Trafiksäkerhet i USA

Transkript

1 Trafiksäkerhet i USA Har Sverige något att lära? - En jämförelse av nyckeltal Birgitta Björklund, Göteborgs Gatu AB, Augusti 2009

2 Författare och kontaktperson: Birgitta Björklund 3230 Birchfield trce Marietta, GA 30068, USA Göteborgs Gatu AB Foto: Samtliga foton tagna av författaren

3 FÖRORD USA är väl knappast känt som ett föregångsland när det gäller trafiksäkerhetsarbete. Vad beror det på? Inom många andra områden som har med välbefinnande att göra håller sig USA väl framme inom forskning och utveckling. Amerikanarna är också kända för att marknadsföra både sig själva och sina produkter. Informationsflödet i det amerikanska samhället synes konstant högt i alla medier. Nyttjas då denna kunskap för att minska antalet skadade och dödade i trafiken? Bl a ovanstående frågeställningar gjorde mig nyfiken då jag i samband med min makes utlandstjänstgöring fick förmånen att bo i USA under två år. I rapporten har jag tagit mig friheten att göra personliga reflektioner och i vissa fall antaganden. Där jag gör detta, framgår det också i texten att det är min egen åsikt. Trafiksäkerhetsnyttan för Sverige av det resultat som presenteras är begränsad. Jag har dock för egen del fått erfarenheter som jag hoppas och ämnar kunna ta med mig hem till Sverige och sprida i mitt fortsatta yrkesutövande som konsult. Avslutningsvis vill jag tacka Skyltfonden som bidragsgivare och gjort detta arbete möjligt. Marietta, Augusti 2009 Birgitta Björklund I

4 II

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... I INNEHÅLLSFÖRTECKNING... III SAMMANFATTNING...V 1 INLEDNING Syfte Bakgrund Metod och material JÄMFÖRELSETAL OCH RESULTAT Områden... 2 USA... 2 Georgia Parametrar... 2 Antal invånare, Befolkningstäthet och körkortsinnehavare... 3 Registrerade fordon... 4 Trafikarbete... 5 Bensinpris... 7 Bältesanvändning och hjälm vid mc-körning Olycksstatistik Dödade Svårt skadade Nyckeltal ORSAKER TILL OLYCKOR I USA Alkohol Hastighet Bältesanvändning och hjälm vid mc-körning Unga förare DISKUSSION OCH SLUTSATSER Hypotetiska frågor, iakttagelser och funderingar Ökat säkerhetsbält- och hjälmanvändande? Alkohol Skolskjuts och skolbussar Automatlåda eller manuell? Mentalitet, kultur och livsstil Har Sverige något att lära? REFERENSER III

6 IV

7 SAMMANFATTNING Efter att ha arbetat med bl a trafiksäkerhetsfågor som konsult i över 15 år är den svenska nollvisionen väl inpräntad i ryggmärgen. Skillnaderna mellan USA och Sverige ter sig stora både vad gäller regler, trafikteknik och körsätt. Ändå är det relativt enkelt att köra bil i USA. Statistiken visar dock sitt tydliga språk. I USA dör närmre tre gånger fler människor i trafiken per invånare varje år. Ett flertal parametrar har jämförts mellan USA, delstaten Georgia och Sverige. Nyckeltal Nedanstående nyckeltal redovisar antal dödade per invånare, körkortsinnehavare, registrerade fordon och fordonskilometer. I USA är det just dessa nyckeltal som redovisas i 2007 års trafiksäkerhetsfakta. Dödlighet i trafiken per invånare körkortsinnehavare registrerade fordon 100 milj fordonskm USA 13,62 19,96 16,05 0,84 Georgia 17,19 26,75 18,89 0,90 Sverige 5,12 7,98 9,86 0,61 Trend i USA I USA har under 2008 antalet dödade personer minskat med i medeltal knappt 11 procent i 40 (samt Washington DC) av 44 undersökta stater. I Georgia var minskningen 12 procent. Anledningen till minskningen kan under första halvåret bero på ökade bensinpriser och under andra halvåret bero på landets försämrade ekonomi. Det vill säga antalet dödade personer har minskat tack vare minskat trafikarbete. Minskningen kan också bero på en ökning av säkerhetsbältesanvändandet samt ökad trafikövervakning. V

8 Orsaker till olyckor i USA Precis som i Sverige finns tre faktorer som i huvudsak orsakar de svåraste olyckorna; hastighet, alkohol och avsaknad av användning av säkerhetsutrustning såsom bilbälte och hjälm. Inom samtliga tre områden har Sverige kommit betydligt längre än USA, särskilt vad gäller bältes-/hjälmanvändning och fartdämpande åtgärder. Har Sverige något att lära? Att jämföra de båda ländernas trafiksäkerhetsarbete genom nyckeltal ger givetvis ett mått på hur framgångsrikt länderna lyckats med sitt arbete. Att sedan försöka bryta ner enskilda orsaker och jämföra dessa med varandra, är svårt och ger inte självklart något entydigt svar. För att kunna dra ytterligare slutsatser, om detta överhuvudtaget är möjligt, måste fler parametrar tas i beaktning, såsom lagstiftning, försäkringssystem, samhällsuppbyggnad, livsstil mm. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är hela systemet med skolbussar och de regler som gäller kring dessa intressant att studera. Med tanke på den stora omfattning som skolresorna har i USA och den låga andelen av olyckstillbud där skolbuss är inblandad, borde det finnas något för Sverige att studera vidare. VI

9 1 INLEDNING 1.1 Syfte Det huvudsakliga syftet med detta arbetet har varit att ta reda på om Sverige har något att lära av USA vad gäller trafiksäkerhetsarbete. 1.2 Bakgrund Bakgrunden till att detta arbete överhuvudtaget initierades var att jag, författaren, under en tvåårsperiod flyttade till Georgia, USA. Då jag som konsult arbetat i 15 år med trafikfrågor, var jag självklart nyfiken på hur man i USA arbetade med bl a trafiksäkerhetsfrågor. Även om USA inte är känt för sitt trafiksäkerhetsarbete, är landet dock känt för att vara ett samhälle där vardagen fungerar tack vare bilen. Detta faktum innebär att det är otroligt viktigt att det finns en fungerande infrastruktur. Vad som kan innefattas i betydelsen fungerande kan givetvis diskuteras, men för mig innebär det självklart att olyckorna och skadeföljden ska minimeras. Det torde därför pågå ett systematiskt trafiksäkerhetsarbete även i USA. 1.3 Metod och material Statistik och faktauppgifter har inhämtats från internet. Under arbetets gång har även kunskap och erfarenheter inhämtats från dagstidningar (Atlanta Journal Constitution, AJC), samtal och diskussioner med ett antal vardagstrafikanter samt egna erfarenheter från att vistas i trafikrummet. De senare har inte använts som referens till resultat. 1

10 2 JÄMFÖRELSETAL och RESULTAT 2.1 Områden I denna studie har länderna USA och Sverige jämförts med varandra. Eftersom USA är så mycket större än Sverige, har även valts att studera en av USAs delstater, Georgia. Att just Georgia valts beror endast på att författaren vistas där, och utgör inte på något sätt en representant för hela USA. USA USA sträcker sig från väst till öst på den Nordamerikanska kontinenten och är både till storlek och befolkningsmässigt kontinentens största land. USA består av 50 delstater, inklusive Alaska och Hawaii, men under dess regering lyder även ett antal territorier, bl a landets huvudstad Washington DC. I denna studie ingår de 50 delstaterna samt District of Columbia (Washington DC). Georgia Georgia, GA, tillhör USAs sydstater och är beläget i landets sydöstra del. Georgia gränsar till Florida i söder, Alabama i väster, Tennessee och North Carolina i norr samt till South Carolina och Atlanten i öster. Huvudstaden Atlanta är det 9e största storstadsområdet i USA, med drygt 5 miljoner invånare. 2.2 Parametrar Följande parametrar har jämförts mellan de olika områdena. Om inte annat anges gäller samtliga siffror från år 2007: Antal invånare Befolkningstäthet Antal körkortsinnehavare Körkortsinnehavare per invånare Antal registrerade privatägda och kommersiella personbilar resp lastbilar Trafikarbete Bensinpris Bältesanvändning och hjälmanvändning vid mc-åkning 2

11 Antal invånare, Befolkningstäthet och körkortsinnehavare USA Georgia Sverige Antal invånare Invånare per km Körkortsinnehavare Körkortsinnehavare per invånare 0,68 0,65 0,64 Kommentarer Invånarmässigt är USA 33 gånger större än Sverige. Jämförs istället delstaten Georgia med Sverige kan konstateras att de är ungefär lika stora, med drygt 9 miljoner invånare. Georgia är dock mindre till ytan, vilket gör att befolkningstätheten är mer än dubbelt så stor än Sveriges. USAs befolkningstäthet är knappt 50 procent större än Sveriges. Antalet körkortsinnehavare per invånare är något högre i USA än i Sverige. Då ska man ha i åtanken att man i USA får lov att ta körkort vid yngre år än 18, samt att man i större utsträckning än i Sverige är beroende av tillgång till bil och körkort (författarens anmärkning). I ett fåtal stater får man lov att börja övningsköra redan vid 14 års ålder. Ålder för att erhålla ett körkort utan restriktioner varierar i de olika staterna mellan 16 och 18 år. 4,8 procent av samtliga körkortsinnehavare i USA är 19 år eller yngre. 6,5 procent av körkortsinnehavarna är 75 år eller äldre. 1 Befolkningsstatistik 1 juli 2007, avrundat till närmsta tal, Källa: (090126) 2 Befolkningsstatistik 1 juli 2007, avrundat till närmsta tal, Källa: (090126) 3 Befolkningsstatistik , avrundat till närmsta tal, Källa: (090126) 4 Källa: Wikipedia, (090508) 5 Källa: Wikipedia, (090508) 6 Källa: Wikipedia, (090508) 7 Källa:U.S. Department of Transportation, Federal Highway Administration, Highway Statistics 2007, dl20.cfm (090508) 8 Källa:U.S. Department of Transportation, Federal Highway Administration, Highway Statistics 2007, (090508) 9 Behörighet B 2008, Källa: (090508) 3

12 Registrerade fordon Registrerade fordon USA 10 Georgia 11 Sverige Personbilar Bussar Lastbilar Motorcyklar Personbilar per invånare 0,45 0,44 0,46 Kommentarer En jämförelse mellan registrerade personbilar per invånare visar att antalet är ungefär detsamma för USA, Georgia och Sverige. Vad gäller antalet bussar, lastbilar och motorcyklar per invånare, skiljer sig antalet betydligt mer mellan USA och Georgia jämfört med Sverige. Antalet motorcyklar per invånare är ungefär dubbelt så stort i Sverige. Antalet lastbilar per invånare är ungefär 8 gånger så stort i USA och Georgia. Antalet bussar är nästan dubbelt så stort i USA och Georgia. Någon analys av varför skillnaderna är relativt stora för motorcyklar respektive lastbilar har inte gjorts. Vad gäller bussar, består fordonsparken av ca skolbussar, det vill säga mer än 50 procent av alla bussar är skolbussar. I Georgia var antalet skolbussar i början av skolåret 2007/ ,5 miljoner skolbarn (klass 0 12) i USA åker skolbuss till och från skolan. Detta är ca 55 procent av alla barn i denna åldersgrupp Privata, kommersiella och offentligt ägda fordon. Militära fordon ingår ej. Källa: Federal Highway Administration, Highway Statistics 2007, 11 Se fotnot Källa: SIKA Statistik, Fordon enligt vägtrafikregistret, fjärde kvartalet och år 2007, 2008:4 13 Inklusive mopeder kl1, i övrigt se fotnot Källa: School Transportation News, (090519) 4

13 Trafikarbete För att kunna jämföra trafikarbetet per körkortsinnehavare eller fordon mellan USA och Sverige måste det totala trafikarbetet fördelas på olika trafikslag. Fördelningen i USA och Sverige görs på olika sätt varför ländernas trafikarbete för olika fordon presenteras var för sig. Trafikarbete I USA Milj Km Fordon m 2 axlar och 4 hjul: Personbilar Fordon m 2 axlar och 4 hjul: Övriga andel 55 % 37 % Motorcyklar ,5 % Bussar ,2 % Fordon m 2 axlar och 6 hjul eller fler, en enhet Flera enheter % 5 % Totalt % Trafikarbete i Sverige 18 Milj Km andel Personbilar % Motorcyklar % Bussar % Lastbilar 3500 kg Lastbilar kg % 6 % Totalt % 15 I övriga fordon med 2 axlar och fyra hjul ingår t ex vans, pickup trucks och SUV 16 Fordon med ett chassi 17 Fordon med flera chassin, Combination trucks Källa: SIKA, aspx (090508) 5

14 USA, km/fordon Sverige, km/fordon Trafikarbete (personbil samt övriga fordon med 2 axlar och 4 hjul) per registrerad personbil Trafikarbete (motorcyklar) per registrerad motorcykel Trafikarbete (bussar) per registrerad buss Trafikarbete (samtliga lastbilar) per registrerad lastbil Kommentarer Ovanstående trafikarbete baseras på flödesmätningar. I Sverige finns även trafikarbetet beräknat baserat på mätarställning, vilket då är något högre (ca 2 procent). Jämförelsen av trafikarbete per fordonsslag kan i viss mån vara missvisande då ländernas indelning i fordonsslag samt beräkningar av trafikflöde skiljer sig åt. Dock kan konstateras att trafikarbetet per fordon är betydligt högre för samtliga fordonsslag förutom för bussarna. Då tidigare jämförelse visat att antalet registrerade personbilar per körkortsinnehavare är relativt lika i USA och Sverige, visar ovan att medelamerikanaren kör betydligt mer än medelsvensken. Då ska man också ha i åtanken att befolkningstätheten är större (nästan 50 procent) i USA. 6

15 Bensinpris USA Georgia Sverige Bensinpris, kr/l 4, , ,19 21 Kommentarer I Sverige betalar vi bensinskatt (energiskatt och koldioxidskatt) samt moms (25 procent) på den bensin vi köper. Totalt utgör bensinskatten ca 5,30 kr per liter. Detta betyder att mer än 50 procent av det totala bensinpriset utgör bensinskatt och moms. 22 Bensinskatten i USA varierar i de olika staterna. Medelbensinskatten för samtliga stater är ca 1 kr per liter, eller ca 20 procent. 23 Detta inkluderar både den lokala statliga och nationella skatten. 19 Min samt maxpris i samtliga stater för regular (87) blyfri bensin Omvandlat med dollarkursen 8,24 kr. Källa: (090313) 20 Medelpris för regular (87) blyfri bensin Omvandlat med dollarkursen 8,24 kr ($1,89 per US liquid gallon). Källa: (090313) oktanig bensin, Källa: TT, (090313) 22 Blyfri mk1 motorbensin, , Källa: (090512) 23 April 2009, Omvandlat med dollarkursen 8,24 kr Källa: 7

16 Bältesanvändning och hjälm vid mc-körning USA Georgia Sverige Bältesanvändning 83 % % % 26 Hjälm vid mc-körning Förare Passagerare 59 % % Uppgift saknas >95 % 28 Kommentarer Tabellen visar tydligt att både bältesanvändningen och användning av hjälm vid mc-körning är hög i Sverige jämfört med USA, över 10 respektive 30 procentenheter. I USA skiljer sig kraven om bältesanvändning i de olika staterna. I 20 av delstaterna är det lag på användning av säkerhetsbälte för samtliga personer på samtliga platser i bilen. I övriga stater varierar kravet vad gäller användning av säkerhetsbälte i baksätet för olika åldersgrupper. T ex är det i Georgia lag på användning av säkerhetsbälte för samtliga i framsätet, men endast för personer under 18 års ålder i baksätet. I en stat New Hampshire, finns ingen lag om användning av säkerhetsbälte för personer över 18 år. I ungefär hälften av USAs stater får en polisman stanna och bötfälla om bälteslagen inte följs. I övriga stater får bötfällning endast ske i samband med annan trafikförseelse. De delstater som har lägst bältesanvändning, Massachusetts (69 procent), Mississippi och Kentucky (båda ca 72 procent) har olika lagkrav och olika rätt till övervakning. 24 NHTSA, Traffic Safety Facts, Seat Belt Use in 2008 Use Rates in the states and Territories, DOT HS , April NHTSA, Traffic Safety Facts, Seat Belt Use in 2008 Use Rates in the states and Territories, DOT HS , April Bilbältesanvändning i Sverige 2007, Hans Åke Cederlund, Bo O Karlsson, VTI 27 Källa: Research and Innovative Technology Administration, RITA, Bureau of Transportation Statistics, (090515) 28 Vägtrafikinspektionen, PM Svåra Olyckor med MC och moped Publ nr

17 Högst bältesanvändningar har delstaterna Hawaii (98 procent) och Oregon (95 procent). Även dessa har olika lagkrav men tillåts bötfälla för endast bältesförseelse. Bältesanvändningen i USA har ökat med en procentenhet mellan åren 2006 och Generellt är ökningen störst i de delstater där strängare övervakning är tillåten. Vad gäller hjälmanvändningen för motorcyklister är det mindre än hälften av delstaterna som har en lag om hjälmanvändning för samtliga mc-förare och åkare. Ungefär lika många delstater kräver hjälm om man är under en viss åldersgräns, vanligen 17 år. I tre delstater finns inga krav på hjälm vid mc-åkning Källa: Insurance institute for Highway Safety, (090515) 9

18 2.3 Olycksstatistik Dödade USA 30 Georgia Sverige 31 Antal % Antal % Antal % Gående % % % Cyklister % 16 1 % 33 7 % Mopedister 14 3 % % % Mc-förare /åkare % Förare % % % Passagerare % % % Övriga/Okänt 249 <1 % 4 <1 % 6 1 % Totalt % % % Kommentarer Att jämföra procentsatserna för olika trafikantgrupper i USA, Georgia och Sverige, skapar fler frågetecken än svar. Beror den lägre andelen dödade oskyddade trafikanter i USA på den amerikanska livsstilen med bilen som huvudsakligt transportmedel? Trend 2008 I USA har under 2008 antalet dödade personer minskat med i medeltal knappt 11 procent i 40 (samt Washington DC) av 44 undersökta stater 32. I Georgia var minskningen 12 procent. Anledningen till minskningen kan under första halvåret bero på ökade bensinpriser och under andra halvåret bero på landets försämrade ekonomi. Det vill säga antalet dödade personer har minskat tack vare minskat 30 Statistik för 2007, Källa: Traffic Safety Facts 2007, US Department of Transportation, NHTSA, DOT HS Källa: 32 The Governors Highway Safety Assosiation 10

19 trafikarbete. Minskningen kan också bero på en ökning av säkerhetsbältesanvändandet samt ökad trafikövervakning. 33 Svårt skadade USA 34 Sverige 35 Antal % Antal % Gående % % Cyklister % % Mopedister % % Mc-förare /åkare % Förare % % Passagerare % % Övriga/Okänt <1 % 44 1 % Totalt % % Kommentarer Precis som andelarna dödade för olika trafikantgrupper, skiljer sig andelen svårt skadade sig mellan USA och Sverige. Att hitta en förklaring till detta kräver en djupare analys. 33 Barbara Harsha, Executive Director, The Governors Highway Safety Association 34 Statistik för 2007, Källa: Traffic Safety Facts, DOT HS , NHTSA Källa: 36 NHTSA s Fatality Analysis Reporting System (FARS) is a census of all crashes of motor vehicles traveling on public roadways in which a person died within 30 days of the crash. 11

20 2.4 Nyckeltal Internationell statistik Det finns ett flertal källor till internationell statistik över vägtrafikolyckor. En av de mest kända och erkända är OECDs IRTAD databas (International Road and Traffic Accident Database). I denna sammanställs bl a uppgifter om dödade i vägtrafiken fördelade efter färdsätt, åldersgrupp, antal invånare och motorfordon. Vid internationella jämförelser brukar i allmänhet användas antalet dödade per invånare och motorfordon. 37 Nedanstående nyckeltal redovisar även antal dödade per körkortsinnehavare och fordonskilometer. I USA är det just dessa nyckeltal som redovisas i 2007 års trafiksäkerhetsfakta. Dödlighet i trafiken per invånare körkortsinnehavare registrerade fordon 100 milj fordonskm USA 13,62 19,96 16,05 0,84 Georgia 17,19 26,75 18,89 0,90 Sverige 5,12 7,98 9,86 0,61 Kommentarer Jämför man dödlighet per invånare var dödligheten i USA 166 procent högre än i Sverige. Jämför man dödligheten per fordonskilometer är dödligheten i USA 38 procent högre än i Sverige. 37 Källa: Vägverket, (090514) 12

21 3 Orsaker till olyckor i USA År 2008 förolyckades personer enligt en preliminär rapport. Detta är som tidigare noterats ca 10 procent färre än år Nedgången beror delvis på att trafikarbetet minskat. Nedan redovisas de vanligaste orsakerna till olyckor som leder till dödlig utgång i USA. 38 Observera att de olika orsakerna kan vara en delmängd av varandra. 3.1 Alkohol I USA är det olagligt att köra bil med en alkoholhalt som överstiger 0,8 promille. Detta gäller i samtliga delstater. 32 procent av de som förolyckades 2007 kan relateras till olyckor med förare som hade 0,8 promille eller högre. 6 procent av de som förolyckades kan relateras till olyckor med förare som hade mellan 0,1 och 0,7 promille. Alkoholrelaterade olyckor sker i huvudsak kvälls- och nattetid samt under helger. Av samtliga förare som förolyckades under denna tid var 60 procent alkoholpåverkade. 3.2 Hastighet Drygt 50 procent av de som omkom i trafikolyckor förolyckades på vägar med en skyltad hastighet av 90 km per timma eller högre. Vid skyltad hastighet 70 omkom ca 20 procent. Av samtliga som förolyckades 2007 orsakades 32 procent av fortkörning. Av dessa utgjordes ca 35 procent på vägar där hastigheten var 90 km per timma eller högre. 38 National Highway Traffic Safety Administration, National Center for Statistics and Analysis, US Department of Transportation; Traffic Safety Facts 2007 DOT HS

22 3.3 Bältesanvändning och hjälm vid mc-körning personer eller ca 70 procent av de som förolyckades körde eller var passagerare i en personbil 39. Av dessa var det 50 procent som inte använde säkerhetsbälte. Det vill säga 33 procent av alla som förolyckas i trafiken använde inte säkerhetsbälte. 13 procent av alla förolyckade år 2007 färdades med mc. Av dessa saknade 41 procent av förarna och över 50 procent av passagerarna hjälm. 3.4 Unga förare Nästan unga förare (15 20 år) var involverade i dödsolyckor år Detta är en minskning med drygt 10 procent under en 10-årsperiod. Trafikolyckor är dock den största dödsorsaken för samma åldersgrupp. Av samtliga dödsolyckor var 13 procent av de inblandande förarna mellan 15 och 20 år. Av dessa hade 17 procent inget giltigt körkort och 23 procent var alkoholpåverkade (andelarna är delmängder av varandra). 39 Inklusive pickups, minibussar och SUV. 14

23 4 DISKUSSION OCH SLUTSATSER I detta kapitel presenteras författarens egna åsikter och slutsatser om inget annat anges. 4.1 Hypotetiska frågor, iakttagelser och funderingar Ökat säkerhetsbält- och hjälmanvändande? En hypotetisk fråga, hur hade nyckeltalen sett ut om USA hade en lika hög användningsgrad som Sverige vad gäller bältes- och hjälmanvändning? Enligt NHTSA 40 hade liv kunnats räddas om säkerhetsanvändandet kunde ökas till 90 procent i de delstater som idag har ett lägre användande. Vad gäller hjälmanvändandet vid mc-körning hade liv kunnat räddas om samtliga mcåkare använt hjälm. Nyckeltalet för antal omkomna per fordonskilometer hade då sänkts från 0,84 till 0,76, vilket kan jämföras med motsvarande nyckeltal för Sverige som 2007 var 0,61. Med detta resonemang vill författaren inte försöka få den amerikanska trafiksäkerheten att verka bättre än vad den är, utan istället påvisa den möjliga förbättring som finns gällande trafiksäkerhet i USA. I ett av radions morgonprogram diskuterades varför man inte använde bilbälte. En förklaring som kom fram var att bältet skrynklade den nystrukna skjortan/blusen. Knappast en stor anledning till en låg bältesanvändning, men det påvisar svårigheten med att identifiera skälen. Alkohol Alkoholen skördar ett stort antal trafikanter årligen. Åldersgränsen i USA för att dricka alkohol är 21 år, men alkohollagstiftningen i trafiken är mer tillåtande i Sverige. Skyltar längs vägkanten uppmanar ändå till att köra nyktert och utan att vara drogpåverkad. En egen iakttagelse är att amerikanarna är betydligt mer liberala i sin syn på att ta några glas vin eller öl och därefter köra hem. Vid ett flertal besök vid 40 Traffic Safety Facts, Research note, DOT HS Traffik Safety Facts, 2007 Data, Motorcycles DOT HS

24 idrottsevenemang förundras man över hur alla besökare ska ta sig hem efter att ha druckit öl. Detta med vetskapen om bristfällig kollektivtrafik och parkeringshusen fyllda till bredden. Skolskjuts och skolbussar År 2007 förolyckades 141 personer i olyckor som kunde relateras till skolskjuts. Detta motsvarar 0,3 procent av samtliga förolyckade under samma år. Av dessa var 112 personer förare eller passagerare i andra fordon än skolbussar. Systemet med skolskjuts och skolbussar i USA skiljer sig från den i Sverige i flera avseenden. Då en skolbuss saktar ner farten, tänder varningslamporna och fäller ut stoppskylten stannar både mötande och upphinnande trafik. Bussen stannar I sitt körfält medan barnen stiger på/kliver ur, utan att det finns någon iordninggjord hållplats eller skylt vid platsen. Automatlåda eller manuell? Hur påverkar bilarnas växellåda den trafikrytm som råder? På landsvägarna har det väl knappast någon betydelse, men vid stadskörning kan märkas ett betydligt segare tempo än vad som upplevs i svenska städer. Detta gäller särskilt då trafikljusen slår om från rött till grönt. I sakta mak startar första bilen i kön. Kanske detta bara gäller i en för övrigt laid back sydstat som Georgia? Mentalitet, kultur och livsstil Är den amerikanska föraren mer artig, förlåtande och överseende än den svenska? Ger man sig ut på motorvägarna runt Atlanta under rusningstrafik gäller knappast ovanstående, men under övriga tider upplevs trafikrummet som en relativt trygg plats att vara på. Bilar saktar ner och lämnar företräde för de som av någon anledning har svårt att ta sig fram. Vid fyrvägsstoppen vinkas det ivrigt till en osäker förare, Luckor lämnas på motorvägen för att lämna plats till körfältsbyte. I kyrkan uppmanar prästen församlingen att visa hänsyn till varandra, även i trafiken. Vem vågar smita före ut från parkeringen efter den predikan? Ett ökande problem vad gäller trafiksäkerheten i USA är dock ouppmärksamhet. Eftersom mycket tid ägnas åt bilkörning kombineras detta med andra sysslor såsom att äta, fixa sin make-up eller frisyr, prata i telefon och inte minst att ta emot och skicka sms. 16

25 4.2 Har Sverige något att lära? Efter att ha studerat statistik kan konstateras att det precis som i Sverige finns tre faktorer som i huvudsak orsakar de svåraste olyckorna; hastighet, alkohol och avsaknad av användning av säkerhetsutrustning såsom bilbälte och hjälm. Inom samtliga tre områden har Sverige kommit betydligt längre än USA, särskilt vad gäller bältes-/hjälmanvändning och fartdämpande åtgärder. Att jämföra de båda ländernas trafiksäkerhetsarbete genom nyckeltal ger givetvis ett mått på hur framgångsrikt länderna lyckats med sitt arbete. Att sedan försöka bryta ner enskilda orsaker och jämföra dessa med varandra, är svårt och ger inte självklart något entydigt svar. För att kunna dra ytterligare slutsatser, om detta överhuvudtaget är möjligt, måste även följande parametrar tas i beaktning: Lagstiftning, övervakning, straff Försäkringssystem Samhällsuppbyggnad Livsstil mm Ur trafiksäkerhetssynpunkt är dock hela systemet med skolbussar och de regler som gäller kring dessa intressant att studera. Med tanke på den stora omfattning som skolresorna har i USA och den låga andelen av olyckstillbud där skolbuss är inblandad, borde det finnas något för Sverige att studera vidare. 17

26 REFERENSER Hemsidor US Department of Transportation, Federal Highway Administration National Highway Traffic Safety Administration RITA, Research and Innovative Technology Administration, Bureau of Transportation Statistics Governors Highway Safety Association Insurance Institute for Highway Safety US Census Bureau School Transportation News Gas Buddy The American Petroleum Institute, API Vägverket SIKA VTI Statistiska Centralbyrån Körkortonline.se Skatteverket Wikipedia 18

27 Rapporter Traffic Safety Facts 2007, A compilation of Motor Vehicle Crash Data from the Fatality Analysis Reporting System and the General Estimates System, DOT HS National Highway Traffic Safety Administration, National Center for Statistics and Analysis, US Department of Transportation, Washington DC Traffic Safety Facts, 2007 Data: Motorcycles DOT HS Young Drivers DOT HS School Transportation-Related Crashes DOT HS State Traffic Data DOT HS Traffic Safety Facts, Research Note: The increase in Lives Saved, Injuries Prevented, and Cost Savings if Seat Belt Use Rose to at Least 90 Percent in All States, May 2009 DOT HS Traffic Safety Facts, Crash Stats Seat Belt Use in 2008 Use Rates in the States and Territories, April 2009 DOT HS Fordon enligt vägtrafikregistret, fjärde kvartalet och år 2007, 2008:4, SIKA Statistik, Bilbältesanvändning i Sverige 2007, Hans Åke Cederlund, Bo O Karlsson, VTI Svåra Olyckor med MC och moped, PM, Publ nr ,Vägtrafikinspektionen, Artiklar Allt lägre bensinpris, ,TT, DN Allt om Motor; Auto Death fall in 40 states , The Governors Highway Safety Association, AJC, 19

28