Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps budgetunderlag för

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps budgetunderlag för 2016-2018"

Transkript

1 samhällsskydd och beredskap Ert datum Er referens Regeringen Justitiedepartementet Stockholm Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps budgetunderlag för - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap översänder härmed budgetunderlag för perioden -. Budgetunderlaget har utarbetats i enlighet med förordningen (2000:605) om myndigheters årsredovisning och budgetunderlag. I detta ärende har generaldirektör Helena Lindberg beslutat. Myndighetscontroller Fredrik Magnusson har varit föredragande. I den slutliga beredningen har ekonomi- och planeringsdirektör Björn Myrberg deltagit. Helena Lindberg Fredrik Magnusson MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB-1.4 Postadress Karlstad Besöksadress: Stockholm: Kungsgatan 53 Karlstad: Norra Klaragatan 18 Sandö: Sandövägen 7 Revinge: Revingeby Telefon: Fax: Org nr

2 samhällsskydd och beredskap Sändlista: Justitiedepartementet Försvarsdepartementet Näringsdepartementet Utrikesdepartementet Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

3 samhällsskydd och beredskap 1 (31) Budgetunderlag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB-51.1

4 samhällsskydd och beredskap 2 (31) Innehållsförteckning 1 Övergripande förutsättningar för MSB under budgetunderlagsperioden Verksamhet som påverkar MSB:s avgifter, anslag och anslagsbehov Planering för höjd beredskap Landstingens krisberedskap Förebyggande åtgärder mot naturolyckor och klimatanpassning Kärnenergiberedskap Varning via mobil och fast telefoni Seveso III Utveckling av verksamheten avseende anslag 1:1 Biståndsverksamhet, ap 41 Internationell civil krishantering Förslag till nya anslag Tillgång till frekvenser för samhällsviktig kommunikation Övergripande beskrivning av verksamhet Det som ska skyddas Det som hotar Den förmåga som ska skapas De som ska agera Styrinstrument Behov av författningsändringar m.m Risk- och sårbarhetsanalyser Civilt försvar Bemyndigande att tillhandahålla utbildning med annat ekonomiskt mål än full kostnadstäckning Ekonomi Finansiering Investeringar och lånebehov Räntekontokredit Anslagskredit Bemyndiganden... 29

5 samhällsskydd och beredskap 3 (31) 1 Övergripande förutsättningar för MSB under budgetunderlagsperioden MSB:s roll och uppgifter kompletteras och justeras löpande vilket är naturligt för en myndighet med MSB:s breda uppdrag. Den kommande budgetunderlagsperioden kommer dock att innebära ännu större utmaningar än normalt. Enligt budgetpropositionen för får MSB sänkt förvaltningsanslag under och ytterligare sänkning från och med. Dessa sänkningar ställer krav på myndigheten att vidta åtgärder i syfte att anpassa verksamheten utifrån de nya ekonomiska förutsättningarna. Detta kommer att påverka ambitionen inom flera områden och kan initialt innebära ökade kostnader för omställning. MSB föreslår därför en förhöjd anslagskredit på myndighetens förvaltningsanslag under och (se kap 5). Samtidigt som MSB:s förvaltningsanslag minskas ser myndigheten flera områden där det finns behov av att höja ambitionen under budgetunderlagsperioden. Från kommunal räddningstjänst finns det en förväntan på att MSB i ökad omfattning ska tillhandahålla mer kundnära utbildning med bättre kvalitet. MSB har svårt att leva upp till denna förväntan inom ramen för nuvarande finansiering. Detta samtidigt som MSB ser behov av omfattande investeringar i myndighetens utbildningsanläggningar för att fortsatt kunna erbjuda bra förutsättningar för utbildning. Inom informationssäkerhetsområdet finns det ett omfattande behov av att öka ambitionen i takt med att beroendet av it ökar i samhället. Det pågår dessutom ett antal utredningar som kan komma att påverka MSB:s uppgifter, t.ex. översynen av säkerhetsskyddslagen och den nationella informationssäkerhetsutredningen (NISU ). Arbetet med planering för höjd beredskap tar sin utgångspunkt i det krisberedskapsarbete som bedrivs redan idag men innebär också helt nya uppgifter och utmaningar för myndigheten. Arbete med planering för höjd beredskap tas därför också upp under kap 2. Sammantaget bedömer MSB att de neddragningar som annonserats för och framåt på myndighetens förvaltningsanslag får negativa konsekvenser för den verksamhet som bedrivs idag och de behov av ytterligare utveckling som finns under kommande år. MSB anser därför att regeringen bör se över neddragningarna på myndighetens förvaltningsanslag och också se på möjligheterna att ta besparingarna på andra anslag, t.ex. krisberedskapsanslaget.

6 samhällsskydd och beredskap 4 (31) 2 Verksamhet som påverkar MSB:s avgifter, anslag och anslagsbehov I följande avsnitt beskrivs sådana frågor som MSB anser påverkar, eller kan komma att påverka, myndighetens avgifter, anslag och anslagsbehov. Utöver de områden som anges nedan finns det flera utredningar mm som kan komma att påverka MSB:s uppdrag och uppgifter. De frågor som tas upp nedan är därmed inte en komplett sammanställning. 2.1 Planering för höjd beredskap MSB redovisade den 16 december myndighetens underlag till den kommande försvarspolitiska inriktningspropositionen ( Så kan det civila försvaret utvecklas och stärkas, MSB dnr -3277). I MSB:s underlag redovisar myndigheten att arbetet med civilt försvar kommer att innebära ökade kostnader relativt idag även om arbetet så långt möjligt integreras i annat krisberedskapsarbete. MSB kan konstatera att det finns behov och brister inom ett antal områden men att dessa måste analyseras tillsammans med den militära planeringen för att kunna bedömas mer i detalj. Åtgärder i syfte att skydda samhällsviktig verksamhet som identifieras inom ramen för den planering som påbörjas kan komma att innebära väsentliga merkostnader och innebära behov av ytterligare finansiering, dock inte nödvändigtvis kanaliserat via MSB. En del av de åtgärder som behöver vidtas kan finansieras inom befintliga ramar inom anslag 2:4 Krisberedskap och MSB bedömer att ca 100 mnkr av anslaget kommer att behöva avsättas för planering för höjd beredskap under och ca 150 mnkr per år från och med. I ökningen ingår inte tillkommande behov vid länsstyrelserna eller centrala myndigheter i enlighet med vad MSB redovisar i rapporten. MSB kan konstatera att det försämrade säkerhetspolitiska läget i vårt närområde ställer stora krav på hela samhället. Utvecklingen mot s.k. hybridkrigföring innebär att frågan om när det föreligger ett väpnat angrepp blir svårare att bedöma. Därmed ökar också behoven av samverkan mellan olika organisationer. De senaste årens utveckling visar på att samhället i sin helhet (befolkning, staten och privata sektorn) återigen är i stort behov av att utveckla sin motståndskraft mot påverkan av olika slag. Ett område som kommer att behöva utvecklas under budgetunderlagsperioden är därför att stärka enskildas mentala beredskap och myndigheternas samordnade agerande gentemot påverkanskampanjer och påverkansoperationer. MSB avser därför att: - fortsätta utveckla och samordna samhällets psykologiska försvarsförmågor

7 samhällsskydd och beredskap 5 (31) - fortsätta utveckla förmåga att identifiera och möta påverkanskampanjer och psykologisk krigföring - följa utländsk informationsverksamhet som kan riktas mot Sverige i syfte att påverka svensk opinionsutveckling - i samverkan med berörda aktörer utveckla en nationell strategi för att identifiera, förstå och möta påverkanskampanjer MSB anser att det finns stora behov av att utveckla detta område ytterligare, t.ex. genom inrättande av en vardagsorganisation och grundstruktur för krigsorganisation (inklusive utveckling inom tematiskt område med flera språkområden) för att identifiera och förstå påverkanskampanjer. Ambitionsnivån för en sådan organisation anpassas utifrån ekonomiskt utrymme men en större satsning på detta område bedöms inte kunna finansieras inom myndighetens nuvarande förvaltningsanslag (se även kap 1). 2.2 Landstingens krisberedskap MSB har i olika sammanhang påtalat behovet av att se över landstingens krisberedskap och det stöd som staten lämnar för att utveckla denna, bland annat med anledning av konsekvenserna av förändrade finansieringsprinciper för anslag 2:4 Krisberedskap och behoven av att återuppta landstingens planering för höjd beredskap. MSB kan konstatera att Socialstyrelsen under 2013 fått ett uppdrag att utarbeta ett planeringsunderlag för traumavård (S2013/3285/FS) som till delar fyller de behov som identifierats. MSB anser dock att: 1. MSB och Socialstyrelsen bör få ett uppdrag att redovisa hur statens stöd till landstingens arbete med krisberedskapsfrågor inom hälso- och sjukvårdsområdet kan utvecklas. Socialstyrelsen bör, med stöd av MSB, särskilt bedöma och redovisa konsekvenser med anledning av den återupptagna planeringen för höjd beredskap för landstingen som inkluderar landstingens stöd till Försvarsmakten med sjukvårdsresurser. Detta bedöms inte omhändertas i det ovan nämnda traumavårdsuppdraget. 2. MSB bör få i uppdrag att, med utgångspunkt i den justerade överenskommelsen om kommunal krisberedskap, ta fram en överenskommelse som förtydligar och reglerar uppgifter, mål och ersättning för landstingens uppgifter enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I kapitel 5 föreslår MSB även att myndighetens bemyndiganderam för anslag 2:4 Krisberedskap bibehålls på nuvarande nivå för att skapa förutsättningar för

8 samhällsskydd och beredskap 6 (31) att kunna återuppta bidrag i syfte att delfinansiera robusthetsåtgärder inom akutsjukvården (benämnt Sjukvårdens säkerhet i kris och krig, SSIK) 2.3 Förebyggande åtgärder mot naturolyckor och klimatanpassning MSB finansierar olika typer av förebyggande åtgärder för att minska de negativa konsekvenserna av ett förändrat klimat. Ambitionen för denna verksamhet styrs till stor del av storleken på de anslag MSB disponerar för ändamålet. Särskilt gäller det anslag 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor som är ett bidragsanslag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor och till länsstyrelserna för deras arbete enligt översvämningsförordningen. MSB har i tidigare budgetunderlag framfört att efterfrågan på bidrag överstiger den tilldelade anslagsnivån väsentligt. MSB har också noterat regeringens ambition i budgetpropositionen /15:1 att öka anslaget. MSB skulle med en höjd anslagsnivå kunna öka bidragen till kommunerna vilket skulle innebära att redan inkomna ansökningar om bidrag skulle kunna hanteras snabbare. Bidragen kommer i sin tur att leda till minskade risker för negativa konsekvenser vid naturhändelser och skydd av samhällsviktig verksamhet. Vad gäller anslag 1:10 Klimatanpassning finansierar anslaget bland annat myndighetens åtagande som en följd av översvämningsförordningen och stöd till länsstyrelsers och kommuners riskhanterings- och planeringsunderlag i form av översiktliga stabilitets- respektive översvämningskarteringar. MSB ser dock behov av att därutöver vidta och finansiera ytterligare åtgärder t.ex: - Skyfall metod för kartering och konsekvensanalyser av skyfall i tätbebyggelse och uppdrag att genomföra översiktliga skyfallskarteringar - Värmebölja - sammanställning av kunskapsläge efter genomförda studier kring värmeböljors effekter på kritisk infrastruktur och möjliga anpassningsåtgärder. - Skogsbrand metodutveckling för brandklassning av vegetation och studie kring kunskapen om framtida väderförhållandens inverkan på vegetation, brandrisk och hur bränderna i Sverige kan komma att förändras, bland annat med erfarenhet från vinterns vegetationsbränder i Norge och sommarens skogsbrand i Västmanland. Dessa åtgärder förutsätter dock att MSB tilldelas ytterligare anslag utöver medel som idag disponeras inom ramen för anslag 1:10 Klimatanpassning.

9 samhällsskydd och beredskap 7 (31) 2.4 Kärnenergiberedskap Kostnader för kärnenergiberedskapen ska finansieras av verksamhetsutövarna och de avgifter som staten tar ut av dessa ska motsvara de faktiska kostnaderna. Den nuvarande nivån på anslag som MSB disponerar och som även finansierar berörda länsstyrelsers kostnader och den avgift som verksamhetsutövarna betalar för detta motsvarar dock inte den faktiska kostnaden. De främsta skälen till att avgifterna för kärnenergiberedskapen inte motsvarar de verkliga kostnaderna är: 1. Anslagsnivån har varit oförändrad för länsstyrelserna sedan 2012 och för MSB sedan ännu längre tillbaka. Det innebär att de kostnadsökningar som har uppstått inte har finansiering och att den reala ersättningen därmed har minskat. MSB anser därför att anslaget bör ökas med 2 mnkr/år för att finansiera dessa kostnadsökningar. 2. Den ersättning MSB erhåller och som till del transfereras till länsstyrelserna avser endast täckning för de direkta kostnaderna. De indirekta kostnaderna som verksamheten medför (OH) finansieras därför av MSB:s respektive länsstyrelsernas förvaltningsanslag. För MSB innebär det att kostnaden för kärnenergiberedskapen till del finansieras med medel som är avsedda för annan verksamhet inom myndigheten. För staten som helhet innebär ersättningsnivån till MSB (vilken ligger till grund för industrins avgifter) att staten inte belastar industrin med den faktiska kostnaden för beredskapen. MSB förordar därför att såväl länsstyrelserna som MSB får ersättning även för de indirekta kostnaderna på samma sätt som ersättningen är utformad för Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). MSB anser därför att anslaget bör ökas med ytterligare 6 mnkr/år för att motsvara full kostnadstäckning för statens kostnader. 2.5 Varning via mobil och fast telefoni EU-alert (European Public Warning System via Cell Broadcast) har etablerats som den rådande tekniken för att varna via mobiltelefon. Det visar sig bl a genom att systemet är infört och i drift i t.ex. Holland, Litauen, USA och Japan. Även Schweiz har beslutat att införa EU-alert. Förmåga att ta emot meddelanden via EU-alert ingår numera också som standardkomponent i dagens mobiltelefoner. Utvecklingen inom området har således följt den trend som Försvarets materielverk (FMV) förutspådde när myndigheten på regeringens uppdrag 2012 utredde val av teknik för information/varning via mobiltelefoni (FMV dnr 12FMV2416-2). FMV förordade att initialt införa den sms-lösning som SOS Alarm har uppdrag att tillhandahålla för att på sikt införa EU-alert. MSB anser att den tekniska utvecklingen inom mobil telefoni och utvecklingen i omvärlden har kommit så långt att det är dags att även Sverige påbörjar införande av EU-alert.

10 samhällsskydd och beredskap 8 (31) EU-alert är också den europeiska standarden i enlighet med ETSI TS EU-Alert klarar kraven på informationssäkerhet avseende säkerhet, konfidentialitet, riktighet, tillgänglighet och spårbarhet vilka är grundläggande krav på varningssystem för användning under såväl fred som höjd beredskap. Då delar av tekniken är gemensam för den sms-lösning som SOS Alarm tillhandahåller idag och EU-alert föreslår MSB att införandet bör ske genom att nuvarande uppdrag till SOS Alarm om varning via sms kompletteras med att omfatta utrustning för varning via EU Alert. MSB bedömer att detta skulle innebära en merkostnad om engångsvis ca 40 mnkr vilket bör finansieras inom ramen för anslag 2:4 Krisberedskap i likhet med nuvarande uppdrag till SOS Alarm. MSB ser också att det behövs informationssatsningar riktade till allmänheten om EU-alert införs vilket MSB anser ligger inom myndighetens nuvarande ansvar. 2.6 Seveso III Genomförandet av Seveso III direktivet i svensk lagstiftning har nyligen presenterats i en lagrådsremiss. Där framgår bland annat de ökade krav som direktivet ställer på länsstyrelsernas tillsynsarbete för att åstadkomma en mer likvärdig och effektiv tillsyn. Även MSB föreslås få utökade uppgifter med anledning av direktivet, till exempel genom att MSB ska ta ett större ansvar när det gäller att utbilda Sevesohandläggare, samordna inblandade myndigheter och utveckla myndighetsgemensamma metodstöd för Sevesotillsynen. För att finansiera de ökade kostnaderna för tillsyn och tillsynsvägledning föreslås i propositionen att denna avgiftsfinansieras. Om avgifter införs för Sevesotillsynen behöver MSB också utöva tillsynsvägledning när det gäller uttag av tillsynsavgifter. I remissvaret på utrednigens förslag påpekade MSB betydelsen av att tillsynsavgifterna återförs till tillsynsmyndigheterna inklusive MSB. Ökade medel för tillsynen och tillsynsvägledningen är en förutsättning för att åstadkomma den ambitionsökning som förväntas genom införandet av Seveso III direktivet. MSB har i regeringsuppdrag (Avgifter för tillsyn och tillståndsprövning av Sevesoverksamheter, dnr ) redovisat att ambitionsnivån som följer av Seveso III direktivet innebär årliga kostnader om 18 mnkr för MSB och länsstyrelserna. Detta motsvarar en ökad kostnad från dagens nivå på 6,9 mnkr med ca 11 mnkr/år inom anslag 2:7. De ökade kostnaderna bör finansieras med tillsynsavgifter för verksamhetsutövarna.

11 samhällsskydd och beredskap 9 (31) 2.7 Utveckling av verksamheten avseende anslag 1:1 Biståndsverksamhet, ap 41 Internationell civil krishantering MSB bidrar sedan länge med personal genom svenska sekonderingar till EUinsatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Under har MSB sammanlagt sekonderat 30 årsarbetskrafter till 13 olika missioner inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. MSB bedömer att det finns goda förutsättningar att ytterligare öka antalet sekonderade inom de kommande åren. Särskilt inom områden som rör säkerhet och miljö där vi ser goda förutsättningar att i linje med resultatstrategin för internationell civil krishantering verka för att fortsatt stärka missioner med miljökompetens både i etableringsfasen och under genomförandet. MSB har en bred sekonderingsverksamhet till FN inom ramen för de så kallade stand by avtal som MSB har med merparten av de FN-organisationer som arbetar humanitärt. MSB har därmed lång erfarenhet av ett tätt samarbete med FN och välkomnar därför inriktningen att inom civil krishantering särskilt prioritera ett nära samarbete med FN. MSB har dock inte tidigare sekonderat personal till FNs fredsbevarande insatser varför en viss uppstartsfas kommer behövas. MSB bedömer att det går att genomföra mer inom ramen för nuvarande anslagsnivåer förutsatt att nuvarande styrning i villkor blir mer flexibel. Ett alternativ för att öka ambitionen är att MSB:s del av anslaget ökas med 5-10 mnkr per år, se vidare i kap Förslag till nya anslag MSB anser att regeringen bör överväga att inrätta två nya anslag där det ena syftar till att underlätta en effektiv samverkan mellan olika aktörer vid en kris och där det andra syftar till att tydliggöra styrningen av statens bidrag till frivilliga försvarsorganisationer. Operativt anslag Vid hantering av händelser kan osäkerhet om finansiering av insatser eller otillräckliga finansiella resurser påverka hanteringen av olyckan eller krisen genom att inte tillräckliga eller tillräckligt snabba åtgärder vidtas. Osäkerhet om finansiering kan även negativt påverka vilka förberedande åtgärder som vidtas. I syfte att stärka förmågan att hantera händelser föreslår MSB att regeringen inför ett operativt anslag för finansiering av myndigheters merkostnader för hantering av stora olyckor och kriser. Såväl kostnader för arbete inom eget uppdrag som för att stödja annan aktör i hanteringen bör kunna finansieras från anslaget. Finansiering finns redan idag genom anslagsposten 2:4 ap 1 Viss internationell säkerhetsfrämjande och humanitär verksamhet som de senaste åren inte

12 samhällsskydd och beredskap 10 (31) nyttjats till nuvarande ändamål. Anslagsposten 2:4 ap 1 skulle med fördel kunna tillföras ett ändamål som även omfattar hantering av storskalig nationell händelse. Anslagspostens storlek saknar avgörande betydelse. Det viktigaste är att det finns förberedda strukturer inom ramen för statsbudgeten så att det vid en händelse kan fattas beslut utan dröjsmål (administrativ beredskap). MSB:s bidrag till länsstyrelserna för skogsbrandsbevakning som idag finansieras från myndighetens förvaltningsanslag bör också föras över till det operativa anslaget enligt ovan. Finansiering bör ske genom att MSB:s förvaltningsanslag minskas med 2 mnkr vilket motsvarar kostnaden för skogsbrandsbevakning ett normalår. MSB kommer att utveckla motivering och beskrivning av operativt anslag i rapporteringen av regeringsuppdrag Avgifters påverkan på samarbete och stöd mellan statliga myndigheter vid allvarliga olyckor och kriser (Fö//ESL (delvis). Samlat anslag för bidrag till frivilliga försvarsorganisationer MSB disponerar idag medel som lämnas som bidrag till frivilliga försvarsorganisationer på två olika anslag. Dels högst 23 mnkr på anslag 2:7 till organisationsstöd enligt 5 förordningen (1994:525) om frivillig försvarsverksamhet, dels högst 33,4 mnkr på anslag 2:4 för uppdrag till frivillig försvarsverksamhet för att höja krisberedskapen i samhället. MSB förordar att dessa medel överförs från respektive anslag till ett nytt anslag för frivillig försvarsverksamhet. MSB bedömer att det skulle öka tydligheten i vilka medel som regeringen avsätter till verksamheten och det skulle också ge regeringen större möjligheter att tydligare styra hur medlen får användas och hur de ska fördelas. Ett frivilliganslag skulle också vara i linje med riksdagens inställning. Riksdagen har vid två tillfällen tillkännagivit att det särskilda anslaget för organisationsstöd till frivilliga försvarsorganisationer bör återinföras med motivet att säkerställa ett grundläggande organisationsstöd för de frivilliga försvarsorganisationerna. MSB har också för avsikt att ge långsiktigare förutsättningar och minskad administration för de frivilliga försvarsorganisationerna genom att bevilja bidrag för treåriga uppdrag med stöd av bemyndigande. 2.9 Tillgång till frekvenser för samhällsviktig kommunikation MSB ansvarar för att tillhandahålla säkra, skyddade, robusta och tillgängliga kommunikationstjänster för samhällsviktig verksamhet. Behovet av mobila kommunikationstjänster för tal och data via bredband som uppfyller säkerhetsoch tillgänglighetskrav för verksamhet inom allmän ordning, säkerhet och hälsa är stort och ökar. En förutsättning för mobila kommunikationstjänster för samhällsviktig verksamhet är tillgången till radiofrekvenser. För att säkra tillgången till kommunikationstjänster för samhällsviktig verksamhet anser

13 samhällsskydd och beredskap 11 (31) MSB att regeringen ska reservera och tilldela frekvenser för detta ändamål innan resterande delar av 700 MHz-bandet säljs på marknaden. 700 MHzbandet är det frekvensband som internationellt ska användas för PPDR (Public Protection Disaster Relief). För att skapa en samhällsekonomiskt effektiv lösning behöver frekvenserna vara internationellt harmoniserade eftersom det möjliggör användning av konsumentutrustning och därmed minskar beroendet av nischprodukter. Det möjliggör också interoperabilitet med andra länder. De krav på skydd, tillgänglighet och säkerhet som samhällsviktiga verksamheter har kräver också att staten kontrollerar den infrastruktur som bär kommunikationstjänsterna.

14 samhällsskydd och beredskap 12 (31) 3 Övergripande beskrivning av verksamhet - Samhällsskydd och beredskap handlar om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Nedanstående beskrivning ger en samlad bild av dessa verksamheter. Kärnan i beskrivningen är behovet att skydda vissa värden (det som ska skyddas) mot en viss typ av händelser (det som hotar). Förmågan som ska skapas handlar om att förebygga det som riskerar att inträffa och att hantera konsekvenserna av det som inträffar. En mängd olika aktörer är ansvariga för att bygga och bära upp en sådan förmåga. Utvecklingen påverkas och styrs av olika former av styrinstrument. 3.1 Det som ska skyddas Arbetet med samhällsskydd och beredskap ska bidra till såväl individens som samhällets och nationens säkerhet. Det som ska skyddas utgår från mål formulerade av riksdagen och regeringen, i första hand målen för samhällets säkerhet, målen för samhällets krisberedskap och mål som finns formulerade i lag (exempelvis lagen om skydd mot olyckor): Människors liv och hälsa Fysisk och psykisk hälsa hos dem som drabbas direkt eller indirekt av en händelse. Omfattar alla människor som har Sverige som hemvist eller uppehåller sig i Sverige eller är svenska medborgare och uppehåller sig utomlands. Människor i andra länder som inte är svenska medborgare eller har Sverige som hemvist omfattas i vissa fall.

15 samhällsskydd och beredskap 13 (31) Samhällets funktionalitet Funktionalitet och kontinuitet i det som direkt eller indirekt starkt påverkar samhällsviktigt verksamhet och därmed får konsekvenser för människor, företag och andra organisationer. Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Människors tilltro till demokratin och rättsstaten samt förtroende för samhällets institutioner och det politiska beslutsfattandet, ledningsförmåga på olika nivåer, avsaknad av korruption och rättsövergrepp. Miljö och ekonomiska värden Miljön i form av mark, vatten och fysisk miljö, biologisk mångfald, värdefulla natur- och kulturmiljöer samt annat kulturarv i form av fast och lös egendom. Ekonomiska värden i form av privat och offentlig lös och fast egendom samt värdet av produktion av varor och tjänster. Nationell suveränitet Kontroll över nationens territorium, nationell kontroll över de politiska beslutsprocesserna i landet samt säkrande av nationens försörjning med förnödenheter. Värdena som ska skyddas är i grunden likvärdiga och kan inte viktas sinsemellan generellt sett. Beroende på sammanhanget under vilka omständigheter de utmanas kommer de dock att konkretiseras och prioriteras på olika sätt. 3.2 Det som hotar Det som hotar är händelser som kan medföra skadeverkningar på det som ska skyddas. På en övergripande nivå kan vi, när det handlar om samhällsskydd och beredskap, tala om tre typer av händelser: Olyckor Plötsligt inträffade händelser som medför eller kan befaras medföra skada. Som olyckor räknas också händelser som beror på människors handlande eller underlåtenhet att handla. Detta gäller oberoende om handlingen eller underlåtenheten är uppsåtlig eller ej. Kriser Händelser som drabbar många människor och stora delar av samhället och som hotar grundläggande värden och funktioner. En kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. Den är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga. Att hantera krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. Krig Regeringen får enligt 15 kap. 14 regeringsformen förklara att riket är i krig vid ett väpnat angrepp. Utan ett väpnat angrepp krävs Riksdagens medgivande för att förklara riket i krig. Begreppet väpnat angrepp brukar kopplas till FN-stadgans artikel 51 om rätten till självförsvar.

16 samhällsskydd och beredskap 14 (31) Det som hotar är såväl händelser som inträffar relativt ofta (t.ex. vissa sorters olyckor), som händelser vars sannolikhet och konsekvenser är betydligt mer svårbedömda. Det är viktigt att poängtera att olyckor, kriser och krig i sig är yttringar av andra tillstånd, företeelser eller händelser. Dessa bakomliggande faktorer eller orsaker till varför olyckor, kriser och krig uppstår utgör en självklar del i bedömningen av vad som hotar och ingår ofta i det förebyggande arbetet. 3.3 Den förmåga som ska skapas För att värna det som ska skyddas krävs förmåga att i möjligaste mån se till att olyckor, kriser eller krig inte inträffar eller uppstår, men även förmåga att hantera de negativa konsekvenserna av sådana händelser när de ändå infaller. Detta kan formuleras som två övergripande uppgifter eller förmågor: Förebygga händelser Det finns en förmåga i samhället att förebygga uppkomsten av händelser som ger skadeverkningar och kan karakteriseras som olycka, kris eller krig. I förmågan ingår att bygga upp individers och verksamheters motståndskraft gentemot allvarliga påfrestningar. Hantera händelser Det finns en förmåga i samhället att genom planering och andra förberedelser påbörja, eller medverka i, arbetet för att avhjälpa en olycka, kris eller krig, samt i möjligaste mån återställa skadade strukturer eller individer till ett normaltillstånd. I det förebyggande ligger fokus på att reducera sårbarheter så att eventuella påfrestningar inte ger upphov till skadeverkningar. Ambitionen är att sannolikheten för eller frekvensen av olyckor, kriser och krig ska minska. När det gäller den övergripande förmågan att förebygga olyckor, kriser och krig har MSB som huvudsakligt uppdrag att stödja och driva på utvecklingen av följande förmågor i samhället: Förmåga att bedriva brand- och olycksförebyggande arbete Förmåga till kontinuitet i samhällsviktig verksamhet Förmåga att hantera farliga ämnen Förmåga att hantera information säkert Under budgetunderlagsperioden kommer MSB särskilt prioritera förmågan till kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och förmågan att hantera information säkert. För arbetet med att stärka förmågan till kontinuitet i samhällsviktig verksamhet innebär detta att MSB senast ska ha bidragit till att samhällsviktig verksamhet är identifierad på lokal, regional och nationell nivå samt till att ansvariga aktörer har påbörjat arbetet med att stärka förmågan att bedriva verksamheten även vid omfattande störningar. Inom ramen för denna

17 samhällsskydd och beredskap 15 (31) förmåga utvecklar MSB även arbetet med att säkerställa en tillförlitlig försörjning och flödessäkerhet vid höjd beredskap. Det arbete som MSB bedriver för att stärka förmågan att hantera information säkert ska senast ha bidragit till en ändamålsenlig informationssäkerhet hos centrala myndigheter samt centrala aktörer och inom ett antal prioriterade samhällssektorer. Det hanterande arbetet tar vid där det förebyggande inte är tillämpligt eller inte räcker till, t.ex. de fall där det bedöms kosta för mycket att förebygga, eller där det inte är tydligt hur händelsen kan förebyggas. Fokus för det hanterande arbetet är på förutsättningarna för de aktiva val som aktörer gör vid en nära förestående eller inträffad olycka, kris eller krig i syfte att begränsa händelsens negativa konsekvenser. När det gäller den övergripande förmågan att hantera olyckor, kriser och krig har MSB som huvudsakligt uppdrag att stödja och driva på utvecklingen av följande förmågor i samhället: Förmåga att genomföra räddningsinsatser Förmåga att agera samordnat vid händelser Förmåga att stödja Försvarsmakten vid höjd beredskap MSB ser ett behov av att prioritera utvecklingen av alla dessa förmågor under budgetunderlagsperioden. Under budgetunderlagsperioden ska den verksamhet som MSB bedriver inom förmågan att genomföra räddningsinsatser ha bidragit till att kvalitetssäkrade metoder och teknik används vid räddningsinsatser samt till att kommuner bättre samutnyttjar sina och andras resurser. MSB ska under perioden även ha bidragit till att räddningstjänstens lärande från insatser och övningar förbättrats. Inom ramen för förmågan att agera samordnat ska MSB:s verksamhet senast ha bidragit till att sektorsövergripande lägesbilder och gemensamma inriktningar kan skapas, upprätthållas och delas för att stödja samordning på alla samhällsnivåer. MSB:s arbete ska även ha bidragit till att de som ska agera har kompetens, metodik och robust teknik som skapar goda förutsättningar för att åtgärder samordnas. För att detta ska kunna uppnås krävs en gemensam insats i samhället där alla aktörer med särskilt ansvar för krisbereskap implementerar de gemensamma grunderna för samverkan och ledning, som tagits fram inom ramen för projekt Ledning och samverkan under 2012-, i sin verksamhet. MSB kommer under perioden att integrera förberedelser för höjd beredskap och de särskilda krav som detta kan komma att medföra på förmågan att agera samordnat. Här ingår exempelvis arbete med att hantera itincidenter i system som är kritiska för samhällsviktiga verksamheter inför och under höjd beredskap.

18 samhällsskydd och beredskap 16 (31) MSB kommer under budgetunderlagsperioden även prioritera verksamhet som bidrar till att stäkra förmågan att stödja försvarmakten vid höjd beredskap. Inom ramen för detta arbete ingår bl.a. att utveckla och öva det civila försvarets stöd till försvarmakten. MSB ska utöver att utveckla de förmågor som beskrivs ovan även bidra till en generell utveckling av samhällsskydd och beredskap. I detta arbete ingår bl.a. att verka för att planeringen för höjd beredskap sker integrerat med arbetet utveckla samhällets krisberedskap samt att utveckla formerna för samverkan mellan ansvariga aktörer. I arbetet med samhällsskydd och beredskap går det att anlägga ett internationellt perspektiv på både förmågan att förebygga händelser och förmågan att hantera händelser. Arbetet som svenska aktörer bedriver ska med andra ord i vissa fall påverka förmågan även i andra länder. 3.4 De som ska agera Samhällsskydd och beredskap inbegriper stora delar av samhället och kräver att många tar ansvar och agerar: Den offentliga förvaltningen Kommuner, landsting, länsstyrelser och centrala myndigheter, inklusive universitet och högskolor, samt motsvarande organ på EU-nivå och mellanstatliga internationella organisationer. Näringslivet Privata aktörer som har ett ansvar för den egna verksamheten, t.ex. avseende en säker arbetsmiljö och skydd vid farlig verksamhet, och/eller har resurser som kan bidra till att förebygga eller hantera olika typer av händelser. Det civila samhället I det civila samhället ingår allt från nätverk, tillfälliga sammanslutningar och frivilliga insatser till ideella föreningar, trossamfund, stiftelser, kooperativ, där människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. Den enskilde individen Den enskilde individen har ett ansvar för sin egen säkerhet, och kan efter sina förutsättningar bidra i arbetet med att förebygga och hantera händelser. Aktörerna befinner sig på olika ansvarsnivåer i samhället: lokal nivå, regional nivå, nationell nivå, EU-nivå och internationell nivå. Under budgetunderlagsperioden och kommande mandatperiod kommer MSB att särskilt arbeta med att utveckla stödet till kommunerna, dels i arbetet med att utveckla specifika förmågor och dels i deras breda systematiska säkerhetsarbete. I utvecklingen av detta stöd kommer MSB att ha ett nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt länsstyrelserna.

19 samhällsskydd och beredskap 17 (31) 3.5 Styrinstrument Styrinstrument handlar om sådant som kan användas för att påverka arbetet med att skapa en förmåga inom samhällsskydd och beredskap. I grunden finns det tre typer av styrinstrument: Regelstyrning Att få någon att göra något för att den måste. Bestämmelser i lagar, förordningar, föreskrifter och avtal som reglerar vad som måste göras eller inte får göras. Ekonomisk styrning Att få någon att göra något för att den tjänar på det. Finansiella förutsättningar för att bedriva verksamhet, t.ex. skatter, bidrag, ersättning, böter och särskilda anslag. Kunskapsstyrning Att få någon att göra något för att den själv ser att det är rätt eller nödvändigt. Påverkan av förhållningssättet till samhällsskydd och beredskap. Goda exempel, samverkan, information, utbildning, övning, m.m. är del av ett sådant arbete. Styrinstrumenten kan kombineras med varandra på olika sätt. Vissa enskilda styrinstrument exempelvis skattelagstiftning eller kommersiella avtal innehåller både regelstyrning och ekonomisk styrning. Metodik- och teknikutveckling har en central roll för utvecklingen inom området samhällsskydd och beredskap. MSB ser framöver sin roll främst som initiativtagare och kravställare, snarare än som genomförare. MSB:s uppgift är i första hand att utifrån gjorda erfarenheter, omvärldsbevakning, gjorda riskoch sårbarhetsanalyser m.m. formulera en behovsbild och mot bakgrund av de brister som identifierats ta fram inriktningar för vad som behöver åtgärdas. MSB ska utveckla ett utbildningsutbud av hög kvalité som möter de behov som finns inom området samhällsskydd och beredskap. Genom de utbildningar som MSB beställer och genomför ska nästa generations skorstensfejare, brandmän, handläggare, beslutsfattare etc. både få goda fackkunskaper och kunskap om den helhetssyn som måste prägla arbetet med samhällsskydd och beredskap.

20 samhällsskydd och beredskap 18 (31) 4 Behov av författningsändringar m.m. 4.1 Risk- och sårbarhetsanalyser I enlighet med regeringens uppdrag 29 i regleringsbrevet för MSB för budgetåret har MSB redovisat ett förslag till tidpunkter för redovisning och rapporteringsfrekvens av risk- och sårbarhetsanalyser. MSB förordade i redovisningen en ändrad rapporteringsfrekvens för de statliga myndigheterna från dagens årliga rapportering till att rapportering bör ske vartannat år. MSB har alltjämt samma uppfattning men för att förändringen ska kunna bli verklighet krävs en ändring i 9 förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. MSB har efter sin redovisning av regeringsuppdraget övervägt hur en sådan förändring mer i detalj skulle kunna utformas och kan vid behov stödja en fortsatt beredning av frågan i Regeringskansliet. I sin uppdragsredovisning pekade MSB även på att regleringen av risk- och sårbarhetsanalyser kan behöva ses över samlat med avseende på kommunernas, landstingens och de statliga myndigheternas analyser. Regleringen för det statliga området i förordningen om krisberedskap och höjd beredskap och regleringen för de övriga områdena i lagstiftningen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser och höjd beredskap har utvecklats vid olika tillfällen och mot delvis olika bakgrunder. Det bör eftersträvas att uppnå största möjliga enhetlighet mellan det statliga området och de kommunala och landstingskommunala områdena i dessa avseenden. Det bör vidare prövas om det samlade regelverket på lag- och förordningsnivån på ett bättre sätt än idag kan stödja arbetet med en nationell risk- och förmågebedömning. 4.2 Civilt försvar MSB har vid två tillfällen under i samband med redovisningen av två olika regeringsuppdrag rörande civilt försvar presenterat förslag till ändringar i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samt i förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1. Förslagen syftar främst till att tydliggöra MSB:s och Försvarsmaktens uppdrag för det samlade försvaret och i förhållande till övriga myndigheter med särskilt ansvar för civilt försvar. Utöver dessa förändringar kan det behöva tydliggöras i lagstiftningen att kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser och planering inför extraordinära händelser också ska avse förhållanden inför och vid höjd beredskap. Reglerna för kommunernas och landstingens samlade arbete med risk- och sårbarhetsanalyser och planering för extraordinära händelser kan dessutom behöva samordnas bättre med motsvarande regler för statliga myndigheter i enlighet med vad som anförts under föregående rubrik. 1 MSB:s skrivelse till Regeringskansliet, Försvarsdepartementet, , dnr , respektive , dnr-3277.

21 samhällsskydd och beredskap 19 (31) MSB bedömer att det fortsatta arbetet med utvecklingen av det samlade försvaret kommer att ge mer underlag för en översyn av det nuvarande regelverket för totalförsvaret. De översynsbehov som nyss redovisats bör dock tillgodoses utan att man avvaktar den större översyn av lagstiftningen för totalförsvaret som kan komma att behövas på längre sikt. 4.3 Bemyndigande att tillhandahålla utbildning med annat ekonomiskt mål än full kostnadstäckning De författningsreglerade utbildningarna ska enligt instruktionen tillhandahållas utan avgift. Övriga utbildningar som MSB tillhandahåller får antingen finansieras med avgift eller anslag. I de fall avgift tas ut måste dock utbildningen med nuvarande reglering bedrivas med full kostnadstäckning. MSB ser behov av ökad flexibilitet. Med möjlighet att ta ut en avgift som är lägre än full kostnadstäckning kan MSB på ett bättre sätt erbjuda samhället de utbildningar som bedöms vara av särskild vikt inom myndighetens ansvarsområde. MSB ser inte att intäkterna totalt skulle förändras utan endast fördela sig på ett annat sätt mellan olika kurser jämfört med idag. MSB förordar därför att det ekonomiska målet för utbildningsverksamheten justeras till att intäkterna minst ska täcka de direkta kostnaderna. De indirekta kostnaderna för att genomföra utbildningen får finansieras med anslag 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

22 samhällsskydd och beredskap 20 (31) 5 Ekonomi 5.1 Finansiering Nedan följer MSB:s förslag till finansiering av myndigheten -. Utgiftsområde 6, anslag 2:2 ap 2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor Anslaget är anvisat för att lämna bidrag till förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för bidrag till länsstyrelser för deras kostnader i enlighet med Översvämningsförordningen. MSB har i tidigare budgetunderlag framfört att efterfrågan på bidrag överstiger den tilldelade anslagsnivån väsentligt. MSB har också noterat regeringens ambition i BP /15:1 att öka anslaget. Nedanstående prognos för budgetunderlagsperioden är dock i enlighet med den beräknade tilldelningen som antogs av riksdagen. Om regeringen under perioden avser höja anslaget förordar MSB att anslaget anvisas på samma nivå under ett flertal år för att underlätta bidragshanteringen. Anslag (tkr) Utgiftsområde 6, anslag 2: Utgiftsområde 6, anslag 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. Ersättningar med anledning av branden i Västmanland har till största delen hanterats under. Det ingående anslagssparandet som disponeras bedöms vara tillräcklig för att hantera resterande ersättningsanspråk. en för budgetunderlagsperioden är som brukligt mycket osäker och utfallet är helt beroende på de händelser som inträffar som ger rätt till ersättning. Anslag (tkr) Utgiftsområde 6, anslag 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m Utgiftsområde 6, anslag 2:4 Krisberedskap, ap. 1 Viss internationell säkerhetsfrämjande och humanitär verksamhet Anslagsposten bör enligt förslag i kapitel 2 tillföras ändamålet att kunna nyttjas av myndigheter för att hantera större olycka eller kris. Därutöver bör 2 mnkr tillföras anslagsposten genom överföring från anslag 2:7 MSB Förvaltning för att finansiera bidrag till skogsbrandsbevakning.

23 samhällsskydd och beredskap 21 (31) Utgiftsområde 6, anslag 2:4 ap 1 Viss internationell säkerhetsfrämjande och humanitär verksamhet Nuvarande uppgifter och operativt anslag Skogsbrandsbevakning Summa Utgiftsområde 6, anslag 2:4 Krisberedskap, ap. 5 Krisberedskap en nedan baseras på att de förslag MSB redogör för i kap 2 genomförs. MSB vill också betona vikten av att anslaget bibehålls på minst beräknad nivå då myndigheten ser att anslaget kommer att vara väsentligt för att finansiera bl. a. de ökade kostnaderna under perioden för planering för höjd beredskap (se kap 2). Utgiftsområde 6, anslag 2:4 ap 5 Krisberedskap Utgiftsområde 6, anslag 2:5 Rakel Då verksamheten beräknas finansieras i sin helhet med avgifter under budgetunderlagsperioden lämnas ingen anslagsprognos för anslaget. Utgiftsområde 6, anslag 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap en nedan baseras på att de förslag MSB redogör för i kap 2 genomförs. Utgiftsområde 6, anslag 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (belopp i tkr) Nuvarande uppgifter (belopp enl BP) Verksamhet som påverkar anslagsbehovet: Seveso III Skogsbrandsbevakning Kärnenergiberedskap Summa

24 samhällsskydd och beredskap 22 (31) Utgiftsområde 7, anslag 1:1 ap 41, Internationell civil krishantering MSB bedömer att det går att genomföra mer inom ramen för nuvarande anslagsnivåer (se kap 2) förutsatt att nuvarande styrning i villkor blir mer flexibel. Ett alternativ för att öka ambitionen är att MSB:s del av anslaget ökas med 5-10 mnkr per år. När det gäller att öka flexibiliteten är det främst hur anslaget kan nyttjas. Dels äskar MSB att myndigheten tilldelas en anslagskredit. Avsaknaden av kredit innebär att MSB inte vågar ha en planering för högre utfall än tilldelade medel trots att det oftast sker förändringar i form av personer som avbryter tjänstgöring, insatser som läggs vilande pga. säkerhetsläge etc. vilket då medför lägre utfall än planerat med ett underskridande av anslaget som följd. Dels förordar MSB att flexibiliteten ökas genom att högst- och lägstposter för enskilda insatser tas bort. Även denna reglering förvårar ett effektivt nyttjande av anslaget och innebär betydande inlåsningseffekter som riskerar att göra Sverige och MSB till en oförutsägbar partner och arbetsgivare. en för budgetunderlagsperioden motsvarar beräknad tilldelning enligt senaste budgetproposition. Anslag (tkr) Utgiftsområde 7, anslag 1:1 ap 41, Internationell civil krishantering Utgiftsområde 20, anslag 1:10 ap 1 Klimatanpassning del till MSB MSB disponerar anslaget för klimatanpassningsåtgärder, bland annat för uppgifter enligt förordningen om översvämningsrisker. MSB kommer även under den följande perioden att ha kostnader för uppgifter enligt förordningen om översvämningsrisker. MSB ser behov av ytterligare insatser för att ta fram nationella metoder, kartläggningar och stöd till länsstyrelsers och kommuners riskhantering och åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat. MSB äskar därför att anslagsposten höjs med 1 mnkr för grunduppgiften. MSB kan därutöver göra ytterligare insatser om ökad anslagstilldelning ges. Se kap 2. Dessa satsningar föreslås finansieras genom att MSB:s del av anslaget ökas. MSB saknar möjlighet att disponera sparande vilket är olyckligt eftersom det inte ger den flexibilitet som är önskvärd för att kunna bedriva verksamheten effektivt. MSB äskar därför att myndighetens anslagspost tillförs möjlighet att disponera eventuellt sparande.

25 samhällsskydd och beredskap 23 (31) Anslag (tkr) Utgiftsområde 20, anslag 1:10, Klimatanpassning, del till MSB. Nuvarande uppgift Tillkommande utvecklingsprojekt Summa Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras Nedan redovisas prognosen för den samlade uppdragsverksamheten där avgiftsinkomsterna disponeras följt av prognoskommentar för respektive verksamhet. Uppdragsverksamhet Uppdragsutbildning m.m. Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Intyg för förare och säkerhetsrådgivare Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Drift och förvaltning av andras system Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Tjänsteexport Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Internationella insatser Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Rakel Intäkter

26 samhällsskydd och beredskap 24 (31) Uppdragsverksamhet Kostnader Resultat Ackumulerat Summa uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat Ackumulerat Uppdragsutbildning m.m. samt tjänsteexport Inom ramen för verksamheten uppdragsutbildning m.m ger MSB utbildning mot avgift men tillhandahåller även kost och logi vid verksamhetsställena i Revinge och Sandö. Det senare utgör ett nödvändigt komplement för att kunna erbjuda utbildning på dessa orter. en baseras på nuvarande förutsättningar men förutsättningarna kan komma att ändras under perioden då utbildningsverksamheten är föremål för översyn. Intyg för förare och säkerhetsrådgivare MSB arbetar för att datorisera examinationen av ADR-förare och att överföra examinationsutförandet till Trafikverket. De ökade kostnader detta medför är tänkt att till del finansieras med det ackumulerade överskottet. Arbetet har dragit ut på tiden främst för att ägarskapet för de IT-system som ligger till grund för förarproven ska överföras från Transportstyrelsen till Trafikverket. Vidare har det beslutats att systemen behöver nyutvecklas och med anledning därav pågår det idag en förstudie, vars syfte är att komma fram med en kravspecifikation för dessa system. MSB har fått indikationer på att arbetet med nyutvecklingen kan börja upphandlas som tidigast hösten. Det finns i dagsläget ingen prognos på färdigställandedatum. I nuläget saknas möjligheter att göra en tillförlitlig prognos för kostnader och intäkter under perioden eftersom MSB inte vet hur verksamheten inom berörda myndigheter kommer att bedrivas. Den prognos som redovisas ska snarare ses som en indikation på att MSB kommer att försöka balansera kostnader och intäkter i största möjliga utsträckning oavsett hur examinationen slutligt utformas. Drift och förvaltning av andras system Inom ramen för mandatet att bedriva drift och förvaltning av andras system svarar MSB för SGSI. MSB avser under perioden att fortsätta bedriva ett utvecklingsarbete inom ramen för full kostnadstäckning.

Budgetunderlag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Budgetunderlag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (31) Budgetunderlag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - samhällsskydd och beredskap 2 (31) Innehållsförteckning 1. Verksamhet som påverkar

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps budgetunderlag för 2014-2016

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps budgetunderlag för 2014-2016 samhällsskydd och beredskap Ert datum -977 Er referens Regeringen Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps budgetunderlag för -2016 Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap

Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 1 (20) Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och beredskap 2 (20) MSB:s kontaktperson: Svante Werger, 010-240 41 72 Publikationsnummer MSB708

Läs mer

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden

Läs mer

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Kort om anslag 2:4 Krisberedskap Ändamål: stärka samhällets samlade krisberedskap och förmågan vid höjd beredskap för det civila försvaret Kan finansiera kortsiktiga

Läs mer

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap...

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Grundläggande begrepp och regelverk

Grundläggande begrepp och regelverk Grundläggande begrepp och regelverk Regeringsformen om krig och krigsfara Sverige ska ha regler som så långt det är möjligt skapar grund för legalt handlande även i krigstid. Krigsdelegation i stället

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1 Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet Under denna gransknings gång har två pågående utredningar haft i uppdrag att hantera mer övergripande frågor som

Läs mer

REMISSVAR. Sammanfattning. Övergripande synpunkter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

REMISSVAR. Sammanfattning. Övergripande synpunkter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskap REMISSVAR Datum 2017-05-09 Ert datum 2017-03-15 Diarienr 2017-1730 Er referens Ju2017/021730/SSK 1 (7) Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Foto: Göran Fält/Trafikverket Foto: Göran Fält/Trafikverket Vad görs på nationell nivå? Översvämningskarteringar Kartor över områden som riskerar att översvämmas 78 karterade vattendrag Dagens flöden och klimatanpassade flöden Kartorna

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Budgetunderlag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Budgetunderlag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (26) Budgetunderlag Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - samhällsskydd och beredskap 2 (26) Innehållsförteckning 1. Verksamhet som påverkar

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försvarets radioanstalt

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försvarets radioanstalt Regeringsbeslut 3 Försvarsdepartementet 2011-12-22 Fö2011/90/ESL (slutligt) Fö2011/1883/ESL m.fl. Sebilaga1 Försvarets radioanstalt Box 301 161 26 BROMMA Regleringsbrev för budgetåret avseende Försvarets

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Regeringsbeslut 8 Försvarsdepartementet 2016-12-14 Fö2016/00096/ESL (delvis) Fö2016/00305/MFU Fö2016/01379/MFU m.fl. Se bilaga 1 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Karolinen 65180 Karlstad Regleringsbrev

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap Presskonferens den 31 mars 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Jan Wisén, projektledare Anna Johansson, biträdande projektledare Uppdraget

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

TVV Ekonomidag. Om anslag 1:1 och andra styrdokument Näringsdepartementet

TVV Ekonomidag. Om anslag 1:1 och andra styrdokument Näringsdepartementet TVV Ekonomidag Om anslag 1:1 och andra styrdokument 2016-06-15 Anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder Anslagsnivå på ca 1,5 miljarder kr (2016) Bemyndigande på 2 993 mnkr (2016 för åren 2017-2023) Anslagskredit:

Läs mer

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet

Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 3. Länsstyrelsernas ansvar för och finansiering av krisberedskapsarbetet RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten Regeringsbeslut 20 Försvarsdepartementet 2013-12-19 Fö2013/123/ESL (delvis) Fö2013/489/MFU Fö2013/1773/MFU m.fl. Se bilaga 1 Försvarsexportmyndigheten Box 56081 10217 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS 2013-02-07 Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet clas.herbring@msb.se MSB:s Uppdrag MSB har ansvar för frågor om skydd mot

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s arbete med naturolyckor MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88)

Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-12-16 Fö2016/01624/MFU Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) Statskontorets sammanfattande bedömning

Läs mer

Ansvar, samverkan och handling

Ansvar, samverkan och handling Ansvar, samverkan och handling Åtgärder för stärkt krisberedskap utifrån erfarenheterna från skogsbranden i Västmanland 2014 (JU 2015/1400/SSK) Johan Gert johan.gert@msb.se Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Läs mer

Finansieringsprinciper

Finansieringsprinciper Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Charlott Thyrén Helena Bunner Mona Matsson Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap Villkor för användning av anslagsmedel De satsningar som finansieras

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet Richard Oehme Chef enheten för samhällets informationssäkerhet Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försvarshögskolan

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försvarshögskolan Regeringsbeslut III:8 Utbildningsdepartementet 2016-04-14 U2016/00923/UH U2016/01852/UH Försvarshögskolan Box 27805 11593 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Försvarshögskolan Riksdagen

Läs mer

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och

Läs mer

PTS Förstudierapport 700 MHz - Förstudie inför arbete med tilldelning av 694 790 MHz

PTS Förstudierapport 700 MHz - Förstudie inför arbete med tilldelning av 694 790 MHz MSB-108.3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (9) Ert datum 2015-02-25 Er referens PTS-ER-2015:10 Post och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm PTS Förstudierapport 700 MHz - Förstudie

Läs mer

Konsekvensutredning rörande föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter

Konsekvensutredning rörande föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters rapportering av it-incidenter samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Ingela Darhammar Hellström Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Verksamheten för samhällets informations- och cybersäkerhet 072-233

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB MSB:s särskilda ansvar rörande civilt försvar MSB ska företräda det

Läs mer

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 2010:77 RI (Dnr 001-962/2010) Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld det är MSB:s vision Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Alla i samhället behöver

Läs mer

Klassificering av MSB:s utbildningar inom EQF/NQF

Klassificering av MSB:s utbildningar inom EQF/NQF MSB-1.4 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 () Ert datum Er referens Utbildning, övning och beredskap Verksamhetsställe Sandö Enhetschef Tomas Ljunglund 010-240 2107 Tomas.ljunglund@msb.se Myndigheten

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens veterinärmedicinska anstalt inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens veterinärmedicinska anstalt inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Regeringsbeslut IV 12 Näringsdepartementet 2016-12-14 N2016/07811/SUN N2016/01678/SUN N2016/07690/KLS (delvis) Statens veterinärmedicinska anstalt 751 89 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Forskning för ett säkrare samhälle

Forskning för ett säkrare samhälle FORSKNING Forskning för ett säkrare samhälle Sammandrag av Forskningsprogram för MSB 2011 2013 MSB och forskningen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar för ett tryggare och säkrare

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Markus Planmo Trygghet och säkerhet

Sveriges Kommuner och Landsting. Markus Planmo Trygghet och säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting Markus Planmo Trygghet och säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges största arbetsgivarorganisation. Intresseorganisation som driver medlemmarnas intressen. Erbjuder

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Inspektionen för strategiska produkter

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Inspektionen för strategiska produkter Regeringsbeslut IV:1 Utrikesdepartementet 2016-12-14 UD2016/21716/PLAN(delvis ) UD2016/21858/NIS Inspektionen för strategiska produkter Gullfossgatan 6 16490 Kista Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4

Promemorian Genomförande av det omarbetade explosivvarudirektivet Ju2015/05400/L4 samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (5) Ert datum 2015-07-03 Er referens Ju2015/05400/L4 Avdelning för risk- och sårbarhetreducerande arbete Farliga ämnen Shulin Nie 010 2404211 shulin.nie@msb.se Regeringskansliet

Läs mer

Nytt från SKL. SKL Trygghet & säkerhet

Nytt från SKL. SKL Trygghet & säkerhet Nytt från SKL SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Extremism Internt skydd Rakel Krisberedskap

Läs mer

N2016/07645/SUBT N2016/07505/KLS (delvis) Lantmäteriet 80182Gävle

N2016/07645/SUBT N2016/07505/KLS (delvis) Lantmäteriet 80182Gävle Regeringsbeslut III 5 Näringsdepartementet 2016-12-08 N2016/07645/SUBT N2016/07505/KLS (delvis) Lantmäteriet 80182Gävle Regleringsbrev för budgetåret avseende Lantmäteriet inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

Konferens om landstingens krisberedskap 2015. Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Konferens om landstingens krisberedskap 2015 Utvecklingen av det civila försvaret Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande Upplägg av presentation Förändrad omvärld Totalförsvar/samlat

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Inspektionen för vård och omsorg

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Inspektionen för vård och omsorg Regeringsbeslut III:13 2016-12-20 S2016/07779/RS (delvis) Socialdepartementet Inspektionen för vård och omsorg Box 45184 104 30 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Inspektionen för vård och

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Försvarets radioanstalt

Regleringsbrev för budgetåret 2010 avseende Försvarets radioanstalt Regeringsbeslut 4 Försvarsdepartementet 2009-12-17 Fö2009/2385/EPS (delvis) Fö2009/113/EPS m.fl. Sebilaga1 Försvarets radioanstalt Box 301 161 26 BROMMA Regleringsbrev för budgetåret avseende Försvarets

Läs mer

Betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25)

Betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25) samhällsskydd och beredskap REMISSVAR 1 (7) Ert datum Er referens 2015-04-30 Avdelningen för verksamhetsstöd Rättsenheten Anna Trulsson 010-240 53 81 anna.trulsson@msb.se Regeringskansliet Justitiedepartementet

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer Regeringsbeslut II 2-06-11 N/4796/SUBT Näringsdepartementet Statens väg- och transportforskningsinstitut Olaus Magnus väg 35 58195 Linköping Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 14 2016-12-20 Fi2016/04489/S3 Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 172 21 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten 1bilaga Riksdagen har beslutat

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv Regeringsbeslut I 3-02-18 N/01415/SUN Näringsdepartementet Bolagsverket 85181 Sundsvall Regleringsbrev för budgetåret avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv Riksdagen har beslutat om Bolagsverkets

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Kriminalvården

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Kriminalvården Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8710/KRIM Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ju2013/7815/KRIM m.fl. Se bilaga 1 Kriminalvården 601 80 Norrköping Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Elsäkerhetsverket

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Elsäkerhetsverket Regeringsbeslut II:4 2016-12-20 M2016/02975/S Miljö- och energidepartementet Elsäkerhetsverket Box4 68121 Kristinehamn Regleringsbrev för budgetåret avseende Elsäkerhetsverket Riksdagen har beslutat om

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Naturhistoriska riksmuseet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Naturhistoriska riksmuseet Regeringsbeslut 29 2016-12-14 Ku2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Naturhistoriska riksmuseet Box 50007 104 05 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Naturhistoriska riksmuseet Riksdagen

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv Regeringsbeslut I 9 Näringsdepartementet 2012-12-20 N2012/6241/KLS (slutligt) N2012/6073/ENT N2012/302/ENT m.fl. Se bilaga 1 Bolagsverket Stuvarvägen 21 85181 SUNDSVALL Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens historiska museer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Statens historiska museer Regeringsbeslut 27 2016-12-14 Ku2016/02761/LS (delvis) Kulturdepartementet Statens historiska museer Box 5428 114 84 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens historiska museer Riksdagen

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 4 2014-06-13 Vårt dnr 14/1994 Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv Regeringsbeslut I 2 Näringsdepartementet -11-05 N/07690/SUN N/02178/SUN (delvis) Bolagsverket 851 81 Sundsvall Regleringsbrev för budgetåret avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv Riksdagen

Läs mer

Stockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se

Stockholm 2015-06-17. Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm. ju.registrator@regeringskansliet.se 1 Stockholm 2015-06-17 Ju2015/30/SSK Justitiedepartementet 103 33 Stockholm ju.registrator@regeringskansliet.se Svenska Röda Korsets yttrande över både MSB:s redovisning av regeringsuppdrag om det civila

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens museer för världskultur

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens museer för världskultur Regeringsbeslut 26 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1309/KA Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 GÖTEBORG Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens museer

Läs mer

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret

2 (6) Beteckning. Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 2 (6) Beteckning Sändlista: Finansdepartementet Arbetsgivarverket Ekonomistyrningsverket Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret 3 (6) Beteckning 1. Säkerställande av samlingarnas långsiktiga

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG

Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG Dnr 2015 00597 BUDGETUNDERLAG 2016 1 Dnr 2015 00597 Innehållsförteckning Följebrev 2 Investeringar i forskning och innovation 3 Budgetförslag för budgetåren 2016-2018 4 Regelförteckning 4 Investeringar

Läs mer