Energimarknadsrapport biobränslen. Läget på biobränslemarknaderna, 20 december 2013

Transkript

1 Energimarknadsrapport biobränslen Läget på biobränslemarknaderna, 20 december 2013

2 Sammanfattning Biodrivmedelsbranschen brukar i de flesta sammanhang peka på vikten av långsiktiga styrmedel för att investeringar ska ske. En indikator på vilka styrmedel som kan komma att införas i framtiden är den utredning som Thomas B Johansson levererade till regeringen i veckan. Branschen får dock vänta på besked om hur förändringar av förnybart- och bränslekvalitetsdirektiven kan komma att se ut då länderna i EU inte lyckats komma överens efter sex månaders förhandlingar. Både Energimyndighetens prisstatistik och en undersökning gjord av Skogsforsk visar att priset på trädflis minskar i Sverige efter många års prisökningar. Anledningen till det lägre priset är med stor sannolikhet större konkurrens från avfall och returträ och priset har i nuläget en tydlig nedåtgående trend. Medelpriset för europeisk etanol 2013 (med en halv månad kvar av året) är 23 öre/l lägre än för motsvarande period Priset kan även förväntas ligga lågt den närmsta framtiden. Medelpriset för biodiesel ligger 68 öre/l lägre med en halv månad kvar av 2013 än för motsvarande period Månadens fokus behandlar priset på biogas för fordonsdrift som i nuläget inte har någon marknadsnotering. Priset på bensin sätter med nuvarande prissättning på fordonsgas en gräns för vilken biogas som blir lönsam att uppgradera och sälja som fordonsgas, det vill säga betalningsviljan hos distributörerna beror på priset för fossila bränslen. Priset på fordonsgas sätts i nuläget så att det i snitt ligger procent lägre än bensinpriset.

3 Innehåll Nyheter i korthet 5 Biodrivmedel... 5 Biobränslen för el och värme... 6 Månadens fokus 8 Priset på biogas för fordonsdrift... 8 Marknadsutveckling 10 Prisutveckling för etanol Prisutveckling för biodiesel Jordbruksprodukter Trädbränslen Marknadsutveckling på fasta biobränslen i Sverige... 15

4

5 Nyheter i korthet Biodrivmedel Sverige FFF-utredningen har levererats till regeringen Den efterlängtade och av Thomas B Johansson ledda så kallade FFF-utredningen fick slutligen namnet Fossilfrihet på väg. Utredningen resulterade slutligen i 1000 sidor analyser och förslag till hur svenska vägfordon ska bli oberoende från fossila drivmedel. Bland förslagen kan nämnas högre skatt på diesel och på sikt en kilometerskatt för tunga lastbilar och lätta fordon, elektrifiering av delar av vägnätet, högre kvotplikt för biodrivmedel samt tillåtandet av längre och tyngre fordon på delar av vägnätet. Utredningen menar att det är rimligt att minska utsläppen med 80 % till 2030 delvis till följd av en minskad energianvändning i sektorn. Andelen fossila drivmedel förväntas ligga mellan 23 och 64 % jämfört med 95 % idag. Minskningen kommer att kräva att framtidens vägtrafik drivs på biodrivmedel och el. Biodrivmedlen kan komma att stå för % av energin år 2030 och el för 3-14 %. Detta kommer enligt Thomas B Johansson att kräva styrmedel och beroende på vilka styrmedel som införs kommer resultaten givetvis att variera. Utredningen fick inte helt oväntat kritik, inte minst från Per Kågesson, Lina Jonsson och Jonas Westin som tidigare valt att hoppa av som sekreterare i utredningen. Orsaken anges vara frustration över utredarens ställningstaganden i viktiga frågor. Trion menar att förslagen i utredningen i bästa fall kan nå halvvägs mot målen och bristfälligt fokus har riktats mot kostnadseffektiva åtgärder och styrmedel. Ett av huvudskälen till att de lämnade utredningen är förslaget om en prispremie till produktion av biodrivmedel vilket de anser bland annat strider mot EU:s statsstödsregler och snedvrider konkurrensen mellan producerande och distribuerande företag. Utredningen i sin helhet (atl.nu) EU Länderna i EU kommer inte överens om indirekta förändringar av markandvändning Krav på mer generösa kvoter för biodrivmedel från foder- och matgrödor än de föreslagna eller ännu hårdare krav är två ståndpunkter som inte varit förenliga under pågående förhandlingar. Förslaget 1 som förhandlas är från 2012 och föreslår bland annat ett tak för biodrivmedel från foder- och matgrödor i förnybartoch bränslekvalitetsdirektiven. Medlemsländernas ståndpunkter går fortfarande isär efter sex månaders förhandlingar. Ordförandelandet Lettland föreslog att höja det från kommissionen tidigare föreslagna taket på 5 % till 7 %, något som blockerades av en minoritet av medlemsländerna. Europaparlamentet har tidigare lagt 1 Ofta benämnt ILUC-förslaget 5

6 fram ett tak på 6 %. Framförallt Danmark, Italien, Nederländerna, Belgien och Luxemburg vill ha hårdare krav medan Polen och Ungern vill ha det motsatta. Klimatkommissionären Connie Hedegaard menar att en ohelig allians av de minst och mest ambitiösa länderna i nuläget blockerar förslaget och skapar osäkerhet för producenterna i EU. Grekland tar nu över som ordförandeland efter Lettland men ett slutligt beslut kommer antagligen inte vara aktuellt förrän det andra halvåret 2014 då Italien kommer vara ordförandeland. (ENDS Europe; F.O Lichts) EU Anti-dumpning tullar på biodiesel från Argentina och Indonesien blir permanenta EU har nu inrättat definitiva avgifter för biodiesel från Argentina och Indonesien till EU som kommer att gälla i fem år. De nu inrättade avgifterna är mer än dubbelt så höga som de provisoriska som inrättades i maj tidigare i år. Detta mottogs inte oväntat positivt av den europeiska biodieselindustrin som är hårt pressad av storskalig import. (F.O. Lichts) Biobränslen för el och värme Danmark Protester mot vedavgift Den danska skogsbranschen är i uppror på grund av ett förslag på en vedavgift som skulle innebära att alla som eldar med ved i Danmark får betala en särskild skatt. Flera partier i danska Folketinget enades om avgiften i energiuppgörelsen Det är dock osäkert om lagen blir verklighet vid årsskiftet eftersom den danska regeringen ännu inte kommit med något konkret förslag om hur det ska gå till. Motståndarna varnar för att den extra vedavgiften kommer att leda till färre jobb i skogen och i biobränslebranschen. Det kommer också att bli dyrare att bo på landet där ved är en viktig värmekälla. Det finns också farhågor att avgiften kommer att leda till illegal handeln med brännved. (atl.nu) Sverige Biobränslen från skogen har blivit billigare Skogsforsk har genomfört en enkätsundersökning om produktion av skogsbränsle i skogsbruket. Enligt undersökningen sänkte skogsbruket sina produktionskostnader för skogsbränsle förra året trots ökade transportkostnader. Under 2012 sjönk kostnaden för skogsbränsle från 185 till 176 kronor per stjälp kubikmeter (m3s). Sänkningen av produktionskostnaden med 5% beror framför allt på en lägre ersättning till markägarna för grenar och toppar (grot). Det finns också tecken på att kostnaden fritt slutkund har minskat något för grot, klena träd från gallring samt för bränsleved. Produktionskostnaden för stubbar ökade. Generellt har transportkostnaderna ökat för alla sortimenten. (atl.nu) 6

7 Sverige Användningen av kol ökar i kraftvärmeverken Enligt SCBs energistatistik ökade användningen av kol i kraftvärmeverken med 46 procent första halvåret 2013 jämfört med första halvåret Även användningen av naturgas ökade med 29 procent. Regeringen avskaffade koldioxidskatten helt för kraftvärme den 1 januari Till nyår kommer man även att sänka koldioxidskatten för värmeproduktion. En slopad koldioxidskatt i kombination med sjunkande priser på kol är och i nuläget väldigt låga priser på utsläppsrätter är faktorer som kan förklara ökningen. Alla dessa faktorer samverkar och har gynnat kolförbränning under 2013 bland annat på bekostnad av biobränslen. (scb.se) Sverige Förstudie rörande produktion av grön olja avbryts Billerud Korsnäs har bestämt att inte producera pyrolysolja från skogsrester vid Skärblacka pappers- och massabruk. Företaget anger att de tekniska lösningarna finns men att dagens och framtida förutsättningar inte är tillräckligt lockande. Billerud Korsnäs anger att de kan komma att ändra sitt beslut om förutsättningarna förändras. Projektet beviljades EU-stöd för ett år sedan i den så kallade NER300- processen i likhet med Gobigasprojektet i Göteborg. Stödet från EU kan nu komma att tillfalla något av de projekten som inte fick stöd förra året. (billerud.se) Nordamerika Exporten av pellets har dubblerats sedan 2011 Exporten av pellets från Nordamerika till Europa har ökat de senaste sju kvartalen. Det tredje kvartalet 2011 var exporten ton vilket ökat till mer än det dubbla för motsvarande kvartal Den största delen av ökningen tillfaller den södra delen av USA medan British Colombia i västra Kanada visserligen ökat exporten men i en lugnare takt. Storbritannien har kommit att bli det största mottagarlandet men eftersom en av de största biomassaanläggningarna, Tillbury, stängdes i augusti 2013 har importen tillfälligt minskat. (American Wood Fiber Review) Sverige Sveaskog säkrar nytt avtal om trädbränslen Sveaskog har tecknat ett nytt avtal med Gällivare Energi som gäller för leverans av stora volymer trädbränslen. Avtalet ska gälla för tre år. Sveaskog ska leverera 150 GWh årligen till det kommunägda energibolagets kraftvärmeverk. (atl.nu) 7

8 Månadens fokus Priset på biogas för fordonsdrift Priset på bensin sätter med nuvarande prissättning på fordonsgas en gräns för vilken biogas som blir lönsam att uppgradera och sälja som fordonsgas, det vill säga betalningsviljan hos distributörerna beror på priset för fossila bränslen. Priset på fordonsgas sätts i nuläget så att det i snitt ligger procent lägre än bensinpriset. Naturgas som används i fordonssektorn är med dagens beskattning i regel billigare än uppgraderad biogas, se Figur 1. Figur 1. Pris för svenska drivmedel 2012, inkl. skatter och moms, öre/kwh (högsta samt lägsta uppskattade priser för gasprodukter samt årsmedel för flytande drivmedel) Bensin Diesel Naturgas Biogas Fordonsgas Källa: Energimyndigheten, SCB och SPBI Hur hög lönsamheten blir vid fordonsgasförsäljning beror främst på tre faktorer: priset på bensin, priset på naturgas samt priset på biogas, varav den sistnämnda kan variera kraftigt beroende på var i Sverige biogasen produceras och med vilka råvaror. Fordonsgasmarknaden är uppdelad i regionala marknader där de regionala priserna skiljer sig ofta från varandra och de påverkas dessutom väldigt lite av varandra. De huvudsakliga faktorerna som påverkar fordonsgaspriset är 1) närhet till naturgasnät (eller LNG-terminal) och biogasanläggningar, 2) andel biogas/naturgas i fordonsgasen, 3) kostnader för inköp och transporter samt kostna- 2 Bensin och dieselpriset är årsgenomsnittet för Naturgaspriset är årsgenomsnittet för en normal industrikund 2012 samt omkostnader för distribution för fordonsgas (som varierar,och därav 2 staplar) samt beskattning och moms. Fordonsgaspriset motsvarar % av årgenomsnittet för bensinpriset Biogaspriset är Energimyndighetens bedömning av prisspannet 2012 för biogas som används i fordon. 8

9 der för tankställen och 4) prisutvecklingen för fossila alternativ och därmed även konkurrenskraften för fordonsgas. Producenter av biogas har små möjligheter att föra ökade kostnader för produktion vidare till slutkundsledet där priset på fossila drivmedel är styrande. Ett högt pris på fossila drivmedel medför alltså att mer biogasproduktion blir relevant för användning som fordonsgas och vice versa. Distributörer av fordonsgas har i regel behövt upprätta fleråriga kontrakt med produktionsanläggningar. Utrymmet för att höja priset på fordonsgas till följd av dyrare råvaror är begränsat och avgörs främst på internationell basis i och med prissättning på fossila alternativ. Förutsättningarna på lokala svenska marknader har därför svårt att få genomslag i prissättningen. Utan politiska styrmedel skulle det inte finnas en fordonsgasmarknad och knappast heller någon större mängd biogasproduktion i Sverige. En marknad har möjliggjorts till följd av stöd, investerings- och forskningsbidrag samt olika regleringar. Att många kommuner valt att satsa på biogasbussar, trots högre omkostnader, och att det inte endast är ekonomiskt rationella beslut som legat bakom investeringar utan miljöfrågor på lokal nivå är även faktorer som påverkat kommunernas val. Ur ett internationellt perspektiv har kraftfulla styrmedel för fordonsgas, två svenska lastbilstillverkare som valt att utveckla gasfordon samt visionära kommunala satsningar tillsammans varit ytterst viktiga för utvecklingen. En fortsatt utveckling av marknaden är främst beroende av den politiska utvecklingen (vilka styrmedel samt hur länge de varar) vilket gör att fortsatta investeringar i nuläget anses vara riskfyllda. I många fall har en stark miljömedvetenhet varit en viktig drivkraft för att kommuner har lagt lärpengar på biogasen. De städer som tidigt satsade på biogas för fordon har ofta haft dålig luftkvalitet i centrum, bl.a. till följd av dieselbussar, och samtidigt haft problem med vart avfallet i staden skulle ta vägen. Här har biogasen varit en lösning på flera problem. Samtidigt har reningsverken erbjudit en basproduktion av biogas som har kunnat motivera en investering i en uppgraderingsanläggning. Volvo var även tidigt ute med att utveckla gasfordon vilket medfört pilotprojekt i Sverige, något som även följts av satsningar från Scania. Det är med andra ord många pusselbitar som genom en stor arbetsinsats fallit på plats och utgör grunden för den nuvarande utvecklingen där andelen biogas i fordonssektorn ökar. 9

10 Marknadsutveckling Prisutveckling för etanol Priset på etanol steg under hela maj och en bit in i april, se Figur 2. I maj pendlade priset för europeisk etanol (T2) i intervallet 5,50-5,77 kr/l vilket var den högsta nivån under Sommaren 2012 skenade priset till följd av dåliga skördar, särskilt i USA medan det osedvanligt goda skördeutfallet i år istället har inneburit ett sjunkande pristrend under sommaren och hösten. Priset för europeisk etanol har sjunkit konstant sedan mitten av oktober men utvecklingen den senaste tiden tyder på att en botten kan vara nådd. Priset har inte nått lika låga nivåer sedan 2010 då priset låg på samma nivåer från mars till maj. Sedan 2006 har nivån förutom perioden 2010 endast varit lika låg en gång förut, i maj Medelpriset för 2013 med en halv månad kvar av året är 23 öre/l lägre än för motsvarande period Priset kan även förväntas ligga lågt den närmsta framtiden. Figur 2. Etanolpriser för T1-etanol och T2-etanol FOB i ARA, angivet i SEK/hl T1 T Källa: Licht Interactive Data T1 är importerad etanol från t.ex. Brasilien och USA (exklusive tull) medan T2 är europeisk etanol eller etanol från länder utan tullar till EU. I princip är det endast länder under Everything But Arms -avtalet som inte har tullar till EU. Dessa länder har av olika orsaker, ofta naturkatastrofer, tillfällig tullfrihet till EU för allt utom vapenexport. Priserna är ett genomsnitt från hamnarna i Rotterdam, Antwerpen och Amsterdam (ARA). FOB är en INCO-term och betyder Free On Board, d.v.s. ingen transport, försäkringar etc. ingår i priset. 10

11 8500 Prisutveckling för biodiesel Medelpriset för biodiesel ligger 68 öre/l lägre med en halv månad kvar av 2013 än för motsvarande period 2012, se Figur 3. Priset på vegetabiliska oljor har varit lägre under 2013 än under 2012 vilket huvudsakligen förklarar de lägre priserna på biodiesel. De goda skördarna under sommaren gör även att det är låg sannolikhet för kraftigt stigande priser den närmsta framtiden. Priset på biodiesel ligger i nuläget på en relativt låg nivå även fast priset återhämtat sig något från prisfallet i våras. Ett kraftigt prisfall inträffade i juli, främst till följd av spekulationer på sojabönsolja, men priset steg under augusti till nivåer motsvarande dem innan prisfallet. Under hösten har priset sjunkit något. Produktionskostnaderna för biodiesel är starkt beroende av världsmarknadspriset på vegetabiliska oljor som i nuläget har både en hög och volatil kostnadsbild. Ett högt råvarupris i kombination med sjunkande priser på både biodiesel och restprodukten glycerin gör att producenterna haft lönsamhetsproblem under Figur 3. Utvecklingen av biodieselpriset FOB i ARA, angivet i SEK/m Källa: Licht Interactive Data Jordbruksprodukter Nyligen publicerades Wasde-rapporten från det amerikanska jordbruksdepartementet och den var mycket efterlängtad. Den senaste rapporten publicerades i september. Oktober-rapporten publicerades inte till följd av att budgetförhandlingarna i USA gick i baklås och gjorde att jordbruksdepartementet inte fungerade som vanligt under en tid. 11

12 Marknaden hade indikerat stora förändringar men när rapporten kom visade det sig att förändringarna var måttliga tvärtemot vad marknaden hade trott. Förväntningarna var höga, men rapporten visade att det var små avvikelser från estimaten. Marknaden tycks därmed ha klarat sig ganska bra även utan Wasde-rapporten. Den globala produktionen av vete behöver justeras ner med 2,5 miljoner ton till 706,4 miljoner ton (från topnivån i september). Justeringen beror på sämre skördar än förväntat i Ryssland, Kazakstan och Argentina. Produktionen av vete i EU behöver justeras upp något. Prognosen över den globala konsumtionen av vete sänks med 3 miljoner ton. Det utgående vetelagret höjdes från 176,3 miljoner ton till 178,5 miljoner ton. Orsaken till detta är bland annat större lager i EU, Kanada och Argentina. Produktionen av majs uppskattas till 962,8 miljoner ton, vilket är en höjning jämfört med den förra rapporten i september. Även konsumtionen kommer att justeras uppåt något. Det utgående majslagret höjs med 12,9 miljoner ton till 164,3 miljoner ton. Höjningen har varit störst i Kina där konsumtionen justeras ner. Prognosen för den globala oljeväxtproduktionen höjs med 4,3 miljoner till rekordhöga 499,4 miljoner ton. Prognosen om den globala produktionen av sojabönor justeras uppåt något till 283,5 miljoner ton. Världens utgående lager av oljeväxter justeras nedåt med 0,5 miljoner ton till 80,7 miljoner ton. Orsaken till detta är framför allt beroende på mindre lager av sojabönor i Brasilien. Priserna på jordbruksprodukter har sjunkit sedan sommarens goda skördar, se Figur 4. Figur 4. Index för prisutvecklingen av olika grödor (basår 2000 = index 100) Vete Majs Sojabönor Källa: IGC Grains and oilseeds index

13 Trädbränslen Internationell marknadsutveckling Figur 5 visar pelletspriset enligt cif ARA 4. November månad inleddes med en tydlig uppgång av pelletspriset. Den uppåtgående trenden har fortsatt hela november. Priset har dock stabiliserats kring 240 kr/mwh i slutet av november. Det aktuella priset på pellets är 240 kr/mwh, dvs. ca 16 kr/mwh högre än i mitten av juni. Av figuren framgår också att prisnivån på pellets under kvartal var 30 kronor högre per MWh än det var motsvarande period Detta beror antagligen främst på att kvartal var kallare än kvartal vilket drev priset uppåt samt att den svenska kronan har förstärkts gentemot amerikanska dollarn sedan 1 kvartalet Det finns tydliga indikationer på att råvarusituationen i Balticum är ansträngd och det kommer att påverka prisbilden framöver. Flera handlare informerar att EONs Ironbridge-anläggning i UK inte går på full kapacitet än. Det finns farhågor att detta kommer att påverka marknaden på kort sikt. I USA rapporteras att det är brist på fraktkapacitet på spotmarknaden. Detta har pressat priser uppåt. I Kanada kommer producenterna att rikta fokus på den Europeiska markanden i den närmaste framtiden eftersom förväntningarna på Asien-Pacific marknaden inte realiserats. Marknadsutveckligen har varit för långsam. Man befarar också att konkurrensen från Ryska producenter kommer att vara hård på Asien-marknaden. Ryska pelletsproducenter letar efter kunder i Asien. Figur 5. Pelletspris enligt cif Amsterdam-Rotterdam-Antwerpen (ARA), SEK/MWh, löpande priser dec jan feb mar apr 2012 SEK/MWh 28 maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov 2013 Källa: Argus Media 4 Sedan 1:a november används prisuppgiften i SEK/MWh från Argus Media. 13

14 Figur 6 visar flispriset cif NWE 5,6. November månad inleddes en uppgång i flispriset. Efter den snabba uppgången stabiliserades flispriset runt 196 kr/mwh. Figur 6. Flispris enligt cif NorthWest Europe (NWE), SEK/MWh, löpande priser SEK/MWh Källa: Argus Media 5 Argus bytte redovisningen av prisserien från /ton till /GJ f.r.o.m. 20:e mars Vi väljer därför att visa den nya prisserien f.r.o.m. 20:e februari. 6 Sedan 1:a november 2013 används prisuppgiften i SEK/MWh från Argus Media. 14

15 Marknadsutveckling på fasta biobränslen i Sverige Figur 7 visar årsmedelvärden för biobränslepriser (uttryck som 2012 års priser, dvs. reala priser). Av figur 7 framgår att den nedåtgående trenden som startade efter den rekordkalla vintern 2009/2010 fortsätter. Även de viktigaste sortimenten, dvs. förädlade trädbränslen (pellets, briketter och pulver) och skogsflis, visar denna utveckling. Det kan finnas flera orsaker till denna utveckling, bl. a. ökade möjligheter till import vilket kan hålla priserna nere. Vi kan också anta att minskad efterfrågan pga varmare vintrar senaste 3 åren även kan ha påverkat utvecklingen. Figur 7. Trädbränsle- och torvpriser, SEK/MWh, årsmedelvärden , 2012 år priser Förädlade trädbränslen (Densified wood fuels) Skogsflis (Wood Chips) Biprodukter (Solid by-products) Returträ (Recycled wood) Källa: Energimyndigheten, Trädbränsle- och torvpriser Figur 8 visar kvartalvisa medelpriser för vissa trädbränslen och frästorv utryckt som nominella priser i kr/mwh. För förädlade trädbränslen, såsom träpellets och träbriketter, var prisnivån lägre än för motsvarande kvartal de senaste tre åren. Det syns tydligt att priset på förädlade trädbränslen till värmeverk har haft en nedåtgående trend sedan 4:e kvartalet Trenden bröts dock i 4:e kvartalet 2012 och priset har fortsatt att stiga i 1:a, 2:a and 3:e andra kvartalet Priset för skogsflis var det lägsta på flera år under det tredje kvartalet 2013 vilket innebär att den nedåtgående trenden fortsätter. Priset på skogsflis till värmeverk 15

16 SEk/mwH brukar i regel öka under det tredje kvartalet jämfört med det andra tillföljd av att eldningssäsongen startar på riktigt, men så var inte fallet i år. Priset på skogsflis har pressats nedåt under en längre period och var under det tredje kvartalet för första gången på flera år under 200 kronor per MWh. Anledningen till det låga priset är med stor sannolikhet större konkurrens från avfall och returträ. Priset har i nuläget en tydlig nedåtgående trend. Priset på biprodukter till värmeverk var under det tredje kvartalet det lägsta sedan år 2009 och priset för returträ har legat långt under prisnivåerna för motsvarande kvartal de senaste tre åren. Priset på returträ visar dock en uppåtgående trend senaste kvartalet Priset frästorv visar uppåtgående trend sedan 2:a kvartalet Figur 8. Trädbränsle- och torvpriser, SEK/MWh, kvartal, löpande priser Förädlade Skogsflis Biprodukter Frästorv Returträ Källa: Energimyndigheten, Trädbränsle- och torvpriser