Utredning. Förutsättningar och konsekvenser om införande av lagen om valfrihetssystem LOV i hemtjänsten. Mörbylånga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredning. Förutsättningar och konsekvenser om införande av lagen om valfrihetssystem LOV i hemtjänsten. Mörbylånga 2011-06-29"

Transkript

1 Utredning Förutsättningar och konsekvenser om införande av lagen om valfrihetssystem LOV i hemtjänsten Mörbylånga

2 Förord Under sju månader, december 2010 juni 2011 har jag haft ansvaret och nöjet att utreda förutsättningar och konsekvenser samt ta fram beslutsunderlag till ett eventuellt införande av kundval enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) i. Arbetet att sammanställa data och fakta till ett beslutsunderlag för kommunstyrelsen har varit lärorikt och stimulerande. Det har innefattat intervjuer och workshops med nyckelpersoner. Olika marknadsundersökningar har genomförts, för att ta reda på vilket intresse det finns bland kommunmedborgare om att ha fler utförare (av tjänster) att välja emellan. Även företag i näringslivet har blivit tillfrågade om intresse finns att om möjligt utföra service- och omvårdnadstjänster enligt socialtjänstlagen som ett alternativ till den kommunala hemtjänsten. Jag har fått möjlighet att arbeta med och lära känna personalen i M-verksamheten, Vård & Omsorg. Jag har också haft mycket kontakter med övrig/annan personal i Mörbylånga kommun samt externa kontakter med både kommuner runtom i landet samt företag i det lokala/regionala näringslivet. Utredningsarbetet har skett i projektform med Mörbylånga kommun som uppdragsgivare. Jag vill tacka all personal i verksamheten Vård & Omsorg på Mörbylånga Kommun för att jag under dessa månader haft möjlighet att lära känna deras verksamhet. Det har varit ett lärorikt och intressant projekt som nu är i hamn. Jag har under projekttiden fått positiv respons på mina frågor och funderingar kring verksamheten. Ett speciellt tack till Catarina Petersson, Ylwa Nilsson och Anita Rosell som har lång erfarenhet och stor kunskap om äldreomsorgen och som vid ett flertal tillfällen, både via telefon och personliga möten, ställt upp med sin tid. Projektledare Mörbylånga

3 Sammanfattning Från och med den 1 januari 2009 finns möjligheten att med stöd av lagen om valfrihetssystem, LOV, (2008:962) skapa bra förutsättningar för att införa valfrihetssystem. LOV får tillämpas av de kommuner som önskar det och den avser bl a tjänster inom äldreomsorgen. I ett valfrihetssystem är det medborgarens behov och önskemål som sätts i fokus och blir själva utgångspunkten för verksamheten. Från och med den 1 januari 2011 tillämpar en ny organisation med delvis nya arbetsformer för sitt arbete i hela kommunen. Det politiska arbetet ska kännetecknas av helhetssyn, samverkan och samordning samt ha fokus på våra medborgares krav. Andra ledord är ärlighet, lojalitet, integritet och tydlighet. Arbetet ska kännetecknas av: en ständigt pågående dialog med medborgarna god lyhördhet för omvärldsförändringar korta handläggningstider och snabba beslut Så i linje med kommunens visioner, strategier och mål har en undersökning genomförs om intresse finns bland våra medborgare i Mörbylånga Kommun att ha fler utförare att välja emellan för utförande av service- och omvårdnadstjänster inom ordinära boenden (hemtjänsten). En inventering av befintliga externa utförare med möjlighet att utföra serviceoch omvårdnadstjänster enligt socialtjänstlagen vid sidan av den kommunala hemtjänsten, har gjorts. Utredningen har också undersökt intresse för att starta eget företag hos medarbetare i Mörbylånga Kommun. Med en fullständig svarsfrekvens på 52 % av genomförd marknadsundersökning, visar resultatet att det finns ett stort intresse och välvilja för att välja utförare av hemtjänst bland våra kommunmedborgare. Var tredje person av dem som har besvarat förfrågan har i dag hemtjänst och kan tänka sig att välja annan/alternativ utförare av hemtjänst Av de respondenter som i dag inte har hemtjänst kan 65 procent tänka sig annan/alternativ utförare av hemtjänst. Inventeringen visar att inom och inom en radie av fem mil finns det företag som är intresserade av att erbjuda sina tjänster om ett valfrihetssystem för service- och omvårdnad för hemtjänst införs. Sex företag är intresserade av att utföra både service- och omvårdnadsinsatser, åtta företag är intresserade av att utföra serviceinsatser. Samtliga av de nio företagen som har svarat på vår förfrågan är intresserade av att erbjuda tilläggstjänster som t ex snöskottning, trädgårdsarbete och fönsterputsning etc.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING INLEDNING GENERELLT INOM KOMMUNER I LANDET EKONOMISKA MOTIV IDEOLOGISKA MOTIV BÄTTRE KVALITET VAD ÄR KONKURRENSUTSÄTTNING? UPPDRAGETS SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR SYFTET FOKUSOMRÅDEN AVGRÄNSNINGAR INTRESSENTER TIDPLAN FÖR PROJEKTET OM LOV LAGEN OM VALFRIHETSSYSTEM KUNDVAL LOV EN NY LAG MOTIVEN BAKOM LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNSTEN INNAN LOV VAD INNEBÄR LOV VAD INNEBÄR DE GRUNDLÄGGANDE PRINCIPERNA I LOV SKILLNADER OCH LIKHETER MELLAN LOV OCH LOU KOMMUNENS ROLL I ETT VALFRIHETSSYSTEM ENLIGT LOV INFÖRANDE AV LOV I ANDRA KOMMUNER VAD MÅSTE UPPNÅS INNAN INFÖRANDE AV LOV MODELL FÖR INFÖRANDE AV ETT VALFRIHETSSYSTEM ÅSIKTER OM VALFRIHETSSYSTEM NULÄGESBESKRIVNING INFORMATION OM MÖRBYLÅNGA KOMMUN BEFOLKNINGSPROGNOS MÅNGFALD MÖRBYLÅNGA KOMMUNS HEMTJÄNSTOMRÅDEN HEMTJÄNSTEN EKONOMI NÄRINGSLIV OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER ORGANISATION OCH STYRNING EKONOMI KVALITET OCH UPPFÖLJNING KVALITETSPOLICY & KVALITETSPLAN INFORMATIONSÖVERFÖRING OCH SAMVERKAN HEMTJÄNSTEN VAD BÖR INGÅ I EN LOV-UPPHANDLING? FÖRBEREDELSER OCH STÄLLNINGSTAGANDE VID ETT INFÖRANDE AV LOV SAMMANFATTNING OM VAD SOM KAN FÖRÄNDRAS MED LOV... 48

5 6 MBL UNDERLAG TILL BESLUT MARKNADSUNDERSÖKNING SAMMANFATTNING AV SOCIALSTYRELSENS SLUTRAPPORT OM LOV SAMMANFATTNING AV SKL UTVÄRDERING AV VALFRIHETSSYSTEM I KOMMUNER OCH LANDSTING MED FOKUS PÅ HEMTJÄNSTEN PROJEKTLEDARENS EGNA REFLEKTIONER FÖRSLAG TILL BESLUT KÄLLFÖRTECKNING SKRIFTLIGA KÄLLOR MUNTLIGA KÄLLOR DIGITALA KÄLLOR BILAGOR... 64

6 1 Inledning Det fanns två skäl till att en utredning kring förutsättningarna för ökad valfrihet inom vård, omsorg och socialtjänst inleddes. Det ena var att få klarhet i förhållandet mellan valfrihetsmodeller och upphandlingslagstiftningen. Det andra var för att regeringen har bedömt att fler kommuner borde införa valfrihetssystem då den ansåg att detta stärker individens inflytande över sin vardag. 1.1 Generellt inom kommuner i landet Inom flertalet kommuner i landet har intresset för driftentreprenader och andra alternativa driftsformer ökat successivt. Syftet med driftentreprenad är att verksamhet drivs efter en upphandling i konkurrens av en annan juridisk person på uppdrag av kommunen som också finansierar verksamheten. En av de stora anledningarna är det ekonomiskt pressade läget som i många kommuner innebär ett intensivt förändringsarbete i syfte att renodla, prioritera, utveckla och effektivisera verksamheten. Andra viktiga anledningar är ideologiska motiv, krav på ökad kvalitet och ökat brukarinflytande i verksamheten. 1.2 Ekonomiska motiv Det huvudsakliga motivet för genomgripande förändringar har i de flesta kommuner varit det ekonomiskt pressade läget. Kommunerna har ett stort finansieringsbehov om verksamheten ska kunna bedrivas i oförändrad omfattning och med oförändrad inriktning. Samtidigt visar trenden att en viss ökad efterfrågan av kommunala tjänster kan komma att ökas, främst som en följd av förändringar i generationskartan och befolkningsstrukturen. Mer ekonomiska motiv kan grunda sig på: Konkurrens mellan olika leverantörer leder till effektivisering Upphandling leder till prispress Jämförelser med privata alternativ motiverar och inspirerar till effektivisering av den egna verksamheten ansvariga för verksamheter i kommunens egenregi får inspiration till egna förändringsinitivativ Ökad insikt om den alternativa kostnadsbilden ger kommunledningen argument för att pressa kostnaden för den kommunala verksamheten 1.3 Ideologiska motiv Att lämna ifrån sig verksamhet av kommunala uppgifter till det privata näringslivet kan vara ideologiskt betingat. De ideologiska motiven kan grunda sig på: Att ge medborgaren ett mer direkt inflytande över sin egen situation Att ändra förhållningssätt från myndighetskultur till servicekultur Att skapa alternativa former nischade eller profilerade tjänster som passar olika medborgargrupper (olika språk, olika behov etc). Att de skattemedel som kommunen disponerar över ska användas så effektivt som möjligt. Det ska inte har någon betydelse om verksamheten drivs i kommunal regi eller av privata företag. Sidan 6 av 64

7 1.4 Bättre kvalitet I flera kommuner har motivet för konkurrensutsättning och en övergång till alternativa driftsformer varit att försöka uppnå en bättre kvalitet i verksamheten. En viktig kvalitetsfaktor i detta sammanhang är fokusering på kunden eller omvårdnadstagaren och som ofta förknippas med valfrihetssystemet. I ett förändringsarbete inser allt fler medarbetare i verksamheten vikten av att definiera, kontrollera och mäta kvaliteten.. Inom äldreomsorgen är det vanligt att det inte finns några givna regler för hur kvalitet ska definieras, kontrolleras och mätas. Motiv för bättre kvalitet kan vara: Vikten av att erbjuda tjänster av god kvalitet Vikten av att innehållet motsvarar medborgarnas förväntningar Vikten av att bemöta nästa generations krav på anpassade tjänster Oavsett på vilket sätt den kommunala verksamheten är organiserad kommer kvalitetsfrågorna att vara betydelsefulla. Från och med 1 januari 1998 gäller en ny bestämmelse i socialtjänstlagen om att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. 1.5 Vad är konkurrensutsättning? Konkurrensutsättning är ett sätt för en kommun att systematiskt pröva om ett privat företag eller en förening kan driva en helt eller delvis kommunalt finansierad verksamhet som ett alternativ till drift i egen kommunal regi. Syftet med konkurrensutsättning är att få till ett sätt av optimalt resursutnyttjande avseende kvalitet och kostnad. Sidan 7 av 64

8 2 Uppdragets syfte och avgränsningar Under 2008 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 280 miljoner kronor till Sveriges kommuner för att stimulera ett införande av den nya lagen om valfrihetssystem (LOV), som trädde i kraft 1 januari Syftet med stimulansmedlen är att stödja kommunerna i deras process att utreda förutsättningarna för att införa ett eventuellt valfrihetssystem. Medlen ska dessutom användas till att förbereda en möjlig introduktion av LOV, enligt den förslagna lagstiftningen. (Socialstyrelsen, 2008). Socialstyrelsen har beslutat att tilldela kronor. 2.1 Syftet Syftet med projektet är att använda stimulansbidraget till konkreta insatser dels för att utreda förutsättningarna och konsekvenser om kundval enligt lagen om valfrihetssystemet (LOV) ska införas inom äldreomsorgen enligt socialtjänstlagen, och för att efter politiskt beslut utveckla, tillämpa och införa ett sådant valfrihetssystem. 2.2 Fokusområden För att uppfylla syftet ska följande fokuseringsområde tas i beaktning med ett utgångsläge ur ett medborgarperspektiv; Att göra en nulägesbeskrivning av hur service- och omsorg i ordinärt boende ser ut idag. Den skapar en helhetsbild av kommunen. Kartlägga förutsättningar och konsekvenser som ett eventuellt införande av LOV kan medföra. Att göra en konsekvensanalys om hur LOV kan påverka förvaltningsorganisationen inom service- och omsorg i ordinärt boende. 2.3 Avgränsningar Lagen om valfrihetssystem är ett vidomspännande område med många olika infallsvinklar som kan belysas ur olika perspektiv. Avsikten är därmed att utredningen i detta skede riktar sig på att belysa ett eventuellt införande av LOV utifrån ett kundperspektiv, det vill säga vad vill och tycker kommunmedborgare. Detta för att hindra att utredningen tar stora mått och går ifrån utredningens huvudsakliga inriktning. Undersökning kommer att genomföras till befintliga omvårdnadstagare, kommuninvånare, potentiella privata utförare samt även serviceoch omsorgspersonalen. Utredningen gäller förutsättningar och konsekvenser samt ta fram beslutsunderlag vid ett eventuellt införande av LOV för. Utredningen avgränsas till att utreda service- och omsorgstjänsterna i ordinärt boende enligt socialtjänstlagen SoL. 2.4 Intressenter Medborgare i Pensionärsrådet Medarbetare (enhetschefer, biståndshandläggare och omvårdnadspersonal) Politiker Tjänstemän i förvaltningen Kommunledning Fackliga organisationerna LOV-nätverket (Kommunerna i Mörbylånga, Västervik, Högsby, Mönsterås och Uppvidinge) Sidan 8 av 64

9 2.5 Tidplan för projektet En grov tidplan över hur tiden har fördelats i projektet samt vilka aktiviteter som genomförts. Parallellt har arbetsmöten, nätverksträffar och benchmarking mot andra kommuner gjorts. Dec Jan 2011 Jan 2011 Feb Mars 2011 April Maj 2011 Juni 2011 Juni Juli 2011 Juni Juli 2011 Utforma en funktionell projektplan, start av nulägesbeskrivningen Research i verksamheten Marknadsundersökning förbereds och genomförs samt fortsatt arbete med Nulägesbeskrivningen Sammanställning av marknadsundersökning och utredningen görs Analys av marknadsundersökningen samt framställning av förutsättningar och konsekvenser om ett eventuellt införande av kundval Korrekturläsning och kompletteringar Utredningen klar för presentation till omsorgsutskottet och beslut i kommunfullmäktige Sidan 9 av 64

10 3 Om LOV lagen om valfrihetssystem Olika typer av valfrihetssystem inom äldreomsorgen har funnits i Sverige sedan början av 1990-talet och är alltså långt innan Lagen om valfrihetssystem kom till. Intresset för detta har dock varit begränsat. I december 2008 gjorde SKL (Sveriges kommuner och landsting) en inventering av kommuner som gav möjlighet för omvårdnadstagare att välja mellan privata utförare. Antalet kommuner som gav dess invånare möjlighet att välja utförare av hemtjänstens serviceinsatser var 44 stycken och när det gällde omvårdnadsinsatser var antalet 33 stycken. Detta kan jämföras med de 212 kommuner som nu ansökt om stimulansmedel och därmed visat intresse för att införa valfrihetssystem. 3.1 Kundval Kundval innebär att det för omvårdnadstagare finns fler än en utförare av en tjänst. Kundval innebär att de personer som beviljats hemtjänst får möjlighet att välja utföraren av insatserna. Omvårdnadstagaren kan själv välja mellan kommunens egenregi och de utförare som kommunen har godkänt som externa utförare. Valfrihetssystemet I ett valfrihetssystem är det medborgarens behov och önskemål som sätts i fokus och blir själva utgångspunkten för verksamheten. 3.2 LOV en ny lag Från och med den 1 januari 2009 finns möjligheten att med stöd av lagen om valfrihetssystem, LOV, (2008:962) skapa bra förutsättningar för att införa valfrihetssystem. LOV får tillämpas av de kommuner som önskar det och den avser bl a tjänster inom äldreomsorgen. I ett valfrihetssystem är det medborgarens behov och önskemål som sätts i fokus och blir själva utgångspunkten för verksamheten. 3.3 Motiven bakom LOV I kommittédirektivet till den utredning som resulterade i Lagen om valfrihetssystem har regeringen gett en beskrivning av bakgrunden till initiativet. Där nämns bland annat att individen bör få ökad möjlighet att välja service. Det beskrivs vidare hur detta gör servicen mer lyhörd för omvårdnadstagares behov. Vidare menar regeringen att valmöjlighet bland omvårdnadstagare ger ökad kvalitet och mångfald samt förflyttar makt från politiker till omvårdnadstagare, som både kan välja och välja bort utförare. Ett annat motiv som nämns, rör medarbetare och att även de gynnas av konkurrens. Dels för att detta bidrar till ökat engagemang och nytänkande, dels för att arbetsgivarna tvingas erbjuda goda arbetsförhållanden för att inte förlora sina medarbetare till konkurrenterna. Att konkurrensutsätta offentlig verksamhet sägs ge ökad effektivitet och minskade kostnader på grund av nya lösningar och bättre användning av befintliga resurser. Ytterligare argument är ökad företagsamhet bland kvinnor, då äldreomsorgen till 90 procent utförs av kvinnor. 3.4 Valfrihetssystem innan LOV Valfrihetssystem eller kundvalssystem har förekommit i Sverige sedan i början av 1990-talet. År 1993 uppmärksammade Socialstyrelsen valfrihetssystemet för första gången i en kartläggning av alternativa styr- och driftsformer. Sidan 10 av 64

11 Kundval definieras i kartläggningen som att den biståndsberättigade ges möjlighet att välja vård-/omsorgsgivare genom så kallade servicecheckar och dylikt eller genom att omvårdnadstagaren vid biståndsbeslutet uppmanas att välja mellan ett antal alternativa vård- /omsorgsgivare 1993 tillämpades systemet i fyra kommuner; Täby, Nacka, Danderyd och Vaxholm, samtliga positionerade i Stockholmsområdet. I slutet av 90-talet hade valfrihetssystemet spridit sig söderut i landet till bland annat Lund och Skövde. Gemensamt i samtliga fall var att valfriheten i kommunen rörde hemtjänstinsatser var antalet kommuner som tillämpade någon typ av valfrihetssystem uppe i tio, och omfattade i vissa kommuner även ledsagning och särskild boende. 3.5 Vad innebär LOV Lagen om valfrihetssystem ska vara ett alternativ till lagen om offentlig upphandling, LOU. LOV har syftet att underlätta för kommuner och landsting att ge den enskilde möjligheten att välja utförare inom omsorgen för äldre och funktionsnedsatta personer, stödverksamhet samt hälso- och sjukvården. Det är dock frivilligt för kommunerna att införa valfrihetssystem eller inte, enligt lagen. Det politiska syftet med lagen är dock att: sätta den enskilde i fokus förskjuta makten från politikerna och tjänstemännen till den enskilde öka valfriheten och inflytandet för den enskilde öka antalet utförare och att få större mångfald dem emellan LOV är en ny form av upphandling där den upphandlande myndigheten ingår avtal med flera olika utförare av både offentlig och privat karaktär. Tanken med LOV är att skapa möjligheter för den enskilde att välja utförare som de själva bedömer passa deras behov och önskemål. LOV är en procedurlag, vilket innebär att det inte är en lag som styr eller begränsar hur kommunen utformar sitt valfrihetssystem eller vilka krav som ställs på utförarna. Det som däremot måste följas är EG:s fem gemenskapsrättsliga principer. Proportionalitetsprincipen är den viktigaste att tänka på i ett valfrihetssystem eftersom den ger kommunerna riktlinjer om vilka krav som ska gäller under avtalstiden. Kraven som ställs ska vara rimliga i förhållande till de mål som eftersträvas, samt ska kraven stå i proportion och ha ett naturligt samband till den tjänst som upphandlas. Principen om icke-diskriminering påvisar att det är förbjudet att indirekt eller direkt diskriminera en utförare pga. nationalitet, genus, religion etc. Lokala utförare får inte heller ges företräde. Principen om likabehandling innebär att alla utförare ska behandlas likvärdigt, ges så lika förutsättningar och information som möjlighet vid samma tillfälle. Detta innebär att egenregin inte få behandlas annorlunda än externa utförare. Sidan 11 av 64

12 Principen om transparens/öppenhet handlar om att upphandlingsprocessen kännetecknas av förutsebarhet och öppenhet. Samtliga uppgifter om valfrihetssystemet ska vara offentliga och förfrågningsunderlaget måste annonseras på Kammarkollegiets nationella webbdatabas. Innehållet i förfrågningsunderlaget ska vara klart, tydligt och innehålla samtliga krav på det som ska upphandlas. Utgångspunkten är att ju mer alla vet desto bättre förutsättningar är det att konkurrensen ges på lika villkor. Principen om ömsesidigt erkännande innebär att t ex ett certifikat eller intyg utfärdas av behörig myndighet i ett EU-medlemsland ska godtas i de övriga medlemsländerna. Intyget/certifikatet ska vara bevis på en persons kompetens och kvalifikation inom olika yrkeskategorier såsom läkare, sjuksköterska etc. (SKI, 2009b) 3.6 Vad innebär de grundläggande principerna i LOV Efter att många kommuner upplevde att LOU inte alltid passar för verksamheterna inom omsorgen om äldre och funktionsnedsatta personer tillkom förslaget om LOV. Enligt LOU begränsades de mindre utförarnas möjligheter till att kunna lägga anbud samt även pga. bristande administrativ tillgång och kunskap om upphandlingsförfarande. LOU är inte heller utformad efter den enskildes individuella behov, önskemål eller val. Mot denna bakgrund valde därför många kommuner att auktorisera lämpliga företag att utföra beviljade insatser men detta förfarande hade inte tillräckligt juridiskt stöd. 3.7 Skillnader och likheter mellan LOV och LOU Lagen om valfrihetssystem LOV Lagen om offentlig upphandling LOU EG:s gemenskapsrättsliga principer ska följas EG:s gemenskapsrättsliga principer ska följas Skyldig att annonsera förfrågningsunderlaget på nationell webbdatabas, samt lokalt Annonsering sker lokalt i tidningar och inom EU, nationell webbdatabas sker inte Löpande annonsering i LOV Ej löpande annonsering i LOU Utförares anbudsansökan är offentlig Utförares anbudsansökan ej offentlig Alla utförare som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget ska godkännas En eller flera utförare som uppfyller kraven i förfrågningsunderlaget vinner anbudet Ingen tidsbegränsad anbudstid Tidsbegränsad anbudstid Avtalstid, antingen tidsbegränsad eller Avtalstiden är tidsbegränsad löpande Konkurrens om koncept och kvalitet Konkurrens om koncept, kvalitet och pris Lika ersättningsnivå för alla utförare Det mest fördelaktiga anbudet vinner budgivningen Ett ärende i taget ingen volymgaranti Ett geografiskt område volymgaranti Den enskilde i fokus genom eget val Inget eget val för den enskilde Enskild inte nöjd med utföraren möjlighet att välja annan utförare Enskild inte nöjd med utföraren ingen möjlighet att välja annan utförare Utförare tvingas hålla god kvalitet på sitt arbete för att minska risken att väljas bort av enskild Utförare kan ha lägre kvalitet på sitt arbete eftersom de inte kan väljas bort under avtalstiden av enskild Självsanerande Ej självsanerande Gynnsamt för små företag Gynnsamt för stora företag Flera utförare, chans till större mångfald Inga stora möjligheter till mångfald Sidan 12 av 64

13 3.8 Kommunens roll i ett valfrihetssystem enligt LOV Inom valfrihetssystemet, enligt LOV, har kommunen två olika roller att fylla och ta hänsyn till, den ena är att: - kommunen fortfarande är huvudman och har det yttersta ansvaret, enligt SoL. Kommunen är den part som bestämmer värdet på tjänsten, godkänner utförarna som lägger anbud och sluter avtal med de som uppfyller kraven, samt ansvarar kommunen för att utvärdering och uppföljning genomförs kontinuerligt. Denna roll kombineras med att kommunen som myndighet prövar den enskildes rätt till insatsen som ska upphandlas. Den andra rollen är kommunen: - en bland alla utförare som ska producera insatsen som ska upphandlas och ska då också uppfylla samma krav som de externa utförarna. Detta innebär att den kommunala egenregin också ska konkurrerar om kvalitet. I denna roll ska kommunen även enligt de EG-rättsliga principerna, iaktta konkurrensneutralitet, samtidigt som de agerar som finansiärer för de upphandlade insatserna som utförs. Konkurrensneutraliteten innebär att egenregin inte får ges några för- eller nackdelar, varken direkt eller indirekt. I rollen att upprätthålla konkurrensneutralitet måste därför kommunen skilja på dem som beviljar den enskilde insatsen och sköter valfrihetssystemet, från dem som ska utföra insatsen. 3.9 Införande av LOV i andra kommuner I dagsläget är det 212 kommuner som utreder om LOV, lagen om valfrihetssystemet LOV. 78 kommuner har inte sökt bidrag om LOV 88 kommuner har LOV i drift 69 kommuner har beslutat att införa LOV 27 kommuner har inte beslutat (Mörbylånga och Kalmar) 28 kommuner har beslutat att inte införa LOV Än så länge är det frivilligt för kommunerna att införa LOV. Sedan den 1 januari 2010 är det dock obligatoriskt för landstingen att införa vårdvalssystem i primärvården. Regeringen har klargjort att det under mandatperioden kommer att göras en satsning för att få ännu fler kommuner att införa fritt val inom äldreomsorgen. Senast 2014 bör alla kommuner i landet ha beslutat om valfrihet för den enskilde enligt LOV. Annars bör en regeringen tvingande lagstiftning övervägas. Sidan 13 av 64

14 3.10 Vad måste uppnås innan införande av LOV Fem måsten som LOV sätter upp inför att ett valfrihetssystem kan tas i bruk enligt SKL: Förfrågningsunderlaget ska annonseras i en nationell databas. Man ska meddela leverantören om den blivit godkänd eller inte. Man ska skriva avtal med alla leverantörer som godkänns. Man ska informera medborgarna vilka leverantörer man kan välja mellan. Man ska bestämma en modell för att välja leverantör när en omvårdnadstagare inte kan välja själv Modell för införande av ett valfrihetssystem För att ett valfrihetssystem ska kunna införas måste verksamheten förberedas för detta. Följande trestegsmodell, från SKL, skulle kunna användas som utgångspunkt vid skapandet av ett valfrihetssystem och förberedande av verksamheten: Steg 1 Skapa kundval inom lagen om valfrihetssystem Steg 2 Bestäm villkoren för att bli godkänd och avtalsvillkor Steg 3 Annonsera, godkänn och slut avtal Avslut Nej Steg 1 & 2 Steg 3 Utredning om införande LOV Beslut Ja Skapa förutsättningar Genomförande Marknadsundersökning Nulägesanalys Situationsanalys Dec 2010 Juni 2011 Struktur Organisation Ekonomi Kvalitet IT Personal Information Processkarta Rutiner Mål Nyckeltal Styrkort Sept 2011 Okt 2011 Dec 2012 Jan Åsikter om valfrihetssystem Den nya lagstiftningen LOV har medfört tallösa debatter på lokal, regional och nationell nivå ifall den är att föredra eller inte. Det råder olika meningar om vilka förutsättningar som krävs för ett införande och/eller vilka konsekvenser ett införande kan medföra. Sidan 14 av 64

15 Perspektiv på valfrihet utifrån enskilda i andra kommuner Socialstyrelsen belyste i en rapport från 2004 de enskildas perspektiv på valfrihet och hur deras erfarenheter av att välja utförare ser ut. I rapporten deltog sammanlagt 38 enskilda i Stockholms stad och Nacka kommun, varav majoriteten var positiv till att välja utförare samt var nöjda med den hjälp och det stöd de fick. Under rapporterns gång framkom information att de enskilda upplevde att valet var svårt, vilket ledde till att inte alla som deltog i rapporten gjorde något aktivt val av utförare. Det framkom även olika orsaker till varför de enskilda inte hade gjort något val, i dessa fall gjordes valet av anhörig eller av biståndshandläggaren. En annan orsak till att val inte gjordes berodde på att den enskilda upplevde att de inte fått tillräckligt med information eller vägledning av handläggaren för att faktiskt kunna göra ett aktivt val. I dagsläget visar de studier som genomfört gällande enskildas perspektiv på valfrihet, att majoriteten av de enskilda är positivt inställda till att välja och byta utförare. Samtidigt upplever de enskilda det som en självklarhet att ha möjlighet att välja fritt. Det finns vissa faktorer som är viktiga och som påverkar de enskildas val och dessa är: Bemötande från utförarnas sida Personalkontinuitet Flexibilitet När det gäller utförandet av insatser det vill säga vad, hur och när insatser ska utföras. Ytterligare erfarenheter som framkommit handlar om att de enskilda bland annat: Har svårt att ta till sig information om utförarna Har svårt att bedöma vad som skiljer utförarna åt Ta till sig information beroende på hur deras hälsa och situationen ser ut Gör aktiva val i procent av fallen (dvs väljer privat eller kommunal utförare) Främst väljer externa utförare om de är nya omvårdnadstagare Väljer externa utförare ju längre kundval har funnits till Har färre valmöjligheter ju längre ut på landsbygden de bor Byter utförare i cirka 10 procent av fallen, de flesta som byter gör det pga att de är missnöjda med kvaliteten på de utförda insatserna Väljer utförare efter rekommendationer och geografisk närhet Valfrihet inom äldreomsorgen innebär att den enskilde enligt Socialstyrelsen (2008) får ökade möjligheter att påverka hur de beviljade insatserna ska utföras. Den enskilde kan dessutom få tjänster utförda utöver de insatser som ingår i beslutet, mot en viss ersättning som betalas från den enskilde. Enligt konkurrensverket kan utförarna i ett valfrihetssystem stärka kvaliteten på insatserna genom att tillmötesgå de enskildas önskemål och inflytande över insatserna. I rapporter och studier som genomförts om valfrihet har det framkommit att enskilda inte alltid har fått den utförare de valt. Detta pga. utföraren uppnått sitt kapacitetstak och inte kunnat ta emot fler enskilda. Enskilda har även undrat hur de ska kunna veta om de valt rätt eller gjort det bästa valet. Rapporterna och studierna visar dock att det emellertid ändå är viktigare för det enskilda att kunna påverka innehållet i hjälpen än att kunna välja utförare. Sidan 15 av 64

16 PRO Pensionärernas Riksorganisations nationellt perspektiv på valfrihetssystem PRO erhöll Frittvalutredningen (SOU 2008:15) av Socialdepartementet för remissyttrande. PRO är positiv till den grundläggande tanken bakom förslaget till en lag om valfrihetssystem. Möjligheter för att omvårdnadstagare att få välja utförare kan gynna utvecklingen av en äldreomsorg som är med individuellt anpassad och som utgår från den enskildes behov. Samtidigt framhåller PRO att ett valfrihetssystem inte automatiskt leder till högre kvalitet och en mångfald om innehåll och utformning av äldreomsorgens insatser eller verksamheten vid vårdcentraler. De ser snarare att risken är stor att utförarna i ett sådant system i första hand inriktar sig mot att få så många omvårdnadstagare som möjligt och anpassar sig efter detta, eftersom det är mest lönsamt. Det skulle innebära att det blir olika utförare med endast små skillnader när det gäller de erbjudna insatser. Omvårdnadstagare med mer ovanliga behov som kräver särskilda omsorgsinsatser vad gäller t ex personalens kompetens eller omvårdnadstagare som bor i glesbygd, riskerar att inte märka så mycket av valfriheten. PRO menar att det i vissa delar i betänkandet finns en naiv tro på vad man kan uppnå med ett valfrihetssystem. För att åstadkomma mångfald krävs också en politisk styrning av utförarnas verksamhet. I sitt remissvar begränsar de sig till principiellt viktiga områden. Som framgår ovan är de i grunden positiva till en lag om valfrihet som alternativ till lagen om offentlig upphandling. Den sistnämnda är behäftad med stora nackdelar, som drabbar både kommun och utförare. LOU har bidragit till att små utförare konkurrerats ut genom en omständlig upphandlingsprocedur som gynnat stora utförare. En lokal utförare som förlorar en upphandling saknar ofta andra alternativ och riskerar därmed att få lägga ner sin verksamhet, till skillnad från stora rikstäckande företag. PRO ställer sig bakom en lagstiftning som gynnar mångfald och valfrihet inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Det finns dock stora brister som de ser i lagförslaget som måste rättas till innan det kan förverkligas. Invändningar riktas mot följande områden: Etablering av verksamheter måste kunna styras på ett bättre sätt än vad som föreslås Annonseringen skall inte behöva vara löpande, utan utgå från de omständigheter som gäller för varje kommun och landsting Den enskilde skall alltid kunna välja kommunen som utförare inom äldreomsorgen Oklarheter om principen om proportionalitet i samband med kvalitetskrav Mer utrymme skulle ha ägnats åt omvårdnadstagarens valmöjligheter i vardagen, som är grunden för en verklig valfrihet Meddelarfriheten måste kunna garanteras Det offentliga måste också kunna erbjuda tilläggstjänster Sidan 16 av 64

17 Fackförbundet Kommunals nationella perspektiv på valfrihetssystemet Kommunal erhöll Frittvalutredningen (SOU 2008:15) av Socialdepartementet för remissyttrande. Fackförbundets yttrande stödjer i huvudsak förslaget enligt SOU 2008:15, men förbundet anser dock att de lagmässiga reformerna borde kunna rymmas och utvecklas inom ramen för LOU. Även om Kommunal i huvudsak delar de förslag som SOU (2008:15) presenterar anser förbundet ändå att kravet på kollektivavtal och goda arbetsvillkor ska garanteras i de kontrakt som skrivs med externa utförare. Kommunal anser även att förslagen i Frittvalutredningen överensstämmer med det kommunala självstyret, dvs att den kommunala demokratin, valfriheten och mångfalden säkras. Enligt Kommunal är det även en rimlig demokratisk princip att kommunerna själva får besluta om sina angelägenheter och formerna för dessa. Ska dock verksamhet konkurrensutsättas, upphandlas och överlåtas till externa utförare måste de EG rättsliga grundprinciperna följas. Genom förslaget enligt SOU (2008:15) säkras alla ingående aktörers intressen på ett bättre sätt än de gör för närvarande. Kommunal anser även att om verksamhet handlas upp eller inte, utgår förbundet från att de anställda och den fackliga organisationen i berörda delar har ett gott medbestämmande och inflytande. Detta eftersom de anställdas legitima intressen på ett bättre sätt säkras och då även verksamhetens kvalitet Fackförbundet Akademikerförbundet SSR s nationella perspektiv på valfrihetssystemet Akademikerförbundet SSR erhöll Frittvalutredningen (SOU 2008:15) av Socialdepartementet för remissyttrande. Akademikerförbundet SSR rekommenderar förslaget förutom tidigare framförda uppfattningar om att det är en verksamhets kvalitet som är huvudsaken, inte driftsformen. Det är förbundets uppfattning att en mångfald av utförare inom vård och omsorgssektorn kan bidra till ökad kvalitet. Därigenom får medborgarna ökade möjligheter att hitta de tjänster och den omsorg som passar just dem Vårdförbundets nationella perspektiv på valfrihetssystemet Vårdförbundet erhöll Frittvalutredningen (SOU 2008:15) av Socialdepartementet för remissyttrande. Vårdförbundet tillstyrker i huvudsak utredningens förslag. Vårdförbundet anser att vård och omsorg ska vara demokratiskt styrd, solidariskt finansierad och ges efter behov. Alla ska ha lite rätt till god vård och omsorg, oavsett privatekonomi. Vården och omsorgen ska vara trygg och säker oavsett vilken vårdgivare eller utförare medborgaren väljer att vända sig till. Vården och omsorgen ska bedrivas med hög kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Alla vårdgivare och utförare offentliga och privata ska verka under samma villkor om de vill medverka i den offentligt finansierade vården och omsorgen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) nationella perspektiv på valfrihetssystemet FSA nationellt valde att inte lämna något remissvar då de inte hade någon ytterligare att tillägga mer än att de ställer sig positiva till införandet av valfrihetssystem då det ligger i linje med deras värderingar, enligt Agneta Thoor FSA i Stockholm. Sidan 17 av 64

18 SKTF s nationella perspektiv på valfrihetssystemet SKTF erhöll Frittvalutredningen (SOU 2008:15) av Socialdepartementet för remissyttrande. SKTF ställer sig bakom grundprinciperna i förslaget kring valfrihetssystem inom vård och omsorg (LOV att välja lagen om valfrihetssystem SOU 2008:15). Lagen kommer att öppna upp för en mångfald av utförare inom det sociala området. I detta förslag anges tre möjligheter för en myndighet att bedriva verksamhet: Driva verksamheten i egen regi Sluta avtal med externa leverantörer om utförande av tjänster efter en upphandling enligt LOU Sluta avtal med externa leverantörer enligt LOV Förslaget ger därmed en möjlighet att anlita utförare utan att tillämpa upphandlingslagstiftningen och här kan de idéburna organisationerna få en roll. Det är viktigt att organisationerna tillsammans med sitt engagemang också ser sin roll som arbetsgivare därför är SKTF angelägen om att säkerställa personalens villkor. SKTF menar att det måste gå att ställa sociala krav, t ex krav på kollektivavtal, på organisationer i deras roll som utförare Ledarna s nationella perspektiv på valfrihetssystemet Ledarna erhöll Frittvalutredningen (SOU 2008:15) av Socialdepartementet för remissyttrande men har inte haft något att tillägga mer än att de är positiva till lagförslaget Sveriges kommuner och landsting s (SKL) perspektiv på valfrihetssystemet SKL tillstyrker förslaget till att en lag om valfrihetssystem införs. Det är välkommet med en ny lagstiftning som kan underlätta för de kommuner och landsting som vill införa valfrihetssystem inom de områden som förslaget omfattar. Den främsta anledningen till att kommuner och landsting vill införa valfrihetssystem är att de vill ge medborgarna valfrihet, förbättra kvaliteten och effektiviteten i vården och omsorgen genom att underlätta för den enskilde att påverka innehållet samt att underlätta för nya utförare/entreprenörer att etablera sig. SKL anser att LOV ger den enskilde medborgaren förutsättningar för en ökad valfrihet samt möjligheter för en mer individanpassad kvalitet. SKL anser att LOV ger nya förutsättningar för entreprenörer att etablera sig SKL stödjer förslaget att det är kommunerna och landstingen som själva avgör om LOV ska tillämpas och i så fall för vilka tjänster SKL tillstyrker förslaget att det är kommunerna och landstingen som fastställer de krav på kvalitet som utförare måste uppfylla för att avtal ska tecknas likaså att det är berörd kommun eller landsting som beslutar om den ekonomiska ersättningen. SKL anser att det är rimligt att det i förfrågningsunderlaget bör finnas en beskrivning av tjänsten, kontaktuppgifter, regler för uppföljning och kontroll samt övriga kontraktsvillkor. SKL anser att det är viktigt att respektive kommun eller landsting avgör hur informationen och kommunikationen ska utformas. Sidan 18 av 64

19 SKL vill betona de grundläggande i att kommuner och landsting själva beslutar om hur verksamheterna ska organiseras; i egen regi, upphandling enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, enligt LOV eller att befintliga lagar kan användas samtidigt. SKL vill även i detta sammanhang påtala behovet av att se över de bestämmelser i LOU som rör upphandling av vård och omsorg, så att dessa underlättar arbetet med att göra upphandlingar inom dessa områden Åsikter om införande av kundval enligt lagen om valfrihetssystem på lokal nivå Löpande information om LOV och projektet har getts till lokala fackliga organisationer och intressegrupper. Deras synpunkter finner du nedan Ledarna s lokala perspektiv på valfrihetssystemet Ledarnas lokala ombud, Ros-Marie Gottfridsson, har fått information om projektet och om LOV. Hon har inte några uppfattningar av LOV som avviker från organisationens nationella syn, mer än att hon påpekar att vid ett eventuellt införande av kundval enligt LOV är det ett större krav på kvaliteten som är det viktigaste för att verksamheten ska fungera. Hon anser att ett eventuellt införande av LOV är en betydelsefull handling till en utveckling av verksamheten inom kommunen som ger nya möjligheter för både medborgare och medarbetare SSR s lokala perspektiv på valfrihetssystemet SSR s lokala ombud Viktoria Dimond, har fått information om projektet och om LOV. Hon har inte några uppfattningar av LOV som avviker från organisationens nationella syn med reservation till att det enbart berör hemtjänsten. Hon kommenterar också att kvalitetssäkring är en viktig del. Hon anser att ett införande av LOV ligger rätt i tiden för att möta framtidens krav Vårdförbundets lokala perspektiv på valfrihetssystemet Vårdförbundets lokala ombud Lena Olsson, har informerats om projektet och om LOV. Hon har inte några avvikande uppfattningar om LOV som avviker från den nationella organisationens syn. Hon tror att ett införande av LOV kan påverka organisationen positivt Kommunals lokala perspektiv på valfrihetssystemet Kommunals lokala ombud Birgitta Roskvist har delegerat vidare frågan till Lena Sjögren som har fått information om LOV. Hennes uppfattning avviker inte från kommunals nationella organisation, men hon poängterar att arbetsmiljön och arbetsvillkor måste säkerställas vid ett eventuellt införande SKFTs lokala perspektiv på valfrihetssystemet SKTF lokala ombud Åsa Christiansson, har informerats om projektet och om LOV. Hon har inte någon avvikande uppfattning om LOV som avviker från den nationella organisationens syn. Hon tror att ett införande av LOV kan påverka organisationen positivt. Sidan 19 av 64

20 4 Nulägesbeskrivning 4.1 Information om har invånare (31 december 2010) Landytan är 669 kvadratkilometer. Befolkningstäthet: 21 personer/kvm 70 procent av jobben finns inom servicesektorn Färjestaden och Mörbylånga är de två största tätorterna. Grönhögen och Saxnäs anses vara två högklassiga golfbanor. Ottenby och Beijershamn är kända för sitt rika fågelliv. Öland är ett av Sveriges mest solsäkra landskap och kallas ofta Solens och vindarnas ö. Långe Jan på södra udden är Sveriges högsta fyr. Södra Ölands odlingslandskap är ett av UNESCO:s världsarv. 4.2 Befolkningsprognos I befolkningsprognosen för kan utläsas att gruppen personer i åldern år förväntas öka från 3173 personer till 3928 personer under en period av åtta år 1 och utgör en ökning på ca 23,8 %. Antalet personer 2010 i åldersgruppen år var ca 23 % av den totala folkmängden på personer. Den prognostiserade folkmängden år 2018 beräknas vara personer vilket skulle innebära att antalet personer i åldersgruppen år ökar till ca 27,2 % av den totala folkmängden i. Enligt uppgifter från SCB 2 ligger riksgenomsnittet av andelen personer i åldersgruppen år på ca 18,6 % av befolkningen 2010 och man räknar med att andelen personer i åldersgruppen år ökar till ca 21,5% under de kommande 15 åren. Folkmängd efter ålder enligt befolkningsprognos Ålder / År Totalt Förändring mellan Förändringar antal Förändringar % 2,91% 3,72% 2,88% 3,71% 3,58% 2,82% 2,35% 2,45% 1,81% 1,45% Ack förändring Ack förändring % 2,91% 6,52% 9,21% 12,58% 15,71% 18,09% 20,01% 21,97% 23,38% 24,49% 1 Statisticon AB, Befolkningsprognos SCB Befolkning Riket november 2010 Sidan 20 av 64

21 Den totala ökningen av andelen personer i åldersgruppen år är 5,89 % högre för jämfört med riksgenomsnittet. Erfarenheterna visar att behovet av stöd och omsorg hos medborgarna ökar från ca 75 års ålder. Äldre i åldersintervallet år visar att gruppen är ca 9,8 % av den totala folkmängden på personer i Enligt uppgifter från SCB ligger riksgenomsnittet av andelen personer i åldersgruppen år på ca 8,6 % av befolkningen ligger ca 1,2 % högre än riksgenomsnittet för åldersgruppen. Folkmängd efter ålder enligt befolkningsprognos Ålder / År Totalt Förändring mellan Förändringar antal Förändringar % 1,87% 1,98% 1,16% 2,40% 3,35% 2,20% 2,03% 3,23% 4,65% 4,39% Ack förändring Ack förändring % 1,87% 3,81% 4,92% 7,21% 10,31% 12,29% 14,07% 16,85% 20,71% 24,19% Folkmängd efter ålder år Sidan 21 av 64

22 Folkmängd fördelat per församling och ålder 3 Område år år år år år 90- år Summa Algutsrum Glömminge Hulterstad/Stenåsa Mörbylånga/Kastlösa N Möckleby, Sandby, Gårdby Resmo/Vickleby Sydöland Torslunda Totalt Mångfald har inte någon större inflyttning av medborgare med invandrarbakgrund. Det finns i dagsläget ett fåtal omvårdnadstagare med utländsk bakgrund som får omsorg bland annat via anhörigstöd. 4.4 s hemtjänstområden Hemtjänsten är uppdela i två områden; norr och söder. Fördelningen är: Norr Färjestaden 4 grupper Skogsby 3 grupper Gårdby 2 grupper Söder Degerhamn 3 grupper Mörbylånga 4 grupper 3 SCB BEFAK Befolkningsförändringar kvartal 2011 KF, Sidan 22 av 64

23 Utredning om valfrihetssystem Sidan 23 av 64

24 4.5 Hemtjänsten Organisation och styrning Definition av hemtjänst Stöd i hemmet eller hemtjänst/boendestöd enligt 4 kap 1 SoL, är en hjälp till självhjälp där den omvårdnadstagaren ska ta så aktiv del som möjligt i de dagliga sysslorna. Syftet med hjälpen är att det ska möjliggöra ett kvarboende med förutsättningar till självständighet och trygghet. Stöd i hemmet kan delas upp i uppgifter av servicekaraktär respektive uppgifter av omvårdnadskaraktär Hemtjänstens funktioner och insatser Hemtjänsten består av två enheter: norr och söder. Totalt arbetar ca 90 person (67,5 årsarbetare). Antalet omvårdnadstagare i hemtjänsten är idag 232 personer (juli 2011). Service Serviceuppgifter är exempelvis städning, tvätt, byte av sängkläder, inköp, apoteksärenden, post- och bankärenden, källsortering, måltider etc. Omvårdnad Omvårdnadsuppgifter är exempelvis personlig hygien, klädsel, förflyttning, daglig städ/tvätt/bäddning, tillsyns eller telefonkontakt och promenader. Delegerad Hälso- och sjukvård Många hälso- och sjukvårdsuppgifter, exempelvis läkemedelshantering, sårbehandling, rehabilitering m.m. delegeras till hemtjänstens personal och utförs i samband med övriga omvårdnadsuppgifter Yrkes- och kundroller Medborgarperspektiv Omvårdnadstagare (omvårdnadstagare) Anhörig Annan närstående person Organisationsperspektiv Enhetschef Biståndshandläggare Undersköterskor Vårdbiträden Planerare MAS Ekonomi IT Sidan 24 av 64

25 Geografiskt område Hemtjänsten är uppdela i två områden; norr och söder. Fördelningen är: Norr Färjestaden 4 grupper Skogsby 3 grupper Gårdby 2 grupper Söder Degerhamn 3 grupper Mörbylånga 4 grupper Hemtjänstens mål I varje biståndsbeslut finns en individuell målsättning. Ofta handlar den i omsorgen om självständighet, medbestämmande och trygghet. Vid omprövning av biståndsbeslutet följer handläggaren upp om insatserna har fungerat och om målen uppfyllts. Insatserna med målsättning och HUR-beskrivning skrivs av vårdpersonalen i en genomförandeplan som följs upp av enheten. Till detta kommer omvårdnadstagarenkäter där upplevelse av kvaliteten framkommer och där målsättningen är att omvårdnadstagaren ska känna att vården är kvalitativt bra Måluppfyllelse Uppföljning av mål för omvårdnadstagaren görs genom utvärdering av genomförandeplanen Organisationsstruktur Ytterst ansvarig för verksamheten är Ann Willsund, verksamhetschef för M-verksamheten. Hemtjänsten består av två områden: Norr, vik enhetschef Malin Henriksson (ordinarie enhetschef Madeleine Harrysson) Söder, enhetschef Lillemor Eklund Biståndshandläggare: Yvonne Ericsson Siv Bondesson Både enhetscheferna och biståndshandläggarna är direkt underställda verksamhetschefen Lagkrav på verksamheten Hemtjänsten som bedrivs av kommunerna regleras i flera lagrum, bl a av Socialtjänstlagen (SoL) men även lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt hälso- och sjukvårdslagen. Det är kommunernas ansvar att följa dessa lagar och ge omvårdnadstagarna den vård de har rätt till efter ett biståndsbeslut. I övrigt ska hemtjänstens verksamhet utföras inom ramen för den kommunala kompetensen Ersättning inom egna organisationen Kommunens bruttokostnad för hemvården uppgick 2010 till kronor. Kostnad för beviljad timme var 352 kronor och budget var 332 kronor per timme jan-jun Budget kronor/tim Bruttokostnad Utförd timme Beläggningsgrad 74 % 74 % 74 % 67 % Sidan 25 av 64

26 Volymer års värden Norr & Söder Serviceinsatser Kategori jan-juni Personer med beslut Norr & Söder Omvårdnadsinsatser Kategori jan-juni Personer med beslut Norr & Söder Larminsatser Kategori jan-juni Personer med beslut Totalt Norr & Söder Kategori jan-juni Totalt antal brukare I dagsläget finns inte statistik att tillgå för: Antal genomförda timmar Antal insatser Fördelning norra respektive södra området Hur beviljas hemtjänst? Så här går det till, steg för steg, att ansöka om ett bistånd inom äldreomsorgen. 1. Kontakt tas Den enskilde eller en anhörig tar kontakt med en biståndshandläggare i Mörbylånga kommun. Alternativt skickas en ansökningsblankett till biståndshandläggaren som tar kontakt. Ibland sker den första kontakten i samband med vårdplanering på sjukhus, se nedan under punkt Information Biståndshandläggaren ger information om olika hjälpinsatser och tar reda på vilken hjälp den sökande önskar. 3. Ansökan Den enskilde eller god man avgör om man vill ansöka om hjälp och vilken hjälpinsats man ansöker om. Ansökan kan göras skriftligt eller muntligt. 4. Utredning För att utreda behovet av hjälp gör biståndshandläggaren ett hembesök. I samband med sjukhusvård kan en sjuksköterska ta kontakt med biståndshandläggaren. Det sker om den enskilde har behov av nya eller ändrade insatser efter sjukhusvistelsen. Vanligen sker i så fall en vårdplanering på sjukhuset. Vårdplanering innebär kontakter och ofta ett möte mellan den enskilde, eventuellt anhörig, samt biståndshandläggare och sjukvårdspersonal. Sidan 26 av 64

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten BRUKARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som brukare väljer utförare inom hemtjänsten 1 VALET ÄR DITT! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten enligt Lagen

Läs mer

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Förfrågningsunderlag Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Bilagor: a) Avtal m avtalsbilagor 1-4 b) Blankett Ansökan om tillstånd att utföra servicetjänster c) Blankett Intyg d) Blankett

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen SIDAN 1 Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen Kundval- /valfrihetssystem Hemtjänst 1 januari 2002 Ledsagning och avlösning 1 januari 2002 Vård- och omsorgsboende 1

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30 Medborgarmöte - att kunna välja utförare av hemtjänst Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30 Närvarande Värdar (vårdutskottet) Per Mattsson (M), ordförande i vårdutskottet

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK Regeringsbeslut 111:38 REGERINGEN Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN VLK Ink : 2008-04- 2 1 2008-04-10 S2008/3609/ST Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM (delvis) Doss Hand. Dnr Uppdrag att fördela stimulansbidrag

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR. Godkända leverantörer i Kungälvs kommun

HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR. Godkända leverantörer i Kungälvs kommun HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR Godkända leverantörer i Kungälvs kommun Möjlighet att välja leverantör inom hemtjänsten Kungälvs kommun har ett valfrihetssystem inom hemtjänsten. Det innebär

Läs mer

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707

Hemtjänst i. Strängnäs kommun. Dnr SN/2015:251-707 Hemtjänst i Strängnäs kommun Dnr SN/2015:251-707 Förord I den här broschyren har vi samlat information för dig som vill veta mer om hemtjänst i Strängnäs kommun. Vi beskriver hur en ansökan om hemtjänst

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern. Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Karlskrona kommunkoncern Antagen av Kommunfullmäktige den 21 mars 2013 39 2(5) Inledning Karlskrona kommunkoncern (nedan kallad kommunen) köper varor, tjänster och entreprenader

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

LOV och LOU vad är det egentligen som skiljer dem åt? Förbundsjurist Eva Sveman eva.sveman@skl.se 08-452 7654

LOV och LOU vad är det egentligen som skiljer dem åt? Förbundsjurist Eva Sveman eva.sveman@skl.se 08-452 7654 LOV och LOU vad är det egentligen som skiljer dem åt? Förbundsjurist Eva Sveman eva.sveman@skl.se 08-452 7654 1 Förutsättningar för kommuner och landsting som vill köpa vård- och omsorgstjänster av privata

Läs mer

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström Eget val hemtjänsten Information utgiven i september 2009 Fotograf Matz Arnström i Karlskrona INNEHÅLLSFÖRTECKNING Eget val i hemtjänsten Sid 3-5 Vad ingår i de olika alternativen? Sid 6 Valbara hemtjänstalternativ

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård

Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård 2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst

Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst Vem har möjlighet att välja utförare? Du som är beviljad hemtjänst omfattas av det egna valet av utförare. Vad innebär

Läs mer

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen 1(5) Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen Ärendet Mot bakgrund av socialnämndens förslag till beslut om införande av lag om valfrihetssystem (LOV)

Läs mer

PROJEKTPLAN 2009-05-05

PROJEKTPLAN 2009-05-05 PROJEKTPLAN 2009-05-05 Projekt: Utredning och införande av valfrihetssystem i hemtjänsten enligt LOV samt slutrapport och uppföljning i juni 2011. Uppdragsgivare: Socialchefen i Mellerud. Bakgrund: I september

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun

Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun 2012-10-19 Sidan 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Riktlinjer för upphandlingar och inköp i Härnösands kommun Förutsättningar Härnösands kommun (kommunen) bedriver en verksamhet vars tyngdpunkt ligger

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Hemtjänst i Ljungby kommun

Hemtjänst i Ljungby kommun Hemtjänst i Ljungby kommun Information Hemtjänst i Ljungby kommun Människors förutsättningar förändras när vi blir äldre. För att du ska kunna bo kvar i det egna hemmet med en väl fungerande vardag stöttar

Läs mer

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14. Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14. Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14 Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg Utbildning varför? Regeringsuppdrag. Stärka upphandlingskompetensen. Öka samarbetet inom och mellan

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

DEL I. Förfrågningsunderlag. LEKRÄTT - Valfrihetssystemet enligt LOV. För leverans av hemtjänst i kommunerna Leksand och Rättvik

DEL I. Förfrågningsunderlag. LEKRÄTT - Valfrihetssystemet enligt LOV. För leverans av hemtjänst i kommunerna Leksand och Rättvik I nbjudan & administrativa föresk rif ter För leverans av hemtjänst i kommunerna Leksand och Rättvik DEL I Förfrågningsunderlag VÅRD & OMSORG - SOCIALFÖRVALTNINGEN Leksands kommun Rättviks kommun - Valfrihetssystemet

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

Författningssamling. Styrande dokument. Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson

Författningssamling. Styrande dokument. Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson Antagen 2008-02-05 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2008-05-28 Senast reviderad av: Martin Fransson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: Anvisningar vid konkurrensutsättning i Växjö kommun Antaget av kommunstyrelsen

Läs mer

Projekt - Anpassningsstöd, delrapport

Projekt - Anpassningsstöd, delrapport 2013-02-04 AN-2013/73.739 1 (6) HANDLÄGGARE Eva Lindqvist 08-535 37888 Eva.lindqvist.2@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Projekt - Anpassningsstöd, delrapport Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

PROTOKOLL 1 (20) Fört vid sammanträde med Kommunala Pensionärsrådet Kommunhuset, stora sammanträdesrummet 7 november 2012, klockan 09.00 11.

PROTOKOLL 1 (20) Fört vid sammanträde med Kommunala Pensionärsrådet Kommunhuset, stora sammanträdesrummet 7 november 2012, klockan 09.00 11. PROTOKOLL 1 (20) Fört vid sammanträde med Kommunala Pensionärsrådet Plats och tid: Närvarande: Kommunhuset, stora sammanträdesrummet 7 november 2012, klockan 09.00 11.30 Sven-Åke Svensson (KD), ordförande

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

2012-02-03 Rev 2012-08-22 BT- Riktlinjer för konkurrensprövning av kommunal verksamhet i Hammarö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-02, 78

2012-02-03 Rev 2012-08-22 BT- Riktlinjer för konkurrensprövning av kommunal verksamhet i Hammarö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-02, 78 Rev 2012-08-22 BT- Konkurrensutsättningsprogram Riktlinjer för konkurrensprövning av kommunal verksamhet i Hammarö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-02, 78 Rev 2012-08-22 BT- INNEHÅLLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Att ha vården som kund

Att ha vården som kund Att ha vården som kund -upphandling och förfrågningsunderlag - när blir det affär? Kristina Malm Janson Vårdförbundet Margret Olsson Affärsverkstan Bakgrund Marknadens utveckling Privat vård ökar SLL handlar

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

LOV-utredningen. ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2)

LOV-utredningen. ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2) LOV-utredningen ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2) LOV-utredningen Utredningen tillsattes i september 2012, betänkande i januari 2014 Särskild utredare Greger Bengtsson Experter

Läs mer

Konkurrensprogram för Ronneby kommun

Konkurrensprogram för Ronneby kommun 2011-08-23 Dnr: 2011/203 Rev 2011-09-29 Kommunledningsenheten Antaget av KF 2011-09-29 247 Konkurrensprogram för Ronneby kommun Inledning, motiv och mål Den kommunala servicen skall vara av god kvalitet

Läs mer

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad

Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad Social hänsyn i offentlig upphandling inom Göteborg Stad PM inför arbete med ökad användning av social hänsyn i offentlig upphandling av tjänster inom Göteborg Stad 2012-02-02 Helena Sagvall och Marie

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser Stenungsunds kommun Förfrågningsunderlag Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1. Allmänt om kommunen 3 1.2. Allmänt om LOV 3 2. OMFATTNING 3 2.1.

Läs mer

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Näringslivsansvarig Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills

Läs mer

Upphandling LOU och LOV. - Utgångspunkter och reflektioner

Upphandling LOU och LOV. - Utgångspunkter och reflektioner Upphandling LOU och LOV - Utgångspunkter och reflektioner Hur ser vårdmarknaden ut Vård, hälsa och omsorgstjänster ( social ) Offentlig marknad regleras av upphandlingslagar Valfrihetssystem Lagen om valfrihetssystem

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

Norrköpings kommuns köp av boendestöd KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-15 Dnr 304/2014 1 (6) Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av boendestöd Konkurrensverkets beslut Norrköpings kommun har brutit mot lagen

Läs mer

Hantering av avknoppningar

Hantering av avknoppningar 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0712-1381 Handläggare: Elisabet Wallin Landstingsstyrelsen Hantering av avknoppningar Ärendet Landstingsfullmäktige har den 12 juni 2007 fattat beslut om Ökad

Läs mer

Inköpspolicy för Burlövs kommun

Inköpspolicy för Burlövs kommun Inköpspolicy för Burlövs kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-09-15, 69 Träder i kraft 2014-09-15 Inköp och upphandling ska ske enligt LOU, Lagen om offentlig upphandling (2007:1091), LUF, Lagen om offentlig

Läs mer

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga,

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga, KS 7 18 JUNI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frenander Charlotta Malmberg Jan Sandmark Mats Datum 2014-06-11 Diarienummer KSN-2014-0660 Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för upphandling

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden.

Nya föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer, enskilda verksamheter bedriver äldreomsorg i särskilda boenden, förvaltningsdomstolar Nr 8/2012 Juli 2012 Nya föreskrifter

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Fritt val i vård och omsorg

Fritt val i vård och omsorg Fritt val i vård och omsorg Om du vill ha informationen i ett alternativt format, exempelvis i punktskrift, kontakta Konkurrensverket via e-post konkurrensverket@kkv.se eller via telefon 08-700 16 00.

Läs mer

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet Dnr VON-2012-324 Dpl 31 sid 1 (5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2013-09-23 Susanne Göransson, 054-540 55 13 Susanne.goransson@karlstad.se Utredning om förutsättningarna

Läs mer

Hemtjänst. i Lessebo kommun

Hemtjänst. i Lessebo kommun Hemtjänst i Lessebo kommun Hemtjänst Hemtjänst är till för att du som har behov av stöd och omsorg ska klara dig i hemmet och kunna bo kvar. Hemtjänst innebär att omsorgspersonal från kommunen kommer och

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Upphandlingsenheten Kommunalförbundet Region Siljan. www.regionsiljan.se

Upphandlingsenheten Kommunalförbundet Region Siljan. www.regionsiljan.se Hur fungerar offentlig upphandling? Upphandlingsenheten Kommunalförbundet Region Siljan www.regionsiljan.se Vilka är vi Jussi, upphandlingschef, jussi.halonen@regionsiljan.se, 0250-55 35 40 Cecilia Dahl-Bogg,

Läs mer

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg.

Vård och omsorg i Bengtsfors kommun. En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vård och omsorg i Bengtsfors kommun En skrift för dig som är äldre eller av annan anledning är i behov av vård och omsorg. Vad säger socialtjänstlagen? 5 kap 4 Socialnämnden skall verka för att äldre människor

Läs mer

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården 2014-05-27 Sov 197/2014 Uppdaterad 2015-06-24 Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården Beslutad av: Programdirektör Social välfärd Ansvarig för upprättande: Neutrala enheten Innehållsförteckning

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013.

Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013. Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer