Kultur och fritid. Culture and leisure. Kultur och fritid Statistisk årsbok Sida Page

Transkript

1

2 Kultur och fritid Statistisk årsbok 2010 Sida Page Kultur och fritid Culture and leisure Fritidsfiske Recreational fishing Bokläsning Reading Idrottsföreningar tillhörande visst specialförbund Sports clubs belonging to certain federations Folkbibliotek, bio och studiecirklar trender Public libraries, cinemas and study circles trends Personer år som gjort en semesterresa om minst en vecka 2007, procent Persons taking a holiday trip of at least one week s duration, percent Primärkommunala nettokostnader för kulturverksamhet, mnkr Municipal operating costs for culture, SEK m Landstingskommunala driftkostnader för kulturverksamhet, löpande priser County council operating costs for culture, current prices Forskningsbibliotek, bestånd och tillväxt 2008 Research libraries, stocks and acquisitions Forskningsbibliotek, utlåning, personal och kostnader 2008 Research libraries, media circulation, staff and costs Folkbibliotek Public libraries Studiecirklar Study circles Studieförbundens kulturprogram Adult educational associations cultural programmes Bokproduktion Book production Bokproduktion efter språk Book production by language Bokproduktion efter ämnesområde Book prodution by subject Dagstidningar Daily newspapers Tidskrifter Weeklies and periodicals Genomsnittligt antal betalda TV-avgifter under året Average number of TV-licences paid during the year Biografer, biografbesökare och filmer Cinemas, cinema goers and films Museer och offentliga konsthallar 2008 Museums and Exhibition Halls Orkestrar och regional musikverksamhet, verksamhet och ekonomi 2005 Orchestras and regional music organisations, activities and finances Teater och dans, verksamhet och ekonomi 2006 Theatre and dance, activities and finances Antal idrottsföreningar och utövade idrotter Number of sports clubs and types of sports Idrottsföreningar efter specialförbund den 1 januari Sports clubs belonging to federations Personer år som gjort en semesterresa om minst en vecka det senaste året, procent Persons taking a holiday trip of at least one week s duration, percent Personer år med tillgång till fritidshus, procent Persons with access to holiday home, percent Personer som varken gjort någon semesterresa om minst en vecka eller haft tillgång till fritidshus, procent Persons not taking a trip of at least one week s duration or having access to holiday home, percent Personer år som ägnar sig åt bokläsning varje vecka Persons reading books every week Personer år som ägnar sig åt att läsa skönlitteratur varje vecka, procent Persons reading fiction every week, percent Personer år som ägnat sig åt att lyssna på talböcker, procent Persons listening to talking books, percent Personer år som strövat i skog och mark, procent Persons who walked in forests and fields 538 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok Fritidsfiske Recreational fishing Den svenska allemansrätten garanterar alla god tillgänglighet till natur och fiskevatten. Mer än sjöar och tusentals kilometer rinnande vatten med ett rikt och varierat utbud av fiskarter i hela landet gör livet glatt för den fiskeintresserade. Kultur och fritid Fiskeintresse Fritidsfiske bedrivs av ca en miljon medborgare i åldern år, Det framgår av den undersökning som Fiskeriverket genomfört tillsammans med SCB rörande fritidsfisket Fiskeriverket har även tidigare tillsammans med SCB genomfört enkäter med fem års intervall där syftet varit att beskriva fritidsfiskets utövare. En ändring i metodiken har inneburit att det totala antalet fiskande liksom deras fångster är väsentligt lägre än vid förra studien avseendet läget Totalt 1,0 miljoner personer utövade fritidsfiske 2006, vilket kan jämföras med 1,8 miljoner Den totala fångsten skattas i den nya enkäten till ton medan den år 2004 uppskattades till ton. Det är Fiskeriverkets bedömning liksom bedömningen från andra berörda myndigheter och organisationer att dessa siffror (2006 års) bättre speglar verkligheten. Hur många fiskade under 2006? Jo, 1,0 miljoner (15 procent) av befolkningen i åldern år angav att de fiskat vid åtminstone något tillfälle. Det är ungefär dubbelt så många män som kvinnor som fiskat, 19 procent mot 11 procent män respektive kvinnor. Antal och andel av befolkningen som fritidsfiskat under 2006 Grupp Antal Andel (%) Samtliga Kön Män Kvinnor Bosatt i region Norrlandskusten Södra Ostkusten, Öland och Gotland Sydkusten Västkusten Södra Götalands inland Götalands och Svealands slättbygd Norra Götaland och Svealands inland Norrlands inland Stad/Landsbygd Stad (> invånare) Landsbygd Statistiska centralbyrån 539

4 Kultur och fritid Statistisk årsbok 2010 Studerar man regioner kan man konstatera att Norrlands inland hade störst andel fritidsfiskare i åldern under 2006, nämligen 27 procent. Varför fiskar man? Det vanligaste motivet för att ägna sig åt fritidsfiske var avkoppling från vardagen, naturupplevelsen, möjligheten att själv fånga fisk samt samvaro med familj/vänner. Nästan alla använder handredskap Under 2006 använde 96 procent av de fiskande handredskap och 22 procent mängdfångande redskap. Andelen fiskande som endast använder mängdfångande redskap var cirka 4 procent. Den kategorin fiskar dock i genomsnitt tre gånger fler dagar per individ än de som endast använder handredskap. 14 miljoner fiskedagar under ett år En fiskedag definieras som en dag då man fiskat, oavsett hur lång tid. Antalet fiskedagar uppgick till nästan 14 miljoner år Av fiskedagarna stod kvinnorna för 3,3 miljoner dagar och männen för 10,4 miljoner dagar. Om man delar upp antalet fiskedagar på antalet fiskande kvinnor respektive män blir resultatet att kvinnorna fiskade i genomsnitt 9 dagar under 2006 och männen 16 dagar. Fiskedagarna är ojämt fördelade bland de fiskande. Av de fritidsfiskande fiskar drygt 20 procent bara någon enstaka gång under året och svarar tillsammans för 2 procent av fiskedagarna, medan 20 procent fiskar mer än 20 dagar per år och står för 67 procent av fiskedagarna. I storleksordningen fiskar mer än 10 dagar per år och svarar tillsammans för nästan 90 procent av fiskedagarna. Drygt hälften av fisket uttryckt i antal fiskedagar äger rum under sommaren (juni augusti). Det gäller såväl fiske med handredskap som fiske med mängdfångande redskap. Drygt 20 procent av fiskedagarna med mängdfångande redskap sker under september oktober. Detta fiske är av naturliga skäl koncentrerat till helger och annan ledig tid. Fiskare och fiskedagar efter redskapstyp 2006 Redskap Fiskande Fiskedagar Fiskedagar per fiskande Endast handredskap Endast mängdfångande Båda typerna Gädda och abborre dominerar Den totala fångsten (exkl. vad som återutsatts) uppgick till ton. Därav var ton (60 procent) fångat med handredskap och ton (40 procent) med mängdfångande redskap. Av handredskapsfiskets fångster kom merparten från inlandsvatten. Av fångsterna med mängdfångande redskap gäller det omvända förhållandet. Om man räknar ihop fångsterna för handredskap och mängdfångande redskap står fisket i inlandsvatten respektive havsområdena för lika stora delar av den behållna totalfångsten. De två vanligaste arterna som fångades var abborre och gädda. Tillsammans fångades ton av dessa arter, vilket utgjorde 37 procent av totalfångsten Behållen fångst per art och fisketyp 2006 Art Handredskap Mängdfångande Totalt Gädda Abborre Strömming/Sill Makrill Öring Mörtfiskar Sik Regnbåge Gös Plattfisk Övriga arter Totalt Cirka 85 procent av fångsten från fritidsfisket under 2006 användes för humankonsumtion. Det motsvarar ton totalt. Räknat per fritidsfiskare motsvarar det en årlig konsumtion av egenfångad fisk på 16 kg vilket kan jämföras med snittkonsumtionen av färsk fisk i Sverige som under perioden varierade mellan 7 och 8 kg. Definitioner Fritidsfiske är fiske bedrivet på fritid med handredskap eller med andra redskap som nät, ryssjor, mjärdar m.m. Här ingår också fiske efter kräftor och andra skaldjur. Fiskedag är dag då fiske utförts oavsett hur lång tid. Mängdfångande redskap är nät, ryssja, mjärde, bur, garn, långrev och liknande redskap. Handredskap är metspö, spinnspö, flugspö och trolling. Källa: Fiskeriverket, Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet. 540 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok Bokläsning Reading Svenskarnas bokläsarvanor är mycket varierande. Ofta-läsarna, alltså de som läst minst en gång i veckan under de senaste 12 månaderna, har ökat kraftigt de senaste 20 åren och ligger nu (2008) på 48 procent för kvinnorna, 30 procent för männen. I andra änden av skalan de som inte har läst en bok senaste året hamnar var fjärde man och var tionde kvinna. Kultur och fritid Den 1 januari 2002 sänktes bokmomsen från 25 till 6 procent. SCB fick i uppdrag av Kulturdepartementet att förse Bokpriskommissionen med underlag för att följa effekter av momssänkningen. Inom ramen för detta uppdrag samarbetade SCB med SOM-Institutet vid Göteborgs universitet för att följa läsandets utveckling i Sverige. Enligt direktiven till Bokpriskommissionen var det en förhoppning från regeringens sida att momssänkningen på böcker och tidskrifter skulle öka läsandet bland Sveriges befolkning. Bokpriserna fick inte den utveckling som motiverades av momssänkningen. Sedan sänkningen genomfördes och fram till april 2004 sjönk konsumentpriserna på böcker med 7,1 ± 2,1 procent. Denna siffra kan jämföras med målet för momssänkningen som med hänsyn till momssänkningen och med justering för den allmänna prisutvecklingen (inflationen) var en sänkning på 11,6 procent. Ingen breddning men allt fler ofta-läsare Om vi studerar hela den undersökta 20- årsperioden kan vi konstatera att andelen oftaläsare (de som läst minst någon gång varje vecka under de senaste 12 månaderna) har ökat kraftigt. År 1988 var andelen 35 procent bland kvinnorna och 21 procent bland männen. Nu (2008) har andelen ökat till 48 procent bland kvinnorna och till 30 procent bland männen. Statistiska centralbyrån 541

6 Kultur och fritid Statistisk årsbok 2010 Andelen som aldrig läser har för kvinnornas del legat runt 10 procent under hela perioden. Däremot har den andelen ökat från 20 till 25 procent bland männen. Kvar finns de som läser sporadiskt, dvs. de som läst minst någon gång under de senaste 12 månaderna. Det visar sig att den andelen har minskat för både män och kvinnor. För männens del från 59 till 46 procent, och för kvinnornas del från 53 till 42 procent. Vid studie av familjetyp kan man konstatera att personer tillhörande högre tjänstemanna- /akademikerhem läser betydligt mer än personer från arbetarhem. Senast (2008) var andelen ofta-läsare mer än dubbelt så stor bland personer från högre tjänstemanna-/akademikerhem som bland personer från arbetarhem (58 respektive 25 procent). I början av den undersökta perioden (1988) var skillnaden mellan dessa familjetyper betydligt mindre. Arbetarfamiljerna hade en lika stor andel ofta-läsare då som nu (24 procent) medan högre tjänstemanna-/akademikerfamiljer hade en betydligt mindre andel (44 procent). Studeras resultaten från det senaste året (2008) kan man se att andelen som läser skönlitterär bok minst någon gång i veckan är betydligt högre bland kvinnor än bland män (43 respektive 27 procent) och att den andelen är mer än tre gånger så hög bland de med examen från högskola/universitet jämfört med de med grundskola som högsta utbildning (52 respektive 16 procent). Gör man samma jämförelser för läsare av fackböcker finner man mindre skillnader mellan män och kvinnor. Däremot är andelen som läser fackböcker minst en gång i veckan nära nog 8 gånger större bland högutbildade än bland lågutbildade. Källa: Bokläsningsstatistik hämtad från den nationella SOMundersökningen, Riks-SOM ( ). 542 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Kultur och fritid Idrottsföreningar tillhörande visst specialförbund Sports clubs belonging to certain federations Fotboll är den överlägset största idrotten vad gäller antalet föreningar. Under hela den betraktade perioden har antalet legat mellan och Gymnastik och friidrott är de sporter som kommer närmast vad gäller antalet föreningar. Bägge har dock haft en nedåtgående trend under den betraktade perioden. Ridsporten hade en kraftig uppgång under 10-årsperioden , och ökade från 300 föreningar till över 900. Därefter har antalet förblivit tämligen konstant mellan 900 och Även golf har ökat men där har ökningen varit jämt fördelad över hela perioden. Beträffande tennis kan det vara värt att berätta att Björn Borg slutade 1982 (dock spelade han en match mot Henri Lecomte 1 april 1983). Innebandyn blev som namnet antyder en innesport och 1997 fanns hela föreningar, vilket var 8 gånger fler än Efter toppåret 1997 har antalet föreningar minskat och uppgår nu till drygt Beträffande ishockey och bandy kan man konstatera att antalet föreningar nu (2008) är lite lägre än Källa: Riksidrottsförbundet. Statistiska centralbyrån 543

8 Kultur och fritid Statistisk årsbok Folkbibliotek, bio och studiecirklar trender Public libraries, cinemas and study circles trends Fram t.o.m ökade utlåningen på folkbiblioteken från 17 miljoner lån år 1950 till 78 miljoner lån år Därefter låg utlåningen kvar på denna nivå under 5 år, varefter upp- och nedgångar följt på varandra. Sedan 1996 har utlåningen minskat stadigt med undantag för senaste året då utlåningen ökade med en miljon och kom då att uppgå till 58 miljoner. År 1960 uppgick antalet biobesökare till 55 miljoner. Bland filmer som visades det året kan nämnas: Alla vi barn i Bullerbyn, Jungfrukällan och Psycho. Senaste året med över 25 miljoner biobesökare var Då visades bland annat: Repmånad, Blecktrumman och Kinasyndromet. År 2008 var antalet biobesök drygt 15 miljoner, då visades t.ex. Mama Mia, Sex and the City samt Indiana Jones och Kristalldödsskallens rike. Studiecirklar följer i stort sett samma utveckling som utlåningen av böcker på folkbiblioteken. Under perioden ökade antalet cirklar från till , dvs. mer än en tiodubbling. År 2008 hölls allmänna studiecirklar av studieförbunden. Källa: Statens kulturråd ( Svenska filminstitutet ( 544 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Kultur och fritid Personer år som gjort en semesterresa om minst en vecka 2007, procent Persons taking a holiday trip of at least one week s duration, percent Ca 66 procent av befolkningen i åldern år gjorde en semesterresa om minst en vecka Ser man till olika hushållstyper visar sig stora skillnader i resandet. Sålunda hade 60 procent av ensamstående med eller utan barn gjort en semesterresa. Motsvarande andel bland sammanboende med barn var 73 procent. Ser man till regioner visar sig Stockholmsregionens befolkning vara den som reser mest. Tre av fyra (75 procent) hade gjort en semesterresa under det senaste året. I norra glesbygden var motsvarande andel 59 procent. Även när man studerar socioekonomiska grupper framkommer stora skillnader. Bland ej facklärda arbetare hade drygt hälften (54 procent) gjort en semesterresa. Bland högre tjänstemän hade 82 procent gjort en sådan resa. Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF ( Statistiska centralbyrån 545

10 Kultur och fritid Statistisk årsbok Verksamhetsområde Area of activity Primärkommunala nettokostnader för kulturverksamhet, mnkr Municipal operating costs for culture, SEK m Nettokostnader, miljoner kr Net costs, SEK m Kostnad per inv., kr Costs per inhabitant Allmän kulturverksamhet 1 General cultural activities Stöd till studieorganisationer Support for adult educational associations Bibliotek Libraries Musik-/kulturskola Schools of music/culture Totalt Total ) Allmän kulturverksamhet avser dels kulturverksamhet i kommunal regi, dels stöd till kulturella föreningar. Källa: SCB Kommunernas hushållning med resurser, Statistiska meddelanden serie OE25 ( 566 Landstingskommunala driftkostnader för kulturverksamhet, löpande priser County council operating costs for culture, current prices Kulturutgifter 1, milj. kr Current Kulturutgifter 1, kr per inv. Current costs, SEK/inhabitant ) Exkl. interna kostnader. Kulturutgifterna omfattar även kostnader för studieförbund, ungdomsorganisationer och lokalhållande föreningar. Excl. internal costs. County council operating costs for culture include costs for adult educational associations, youth organisations and organisations that provide facilities for community activities. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Bibliotek Library Forskningsbibliotek, bestånd och tillväxt 2008 Research libraries, stocks and acquisitions Bibliotek, antal Libraries, number Mediebestånd Media stocks Böcker, seriella publikationer, hyllmeter Books, serial publications, meters of shelves Därav andel (%) i öppna samlingar Of which open access in percent Periodika, tryckt form, titlar, antal Periodical, in print, titles, number Periodika, elektr. form, titlar, antal Periodical electronic form, titles number Kultur och fritid Databaser 1 Databases Förvärv av böcker och seriella publikationer, hyllmeter Acquisitions, book and serial publications, shelf meters Nationalbibliotek National Library Kungliga biblioteket Högskolebibliotek University Libraries Därav bibliotek vid Of which libraries at Chalmers bibliotek Göteborgs universitetsbibliotek Handelshögskolan i Stockholm Karlstads universitet Karolinska institutet (KIB) Kungl. Tekniska högskolans bibliotek Linköpings universitetsbibliotek Luleå universitet Lunds universitet Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet Örebro universitet Specialbibliotek Special Libraries Därav bibliotek vid Konstbiblioteket/Nationalmuseum & Moderna Museet Naturvårdsverket Nordiska museet Patent- och registreringsverket Riksdagsbiblioteket Statistiska centralbyrån Svenska barnboksinstitutet Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Vitterhetsakademien VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut Samtliga Total ) Fr.o.m års statistik efterfrågas "antal databaser" i stället för som tidigare "antal titlar i databaser". Källa: Statens kulturråd ( Kungl. Biblioteket och SCB ( Forskningsbiblioteken Statistiska centralbyrån 547

12 Kultur och fritid Statistisk årsbok Bibliotek Library Forskningsbibliotek, utlåning, personal och kostnader 2008 Research libraries, media circulation, staff and costs Ut- och inlåning Media circulation Lokala lån Local circulation Lån till andra bibliotek, antal Interlibrary lending Inlån från Totalt andra bibliotek, antal Total Interlibrary loans received Personal, helårsverken Staff, person-years Därav bibliotekarier och dokumentalister 1 Driftkostnader, kr Operating costs Nationalbibliotek National Library Kungliga biblioteket Högskolebibliotek University Libraries Därav bibliotek vid Of which library at Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Handelshögskolan i Stockholm Karlstads universitet Karolinska institutet (KIB) Kungl. Tekniska högskolan Linköpings universitet Luleå universitet Lunds universitet Stockholms universitet Sveriges lantbruksuniversitet Umeå universitet Uppsala universitet Växjö universitet Örebro universitet Specialbibliotek Special Libraries Därav bibliotek vid Konstbiblioteket/Nationalmuseum & Moderna Museet Naturvårdsverket Nordiska museet Patent- och registreringsverket Riksdagsbiblioteket Statistiska centralbyrån Svenska barnboksinstitutet Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI Vitterhetsakademien VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut Samtliga Total ) Of whom librarians and documentalists. Källa: Statens kulturråd ( Kungl. Biblioteket och SCB ( Forskningsbiblioteken Statistiska centralbyrån

13 Statistisk årsbok 2010 Kultur och fritid 569 Folkbibliotek Public libraries År 1 Year Antal bibliotekssystem 2 Number of library systems 2 Bokbestånd, tal Book-stock, volumes in thousands AV-medie-bestånd, tal Audiovisual mediastock, units in thousands Summa Total Tidningar och tidskrifter, tal Årsprenumerationer Newspapers and periodicals Annual subscriptions Utlåning, tal Circulation, thousands Böcker Books Andel lån av Fraction loans of Skönlitteratur för vuxna Literature (fiction, poetry, drama) Facklitteratur för vuxna Non-fiction literature Barnböcker Juvenile books AV-medier Audiovisual media Driftkostnader, tal kr Operating costs, thousands Summa Därav för Of which for Böcker o.d. Books, etc. Personal Staff ) Förutom folkbiblioteken (290 st. år 2008) ingår uppgifter för Svenska sjömansbiblioteket t.o.m. 2007, sjukhusbiblioteken t.o.m. 2006, bibliotek för svenskar i utlandet t.o.m. 2000, truppförbandsbibliotek t.o.m och tal- och punktskriftsbiblioteket åren Figures for other libraries for example hospitals, seamen and Swedes abroad are included ) Ett bibliotekssystem utgörs av huvudbibliotek plus ev. filialer. A library system consists of a central library plus branch libraries, if any. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie Ku 11 ( 1997); Statens kulturråd och SCB: Kulturen i siffror, Folkbiblioteken 1998 ( Statistiska centralbyrån 549

14 Kultur och fritid Statistisk årsbok Studiecirklar Study circles Studieförbund 1 Adult educational associations Allmänna cirklar General study circles Samtliga Total Därav andel kvinnor % Of whom women % ABF Cirklar Circles Deltagare Participants FS/Bilda 2 Cirklar Deltagare FU Cirklar Deltagare Sfr Cirklar Deltagare SV Cirklar Deltagare NBV Cirklar Deltagare SISU 3 Cirklar Deltagare Sensus Cirklar Deltagare Mbsk Cirklar Deltagare TBV 4 Cirklar Deltagare Ibn Rushd 5 Cirklar Deltagare Summa Cirklar Total Deltagare ) Statsunderstödda studieförbund. ABF = Arbetarnas bildningsförbund, FS = Frikyrkliga studieförbundet, FU = Folkuniversitetet, KFUK- KFUM:s studieförbund, NBV = Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet, Sfr = Studiefrämjandet, SISU = Svenska idrottsrörelsens studieförbund, Mbsk = Studieförbundet Medborgarskolan, SV = Studieförbundet Vuxenskolan, TBV = Tjänstemännens bildningsverksamhet, Ibn Rushd = Studieförbund öppet för alla med visionen att islam ska vara en självklar del av Sverige. 2) Frikyrkliga studieförbundet (FS) heter fr.o.m. den 1 april 2003 Studieförbundet Bilda för kyrka och samhälle. 3) SISU erhåller fr.o.m statsbidrag via särskild förordning och ingår inte längre i statistiken. 4) TBV ingår i Sensus studieförbund sedan den 1 oktober ) Ibn Rushd är ett självständigt och statsbidragsberättigat studieförbund sedan den 1 januari Källa: Statens kulturråd: Kulturen i siffror: Studieförbunden ( 550 Statistiska centralbyrån

15 Statistisk årsbok Studieförbundens kulturprogram Adult educational associations cultural programmes Kultur och fritid Föreläsningar Lectures Arrangemang Events Besökare Participants Sång/Musik Song/Music Arrangemang Besökare Dramatisk framställning Drama Arrangemang Besökare Film/Foto/Bild Film/Photo/Art Arrangemang Besökare Dans Dance Arrangemang Besökare Utställningsverksamhet Exhibitions Arrangemang Besökare Konst/Konsthantverk Art/Handicraft Arrangemang Besökare Litteraturverksamhet Literature Arrangemang Besökare Tvärkulturell verksamhet Intercultural activity Arrangemang Besökare Summa Total Arrangemang Besökare Källa: Statens kulturråd: Kulturen i siffror: Studieförbunden ( Statistiska centralbyrån 551

16 Kultur och fritid Statistisk årsbok Bokproduktion Book production År Year Böcker, broschyrer 1 Books, pamphlets 1 Årsböcker o.dyl. 2 Yearbooks, etc. 2 Facklitteratur 3 Non-fiction 3 Skönlitteratur Fiction, poetry drama Barn- och ungdomslitteratur Juvenile books Summa Total Därav Of which Nya verk First edition Utgivna i Finland 4 Issued in Finland ) Exkl. lösa kartor och talskivor. Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Fr.o.m ingår delar i universitetens rapportserier. Data exclude loose-leaf maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages. As of 2004 research reports from universities are included. 2) Fr.o.m redovisas inte årsböcker. Yearbooks are excluded from ) Fr.o.m ingår doktorsavhandlingar från tekniska och naturvetenskapliga och medicinska universitets- och högskoleinstitutioner registrerade på en lägre beskrivningsnivå än övrigt material. As of 2004 theses from universities within the fields of technology, natural sciences and medicine registered at a lower level of description than other material are included. 4) Fr.o.m redovisas inte böcker utgivna i Finland. Books issued in Finland are excluded from Källa: Kungl. Biblioteket ( Nationalbibliografin. 573 Språk Language Bokproduktion efter språk Book production by language Totalt Total Facklitteratur 2 Skönlitteratur 3 ungdomslit- Barn- och teratur 4 Böcker, broschyrer 5 Books, pamphlets Originalarbeten Original works Svenska Swedish Engelska English Franska French Tyska German Övriga språk Other languages Översättningar Translations Originalspråk By original language Danska Danish Norska Norwegian Engelska Franska Tyska Övriga språk ) Fr.o.m ingår även delar i universitetens rapportserier, vilket innebär att siffran stigit markant, framför allt för facklitteratur. As of 2004 research reports from universities are also included. This means that the number of titles has risen considerably, above all within non-fiction. 2) Non-fiction. 3) Fiction, poetry, drama. 4) Juvenile books. 5) Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. A pamphlet is a book with less than 49 pages. Källa: Kungl. Biblioteket ( Nationalbibliografin. 552 Statistiska centralbyrån

17 Statistisk årsbok Ämnesområde Subject Bokproduktion efter ämnesområde Book production by subject Böcker, broschyrer 1 Books, pamphlets Kultur och fritid Totalt Total Nya verk First editions Nya upplagor och nytryck Reeditions, reprints A. Bok- och biblioteksväsen Bibliography and library science B. Skrifter av allmänt och blandat innehåll General works C. Religion Religion D. Filosofi och psykologi Philosophy and psychology E. Uppfostran och undervisning Education F. Språkvetenskap Philology G. Litteraturvetenskap Literary history H. Skönlitteratur Literature (fiction, poetry, drama) Svensk i original Swedish literature Utländsk i svensk översättning Foreign literature translated into Swedish På främmande språk In languages other than Swedish I. Konst, musik, teater, film Fine arts, music, theatre, film J. Arkeologi Archaeology K. Historia History L. Biografi med genealogi Biography and genealogy M. Etnografi, socialantropologi och etnologi Ethnography and anthropology N. Geografi Geography O. Samhälls- och rättsvetenskap Social sciences and law P. Teknik, industri, kommunikationer Technology, manufacturing, communications Q. Ekonomi och näringsväsen Economics R. Idrott, lek och spel Sports and games S. Militärväsen Military and naval science T. Matematik Mathematics U. Naturvetenskap Physical science V. Medicin Medicine X. Musikalier Musical scores u. Böcker för barn och ungdom Juvenile books Svensk skönlitteratur Swedish fiction Utländsk skönlitteratur i svensk översättning Foreign fiction translated into Swedish Övrig skönlitteratur Other fiction Övriga böcker för barn och ungdom Other juvenile books Total bokproduktion Total ) Med broschyr avses här bok som innehåller högst 48 sidor oavsett bindning. Data exclude loose-leaf maps and spoken records. A pamphlet is a book with less than 49 pages. Källa: Kungl. Biblioteket ( Nationalbibliografin. Statistiska centralbyrån 553

18 Kultur och fritid Statistisk årsbok Dagstidningar Daily newspapers Antal tidningar Number of newspapers Borgerliga 1 Non-Socialist Socialistiska 2 Socialist Övriga 3 Other Nettoupplaga 4 Net circulation 4 Samtliga, tal Borgerliga Socialistiska Övriga Storstadspress 5, tal Metropolitan press Borgerliga Socialistiska Övriga ) Moderata samlingspartiet, Oberoende liberala, Centern, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna m.fl. Conservatives, Independent Liberals, Centre Party, Liberals, Christian Democrats, etc. 2) Social Democrats, Communists and Syndicalists. 3) Neutrala, partipolitiskt obundna. Neutral and independent. 4) Genomsnittlig nettoupplaga på vardagar. Average weekday net circulation. 5) Utgivna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Newspapers published in Stockholm, Göteborg, and Malmö. Se Tabellanmärkningar. Källa: Tidningsstatistik AB, TS ( 576 Tidskrifter Weeklies and periodicals Antal tidskrifter 1 Number of periodicals Huvudsakligen veckoutgivna 2 Weeklies Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) 3 Other weeklies and periodicals (excl. comics) Serietidningar Comics Nettoupplaga, tal Net circulation Huvudsakligen veckoutgivna Övriga tidskrifter (exkl. serietidningar) Serietidningar ) Definition av Tidskrifter, se Tabellanmärkningar. 2) Avser konsumentinriktade tidskrifter. Consumer-oriented periodicals. 3) Övriga tidskrifter: fack- och f.d. populärpress. Other periodicals: professional and former popular press. Se Tabellanmärkningar. Källa: Tidningsstatistik AB, TS ( 577 Genomsnittligt antal betalda TV-avgifter under året Average number of TV-licences paid during the year TV-avgifter, tal 1 TV-licences 1 000s Antal per inv. Per inhabitants Källa: Radiotjänst i Kiruna AB. 554 Statistiska centralbyrån

19 Statistisk årsbok Biografer, biografbesökare och filmer Cinemas, cinema goers and films Kultur och fritid Biografer 1 Cinemas Biosalonger 1 Cinema auditoriums Biografbesökare, milj. Cinema goers 18,2 18,1 16,9 15,3 14,9 15,2 Biljettintäkter, brutto, mnkr Revenue Filmpremiärer New films Nya utländska filmer 1 New foreign films Nya svenska filmer 1 New Swedish films Av Statens biografbyrå granskade långfilmer Films censored by the National Board of Film Classification Därav videofilmer Of which videos ) Reviderade uppgifter. Revised figures. 2) 2006: reviderad uppgift. 2006: revised figure. Se Tabellanmärkningar. Källa: Filmägarnas Kontrollbyrå AB; Svenska filminstitutet; Statens biografbyrå. 579 Museer och offentliga konsthallar 2008 Museums and Exhibition Halls Museer 1 Museums Besök Visits Intäkter, kr Income Därav Of which Statsbidrag State grants Färdigställda utställningar 2 Exhibitions Personal, årsverken Staff personyears Landstingsbidrag County council grants Kommunbidrag Municipal grants Entréintäkter Entrance fees Centrala museer Central museums Arbetets museum Arkitekturmuseet Armémuseum Etnografiska museet Flygvapenmuseum Hallwylska museet Historiska museet Kungl. Myntkabinettet Livrustkammaren Marinmuseum Medelhavsmuseet Moderna museet Musikmuseet Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Stiftelsen Nordiska museet Prins Eugens Waldemarsudde Sjöhistoriska museet Stiftelsen Skansen Skokloster slott Tekniska museet Vasamuseet Världskulturmuseet Östasiatiska museet Regionala museer Regional museums Blekinge Museum Bohusläns museum och konsthall Dalarnas museum Jämtlands läns museum Jönköpings läns museum Statistiska centralbyrån 555

20 Kultur och fritid Statistisk årsbok Museer och offentliga konsthallar 2008 (forts.) Museer 1 Besök Färdigställda utställningar Intäkter, kr Därav Statsbidrag Personal, årsverken Landstingsbidrag Kommunbidrag Entréintäkter Kalmar konstmuseum Kalmar läns museum Kulturen i Lund Länsmuseet Gävleborg Länsmuseet på Gotland Länsmuseet Västernorrland Malmö museer Göteborgs naturhistoriska museum Nordiska Akvarellmuseet Norrbottens museum Regionmuseet Kristianstad Regionmuseum Västra Götaland Röhsska museet Sjöfartsmuseet i Göteborg Smålands museum Stiftelsen Hallands länsmuseer Stockholms läns museum Sörmlands museum Upplandsmuseet Värmlands museum Västerbottens museum Västergötlands museum Västmanlands läns museum Örebro läns museum Östergötlands länsmuseum ) Många museer och konsthallar har organisatoriska förhållanden som gör det svårt att exakt specificera och klassificera vissa uppgifter som efterfrågas. Kulturrådet och uppgiftslämnarna arbetar kontinuerligt för att försöka förbättra statistiken genom att förtydliga vilka uppgifter som efterfrågas. Statistiken förbättras år från år dels genom att de uppgifter som museer och konsthallar lämnar kvalitetsgranskas, dels genom de återkontakter som sker med uppgiftslämnarna. I förlängningen innebär detta att de uppgifter som enskilda museer lämnat kan skilja sig avsevärt mellan åren vilket man bör vara uppmärksam på om man granskar materialet i detalj. 2) Basutställningar, tillfälliga utställningar och egna vandringsutställningar som färdigställts under ) Inklusive Cosmonova. Källa: Statens kulturråd ( 556 Statistiska centralbyrån

21 Statistisk årsbok Kultur och fritid Orkestrar och regional musikverksamhet, verksamhet och ekonomi 2005 Orchestras and regional music organisations, activities and finances Musikinstitutioner och organisationer Music institutions and organisations Konserter Concerts Besök 1 Visits Intäkter, kr Income Därav Of which Statsbidrag State grants Landstingsbidrag 2 County council grants Kommunbidrag Municipal grants Spelintäkter 3 Ticket income Regionala och lokala musikinstitutioner/orkestrar Regional and local music institutions/orchestras Stockholms konserthusstiftelse Uppsala kammarorkester Norrköpings symfoniorkester Jönköpings Sinfonietta Musica Vitae Camerata Nordica, Kalmar 5, Malmö symfoniorkester Helsingborgs symfoniorkester Göteborgs symfoniker Göteborgsmusiken Svenska Kammarorkestern, Örebro Västerås Sinfonietta Dalasinfoniettan 8, Gävle symfoniorkester Nordiska Kammarorkestern Sundsvall Norrbottens kammarorkester Regional musikverksamhet Regional music organisations Länsmusiken i Stockholm Musik i Uppland Sörmlands Musik & Teater Östgötamusiken Smålands musik och teater Kalmar läns musikstiftelse Gotlandsmusiken Musik i Blekinge Musik i Syd Musik i Halland Västra Götalandsregionen Värmlandsoperan Musik för Örebro län Västmanlandsmusiken Musik i Dalarna 8, Musik i Gävleborg Musik i Västernorrland Länsmusiken i Jämtlands län Västerbottensmusiken Norrbottensmusiken ) Inkl. icke-betalande publik. 2) Bidrag från landsting och/eller regionförbund och vissa ospecificerade regionala/kommunala bidrag. 3) Spelintäkter utgörs av biljettintäkter och arrangörsintäkter. 4) Finansiering via landstinget; inlämnar ej redovisning till Kulturrådet. 5) Bytte 2004 namn från Camerata Roman. 6) Uppgifter inkluderar Camerata Nordica och Kalmar läns musikstiftelse. 7) Uppgifter inkluderar Musik för Örebro län. 8) Landstingsbidrag inkl. bidrag från kommun. 9) Uppgifter inkluderar Dalasinfoniettan och Musik i Dalarna. 10) Bytte 2005 namn från Sundsvalls Kammarorkester. 11) Ekonomiska uppgifter avser organisationens totala intäkter. 12) Uppgifter inkluderar Jönköpings Sinfonietta. 13) Det regionala musikverksamhetsuppdraget utfördes 2005 av tre organisationer; Musik i Väst, Vara Konserthus och KulturUngdom Väst. 14) Uppgifter gällande konserter och besök inkluderar Svenska Kammarorkestern. Källa: Statens kulturråd ( Stockholms konserthusstiftelse. Statistiska centralbyrån 557

22 Kultur och fritid Statistisk årsbok Teater-, dansinstitutioner, Fria teater-, dansgrupper Theatre and dance institutions, Independent groups Teater och dans, verksamhet och ekonomi 2006 Theatre and dance, activities and finances Föreställningar 1 Perfor mances Besök 1 Visits Intäkter, kr Income Därav Of which Statsbidrag State grants Landstingsbidrag County 2 council grants Kommunbidrag Municipal grants Spelintäkter 3 Ticket income Nationella, regionala och lokala teateroch dansinstitutioner State-subsidised central, regional and local theatres Kungliga Operan Dramaten Riksteatern Cirkus Cirkör Folkoperan Stockholms Stadsteater Sörmlands Musik & Teater 4, Upsala Stadsteater Stiftelsen Östergötlands länsteater Smålands Musik och Teater/Teatern Stiftelsen Regionteatern Blekinge Kronoberg Byteatern Kalmars Länsteater Länsteatern på Gotland Helsingborgs Stadsteater Malmö Dramatiska Teater Malmö Opera och Musikteater AB Skånes Dansteater Teater Halland Folkteatern i Göteborg GöteborgsOperan AB Göteborgs Stadsteater AB Västsvenska Teater och Dans AB Borås Stadsteater Värmlandsoperan Örebro Länsteater Teater Västmanland Länsteatern Jämtland Härjedalen Stiftelsen Dalateatern Folkteatern Gävleborg Teater Västernorrland NorrlandsOperan 4, Västerbottensteatern Norrbottensteatern NorrDans Övriga teatrar med statsbidrag Fria teatergrupper Independent state-subsidised professional theatre groups Fria dansgrupper Independent state-subsidised professional dance groups ) Inkl. avgiftsfria föreställningar. 2) Bidrag från landsting och/eller regionförbund och vissa ospecificerade regionala/kommunala bidrag. 3) Spelintäkter utgörs av biljettintäkter samt intäkter av försålda föreställningar. 4) Ekonomiska uppgifter avser organisationens totala intäkter. 5) Drottningholms slottsteater, Orionteatern, Confidencen Ulriksdals Slottsteater, Strindbergs Intima Teater, Vadstena Akademien och Föreningen Dalhallas vänner. 6) Föreställningar och besök exkluderar konserter. 7) Föreställningar och besök inkluderar gästspel. 8) Bytte 2006 namn från Västerbottensmusiken. Källa: Statens kulturråd ( 558 Statistiska centralbyrån