska löna sig att för de kostnader en enda missbrukare förorsakar samhället skulle man kunna arbeta förebyggande och driva en ungdomsmottagning i åtta år eller finansiera besök på en sådan mottagning att kostnaderna för samma missbrukare skulle, om de används förebyggande, kunna finansiera skolkuratorer till barn. Den generella bilden är att det förefaller vara mycket lönsamt att tänka och agera långsiktigt. Normalt sett kan man få ut mycket förebyggande insatser för samma kostnad, som en enda person med ett omfattande utanförskap förorsakar samhället. Varje ung människa som i onödan hamnar i ett utanförskap leder till samhällskostnader som på årsbasis kan uppgå till mellan kronor och kronor i form av ökad välfärdskonsumtion. Till detta kommer värdet av årliga produktionsförluster på ytterligare cirka kronor per person. Använder vi ett femårigt tidsperspektiv enligt samma princip återfinns samhällskostnaderna i intervallet 1,6 miljoner kronor till 7,6 miljoner kronor. Förlänger vi ytterligare och tittar på de finansiella och reala kostnaderna för en narkomans typkarriär uppgår samhällskostnaderna till 30 miljoner kronor. Det är inte svårt att konstatera att priset på utanförskap är mycket stort, men siffrorna ger även en uppskattning av det potentiella ekonomiska värdet av framgångsrik prevention. 16

17 Liselotte Schäfer Elinder WHO s Europeiska handlingsplan för nutrition Vad innebär den för Sverige? Ett gemensamt problem för Sverige och andra europeiska länder är att människor äter för mycket energirik mat, för lite frukt och grönsaker och rör sig för lite. Kommersiell påverkan och automatisering på arbetet och fritiden bidrar till denna utveckling. Resultatet är att fetman ökar både bland barn och vuxna, speciellt i resurssvaga grupper av befolkningen, vilket bidrar till social ojämlikhet i hälsa. För att möta denna utmaning har Världs hälsoorganisationen tillsammans med de 53 medlemsländerna i regionen utformat sin andra europeiska handlingsplan för nutrition. I detta arbete har man tagit intryck av det svenska underlaget till handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet från WHO s handlingsplan tackla r kostrelaterade kroniska sjukdomar i hjärta och kärl, cancer, diabetes och fetma. Den tar även upp problem kring brister i mikro näringsämnen och livsmedelssäkerhet. Totalt föreslås 25 konkreta insatser inom följande 6 områden: Yngre barns hälsa, livsmedelsutbudet, hälsoinformation, fysisk aktivitet och alkohol, hälso- och sjukvård samt uppföljning av insatser. Dessutom ges förslag på kvantitativa mål när det gäller näringsämnen, amning m.m. WHO s handlingsplan betonar miljöns betydelse för våra levnadsvanor och att tvärsektoriell samverkan behövs för att vända utvecklingen. Handlingsplanen ska inspirera länderna att vidareutveckla sina egna handlingsplaner stegvis på basis av sina specifika behov, kultur och prioriteringar. WHO utlovar tekniskt stöd till enskilda länder samt att utföra övergripande policyanalyser under perioden. Liselotte Schäfer Elinder berättade om WHO s handlingsplan. 17

18 WHO s handlingsplan sätter press på den svenska regeringen att agera och fyller på så sätt en viktig funktion. Trots brist på en svensk handlingsplan händer en del på området och folkhälsopropositionen 2007/08 innehåller en del lovvärda insatser. Men utan handlingsplan saknas tydlighet och det brister i samverkan mellan aktörer. Sverige skulle också kunna vara mer drivande i det internationella samarbetet i dessa frågor, lägga öronmärkta pengar på interventionsforskning, göra en samlad uppföljning av kommunernas och landstingens hälsofrämjande verksamhet och satsa mer på hälsokommunikation. Skolhälsovården är en underutnyttjad resurs när det gäller barn och ungas fysiska och psykiska hälsa. Här finns ett tydligt mandat, kunskap och vilja att arbeta hälsofrämjande. Skolhälsovården når alla barn och deras föräldrar och borde därför prioriteras högre i det förebyggande arbetet. 18

19 Staffan Mårild, Avd för pediatrik, Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus. Gabriele Eiben, Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, allmänmedicin Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet IDEFICS En europeisk studie för att förstå & förebygga kost- och livsstilsrelaterade sjukdomar hos barn Över hela världen ökar förekomst av övervikt och fetma både bland vuxna och bland barn och ungdomar. I Sverige förkommer fetma bland 3% av tioåriga barn och är nu 6 gånger vanligare än på mitten av 1980talet. IDEFCS, som är ett EU-projekt inom EU-kommissionens 6te ramprogram, syftar till att kartlägga och stärka kunskaperna om orsaker till den ökande förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Europa. Med gemensamma metoder kommer man att studera prevalensen av övervikt hos barn, kost och livsstilsfaktorer samt hur dessa interagerar med genetiska faktorer. Gemensamma verktyg och strategier för prevention skall utarbetas centralt och anpassas för de olika länderna. Ideficsstudien startade september 2006 och ska pågå i 5 år. Totalt medverkar 23 forskningscenter i 11 olika länder. I 8 länder (Belgien, Cypern, Estland, Italien, Spanien, Sverige, Tyskland och Ungern) kommer man att kartlägga barn mellan 2-10 år. I Sverige kommer man i en första fas att undersöka 850 barn 2-4 år samt 850 barn 6-8 år. Kartläggningen innebär en omfattande hälsoundersökning där man kommer att mäta vikt, längd, kroppssammansättning, olika omfångsmått, blodtryck och ta saliv-, urin- och blodprover. Föräldrar kommer att ombeds att fylla i enkäter med frågor om livsstil, kost, fysisk aktivitet och inaktivitet; konditions- och smaktester kommer att genomföras. Efter kartläggningen följer under ca 1½ års tid förebyggande insatser riktade till hälften av barnen. Upprepning av kartläggningen är den tredje fasen. Interventionen syftar till att nå så många arenor i samhället som möjligt: Enskilda familjer, grupp via förskola/skola efter utbildning av personal samt gruppinformation på föräldramöten. Interventionen gäller även andra aspekter på kommunal verksamhet: översyn av kost på förskola, möjligheter för barnen till fysisk aktivitet hemma eller via förskola, etc. Olika aktörer som politiker, vårdpersonal, lärare, förskollärare, personal som är ansvarig för skolmåltider, föreningar som t ex idrottsföreningar kommer att beröras. Idefics är en unik studie där man kommer att använda gemensamma standardiserade metoder för att kartlägga barnens hälsa. Kartläggningen av barns hälsa ger information om hur samverkan mellan biologiska och miljömässiga faktorer påverkar viktutvecklingen. Påverkan till hälsosamma beteenden sker direkt till barnen, familjer samt på kommunnivå. Förskolor och skolor är viktiga miljöer för barn och IDEFICS kommer utifrån ett europeiskt perspektiv lyfta fram de främjande och förebyggande möjligheter som finns där. Utvärderingen av interventionen kommer att leda till evidensbaserade riktlinjer för hälsofrämjande och förebyggande insatser mot övervikt hos barn på individ- och samhällsnivå. 19

20 Christina Ternebrink, tandläkare Sammanfattning föräldrars attityder till barns kost och hälsa Dagens föräldrar har inte tillräcklig kontroll över och kunskap om sina barns kostvanor. Det visar en undersökning som Vårdförbundet, Läkarförbundet och Tandläkarförbundet låtit genomföra november 2006 bland 1000 föräldrar till barn i åldersgrupperna 4-6, 7-10 och år. Drygt 80 procent av föräldrarna vill ha mer information om näringslära och hälsosam mat. Nio av tio föräldrar anser att mat och dryck har stor eller mycket stor betydelse för barnets nuvarande och framtida hälsa. Föräldrarna tror att följderna av en felaktig kost framför allt kan bli övervikt och diabetes, men även skador på tänderna, hjärt och lungsjukdomar och mobbning. Var tredje förälder till barn i åldern år är inte nöjd med den kost barnet får i skolan eller på fritids. Drygt varannan av föräldrarna i denna grupp har vid något tillfälle aktivt försökt påverka barnets miljö; en lika stor andel anser att de inte kan påverka sitt barns kostvanor tillräckligt. Knappt hälften av föräldrarna söker aktivt information och kunskap om vad barnet bör äta och dricka för att ha en god hälsa. De påverkas av ett brett spektrum informationsgivare från familj, vänner och bekanta till förskola, skola, myndigheter och massmedier. Störst påverkan har information från myndigheter och från barnavårdscentralen, BVC, uppger föräldrarna 49 respektive 42 procent säger sig påverkas starkt av dessa. Påverkan från dagstidningar, radio/tv är mindre 18 procent uppger att de påverkas i hög utsträckning av dagstidningar och 27 procent av radio/tv. De som deltagit i undersökningen anser att dagens föräldrar i alltför hög utsträckning låter barnen själva bestämma vad de ska äta och dricka. Hälften av föräldrarna anser att det har stor eller mycket stor betydelse för den ökade konsumtionen av sött att barnen får bestämma, och tre av tio föräldrar anser att det har ganska stor betydelse. Höstens undersökning visar också att det är vanligt att barnen själva får bestämma över sina fickpengar.bland de barn, drygt 60 procent, som har egna fickpengar har bara tre av tio regler för hur mycket pengar de får använda till läsk, godis och andra sötsaker. I de flesta familjer äter barnen vanligtvis kvällsmålet tillsammans med någon vuxen i familjen. Däremot är det inte lika vanligt att man äter frukost tillsammans. I en av tio familjer äter man aldrig eller sällan frukost tillsammans och i tre av tio familjer äter barnet frukost tillsammans med någon vuxen högst några gånger per vecka. En uttalad uppfattning är att kost och fysisk aktivitet är lika viktiga för barnens hälsa. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto högre betydelse tillmäts kosten och fysisk aktivitet. Högutbildade söker också mer information och försöker påverka mer aktivt än de med kortare utbildning. En stor majoritet av föräldrarna, 81 procent vill förbjuda läsk och godis i skolan och lika många vill ha obligatorisk fysisk aktivitet för alla barn i skolan, 70 procent vill ha ökad reglering av reklam för onyttig mat riktad till barn och 57 procent vill få bort sötade drycker och mellanmål i förskolan. Slutsats Föräldrarna har en viktig roll när det gäller att minska övervikt och fetma bland barnen. En slutsats av undersökningen är att det både behövs ett samlat ansvarstagande från samhällets sida och en bred och samordnad information till föräldrar om kost och fysisk aktivitet. 20

21 Bie Holtz, projektledare, Mål i mun Hälsokommunikation det motiverande samtalet som verktyg till framgång Vi startade med att utforska ett gemensamt kunskapsunderlag för hälsobudskapet under de tre utbildningsdagarna vi hade tillsammans. Vi är de etthundratrettio medarbetarna inom folktandvården och barnhälsovården i de femton pilotförsöken inom projekt mål i mun. Vad vi ville nå ut med skulle utgå från vetenskap och erfarenheter från barnhälsovården och tandvården. Vi fokuserade fyra hälsofrämjande positiva tema: Mat och dryck, Familj och fritid, Rörelse och kropp, Mun och tänder. Hur skulle vi sen anta den utmaningen vi alla upplevt i vårt arbete? Hur motiverar vi de vi möter till en hälsosammare livsstil? Hur kan vi stödja människor till förändring på deras egna villkor? Vårt medvetna val föll då på att lära oss att använda den motiverande samtalsmetoden. Kort rådgivning baserad på MI, Motivational Interviewing, blev vårt framgångsrika och självklara verktyg för att nå fram till de människor vi mötte med vårt gemensamma hälsobudskap. De prövade arbetsmodellerna har varit olika och lokalt präglade utifrån behov och resurser. Vi kan nu sammanfatta dessa till en flexibel modell för tidiga insatser i samverkan. Grundmodellen utgår från tre arenor, MVC, BVC och folktandvårdskliniken. Vi utgår från barnets livslinje och pekar ut ett antal möten som visat sig vara hanterbara i praktiken fram till ca 3 års ålder. Vi startar samarbetet utifrån en träff på MVC, där munhälsobudskap vävs in när man pratar om matvanor och livsstil eller där man samordnat budskapet så att bara ett informationsmaterial från tandvården lämnas ut. Sen kan arbetssätten variera lite med möten med föräldrar med barn som är sex månader till två års ålder. Det kan vara individuella träffar eller föräldragrupper, det kan ske på BVC eller tandvårdskliniken. Det viktiga är att rådgivningens kunskapsinnehåll är integrerad och samstämd och att det hälsofrämjande förhållningssättet med det friska i fokus dominerar och att det sker med motiverande samtalmetod. Vi kan sen utvidga arenorna till förskolan och skolan eller ut i lokalsamhällets andra träffpunkter och använda oss av samma metodik i andra rådgivande möten. 21

22 Helene Brembeck, professor, Göteborgs universitet Hamburgare och hälsa går det ihop? Om McDonald s i barnfamiljers vardagsliv McDonald s hamnar ofta i skottgluggen när barn och ohälsa kommer på tal. Hamburgare och pommes frites framstår ofta som själva sinnebilden för felaktiga matvanor. Samtidigt vet vi att svenska barnfamiljer i snitt besöker McDonald s en - två gånger i månaden. Hur går detta ihop med kampen för ett hälsosamt vardagsliv? Etnografiska studier av barnfamiljer på McDonald s-restauranger ger en något modifierad och mindre tröstlös bild. Föräldrarna tar sina barn till McDonald s då och då för att det är praktiskt, snabbt och bekvämt. Även små barn som hojtar, kladdar och springer runt är välkomna. Föräldrarna vet att Helene Brembeck. barnen gillar maten, äter upp den och blir mätta (och mindre besvärliga i bilen på vägen hem från köpcentrat då restaurangbesöken ofta inträffar). Barnen tycker det är roligt med mat man kan äta själv, att det finns andra barn att titta på, leksaker att plocka med och bollrum att hoppa i (så att föräldrarna får en stunds ro). Besöket uppfattas som ett avbrott i vardagen, en lugn stund för stressade föräldrar, något man kan unna sig själv och sina barn ibland. Man besöker inte restaurangen av hälsoskäl. Samtidigt är både föräldrar och barn medvetna om hälsoaspekter. De gröna alternativen, sallader och Happy Meal enligt tallriksmodellen uppskattas av såväl föräldrar som barn, även om det främst är kvinnor som äter sallader och väljer morötter och mellanmjölk till sina barn. De nyttiga alternativen på menyn nu senast bönsallad är också ett exempel på företagets lyhördhet för trender i samhället och konsumentönskemål. Man är rädda att förlora kunder om man inte anpassar sig. McDonald s kommer aldrig att bli något hälsotempel, men ju mer hälsosamma alternativ barn möter i sin vardag och att hälsosamma alternativ dyker upp också på snabbmatsrestaurangen, desto mer underlättas hälsosamma val. De gröna menyerna på McDonald s är också en påminnelse om att matkonsumtion är en del av samhället i sin helhet, inte bara något som hör hemmet och skolan till. Barn möter mat och budskap om mat på många platser i sin vardag. Här finns en mängd aktörer och också små förändringar kan göra nytta. Föredraget bygger på boken Hem till McDonald s av Helene Brembeck (Carlssons 2007) 22

23 Jan Bertoft, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter, Thomas Svaton, vd, Svensk dagligvaruhandel, Liselotte Schäfer Elinder, Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting, Lena Nyberg, Barnombudsmannen, Zakarias Faust och Pedro vincent, Europa Direkt Åmål, Solveir Ramallo och angelica svahn från Göteborgs Ungdomsfullmäktige Panelsamtal vad kan göras? Det blev en timmes samtal som till betydande del kom att kretsa kring det kommersiella tryck unga utsätts för idag. Det budskap som har till uppgift att säga att du inte duger som du är utan först med dessa jeans, denna jacka, denna telefon. Frågan uppstod huruvida vi alla snarare än konsumenter än medborgare. Lena Nyberg vittnade om att hon mer än en gång diskuterat Canada Goose-jackor med sina söner och slagit fast att det är inget klädesplagg, det är en maktsymbol. Vikten av att som vuxen vara en god förebild även i det avseendet. Inte låta sig hetsas med på tåget. Jag har träffat ensamstående mammor som tagit banklån för att kunna ge barnen dyra märkeskläder. Eller skor som är utslitna innan föräldern betalat av dem, säger Lena Nyberg. MVC och BVC når nästan alla nyblivna föräldrar i Sverige. Använd den möjligheten till att tidigt stötta där det behövs insatser. Det krävs tid och mod att se om ens barn är på väg in i anorexi eller övervikt. Vem kan vara rapportör när det börjar gå snett? På en direkt avslutande fråga till panelens deltagare om en enda åtgärd var för att förbättra ungas hälsa blev svaret nästan entydigt; satsa på skolhälsovården. Kompletterat med Lena Nybergs önska om att vuxna ska ändra sin attityd till barn och ungdomar. Lyssna på dem, gör dem delaktiga vilket inte behöver betyda att de bestämmer, säger hon. 23

24 Övriga föreläsare under fredagen STOPP projektet vände trenden Anja Nordenfelt, projektledare, Rikscentrum barnfetma, Karolinska Institutet 24

25 Avslutning av Göran Holmström, politiskt sakkunnig åt Maria Larsson (kd) Barns och ungdomars uppväxtvillkor När det gäller den fysiska hälsan så är vi kanske världens friskaste folk. Världens längsta medellivslängd, lågt antal spädbarnsdödsfall. Vår sjukvård är i världsklass och överlevnaden efter olika sjukdomar är hög. Barns hälsa har förbättrats avsevärt de senaste decennierna. Enligt Ungdomsstyrelsen, och jag vet att Per Nilsson deltog tidigare på konferensen, så är det ungefär 80 % av barnen som har en bra hälsa. Däremot ser vi flera tecken på att den psykiska hälsan försämras. Ett oroväckande stort antal barn och ungdomar uppger att de är stressade, oroliga och nedstämda. Har återkommande psykosomatiska besvär Inte minst unga tjejer. Enligt Socialstyrelsen lider ca tonårsflickor i Sverige av ätstörningar och debutåldern sjunker: 9 och 10-åringar kommer idag till ätstörningskliniker med fullt utvecklad anorexi. Samtidigt Viktig ung och stolts avslutades av Göran Holmström. har antalet barn med övervikt ökat. Och ett stort antal barn växer upp med missbruk i hemmiljön. Antalet flickor som skär sig eller är självdestruktiva har ökat med 40 procent säger Bris. Och nyligen rapportera de Socialstyrelsen att alltfler unga kvinnor försöker ta sitt liv. Den här utvecklingen måste mötas på många områden. Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Regeringsförklaringen betecknar familjen som den grundläggande gemenskapen i samhället. Och därför törs vi hävda att relationen mellan barnet och föräldrarna är den mest centrala aspekten av barns uppväxtvillkor. En god barn- och föräldrarelation ökar möjligheterna till en god hälsa under hela livet. Samhällets stöd till föräldrar idag är bristfälligt och otillräckligt. Det fungerar bra under graviditeten och under barnets första år. MVC och BVC har viktiga uppgifter. Men sedan överges många föräldrar och förväntas klara livets svåraste uppgift på egen hand. Regeringen tänker därför bygga upp ett stöd som kan ge föräldrar tillgång till både kunskap och nätverksbyggande med andra föräldrar. Under barnets hela uppväxt, alltså även för tonåringar. I ambitionen att nå en bättre folkhälsa hoppas vi på bred uppslutning, bra samverkan och kreativt samarbete. Konferensen Viktig, ung och stolt avslutades på fredag eftermiddag med några ord av Karin Engdahl, Ordförande i folkhälsokommittén. Hon påpekade att tvärtemot den bild hon ofta möter är folkhälsa inte det minsta gulligt. Det här är grymt politiska frågor! Hälsa har klass och hälsa har kön. 25

26 Varför anmälde du dig hit? Vad har du fått med dig? viola nilsson, barnskötare på landets nordligaste barnklinik; lapplands barnklinik på Gällivare sjukhus Jag tyckte att programmet lät intressant. Hela konceptet med barns hälsa. Ohälsa. Motiverande samtal. Allt handlar om det vi jobbar med. Vi är två som är här, jag och en sjukgymnast och jag tycker att vi fått kött på benen. Fokus på barns förbättrade livsvillkor. Vi är så kunskapstörstande! harry hermansson, övertandläkare Landstinget i Sörmland har i år börjat med barnpiloter och jag är en sådan på vår arbetsplats. Jag ska alltså bevaka barns bästa och se till att vi inte kör över barnen. Jag tycker att det varit över förväntan bra. Peter Adolfsson var saklig och bra. Per Nilsson från Ungdomsstyrelsen var också bra. Och nationalekonomen var lite av en aha-upplevelse. Det var lite häftigt, lite nytt. Jag tycker också att moderatorn leder det hela på ett bra sätt. Fin logistik och proffsigt intryck. birgitta shäring, Falköping, dietist jobbar med överviktiga barn inom primärvården Det är rätt korta föreläsningspass, alla hinner inte gå så djupt i sitt ämne och en del har jag hört förut. Men det är ändå intressant att få se på ett ämne ur lite olika yrkesgruppers perspektiv. Jag lyssnade på det här om WHO och vad gör Sverige och vad inte. Vi har till exempel ingen handlingsplan och det borde vi ha! Christina Lejonhuvud, dietist, Helsingborg För att få ett samlat grepp om vad som är aktuellt i ämnet.. För att få nya tankar och idéer. Jag har fått dels lite koll på vad som händer ute i landet, dels inspiration att ta med hem. Det har generellt varit intressanta föreläsningar och jag har pratat med en del nya människor. annika franzén, Alarik, Finnspång För att få en ny injektion. Jag jobbar som hälsopedagog 25 procent av min tjänst och ska samarbeta med bland annat folktandvården och jag tyckte att hela programmet såg lockande ut. Vi ska snart gå till vår kommunchef så ekonomin var intressant att höra om. Det är kanske inga nyheter men mycket värt att friska upp. Och det här med helhetssyn, att man måste ha det. Fredrik Johansson, fritidspedagog, Älgen, Göteborg Jag var ute efter tips på hur man kan jobba med unga om hälsa och även få ta del av andras erfarenheter. Kan man visa på sådana tydliga ekonomiska vinster som Ingvar Nilsson gör är det såklart lättare att få tjänstemän och politiker med sig. text: marit larsdotter. foto: svante örnberg

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

2008-07-01. Världsrekord i satsning på folkhälsa! 1. Ilija Batljan

2008-07-01. Världsrekord i satsning på folkhälsa! 1. Ilija Batljan Världsrekord i satsning på folkhälsa! 1 Ilija Batljan Världsrekord i satsning på folkhälsa! 2 Tänk efter före! Investera i folkhälsa Ilija Batljan, PhD Kommunstyrelsens ordförande, Nynäshamn Forskare,

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben

Läs mer

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige

En mer barnvänlig värld. Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige En mer barnvänlig värld Om barnens förbättrade situation i världen och i Sverige Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Forskning och utveckling Kartläggningar och utvärderingar Böcker,

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1

Insamlingsstiftelsen EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation EN FRISK GENERATION 1 Insamlingsstiftelsen En frisk generation Insamlingsstiftelsen En frisk generation startades 2011 som ett gemensamt initiativ av forskare från

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen

Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Framtiden börjar med barnen trygga och jämlika uppväxtvillkor i Västra Götalandsregionen Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Framtiden börjar med barnen... 3 Hälsa

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26 ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf:

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? 2013-06-19 Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete? Thomas Ljung Läkare, docent, vet.handledare JLL, MIUN thomas.ljung@jll.se Ronny Weylandt Chef Folkhälsocentrum, JLL ronny.weylandt@jll.se

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi

Läs mer

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011.

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Miljömålsdagarna, Västerås, 3-4 maj 2011. Villkor för framgång i arbetet för hållbar utveckling Kronisk stress och dåligt hanterad stress

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Förebyggande arbete med kostråd och fysisk aktivitet Viktnedgång med hjälp av KBT

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008

Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer