Kollektivtrafikens marknadsutveckling tendenser och samband

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kollektivtrafikens marknadsutveckling tendenser och samband"

Transkript

1 Andel kollektivtrafik av persontrafikarbetet i Sverige All kollektivtrafik (buss, tbana, spårvagn, tåg, färja & flyg) i % av allt inroikes persontrafikarbete; Källa: SIKA 100% 90% 80% Bilandel 70% 60% 50% 40% Kollektivandelen i Sverige har stagnerat sedan år 1970 på mindre än 20% 30% 20% Kollektivandel 10% 0% :43 Kollektivtrafikens marknadsutveckling tendenser och samband Bearbetning av SLTF-statistiken Rapport FoU-projekt finansierat av VINNOVA 2006:43 Transek AB

2 FÖRORD Med finansiering av Vinnova har Transek analyserat den svenska lokala och regionala kollektivtrafikens marknadsutveckling i huvudsak på basis av den tillgängliga trafikstatistiken från Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF). Transek har kompletterat den databasen med ett antal bakgrundsfaktorer. Rapporten har utarbetats av Göran Tegnér, Transek AB, som projektledare. Janne Henningsson har medverkat med uppbyggnaden av databasen. Vetenskaplig rådgivare har varit Professor Marc Gaudry, INRETS, Paris. Han har också svarat för de ekonometriska analyserna Kapitlet om stadsbusstrafiken är utarbetat av Göran Lundblad, Stadsbuss & Qompany. Sammanfattningen är skriven av Olof Nordell, Vianord. Ett utkast av denna rapport har skickats ut på remiss för synpunkter till ett antal experter inom området. Värdefulla synpunkter på ett utkast till denna rapport har lämnats av Lennart Arnrup, f.d. VD för Östgötatrafiken, Olof Nordell, Vianord (tidigare VD för SLTF och trafikdirektör vid SLL:s Trafikkontor), Jan Söderström, Sveriges Kommuner och Landsting, samt av Matts Andersson, Transek AB. Solna i september 2006 Marika Jenstav vd Transek AB 2006:43 Transek AB

3 2006:43 Transek AB

4

5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING SYFTE OCH UPPDRAG KOLLEKTIVTRAFIKENS UTVECKLINGSTENDENSER Nyckeltal i sammandrag Resandet har ökat 9 % de senaste 10 åren Utbudet ökar 35 % snabbare än efterfrågan Utbud och efterfrågan per invånare olika tendenser Intäkter och kostnader Pris per kollektivresa har ökat snabbare än bensinpriset Skattebidragen har både minskat och ökat Bilresandet ökar snabbare än kollektivresandet REGIONALA SKILLNADER Resandet ökar i storstadsregioner och minskar i övriga län Utbudet per invånare ökar utom i Stockholm POSITIV RESANDEUTVECKLING I STÄDERNA Svensk stadstrafiks marknadsutveckling Stadstrafiken svarar för en stor del av kollektivtrafikresandet Förändring av antalet resor (påstigande) Förändring av resandet per invånare och år Förändring av resor och vagnkm per invånare och år Sammanfattning och slutsatser SAMBANDSANALYSER Möjliga samband som studeras Resefterfrågans bestämningsfaktorer Utbudets bestämningsfaktorer Prissättningens bestämningsfaktorer Kostnadernas bestämningsfaktorer Ett översiktligt systemsamband...63 BILAGA EKONOMETRISKA MODELLSAMBAND :43 Transek AB 1

6 2 2006:43 Transek AB

7 SAMMANFATTNING Kollektivtrafikens marknadsandel har stagnerat sedan talet på ca 20 % trots kraftfulla satsningar och utbyggnader. Utbudet växer snabbare än efterfrågan även på lång sikt, vilket är ovanligt i andra branscher. Sedan 1985 har resandet och skattefinansieringen först minskat och sedan ökat, medan kostnaderna först har stagnerat och sedan ökat. Priset på kollektivresor har ökat betydligt snabbare än bensinpriset. Konkurrensupphandlingen och skattebidragen har visat sig ha såväl direkta som indirekta effekter på utbud, kostnader, prissättning och på efterfrågan, om än i varierande grad. SLTF:s länsvisa statistik (21 län* 20 år) kompletterad med en del bakgrundsfaktorer - har visat sig vara en användbar statistikkälla för att göra meningsfulla analyser av denna typ av samband. Syfte och bakgrund Detta projekt är unikt genom att man för första gången genomfört en samlad analys av utbud och efterfrågan inom kollektivtrafikbranschen i Sverige: över ca en 20-årsperiod omfattar alla 21 länen. Analyserna omfattar effekterna av: avregleringen (upphandling av trafik i konkurrens) pris- och skattepolitiken på resandeutvecklingen och på marknadsutvecklingen. Analysdelen av denna rapport försöker ge en samlad analys av hur dessa samband ser ut och hur de faktiska besluten har påverkat efterfrågan, utbudet och ekonomin inom den lokala och regionala kollektivtrafiken. Ett första syfte med detta projekt är att på ett översiktligt sätt kartlägga hur den lokala och regionala kollektivtrafikens marknad har utvecklat sig under de senaste 20 åren. Ett andra syfte har varit att försöka analysera de direkta orsakerna till den faktiska utvecklingen av efterfrågan på resor, utbudet, prissättningen samt kostnaderna. Ett tredje syfte har varit att analysera sådana indirekta effekter som hur skattefinansiering och upphandling av kollektivtrafiken har påverkat och fördelat nyttan mellan trafikanter och skatte- 2006:43 Transek AB 3

8 betalare. Syftet har även varit att analysera hur dessa beslut har påverkat den totala och regionala efterfrågan på lokal och regional kollektivtrafik. Trafikhuvudmännen och dess ägare, kommuner och landsting, åberopar ofta kollektivtrafikens miljö- och samhällsnytta. Samtidigt fattas många av de centrala besluten om utbud, priser och skattesubventionering efter strikt företagsekonomiska beslutsregler, under starka budgetrestriktioner i konkurrens med övriga samhällssektorer som vård, skola och omsorg. Men hur människor ska kunna resa till dessa socialt motiverade aktiviteter kommer ibland i andra hand. Stockholms län dominerar Då man läser denna rapport måste man ha i minnet att Stockholms län står för mer än hälften av resandet kollektivt. Resandet (antal påstigande) med lokal och regional kollektivtrafik i Sverige uppgick 2004 totalt till miljoner resor. Totalresandet med SL i Stockholms län uppgick 2004 till 622 miljoner, varav med buss 253 miljoner. Resandet i Sverige exklusive Stockholms län är således 499 miljoner resor. Resor med lokal och regional kollektivtrafik i Sverige år 2004 Totalt miljoner resor Övriga Sverige; 44% Stockholms län; 56% :43 Transek AB

9 Huvudsakliga resultat Marknadsandelen Från att kollektivtrafiken under 1950-talet ha stått för ca hälften av alla resor har marknadsandelen sedan början av 1970-talet legat kring 20 % med smärre variationer. Detta återspeglar naturligtvis bilismens inmarsch i samhället samt den ökade levnadsstandarden. Ökad tillgång till bil har möjliggjort en större tillgänglighet som kollektivtrafiken har haft svårt att kunna konkurrera med. Energikriserna under 70-talet samt andra finansiella förändringar ledde synbart till en kortare avtrappning i andelen bilresor. Andelen resor med bil ligger stadigt kring knappt 80 % i landet som helhet. Kollektivtrafikandelen är av naturliga skäl högre i de befolkningstäta regionerna. Detta är ingalunda typiskt för enbart Sverige. Av 27 studerade länder i Europa är det bara Österrike, Irland och Grekland av EU:s 15 länder före utvidgningen som har en lägre bilandel av persontransportarbetet än 80 %: Andel kollektivtrafik av persontrafikarbetet i Sverige All kollektivtrafik (buss, tbana, spårvagn, tåg, färja & flyg) i % av allt inroikes persontrafikarbete; Källa: SIKA 100% 90% 80% Bilandel 70% 60% 50% 40% Kollektivandelen i Sverige har stagnerat sedan år 1970 på mindre än 20% 30% 20% Kollektivandel 10% 0% Kollektivtrafikens marknadsutveckling återspeglad i SLTF-statistiken För hela perioden har den lokala och regionala kollektivtrafiken kännetecknats av: Utbyggnad av linjenät och turutbud per invånare (+7 %) Måttlig real kostnadsökning (37 %, eller 1,6 %/år) 2006:43 Transek AB 5

10 Kraftiga reala prishöjningar (+106 %) för resenärerna, d.v.s. mer än en fördubbling Minskade skattebidrag från de offentliga ägarna (-6 %) Minskat kollektivresande med -7 % per invånare. Under den senaste 10-årsperidoen har den tidigare resandeminskningen förbytts i ett ökat resande. Utbyggnaden har varit något snabbare under den senaste 10-årsperioden (vagnkm/inv +10%) jämfört med den föregående 10- årsperioden. Genom upphandling i konkurrens har kostnaderna successivt minskat realt under 1990-talet men sedan slutet av 1990-talet har kostnaderna ökat. Priserna (taxorna) har fortsatt att stiga kraftigt realt och skattebidragen har ökat sedan 1994 Utbudet växer snabbare än efterfrågan 1000-tal per år Kollektivtrafikens efterfrågan och utbud (påstigande resp. vagnkm) Resor (påstigande) Utbud (vagnkm) Resandet uppgår till 1,11 miljarder resor 1985 och 2004; utbudet har ökat med 9 % årsperioden inrymmer två delar: en 9-årsperiod med kraftigt minskat antal resor (-9 %) och en 11-årsperiod med ökat antal resor (+9 %). Under denna 20-årsperiod har utbudet i form av antalet vagnkilometer ökat med 15 %, samtidigt som resandet (påstigande) har stagnerat (-0,5 %). Detta betyder att kollektivtrafiken inte har lyckats attrahera tillkommande resenärer i den takt som systemet har byggts ut. Denna stagnerande nettoeffekt kan - något förenklat bero på att prishöjningarna resulte :43 Transek AB

11 rat i färre kortare resor i tätortstrafiken och att utbyggnaden av kollektivtrafiken lett till fler längre resor i den regionala kollektivtrafiken. Under perioden har kollektivresandet ökat med 9 %, i hela landet samtidigt som utbudet har ökat med hela 12 %. Detta betyder att utbudet växer ca 35 % snabbare än resefterfrågan. Resenärerna strömmar inte över till kollektivtrafiken i samma takt som systemen byggs ut. På en övergripande nivå kan man säga att man måste öka utbudet med 1,35 % för att få 1 % fler resenärer. Priset på kollektivresor har ökat snabbare än bensinpriset t.o.m. år 2004 Den reala prisutvecklingen för kollektivrespektive biltrafiken kr 14 kr 12 kr 10 kr 8 kr 6 kr 4 kr 2 kr 0 kr Realt biljettpris-kollektivt, kr/påstigande Realt Bensinpris, kr/liter Anm. Egentligen Trafikintäkt per påstigande, exkl. moms Under åren fram till 1989 låg de båda priserna - biljettpriset per påstigande, respektive bensinpriset per liter - på samma nivå i fast penningvärde, ca 6:75 kr. Från och med år 1994 skenade kollektivtrafikens biljettpriser i höjden och dessa priser har fördubblats sedan år 1991 från 7 till 14 kr per påstigande. Under den längre perioden har alltså kollektivttrafikens taxa ökat 5,4 ggr jämfört med bensinprisets utveckling. För perioden har kollektivtrafiktaxan ökat mer än dubbelt så mycket (2,5 gånger). 2006:43 Transek AB 7

12 En faktor som kan ha påverkat de kraftiga sammanvägda prishöjningarna skulle kunna vara att reslängden har ökat över tiden. Kortare och billigare tätortsresor har minskat i antal samtidigt som de längre och dyrare landsbygdsresorna har ökat sin andel. En kalkyl för tretton län för åren , för vilka det funnits uppgifter om persontrafikarbetet och reslängderna visar att reslängden i dessa 13 län inte har ökat alls (tvärtom, minskat med 1 %; då ingår dock inte Skåne och Västra Götalands län). En kortare tidsserie för åren (fem år) där även Skåne och Västra Götalands län ingår, visar att reslängden för dessa 16 län har ökat med 1,4 % per år, (hälften av denna ökning inträffade mellan åren 1999 och 2000) troligtvis av dessa orsaker. Kvar i en mer renodlad prisstegring per kilometer blir då ändå 2,3 % per år för kollektivresor för perioden Denna prisökning kan jämföras med 1,8 % per år för bensinpriset under samma tidsperiod. Detta betyder att priset på kollektivresor per kilometer har stigit ca 28 % mer jämfört med bensinpriset. Bilresandet ökar snabbare än kollektivresandet Sedan år 1985 har biltrafikarbetet ökat med 34 % eller med 1,5 % per år. Persontrafikarbetet med lokal och regional kollektivtrafik har - enligt SIKA vuxit med 19 %, eller med 0,9 % per år. Detta betyder att biltrafiken har vuxit ca 70 % snabbare än kollektivtrafiken. Kollektivresandet ökar i storstadsregionerna och minskar i övriga län. Undantaget från denna regel är följande län, som har ökat sitt kollektiva resande per invånare (utan att vara storstadslän) mellan åren 1994 och 2004: Hallands län: +65 % 1 Blekinge län: +15 % Gävleborgs län: +10 % Örebro län: +10 % Utbudet per invånare växer utom i Stockholms län I hela landet har kollektivtrafikens utbud per invånare ökat från 70 till 75 vagnkilometer per invånare mellan åren 1985 och Av de tre storstadslänen är det bara i Västra Götaland och i Skåne som utbudet har ökat under 1 Huvudsakligen beroende på att Kungsbackapendeln har överförts från Västtrafik till Hallandstrafiken mellan åren 2001 och :43 Transek AB

13 hela 20-årsperioden med 16 % (i båda fallen), medan det i Stockholms län har minskat med 6 %. I såväl Västra Götaland som i Skåne är det under den senaste 11-årsperioden som utbudsökningen varit kraftigast med 35 % respektive 26 %. Resefterfrågans bestämningsfaktorer Åtta mätbara faktorer har visat sig påverka resefterfrågan. Några viktiga elasticiteter 2 : När sysselsättningen ökar med 10 %, då ökar antalet kollektivresor med drygt 4 %, d.v.s. med mindre än hälften. Elasticiteten är således 0,4 vilket är relativt högt, med tanke på kollektivtrafikens marknadsandel. Detta beror troligtvis på att arbetsresandet prioriteras. När utbudet av kollektivtrafik (i antalet vagnkilometer) per bebyggd yta ökar med 10 %, då ökar efterfrågan med ca 2 3 % (elasticiteten är 0,2 0,3). I en snarlik modell uppgår utbudselasticiteten till 0,4, vilket är en normal storleksordning. När befolkningstätheten ökar med 10 %, då ökar antalet kollektivresor med 2 3 %. När inköpsaktiviteterna ökar med 10 %, då ökar kollektivresandet med ca 1 2 %. När den reala taxan (medelintäkten per påstigande) ökar med 10 %, då minskar resandet med ca 1 2 % i genomsnitt, vilket motsvarar en låg priselasticitet. 2 Med elasticitet avses den procentuella förändringen i den studerade företeelsen (i detta fall resefterfrågan) vid en 1 %-ig förändring i en förklaringsfaktor. 2006:43 Transek AB 9

14 Efterfråge-elasticiteter: Elasticiteter för antalet resor (påstigande) för 21 län Lågt bilinnehav Sysselsatta 0,44 0,42 Trafikutbud/tätortsyta Studerande/sysselsatt 0,24 0,23 Inköp/invånare 0,14 % landsbygstrafik -0,03 Real taxa -0,14 Högt bilinnehav -0,59-0,8-0,6-0,4-0,2 0 0,2 0,4 0,6 Anm. Bilinnehav 1 och 2 står för två olika nivåer för bilinnehavet: låg resp. hög. Utbudets bestämningsfaktorer Åtta mätbara faktorer har visat sig påverka utbudet. Resultaten visar bl.a. att om: det reala skattebidraget ökar med 10 %, då ökar trafikutbudet med drygt 2 % andelen upphandlad trafik ökar med 10 %, då ökar trafikutbudet med knappt 1 %. Orsaken härtill kan vara det ökade utrymme som de lägre kontraktspriserna skapade på 1990-talet Trafikkostnaden per vagnkilometer ökar med 10 %, då minskar trafikutbudet med ca 3 % :43 Transek AB

15 Utbuds-elasticiteter: Elasticiteter för verksamhetsvolymen för 21 län Trafikkostnad/vagnkm-0,27 Netto-kost kontrakt -0,02 Avreglering 0,00 Övr. intäkt/skattebidrag föreg. år Biljettintäkt/skattebidrag föreg. år 0,00 0,02 % upphandlad trafik 0,09 Realt skattebidrag 0,23-0,3-0,2-0,1 0 0,1 0,2 0,3 Prissättningens bestämningsfaktorer Åtta mätbara faktorer har visat sig påverka prissättningen. Modellen ger bl.a. följande resultat för perioden : När andelen upphandlad trafik ökar med 10 %, då ökar medelpriset (taxan) med ca 7 %. Det finns inget orsakssamband mellan dessa båda faktorer. Såväl andelen upphandlad trafik som medelpriset ökade under 1990-talet. Så länge upphandlingarna ledde till lägre kostnader för trafikhuvudmännen skulle det omvända kunna vara tänkbart, nämligen att då andelen upphandlad trafik ökar minskar medelpriset. De lägre kostnaderna har dock inte använts för att sänka priset för resenärerna. När kvoten mellan driftkostnaden och skattebidraget ökar med 10 %, ökar sannolikheten att priset (taxan) växer med ca 5-6 %. Kostnadsökningen måste ju då täckas med annat än via skattebidraget, när en större andel av totalkostnaden inte täcks av skattebidrag. När det reala skattebidraget ökar med 10 %, då sänks taxan med ca 1 %. Utrymme för taxesänkning finns då. 2006:43 Transek AB 11

16 Prissättnings-ealsticiteter Elasticiteter för prissättningen för 21 län Realt skattebidrag Netto-kost kontrakt Biljettintäkt/skattebidrag föreg. år -0,09-0,03-0,01 Övr. intäkt/skattebidrag föreg. år -2 Övr. intäkt/skattebidrag föreg. år 0,03 Real trafikkostnad/vagnkm Real kostnad/skattebidrag 0,55 % upphandlad trafik-2 % upphandlad trafik 0,72-0,2-0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 Kostnadernas bestämningsfaktorer Elva mätbara faktorer har visat sig påverka kostnaden per producerad enhet (vagnkilometer). Resultaten visar bl.a.: När trafikvolymen ökar med 10 % minskar enhetskostnaden (trafikkostnaden per vagnkilometer) med ca 3 %. En förklaring kan vara stordriftsfördelar inom kollektivtrafiken. En annan förklaring kan vara att man främst ökar utbudet under icke dimensionerande tid när man ökar trafikvolymen, alternativt att trafikvolymen främst ökat i landsbygdstrafik som är billigare per vagnkm än tätortstrafik. Sammanslagningen av de två länen i Skåne respektive de tre länen (fyra trafikhuvudmännen) till Västa Götalands län verkar ha minskat enhetskostnaden med 8 %, vilket är mycket intressant. Beror detta på stordriftsfördelar på trafikhuvudmannasidan? När antalet påstigande per vagnkilometer ökar med 10 %, då ökar enhetskostnaden med ca 2-3 %. Påstigningstiden ökar ju då markant. Detta gäller företrädesvis i tätortstrafik. Upphandlingens effekter på kostnaderna visar sig vara U-formad: Den första perioden (säg ca 5 år) minskade enhetskostnaden med ca 4 Tyvärr saknas det uppgifter om kollektivtrafikens persontrafikarbete (i termer av personkilometer), varför en fullständig jämförbarhet med biltrafiken blir omöjlig att presentera :43 Transek AB

17 7 8 % för varje 10-tal % som andelen upphandlad trafik ökade (mätt som andel upphandlad trafik); För den senaste perioden (säg de senaste 5 åren) ökade enhetskostnaden med ca 8 %, för varje 10- tal % som upphandlingen ökade. Detta stämmer väl överens med de empiriska iakttagelserna att kontrakten har blivit dyrare på senare år, beroende på att den första upphandlingsperioden kännetecknades av en hård priskonkurrens operatörerna emellan, som resulterade i stora ekonomiska förluster för operatörerna. Andra orsaker till att kostnaderna i de senaste upphandlingarna har ökat är ändrade arbetstidsregler för bussförarna samt mer fokus på kvalitetsfrågor, bl.a. höjd standard på bussar och tåg genom bättre miljöegenskaper, handikappanpassning och bättre komfort. Antalet sittplatser per buss har minskat i samband med införande av låggolvsfordon. Kostnads-elasticiteter Elasticiteter för kostnad (trafikkostnad/vagnkm) % upphandlad trafik 1:a 5 åren -0,75 Trafikvolym -0,34 Kronobergs län (antalet sysselsatta per påstigande) Inköpsaktivitet Från 24 till 21 län % landsbygstrafik Nettokontrakt -0,16-0,13-0,11-0,08-0,06 0,00 Avregleringen (dummy-variabel) 0,08 Studerande Trängsel (påstig/vkm) 0,22 0,24 Realt skattebidrag 0,40 % upphandlad trafik senaste 5 åren 0, ,8-0,6-0,4-0,2 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Anm. Elasticiteterna är beräknade på medelvärden för respektive faktor för perioden och för samtliga 21 län. För närmare förklaringar, se huvudtexten 2006:43 Transek AB 13

18 Hur mycket måste priset höjas för att täcka en kostnadsökning på 10 %? Antag att 50 % av driftkostnaderna täcks med skattebidrag och att skattebidragen inte kan höjas vid en kostnadsökning. Den nödvändiga prishöjningen beror dels på skattefinansieringsgraden, dels på hur hög priselasticiteten är. Följande tabell illustrerar med hur mycket priset behöver höjas vid olika priselasticiteter för att täcka en 10-procentig kostnadsökning vid 50 % skattefinansiering: Priselasticitet Nödvändig prishöjning vid 50 % skattebidrag -0,1 11 % -0,2 13 % -0,3 15 % -0,4 17 % -0,5 21 % -0,6 27 % -0,7 37 % -0,8 61 % Prishöjningens storlek är således starkt beroende av hur hög priselasticiteten är. Tabellen visar även hur viktigt det är att hålla reda på priselasticiteten. Sambandsanalys av skattebidragens direkta och indirekta effekter En slutsats av denna sambandsanalys vad avser inverkan av ökade skattebidrag skulle kunna vara att bidrag är ett trubbigt instrument för att öka kollektivresandet. Den effekt på antalet resor vi kunnat uppmäta är bara ca 2 % vid en 10-procentig ökning av skattebidragen. Även utbudet av kollektivtrafik har ökats enbart med ca 1 % vid en 10-procentig höjning av skattebidragen. Dessa modellbaserade resultat bör på denna punkt tolkas med en stor försiktighet. Under senare år har trafikhuvudmännens upphandlingar av trafik lett till realt ökade kostnader som trafikhuvudmännens ägare, kommuner och landsting, mött genom ökade skattebidrag. Detta samband har dock inte analyserats i denna rapport :43 Transek AB

19 De modellberäknade direkta och de indirekta effekterna av 10 % ökade skattebidrag sammanfattas i figuren nedan: Direkta och indirekta effekter på kostnader, utbud, prisnivå samt på resefterfrågan av 10 % ökade skattebidrag Efterfrågan 0,7 Utbud 1,3 2,3 Prisnivå -0,9 1,4 Direkta+indireklta effekter Direkta effekter Kostnad 3,2 4,0-2,0-1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Figuren visar att skillnaderna mellan de direkta effekterna och effekterna, där även de indirekta effekterna är inkluderade, är betydande, och då speciellt när det gäller effekten på prisnivån, beroende på återkopplingarna via kostnaderna. Ökad skattefinansiering kan ändå vara motiverad för att uppnå överordnade politiska mål. Eftersom den genomsnittliga priskänsligheten är låg, och långt under -1,0 finns det ett betydande utrymme för att använda prismekanismen för att kompensera för kostnadsökningar. Det blir då ett visst efterfrågebortfall som kan begränsas och i vissa fall elimineras genom en mer marknadsanpassad prissättning. Sambandsanalys av konkurrensupphandlingens direkta och indirekta effekter Konkurrensupphandlingen av den lokala och regionala kollektivtrafiken började år Då fanns det tre stora statliga, ett 40-tal kommunala och ett privat trafikföretag (Linjebuss) som tillsammans nästan helt dominerade marknaden. Dessutom fanns ett stort antal små privata busstrafikföretag. Omkring år 1993 bedrevs ungefär häften av verksamheten som upphandlad 2006:43 Transek AB 15

20 trafik, och nu är över 95 % av trafiken upphandlad. Endast ett fåtal offentligt ägda trafikföretag finns kvar. De direkta och de indirekta effekterna av 10 % mer upphandlad trafik sammanfattas i figuren nedan: Direkta och indirekta effekter på kostnader, utbud, prisnivå samt på resefterfrågan av 10 % mer avreglerad trafik Efterfrågan -0,1 Utbud 0,8 0,9 Direkta+indireklta effekter Direkta effekter Prisnivå 6,3 6,0 Kostnad 0,3 0,6-1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 Som synes är skillnaderna små mellan de direkta effekterna och effekterna, där även de indirekta effekterna är inkluderade. Den stora effekten är den på prisnivån. Övriga slutsatser av konkurrensupphandlingen Konkurrensupphandlingens modellberäknade effekter på kostnader, utbud och resefterfrågan är väldigt låg. Upphandlingens elasticiteter blir inklusive de indirekta effekterna på: Kostnader: -0,03 Utbud: -0,08 Taxa: +0,63 Resefterfrågan: -0, :43 Transek AB

21 Även om analysen visar på en låg elasticitet är effekten ändå stor beträffande kostnader, beroende på att det inte varit möjligt att i analysen ta hänsyn till standardhöjningen under åren. Sedan upphandling i konkurrens påbörjades 1989 har standarden i den upphandlade trafiken höjts väsentligt genom högre standard på fordon etc. Trots dessa betydande standardhöjningar och trots att priserna i de nya entreprenadkontrakten ökat kraftigt realt på många håll är den uppmätta kostnadselasticiteten för perioden i sin helhet t.o.m negativ och mycket låg. För trafikhuvudmännen och dess ägare, kommuner och landsting, har upphandlingen i konkurrens varit mycket positiv. Slutsatser om utbudselasticitet och priselasticitet Utbudselasticiteten är genomsnittligt - högre än priselasticiteten. Om alla kostnader vore finansierade av biljettavgifter, och om priselasticiteten uppgår till -0,20 skulle 13 % prishöjning ge ökade intäkter med 10 %, som kunde räcka till att öka utbudet med 10 %. Tillsammans skulle detta medföra 1 % ökat resande, om utbudselasticiteten uppgår till +0,40. Man skulle då kunna få en uppåtgående spiral via höjda priser och ett ökat utbud. Med dagens skattefinansiering räcker detta inte för att via ökade priser öka resandet. Frågan om nivån på skattefinansieringen blir härmed central. Detta är till syvende och sist en politisk fråga. Denna utredning kan förhoppningsvis bidra till att belysa konsekvenserna av olika skattebidragsnivåer. Databasen En databas har sammanställts med uppgifter från SLTF:s årliga rapporter om resande, utbud, kostnader, intäkter och finansiering. Denna databas omfattar de 20 åren samt samtliga 21 län. Den har kompletterats med följande bakgrundsdata: Befolkning och sysselsättning Andel invånare i skolådrar (16-25 år) Tätortsyta Inköpssummor (detaljhandel) för hela riket Temperatur i Stockholm Antalet bilar i trafik och billinnehav per invånare Fordonskilometer bil Andelen avreglerad trafik Bensinpris 2006:43 Transek AB 17

22 Samtliga priser är beräknade i fast prisnivå (december 2002). Tyvärr saknas det data om resstandard och kvalitet för hela tidsperioden för samtliga län :43 Transek AB

23 1 SYFTE OCH UPPDRAG Det som är unikt med detta projekt att det är första gången som en samlad analys av utbud och efterfrågan inom kollektivtrafikbranschen i Sverige, över ca en 20-årsperiod, och över alla 21 län har genomförts. Vidare har effekterna av upphandlingen och av pris- och skattepolitiken på resandet analyserats. I denna rapport ges en samlad analys av hur dessa samband ser ut och hur de faktiska besluten som har tagits i Sverige inom kollektivtrafiken har påverkat efterfrågan, utbudet och ekonomin. Stat, landsting, och kommuner m.fl. aktörer önskar öka kollektivtrafikens marknadsandel. Samtidigt minskar den till förmån för privatbilismen. Staten, ägarna och trafikhuvudmännen fattar en lång rad beslut som påverkar villkoren för kollektivtrafiken. Beslut om priser och skattefinansiering ( den ekonomiska infrastrukturen ) påverkar hur stor del av reskostnaden som resenärerna respektive skattebetalarna betalar för kollektivtrafiken. Tillsammans med servicenivån bestäms också hur stort resandet blir både med kollektiva färdsätt och med bil. Upphandlingen har påverkat såväl driftskostnader som skattesubventionering, priser och kollektivresandet via direkta och indirekta effekter. Ett första syfte med detta projekt är att på ett översiktligt sätt kartlägga hur den lokala och regionala kollektivtrafikens marknad har utvecklat sig under de senaste 20 åren. Ett andra syfte har varit att försöka analysera de direkta orsakerna till den faktiska utvecklingen av efterfrågan på resor, på utbudet, på prissättningen, samt på kostnaderna. Ett tredje syfte har varit att analysera och - efter kontroll för dessa samband och direkta effekter försöka spåra mer indirekta effekter som hur skattefinansiering och konkurrensupphandlingen av kollektivtrafiken har påverkat och fördelat nyttan mellan trafikanter och skattebetalare samt hur dessa beslut har påverkat den totala och regionala efterfrågan på lokal och regional kollektivtrafik. Trafikhuvudmännen och dess ägare, kommuner och landsting, åberopar ofta kollektivtrafikens miljö- och samhällsnytta. Samtidigt fattas många beslut om utbud, priser och skattesubventionering efter strikt företagsekonomiska beslutsregler, under starka budgetrestriktioner i konkurrens med övriga samhällssektorer som vård, skola och omsorg. Men hur folk ska kunna ta sig till dessa socialt motiverade aktiviteter kommer ibland i andra hand. 2006:43 Transek AB 19

24 2 KOLLEKTIVTRAFIKENS UTVECKLINGSTENDENSER 2.1 Nyckeltal i sammandrag Ett sätt att sammanfatta marknadsutvecklingen för en viss tjänst är att ange marknadsandelen. Figuren nedan visar kollektivtrafikens marknadsandel, där all kollektivtrafik i Sverige ingår, d.v.s. inte bara den lokala och regionala utan även den långväga (järnväg, inrikesflyg och färja): Figur 1. Kollektivtrafikens marknadsandel i Sverige Andel kollektivtrafik av persontrafikarbetet i Sverige All kollektivtrafik (buss, tbana, spårvagn, tåg, färja & flyg) i % av allt inroikes persontrafikarbete; Källa: SIKA 100% 90% 80% Bilandel 70% 60% 50% 40% Kollektivandelen i Sverige har stagnerat sedan år 1970 på mindre än 20% 30% 20% Kollektivandel 10% 0% Källa: SIKA Från att kollektivtrafiken under 1950-talet ha stått för ca hälften av alla resor har marknadsandelen sedan början av 1970-talet legat kring 20 % med smärre variationer. Detta återspeglar naturligtvis bilismens inmarsch i samhället samt den ökade levnadsstandarden. Ökad tillgång till bil har möjliggjort en större tillgänglighet som kollektivtrafiken har haft svårt att kunna konkurrera med. Energikriserna under 70-talet samt andra finansiella förändringar ledde synbart till en kortare avtrappning i andelen bilresor. Andelen resor med bil ligger stadigt kring knappt 80 % generellt i landet. Kollektivtrafikandelen är av naturliga skäl högre i de befolkningstäta regionerna :43 Transek AB

25 Detta är ingalunda typiskt för enbart Sverige. Av 27 studerade länder i Europa är det bara Österrike, Irland och Grekland av EU:s 15 länder före utvidgningen som har en lägre bilandel av persontransportarbetet än 80 %: Figur 2. Bilandelen i olika länder år 2002 Biltrafikens marknadsandel år 2002 USA Island Norge Storbritannien Portugal Frankrike Holland Tyskland EU (15 länder) Euro-zonen (12 länder) Finland Slovenien Italien Belgien Sverige Spanien Litauen Luxemburg Danmark Tjeckien Österrike Poland Irland Grekland Slovakien Japan Ungern 96,4 88,8 88,2 88,1 87,2 86,6 86,4 85,5 84,8 84,3 84,1 83,9 83,3 83,3 83,0 82,8 82,0 81,1 80,3 80,0 77,5 77,0 74,2 71,6 69,6 62,0 61, Källa: Eurostat De övriga 24 länderna, inkl USA har bilandelar på mellan 80 % och upp till 96 % (den senare är USA). Under den senaste 10-årsperioden har bilandelen i dessa länder i genomsnitt vuxit med 6 %, men med en variation från -5 % (Ungern) till +37 % (Slovakien). 2006:43 Transek AB 21

26 I tabellen nedan sammanfattas några viktiga nyckeltal för kollektivtrafikens utveckling i Sverige, dels för 20-årspereioden , dels för 11- årsperidoen : Figur 3. Kollektivtrafikens nyckeltal resp Nyckeltal - Kollektivtrafik Perioden Perioden Perioden Påstigande, kollektivt -8,4% 9,1% 0,01% Påstigande/invånare -14,0% 7,5% -7,2% Resandets utveckling/invånare Koll.resandet minskar Koll.resandet ökar Koll.resandet minskar Utbud, vagnkm, kollektivt 3,4% 11,8% 15,5% Utbud/invånare -2,7% 10,2% 7,1% Utbud/inv i förh t Efterfr./inv U:ökar; E: minskar Utb.+ 35% > än kollresandet! U:ökar; E: minskar Bensinpris, realt 0,5% 19% 20% Pris kollektivresor, realt 40% 47% 105% Pris Koll.resor i förh t bensinpris Taxan ökat; bens.pris oför. Taxan +2,4 ggr bensinpris +5 ggr bensinpris Biljettintäkter 33% 38% 83% Driftkostnad 0% 37% 37% Kostnader i förh t bilejttintäkter Kostn: 0%, intäkt:+1/3 Ökat lika mycket Ökat < 50% jfrt m int Offentlig skattesubvention -27% 29% -6% Skattefinansierinsggrad -20% 13% -10% Skattebidragens utveckling Minskat kraftigt Ökat kraftigt Minskat betydligt Under perioden har resandet (antalet påstigande) minskat. Med hänsyn till antalet invånare i respektive län har resandet minskat totalt sett med 14 %. Under samma tidsperiod ökade trafikarbetet med bil med 16 % 4. Utbudet uttryckt i antalet vagnkilometer har ökat med 3 %, per invånare. Utbudsökningen har inte gett motsvarande ökning på efterfrågan och utbudsminskningen per invånare motsvaras av en ännu större efterfrågeminskning per invånare. Priserna för bensin respektive kollektivresa uppvisar olika nivåer. Bensinpriset var realt oförändrat mellan 1985 och , medan priset för en kollektivtrafikresa har ökat med 40 %, på 9 år. Driftskostnaderna har inte ökat realt 6, medan biljettintäkterna realt har ökat med 33 %. Orsaken till att biljettintäkterna har ökat trots att kostnaderna har varit oförändrade står att finna i att priserna höjts med 40 %, troligen bland annat som en följd av att skattebidragen till kollektivtrafiken har minskat realt med 27 % under perioden Först med en nedgång , därpå en uppgång Detta avser hela perioden Under 1980-talet ökade kostnaderna innan konkurrensupphandlingen trädde i kraft i början av 1990-talet. I början av 1990-talet minskade kostnaderna genom konkurrensupphandlingen :43 Transek AB

27 Skattebidrag till driften av kollektivtrafik har totalt minskat med 27 % under 9-årsperioden (se Figur 4 nedan) vilket återspeglar sig i skattefinansieringsgraden som har minskat med - 20 % under samma period. Fram till början av 90-talet låg skatte- finansieringsgraden på ca 58 %, för att år 1994 ha sjunkit till 42 %. Bidragen via skattemedel har minskat kraftigt. Trafikhuvudmännen har av dessa skäl varit tvungna att kompensera denna minskning av de reala skattebidragen med realt höjda priser, vilket i sin tur har dämpat efterfrågan på kollektivresor. I Figur 3 visas även utvecklingen för hela perioden Den visar framförallt att: Resandet per invånare har minskat med 7 %, samtidigt som utbudet per invånare har ökat med 7 %. Medelintäkten per resa har ökat snabbare än bensinpriset. Uppgifter om medelreslängden saknas för hela tidsperioden, varför prisökningen per personkilometer inte kan uppskattas. Biljettintäkterna har ökat snabbare än kostnaderna. Skattebidragen (i fats penningvärde) har minskat såväl i antalet miljoner kronor som i procent av kostnaderna. 2006:43 Transek AB 23

28 Figur 4. Kollektivtrafikens nyckeltal perioden Kollektivtrafikens nyckeltal perioden Pris kollektivresor, realt 40% Biljettintäkter Bilpark-personbilar 27% 33% Bensinpris, realt Trafikarbete, bil 16% 20% Befolkning 6% Driftkostnader 0% Sysselsättning Utbud/invånare -1% -3% Påstigande/invånare -14% Skattebidrag från off. sektorn -27% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% För den senare perioden har kollektivtrafikresandet ökat, antalet påstigande har ökat + 9 %, antalet kollektivresor per invånare har ökat med + 7 %. Under samma tidsperiod ökade trafikarbetet med bil med 16 %. Utbudet har ökat med ca 12 % och utslaget per invånare och län innebär det ca 10 %. Men faktum kvarstår att utbudet har ökat med 35 % mer än antalet resande. Bensinpriset har ökat med 19 % under de senaste 10 åren, vilket är ungefär lika mycket som för hela 20-årsperioden. Priset för kollektivtrafikresor har ökat med 47 % eller med 28 % mer än bensinpriset under samma period, när hänsyn även tas till att medelreslängden 7 inom kollektivtrafiken har ökat. Intäkter och driftskostnader har under perioden ökat lika mycket (med 37 % resp. 38 %). Skattebidragen har ökat från 1994 med ca 29 % (1994 var ett lågt år för skattebidragen). Skattefinansieringsgraden har ökat med 13 % (+3 % 7 Uppgifter om antalet personkilometer finns för 13 län under åren samt för 16 län för åren :43 Transek AB

29 enheter) från 42,4 % år 1994 till 47,3 % år År 1989 var skattefinansieringsgraden 58,3 %. Figur 5. Kollektivtrafikens nyckeltal perioden Kollektivtrafikens nyckeltal perioden Pris kollektivresor, realt 47% Biljettintäkter Driftkostnader 38% 37% Skattebidrag från off. sektorn 29% Bensinpris, realt Trafikarbete, bil Bilpark-personbilar Utbud/invånare 19% 16% 13% 10% Sysselsättning Påstigande/invånare 7% 7% Befolkning 1% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Sammanfattningsvis kan vi konstatera för hela perioden att den lokala och regionala kollektivtrafiken har kännetecknats av: Betydande utbyggnad av linjenät och turutbud (15 %) Måttlig kostnadsökning (37 %, eller 1,6 %/år)) Kraftiga prishöjningar (+106 %), d.v.s. mer än en fördubbling Minskade skattebidrag från de offentliga ägarna (-6 %) Minskat kollektivresande med -8 % per invånare. 2006:43 Transek AB 25

30 För den senaste 11-årsperioden kan vi konstatera att den lokala och regionala kollektivtrafiken har kännetecknats av: Kraftig utbyggnad av linjenät och turutbud per invånare (10 %) Likartad kostnadsökning som för hela perioden (37 %, eller 3,2 %/år ) Kraftiga prishöjningar (+47 %, eller 3,9 %/år) Ökade skattebidrag från de offentliga ägarna (+29 %) Ökat kollektivresande med 7 % per invånare. Under den senaste 10-årsperidoen har således den tidigare resandeminskningen förbytts i ett ökat resande. Utbyggnaden och kostnadsökningarna har i första hand skett under den senaste 10-årsperioden, och det är också då som resandet ökat samtidigt som såväl priserna som skattebidragen ökat. Resultaten sammanfattas i tabell 2 nedan: Tabell 2. Sammanställning av nyckeltal Nyckeltal Perioden Perioden Perioden Befolkning 6% 1% 8% Bensinpris, realt 20% 19% 20% Biljettintäkter 33% 38% 83% Bilpark-personbilar 12% 13% 27% Driftkostnader 0% 37% 37% Pris kollektivresor, realt 40% 47% 106% Påstigande/invånare -14% 7% -8% Skattebidrag från off. sektorn -27% 29% -6% Sysselsättning -7% 7% -1% Trafikarbete, bil 16% 16% 34% Utbud/invånare -3% 10% 7% :43 Transek AB

31 2.2 Resandet har ökat 9 % de senaste 10 åren Mellan 1985 och 2004, d.v.s. under den senaste 20-årsepriodenn har det lokala och regionala kollektivresandet var oförändrat med ca 1,11 miljarder resor per år: Figur 6. Kollektivtrafikens utbud och efterfrågan tal per år Kollektivtrafikens efterfrågan och utbud (påstigande resp. vagnkm) Resaor (påstigande) Utbud (vagnkm) Resandet uppgår till 1,11 miljarder resor både år 1985 och år 2004 (-0,5%); utbudet har samtidigt ökat med 15 % årsperioden inrymmer två delar: en nioårsperiod med kraftigt minskat antal resor (- 9 %) och en 11-årsperiod med ökat antal resor (+9 %). Under denna 20-årsperiod har utbudet i form av antalet vagnkilometer ökat med 15 %, samtidigt som resandet (påstigande) har stagnerat (-0,5 %). Detta betyder att kollektivtrafiken inte har lyckats attrahera tillkommande resenärer i den takt som systemet har byggts ut. Denna stagnerande nettoeffekt kan - något förenklat bero på att prishöjningarna resulterat i färre kortare resor i tätortstrafiken och att utbyggnaden av kollektivtrafiken lett till fler längre resor i den regionala kollektivtrafiken. Det kan även återspegla en bristande vilja eller förmåga hos vissa länstrafikföretag eller dess ägare att minska utbudet i samma takt som efterfrågan minskat. 2006:43 Transek AB 27

32 2.3 Utbudet ökar 35 % snabbare än efterfrågan Under den senaste 11-årsperioden har både utbud och efterfrågan ökat, om än i olika takt: Figur 7. Kollektivtrafikens utbud och efterfrågan tal per år Kollektivtrafikens efterfrågan och utbud (påstigande resp. vagnkm) Resaor (påstigande) Utbud (vagnkm) Resandet har ökat med 9 %; utbudet har samtidigt ökat med 12 % Kollektivresandet mellan åren 1994 och 2004 har ökat med 9 %, samtidigt som utbudet har ökat med hela 12 %. Detta betyder att utbudet växer ca 35 % snabbare än resefterfrågan. Resenärerna strömmar inte över till kollektivtrafiken i samma takt som systemen byggs ut. På en övergripande nivå kan man säga att man måste öka utbudet med 1,35 % för att få 1 % fler resenärer :43 Transek AB

33 2.4 Utbud och efterfrågan per invånare olika tendenser Ett enkelt sätt att normera utvecklingstendenserna är att relatera resor och utbud till antalet invånare i Sverige respektive år. Figur 8. Kollektivresor och -utbud per invånare Resandet per invånare minskade och utbudet per invånare ökade Kollektivresor/invånare Kollektivutbud/invånare TRENDER: Resor/invånare: -7,5 % Utbud/invånare: +7 % Under 20-årsperioden minskade kollektivresandet per invånare med -7,5 %. Utbudet i form av antalet vagnkilometer ökade med 7 %. 2006:43 Transek AB 29

34 Figur 9. Kollektivresor och -utbud per invånare Både utbudet och resandet per invånare ökade åren Kollektivresor/invånare Kollektivutbud/invånare TRENDER: Resor/invånare : +7 % Utbud/invånare : +10 % Även per invånare visar det sig att tendensen för åren är ett ökat resande, men med en ännu större ökning av utbudet :43 Transek AB

35 2.5 Intäkter och kostnader I detta avsnitt redovisas de totala driftintäkterna och driftkostnaderna i fasta priser (2002 års prisnivå). Figur 10. Kollektivtrafikens ekonomi i fasta priser Driftkostnader, driftintäkter och skattebidrag för 21 län Miljarder kr Driftskostnad Skattebidrag Driftintäkt De totala driftintäkterna har fördubblats i fasta priser från ca 6,2 Mdr kr år 1985 till 12,7 Mdr kr år Detta innebär en ökning med 6,5 Mdr kr, eller med 105 %. Under samma period ökade driftkostnaderna från 15,8 Mdr kr till 21,7 Mdr kr i fasta priser, d.v.s. med 5,9 Mdr kr eller med 37 %. En starkt bidragande orsak till detta är att de totala offentliga skattebidragen under samma tidsperiod minskade med 0,5 Mdr kr från 9,5 till 9 Mdr kr eller med 6 % under 20-årsperioden :43 Transek AB 31

36 Figur 11. Kollektivtrafikens trafikkostnader per vagnkilometer i fasta priser Trafikkostnad per vagnkilomter i fast prisnivå kr 20 kr 15 kr 10 kr 5 kr 0 kr Den reala kostnaden per vagnkilometer ökade fram till år Mellan 1992 och 1999 minskade enhetskostnaden med 12 %. Mellan 1999 och 2004 ökade enhetskostnaden med 19 %. Kostnadsökningen fr.o.m. år 1999, berodde troligtvis på att de nya avtalen då började bli väsentligt dyrare. Orsakssambanden klargörs närmare i kapitel 5 angående SambandsAnalyser nedan :43 Transek AB

37 2.6 Pris per kollektivresa har ökat snabbare än bensinpriset En intressant jämförelse ur konkurrenssynpunkt är att jämföra priset för kollektivresor med priset för bilresor. Figur 12. Förändring av kollektivtrafiktaxan (egentligen medelintäkt per påstigande) och av bensinpriset, i fasta priser Förändringar av biljettaxan och bensinpriset samt i fasta priser 120% 100% 106% Biljettaxa 80% 60% 40% 20% 0% 47% Biljettaxa 24% 20% Bensinpris Bensinpris Under perioden har biljettaxan för kollektivtrafiken ökat med över 100 % eller 3,7 % per år. För de senaste 10 åren har en ökning skett med 47 % eller 3,9 % per år. Förändringen av bensinpriset under motsvarande period har varit 20 % eller 0,9 % per år. För perioden är motsvarande förändring 24 % eller 2,2 % per år. 2006:43 Transek AB 33

38 Den årliga utvecklingen visas i Figur 13 nedan Figur 13. Årlig real prisutveckling för biljettpriset per påstigande resp för bensinpriset Den reala prisutvecklingen för kollektivrespektive biltrafiken kr 14 kr 12 kr 10 kr 8 kr 6 kr 4 kr 2 kr 0 kr Realt biljettpris-kollektivt, kr/påstigande Realt Bensinpris, kr/liter Anm. Egentligen Trafikintäkt per påstigande, exkl. moms, se vidare nedan Under åren fram till 1989 låg de båda priserna - biljettpriset per påstigande, respektive bensinpriset per liter - på samma nivå i fast penningvärde, ca 6:75 kr. Från och med år 1994 skenade kollektivtrafikens biljettpriser i höjden och dessa priser har fördubblats sedan år 1991 från 7 till 14 kr per påstigande. Under den längre perioden har alltså kollektivttrafikens taxa ökat 5,4 ggr jämfört med bensinprisets utveckling. För perioden har kollektivtrafiktaxan ökat mer än dubbelt så mycket (2,5 gånger). En faktor som kan ha påverkat de kraftiga sammanvägda prishöjningarna skulle kunna vara att reslängden har ökat över tiden. Kortare och billigare tätortsresor har minskat i antal samtidigt som de längre och dyrare landsbygdsresorna har ökat sin andel. En kalkyl för tretton län för åren , för vilka det funnits uppgifter om persontrafikarbetet och reslängderna visar att reslängden i dessa tretton län inte har ökat alls (tvärtom, minskat med 1 %; då ingår dock inte Skåne och Västra Götalands län). En kortare :43 Transek AB

39 tidsserie för åren (fem år) där även Skåne och Västra Götalands län ingår, visar att reslängden för dessa 16 län har ökat med 1,4 % per år, (hälften av denna ökning inträffade mellan åren 1999 och 2000) troligtvis av dessa orsaker. Kvar i en mer renodlad prisstegring per kilometer blir då ändå 2,3 % per år för kollektivresor för perioden Denna prisökning kan jämföras med 1,8 % per år för bensinpriset under samma tidsperiod. Detta betyder att priset på kollektivresor per kilometer har stigit ca 28 % mer jämfört med bilresor. Figur 14. Kollektivtrafikens biljettpriser har stigit väsentligt snabbare än bensinpriset t.o.m. år 2004 kr Biljettaxa (medelintäkt/påstigande) och Bensinpris (kr/liter) för 21 län, realt Biljettaxa Bensinpris kr/lit Figuren ovan visar biljettintäkt respektive bensinprisets variation över länen och åren. Som synes har spridningen per län ökat realt för de senaste åren. De två storstadsregionerna/länen (Stockholm och Göteborg) hamnar underst för respektive år. Ovanstående gäller således priset exklusive moms. 25 % moms infördes på alla trafikslag den 1 januari Den 1 juli 1993 sänktes trafikmomsen till 12 %, och den 1 januari 1996 sänktes den till 6 %. Detta gör att det egentliga biljettpriset till resenärerna har ändrats i förhållande till medelintäkten per påstigande exkl. moms, se Figur 15 nedan: 2006:43 Transek AB 35

40 Figur 15. Medelintäkt per påstigande exkl. resp. inkl. moms 14 kr 12 kr 10 kr 8 kr 6 kr 4 kr 2 kr 0 kr Real Taxa exkl. resp inkl. moms Real taxa exkl. moms avser trafikintäkt per påstigande. Real taxa inkl. moms avser dito plus momssatsen. 16 kr Intäkt/påstigande Medeltaxa för resenär Genom ett beklagligt förbiseende av momsen har de ekonometriska analyserna gjorts med avseende på taxan exkl. moms. Trenden i taxehöjningen exklusive moms har varit 4,5 % per år, medan motsvarande trend inklusive momsen har varit 4,7 % per år. Vår bedömning är att detta inte nämnvärt har påverkat de ekonometriska resultaten. 2.7 Skattebidragen har både minskat och ökat Skattebidragen till den lokala och regionala kollektivtrafiken från kommuner, landsting och staten har minskat från 1980-talets andra hälft, som då låg på ca 55 % av de totala trafikkostnaderna, till ca 44 %, som ett genomsnitt för åren Denna utveckling illustreras i Figur 16: :43 Transek AB

41 Figur 16. Skattefinansieringsgradens utveckling Skattefinansieringsgraden i % av kostnaderna % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andelen av de totala driftkostnaderna som finansiera via skattebidrag har minskat från ca 55 % till drygt 45 % Den andel av de totala kostnaderna som finansieras via offentliga skattebidrag har minskat från ca 52 % år 1985 till ca 47 % år Den största minskningen skedde åren från 53 % till 42 %. Mellan åren 1994 och 2004 har skattebidragens andel av kostnaderna legat tämligen konstant kring 44 %, dock med smärre variationer under denna period, med en mindre topp år 1998 på 47 %. 2006:43 Transek AB 37

42 2.8 Bilresandet ökar snabbare än kollektivresandet Bilresandet finns ej uppdelat på lokal respektive på långväga trafik. I figuren nedan jämförs därför persontrafikarbetet för all personbilstrafik med persontrafikarbetet för den lokala och regionala kollektivtrafiken: Figur 17. Persontrafikarbetets utveckling för bil resp. lokal kollektivtrafik 100 Trafikarbete biltrafik respektive lokal kollektivtrafik Miljarder personkm. Källa: SIKA 120 All personbilstrafik Lokal Kollektivtrafik Biltrafiken har vuxit med 34 % (1,5% per år) och den lokala kollektivtrafiken har vuxit med 19 % (0,9 % per år), åren Sedan år 1985 har biltrafikarbetet ökat med 34 % eller med 1,5 % per år. Persontrafikarbetet med lokal och regional kollektivtrafik har - enligt SIKA vuxit med 19 %, eller med 0,9 % per år. Detta betyder att biltrafiken har vuxit ca 70 % snabbare än kollektivtrafiken. Eftersom antalet kollektivresor har varit oförändrat under 20-årsperiden, är det reslängden per kollektivresa som har ökat med ca 0,9 % per år. Det bör dock påpekas vissa brister i jämförbarheten i dataunderlget, kan försvåra en korrekt jämförelse :43 Transek AB

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet?

Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet? Har månadskortet spelat ut sin roll och vad är då alternativet? SKL har under våren gett ut en skrift som förklarar varför kollektivtrafikens kostnad ökar, en bra genomgång av vad som varit. Tyvärr saknades

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

"Användning av tidsseriemodeller för planering och uppföljning av kollektivtrafiken - några svenska erfarenheter"

Användning av tidsseriemodeller för planering och uppföljning av kollektivtrafiken - några svenska erfarenheter "Användning av tidsseriemodeller för planering och uppföljning av kollektivtrafiken - några svenska erfarenheter" av Göran Tegnér. fil.pol.mag. Transek AB 1 Behovet av planeringsverktyg för kollektivtrafiken

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik mars 2012 Inkvarteringsstatistik mars 2012 Gästnätter län, mars 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 2 211 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 500 1 000 500 0 604 676 296 337 301 218 34

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu

Johan Sundberg. Profu. Profu. Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-2005 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). (Projektinriktad forskning och utveckling)

Läs mer

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI UTREDNINGSTJÄNSTEN Anders Linnhag Tfn: 08-786 4956 PM 2013-02-26 Dnr 2012:1161 Komplettering EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI 1) Hur skulle en flygskatt påverka flygresandet och svensk

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter NV 41 SM 1403 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2013 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter Accommodation statistics 2013,

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter AB Stelacon 2012-11-21 Agenda Stelacons uppdrag Måluppfyllelse med försöket Samhällsekonomiska effekter

Läs mer

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD

Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Befolkningens utbildningsnivå och ekonomiska satsningar inom OECD Eftergymnasial utbildning i ett internationellt perspektiv en jämförelse baserad på Education at a Glance RAPPORT 2015:2 Rapport 2015:2

Läs mer

Mer och bättre kollektivtrafik för pengarna. Använd branschens gemensamma rekommendationer för att få fler resenärer

Mer och bättre kollektivtrafik för pengarna. Använd branschens gemensamma rekommendationer för att få fler resenärer Mer och bättre kollektivtrafik för pengarna Använd branschens gemensamma rekommendationer för att få fler resenärer 2011 1 Innehåll Ord på vägen... 3 Sammanfattning och slutsatser... 4 Trafikhuvudmännen

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 Lars-Gunnar Krantz och Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan

Läs mer

öppna jämförelser Kollektivtrafik 2014

öppna jämförelser Kollektivtrafik 2014 öppna jämförelser Kollektivtrafik 2014 öppna jämförelser Kollektivtrafik 2014 Upplysningar om innehållet: Sara Rhudin, sara.rhudin@skl.se, tel. 08 452 75 24 Sveriges Kommuner och Landsting, 2014 ISBN:

Läs mer

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI)

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) 2012-06-04 En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) I grund och botten mäter både AKI och LCI lönekostnadernas utveckling men med lite olika

Läs mer

skane.com Inkvarteringsstatistik februari 2012

skane.com Inkvarteringsstatistik februari 2012 Inkvarteringsstatistik februari 2012 Gästnätter län, februari 2012 (tusen) hotell, stugby, vandrarhem och camping 2 500 hotell stugby/vandrarhem camping 2 000 1 912 1 500 1 000 500 0 570 583 268 292 299

Läs mer

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Har kollektivtrafikbranschen ett ensidigt angreppssätt? Torbjörn Eriksson & Mats Johansson Urbanet AB Strukturer ANDELAR/ RESANDE/ NÖJDHET 24

Läs mer

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11).

Influensarapport för vecka 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget vecka 44 (27/10-2/11). rapport för 44, 2014 Denna rapport publicerades den 6 november 2014 och redovisar influensaläget 44 (27/10-2/11). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Spårbilar: Vad är det? Fördelar, ekonomi & exempel

Spårbilar: Vad är det? Fördelar, ekonomi & exempel Spårbilar: Vad är det? Fördelar, ekonomi & exempel Presentation för Gröna Liberaler av Göran Tegnér, WSP Analys & Strategi 2010-03-23 Framtiden kommer av sig själv, framstegen måste vi göra själva 1 -

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

Västmanlands länmånad 12 2014

Västmanlands länmånad 12 2014 Forum för Turismanalys 1 Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Västmanlands länmånad 12 214 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 14 12 1 8 6 4 År 21 År 211 År 212 År 213

Läs mer

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Otrogna stockholmare

Otrogna stockholmare Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009

Rapport från Soliditet. Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet Svenskarnas skulder hos Kronofogden April 2009 Rapport från Soliditet: Svenskarnas skulder hos Kronofogden Studien i sammandrag: 360 941 personer har skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Stark tro på fortsatt prisökning

Stark tro på fortsatt prisökning SOMMAR 2014 Stark tro på fortsatt prisökning i Norge Stabilt i Sverige och Danmark Het marknad för sjönära fritidshus Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Sommar 2014

Läs mer

1 (5) Kollektivtrafikmyndigheten Dokumentnamn Skapat datum Diarienummer Delårsrapport januari-april 2013 Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Dok.nr. Version Kollektivtrafiknämnden Stefan Öhlander Delårsrapport

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer