Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps budgetunderlag för

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap Ert datum Er referens Regeringen Justitiedepartementet Stockholm Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps budgetunderlag för - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap översänder härmed budgetunderlag för perioden -. Budgetunderlaget har utarbetats i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag. I detta ärende har generaldirektör Helena Lindberg beslutat. Myndighetscontroller Fredrik Magnusson har varit föredragande. I den slutliga beredningen har ekonomi- och planeringsdirektör Björn Myrberg deltagit. Helena Lindberg Fredrik Magnusson MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB-1.4 Postadress Karlstad Besöksadress: Stockholm: Kungsgatan 53 Karlstad: Norra Klaragatan 18 Sandö: Sandövägen 7 Revinge: Revingeby Telefon: Fax: registrator@msb.se Org nr

2 samhällsskydd och beredskap Sändlista: Justitiedepartementet Försvarsdepartementet Näringsdepartementet Utrikesdepartementet Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

3 samhällsskydd och beredskap 1 (31) Budgetunderlag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB-51.1

4 samhällsskydd och beredskap 2 (31) Innehållsförteckning 1 Övergripande förutsättningar för MSB under budgetunderlagsperioden Verksamhet som påverkar MSB:s avgifter, anslag och anslagsbehov Planering för höjd beredskap Landstingens krisberedskap Förebyggande åtgärder mot naturolyckor och klimatanpassning Kärnenergiberedskap Varning via mobil och fast telefoni Seveso III Utveckling av verksamheten avseende anslag 1:1 Biståndsverksamhet, ap 41 Internationell civil krishantering Förslag till nya anslag Tillgång till frekvenser för samhällsviktig kommunikation Övergripande beskrivning av verksamhet Det som ska skyddas Det som hotar Den förmåga som ska skapas De som ska agera Styrinstrument Behov av författningsändringar m.m Risk- och sårbarhetsanalyser Civilt försvar Bemyndigande att tillhandahålla utbildning med annat ekonomiskt mål än full kostnadstäckning Ekonomi Finansiering Investeringar och lånebehov Räntekontokredit Anslagskredit Bemyndiganden... 29

5 samhällsskydd och beredskap 3 (31) 1 Övergripande förutsättningar för MSB under budgetunderlagsperioden MSB:s roll och uppgifter kompletteras och justeras löpande vilket är naturligt för en myndighet med MSB:s breda uppdrag. Den kommande budgetunderlagsperioden kommer dock att innebära ännu större utmaningar än normalt. Enligt budgetpropositionen för får MSB sänkt förvaltningsanslag under och ytterligare sänkning från och med. Dessa sänkningar ställer krav på myndigheten att vidta åtgärder i syfte att anpassa verksamheten utifrån de nya ekonomiska förutsättningarna. Detta kommer att påverka ambitionen inom flera områden och kan initialt innebära ökade kostnader för omställning. MSB föreslår därför en förhöjd anslagskredit på myndighetens förvaltningsanslag under och (se kap 5). Samtidigt som MSB:s förvaltningsanslag minskas ser myndigheten flera områden där det finns behov av att höja ambitionen under budgetunderlagsperioden. Från kommunal räddningstjänst finns det en förväntan på att MSB i ökad omfattning ska tillhandahålla mer kundnära utbildning med bättre kvalitet. MSB har svårt att leva upp till denna förväntan inom ramen för nuvarande finansiering. Detta samtidigt som MSB ser behov av omfattande investeringar i myndighetens utbildningsanläggningar för att fortsatt kunna erbjuda bra förutsättningar för utbildning. Inom informationssäkerhetsområdet finns det ett omfattande behov av att öka ambitionen i takt med att beroendet av it ökar i samhället. Det pågår dessutom ett antal utredningar som kan komma att påverka MSB:s uppgifter, t.ex. översynen av säkerhetsskyddslagen och den nationella informationssäkerhetsutredningen (NISU ). Arbetet med planering för höjd beredskap tar sin utgångspunkt i det krisberedskapsarbete som bedrivs redan idag men innebär också helt nya uppgifter och utmaningar för myndigheten. Arbete med planering för höjd beredskap tas därför också upp under kap 2. Sammantaget bedömer MSB att de neddragningar som annonserats för och framåt på myndighetens förvaltningsanslag får negativa konsekvenser för den verksamhet som bedrivs idag och de behov av ytterligare utveckling som finns under kommande år. MSB anser därför att regeringen bör se över neddragningarna på myndighetens förvaltningsanslag och också se på möjligheterna att ta besparingarna på andra anslag, t.ex. krisberedskapsanslaget.

6 samhällsskydd och beredskap 4 (31) 2 Verksamhet som påverkar MSB:s avgifter, anslag och anslagsbehov I följande avsnitt beskrivs sådana frågor som MSB anser påverkar, eller kan komma att påverka, myndighetens avgifter, anslag och anslagsbehov. Utöver de områden som anges nedan finns det flera utredningar mm som kan komma att påverka MSB:s uppdrag och uppgifter. De frågor som tas upp nedan är därmed inte en komplett sammanställning. 2.1 Planering för höjd beredskap MSB redovisade den 16 december myndighetens underlag till den kommande försvarspolitiska inriktningspropositionen ( Så kan det civila försvaret utvecklas och stärkas, MSB dnr -3277). I MSB:s underlag redovisar myndigheten att arbetet med civilt försvar kommer att innebära ökade kostnader relativt idag även om arbetet så långt möjligt integreras i annat krisberedskapsarbete. MSB kan konstatera att det finns behov och brister inom ett antal områden men att dessa måste analyseras tillsammans med den militära planeringen för att kunna bedömas mer i detalj. Åtgärder i syfte att skydda samhällsviktig verksamhet som identifieras inom ramen för den planering som påbörjas kan komma att innebära väsentliga merkostnader och innebära behov av ytterligare finansiering, dock inte nödvändigtvis kanaliserat via MSB. En del av de åtgärder som behöver vidtas kan finansieras inom befintliga ramar inom anslag 2:4 Krisberedskap och MSB bedömer att ca 100 mnkr av anslaget kommer att behöva avsättas för planering för höjd beredskap under och ca 150 mnkr per år från och med. I ökningen ingår inte tillkommande behov vid länsstyrelserna eller centrala myndigheter i enlighet med vad MSB redovisar i rapporten. MSB kan konstatera att det försämrade säkerhetspolitiska läget i vårt närområde ställer stora krav på hela samhället. Utvecklingen mot s.k. hybridkrigföring innebär att frågan om när det föreligger ett väpnat angrepp blir svårare att bedöma. Därmed ökar också behoven av samverkan mellan olika organisationer. De senaste årens utveckling visar på att samhället i sin helhet (befolkning, staten och privata sektorn) återigen är i stort behov av att utveckla sin motståndskraft mot påverkan av olika slag. Ett område som kommer att behöva utvecklas under budgetunderlagsperioden är därför att stärka enskildas mentala beredskap och myndigheternas samordnade agerande gentemot påverkanskampanjer och påverkansoperationer. MSB avser därför att: - fortsätta utveckla och samordna samhällets psykologiska försvarsförmågor

7 samhällsskydd och beredskap 5 (31) - fortsätta utveckla förmåga att identifiera och möta påverkanskampanjer och psykologisk krigföring - följa utländsk informationsverksamhet som kan riktas mot Sverige i syfte att påverka svensk opinionsutveckling - i samverkan med berörda aktörer utveckla en nationell strategi för att identifiera, förstå och möta påverkanskampanjer MSB anser att det finns stora behov av att utveckla detta område ytterligare, t.ex. genom inrättande av en vardagsorganisation och grundstruktur för krigsorganisation (inklusive utveckling inom tematiskt område med flera språkområden) för att identifiera och förstå påverkanskampanjer. Ambitionsnivån för en sådan organisation anpassas utifrån ekonomiskt utrymme men en större satsning på detta område bedöms inte kunna finansieras inom myndighetens nuvarande förvaltningsanslag (se även kap 1). 2.2 Landstingens krisberedskap MSB har i olika sammanhang påtalat behovet av att se över landstingens krisberedskap och det stöd som staten lämnar för att utveckla denna, bland annat med anledning av konsekvenserna av förändrade finansieringsprinciper för anslag 2:4 Krisberedskap och behoven av att återuppta landstingens planering för höjd beredskap. MSB kan konstatera att Socialstyrelsen under 2013 fått ett uppdrag att utarbeta ett planeringsunderlag för traumavård (S2013/3285/FS) som till delar fyller de behov som identifierats. MSB anser dock att: 1. MSB och Socialstyrelsen bör få ett uppdrag att redovisa hur statens stöd till landstingens arbete med krisberedskapsfrågor inom hälso- och sjukvårdsområdet kan utvecklas. Socialstyrelsen bör, med stöd av MSB, särskilt bedöma och redovisa konsekvenser med anledning av den återupptagna planeringen för höjd beredskap för landstingen som inkluderar landstingens stöd till Försvarsmakten med sjukvårdsresurser. Detta bedöms inte omhändertas i det ovan nämnda traumavårdsuppdraget. 2. MSB bör få i uppdrag att, med utgångspunkt i den justerade överenskommelsen om kommunal krisberedskap, ta fram en överenskommelse som förtydligar och reglerar uppgifter, mål och ersättning för landstingens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I kapitel 5 föreslår MSB även att myndighetens bemyndiganderam för anslag 2:4 Krisberedskap bibehålls på nuvarande nivå för att skapa förutsättningar för

8 samhällsskydd och beredskap 6 (31) att kunna återuppta bidrag i syfte att delfinansiera robusthetsåtgärder inom akutsjukvården (benämnt Sjukvårdens säkerhet i kris och krig, SSIK) 2.3 Förebyggande åtgärder mot naturolyckor och klimatanpassning MSB finansierar olika typer av förebyggande åtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av ett förändrat klimat. Ambitionen för denna verksamhet styrs till stor del av storleken på de anslag MSB disponerar för ändamålet. Särskilt gäller det anslag 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor som är ett bidragsanslag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor och till länsstyrelserna för deras arbete enligt översvämningsförordningen. MSB har i tidigare budgetunderlag framfört att efterfrågan på bidrag överstiger den tilldelade anslagsnivån väsentligt. MSB har också noterat regeringens ambition i budgetpropositionen /15:1 att öka anslaget. MSB skulle med en höjd anslagsnivå kunna öka bidragen till kommunerna vilket skulle innebära att redan inkomna ansökningar om bidrag skulle kunna hanteras snabbare. Bidragen kommer i sin tur att leda till minskade risker för negativa konsekvenser vid naturhändelser och skydd av samhällsviktig verksamhet. Vad gäller anslag 1:10 Klimatanpassning finansierar anslaget bland annat myndighetens åtagande som en följd av översvämningsförordningen och stöd till länsstyrelsers och kommuners riskhanterings- och planeringsunderlag i form av översiktliga stabilitets- respektive översvämningskarteringar. MSB ser dock behov av att därutöver vidta och finansiera ytterligare åtgärder t.ex: - Skyfall metod för kartering och konsekvensanalyser av skyfall i tätbebyggelse och uppdrag att genomföra översiktliga skyfallskarteringar - Värmebölja - sammanställning av kunskapsläge efter genomförda studier kring värmeböljors effekter på kritisk infrastruktur och möjliga anpassningsåtgärder. - Skogsbrand metodutveckling för brandklassning av vegetation och studie kring kunskapen om framtida väderförhållandens inverkan på vegetation, brandrisk och hur bränderna i Sverige kan komma att förändras, bland annat med erfarenhet från vinterns vegetationsbränder i Norge och sommarens skogsbrand i Västmanland. Dessa åtgärder förutsätter dock att MSB tilldelas ytterligare anslag utöver medel som idag disponeras inom ramen för anslag 1:10 Klimatanpassning.

9 samhällsskydd och beredskap 7 (31) 2.4 Kärnenergiberedskap Kostnader för kärnenergiberedskapen ska finansieras av verksamhetsutövarna och de avgifter som staten tar ut av dessa ska motsvara de faktiska kostnaderna. Den nuvarande nivån på anslag som MSB disponerar och som även finansierar berörda länsstyrelsers kostnader och den avgift som verksamhetsutövarna betalar för detta motsvarar dock inte den faktiska kostnaden. De främsta skälen till att avgifterna för kärnenergiberedskapen inte motsvarar de verkliga kostnaderna är: 1. Anslagsnivån har varit oförändrad för länsstyrelserna sedan 2012 och för MSB sedan ännu längre tillbaka. Det innebär att de kostnadsökningar som har uppstått inte har finansiering och att den reala ersättningen därmed har minskat. MSB anser därför att anslaget bör ökas med 2 mnkr/år för att finansiera dessa kostnadsökningar. 2. Den ersättning MSB erhåller och som till del transfereras till länsstyrelserna avser endast täckning för de direkta kostnaderna. De indirekta kostnaderna som verksamheten medför (OH) finansieras därför av MSB:s respektive länsstyrelsernas förvaltningsanslag. För MSB innebär det att kostnaden för kärnenergiberedskapen till del finansieras med medel som är avsedda för annan verksamhet inom myndigheten. För staten som helhet innebär ersättningsnivån till MSB (vilken ligger till grund för industrins avgifter) att staten inte belastar industrin med den faktiska kostnaden för beredskapen. MSB förordar därför att såväl länsstyrelserna som MSB får ersättning även för de indirekta kostnaderna på samma sätt som ersättningen är utformad för Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). MSB anser därför att anslaget bör ökas med ytterligare 6 mnkr/år för att motsvara full kostnadstäckning för statens kostnader. 2.5 Varning via mobil och fast telefoni EU-alert (European Public Warning System via Cell Broadcast) har etablerats som den rådande tekniken för att varna via mobiltelefon. Det visar sig bl a genom att systemet är infört och i drift i t.ex. Holland, Litauen, USA och Japan. Även Schweiz har beslutat att införa EU-alert. Förmåga att ta emot meddelanden via EU-alert ingår numera också som standardkomponent i dagens mobiltelefoner. Utvecklingen inom området har således följt den trend som Försvarets materielverk (FMV) förutspådde när myndigheten på regeringens uppdrag 2012 utredde val av teknik för information/varning via mobiltelefoni (FMV dnr 12FMV2416-2). FMV förordade att initialt införa den sms-lösning som SOS Alarm har uppdrag att tillhandahålla för att på sikt införa EU-alert. MSB anser att den tekniska utvecklingen inom mobil telefoni och utvecklingen i omvärlden har kommit så långt att det är dags att även Sverige påbörjar införande av EU-alert.

10 samhällsskydd och beredskap 8 (31) EU-alert är också den europeiska standarden i enlighet med ETSI TS EU-Alert klarar kraven på informationssäkerhet avseende säkerhet, konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet vilka är grundläggande krav på varningssystem för användning under såväl fred som höjd beredskap. Då delar av tekniken är gemensam för den sms-lösning som SOS Alarm tillhandahåller idag och EU-alert föreslår MSB att införandet bör ske genom att nuvarande uppdrag till SOS Alarm om varning via sms kompletteras med att omfatta utrustning för varning via EU Alert. MSB bedömer att detta skulle innebära en merkostnad om engångsvis ca 40 mnkr vilket bör finansieras inom ramen för anslag 2:4 Krisberedskap i likhet med nuvarande uppdrag till SOS Alarm. MSB ser också att det behövs informationssatsningar riktade till allmänheten om EU-alert införs vilket MSB anser ligger inom myndighetens nuvarande ansvar. 2.6 Seveso III Genomförandet av Seveso III direktivet i svensk lagstiftning har nyligen presenterats i en lagrådsremiss. Där framgår bland annat de ökade krav som direktivet ställer på länsstyrelsernas tillsynsarbete för att åstadkomma en mer likvärdig och effektiv tillsyn. Även MSB föreslås få utökade uppgifter med anledning av direktivet, till exempel genom att MSB ska ta ett större ansvar när det gäller att utbilda Sevesohandläggare, samordna inblandade myndigheter och utveckla myndighetsgemensamma metodstöd för Sevesotillsynen. För att finansiera de ökade kostnaderna för tillsyn och tillsynsvägledning föreslås i propositionen att denna avgiftsfinansieras. Om avgifter införs för Sevesotillsynen behöver MSB också utöva tillsynsvägledning när det gäller uttag av tillsynsavgifter. I remissvaret på utrednigens förslag påpekade MSB betydelsen av att tillsynsavgifterna återförs till tillsynsmyndigheterna inklusive MSB. Ökade medel för tillsynen och tillsynsvägledningen är en förutsättning för att åstadkomma den ambitionsökning som förväntas genom införandet av Seveso III direktivet. MSB har i regeringsuppdrag (Avgifter för tillsyn och tillståndsprövning av Sevesoverksamheter, dnr ) redovisat att ambitionsnivån som följer av Seveso III direktivet innebär årliga kostnader om 18 mnkr för MSB och länsstyrelserna. Detta motsvarar en ökad kostnad från dagens nivå på 6,9 mnkr med ca 11 mnkr/år inom anslag 2:7. De ökade kostnaderna bör finansieras med tillsynsavgifter för verksamhetsutövarna.

11 samhällsskydd och beredskap 9 (31) 2.7 Utveckling av verksamheten avseende anslag 1:1 Biståndsverksamhet, ap 41 Internationell civil krishantering MSB bidrar sedan länge med personal genom svenska sekonderingar till EUinsatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Under har MSB sammanlagt sekonderat 30 årsarbetskrafter till 13 olika missioner inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. MSB bedömer att det finns goda förutsättningar att ytterligare öka antalet sekonderade inom de kommande åren. Särskilt inom områden som rör säkerhet och miljö där vi ser goda förutsättningar att i linje med resultatstrategin för internationell civil krishantering verka för att fortsatt stärka missioner med miljökompetens både i etableringsfasen och under genomförandet. MSB har en bred sekonderingsverksamhet till FN inom ramen för de så kallade stand by avtal som MSB har med merparten av de FN-organisationer som arbetar humanitärt. MSB har därmed lång erfarenhet av ett tätt samarbete med FN och välkomnar därför inriktningen att inom civil krishantering särskilt prioritera ett nära samarbete med FN. MSB har dock inte tidigare sekonderat personal till FNs fredsbevarande insatser varför en viss uppstartsfas kommer behövas. MSB bedömer att det går att genomföra mer inom ramen för nuvarande anslagsnivåer förutsatt att nuvarande styrning i villkor blir mer flexibel. Ett alternativ för att öka ambitionen är att MSB:s del av anslaget ökas med 5-10 mnkr per år, se vidare i kap Förslag till nya anslag MSB anser att regeringen bör överväga att inrätta två nya anslag där det ena syftar till att underlätta en effektiv samverkan mellan olika aktörer vid en kris och där det andra syftar till att tydliggöra styrningen av statens bidrag till frivilliga försvarsorganisationer. Operativt anslag Vid hantering av händelser kan osäkerhet om finansiering av insatser eller otillräckliga finansiella resurser påverka hanteringen av olyckan eller krisen genom att inte tillräckliga eller tillräckligt snabba åtgärder vidtas. Osäkerhet om finansiering kan även negativt påverka vilka förberedande åtgärder som vidtas. I syfte att stärka förmågan att hantera händelser föreslår MSB att regeringen inför ett operativt anslag för finansiering av myndigheters merkostnader för hantering av stora olyckor och kriser. Såväl kostnader för arbete inom eget uppdrag som för att stödja annan aktör i hanteringen bör kunna finansieras från anslaget. Finansiering finns redan idag genom anslagsposten 2:4 ap 1 Viss internationell säkerhetsfrämjande och humanitär verksamhet som de senaste åren inte

12 samhällsskydd och beredskap 10 (31) nyttjats till nuvarande ändamål. Anslagsposten 2:4 ap 1 skulle med fördel kunna tillföras ett ändamål som även omfattar hantering av storskalig nationell händelse. Anslagspostens storlek saknar avgörande betydelse. Det viktigaste är att det finns förberedda strukturer inom ramen för statsbudgeten så att det vid en händelse kan fattas beslut utan dröjsmål (administrativ beredskap). MSB:s bidrag till länsstyrelserna för skogsbrandsbevakning som idag finansieras från myndighetens förvaltningsanslag bör också föras över till det operativa anslaget enligt ovan. Finansiering bör ske genom att MSB:s förvaltningsanslag minskas med 2 mnkr vilket motsvarar kostnaden för skogsbrandsbevakning ett normalår. MSB kommer att utveckla motivering och beskrivning av operativt anslag i rapporteringen av regeringsuppdrag Avgifters påverkan på samarbete och stöd mellan statliga myndigheter vid allvarliga olyckor och kriser (Fö//ESL (delvis). Samlat anslag för bidrag till frivilliga försvarsorganisationer MSB disponerar idag medel som lämnas som bidrag till frivilliga försvarsorganisationer på två olika anslag. Dels högst 23 mnkr på anslag 2:7 till organisationsstöd enligt 5 förordningen (1994:525) om frivillig försvarsverksamhet, dels högst 33,4 mnkr på anslag 2:4 för uppdrag till frivillig försvarsverksamhet för att höja krisberedskapen i samhället. MSB förordar att dessa medel överförs från respektive anslag till ett nytt anslag för frivillig försvarsverksamhet. MSB bedömer att det skulle öka tydligheten i vilka medel som regeringen avsätter till verksamheten och det skulle också ge regeringen större möjligheter att tydligare styra hur medlen får användas och hur de ska fördelas. Ett frivilliganslag skulle också vara i linje med riksdagens inställning. Riksdagen har vid två tillfällen tillkännagivit att det särskilda anslaget för organisationsstöd till frivilliga försvarsorganisationer bör återinföras med motivet att säkerställa ett grundläggande organisationsstöd för de frivilliga försvarsorganisationerna. MSB har också för avsikt att ge långsiktigare förutsättningar och minskad administration för de frivilliga försvarsorganisationerna genom att bevilja bidrag för treåriga uppdrag med stöd av bemyndigande. 2.9 Tillgång till frekvenser för samhällsviktig kommunikation MSB ansvarar för att tillhandahålla säkra, skyddade, robusta och tillgängliga kommunikationstjänster för samhällsviktig verksamhet. Behovet av mobila kommunikationstjänster för tal och data via bredband som uppfyller säkerhetsoch tillgänglighetskrav för verksamhet inom allmän ordning, säkerhet och hälsa är stort och ökar. En förutsättning för mobila kommunikationstjänster för samhällsviktig verksamhet är tillgången till radiofrekvenser. För att säkra tillgången till kommunikationstjänster för samhällsviktig verksamhet anser

13 samhällsskydd och beredskap 11 (31) MSB att regeringen ska reservera och tilldela frekvenser för detta ändamål innan resterande delar av 700 MHz-bandet säljs på marknaden. 700 MHzbandet är det frekvensband som internationellt ska användas för PPDR (Public Protection Disaster Relief). För att skapa en samhällsekonomiskt effektiv lösning behöver frekvenserna vara internationellt harmoniserade eftersom det möjliggör användning av konsumentutrustning och därmed minskar beroendet av nischprodukter. Det möjliggör också interoperabilitet med andra länder. De krav på skydd, tillgänglighet och säkerhet som samhällsviktiga verksamheter har kräver också att staten kontrollerar den infrastruktur som bär kommunikationstjänsterna.

14 samhällsskydd och beredskap 12 (31) 3 Övergripande beskrivning av verksamhet - Samhällsskydd och beredskap handlar om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Nedanstående beskrivning ger en samlad bild av dessa verksamheter. Kärnan i beskrivningen är behovet att skydda vissa värden (det som ska skyddas) mot en viss typ av händelser (det som hotar). Förmågan som ska skapas handlar om att förebygga det som riskerar att inträffa och att hantera konsekvenserna av det som inträffar. En mängd olika aktörer är ansvariga för att bygga och bära upp en sådan förmåga. Utvecklingen påverkas och styrs av olika former av styrinstrument. 3.1 Det som ska skyddas Arbetet med samhällsskydd och beredskap ska bidra till såväl individens som samhällets och nationens säkerhet. Det som ska skyddas utgår från mål formulerade av riksdagen och regeringen, i första hand målen för samhällets säkerhet, målen för samhällets krisberedskap och mål som finns formulerade i lag (exempelvis lagen om skydd mot olyckor): Människors liv och hälsa Fysisk och psykisk hälsa hos dem som drabbas direkt eller indirekt av en händelse. Omfattar alla människor som har Sverige som hemvist eller uppehåller sig i Sverige eller är svenska medborgare och uppehåller sig utomlands. Människor i andra länder som inte är svenska medborgare eller har Sverige som hemvist omfattas i vissa fall.

15 samhällsskydd och beredskap 13 (31) Samhällets funktionalitet Funktionalitet och kontinuitet i det som direkt eller indirekt starkt påverkar samhällsviktigt verksamhet och därmed får konsekvenser för människor, företag och andra organisationer. Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Människors tilltro till demokratin och rättsstaten samt förtroende för samhällets institutioner och det politiska beslutsfattandet, ledningsförmåga på olika nivåer, avsaknad av korruption och rättsövergrepp. Miljö och ekonomiska värden Miljön i form av mark, vatten och fysisk miljö, biologisk mångfald, värdefulla natur- och kulturmiljöer samt annat kulturarv i form av fast och lös egendom. Ekonomiska värden i form av privat och offentlig lös och fast egendom samt värdet av produktion av varor och tjänster. Nationell suveränitet Kontroll över nationens territorium, nationell kontroll över de politiska beslutsprocesserna i landet samt säkrande av nationens försörjning med förnödenheter. Värdena som ska skyddas är i grunden likvärdiga och kan inte viktas sinsemellan generellt sett. Beroende på sammanhanget under vilka omständigheter de utmanas kommer de dock att konkretiseras och prioriteras på olika sätt. 3.2 Det som hotar Det som hotar är händelser som kan medföra skadeverkningar på det som ska skyddas. På en övergripande nivå kan vi, när det handlar om samhällsskydd och beredskap, tala om tre typer av händelser: Olyckor Plötsligt inträffade händelser som medför eller kan befaras medföra skada. Som olyckor räknas också händelser som beror på människors handlande eller underlåtenhet att handla. Detta gäller oberoende om handlingen eller underlåtenheten är uppsåtlig eller ej. Kriser Händelser som drabbar många människor och stora delar av samhället och som hotar grundläggande värden och funktioner. En kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. Den är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga. Att hantera krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. Krig Regeringen får enligt 15 kap. 14 regeringsformen förklara att riket är i krig vid ett väpnat angrepp. Utan ett väpnat angrepp krävs Riksdagens medgivande för att förklara riket i krig. Begreppet väpnat angrepp brukar kopplas till FN-stadgans artikel 51 om rätten till självförsvar.

16 samhällsskydd och beredskap 14 (31) Det som hotar är såväl händelser som inträffar relativt ofta (t.ex. vissa sorters olyckor), som händelser vars sannolikhet och konsekvenser är betydligt mer svårbedömda. Det är viktigt att poängtera att olyckor, kriser och krig i sig är yttringar av andra tillstånd, företeelser eller händelser. Dessa bakomliggande faktorer eller orsaker till varför olyckor, kriser och krig uppstår utgör en självklar del i bedömningen av vad som hotar och ingår ofta i det förebyggande arbetet. 3.3 Den förmåga som ska skapas För att värna det som ska skyddas krävs förmåga att i möjligaste mån se till att olyckor, kriser eller krig inte inträffar eller uppstår, men även förmåga att hantera de negativa konsekvenserna av sådana händelser när de ändå infaller. Detta kan formuleras som två övergripande uppgifter eller förmågor: Förebygga händelser Det finns en förmåga i samhället att förebygga uppkomsten av händelser som ger skadeverkningar och kan karakteriseras som olycka, kris eller krig. I förmågan ingår att bygga upp individers och verksamheters motståndskraft gentemot allvarliga påfrestningar. Hantera händelser Det finns en förmåga i samhället att genom planering och andra förberedelser påbörja, eller medverka i, arbetet för att avhjälpa en olycka, kris eller krig, samt i möjligaste mån återställa skadade strukturer eller individer till ett normaltillstånd. I det förebyggande ligger fokus på att reducera sårbarheter så att eventuella påfrestningar inte ger upphov till skadeverkningar. Ambitionen är att sannolikheten för eller frekvensen av olyckor, kriser och krig ska minska. När det gäller den övergripande förmågan att förebygga olyckor, kriser och krig har MSB som huvudsakligt uppdrag att stödja och driva på utvecklingen av följande förmågor i samhället: Förmåga att bedriva brand- och olycksförebyggande arbete Förmåga till kontinuitet i samhällsviktig verksamhet Förmåga att hantera farliga ämnen Förmåga att hantera information säkert Under budgetunderlagsperioden kommer MSB särskilt prioritera förmågan till kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och förmågan att hantera information säkert. För arbetet med att stärka förmågan till kontinuitet i samhällsviktig verksamhet innebär detta att MSB senast ska ha bidragit till att samhällsviktig verksamhet är identifierad på lokal, regional och nationell nivå samt till att ansvariga aktörer har påbörjat arbetet med att stärka förmågan att bedriva verksamheten även vid omfattande störningar. Inom ramen för denna

17 samhällsskydd och beredskap 15 (31) förmåga utvecklar MSB även arbetet med att säkerställa en tillförlitlig försörjning och flödessäkerhet vid höjd beredskap. Det arbete som MSB bedriver för att stärka förmågan att hantera information säkert ska senast ha bidragit till en ändamålsenlig informationssäkerhet hos centrala myndigheter samt centrala aktörer och inom ett antal prioriterade samhällssektorer. Det hanterande arbetet tar vid där det förebyggande inte är tillämpligt eller inte räcker till, t.ex. de fall där det bedöms kosta för mycket att förebygga, eller där det inte är tydligt hur händelsen kan förebyggas. Fokus för det hanterande arbetet är på förutsättningarna för de aktiva val som aktörer gör vid en nära förestående eller inträffad olycka, kris eller krig i syfte att begränsa händelsens negativa konsekvenser. När det gäller den övergripande förmågan att hantera olyckor, kriser och krig har MSB som huvudsakligt uppdrag att stödja och driva på utvecklingen av följande förmågor i samhället: Förmåga att genomföra räddningsinsatser Förmåga att agera samordnat vid händelser Förmåga att stödja Försvarsmakten vid höjd beredskap MSB ser ett behov av att prioritera utvecklingen av alla dessa förmågor under budgetunderlagsperioden. Under budgetunderlagsperioden ska den verksamhet som MSB bedriver inom förmågan att genomföra räddningsinsatser ha bidragit till att kvalitetssäkrade metoder och teknik används vid räddningsinsatser samt till att kommuner bättre samutnyttjar sina och andras resurser. MSB ska under perioden även ha bidragit till att räddningstjänstens lärande från insatser och övningar förbättrats. Inom ramen för förmågan att agera samordnat ska MSB:s verksamhet senast ha bidragit till att sektorsövergripande lägesbilder och gemensamma inriktningar kan skapas, upprätthållas och delas för att stödja samordning på alla samhällsnivåer. MSB:s arbete ska även ha bidragit till att de som ska agera har kompetens, metodik och robust teknik som skapar goda förutsättningar för att åtgärder samordnas. För att detta ska kunna uppnås krävs en gemensam insats i samhället där alla aktörer med särskilt ansvar för krisbereskap implementerar de gemensamma grunderna för samverkan och ledning, som tagits fram inom ramen för projekt Ledning och samverkan under 2012-, i sin verksamhet. MSB kommer under perioden att integrera förberedelser för höjd beredskap och de särskilda krav som detta kan komma att medföra på förmågan att agera samordnat. Här ingår exempelvis arbete med att hantera itincidenter i system som är kritiska för samhällsviktiga verksamheter inför och under höjd beredskap.

18 samhällsskydd och beredskap 16 (31) MSB kommer under budgetunderlagsperioden även prioritera verksamhet som bidrar till att stäkra förmågan att stödja försvarmakten vid höjd beredskap. Inom ramen för detta arbete ingår bl.a. att utveckla och öva det civila försvarets stöd till försvarmakten. MSB ska utöver att utveckla de förmågor som beskrivs ovan även bidra till en generell utveckling av samhällsskydd och beredskap. I detta arbete ingår bl.a. att verka för att planeringen för höjd beredskap sker integrerat med arbetet utveckla samhällets krisberedskap samt att utveckla formerna för samverkan mellan ansvariga aktörer. I arbetet med samhällsskydd och beredskap går det att anlägga ett internationellt perspektiv på både förmågan att förebygga händelser och förmågan att hantera händelser. Arbetet som svenska aktörer bedriver ska med andra ord i vissa fall påverka förmågan även i andra länder. 3.4 De som ska agera Samhällsskydd och beredskap inbegriper stora delar av samhället och kräver att många tar ansvar och agerar: Den offentliga förvaltningen Kommuner, landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter, inklusive universitet och högskolor, samt motsvarande organ på EU-nivå och mellanstatliga internationella organisationer. Näringslivet Privata aktörer som har ett ansvar för den egna verksamheten, t.ex. avseende en säker arbetsmiljö och skydd vid farlig verksamhet, och/eller har resurser som kan bidra till att förebygga eller hantera olika typer av händelser. Det civila samhället I det civila samhället ingår allt från nätverk, tillfälliga sammanslutningar och frivilliga insatser till ideella föreningar, trossamfund, stiftelser, kooperativ, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. Den enskilde individen Den enskilde individen har ett ansvar för sin egen säkerhet, och kan efter sina förutsättningar bidra i arbetet med att förebygga och hantera händelser. Aktörerna befinner sig på olika ansvarsnivåer i samhället: lokal nivå, regional nivå, nationell nivå, EU-nivå och internationell nivå. Under budgetunderlagsperioden och kommande mandatperiod kommer MSB att särskilt arbeta med att utveckla stödet till kommunerna, dels i arbetet med att utveckla specifika förmågor och dels i deras breda systematiska säkerhetsarbete. I utvecklingen av detta stöd kommer MSB att ha ett nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt länsstyrelserna.

19 samhällsskydd och beredskap 17 (31) 3.5 Styrinstrument Styrinstrument handlar om sådant som kan användas för att påverka arbetet med att skapa en förmåga inom samhällsskydd och beredskap. I grunden finns det tre typer av styrinstrument: Regelstyrning Att få någon att göra något för att den måste. Bestämmelser i lagar, förordningar, föreskrifter och avtal som reglerar vad som måste göras eller inte får göras. Ekonomisk styrning Att få någon att göra något för att den tjänar på det. Finansiella förutsättningar för att bedriva verksamhet, t.ex. skatter, bidrag, ersättning, böter och särskilda anslag. Kunskapsstyrning Att få någon att göra något för att den själv ser att det är rätt eller nödvändigt. Påverkan av förhållningssättet till samhällsskydd och beredskap. Goda exempel, samverkan, information, utbildning, övning, m.m. är del av ett sådant arbete. Styrinstrumenten kan kombineras med varandra på olika sätt. Vissa enskilda styrinstrument exempelvis skattelagstiftning eller kommersiella avtal innehåller både regelstyrning och ekonomisk styrning. Metodik- och teknikutveckling har en central roll för utvecklingen inom området samhällsskydd och beredskap. MSB ser framöver sin roll främst som initiativtagare och kravställare, snarare än som genomförare. MSB:s uppgift är i första hand att utifrån gjorda erfarenheter, omvärldsbevakning, gjorda riskoch sårbarhetsanalyser m.m. formulera en behovsbild och mot bakgrund av de brister som identifierats ta fram inriktningar för vad som behöver åtgärdas. MSB ska utveckla ett utbildningsutbud av hög kvalité som möter de behov som finns inom området samhällsskydd och beredskap. Genom de utbildningar som MSB beställer och genomför ska nästa generations skorstensfejare, brandmän, handläggare, beslutsfattare etc. både få goda fackkunskaper och kunskap om den helhetssyn som måste prägla arbetet med samhällsskydd och beredskap.

20 samhällsskydd och beredskap 18 (31) 4 Behov av författningsändringar m.m. 4.1 Risk- och sårbarhetsanalyser I enlighet med regeringens uppdrag 29 i regleringsbrevet för MSB för budgetåret har MSB redovisat ett förslag till tidpunkter för redovisning och rapporteringsfrekvens av risk- och sårbarhetsanalyser. MSB förordade i redovisningen en ändrad rapporteringsfrekvens för de statliga myndigheterna från dagens årliga rapportering till att rapportering bör ske vartannat år. MSB har alltjämt samma uppfattning men för att förändringen ska kunna bli verklighet krävs en ändring i 9 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. MSB har efter sin redovisning av regeringsuppdraget övervägt hur en sådan förändring mer i detalj skulle kunna utformas och kan vid behov stödja en fortsatt beredning av frågan i Regeringskansliet. I sin uppdragsredovisning pekade MSB även på att regleringen av risk- och sårbarhetsanalyser kan behöva ses över samlat med avseende på kommunernas, landstingens och de statliga myndigheternas analyser. Regleringen för det statliga området i förordningen om krisberedskap och höjd beredskap och regleringen för de övriga områdena i lagstiftningen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap har utvecklats vid olika tillfällen och mot delvis olika bakgrunder. Det bör eftersträvas att uppnå största möjliga enhetlighet mellan det statliga området och de kommunala och landstingskommunala områdena i dessa avseenden. Det bör vidare prövas om det samlade regelverket på lag- och förordningsnivån på ett bättre sätt än idag kan stödja arbetet med en nationell risk- och förmågebedömning. 4.2 Civilt försvar MSB har vid två tillfällen under i samband med redovisningen av två olika regeringsuppdrag rörande civilt försvar presenterat förslag till ändringar i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samt i förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1. Förslagen syftar främst till att tydliggöra MSB:s och Försvarsmaktens uppdrag för det samlade försvaret och i förhållande till övriga myndigheter med särskilt ansvar för civilt försvar. Utöver dessa förändringar kan det behöva tydliggöras i lagstiftningen att kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser och planering inför extraordinära händelser också ska avse förhållanden inför och vid höjd beredskap. Reglerna för kommunernas och landstingens samlade arbete med risk- och sårbarhetsanalyser och planering för extraordinära händelser kan dessutom behöva samordnas bättre med motsvarande regler för statliga myndigheter i enlighet med vad som anförts under föregående rubrik. 1 MSB:s skrivelse till Regeringskansliet, Försvarsdepartementet, , dnr , respektive , dnr-3277.

21 samhällsskydd och beredskap 19 (31) MSB bedömer att det fortsatta arbetet med utvecklingen av det samlade försvaret kommer att ge mer underlag för en översyn av det nuvarande regelverket för totalförsvaret. De översynsbehov som nyss redovisats bör dock tillgodoses utan att man avvaktar den större översyn av lagstiftningen för totalförsvaret som kan komma att behövas på längre sikt. 4.3 Bemyndigande att tillhandahålla utbildning med annat ekonomiskt mål än full kostnadstäckning De författningsreglerade utbildningarna ska enligt instruktionen tillhandahållas utan avgift. Övriga utbildningar som MSB tillhandahåller får antingen finansieras med avgift eller anslag. I de fall avgift tas ut måste dock utbildningen med nuvarande reglering bedrivas med full kostnadstäckning. MSB ser behov av ökad flexibilitet. Med möjlighet att ta ut en avgift som är lägre än full kostnadstäckning kan MSB på ett bättre sätt erbjuda samhället de utbildningar som bedöms vara av särskild vikt inom myndighetens ansvarsområde. MSB ser inte att intäkterna totalt skulle förändras utan endast fördela sig på ett annat sätt mellan olika kurser jämfört med idag. MSB förordar därför att det ekonomiska målet för utbildningsverksamheten justeras till att intäkterna minst ska täcka de direkta kostnaderna. De indirekta kostnaderna för att genomföra utbildningen får finansieras med anslag 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

22 samhällsskydd och beredskap 20 (31) 5 Ekonomi 5.1 Finansiering Nedan följer MSB:s förslag till finansiering av myndigheten -. Utgiftsområde 6, anslag 2:2 ap 2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor Anslaget är anvisat för att lämna bidrag till förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för bidrag till länsstyrelser för deras kostnader i enlighet med Översvämningsförordningen. MSB har i tidigare budgetunderlag framfört att efterfrågan på bidrag överstiger den tilldelade anslagsnivån väsentligt. MSB har också noterat regeringens ambition i BP /15:1 att öka anslaget. Nedanstående prognos för budgetunderlagsperioden är dock i enlighet med den beräknade tilldelningen som antogs av riksdagen. Om regeringen under perioden avser höja anslaget förordar MSB att anslaget anvisas på samma nivå under ett flertal år för att underlätta bidragshanteringen. Anslag (tkr) Utgiftsområde 6, anslag 2: Utgiftsområde 6, anslag 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. Ersättningar med anledning av branden i Västmanland har till största delen hanterats under. Det ingående anslagssparandet som disponeras bedöms vara tillräcklig för att hantera resterande ersättningsanspråk. en för budgetunderlagsperioden är som brukligt mycket osäker och utfallet är helt beroende på de händelser som inträffar som ger rätt till ersättning. Anslag (tkr) Utgiftsområde 6, anslag 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m Utgiftsområde 6, anslag 2:4 Krisberedskap, ap. 1 Viss internationell säkerhetsfrämjande och humanitär verksamhet Anslagsposten bör enligt förslag i kapitel 2 tillföras ändamålet att kunna nyttjas av myndigheter för att hantera större olycka eller kris. Därutöver bör 2 mnkr tillföras anslagsposten genom överföring från anslag 2:7 MSB Förvaltning för att finansiera bidrag till skogsbrandsbevakning.

23 samhällsskydd och beredskap 21 (31) Utgiftsområde 6, anslag 2:4 ap 1 Viss internationell säkerhetsfrämjande och humanitär verksamhet Nuvarande uppgifter och operativt anslag Skogsbrandsbevakning Summa Utgiftsområde 6, anslag 2:4 Krisberedskap, ap. 5 Krisberedskap en nedan baseras på att de förslag MSB redogör för i kap 2 genomförs. MSB vill också betona vikten av att anslaget bibehålls på minst beräknad nivå då myndigheten ser att anslaget kommer att vara väsentligt för att finansiera bl. a. de ökade kostnaderna under perioden för planering för höjd beredskap (se kap 2). Utgiftsområde 6, anslag 2:4 ap 5 Krisberedskap Utgiftsområde 6, anslag 2:5 Rakel Då verksamheten beräknas finansieras i sin helhet med avgifter under budgetunderlagsperioden lämnas ingen anslagsprognos för anslaget. Utgiftsområde 6, anslag 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en nedan baseras på att de förslag MSB redogör för i kap 2 genomförs. Utgiftsområde 6, anslag 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (belopp i tkr) Nuvarande uppgifter (belopp enl BP) Verksamhet som påverkar anslagsbehovet: Seveso III Skogsbrandsbevakning Kärnenergiberedskap Summa

24 samhällsskydd och beredskap 22 (31) Utgiftsområde 7, anslag 1:1 ap 41, Internationell civil krishantering MSB bedömer att det går att genomföra mer inom ramen för nuvarande anslagsnivåer (se kap 2) förutsatt att nuvarande styrning i villkor blir mer flexibel. Ett alternativ för att öka ambitionen är att MSB:s del av anslaget ökas med 5-10 mnkr per år. När det gäller att öka flexibiliteten är det främst hur anslaget kan nyttjas. Dels äskar MSB att myndigheten tilldelas en anslagskredit. Avsaknaden av kredit innebär att MSB inte vågar ha en planering för högre utfall än tilldelade medel trots att det oftast sker förändringar i form av personer som avbryter tjänstgöring, insatser som läggs vilande pga. säkerhetsläge etc. vilket då medför lägre utfall än planerat med ett underskridande av anslaget som följd. Dels förordar MSB att flexibiliteten ökas genom att högst- och lägstposter för enskilda insatser tas bort. Även denna reglering förvårar ett effektivt nyttjande av anslaget och innebär betydande inlåsningseffekter som riskerar att göra Sverige och MSB till en oförutsägbar partner och arbetsgivare. en för budgetunderlagsperioden motsvarar beräknad tilldelning enligt senaste budgetproposition. Anslag (tkr) Utgiftsområde 7, anslag 1:1 ap 41, Internationell civil krishantering Utgiftsområde 20, anslag 1:10 ap 1 Klimatanpassning del till MSB MSB disponerar anslaget för klimatanpassningsåtgärder, bland annat för uppgifter enligt förordningen om översvämningsrisker. MSB kommer även under den följande perioden att ha kostnader för uppgifter enligt förordningen om översvämningsrisker. MSB ser behov av ytterligare insatser för att ta fram nationella metoder, kartläggningar och stöd till länsstyrelsers och kommuners riskhantering och åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat. MSB äskar därför att anslagsposten höjs med 1 mnkr för grunduppgiften. MSB kan därutöver göra ytterligare insatser om ökad anslagstilldelning ges. Se kap 2. Dessa satsningar föreslås finansieras genom att MSB:s del av anslaget ökas. MSB saknar möjlighet att disponera sparande vilket är olyckligt eftersom det inte ger den flexibilitet som är önskvärd för att kunna bedriva verksamheten effektivt. MSB äskar därför att myndighetens anslagspost tillförs möjlighet att disponera eventuellt sparande.

25 samhällsskydd och beredskap 23 (31) Anslag (tkr) Utgiftsområde 20, anslag 1:10, Klimatanpassning, del till MSB. Nuvarande uppgift Tillkommande utvecklingsprojekt Summa Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras Nedan redovisas prognosen för den samlade uppdragsverksamheten där avgiftsinkomsterna disponeras följt av prognoskommentar för respektive verksamhet. Uppdragsverksamhet Uppdragsutbildning m.m. Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Intyg för förare och säkerhetsrådgivare Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Drift och förvaltning av andras system Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Tjänsteexport Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Internationella insatser Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Rakel Intäkter

26 samhällsskydd och beredskap 24 (31) Uppdragsverksamhet Kostnader Resultat Ackumulerat Summa uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Uppdragsutbildning m.m. samt tjänsteexport Inom ramen för verksamheten uppdragsutbildning m.m ger MSB utbildning mot avgift men tillhandahåller även kost och logi vid verksamhetsställena i Revinge och Sandö. Det senare utgör ett nödvändigt komplement för att kunna erbjuda utbildning på dessa orter. en baseras på nuvarande förutsättningar men förutsättningarna kan komma att ändras under perioden då utbildningsverksamheten är föremål för översyn. Intyg för förare och säkerhetsrådgivare MSB arbetar för att datorisera examinationen av ADR-förare och att överföra examinationsutförandet till Trafikverket. De ökade kostnader detta medför är tänkt att till del finansieras med det ackumulerade överskottet. Arbetet har dragit ut på tiden främst för att ägarskapet för de IT-system som ligger till grund för förarproven ska överföras från Transportstyrelsen till Trafikverket. Vidare har det beslutats att systemen behöver nyutvecklas och med anledning därav pågår det idag en förstudie, vars syfte är att komma fram med en kravspecifikation för dessa system. MSB har fått indikationer på att arbetet med nyutvecklingen kan börja upphandlas som tidigast hösten. Det finns i dagsläget ingen prognos på färdigställandedatum. I nuläget saknas möjligheter att göra en tillförlitlig prognos för kostnader och intäkter under perioden eftersom MSB inte vet hur verksamheten inom berörda myndigheter kommer att bedrivas. Den prognos som redovisas ska snarare ses som en indikation på att MSB kommer att försöka balansera kostnader och intäkter i största möjliga utsträckning oavsett hur examinationen slutligt utformas. Drift och förvaltning av andras system Inom ramen för mandatet att bedriva drift och förvaltning av andras system svarar MSB för SGSI. MSB avser under perioden att fortsätta bedriva ett utvecklingsarbete inom ramen för full kostnadstäckning.