Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion. - en arena i världsklass. Antagen av Kultur- och fritidsnämden

Transkript

1 Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion - en arena i världsklass Antagen av Kultur- och fritidsnämden Dnr

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte Mål Omfattning Organisation Metod och genomförande 8 2. BAKGRUND Tidigare projekt NULÄGE - ÖSTERSUNDS SKIDSTADION Intressenter och verksamheter OMVÄRLDSBEVAKNING Jämförelse mellan vinterkommuners satsningar på fritid Jämtland/Härjedalens betydelse för evenemangslandet Sverige Konkurrensanalys - arenautveckling Holmenkollen Norge Ruhpolding - Tyskland Oberhof - Tyskland Lathis - Finland Falun Gällivare Sammanfattande reflektioner från omvärldsbevakning MÖJLIGA TÄVLINGAR OCH ARRANGEMANG Större tävlingar som är möjliga att arrangera på Östersunds skidstadion Världscupen i skidskytte VM i skidskytte Världscupen i längdskidor VM i längdskidor Vinter OS Tävlingar i vinterparalympiska idrotter SM-veckan vinter Tävlingar i snöskoter Tävlingar i Enduro BEHOV FÖR TÄVLINGAR OCH ARRANGEMANG Tre ambitionsnivåer för utveckling av skidstadion Precisering av nivå Arrangemangs- och föreningshus Vallabodar och uppställningsplats för vallabussar Belysning i tävlingsspåren Ljudanläggning Utbyggnad av bredband Avbrottsfri kraft Precisering av nivå Utbyggnad av stadionområdet med nya skidspår och skidbroar Tävlingssekretariat för längdskidtävlingar Precisering av nivå Underjordiska tunnlar för passage och andra funktioner Åskådarläktare för längdskidtävlingar Utbyggnad av sponsorytor 35 2

4 7. BEHOV FÖR FÖRENINGAR OCH MOTIONÄRER Entré, information och skyltning Infrastruktur och kommunikationer Anpassningar för funktionsnedsatta Spårpreparering Aktiviteter barmarksperiod Utökning av rullskidspår Skidteknikområde, barnskidspår och lekplats Servicehus Kontorslokaler för idrottsnära verksamhet Forskning och tester Service- och informationsplats Personalutrymmen och förråd BEHOV FÖR NÄRINGSLIVSVERKSAMHET Detaljplanen Butikslokaler Boende Restaurang Samnyttjande av ytor Träningsturism TIDIG OCH SÄKER SNÖ Vattenförsörjning till snötillverkningssystemet Alternativ snölagringsplats Asfaltera del av ytan vid dagens snölagringsplats Komplettera transportvägarna i området Utveckling av konceptet tidig snö BEHOV AV YTOR FÖR STADIONNÄRA VERKSAMHET Behov av yta för ny tydlig huvudentré Behov av ytor för att anlägga nya skidspår Behov av yta för ett nytt vallabodsområde Behov av yta för kommersiellt och fast boende SAMVERKANSMÖJLIGHETER MED NYA ARENAN SCENARIOSKISS ANALYS UTVECKLINGSPLANENS FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER Sammanställning av investeringsförslag Kostnadsbedömning investeringar Fortsatt arbete och tidsplan 56 Bilagor: 1. Projektdirektiv 2. Organisation 3. Remissvar 3. Sammanfattning av examensarbete Stina Bolö och Markus Hansson - Mittuniversitetet 3

5 Sammanfattning I februari 2010 fastställde kultur- och fritidsnämnden projektdirektivet för projekt; Förstudie Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion. Projektet pågår under perioden 1 mars 2010 till och med 31 december Östersunds skidstadion är viktig för vinterstaden Östersund och stora vintersportsevenemang som VM 2008 och världscuppremiärerna i skidskytte har gett omfattande positiv publicitet för Östersund och vinterstaden. Östersunds kommun har länge haft som ambition att skidstadion ska vara en tränings- och tävlingsarena i världsklass för vintersporter. Det har under åren tydligt framträtt ett behov av en långsiktig utvecklingsplan för skidstadion, där den framtida utvecklingen sker ur ett helhetsperspektiv. Kultur- och fritidsnämndens kansli har på uppdrag av kultur- och fritidsnämnden haft det övergripande ansvaret för utvecklingsplanens framtagande. Projektet har utförts i samarbete mellan Östersunds kommun och skidstadions intressenter som föreningar/klubbar, tävlingsarrangörer, idrottsförbund, näringslivet samt allmänheten via en facebooksida. Utvecklingsplanen grundar sig i en behovsinventering som är utförd med skidstadions intressenter och projektet har utgått ifrån följande delområden: Satsning och inriktning på framtida arrangemang Samordning av verksamheter Näringslivets utveckling kring skidstadion Framtida investeringar på anläggningen Fortsatta strategiska satsningar på tidig och säker snö Behovsinventeringen har utmynnat i ett förslag på tre olika ambitionsnivåer för den fortsatta utvecklingen när det gäller vilka tävlingar man strävar efter att söka framöver. Nivå ett innebär en satsning emot fortsatta världscuptävlingar i skidskytte. Nivå två innebär en satsning emot fortsatta världscuptävlingar i skidskytte och tillfälliga världscuptävlingar i längdskidåkning. Nivå tre innebär satsningar emot fortsatta världscuptävlingar i skidskytte, VM i skidskytte samt permanenta världscuptävlingar i längdskidåkning. Varje nivå kräver olika investeringar och det är nu viktigt att Östersund beslutar vilken ambitionsnivå som ska gälla. Först då kan vidare projektering inledas. Utvecklingsplanen visar dessutom att skidstadion behöver utvecklas för att tillgodose behoven från motionärer, träningsgrupper, föreningar och näringsidkare. Det handlar bland annat om att skapa bättre förutsättningar för träningsverksamhet, kommersiell verksamhet och att skidstadion får ett bredare och starkare aktivitetsutbud för att bli en mer gynnsam anläggning året runt, då breddverksamhet har visat sig vara en framgångsfaktor för andra arenor. Skidstadion som besöksmål bör lyftas och Östersund har goda förutsättningar att ta vara på den ökande resetrenden träningsturism, där skidstadion är en central attraktion. Skidstadion har potential att bli ett än mer attraktivt 4

6 besöksmål för regionens turismnäring. Jämför med arenan i Holmenkollen som är Oslos största besöksmål. Flera av investeringarna som utvecklingsplanen föreslår kommer att gynna samtliga intressentgrupper. Som till exempel investeringen i ett arrangemangs- och föreningshus. Vidare är det av vikt att tillgänglighetsåtgärder görs för funktionshindrade, barn och ungdomar. Behov av expansionsytor för fortsatt utveckling är en nyckelfråga. Utveckling av skidspår och utbyggnad av stadionområdet kräver nya expansionsytor dessutom finns efterfrågan efter mer stadionnära boende för bland annat träningsgrupper. Dessutom bör snötillverkningssytemet utvecklas vidare för att ytterligare stärka satsningen på Tidig och säker snö som varit framgångsrik. Utvecklingsplanen föreslår sammanfattningsvis: 1. Att det utifrån utvecklingsplanen tas ett beslut om vilken ambitionsnivå som ska gälla för skidstadion när det gäller vilka tävlingar man ska sträva efter att söka. 2. Att investeringen i ett så kallat arrangemangs- och föreningshus ges högsta prioritet. 3. Att satsningen på Tidig och säker snö fortsatt prioriteras. 4. Att det skapas en strategi för planering av nya ytor för stadionnära verksamhet. 5. Att det prioriteras att tillgängliggöra skidstadion för fler målgrupper. 6. Att det prioriteras att skapa bättre förutsättningar för åretruntverksamhet på skidstadion. 7. Att det prioriteras att förbättra skidstadions logistik, informationsutbud samt infrastruktur. 8. Att förutsättningarna för att driva kommersiell verksamhet på skidstadionområdet utvecklas. 5

7 1. Inledning Under det senaste årtiondet har skidskytte kommit att utvecklats till en av våra allra folkkäraste sporter i Sverige och antal utövare, åskådare och TV-tittare har ökat mångfaldigt. I denna spännande utveckling har Östersund och Östersunds skidstadion stått i centrum vilket har gett enorm positiv publicitet. Att vackra vinterbilder sänds ut till miljontals TV-tittare världen över är viktig draghjälp för etableringen av Östersund som Vinterstaden både nationellt och internationellt. Skidstadions funktion är även viktig när det inte arrangeras stora tävlingar och den är viktig för vinterstadens attraktionskraft, som är ett nyckelbegrepp i kommunens tillväxtprogram ( ). Att ha stadsnära tillgång till längdskidåkning, terränglöpning, terrängcykling med mera är en tillgång för både invånare och besökare. Träningsresor är en reseform som växer stadigt och Östersund har goda förutsättningar att attrahera träningsturister, där de viktigaste attraktionsvärdena är de ledande skidanläggningarna, bland annat Östersunds Skidstadion, testmöjligheterna vid Nationellt Vintersportcentrum, kompetensen inom området och att skideliten valt Östersund som bas. Många elitskidåkare väljer Östersund som bostadsort på grund av de träningsförhållanden som finns i staden. Se bara på resultatet från OS i Vancouver då flertalet medaljer av ädel valör vanns av åkare bosatta i Östersund. Dessutom väljer många landslag att lägga sin försäsongsträning i Östersund, mycket på grund av snögarantin från 1:a november. Det är ett bra kvitto på den satsning som kommunen gjort på tidig och säker snö. Målsättningen från Östersunds kommun har länge varit att skidstadion ska vara en tävlings- och träningsarena i världsklass. Vad innebär då egentligen världsklass mer konkret och vad krävs för att nå målsättningen? 6

8 Det har i samband med utvecklingen av skidstadion under de senaste åren varit tydligt att det finns ett stort behov av en långsiktig utvecklingsplan för Östersunds skidstadion. Framförallt när det gäller de satsningar som har gjorts inför VM i skidskytte 2008 och de senaste årens världscuper i skidskytte. Det arbete som har gjorts i förstudien har skett i nära samverkan med idrotten, näringslivet, turismnäringen och utbildningsväsendet. Det är nu av stor vikt att ta ställning till vilken ambitionsnivå som Östersund ska sätta för skidstadions utveckling. Väljer man att sätta ribban högt krävs också omfattande investeringar för att nå dit. Utvecklingsplanen ska fungera som ett verktyg och ett underlag för viktiga beslut gällande ambitionsnivå och vilka investeringar som bör göras för att nå uppsatta målsättningar. Projekt Förstudie Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion pågår under perioden 1 mars 2010 till och med 31 december Kultur- och fritidsnämndens kansli har inom projektet haft i uppdrag att utarbeta en långsiktig utvecklingsplan för Östersunds skidstadion. Östersunds kommun har fått ekonomiskt stöd för förstudien från EU:s regionala utvecklingsfond, åtgärd 1.3 Turism och upplevelser. Projektets budget har uppgått till kronor. Varav Östersunds kommun har finansierat kronor och EU:s regionala utvecklingsfond kronor. Kommunens finansiering har bestått av kontanta medel och av egen arbetsinsats. 1.1 Syfte Syftet har varit att ta fram en strategisk utvecklingsplan för Östersunds skidstadion för åren som ska ligga till grund för framtida satsningar på arrangemang och verksamhet samt för prioriteringar och utveckling av arenan. 1.2 Mål Projektet har utgått ifrån följande målsättningar: Utvecklingsplanen ska vara en väl genomarbetad strategi för utveckling av arenan under ett längre tidsperspektiv. Utvecklingsplanen ska ge möjlighet till framtida strategiska och välplanerade åtgärder och satsningar på Östersunds skidstadion. Resultatet från utvecklingsplanen ska ge möjlighet att fatta beslut kring vilken ambitionsnivå som ska sättas inför framtiden vad gäller skidstadions utveckling och genomförande av stora arrangemang. De satsningar som görs ska vara väl förankrade med de aktörer som har verksamhet och intressen på skidstadion. 1.3 Omfattning Arbetet har utgått från att ta fram en strategi för utveckling inom följande områden: 7

9 Satsning och inriktning på framtida arrangemang Samordning av verksamheter Näringslivets utveckling kring skidstadion Framtida investeringar på anläggningen Fortsatta strategiska satsningar på tidig och säker snö 1.4 Avgränsningar I förslaget till utvecklingsplan är utgångspunkten att utbyggnad ska ske utifrån den utformning som skidstadion har idag med den nya läktaren, skidskyttevallen och nya sekretariatet kvar på sina respektive platser. Det har även utgåtts ifrån det område som idag finns till förfogande för stadion. Däremot presenteras behov av expansionsytor för stadionnära verksamhet i ett separat kapitel. 1.5 Organisation Ansatsen har varit att ha en bred organisation för att få ut så mycket som möjligt av projektet. Projektorganisationen har bestått av ledningsgrupp, projektgrupp samt referensgrupper. Projektets ledningsgrupp har utgjorts av ordförande, vice ordförande samt två ledamöter från kultur- och fritidsnämnden. Ledningsgruppen har haft det övergripande ansvaret för projektets genomförande. Projektgruppen har bestått av Bo Jonsson projektledare från teknisk förvaltning/bygg och projektering, Liselotte Johansson och Tobias Lundberg projektsekreterare från kultur- och fritidsnämndens kansli, Per-Erik Rönnestrand från Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund, Göran Schylander från Östersunds Idrottsråd, Camilla Olsson från Östersund Turist & Kongress, Joakim Halvarsson från teknisk förvaltning/fritid, Bengt Gryckdal från teknisk förvaltning/bygg och projektering och Bert-Olof Zackrisson från kultur- och fritidsnämndens kansli. Till projektets olika arbetsgrupper har det knutits referensgrupper. Dessa har bestått av representanter från föreningslivet med verksamhet på skidstadion, skidstadions brukarråd, skid- och skidskytteförbundet, Mittuniversitetet, Nationellt Vintersportcentrum samt ett antal företrädare för näringslivet. 1.6 Metod och genomförande Projektgruppen har genomfört möten ungefär en gång i månaden under projekttiden. Projektledaren har ansvarat för arbetet och för att budget och tidplan har hållits. Projektgruppen har delats upp i arbetsgrupper med ansvar för att arbeta med de olika utvecklingsområdena; framtida arrangemang, samordning av verksamheter, näringslivets utveckling, framtida investeringar och satsningar på tidig och säker snö. Arbetsgrupperna har genomfört ett antal möten för att särskilt arbeta med sina respektive utvecklingsområden. 8

10 Till arbetsgrupperna har det knutits referensgrupper med ett stort antal aktörer inblandade. Från de personer som suttit med i referensgrupperna har det framkommit kunskap, synpunkter och idéer som varit betydelsefulla för framtagandet av utvecklingsplanen. Träffar har genomförts med IBU (International Biathlon Union) och FIS (Federation Internationale de Ski) under projekttiden. Projektgruppen har träffat tävlingsansvarige för IBU samt ansvarige för arenautveckling och homologisering 1 av skidspår för FIS. Dessa möten har varit mycket värdefulla för projektgruppen, som fått information och kunskap om skidskyttessportens och längdskidportens framtida utveckling, långsiktiga behov på arenan samt styrkor och svagheter med Östersunds skidstadion. Under projektperioden har projektledningen vid tre tillfällen haft avstämningar med ledningsgruppen. Ledningsgruppen har fått fortlöpande redovisning kring det pågående arbetet inom utvecklingsplanens olika delområden samt fått en genomgång av tidplan och budget. Projektgruppen har också vid avstämningarna fått riktlinjer för det fortsatta arbetet. I projektet har det ingått att göra en litteraturstudie kring skidstadions utveckling. Syftet med litteraturstudien har varit att visa på vilka satsningar som har gjorts tidigare på skidstadion och vad som varit målsättningen med de genomförda investeringarna och projekten. Resultaten från litteraturstudien redovisas under rubriken bakgrund samt tidigare projekt. Omvärldsbevakning har genomförts inom projektet. En person har under cirka fem veckor studerat andra europeiska och svenska skidorter och arrangörsorter av världscupen i skidskytte och längdskidor. Syftet med omvärldsbevakningen har varit att öka kunskapen kring arenautveckling samt vilka ambitionsnivåer och satsningar de övriga arenorna arbetar efter. För att ytterligare öka kunskapen har delar av projektgruppen genomfört studiebesök i Ruhpolding i Tyskland och tidigare även i Holmenkollen i Norge. Resultaten från studiebesöken presenteras närmare under avsnittet omvärldsbevakning. Samarbete har skett med Mittuniversitetet. Två studenter har i sina examensarbeten studerat Östersunds skidstadion och tagit fram material och skisser kring hur arenan skulle kunna se ut i framtiden, beroende på vilken ambitionsnivå som beslutas för skidstadions utveckling. Slutresultatet blev en gedigen uppsats där bland annat elitåkare inom längd och skidskytte tillfört synpunkter på skidstadions utveckling, som exempelvis Anders Södergren och Anna Haag. Uppsatsens sammanfattning bifogas till utvecklingsplanen. I projektgruppens uppdrag har det ingått att undersöka möjligheter till samverkan med nya Östersund Arena på Stadsdel Norr. Det beskrivs i kapitlet samverkansmöjligheter med nya Östersund Arena. 1 Att skidspåren är godkända av FIS/IBU 9

11 Samtidigt som processen har pågått med att ta fram utvecklingsplanen har Svenska Skidskytteförbundet arbetat med en förstudie inför ett eventuellt nytt VM i skidskytte. Den fortsatta utvecklingen av stadion är av största vikt för kampanjen av en ny VMansökan. Om det beslutas att VM 2017 och/eller 2019 ska sökas så fodrar det att ambitionsnivån för skidstadion också innefattar ett nytt VM. Samverkan har skett mellan de båda förstudierna. Det har satsats på att informera och marknadsföra projektet och att hämta synpunkter och förslag från aktörer som har verksamhet och intressen i skidstadion utveckling. Information har skett bland annat genom kommunens hemsida, artikel i kommunens hushållstidning och via en särskild sida på facebook. Ett utkast på utvecklingsplanen skickades ut på remiss under juni månad till de aktörer som varit engagerade i projektet. Tanken var att ge möjlighet att lämna ytterligare synpunkter och åsikter kring det framtagna materialet. Utvecklingsplanen redovisas för ställningstagande och beslut i kultur- och fritidsnämnden i september Utifrån att projektet har delfinansierats genom EU:s regionala utvecklingsfond har fortlöpande redovisning skett till Tillväxtverket. Slutrapportering av projektet kommer att ske i december Ett viktigt arbete under hösten kommer att bli att undersöka möjligheter till ett fortsatt projekt med extern finansiering. Nivån på behoven av fortsatt finansiering kommer vara beroende av vilken ambitionsnivå som beslutas för skidstadions framtida utveckling. 10

12 2. Bakgrund Östersunds skidstadion har utvecklats kontinuerligt under åren och målsättningen har länge varit att Östersund ska bli en tävlings- och träningsort i världsklass inom vintersporter. Men vad har målsättningen inneburit och vad har den ställt för krav på den långsiktiga utvecklingen? Det är för den fortsatta utvecklingen viktigt att belysa hur arbetet med skidstadion har fortgått genom åren. 2.1 Tidigare projekt Utvecklingen på Östersunds skidstadion startade på fyrtiotalet med att den så kallade ÖSK-stugan uppfördes. Under perioden 1969 till 1993 byggdes också Utsikten och det anlades asfaltslingor i området. Skidtävlingar som SM, Ungdoms SM, Junior SM och världscupen i skidskytte arrangerades på skidstadion. Under 1993 påbörjas ett investeringsprojekt med syfte att skapa en arena som klarade större internationella tävlingar i skidskytte och längdskidåkning. 12 miljoner kronor avsattes till bland annat snökanoner, kyltorn, skidbroar, vallabodar, skidsekretariat, resultattavla och spårkartor. Under 1996 genomfördes världscupen i skidskytte på skidstadion. Inför tävlingen kompletterades skidsekretariatet med dopingrum och pressrum. För att på längre sikt kunna arrangera stora internationella tävlingar på Östersunds skidstadion var en fortsatt utveckling av arenan nödvändig. Därför genomfördes det ytterligare ett projekt under för att utveckla skidstadion. Det investerades bland annat i dagens sekretariatsbyggnad, fler vallabodar, snökanoner, markarbeten och utökning av elljusspår och rullskidbana. Under genomfördes ett utvecklingsprojekt som kallades Tidig och säker snö. Syftet var att utreda metoder för att hitta långsiktiga lösningar för tidig och säker snötillgång. Målsättningen var att säkra snötillgången vid Östersunds skidstadion i samband med försäsongsträning och vid stora arrangemang inom vintersporter. Inför VM i skidskytte 2008 gjordes investeringar för över 20 miljoner kronor i bland annat ny läktare för åskådare, belysning för att kunna sända kvällstävlingar, vallacontainers, WC-bodar och en data- och telekommunikationslösning på skidstadionområdet. Mellan åren har utbyggnaden av skidstadion fortsatt. Målsättningen har varit att Östersund ska bli permanent arrangör av världscupen i skidskytte. Under perioden har åskådarläktaren byggts på med ytterligare cirka läktarplatser, 20 nya vallacontainers har köpts in, snötillverkningsystemet har uppgraderats och det har byggts toaletter under läktaren. Under våren 2011 byggs det ett garage under läktaren för skidstadions pistmaskiner. Investeringar vid Östersunds skidstadion har från Östersunds kommuns sida haft hög prioritet under de senaste åren, eftersom kommunen strävar att permanent få arrangera stora tävlingar inom framförallt skidskytte och längdskidor. Ett stort antal åtgärder genomfördes för att förbättra området och dess faciliteter inför VM i skidskytte år Syftet med de investeringar som genomförts efter VM i skidskytte har varit att vidareutveckla Östersunds skidstadion till en långsiktig hållbar tävlingsarena av högsta standard. Målsättningen från Östersunds kommuns sida är att Östersund ska vara en permanent arrangör av tävlingar och arrangemang på högsta nationella och internationella nivå. Målet är också att förbättra träningsmöjligheter för elitidrottare, kommuninvånare och besökare. Satsningarna ska leda till att stärka Östersunds position 11

13 som arrangörs- och vinterstad och bidra till besöksnäringens utveckling i kommunen och regionen. Projektet Tidig och säker snö som genomfördes under har lett till att Östersund nu kan erbjuda snögaranti på skidstadion från den första november. Snö lagras över sommaren under sågspån inför kommande säsong och läggs ut i oktober inför säsongsstarten. Investering har också skett i ett nytt toppmodernt snötillverkningsystem med utökad vattenförsörjning, för att vid kallt väder kunna producera snö direkt i skidspåren. Att kunna tillverka snö, speciellt tidigt på säsongen, är viktigt både inför tävlingar och för att kunna erbjuda bra träningsmöjligheter. 12

14 3. Nuläge - Östersunds skidstadion 2011 Östersund står nu i ett läge där man har en väl utvecklad skidstadion men det är ett faktum att ytterligare förbättringsåtgärder krävs för att bland annat säkra fortsatta stora internationella tävlingar i skidskytte och längdskidåkning. I utvecklingsarbetet fram tills idag har det främst gjorts åtgärder när direkta behov har uppstått inför stundande tävlingar. Det är nu viktigt att istället utgå ifrån en genomarbetad behovsinventering för att på ett än mer långsiktigt sätt försöka nå Östersunds ambitioner och målsättning med skidstadion. Med utvecklingsplanen som underlag ska det bli tydligare vad målsättningen konkret innebär och vad som krävs för att nå den. Det blir då mer realistiskt att sätta ner foten och besluta om vilken ambitionsnivå som Östersund klarar av långsiktigt. Det har varit tydligt under projektet att det finns behov av att klargöra vilken inriktning och ambition Östersund ska ha för skidstadion i framtiden. Inriktningen och ambitionen bör vara långsiktig och övergripande. Det är viktigt att ta med helhetsperspektivet där behoven som finns gällande stadions åretruntverksamhet bejakas. Det behövs en strategi kring stadionområdet, eftersom det har stor betydelse för kommunens utveckling som besöksmål och arrangemangsstad samt för Östersunds marknadsföring som vinterstad. För att kunna kalla arenan för världens bästa skidstadion måste också anläggningen leva upp till det. Den framtida visionen för Östersunds skidstadion skulle till exempel kunna vara att utveckla Skandinaviens mest attraktiva idrottsområde med vinterprofil. Östersund bör arbeta för att visa för internationella förbund, media, näringsliv och besökare att det finns en målsättning att satsa på fortsatt utveckling av skidstadion som anläggning och som arrangemangsarena. De satsningar som genomförs bör ske i samverkan mellan idrotten, näringslivet, utbildningsväsendet och kommunen. Det är väsentligt att satsa på omvärldsbevakning, samarbete och att skapa nätverk med andra orter och aktörer, både nationellt och internationellt. Ett exempel kan vara att utveckla samverkan med Åre, där det finns möjliga samordningsvinster vad gäller bland annat genomförande av arrangemang. 3.1 Intressenter och verksamheter I detta långsiktiga utvecklingsarbete med skidstadion är det viktigt att involvera samtliga intressenter. Det finns ett flertal aktörer och verksamheter på Östersunds skidstadion som har intressen och behov kring anläggningens utveckling. Dessa är: Arrangörsorganisationer och föreningar som anordnar större och mindre tävlingar och arrangemang. Föreningar och skolor som har daglig verksamhet och tränar på skidstadion. Träningsgrupper som kommer till Östersund på grund av goda möjligheter och förutsättningar till träning. Företag som har verksamhet i skidstadionområdet eller har intressen av arenans utveckling. 13

15 Allmänheten som nyttjar skid- och motionsspår och andra faciliteter i skidstadionområdet för träning, motion och rekreation. 14

16 4. Omvärldsbevakning Vid VM 2008 ansågs Östersunds skidstadion vara en av de främsta skidskyttearenorna i världen men utvecklingen sker konstant och sedan dess har flera andra konkurrerande arenor kommit ikapp. Ska Östersund fortsätta vara i toppskiktet och kunna arrangera tävlingar som VC, VM i skidskytte samt internationella tävlingar i längdskidåkning krävs det att man hänger med i utvecklingen. 4.1 Jämförelse mellan vinterkommuners satsningar på fritid I och med Östersunds ambition att vara Sveriges vinterstad nr 1 är en jämförelse med andra vinterkommuner intressant. Vilka ambitionsnivåer har de och hur mycket satsningar gör de på fritidsinvesteringar? Bilden nedan visar hur satsningar på fritidssektorn skiljer sig mellan några utvalda vinterkommuner i Sverige Kostnader per invånare, fritid, kommuner i norr Östersund Umeå Falun Sundsvall Skellefteå Luleå Gällivare Räkenskapssammandraget 2010 SCB Ur diagrammet kan utläsas att Östersund satsar minst pengar per invånare på fritid av de belysta vinterkommunerna. Diagrammet ger en generell bild av fritidssatsningar och visar inte specifikt till exempel hur mycket som satsats på vinter och skidåkning. Däremot kan man utläsa en tydlig tendens att övriga kommuner investerar större summor i snabbare takt än Östersund vilket får betydelse i längden. 4.2 Jämtland/Härjedalens betydelse för evenemangslandet Sverige Ett nationellt samarbete har initierats under namnet Sweet Spot Sweden. Partners i projektet är de tre storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö samt Jämtland Härjedalen. Initiativet är ett nytt grepp för att visa upp Sverige som värdland för stora internationella tävlingar. Bland annat så åkte representanter från länet tillsammans med de andra regionerna till Sport Accord-mässan i London där över 1700 personer knutna till sportevenemang över hela världen var på plats. Efter mässan sa Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber: Det har varit en mycket positiv upplevelse och jag har tydligt sett både behovet av att vi som land gör något som detta, men också att det ligger rätt i tiden. Det är flera länder som har städer och regioner som samarbetar med idrotten för att marknadsföra sitt land. Inget unikt för Sverige alltså, men desto viktigare att vi hänger på i den utvecklingen och därför är nästa steg i arbetet viktigt. 15

17 Att Jämtland Härjedalen är del av detta samarbete är viktigt och ger tyngd åt vår regions ambition att arrangera stora vinterarrangemang som de alpina tävlingarna i Åre och skidkytte- samt eventuellt längdskidtävlingar i Östersund. Det är dessutom ett bra kvitto på att bland annat de två VM tävlingarna (ÅRE 2007 & Östersund 2008) varit viktiga för den svenska evenemangsutvecklingen i stort. Länets samverkansplattform för turism, Jämtland Härjedalen Turism (JHT), är en av de drivande aktörerna i det nationella samarbetet. I JHTs senaste strategidokument framhävs regionens turismnärings offensiva målsättning när det gäller evenemang: Antalet evenemang av nationell och internationell karaktär ska 2020 ha ökat till att omfatta sex årligt återkommande. Länet ska f r o m 2020 stå som värd för minst ett megaevenemang, av VM- eller motsvarande karaktär, vart tredje år. Östersunds skidstadion och de evenemang som kommer att arrangeras där är underförstått tillsammans med den alpina arenan i Åre en av de viktigaste arenorna i regionen för att denna målsättning ska nås. Målsättningen uttrycker således regionens besöksnärings önskemål för utvecklingen av Östersunds skidstadion. För mer information: Konkurrensanalys - arenautveckling Inom projektet har det genomförts en omvärldsbevakning med syfte att öka kunskapen kring arenautveckling. Europeiska och svenska arrangörsorter av världscupen i skidskytte och längdskidor har studerats. En för Östersund intressant fråga är hur andra orters ambitionsnivåer ser ut samt vilka satsningar som genomförts i linje med ambitionerna. Orterna som studerats är Gällivare och Falun i Sverige, Holmenkollen i Norge, Lahtis i Finland samt Ruhpolding och Oberhof i Tyskland. De frågeställningar som legat till grund för omvärldsbevakningen har varit följande: Hur ser utvecklingen ut på arenorna, vilka investeringar har genomförts och hur mycket pengar har satsats? Hur ser organisationen ut kring arenorna, vem finansierar investeringar och utveckling? Hur fungerar samordning mellan kommun, näringsliv, arrangörsorganisationer och föreningar? Arbetar de olika orterna särskilt med tidig och säker snö, i så fall på vilket sätt? Nyttjas arenorna till fler idrotter och verksamheter än enbart längdskidor och skidskytte, i så fall hur? Har det gjorts särskilda satsningar för ökat miljötänkande i samband med investeringar och vid arrangemang? Har de olika orterna utvecklat helhetskoncept/paketlösningar för träningsgrupper etc? 16

18 4.3.1 Holmenkollen - Norge I mars 2010 genomförde representanter från Östersunds kommun en studieresa till Holmenkollen i Oslo. Studiebesöket genomfördes i samband med världscupen i längdskidor den mars. Deltagarna träffade projektledaren för utbyggnaden av anläggningen och fick en gedigen presentation av arbetet med utvecklingen av skidstadion. Erfarenheter som framkom av studiebesöket är att Östersunds skidstadion på ett bra sätt har potential att utvecklas både för att kunna arrangera världscupen i skidskytte och världscupen i längdskidor. Fortsatta åtgärder kommer dock att krävas på skidstadion, t ex nya skidspår och fler publikplatser etc. Det är tydligt att Östersund har kommit långt vad gäller service till publik, sponsorer och aktiva. Väl fungerande snötillverkning, tidig snö, belysning för kvällstävlingar, hårdgjorda skidspår och utbyggnaden av riktiga toaletter under läktaren är exempel på framgångskoncept på Östersunds skidstadion. Holmenkollen hade inte kommit lika långt i utvecklingen kring dessa områden. Stora satsningar hade däremot gjorts på infrastruktur i form av bland annat teknisk ström och i arkitektur och utsmyckning av hoppbacken och skidbroar med mera. Här har Östersund en del att lära kring hur Östersunds skidstadion skulle kunna göras mer attraktiv och bli ett ännu mer utvecklat besöksmål för olika målgrupper. I Holmenkollen hade stora delar av stadionområdet använts för tävlingsspår, vilket gjorde arrangemanget mycket publikvänligt. Arenan var också byggd för att kunna fungera som en kombinationsarena för både längdskidor och skidskytte. Tävlingsspåren är homologiserade av båda FIS och IBU vilket innebär att de kan använda samma spår till både internationella skidskytteoch längdtävlingar. Östersunds skidstadion och dess spår är idag i första hand utformad för tävlingar i skidskytte. För att stadion ska kunna fungera även för stora tävlingar inom längdskidor krävs ett antal åtgärder på arenan. Ambitionsnivån för Holmenkollen är att kunna arrangera stora arrangemang som VM och världscupen i både de nordiska grenarna och skidskytte. Cirka 2 miljarder kronor har satsats på att bygga om Holmenkollens skidstadion inklusive hoppbacken inför VM i längdskidor Dessutom räknas Holmenkollen som ett av Oslos största besöksmål vilket är beundransvärt för en skidanläggning Ruhpolding - Tyskland Ruhpolding, som är en liten stad i södra Tyskland med cirka invånare, ses av många som skidskyttets mecka och de årliga världscuptävlingarna drar storpublik och är en enda lång folkfest. Inför fortsatta världscuptävlingar och VM 2012, som går av stapeln i Ruhpolding, satsas stora summor pengar för att utveckla Chiemgau Arena. Investeringarna har kostat cirka 150 miljoner kronor. Arenan kan ta emot åskådare, varav personer på läktaren och åskådare ute i spårområdet. På arenan ligger målgången nära läktaren och skyttelinjen endast elva meter från publiken. Närheten och atmosfären anses vara viktig. Det har satsats mycket på att publiken ska få en bra och underhållande upplevelse vid tävlingarna. 17

19 Chiemgau arena rymmer det senaste inom skidteknologi och har anpassats till IBU:s och FIS krav. Det har investerats i ett nytt snötillverkningssystem som har kapacitet att lägga konstsnö på samtliga skidspår. Det lagras också cirka m 3 snö varje år för att kunna läggas ut tidigt på säsongen. Broar, dräneringsrör, och tunnlar har blivit renoverade. Spårbelysning har installerats för att kunna anordna kvällstävlingar. Den största investeringen har gjorts på den nya huvudbyggnaden som bland annat inrymmer mediacenter och kontorslokaler. Utvecklingen har finansierats av den nationella regeringen, delstaten Bayern samt Ruhpolding kommun. Arenan ägs och förvaltas av Ruhpolding kommun. Tittar man på den stora summan pengar som satsas på utvecklingen av arenan kan det antas att Ruhpolding vill behålla sin position som skidskyttets mecka Oberhof - Tyskland Under hela 1900-talet har Oberhof i Tyskland varit centrum för vintersporter, som rodel, nordiska grenar, och backhoppning. Idag finns skidbackar för alpin skidåkning samt en internationell tävlingsarena för skidskytte. DKB arena är belägen i Rennsteig, som ligger 2 kilometer utanför Oberhof. Arenan byggdes om inför VM i skidskytte 2004, vilket ledde till att antalet skidtävlingar i Oberhof ökade betydligt. På DKB arena arrangeras världscupen i de nordiska grenarna samt i skidskytte. Arenan rymmer åskådare på läktaren samt åskådare i spårområdet. Skidspåren är utmanande och används under sommartid även för rullskidåkning. Satsningar har bland annat gjorts på en skidhall för åretruntträning inom längdskidåkning och skidskytte, utbyggnad av ett snötillverkningssystem, modernisering och effektivisering av snökanoner och pistmaskiner, åtgärder på skjutbanan samt inköp av en ny ljudanläggning. Investeringarna har finansierats av delstaten Thüringer och Oberhof kommun. Ambitionerna är höga med både nationella och internationella tävlingar på högsta nivå. På nationell nivå arrangeras tyska mästerskapen i skidskytte, längdskidor och nordiska grenar samt Tyska pokaltävlingen och Tyska cupen. På internationell nivå arrangeras världscupen i skidskytte, världscupen i längdskidor och världscupen i nordiska grenar. På arenan anordnas även kulturarrangemang som till exempel konserter. Detta gör att arenan används flitigt året om med flertalet stora tävlingar och andra arrangemang Lathis - Finland På Lahtis idrottsarena i Finland arrangeras stora internationella tävlingar som bland annat världsmästerskap och de årligen återkommande Lahtisspelen i nordisk skidsport. Lahtis idrottsarena erbjuder möjligheter till träning och tävling för både motioner och elit. På arenan erbjuds åretruntträning inom backhoppning, skidåkning, fotboll, simning och ishockey. Idrottsarenan har idag tre backhoppningsbackar och ett 100 kilometer långt nätverk av skid- och motionsspår. I området finns också kontor och mötesrum samt ett backhoppningstorn som fungerar som utsiktstorn, skidmuseum, restaurang, kafé och turistbyrå. De viktigaste investeringarna som gjorts på Lahtis idrottsarena har varit att bygga en mer tillgänglig väg till arenan samt att förbättra skjutbanan och straffrundan. Skidspåren 18

20 har breddats och utvecklats för att skapa bättre spårkvalité. Läktaren har förbättrats och nya permanenta vallabodar har byggts. Lahtis har också investerat i en ny belysning för att kunna arrangera kvällstävlingar. Lahtis idrottsarena ägs och förvaltas av Lahtis kommun och en samverkan kring arrangemang sker med Finska skidskytteförbundet. Arenans fokus ligger i första hand på de nordiska grenarna. Det har beslutats att stora arrangemang i skidskytte i framtiden ska förläggas till Kontiolathi i Finland. Lahtis kommun har därför inga planer på att satsa på ytterligare investeringar för stora tävlingar i skidskytte Falun Lugnet i Falun anses som ett av norra Europas största idrotts- och friluftsområde. 75 idrotter kan utövas på arenan och totalt har Lugnet 1,5 miljoner besökare varje år. Cirka 50 arrangemang med över 500 deltagare genomförs årligen. Exempel på idrotter och verksamhet som finns på Lugnet är längdskidor, ridsport, bilsport, cykel, löpning, konserter och mässor. Inför VM i längdskidåkning 1993 byggde man ut skidstadion med 86km nya banor, läktare och faciliteter för publik och tävlande. Det är i stort sett dessa som man nyttjar fortfarande vid de årliga världscuptävlingarna. Inga stora åtgärder har gjorts förutom att några enskilda spår har byggts ut och ändrats men de investeringarna har kunnat tas ifrån driften. De större investeringarna som gjorts mellan -93 och nu var att modernisera snötillverkningssytemet vilket på sikt kommer att bättra anläggningens ekonomi då nuvarande system är gammalt och oeffektivt. De har investerat totalt ca: 9 miljoner i liknande system som Östersund har från Areco. Enligt tillverkaren är det nya systemet 75% mer effektivt vilket säger en del. Sammanfattningsvis kan man säga att Falun klarat sig länge på de investeringar som gjordes inför VM -93 och många av de förändringar man gjort har man kunnat ta inom driftsbudgeten. De rena investeringar som gjorts handlar om en ny pistmaskin för 2 mkr samt snötillverkningssystem för ca 9 mkr. Falun kommun är huvudfinansiär för de investeringar som gjorts på Lugnet. Finansiering har även skett via EU:s strukturfonder. Inga politiska beslut har ännu tagits kring vilka ambitionsnivåer man har inför kommande investeringar på stadion. Just nu jobbar kommunen med att ta fram utredningarna kring vilka investeringar som kommer att krävas inför stundande VM De största kostnaderna hamnar på backhoppningen men man räknar med att hamna från miljoner och uppåt beroende på vilken ambitionsnivå som politikerna väljer att ta. I den summan ingår nya bansträckningar, uppgraderat snötillverkningssystem, nytt målhus och att bredda tävlingsytorna på stadion. Framtida målsättningar för Lugnet är att skapa fler arrangemang och bättre samverkan med näringslivet. Målet är att genomföra två internationella mästerskap samt tre nationella mästerskap i Falun kommun varje år. 19

21 4.3.6 Gällivare I november 2004 fick Gällivare på kort varsel ta över värdskapet av världscupspremiären i längd sedan snön vägrat infinna sig i Östersund som var den tilltänkta svenska premiärorten. Tävlingarna i Gällivare blev en succé och arrangörerna hyllades efteråt av FIS tävlingsledare Jurg Capol. Sedan dess har Gällivare varit värd för premiärtävlingen 2006, 2008 och Totalt har det har gjorts satsningar för cirka 55 miljoner kronor på skidstadion. Före världscupen i längdskidor gjordes investeringar i bland annat markarbeten i anslutning till skidspåren, ett nytt mediacenter, ett staket runt skidstadion, och allmän upprustning av området. Det har också satsas på ett nytt snötillverkningssystem med nya vattenledningar, vilket har gjort det möjligt att tillverka snö redan i början av november. Kylan är en stark konkurrensfördel för Gällivare som kan erbjuda bra skidåkning tidigt på säsongen. Gällivare har en lång tradition av att arrangera skidtävlingar. Dundret Sweden AB är arrangemangsansvarig och erbjuder boende, resor och aktiviteter. För större arrangemang använder Gällivare kommun ett arrangemangsbolag som koordinerar, marknadsför och arrangerar tävlingarna. De investeringar som gjorts på anläggningen har huvudsakligen finansierats av kommunen, med visst stöd från näringslivet (LKAB), samt genom regionalt investeringsstöd. Kommunen har mycket kontakt med näringsliv och idrottsföreningar genom det så kallade Expandum AB som arbetar för utveckling av Gällivares näringsliv. Gällivare kommun samarbetar även tillsammans med Dundrets samfällighetsförening, vilket bland annat har resulterat i ett utvecklat fibernät på skidstadion för tidtagning och kameror. Målsättningen för Dundret är att bli en anläggning för alla nordiska grenar, inklusive backhoppning. Antalet bäddar ska utökas successivt för att det ska vara möjligt att ta emot fler och större grupper av besökare. Byggnation av ett nytt hotell och nya restauranger finns också med i den framtida planeringen Sammanfattande reflektioner från omvärldsbevakning Utvecklingen har varierat på de olika arenorna. Klart är i alla fall att VM- och världscuptävlingar fungerar som starka katalysatorer för utveckling och investeringsåtgärder. Investering i moderna och effektiva snötillverkningssystem har varit något som samtliga orter har satsat på för att kunna säkra snötillgången och kunna erbjuda en tidig säsongstart. Satsningar har också skett på spårutveckling i stor utsträckning. Infrastrukturen har byggts ut med bland annat boende och servicefaciliteter på flera arenor. Samtliga orter har anpassats för internationella tävlingsarrangemang, enligt de krav som ställs av IBU (International Biathlon Union) och FIS (Federation Internationale de Ski). Ambitionerna är höga för alla orter och de satsar en hel del pengar på utveckling för att behålla och stärka sina positioner som internationellt gångbara tävlingsarenor. En tydlig slutsats vid en jämförelse mellan arenor är att det generellt jobbas för att göra tävlingsarenorna mer publikvänliga. Det är tydligt att de mest framgångsrika arenorna driver breddverksamhet där arenorna används året runt. Det är en framgångsfaktor att det bedrivs daglig verksamhet året runt 20

22 på en tävlingsarena. På Dundret i Falun hålls t.ex. 50 olika evenemang årligen med allt från skidåkning & hästkapplöpningar till kulturevenemang av olika slag samtidigt som Falubor och stadens besökare flitigt använder anläggningens mångfaldiga aktivitetsutbud. Mångfalden säkerställer bland annat arenornas ekonomi vilket bidrar till ännu mer utvecklingsutrymme. Arenorna blir dessutom mer attraktiva för besöksnäringen. Allmänheten och turister bidrar till mer liv och rörelse vilket bidrar till ökade möjligheter för näringslivet att etablera verksamhet vilket i sin tur skapar ännu mer attraktionskraft. Omvärldsbevakningen pekar tydligt på det faktum att konkurrerande arrangörsorter satsar mycket resurser i att behålla befintliga och ansöka om nya internationella tävlingar inom längd och skidskytte. Arenautvecklingen går konstant framåt och det kostar om man vill vara med i toppskiktet som arrangörsort. Samtidigt måste nämnas att olika förutsättningar styr investeringsutrymmet och för orter med mindre resurser krävs noggrann planering för att nyttja varje investerad krona på bästa sätt enligt de ambitioner man har. 21

23 5. Möjliga tävlingar och arrangemang på Östersunds skidstadion Breddverksamhet är en framgångsfaktor för arenautveckling. Det är därför viktigt att utreda vilka möjligheter Östersunds skidstadion har att arrangera tävlingar och arrangemang. Idag är inriktningen i första hand koncentrerad mot skidskytte och längdskidor, men det finns också möjligheter att nyttja skidstadion för till exempel olika former av sommarverksamheter och motorsporter. Inom projektet har det gjorts en inventering kring vilka tävlingar och arrangemang som skulle kunna genomföras. 5.1 Större tävlingar som är möjliga att arrangera på Östersunds skidstadion VM i skidskytte Världscupen i skidskytte Världscupen i längdskidor Långlopp i längdskidor SM i skidskytte SM i längdskidor Världscup i paralympiska vinteridrotter Längdskidor/skidskytte, internationell/nationell mästerskapstävling (t ex junior VM i skidskytte och i längdskidor) Längdskidor/skidskytte, internationell/nationell branschmästerskapstävling (t ex Skogs EM, Polis SM, Post SM, Veteran VM, Ungdoms OS) Längdskidor/skidskytte, distrikts-, barn- och ungdomstävlingar. Det anses inte helt enkelt att bygga en kombinationsarena som både är fullständigt anpassad för skidskytte och för längdskidåkning och som dessutom ska kunna fungera bra även för andra verksamheter. Det finns alltid svårigheter med att samordna intressen. Därför är det viktigt att tidigt besluta om vad som ska vara den framtida strategin med skidstadion och vilken ambitionsnivå som ska sättas för arenan. En stor fördel är också om arrangörsorganisationer och föreningar inom olika idrotter, främst skidskytte och längdskidor, hittar nya utökade samarbetsformer. När det gäller ambitionsnivå för fortsatta satsningar och investeringar kommer längd och skidskytte naturligt men det är viktigt att ha med övriga tävlingsmöjligheter i 22

24 planeringen för att söka synergieffekter vid investeringar. Nedan beskrivs de större tävlingarna: 5.2 Världscupen i skidskytte Det som är avgörande de närmaste åren är frågan om Östersund kommer att få anordna världscuptävlingar i skidskytte även kommande fyraårsperiod, det vill säga IBU:s tekniska kommitté anordnade ett möte i maj På det mötet gavs förslag kring hur de nya ansökningarna ska utformas. Ansökan om att arrangera världscupen för kommande fyraårsperiod ska vara IBU tillhanda senast den 30 september Den tekniska kommittén bereder ansökningarna och lägger sedan fram ett förslag till styrelsen som fattar beslutar på sitt kommande möte i oktober Efter världscupen i skidskytte 2009 fick Östersund kritik från IBU på brister i logistiken kring skidstadion. Den infrastruktur som Östersund kunnat uppvisa både vid VM och vid världscupen 2008 hade frångåtts, då det blivit ändrat ägande i de lokaler som tidigare använts för bland annat media. De nya ägarna hade inte iordningställt lokalerna som utlovats och arrangören blev tvungen att inrymma både media och ett antal andra funktioner i sekretariatsbyggnaden på skidstadion. Det anordnades ett krismöte mellan IBU, Östersunds kommun och Svenska skidskytteförbundet för att diskutera stadions logistik och framtida utveckling. IBU ansåg att om Östersund återgick till den fungerade infrastrukturen från 2008 skulle fortsatta tävlingar kunna anordnas fram till säsongen 2013/14. Utvecklingen på andra stora anläggningar för skidskytte går mot att all nödvändig infrastruktur lokaliseras inom själva arenaområdet. Konkurrensen är stor och då fler arrangörer och destinationer ansöker om samma tävlingar är det viktigt att vara medveten om att nuvarande logistiklösning inte är en framgångsfaktor för Östersund när det gäller möjligheter att erhålla fortsatta världscuptävlingar i skidskytte. Vid en efterföljande inspektion från IBU i augusti 2010 diskuterades möjligheter att lösa problemen med infrastrukturen på Östersunds skidstadion. Östersund fick då i uppdrag att presentera en plan för stadions utveckling för kommande för världscuptävlingar efter säsongen 2013/14. Det mest akuta för Östersund i dag är avsaknaden av ett logistikcenter innehållande framförallt mediacenter och antidopninglokaler på stadionområdet. Med nuvarande lösning där lokalerna vid Vericate (fd miloverkstaden) nyttjas kommer Östersund få behålla de kvarvarande världscuptävlingarna. För att kandidera och söka fyra nya världscuptävlingar har Östersund och SSSF blivit ombedd av IBU att se över och utveckla den delen. Längre fram i rapporten presenteras förslag på ett arrangemang- och föreningshus som skulle innehålla bland annat det som IBU efterfrågar. 5.3 VM i skidskytte Efter VM i skidskytte 2008 har tanken från Östersund och från Svenska Skidskytteförbundet varit att någon gång i framtiden ansöka om ännu ett världsmästerskap. Vid ett möte i januari 2011 mellan Östersunds kommun, näringslivet i länet och Svenska Skidskytteförbundet beslutades att en förstudie om en eventuell ny VM-kampanj skulle genomföras. Förstudiens syfte har varit att ta fram ett grundläggande beslutsunderlag för att Svenska Skidskytteförbundet och Östersunds 23

25 kommun ska kunna fatta beslut om och i så fall när en VM-kampanj ska inledas och för vilket år det är aktuellt att ansöka om ett VM. I förstudien presenteras att det är VM 2017 som i första hand är prioriterat att söka. Om Östersund missar att få VM 2017 bör Östersund fortsätta att söka VM 2019, 2020 eller Att ha deltagit i tidigare kampanjer anses stärka nästkommande kandidatur vilket ökar chanserna att få VM för varje år man söker. Förstudien pekar på att chanserna att få VM 2017 är relativt goda medan det för VM 2019 finns en mycket god chans att få arrangera mästerskapet. VM 2008 anses av många inom skidskyttevärlden vara det bästa VM som arrangerats i modern tid. Något som bör stärka en kandidatur inför ett nytt VM. Beslut om vilken destination som ska få anordna VM i skidskytte 2017 tas vid IBU:s kongress i början av september Sveriges ansökningshandlingar ska vara IBU till handa senast 90 dagar innan kongressen, det vill säga senast i juni samma år. För att det ska vara rimligt att arbeta för ett eventuellt VM 2017 bör ett beslut om Östersunds kandidatur tas senast den 30 september Om Östersund ska söka ännu ett VM i skidskytte kommer de eventuella satsningar på infrastruktur som görs på skidstadion att förstärka kandidaturen. Östersunds skidstadion kommer då återigen att kunna lyftas fram som en av de främsta arenor i världen för skidskytte. Det krävs dock att det genomförs ett antal investeringsåtgärder på skidstadion för att det ska vara möjligt. Bland annat behöver logistiken på arenan förbättras. Arrangemangs- och föreningshuset med dess funktioner ska vara på plats samt att flöden mellan publik, media och tävlande måste skiljas åt bättre. Ett nytt vallabodsområde med direkt tillgång till tävlingsspåren vid Litsvägen är en bra lösning där åkarna avskiljs från åskådare. Investeringarna som krävs för ett VM presenteras närmare i nästa kapitel. 5.4 Världscupen i längdskidor 2004 var året då Östersund skulle inleda världscupen i längdskidor med premiärtävlingen i november. En mycket eftertraktad tävling att arrangera som lockar tusentals åskådare och miljontals TV-tittare. Tyvärr svek naturen Östersund denna gång och tävlingarna fick flyttas till Gällivare som hade mer gynnsamma snöförhållanden. Gällivare har stått som premiärvärd vart annat år sedan dess. Östersund har tidigare haft ambitioner att arrangera världscuptävlingar i längd. Nu finns bättre förutsättningar i och med snögarantin och den kompetens som finns i att skapa framgångsrika internationella tävlingar i skidskytte. Därför bör det återigen tas beslut om Östersund har ambitionen att satsa på världscuptävlingar i längdskidor. Inriktningen för världscupen i längdskidor från 2014 och framåt fastställdes på FIS kongress i juni Om Östersund är intresserade att finnas med som framtida arrangör av världscupen måste en dialog inledas med Svenska Skidförbundet snarast. En dialog har redan initierats med FIS i frågan. För Östersund torde det vara mest intressant att ansöka om att få anordna premiären av världscupen i november. I dag arrangeras världscuptävlingar i Gällivare, Stockholm och Falun. I framtiden har även Piteå visat intresse som världscuparrangör. Östersunds möjligheter att få arrangera permanenta världscuptävlingar i längdskidor uppfattas som störst från 2016 och framåt. Under 2015 finns det möjlighet för Östersund att ansöka om att få anordna världscuptävlingen helgen före VM i 24

26 längdskidor eller helgen efter VM, den så kallade världscupfinalen som annars brukar genomföras i Falun. VM 2015 arrangeras i Falun och det är alltid en ort i samma land som får möjlighet att anordna tävlingen helgen före VM. Tävlingen helgen före VM borde vara mest intressant för Östersund, eftersom intresset från media då uppskattas som större jämfört med den sista tävlingen för säsongen. Det uppfattas inte som några problem att under samma säsong samordna och arrangera både premiärtävlingen för världscupen i längdskidor och skidskytte på Östersunds skidstadion. Det är dock viktigt att inte skjutbanan och området omkring skjutbanan stängs av för träning under den vecka som världscupen i längdskidor genomförs. Det skulle starkt hämma Östersunds möjligheter att kunna ta emot träningsgrupper inom skidskytte på försäsongsträning och den satsning som gjorts på konceptet med tidig snö. För att möjliggöra världscuptävlingar i längdskidåkning bedömer utvecklingsplanen att det krävs vissa investeringsåtgärder. Om ambitionen är att satsa på permanenta världscuptävlingar i längd behövs en permanent åskådarläktare. För tillfälliga världscuptävlingar kan provisoriska läktare hyras in. Spåråtgärder för anpassning till FIS krav på homologisering och breddning av stadionområdet krävs för att spåren ska vara intressanta för världscuptävlingar. Investeringarna presenteras närmare längre fram i rapporten. 5.5 VM i längdskidor När det gäller möjligheten att få arrangera ett VM i längdskidor ses Östersunds enda möjlighet till detta om det börjar arbetas med en ny OS-ansökan. Ett OS kan för Östersund vara rimligt att söka inom perioden och då kan ett VM i längdskidor vara möjligt att få arrangera under en 3-4 års period före OS. Det är inte särskilt troligt att Östersund kan bli reservort om andra arrangörer tvingas ställa in sina VM-tävlingar. Östersund kan i dagsläget inte anordna tävlingar i backhoppning och det finns därför flera orter som kan erbjuda bättre förutsättningar för arrangemanget. Innan ett VM i längskidor kan komma på tal bör Östersund först vara en etablerad världscuport. Det pågår också diskussioner om att införa ett Tour VM vart fjärde år då det inte är mästerskapsår, det vill säga OS eller VM. Det kan finnas möjlighet för Sverige och Norge i samverkan att få arrangera dessa tävlingar i framtiden. 5.6 Vinter OS I och med att det blev klart att Pyeongchang i Sydkorea ska arrangera vinter OS 2018 har förutsättningarna för att OS 2022 ska hamna i Europa förbättrats. Beskedet har inlett nya spekulationer på ett vinter OS i Sverige och således Åre/Östersund. Bland annat så uttalade sig SOK:s ordförande Stefan Lindeberg så här i Sveriges Radio: Nu har vi större möjligheter att titta på ett eventuellt OS för 2022 då Europa vid den tiden inte haft ett OS på några år. Vi kan lägga den problematiken åt sidan. Vidare lyfter han regionens förutsättningar samt pekar på de ekonomiska svårigheterna: 25

27 Det finns mycket som talar för Åre - Östersund, bland annat fysiska förutsättningar som till exempel vädret och gång på gång har man visat på bra organisatorisk förmåga. Problemet är om det går att lösa frågan om infrastrukturen och boendet till alla. Utvecklingsplanen presenterar inte några investeringsförslag inför ett eventuellt vinter OS, däremot är det viktigt vid investeringar att inte låsa anläggningen så att skidtävlingar i OS-kaliber omöjliggörs. Om skidstadion ska vara värdarena för OStävlingar någon gång framöver krävs det omfattande investeringar och nya expansionytor som i dagsläget inte är tillgängliga. 5.7 Tävlingar i vinterparalympiska idrotter Svenska Handikappidrottsförbundet är ett förbund som organiserar verksamhet för personer med fysiska rörelsenedsättningar, synskador och utvecklingsstörningar inom 18 olika idrotter. Handikappidrottsförbundet och Paralympiska kommittén ingår i Riksidrottsförbundet med medlemmar. Fem av förbundets idrotter tillhör det paralympiska vinterprogrammet. Dessa är alpin skidåkning, längdskidor, skidskytte, kälkhockey och iscurling. I regionen finns idag landets utvecklingscentrum för vinteridrott, det vill säga Nationellt Vintersportcentrum. Regionen har funktionella anläggningar och bra möjligheter för elitidrottare att kunna kombinera eftergymnasiala studier med elitsatsningar. Det pågår för närvarande ett projekt i samverkan mellan J-H Handikappidrottsförbund och Mittuniversitetet som bland annat har som målsättning att personer med olika funktionsnedsättningar ska ha lika goda möjligheter som andra elitidrottare att bedriva träning och studier. Regionen ska när projekttiden är slut vara landets ledande centrum för vinterdelen av handikappidrottens paralympiska vinterprogram. I framtiden ser handikappidrotten potential att arrangera större nationella och internationella tävlingar för de fem vinterparalympiska idrotterna i Östersund. Idag bedrivs tävlingarna i Sollefteå vartannat år. Cirka idrottare från 19 nationer är då på plats, exklusive medföljande tränare, ledsagare coacher m fl. Med föreslagna nybyggnationer av arenor i Östersund ser handikappidrotten möjligheter att i samverkan med Östersund och Åre kommuner ansöka om nationella och internationella tävlingar i de vinterparalympiska idrotterna. Tävlingar i längdskidåkning och skidskytte skulle kunna anordnas på Östersunds skidstadion om det gjordes vissa anpassningar på arenan. Det som krävs för att möjliggöra dessa tävlingar är att bland annat se över den allmänna tillgängligheten och att banprofiler för synnedsatta och skidåkare med sitski byggs. Utbyggnad av nya banprofiler kan samordnas med behovet av att utveckla ett barn och ungdomsspår, vilket är en bra synergieffekt. Hörslingor i vissa spår innebär att synskadade skidåkare kan åka utan ledsagare. 5.8 SM-veckan vinter Riksidrottsförbundet utsåg i februari 2011 Östersund till värdkommun för SM-veckan vinter SM-veckan är ursprungligen ett samarbetsprojekt mellan Riksidrottsförbundet (RF) och Sveriges Television, som genomförs i samarbete med berörda specialidrottsförbund och den arrangerande värdkommunen. SM-veckans syfte 26

28 är att så många svenska mästerskap i så många idrotter som möjligt ska genomföras under en veckas tid. SM-veckan ska återkomma varje år, vinter och sommar och ska genomföras på olika orter i Sverige. Genom gemensamma marknadsföringsinsatser ska SM-veckan öka intresset för de svenska mästerskapen och samla större och mindre idrotter i ett gemensamt arrangemang. 5.9 Tävlingar i snöskoter Förutsättningarna för att genomföra skotertävlingar på skidstadion är mycket bättre än på Gräfsåsens snöskoteranläggning där Östersunds Snöskoterklubb har verksamhet idag. Det beror bland annat på närheten till staden och den väl utbyggda infrastruktur som finns på skidstadion. Framförallt tävlingar i stadioncross är lämpliga att genomföra på skidstadion. Då används området utanför Gamla sekretariatet, eftersom innerplanen framför läktaren är för smal för att kunna rymma skotertävlingar. SM i skotercross genomfördes vintern 2011 på skidstadion och önskemål finns om att i framtiden kunna arrangera VM-tävlingar i snöskoter på Östersunds skidstadion. Tillgången till snö måste dock säkras om tävlingar ska kunna genomföras sent på säsongen Tävlingar i Enduro För Fältjägarna Enduroförening är tillgången till mark för framförallt träning det primära behovet. De tävlingar med VM-status som körts tidigare i Östersund har varit populära och gett intäkter till kommunen samt marknadsföring genom framförallt ett stort antal TV-tittare. Om det ska genomföras framtida tävlingar i Enduro bör specialproven köras på Östersunds skidstadion och övriga sträckor i närområden. Skidstadion skulle då kunna vara knutpunkt och tävlingscentrum, eftersom det finns nödvändig infrastruktur på arenan. Fältjägarna Enduroförening upplever dock att de behöver mer stöttning från kommunen och andra aktörer för att klara av att genomföra arrangemang med högre status än SM Övriga tävlingar Förutom de större tävlingarna som presenteras ovan bedöms följande tävlingar vara möjliga att genomföra på skidstadion: Tour of Jamtland - cykel Rullskidskyttetävlingar Rullskidtävlingar Tävlingar i terränglöpning Tävlingar i orientering Tävlingar i inlines Tävlingar i longboard Tävlingar i mountainbike Tävlingar i skidorientering Tävlingar i orientering Tävlingar i draghund Tävlingar i snöskoter Tävlingar i enduro EM i Vintertriathlon 27

29 Kulturarrangemang och konserter Ingen behovsinventering är utförd för de övriga tävlingar som angetts i listan ovan men de anses vara möjliga att genomföra i och med den standard som skidstadion har idag samt med vissa eventuella tillfälliga lösningar inför varje tävling. O-ringen Femdagars orientering

30 6. Behov för tävlingar och arrangemang Tävlingar inom skidskytte och längdskidor attraherar idag fler TV-tittare och större intressen från sponsorer. Det har medfört att IBU respektive FIS ställer högre krav inte bara på anläggningar och själva tävlingarna, utan också på faciliteter för till exempel VIP och media. Om den framtida strategin för Östersunds skidstadion är att satsa på en gemensam utveckling och ambition för arenan som fungerar både för skidskytte och för längdskidor, bör strategin stämma överens med kraven från IBU och FIS. Om det uppförs nya byggnader på arenan är det viktigt att de byggs på rätt plats för att kunna användas både för världscuptävlingar i skidskytte och i längdskidor samt för den dagliga verksamheten på skidstadion. Många av de arrangemang som genomförs på Östersunds skidstadion idag måste komplettera befintlig infrastruktur med provisoriska byggnadsverk som tält, telekommunikationer, gångbroar och staket med mera. Att skapa en fungerande infrastruktur innebär en betydande kostnad för arrangören redan innan arrangemanget har påbörjats. Utgångspunkten bör därför vara att genomföra satsningar som leder till att utveckla permanent infrastruktur på skidstadion. Färre behov av att hyra in provisorisk utrustning sparar kostnader både för arrangören och för kommunen. Inriktningen bör vara att skapa bra lösningar på stadionområdet för start, mål, skjutning och varvning. Publiken bör vara i fokus. Fungerande infrastruktur måste skapas för aktiva, ledare, publik, media samt arrangörer med stab. Transportflöden som pågår samtidigt under tävlingar måste lösas genom att separera strömmar med olika målgrupper. Dessutom är det viktigt att åstadkomma bra skidspår som fungerar för skidskytte, traditionella tävlingar i längdskidor och sprinttävlingar. Skidstadion är idag inte tillräckligt bred för att det ska vara möjligt att arrangera större internationella tävlingar i längdskidor. Ska Östersund anordna tävlingar i skiathlon 2, vilket krävs för en världscup, är det nödvändigt att stadionområdet breddas. 6.1 Tre ambitionsnivåer för utveckling av skidstadion I och med denna utvecklingsplan bör Östersunds kommun ta ställning till vilka tävlingar som man ska sikta på att arrangera framöver. Med varje nivå av tävling kommer olika investeringsbehov. De förslag som presenteras nedan bygger på tre möjliga nivåer vad gäller investeringar på skidstadion för tävlingar och arrangemang. Det ska poängteras att de investeringar som görs bör vara långsiktiga och i linje med den högsta målsättningen så att man undviker att bygga fast sig även om det beslutas att satsa på en lägre ambitionsnivå i nuläget. Nivåerna följer med varandra, det vill säga att nivå 3 förutsätter nivå 1 och 2 osv. 2 Klassisk stil & skate med skidbyte i mitten av loppet 29

31 Nivå 1: Innebär att utveckla skidstadion för att kunna fortsätta arrangera en permanent världscup i skidskytte. Satsningarna innebär: Nivå 2: En ny byggnad i form av ett arrangemangs- och föreningshus uppförs vilket även leder till att gamla sekretariatet flyttas för att bereda plats. Befintliga vallacontainers flyttas till området nedanför gamla sekretariatet, vilket blir till ett nytt vallabodsområde. Nya vallacontainers köps in. Belysningen uppgraderas i tävlingsspåren. En ny ljudanläggning köps in. Trådlöst bredband byggs ut i området. Avbrottsfri kraft installeras. Innebär att utveckla skidstadion ytterligare för att både kunna fortsätta arrangera en permanent världscup i skidskytte samt en tillfällig världscup i längdskidor. Satsningarna innebär: Nivå 3: Stadionområdet breddas. Nya skidspår inklusive nya skidbroar anläggs. Gamla sekretariatet renoveras. Innebär att utveckla skidstadion ytterligare för att kunna fortsätta arrangera permanenta världscuptävlingar i skidskytte och permanenta världscuptävlingar i längdskidor samt ett VM i skidskytte. Satsningarna innebär: Vallaområdet utvecklas ytterligare för att möta behov för VM och VC längdskidor Det skapas en ny infart till det utvecklade vallabodsområdet Det byggs underjordiska tunnlar för passage och andra funktioner. En permanent åskådarläktare för längdskidtävlingar byggs. Vid behov byggs nya sekretariatet ut. Sponsorytor byggs ut. Förbered planlägg yta för IBC (International Broadcast Centre) Kan vara tillfällig byggnad. 30

32 6.2 Precisering av nivå Arrangemangs- och föreningshus Ett arrangemangs- och föreningshus bör byggas för att kunna användas för stora tävlingar och arrangemang samt för åretruntverksamhet. Byggnaden bör byggas för att säkra den lägstanivå som de internationella förbunden kommer att kräva vid stora internationella tävlingar framöver. Byggnaden bör ligga i närheten av gamla sekretariatet och skjutbanan och ska kunna fungera som mittpunkt både vid tävlingar i skidskytte och i längdskidor. Arrangemangs- och föreningshuset föreslås innehålla följande funktioner: Mediacenter med möjlighet till presskonferenser. Lokaler anpassande för antidopingtester (urin- och blod) OB-bussgarage med utrymmen för Host Broadcaster. Administrativa utrymmen för tävlingar, teorilokaler samt förråd. Teori-/konferenslokaler Toaletter för publik. Vapenkasun samt utrymmen för luftgevärsskytte och så kallad torrklickträning. Café som kan ha funktionen som cateringkök vid arrangemang samt fungera som mötesplats för föreningar och allmänhet. Inklusive loungeyta med soffor/sittplatser Besöks- och infocenter Omklädningsrum med tillgång till dusch och bastu. Permanent utrymme för forskning och tester. Kontorslokaler för Svenska Skidskytteförbundet. + andra intressenter Kanslilokaler för föreningar. Kommersiella ytor (butik, gym) Det bör inte byggas ett permanent mediacenter på skidstadion, utan istället lokaler som kan användas för verksamheter under hela året. Arrangemangs- och föreningshuset ska kunna användas vid större tävlingar och arrangemang för media, dopingkontroller och som möteslokaler med mera. Övrig tid bedöms byggnaden kunna nyttjas för bland annat föreningsverksamhet, som kanslier för föreningar och förbund och som center för forskning och tester. Byggnaden bör också inrymma omklädningsrum med duschar och bastu, som nyttjas för ANTI-dopninglokaler för WC och VM för både längd, skidskytte och all annan idrott. I arrangemangs- och föreningshuset skapas för föreningslivet och allmänheten en viktig mötesplats där föreningsaktiviteter kan startas och avslutas, elitaktiva mötas mellan träningspass, träningsgrupper kan ha sina genomgångar och kommunen kan sprida information om anläggningen etc. Uthyrning av kontors-, gymoch butikslokaler bedöms kunna skapa intäktsmöjligheter vilket bör tas med i beräkningarna vid projektering. Om det ska uppföras ett arrangemangs- och föreningshus av den här typen kommer det att kräva en ändring av befintlig detaljplan. 31

33 6.2.3 Vallabodar och uppställningsplats för vallabussar Befintliga 40 st vallacontainers bör flyttas till området nedanför gamla sekretariatet. Nya vallacontainers bör också köpas in. Ett nytt vallabodsområde innebär att de aktiva kan separeras från publiken vid tävlingar och att flödena i området skulle fungera bättre. Från det nya vallabodsområdet skulle det vara mer optimalt för de aktiva att ta sig ut i spårområdet, jämfört med från dagens område. Vallabodarna används inte enbart för att preparera skidor utan också för ombyte för de aktiva, vilket har medfört att det finns behov av ytterligare vallabodar. Större landslag har numera börjat ta med sig egna vallabussar. I dagsläget är det cirka åtta landslag som har egna vallabussar, men det bedöms bli vanligare i framtiden. Behov finns av en uppställningsplats för dessa vallabussar med tillgång till eluttag. Uppställningsplatsen skulle kunna ligga på parkeringen nedanför Litsvägen med en bro över Litsvägen in till vallabodsområdet. Genom att satsa på ett nytt vallabodsområde kommer servicen till allmänheten och motionärer att ökas i och med tillgången till fler öppna vallabodar i anslutning till skidspåren Belysning i tävlingsspåren IBU ställer krav på att spårbelysningen ska leverera minst 300 lux ute i spåren. I dagsläget har skidstadion belysning som är i linje med standard i Sverige. I de områden efter spåren där TV-kameror finns håller belysningen cirka lux. Denna stora skillnad mellan belysningsnivåer skapar problem både för TV och för de aktiva som under samma tävling åker ifrån mycket ljusstarka förhållanden till relativt ljussvaga förhållanden. Belysningen i tävlingsspåren måste uppgraderas för att få en jämnare övergång mellan olika ljusnivåer. Inom överskådlig framtid kommer de världscuptävlingar som är aktuella för Östersund både i skidskytte och i längdskidor framförallt att vara premiärtävlingarna. Det är därför ett viktigt konkurrensmedel att vi har både spårbelysning och stadionbelysning som håller hög standard och uppfyller både TV-producenternas såväl IBUs krav Ljudanläggning Den ljudanläggning som finns på skidstadion idag har dålig kvalitet och behöver bytas ut mot en modern utrustning med fler högtalare. Behovet är störst vid genomförande av längdskidtävlingar, då en stor del av publiken står ute längs skidspåren. Ljudkvaliteten varierar beroende var på skidstadion publiken befinner sig. I dagsläget hyrs en ljudanläggning in vid större tävlingar i skidskytte Utbyggnad av bredband Telecom bör byggas ut till trådlös kommunikation (WLAN) över hela skidstadionområdet. Denna förbindelse mot Internet bör inte gå genom kommunens administrativa nät, eftersom tillfälliga belastningar vid större evenemang kan bli för omfattande. Detta för att tillgodose behovet av internet för såväl arrangörer, deltagande 32

34 lag samt publiken som på sikt ska kunna följa tävlingar och kringarrangemang genom mobilen, surfplatta, laptop etc Avbrottsfri kraft För att säkerställa behoven från TV-sändningarna krävs en avbrottsfri kraft som förser avsedd utrustning med el vid ett större strömavbrott. Även om tävlingarna måste brytas vid ett strömavbrott ska TV kunna sändas ut. Avbrottsfri kraft via UPS (Uninterruptible Power Supply), består av batterier samt en generator. Det är ett måste att tillhandahålla avbrottsfri kraft och i nuläget ligger arrangörens kostnad för att hyra avbrottsfria kraften på runt SEK per tävling. Inom två alternativt tre världscuptävlingar har man tjänat in investeringen istället för att hyra vid varje tillfälle. Investeringen är för världscupnivå och behöver kompletteras vid ett eventuellt nytt VM. 6.3 Precisering av nivå Utbyggnad av stadionområdet med nya skidspår och skidbroar Förutsättningarna för bantyper varierar beroende på om det är en tävling i skidskytte eller en tävling i längdskidor som genomförs. IBU föredrar banor med mycket kurvor och korta och branta backar medan FIS föredrar längre stigningar med raka och breda spår som möjliggör omkörningar. Inom skidskytte sker ofta avgörandet på skjutvallen, vilket innebär att det inte är lika viktigt att kunna göra bra omkörningar efter spåret. Inom längdskidor måste banorna vara utformade för att möjliggöra omkörningar, eftersom en stor del av avgörandet i längdskidtävlingar sker ute i spåret. FIS har oftare svårare att godkänna banor som anlagts för skidskytte än IBU har att godkänna banor som anlagts för längdskidor. För att kunna skapa bra tävlingsspår på Östersunds skidstadion måste en dialog föras parallellt med både IBU och FIS. Längdskidåkningens dramaturgi har på senare år inriktats allt mer på att avgöranden ska ske inom själva stadionområdet. Det innebär att det bör skapas en avslutande backe med minst 25 meters höjdskillnad upp mot Arctura som följs av en tekniskt krävande utförsbacke in mot stadion. Detta är viktigt, speciellt vid en masstart, för att publiken ska kunna se upplösningen av tävlingen inne i stadionområdet. För att det ska vara möjligt att anordna större tävlingar i längdskidåkning krävs nya spårdragningar inklusive en till tre nya skidbroar, dels på stadionområdet och dels ute i terrängen. Skidbroarna är en nödvändighet eftersom skidspåren kommer att korsa varandra, främst vid en tävling i skiathlon. Skidbroar har även stor betydelse för skidskytte och inte minst för säkerheten. Under stora delar av försäsongen är skidstadion en högt trafikerad arena med skidåkare och skidskyttar från hela världen samt lokala föreningar och skolor (skid- universitet och gymnasiet). Skidbroar kommer att möjliggöra samspelet mellan alla dessa aktörer på ett betydligt säkrare sätt. Stadionområdet måste breddas till minst 110 meter för att rymma start, mål, skidbyte och varvning. Start- och målområdet för längdskidtävlingar bör ligga i höjd med den nya placeringen av gamla sekretariatet. Skidspåren bör dras så nära stadionområdet som möjligt för att underlätta för publiken att se de tävlande. 33

35 6.3.2 Tävlingssekretariat för längdskidtävlingar Om det byggs ett nytt arrangemangs- och föreningshus på skidstadion och gamla sekretariatet flyttas, bör gamla sekretariatet renoveras för att kunna användas som tävlingssekretariat vid längdskidtävlingar med funktioner för tidtagning och speaker. Det är absolut nödvändigt att dessa ytor finns i direkt anslutning till målgången. Idag används gamla sekretariatet som arbetsutrymmen för producerande TV-bolag vid världscuptävlingar i skidskytte. Lokalerna är små och undermåliga arbetsmiljömässigt. 6.4 Precisering av nivå Underjordiska tunnlar för passage och andra funktioner Ett problem på skidstadion idag är den trånga innerplanen med start, mål och skjutvallsområde. Här befinner sig atleter, ledare, media, TV-personal samt en stor mängd funktionärer. Ett flertal av funktionärernas uppgifter är sådana som måste lösas nära platsen för start och mål. Utrymmen skulle behöva iordningställas för bland annat skidmärkning, vapenkontroll och passage för de aktiva. Behovet av ytor skulle kunna lösas med tunnlar under jord. Tunnlarna skulle även kunna användas av TV för dragning av kabel, för att undvika att vid varje tävling behöva gräva snögravar över tävlingsområdet. En viktig anledning är att om TVs kamerakablage fryser fast och skadas vid avveckling, tillfaller kostnaden tävlingsarrangören. Tävlingsarrangören har enligt avtal till uppgift att tillgodose tillförlitliga kabelvägar. Det skulle också vara möjligt för media att transportera sig till sina ackrediterade områden i detta system Åskådarläktare för längdskidtävlingar Befintlig åskådarläktare på skidstadion är i första hand anpassad för skidskyttetävlingar. Publiken ser start, målgång och skjutvallen, vilket är väsentligt främst för skidskytte. Läktaren är inte lämplig för tävlingar i längdskidåkning, eftersom publiken inte ser de tävlande ute i skidspåren. Ska Östersund satsa på att arrangera världscuptävlingar i längdskidor behövs ytterligare åskådarplatser i området. En ny åskådarläktare bör placeras i närheten av gamla sekretariatet och det nya arrangemangs- och föreningshuset. Läktaren ska då vändas uppåt så att publiken får utsikt upp mot skidspåren och Arctura för att kunna se de tävlande i så stor utsträckning som möjligt. Om Östersund anordnar en tillfällig världscup i längdskidor skulle det vara möjligt att hyra en provisorisk läktare. 34

36 6.4.3 Utbyggnad av sponsorytor Om nuvarande vallacontainers flyttas till området nedanför gamla sekretariatet skulle den frigjorda lediga ytan kunna användas för en utökad sponsorby vid evenemang. På så sätt skapas ett bättre område för publik och sponsorområde samt att de tävlande skiljs från publiken på ett bättre sätt än idag. 35

37 7. Behov för föreningar och motionärer För att få en än mer levande arena för åretruntbruk är det viktigt att se till behoven från dem som dagligen nyttjar skidstadions funktioner. Synpunkter och förslag har erhållits från föreningar, motionärer och företag som har verksamhet i området och en inventering har gjorts kring olika behov för åretruntverksamheten på skidstadion. Det handlar om att se vilka behov som finns för att få en fungerande och bra verksamhet för de aktörer som bedriver daglig verksamhet på Östersunds skidstadion. Behoven redovisas nedan. 7.1 Entré, information och skyltning Det finns idag två entréer till skidstadion, dels via ÖSK-vägen upp till Arctura och dels från Litsvägen. Det skulle behöva skapas en tydlig huvudentré till arenan. En gemensam ingång och utgång för att lättare kunna styra flöden av besökare och på ett bra sätt kunna marknadsföra skidstadion. Näringslivets önskemål är att huvudentrén bör ligga där omklädningsrum, duschar och kommersiella ytor finns. För att möjliggöra en ny huvudentré krävs det sannolikt förvärv av nya markområden. Det behöver sättas upp nya orienteringskartor och tavlor med allmän information om området och om de verksamheter som finns på skidstadion. Spårskyltningen i området bör förbättras, framförallt på sommaren. Många upplever svårigheter med att orientera sig bland de många skid- och motionsspåren. En ny spårkarta i fickformat är planerad att tas fram under kommande år. Den ska underlätta för skidåkare och motionärer att hitta i området. Dessutom bör information som spårkarta och spårpreparering göras tillgänglig via mobilappar. Det finns också önskemål från företagen på skidstadion att det sker en allmän uppfräschning och städning på skidstadion, för att skapa en trevligare miljö för besökarna. 7.2 Infrastruktur och kommunikationer Fler parkeringsplatser behövs inom området, framförallt vid Arctura och Utsikten. Befintlig parkering är idag inte tillräcklig för både Arcturas och skidstadions besökare. Önskemål finns från näringslivet om att dra en busslinje upp till parkeringen vid Arctura. Det skulle betyda både ökad tillgänglighet och att problemen med den ofta överfulla parkeringen kan minska. 7.3 Anpassningar för funktionsnedsatta Idag är förutsättningarna på skidstadion för personer med funktionsnedsättningar undermåliga. Mycket utveckling behöver ske avseende bland annat teknik kring skidspåren. Tillgängligheten till skidspår, vallabodar och toaletter bör förbättras. Banprofiler för sitskiåkare och för personer med synnedsättningar skulle behöva tillföras. Önskemålet är att skapa ett skidspår på 1,5-2 kilometer som är särskilt anpassat för dessa målgrupper. Befintliga skidspår fungerar inte särskilt bra idag för personer med funktionsnedsättningar, vilket medför att det är svårt att rekrytera nya aktiva skidåkare. J-H Handikappidrottsförbund håller i samverkan med Mittuniversitetet på att ta fram en ny teknik med guideslinga, hörlurar och bluetooth för personer med synnedsättning. Den nya tekniken skulle kunna utvecklas i skidstadionområdet. 36

38 7.4 Spårpreparering Mer resurser behöver avsättas för att förbättra spårkvaliteten och servicen på skidspåren. Det gäller framförallt under helger då skidspåren inte prepareras lika kontinuerligt som under vardagar. En stor del av allmänheten och de träningsgrupper som besöker skidstadion gör det under helger, vilket motiverar att det finns en god spårkvalitet även då. Från och med 2010 går det att följa spårprepareringsstatus på kommunens hemsida. Tjänsten har fungerat bra men det finns potential att utveckla sidan ytterligare. Östersunds kommun bör föra en dialog med idrotten och företagen kring frågor som rör förbättringar av skidspåren, eftersom det finns möjlighet att dessa aktörer kan vara med och stödja fortsatt utveckling. 7.5 Aktiviteter barmarksperiod Önskemål finns om att under barmarkperioden satsa mer på cykelaktiviteter på skidstadion. Dagens befintliga spår för mountainbike uppfattas som dels för blöt och dels för utmanande för motionärer. Exempel på angelägna satsningar är fler uppmärkta cykelleder i terrängen kring skidstadion, en skateboardpark och en BMX-bana i stadionområdet, som även kan användas som skicrossbana vintertid. Önskemål finns också om en backe för longboard som är avgränsad från dagens rullskidbana. Det finns potential i att Östersund profilerar sig inom crosscountry cykling som ett komplement till Åres satsning på downhillcykling. Möjligheter finns att dra nytta av det arbete Åre gjort för att locka cykelintresserade till regionen utan att direkt behöva konkurrera med dem. Det skulle till exempel kunna arrangeras större Norrlandsarrangemang på cykel på skidstadion. Befintliga terrängspår sommartid behöver rustas upp. Idag upplevs spåren som blöta och svåra att hitta. Förslag på åtgärder är att i samband med att man tar fram bättre skyltning för skidspår vintertid gör man samtidigt bättre skyltning för löpning sommartid. Samma sak gäller framtagande av medtagbar spårkarta för terrängspår och mountainbikespår. Som alternativ till spårkartor bör appar med kartor utvecklas. Vissa av de blöta partierna skulle kunna åtgärdas med att lägga ut trall. Nya fräscha omklädningsrum kan bidra till att fler vill använda skidstadion som tränings- och rekreationsområde sommartid. 7.6 Utökning av rullskidspår Det är idag svårt att hitta tillräckligt utmanande asfaltslingor i skidstadionområdet för rullskidträning sommartid. Skulle skidskytteslingorna från snölagringsplatsen upp till 3 kilometer elljusspåret (delar av dagens 22 kilometers spår) asfalteras skulle förutsättningarna förbättras. Det behöver skapas ett plattare rullskidspår för att kunna användas av personer med funktionsnedsättningar. 7.7 Skidteknikområde och barnskidspår För föreningar, skolor och allmänhet finns behov av ett barnanpassat skidspår/skidområde som inte är för kuperat och som har skyltning och utformning som 37

39 är anpassade för barn. Ett skidspår för personer med funktionsnedsättningar kan med fördel kunna kombineras med ett barnskidspår. Det nyligen anlagda skidteknikområdet på skidstadion bör utvecklas ytterligare. Området bör uppgraderas med en bana för att kunna genomföra skicrosstävlingar. Belysning bör installeras för att området ska kunna nyttjas på kvällstid. Det finns även behov av förråd vilket kan lösas med en flyttbar vallacontainer. 7.8 Servicehus Behov finns av en förbättrad serviceanläggning på skidstadion med omklädningsrum, dusch och bastu. Önskemål finns också om gemensamhetsutrymmen och café. Det servicehus som används idag, det så kallade Utsikten, är omodernt och med stort behov av upprustning. Om Utsikten ska fortsätta att användas kommer det att innebära betydande kostnader för upprustning av lokalerna. Upprustningen behöver genomföras inom en nära framtid. I en ny serviceanläggning kan omklädningsrum och övriga faciliteter användas för dopningskontroller och ombyte för aktiva vid tävlingar och övrig tid av träningsgrupper, föreningar och allmänhet. Bättre omklädningsrum bedöms kunna ge fler besökare till skidstadion. Det har länge funnits ett behov av mer vallautrymme för allmänheten, vilket bör kombineras med utvecklingen av ett nytt vallabodsområde för tävlingar. Om ett arrangemangs- och föreningshus byggs bör dessa funktioner innefattas i denna byggnad. 7.9 Kontorslokaler för idrottsnära verksamhet Svenska Skidskytteförbundet har uttryckt önskemål om permanenta lokaler i skidstadionområdet. Behov av administrativa kontorslokaler med cirka tolv platser har redovisats. Lokaler för Svenska Skidskytteförbundet kan med fördel kombineras och samnyttjas med lokaler för arrangemang. Lokaler på skidstadion för Svenska Skidskytteförbundet kommer att bidra till att skapa en nationalarena för skidskytte. Lokalerna bör inrymmas i det eventuella arrangemangs- och föreningshuset. Även andra idrottsnära verksamheter skulle kunna inrymmas för att ytterligare stärka åretruntverksamheten. Ett nytt idrottens hus kan skapas Forskning och tester Mittuniversitetet har uttryckt önskemål om att få nyttja en permanent lokal på skidstadion för forskning och tester av inom området sportteknologi. Det innebär en bannära mötesplats och ett kommersiellt testcentrum för allmänheten. Studenter skulle kunna göra arbeten kopplade till skidstadion och samarbetet mellan Östersunds kommun och Mittuniversitetet kan utvecklas. Mittuniversitetets ambition är att öka andelen tillämpad forskning inriktning mot material, utrustning och funktion. Önskemålet är att utöka verksamheten inom skidprestanda och mot idrott för personer med funktionsnedsättningar. Lokalerna bör inrymmas i arrangemangs- och föreningshuset. 38

40 7.11 Service- och informationsplats Det finns behov av samordning när det gäller information till de träningsgrupper och föreningar som kommer till Östersund. Någon form av bemannad lokal bör finnas dit träningsgrupper, föreningar och allmänhet kan vända sig med frågor och där bokning och betalning av spåravgifter och vallabodar med mera kan ske Personalutrymmen och förråd Behov av större personalutrymmen på skidstadion finns som uppfyller arbetsmiljökraven. Befintliga personalutrymmen är små och inte ändamålsenliga. Lokalerna bör omfatta separerade avdelningar mellan kontor, omklädningsrum med torkutrymmen och kök med fikarum. Det finns också önskemål om mer förråd, både för föreningsverksamhet och för arrangörer under tävlingar för att kunna förvara utrustning. 39

41 8. Behov för näringslivsverksamhet Näringslivsgruppen har träffats vid två tillfällen för att föra en dialog kring vilka behov och önskemål som företagen har kring utvecklingen av skidstadion. Synpunkter och förslag har lämnats både kring den dagliga verksamheten på skidstadion samt kring frågor som rör detaljplanen, butikslokaler och boende med mera. Dessa redovisas nedan. 8.1 Detaljplanen En av de första åtgärder som bör genomföras på skidstadion är att se över detaljplanen för området. Det ges enligt gällande detaljplan endast begränsade möjligheter att bedriva kommersiell verksamhet på skidstadion. Det innebär att det finns begränsad möjlighet att sätta upp skyltar och information för de verksamheter som finns i området. Att inte kunna marknadsföra och skylta om sina verksamheter uppfattas som problematiskt av företagen som är verksamma på skidstadion. Näringslivsgruppen anser att det är viktigt att detaljplanen tillåter kommersiell verksamhet och ger möjligheter till ökad konkurrens på skidstadion. Området ser inte ut idag som det gjorde när senaste detaljplanen för området beslutades. För att ändra i befintlig detaljplan är tillvägagångssättet det samma som att upprätta nya, ersätta eller upphäva en detaljplan. Antingen tillämpas normalt planförfarande eller enkelt planförfarande beroende på hur stort ingrepp som ska göras på befintlig detaljplan. Ett planförfarande kan ta mellan fem månader upp till ett år. Detta kan komma att bli problematiskt vid utveckling av skidstadion då tidsramen är begränsad när det gäller att färdigställa investeringar inför berörda evenemang. Om detaljplanen måste ändras vid bygge av till exempel ett arrangemangs- och föreningshus rekommenderas ett påskyndande av planförfarandet på grund av rådande omständighet. 8.2 Butikslokaler Intersport Östersund och Tord Wiksten Event & PR har idag verksamhet i Utsikten. Lokalerna hyrs av kommunen genom ett löpande hyresavtal. Utsikten behöver ses över rent allmänt vad gäller bland annat målning, lagning av golv, nya dörrar och anpassningar för funktionsnedsatta. Allmänt dålig standard gäller i hela huset. Ett stort problem är dessutom de fuktskador som finns i lokalerna. Ett tänkbart alternativ är att inrymma utsiktens funktioner i ett nytt arrangemangs- och föreningshus. Ett särskilt behov som Tord Wiksten Event & PR har är plats för fler elektroniska skjutbanor inomhus för olika typer av verksamheter samt konferenslokaler inom stadionområdet för större grupper. Intersport Östersund har behov av en större ändamålsenlig butikslokal med biutrymmen som har plats för skidverkstad och närlager samt personalutrymmen. Intersport har också en idé om att hyra ut skåp till privatpersoner, där det går att förvara skidor och annan utrustning. 40

42 8.3 Boende Önskemål finns att utveckla mer boende i nära anslutning till skidstadion. Det efterfrågas av besökare, framförallt av träningsgrupper och tävlande som besöker anläggningen. Tillgången till boende är en nyckelförutsättning för tillväxten av verksamheten runt stadion. Behov av boende nära stadion finns bland annat för träningsturister, inresta landslag och studenter. Bland annat har Peak Innovation redovisat behov av enklare boende i samband med deras satsning på elitsatsande ungdomar, det så kallade U23. Vintersportgymnasiet har också framfört behov av boende till de skid- och skidskytteelever som studerar i Östersund. I den rapport som Peak Innovation och Jämtlands Gymnasium gjort kring förbättrade möjligheter för elitsatsande ungdomar efter gymnasiet, pekas bostadsbristen ut som det mest kritiska. Det finns ett stort behov av bostäder för elitsatsande skidåkare, både när det gäller studenter på skiduniversitetet och Vintersportgymnasiet samt övriga elitaktiva. För att Östersund ska vara förstahandsalternativ som bostadsort för elitsatsande krävs det att de elitaktiva har tillgång till ett passande boende vilket är en bristvara i Östersund idag. I nuläget väljs Östersund bort i många fall just på grund av boendesituationen. Det finns potentiella områden som skulle lämpa sig bra för att bygga så kallade träningsbostäder. Dessa bostäder bör lämpligast placeras med nära tillgång till skidstadion. När det gäller kommersiellt boende för bland annat träningsturism finns det idag ett bra alternativ i Camp Södergren för den som önskar direkt närhet till skidstadion. CS erbjuder rymliga lägenheter för självhushåll. Framöver bör utveckling av fler boendealternativ möjliggöras både i form av något slags sporthotell samt enklare vandrarhemsboende. Bland annat finns det en möjlighet att inrymma vandrarhemsboende i de fasta vallabodar som inte kommer att flyttas om/när ett nytt vallabodsområde tar form vid gamla sekretariatet. 8.4 Restaurang Förutom boende finns önskemål från Camp Södergren om någon form av enklare restaurang/matservering. I dagsläget hänvisas Camp Södergrens gäster till Arctura, vilket upplevs som bra. Det är dock önskvärt att även kunna erbjuda besökarna lunchmöjligheter på helgerna samt att i närområdet kunna föreslå enklare servering som är särskilt anpassad för målgruppen idrottsutövare. En sådan servering kan inrymmas i arrangemangs- och föreningshuset. 8.5 Samnyttjande av ytor Näringslivet och Svenska Skidskytteförbundet ser behov av en byggnad, där flera olika verksamheter och faciliteter kan samlas. Byggnaden bör kunna användas vid större tävlingar och arrangemang och övrig tid för exempelvis konferenser, som kanslier för föreningar och förbund, som lokaler för idrotts- och/eller kulturverksamheter, som testcenter och som butikslokaler. Byggnaden bör rymma omklädningsrum och duschar, vilket innebär att problemet med de undermåliga lokalerna i Utsikten skulle kunna lösas. Den nya byggnaden kan då bli en naturlig mötesplats för föreningar, allmänhet och elitaktiva och lokalerna kan användas både vid tävlingar och för åretruntverksamhet. 41

43 8.6 Besökscentrum Skidstadions betydelse som besöksmål bör lyftas. För besökare finns dels det givna skälet att besöka stadion för att utöva träning i någon form. Dessutom finns det en attraktionskraft hos arenor som arrangerar stora tävlingar där idrottshistoria skapas. Det finns många exempel på världsarenor som drar stora mängder besökare som guidas runt på arenorna där idrottsstjärnorna gjort sina bragder. Östersunds skidstadion kan i det avseendet inte jämföras med de största arenorna men däremot finns en potential för utveckling. Det finns således en möjlighet att utveckla stadion som besöksmål genom att införa ett besökscentrum där även allmän information för daglig verksamhet kan finnas tillgänglig. I ett besökscentrum kan följande funktioner ingå: Utställning av skidstadions- och skidsporternas utveckling. Videoklipp från VM och WC tävlingar. Informations-TV som visar dagens bokningar, dvs vilka grupper tränar på stadion idag. Uppmärkta besöksslingor med information på olika språk. Pulsband/GPS och tränings"appar" där du kan springa eller åka en slinga och få puls, mellantider, sluttid som du kan jämföra med kända idrottsstjärnor och med dig själv. Dagens vallningstips Ett besökscentrum kan med fördel placeras i ett arrangemangs- och föreningshus. Det är viktigt att det ligger centralt i anslutning till där besökare naturligt befinner sig på stadion. 8.7 Träningsturism Turismnäringen Jämtland har genom åren tagit flera initiativ för att öka antalet besökare och finna nya målgrupper. I Jämtland Härjedalen Turism:s (JHT) strategi för 2020 och i den nationella strategin för besöksnäringen finns olika former av tematurism nämnda, exempelvis matturism, hälsoturism och träningsturism. Bedömningen av kommande trender visar att det finns en stor marknadspotential kopplat till hälso- och träningsturism vilket med förutseende insatser skulle förstärka möjligheterna att öka besöksantalet till regionen. Bland annat har stora researrangörer som Apollo och Solresor börjat erbjuda träningsresor på grund av den växande resetrenden. Regionen har utmärkta förutsättningar för träningsresor, där de viktigaste attraktionsvärdena är de ledande skidanläggningarna, bland annat Östersunds Skidstadion, testmöjligheterna vid Nationellt Vintersportcentrum (NVC), kompetensen inom området och att skideliten valt Östersund som bas. Klassiska turistpaket i form av boende, resa och mat med mera blandas med exempelvis träning i längdskidåkning, fysiska tester, föredrag av elitåkare, materialtester, matupplevelser och sociala aktiviteter. Produkterna som erbjuds marknaden blir därmed mer komplexa, med många underleverantörer inblandade och krav från kunderna på individualisering och bokningsbarhet. Det som behöver utvecklas är främst förpackningen av attraktiva produkter för marknaden och ett samordnat, koordinerat arrangörskap samt att konceptets övriga delar, som t ex anläggningar, anpassas ännu bättre för att tillgodose och höja kvalitén på de efterfrågade produkterna. 42

44 Träningsturism/hälsoturism är ett prioriterat utvecklingsområde i Peak Innovations fortsatta arbete. Peak Innovation vill därför utveckla samproduktionen i Östersund för att verkställa erbjudanden till marknaden, byggda på de resurser som finns bland regionens entreprenörer och samtidigt konsolidera en sammanhållande ledning och administration. Uppdraget till Destination Östersund är att finna ett samarbete med entreprenörer för att verkställa detta. Som exempel är Spinto Sweden AB är ett nybildat företag med syfte att utgöra funktionen som koordinator och kittet mellan entreprenörer/leverantörer, anläggningar och kunder. För att kunna utnyttja Östersunds skidstadion optimalt över året bör möjligheterna att till ett utvecklat hälso- och träningsturismkoncept i Östersund förstärkas ytterligare. Behov kopplade till den aktuella verksamheten som kan ses i dagsläget i stadionområdet: Lokaler o Fler utrustade samlingslokaler för teoripass och genomgångar o Högre kapacitet avseende omklädningsrum o Lokal för testverksamhet som komplement till NVC:s lokaler på Campus Utökad bredbandskapacitet, Wi-Fi möjlighet IT-lösningar som fångar data från spår och utövare i syfte att mäta bland annat prestationer i realtid och på sikt kunna erbjuda en virtualisering av träningen, dvs lyfta in data/information om Min träning i utövarens dator/mobil. Bättre skyltning och informationsutbud Bättre bussanslutningar (kollektivtrafik). Hållplats inom området. I den fortsatta utvecklingen bör skidstadion anpassas för att bli en än mer attraktiv anläggning för besöksnäringen i allmänhet och träningsturism i synnerhet. har aktörer i Östersund ett bra läge att erbjuda resor med de träningsmöjligheter/upplevelser som finns att tillgå här. Det är då viktigt att ta de ökande möjligheterna för träningsturism i beaktning inför kommande utveckling av skidstadion. 43

45 9. Tidig och säker snö Under genomfördes projektet Tidig och säker snö med syfte att utreda metoder och tekniker för att på bästa sätt kunna säkra snötillgången vid Östersunds skidstadion i samband med försäsongsträning och vid stora tävlingar inom vintersporter. Även om Östersund ligger långt framme vad gäller att tillverka och lagra snö är det viktigt att fortsätta undersöka nya metoder och tekniker för att inte avstanna i utvecklingen. En särskild arbetsgrupp har arbetat med frågorna kring tidig och säker snö. Gruppen har lämnat en delrapport där det redovisas förslag på fortsatta utvecklingsåtgärder som bör prioriteras. Dagens metoder som används för att kunna garantera tidig säsongsstart på Östersunds skidstadion är framgångsrika. Någon annan modell ses inte som ett alternativ utifrån de förutsättningar som finns i Östersund. Under de senaste åren har metoderna kring produktion och lagring optimerats, framförallt vad gäller logistiken. Övertäckningsmetoden med sågspån och de utkörningsmetoder som används idag fungerar bra och är effektiva. Det finns inte behov av att genomföra några stora förändringar kring metoderna för att kunna garantera en tidig säsongstart. Däremot finns det utrymme för att ytterligare förfina och göra mindre justeringar av tekniker och metoder kring snölagringen. Dessa områden beskrivs nedan. 9.1 Vattenförsörjning till snötillverkningssystemet Idag sker vattenförsörjningen till snötillverkningen via det kommunala ledningsnätet. Det innebär två problem. Det ena problemet är att det i perioder uppstått problem med att få tillgång till tillräckligt mycket vatten. Bakgrunden har varit vattenläckor eller andra försörjningsproblem, där det har varit fullkomligt rimligt att försörjningen till vattenabonnenterna prioriterats. Vidare har Vatten Östersund infört ett tak för hur stor vattenvolym som får tas ut. Det andra problemet är att vattnet i det kommunala ledningsnätet är för varmt, vilket kräver antingen kylning av vattnet alternativt att tillverkningsvolymen minskar. För att kunna säkra vattenförsörjningen till snötillverkningen bör det byggas en vattenledning från Storsjön upp till skidstadion. Resultatet blir en säkrare vattenförsörjning som även ger större volymer och en för produktionen mer optimal temperatur. Samordning bör ske med den grävning av avloppsledning som ska göras i samband med byggandet av den nya Arenan på stadsdel Norr. 44

46 9.2 Alternativ snölagringsplats I dagsläget produceras all konstsnö på en snölagringsplats, vilket inte är optimalt. När snö produceras på nuvarande snölagringsplats kan endast två, eller i mycket gynnsamma förhållanden, tre snökanoner användas samtidigt. Redan vid relativt normal vind blåser snön omkring och gör att snökanonerna isar igen, vilket innebär störningar i produktionen. Detta innebär att tiden för själva snötillverkningen idag är så lång som fyra till sex veckor. De senaste två säsongerna har omfattat längre perioder med kraftig kyla, vilket gör att tidsfaktorn inte varit avgörande. Skulle det däremot komma en vinter som omfattar längre perioder med varma temperaturer kan tiden blir en kritisk faktor. Det är då inte säkert att tillräcklig mängd snö hinner tillverkas. Ytterligare en snölagringsplats bör anläggas. Fördelen är att nödvändig snö kan tillverkas under kortare tid och att snötillverkningen inte blir lika väderberoende som idag. Vidare kan en effektivare logistik vid utkörningen av snön uppnås. Snölagringsplatsen bör ligga så nära skidstadion som möjligt för att minska transportkostnaderna. 9.3 Asfaltera del av ytan vid dagens snölagringsplats Stora delar av dagens snölagringsplats är uppgrusad. Dock är själva ytan där snöhögen produceras inte hårdgjord. Detta medför att dräneringen är sämre, samtidigt som det uppstår problem med att jord och sten följer med snön som körs ut i spåren. Ytan där snöhögen placeras bör därför asfalteras. 9.4 Komplettera transportvägarna i området För att uppnå en kostnadseffektiv uttransport av snön krävs transportvägar med bra standard samt goda möjligheter för lastbilarna att vända. Dagens transportvägar är i stort sett bra, men vissa kompletteringar och standardhöjningar är nödvändiga på en del sträckor. Vidare bör det anläggas fler vändplatser efter elljusspåret, vilket saknas i stor utsträckning idag. 9.5 Utveckling av konceptet tidig snö De två senaste säsongerna med utläggning av snö för försäsongsträning har visat sig vara framgångsrika. Många positiva synpunkter har inkommit från privatpersoner, föreningar och företag kring satsningen. Intäkterna från allmänheten för konstsnöspåret uppgick under säsongen 2010/2011 till över kronor. Det bedöms framförallt bero på att snö lades ut även på 3-kilometers elljusspåret på skidstadion. 3-kilometers elljusspåret samt 2,6-kilometers spåret från stadion runt Björnberget bör permanentas som tidiga snöspår och det bör arbetas med att informera och marknadsföra det unika koncept som Östersund har med tidig och säker snö från den 1 november. Önskemål har lämnats från näringslivsgruppen om att lägga ut konstsnön tidigare än den 1 november. Det anses som en ytterst central faktor för Vinterstadens utveckling. Förslaget är att lägga ut snö redan från den 15 oktober och kunna marknadsföra Östersund som den ort som har tidigast säsongsstart i Sverige, med de bästa förutsättningarna för försäsongsträning. Näringslivet har sagt sig kunna vara med och sponsra en del av satsningen på tidig snö. 45

47 10. Behov av ytor för stadionnära verksamhet En långsiktig utveckling av skidstadion kräver nya ytor för stadionnära verksamhet. Under VM i skidskytte visade det sig tydligt att arenan både var underdimensionerad storleksmässigt och opraktiskt planerad för stora arrangemang. I nuläget finns det väldigt lite expansionsutrymme i anslutning till befintligt stadionområde vilket innebär att ytterligare ytor för stadionnära verksamhet för fortsatt utveckling av skidstadion kommer att vara nödvändigt. Utvecklingsområden som rör en ny tydlig huvudentré, utbyggnad av skidspår, byggnation av utökat boende och utvecklingen av vallabodsområde kräver expansionsytor som i nuläget inte finns tillgängliga Behov av yta för ny tydlig huvudentré Det finns ett behov av en tydligare huvudentré för skidstadion. Både när det gäller den publika entrén vid tävlingar men även för att göra skidstadion mer attraktiv som helhet vilket bland annat ökar möjligheterna till att marknadsföra skidstadion samt att det blir mer intressant för företag att hyra marknadsplatser Behov av ytor för att anlägga nya skidspår Nya skidspår krävs för att FIS ska godkänna skidstadion för världscuptävlingar i längdskidåkning. Dessutom finns det ett behov av ett plattare spår som möjliggör skidåkning för barn och nybörjare samt skidåkare med funktionshinder. Med tanke på dessa behov bör en markplanering göras där nya spårdragningar projekteras Behov av yta för ett nytt vallabodsområde Utvecklingsplanen föreslår att ett nytt vallabodsområde skapas nedanför gamla sekretariatet. Läget på vallabodsområdet blir då mer optimalt då åkarna kommer närmare spåren samt separeras från publiken. Ska området fortsätta att utvecklas finns behov av ytterligare markytor Behov av yta för kommersiellt och fast boende I utvecklingsplanen redovisas behov av olika typer av stadionnära boende för bland annat träningsturister och träningsgrupper. Det finns områden i anslutning till skidstadion som är lämpliga för bostäder. Omfattningen av behovet av markområden fastställs när ambitionsnivån för skidstadion är beslutad. 46

48 11. Samverkansmöjligheter med nya arenan Två parallella utvecklingsarbeten av idrottsanläggningar inom nära avstånd med ett flertal liknande behov bör söka samverkansmöjligheter. Tillsammans kommer Jämtkraft Arena, Östersund Arena och Östersunds skidstadion att utgöra ett omfattande arenaområde. Inom projektgruppen har samverkansmöjligheterna diskuterats. Eventuellt skulle en skidbro kunna förläggas vid den nyinköpta fastigheten Karlslund 1:22 och över Litsvägen med ett skidspår till nya arenan. Det kan innebära att omklädning/utgångspunkt för skidåkare kan göras i arenan för att sedan ansluta till skidspåren över skidbron. I förstudien Arbetsrapport för eventuell VM-ansökan till ett skidskytte-vm i Östersund pekas på de perifera administrativa verksamheter som teoretiskt skulle kunna lokaliseras utanför tävlingsarenan i exempelvis den nya arenan invid Jämtkraft Arena. De är: ackrediteringskontor, OC-taxi, tävlingsorganisationens transportverksamhet med tillhörande transportfordon, briefingroom för genomgångar med sponsorgrupper, studiebesök, Team Captains Meeting samt en större lokal/briefing room för lagledarmöte om minst 130 personer i skolsittning. Att placera dessa verksamheter vid nya arenan är dock, enligt rapporten, inte en optimal lösning på grund av de avstånd mellan skidstadion och nya arenan som uppstår. Verksamheterna kan enligt rapporten också lokaliseras på skidstadion, förutom ackrediteringskontoret. Skidbro över till nya arenan 47

49 12. Visionsskiss Utvecklingsplanens förslag illustreras nedan i en visionsskiss. Det måste poängteras att det i detta läge endast är en visionsskiss efter de förslag som presenteras i utvecklingsplanen. Reservation görs därför att alla detaljer i skissen inte helt stämmer med verkligheten. Först efter att en utförlig projektering är genomförd kan mer exakta skisser tas fram. Skissen visar hur skidstadion kan se ut enligt nivå 3. Det vill säga att skidstadion har kapacitet att klara av att arrangera både världscuptävlingar i längdskidåkning och skidskytte samt VM i skidskytte. Den stora skillnaden mot idag är att det bildas ett nytt område norr om skjutvallen med ett arrangemangs- och föreningshus, ett nytt vallabodsområde, en åskådarläktare för tävlingar i längdskidor samt att stadionområdet breddas för att möjliggöra världscuptävlingar i längdskidor Visionsskiss av Skidstadion enligt nivå Arrangemangs- och föreningshus 2. Läktare längdskidåkning 3. Sekreteriat längdskidåkning 4. Nytt vallabodsområde 5. Breddat stadionområde 6. Möjlighet till kommersiell verksamhet 7. Befintliga vallabodar (vandrarhemsboende) 8. Entré samt sponsorby 9. Tillfällig uppställningsplats för vallabussar 48

50 13. Analys Det har under de senaste åren tydligt framgått att det behövs en långsiktig utvecklingsplan för Östersunds skidstadion, en arena i världsklass inom vintersporter. Utvecklingsplanen presenterar förslag på målsättningar för utvecklingen av skidstadion och visar på vilka åtgärder som behöver genomföras för att nå de uppsatta målen. Utvecklingsplanen pekar på att det är väsentligt att fastställa vilken ambitionsnivå Östersund ska ha för skidstadion i framtiden samt att det bör fastställas vilka tävlingar som ska sökas och vilken typ av verksamhet som ska bedrivas på arenan. Utvecklingsplanen utgår ifrån två huvudspår. Skidstadion som arena för tävlingar samt som arena för träning och rekreation i den dagliga verksamheten. Det är tydligt att de två spåren är beroende av varandra. Slutas det arrangeras tävlingar på hög nivå minskar intresset för stadion från bland annat media och elitskidåkare och att inte satsa på förutsättningar för träning och rekreation får konsekvenser för tävlingsverksamheten då färre väljer skidstadion som träningsarena. Ett tydligt exempel hur det hänger ihop är att kommunen sedan 2006 har fokuserat på att utveckla och satsa på konceptet tidig och säker snö med syfte att kunna erbjuda tidig försäsongsträning och säker snö inför världscupen i skidskytte i november/december. En viktig satsning som lett till en förbättrad träningsanläggning och samtidigt skapat bättre förutsättningar för tävlingarna. De satsningar som har gjorts och som nu planeras leder till fler besökare som i sin tur lockar näringslivsverksamhet på grund av de ökade intäktsmöjligheter som uppstår. Efter den omvärldsbevakning som har gjorts av andra anläggningar i Europa som arrangerar stora tävlingar inom skidskytte och längdskidor är det tydligt att utvecklingen går snabbt framåt och att det har satsas stora resurser på att bygga ut de olika arenorna. De krav som ställs från IBU och FIS är höga och utifrån att andelen TV-tittare konstant ökar höjs också kraven på bra TV-sändningar och på goda faciliteter för media med flera. Om Östersund vill ha en av de bästa arenorna i världen inom vintersporter kommer det att krävas att även skidstadion fortsätter att utvecklas och anpassas till de krav som ställs. När det gäller att anpassa arenan för tävlingar och arrangemang är det viktigt att utreda om det finns potential att kombinera stora arrangemang både inom skidskytte och inom längdskidor på Östersunds skidstadion och om det finns en ambition att göra det. Att välja ambitionsnivå för skidstadions framtida utveckling när det gäller investeringar för tävlingar och arrangemang har helt att göra med vilka tävlingar som Östersund vill satsa på i framtiden. Det måste också beslutas om vilka tävlingar som är realistiska att söka. För att kunna konkurrera med andra orter om tävlingar är det viktigt att Östersund kan visa både IBU och FIS att det finns en ambition och en handlingsplan för att utveckla skidstadion för att klara av att genomföra dessa stora arrangemang på bästa sätt. Vidare bör det fastställas om skidstadion ska vara en anläggning för breddverksamhet eller om det ska satsas på ett fåtal verksamheter. En arena med bredare fokus kommer att kräva en del investeringar men kommer samtidigt att skapa mer liv och rörelse året runt. Vilket innebär större inkomstmöjligheter för kommunen samt de företag som driver kommersiell verksamhet på stadion. Det finns potential att i det fortsatta arbetet lyfta skidstadions betydelse som besöksmål, när det gäller arrangemang och tävlingar och som tränings- och rekreationsarena. De satsningar som görs på skidstadion kommer på flera sätt att stärka Östersunds varumärke. Både genom den publicitet som stora 49

51 arrangemang skapar men även som besöksmål året runt genom att kvalitén på aktivitetsutbudet utökas och stärks. En grundläggande investering som bör genomföras oavsett om det endast satsas på fortsatta världscuptävlingar i skidskytte, är ett arrangemangs- och föreningshus. Byggnaden kommer att utgöra ett nav i skidstadions infrastruktur och verksamhet och fungera som centrum både vid tävlingar och som mötesplats/serviceplats för den dagliga verksamheten på skidstadion. I arrangemangs- och föreningshuset kommer ett antal viktiga funktioner att kunna rymmas och olika aktörer att kunna mötas. En stor del av behoven som redovisats från föreningar, näringslivsrepresentanter och tävlingsarrangörer kan tillgodoses i och med ett sådant hus. Om det till exempel skapas permanenta lokaler på skidstadion för Svenska Skidskytteförbundet kommer det att bidra till att skapa en nationalarena för skidskytte i Östersund. Förutom arrangemangs- och föreningshuset kommer det att ställas krav på att det genomförs ett antal andra viktiga investeringar för att arenan ska kunna fungera för stora tävlingar i skidskytte och i längdskidor. Mycket fokus bör läggas på att skapa en fungerande infrastruktur för publik, tävlande, media, arrangörer och funktionärer. Viktigt är att byggnader och annan infrastruktur byggs på rätt plats för att kunna fungera långsiktigt för verksamheten på skidstadion. Östersund bör satsa på att fortsätta utveckla metoderna kring tidig och säker snö, eftersom det är ett framgångskoncept för kommunen och regionen. Det lockar landslag och träningsgrupper till Östersund och det är bra marknadsföring för vinterstaden. En fortsatt utveckling kan leda till att en ännu tidigare säsongsstart är möjlig vilket kan betyda mycket för att ytterligare stärka Östersunds varumärke samt locka hit ännu fler träningsgrupper och landslag. Det framtida behovet av ytor för stadionnära verksamhet är viktigt att ta ställning till. Det kommer att behövas ytor vid framförallt stora arrangemang. För att skidstadion ska vara ett förstaval som träningsort för träninggrupper och elitsatsande studenter är det viktigt att se över markytor för olika typer av boenden nära eller i direkt anslutning till skidstadion. Idag är skidstadion tydligt begränsad när det gäller expansionsytor vilket talar för att det bör skapas en strategi för hur skidstadion ska växa i framtiden. Det finns ett antal åtgärder att genomföra för att förbättra den dagliga verksamheten på skidstadion. Det vill säga för föreningar och motionärer och näringsidkare som bedriver åretruntverksamhet på skidstadion. Vissa åtgärder kan genomföras omgående medan andra åtgärder och anpassningar tar längre tid att genomföra. För att kunna göra en bedömning av vad som är viktigast att genomföra görs det en prioritering av åtgärderna. Det är viktigt att göra anpassningar av infrastruktur och skidspår på skidstadion för att arenan ska kunna anpassas för fler olika målgrupper. Det är också väsentligt med bra service till besökare, vilket innebär bland annat bra information och skyltning och väl fungerande preparering av skidspår även på helgerna då efterfrågan av preparerade spår är stor. En viktig fråga för framförallt näringslivet är att detaljplanen för området ses över. Detaljplanen tillåter inte kommersiell verksamhet i större utsträckning och ger inte möjlighet till ökad konkurrens på skidstadion. Näringslivet ser också behov av butikslokaler och utökade möjligheter till boende och restaurang i området. 50

52 Kommersiella lokaler bör ligga i anslutning till där skidstadions besökare naturligt befinner sig, lämpligen vid en tydlig huvudentré. Slutligen kan det konstateras att Östersund befinner sig vid ett vägval för inför den fortsatta utvecklingen av skidstadion. Antingen fortsätter Östersund att utveckla skidstadion som en av världens främsta tävlings- och träningsarenor för vintersport. Eller så väljer Östersund att stå kvar på den nivå som stadion befinner sig på idag, vilket bland annat kan innebära att andra arrangörsorter som väljer att satsa vinner över Östersund i kommande arrangemangsansökningar. 51

53 14. Utvecklingsplanens förslag och rekommendationer För att på ett långsiktigt sätt utveckla Östersunds skidstadion lämnas efter genomförd utredning följande förslag och rekommendationer i prioriterad ordning: 1. Att det utifrån utvecklingsplanen tas ett politiskt beslut om vilken ambitionsnivå Östersund ska ha för skidstadion när det gäller vilka tävlingar man ska sträva efter att söka. Utifrån en beslutad ambitionsnivå bör det i en projekteringsfas tas fram en kostnads- och tidsberäkning för de åtgärder som prioriteras. Ambitionsnivåerna presenteras kortfattat nedan: Nivå 1. Innebär att utveckla skidstadion för att kunna arrangera en permanent världscup i skidskytte. Nivå 2. Innebär att utveckla skidstadion ytterligare för att både kunna arrangera en permanent världscup i skidskytte samt en tillfällig världscup i längdskidor. Nivå 3. Innebär att utveckla skidstadion ytterligare för att kunna arrangera både permanenta världscuptävlingar i skidskytte och i längdskidor samt ett VM i skidskytte. 2. Att investeringen i ett så kallat arrangemangs- och föreningshus ges högsta prioritet. De starkaste behoven hos skidstadions intressenter, som arrangörer av tävlingar, allmänheten och motionärer, föreningar och näringslivet kan därigenom lösas gemensamt och huset blir ett nav för skidstadion. 3. Att satsningen på Tidig och säker snö ges fortsatt hög prioritet. Tidigare satsningar har varit framgångsrika och bidragit till att Östersund kan erbjuda skidåkning från 1:a november. Att tillverka tillräckligt mycket snö för att klara av snögarantin är dock fortfarande väderberoende. Utvecklingsplanen bedömer att ytterligare förbättringar bör göras för att säkra snögarantin helt och eventuellt kunna tidigarelägga öppningen ännu mer. Åtgärder som föreslås: Förstärkt vattenförsörjning (förslagsvis från Storsjön) Alternativ snölagringsplats Asfaltering av snölagringsplats Komplettering av transportvägar 4. Att det skapas en strategi för planering av nya ytor för stadionnära verksamhet. Expansion av stadionområdet är oundvikligt vid fortsatt utveckling. Därför rekommenderas att markområden för dessa verksamheter säkras och reserveras: Utvecklat huvudentréområde Nya skidspår Yta för utveckling av vallabodsområde Ytor för olika former av boende 52

54 5. Att det prioriteras att tillgängliggöra skidstadion för fler målgrupper. Det innebär att alla oavsett ålder, kön, bakgrund eller funktionshinder ska kunna nyttja skidstadion för rekreation och träning. De åtgärder som främst föreslås är att: Ta fram en ny banprofil som är anpassad för funktionshindrade, barn, ungdomar samt nybörjare. Banprofilen bör vara direkt ansluten till parkering/servicehus. Skapa bättre tillgänglighet för funktionshindrade (allmän översikt av stadionområdet) Utöka spårpreparering under helger så att spårkvalité matchar efterfrågan Komplettera 3 km-elljusspåret med hörslinga för att möjliggöra för synskadade att åka utan ledsagare. Fortsätta utveckla skidteknikområdet 6. Att det prioriteras att skapa bättre förutsättningar för åretruntverksamhet på skidstadion. Omvärldsbevakningen (kap 3) pekar tydligt på att breddverksamhet är en framgångsfaktor för arenaverksamhet då det skapar bättre ekonomiska förutsättningar året om. Fler aktiviteter skapar större flöden av människor vilket i sin tur skapar bättre möjligheter för näringsverksamhet. Utvecklingsplanen bedömer dessa åtgärder som lämpligast: Förbättring av befintliga terränglöpningsspår/vandringsleder. Utveckla terrängcyklingen på stadion genom att anpassa fler spår med olika svårighetsgrader. Vissa spåråtgärder med anpassning för mountainbike krävs. Förlängning och utveckling av rullskidbana BMX-bana som även kan användas som skicrossbana vintertid 7. Att det prioriteras att förbättra skidstadions logistik, informationsutbud samt infrastruktur. Det ska vara tydligt kännas att man befinner sig på Östersunds skidstadion och vara lätt att hitta och orientera när man väl är på plats. Dessa förbättringsåtgärder föreslås: Att det etableras en tydlig huvudentré Att informationsutbudet utökas på stadion med orienteringskartor och skyltning Förbättrad spårskyltning samt spårkarta, både för vinter och sommarbruk, utveckling av appar med spårkarta Utökade kommunikationer med en busslinje till Arctura Fler lättillgängliga parkeringar Skidspår till nya arenan inkl skidbro över E45 8. Att förutsättningarna för att driva kommersiell verksamhet på skidstadionområdet utvecklas. Det är tydligt att det idag finns nya förutsättningar att driva kommersiell verksamhet jämfört med då nuvarande detaljplan beslutades. Därför rekommenderas att den befintliga detaljplanen ses över. 53

55 14.1 Sammanställning av åtgärdsförslag En viktig del i framtagandet av utvecklingsplanen har varit att inventera behoven från skidstadions intressenter. Utifrån den behovsbild som finns från de olika intressenterna presenteras vidare förslag på åtgärder. Flera av de åtgärdsförslag som presenteras gynnar samtliga intressentgrupper vilket åskådliggörs i en övergripande sammanställning som presenteras nedan. Vid varje åtgärdsförslag visas med ett X vilka intressenter som gynnas. Åtgärd/funktion Tävlingar Träning Motionärer Föreningar Företag TÄVLINGAR OCH ARRANGEMANG NIVÅ 1 Arrangemangs- & föreningshus inkl: X X X X X - Omklädning, dusch och bastu x x x x x - mediacenter x - lokaler för antidopingtest x - OB-bussgarage x - Administrativa utrymmen x - Teori/konferenslokaler x x x x - Vapenkasun x x x x x - Café/servering med catering x x x x x - Besökscenter x x x x x - lokaler för forskning och tester x x x x - kontorslokaler x x x - kanslilokaler/varmförråd x - ev butikslokaler x - ev lokaler för gym x x x x x Nytt vallabodsområde inkl nya x x x vallacontainrar Utbyggnad av tävlingsbelysning x Ljudanläggning x x x Installation av trådlöst bredband x x x x x Avbrottsfri kraft x NIVÅ 2 Bredda stadionområdet till 110 m x x x x Nya spår och skidbroar x x x x Renovering av gamla sekretariatet x x NIVÅ 3 Underjordiska tunnlar x Åskådarläktare längdskidåkning x Ny infart till vallabodsområde x x x x 54

56 BARMARKSAKTIVITETER Tävlingar Träning Motionärer Föreningar Företag Fler anpassade mountainbikespår x x x x x Förstärkta motionsspår/vandringsleder x x x x x BMX-bana x x x Utökat rullskidspår x x x x INFORMATION, LOGISTIK & INFRASTRUKTUR Etablera en tydlig huvudentré x x Utökat informationsutbud x x x x Spårskyltning samt spårkarta, appar x x x x Parkeringsplatser x x x x x Busslinje till Arctura x x x x x Skidspår till nya arenan inkl skidbro E45 x x TILLGÄNGLIGHETSÅTGÄRDER Tillgänglighetsåtgärder x x x funktionsnedsatta Ny banprofil för nybörjare, barn, x x x x ungdomar, sitski-åkare samt synskadade. Hörslinga i 3km-spåret x x x x Utökad spårpreparering (helger) x x x x x Belysning vid Skidteknikområde x x x NÄRINGSLIVSVERKSAMHET Butikslokaler uthyrning - x x x x skidverkstad Reserverade ytor för boende x Restaurang enklare servering x x x TIDIG OCH SÄKER SNÖ Vattenledning från Storsjön x x x x x Asfaltering av nuvarande x x x snölagringsplats Alternativ snölagringsplats x x x Komplettering av transportvägar x x x Personalutrymmen och förråd Personal inom kommunen 55

57 14.2 Kostnadsbedömning investeringar Utvecklingsplanen fungerar först och främst som ett underlag inför beslut om framtida inriktning för Östersunds skidstadion. Nästa steg i arbetet är att utföra en förprojektering av de investeringar som beslutas politiskt. Till exempel så bör ett lokalprogram för investeringen av ett arrangemangs- och föreningshus tas fram. I projekteringsfasen ska det tas fram en kostnadsbedömning för de investeringar som beslutats, vilket är nödvändigt inför fortsatta politiska beslut Fortsatt arbete och tidsplan Det är viktigt att utvecklingsplanen förankras ordentligt. Den ska vara ett arbetsredskap för den fortsatta utvecklingen av skidstadion. Följande händelser sker framöver: 25/ Kommunstyrelsen har beslutat att kommunen ska att stödja en kandidatur till VM i skidskytte / Kultur- och fritidsnämnden tar ställning till utvecklingsplanen. Kultur- och fritidsnämnden bör ge kansliet i uppdrag att i samband med detaljbudgetarbetet inför 2012 prioritera åtgärder som rör allmänheten, föreningsverksamhet, tidig snö och planfrågor Den del av utvecklingsplanen som gäller arrangemang bör förankras hos kommunstyrelsen under hösten Medel bör avsättas till projektering enligt beslutad ambitionsnivå. Under 2012 bör projektering av de beslutade investeringarna ske för att budgetplaneras under En detaljerad kostnadsbeskrivning av investeringarna krävs inför nya politiska beslut. Under 2014 bör investeringarna börja genomföras för att hålla tidsplaner inför kommande eventuella VM- och världscuptävlingar. Utifrån politiska beslut bör nya finansieringsmöjligheter undersökas för beslutad ambitionsnivå. Bland annat så bör nya möjligheter att få nya EUstöd undersökas. Övriga förbättringsåtgärder som inte är beroende av deadlines inför tävlingar sker successivt beroende på beslutad prioriteringsnivå. 56

58 Bilaga 1. Projektdirektiv Förstudie - Utvecklingsplan för Östersunds skidstadion Bakgrund Projektet Fortsatt utveckling av Östersunds skidstadion pågår under och finansieras av Östersunds kommun, Länsstyrelsen i Jämtlands län och EU:s regionala utvecklingsfond. Syftet med projektet är att genomföra investeringar och förbättra Östersunds skidstadion till att bli en arena i världsklass inom vintersporter. Som en av de åtgärder som gjorts inom projektet genomfördes under hösten 2009 ett visionsseminarium kring skidstadions framtida utveckling. Utifrån seminariet och det arbete som pågått de senaste åren har behovet av en långsiktig utvecklingsplan för verksamhet och utveckling av Östersunds skidstadion framträtt tydligt. I samband med kultur- och fritidsnämndens senaste sammanträde redovisades frågan om behov av fortsatt utveckling av Östersunds skidstadion. Kultur- och fritidsnämndens kansli fick i uppdrag att ta fram förslag till projektdirektiv för att utarbeta en långsiktig plan för skidstadions framtida utveckling. Syfte Syftet är att ta fram en strategisk utvecklingsplan för Östersunds skidstadion som ska ligga till grund för framtida utveckling och för prioriteringar och satsningar på arenan. Målsättning Målsättningen är att utvecklingsplanen ska vara en strategi för utveckling under en längre tidsperiod. Utvecklingsplanen ska ge möjlighet till framtida strategiska och välplanerade åtgärder och satsningar på Östersunds skidstadion. De satsningar som görs ska vara väl förankrade med de aktörer som har verksamhet och intressen på skidstadion. Utvecklingsplanen ska vara en strategi för utveckling inom följande områden: - Framtida investeringar på anläggningen - Samordning av verksamhet - Satsning och inriktning på framtida arrangemang - Fortsatta strategiska satsningar på tidig och säker snö - Omvärldsbevakning kring arenautveckling Omfattning De olika delområdena innebär följande: Framtida investeringar 57

59 Sedan början av 1990-talet har det satsats närmare 100 miljoner kronor för att bygga ut och utveckla Östersunds skidstadion. Satsningarna har finansierats av Östersunds kommun, Länsstyrelsen i Jämtlands län och EU:s strukturfonder. Under tiden som Östersund har utvecklats som arrangörsort och fått möjlighet att anordna allt större arrangemang har också kraven på utveckling av arenan ökat. Det största arrangemanget som genomförts var VM i skidskytte Inför VM genomfördes en antal stora investeringar, bl a i belysning för att kunna genomföra kvällstävlingar och i en permanent läktare. Inför kommande världscuptävlingar genomförs ytterligare satsningar på utbyggnad av anläggningen. De investeringar som har gjorts på arenan under de senaste 20 åren har genomförts utan att ha en klar och uttalad utvecklingsplan/strategi för skidstadions utveckling. Det har inneburit att pengar har satsats på att bygga ut skidstadion med de faciliteter som har varit nödvändiga för tillfället och inför ett särskilt arrangemang. Under världscupen i skidskytte 2009 ställdes krav från IBU (International Biathlon Union) att vissa förbättringar måste göras på anläggningen. Om Östersund kommer att få arrangera världscupen i längdskidor kommer fler och nya behov att uppkomma. Mot bakgrund av detta kommer projektet att genomföra en inventering av långsiktiga behov för fortsatta investeringar på Östersunds skidstadion. Det ska även göras en beräkning på hur stora ytor som fortsatta investeringar och utbyggnad kommer att kräva. Inriktningen ska vara att genomföra satsningar som leder till utveckling av permanent infrastruktur på skidstadion. Mindre behov av att hyra in provisorier sparar kostnader för arrangören och kommunen. Behovsinventeringen kommer att genomföras i nära samverkan med de aktörer som har verksamhet på och i anslutning till skidstadion. Samordning av verksamhet Östersunds skidstadion är en arena med ett stort antal aktörer och med många skilda intressen. Elit, föreningar och allmänhet tränar och motionerar på samma anläggning. Det finns också företag som har verksamhet i anslutning till skidstadion. Anläggningen och dess kvalitet och tillgänglighet är viktig för de studenter som studerar på skid- och skidskytteuniversitetet inom Mittuniversitet. Samverkan med Nationellt Vintersportcentrum är väsentlig för Östersunds profil som Vinterstad och för utveckling av fysiologisk och medicinsk forskning inom vinteridrott. Med utgångspunkt av det stora antal intressenter som finns på Östersunds skidstadion krävs resurser för samordning. Projektet kommer att utreda om det finns möjlighet att upprätta någon form av funktion för samordning av verksamheten på skidstadion. Framtida arrangemang Sedan 2006 har Östersund arrangerat VM och tre världscuper i skidskytte. Östersund står även som värd för världscuppremiären Ett aktivt arbete pågår i Östersunds Skidlöpareklubb med stöd från Jämtland-Härjedalens Skidförbund om att få möjlighet att också arrangera världscuppremiären i längdskidor. Östersunds kommun är positiv till att fortsätta satsa på internationella tävlingar i världsklass och har också 58

60 beslutat att ekonomiskt stötta ett genomförande av världscupen i längdskidor. Målsättningen är att skidstadion ska kunna nyttas för fler och nya arrangemang. Utöver stora internationella tävlingar anordnas nationella tävlingar och tävlingar på klubbnivå inom olika idrotter på Östersunds skidstadion. Idag saknas en tydlig strategi och målsättning för vilka arrangemang som i framtiden ska genomföras på Östersunds skidstadion. Det är arrangörsorganisationerna som söker och genomför arrangemang och tävlingar, men kommunen medverkar som finansiär och ska garantera snötillgång och en fungerande skidstadion. Projektet ska i samverkan med lokala föreningar, Svenska Skidskytteförbundet och Jämtland-Härjedalens Skidförbund genomföra en inventering och ta fram förslag på inriktning för vilka framtida arrangemang som Östersund bör satsa på att genomföra på Östersunds skidstadion. Projektet ska också verka för att öka samarbetet mellan föreningar och organisationer som arrangerar tävlingar och arrangemang på skidstadion. Tidig och säker snö Under genomfördes projektet Tidig och säker snö med syfte att utreda metoder och tekniker för att på bästa sätt kunna säkra snötillgången vid Östersunds skidstadion i samband med försäsongsträning och vid stora tävlingar inom vintersporter. Som resultat av projektet har Östersund antagit målsättningen att ha snögaranti på skidstadion från den 1 november. Snö lagras över sommaren inför kommande säsong. Ett annat resultat av projektet är att snötillverkningssystemet på Östersunds skidstadion har uppgraderats till ett modernt helautomatiskt snötillverkningsystem, för att vid kallt väder kunna producera snö direkt i spåren. För allmänheten och för föreningar har satsningen på snögaranti från den 1 november varit lyckad. Skidspåret var välbesökt och från 2009 har avgifter införts på Östersunds skidstadion. Östersunds målsättning är också att fler landslag och träningsgrupper ska välja att förlägga sin försäsongsträning i Östersund. Att de kommer till Östersund under november och stannar kvar till världscuptävlingarna har avslutats. Även om Östersund ligger långt framme vad gäller att tillverka och lagra snö så är det viktigt att fortsätta att undersöka nya metoder och tekniker för att inte avstanna i utvecklingen. Som exempel finns det idag en ny metod där snö kan produceras i plusgrader. Projektet ska därför fortsätta att utreda möjliga metoder kring snötillverkning och snölagring. Utgångspunkten ska vara att satsa på effektiva tekniker där det finns möjlighet att förlänga skidsäsongen. Omvärldsbevakning Östersunds målsättning är att vara förstahandsval som arrangör av framtida stora arrangemang inom vintersporter. Investeringar i Östersunds skidstadion har från kommunens sida haft högsta prioritet sedan flera år tillbaka. Det är därför viktigt att öka sin kunskap och. För att öka kompetensen kring arenautveckling ska projektet genomföra omvärldsbevakning för att ta del av erfarenheter och metoder från andra aktörer andra framgångsrika europeiska arrangörsorter av världscupen i längdskidor och skidskytte. Kunskapen ska användas för att implementera i arbetet med utvecklingen av Östersunds skidstadion. De orter som ska studeras är världscuporter som Holmenkollen 59

61 i Norge, Oberhof och Ruhpolding i Tyskland, Antholz och Val di Fiemme i Italien, Lahtis i Finland och Otepää i Estland. Omvärldsbevakningen ska utgå från att studera områden som: - Arenautveckling för att ta del av erfarenheter och öka kunskapen. - Långsiktiga visioner och utvecklingsstrategier för arenautveckling. - Ett ökat nyttjande av anläggningen för fler idrotter än skidor och skidskytte. - Ökat miljötänkande i samband med investeringar och vid arrangemang. Avgränsning Utvecklingsplanen avgränsas till beskrivna områden. Geografiskt avgränsas projektet till skidstadion och arenaområdet kring skidstadion. Utvecklings-planen ska skapa förutsättningar för långsiktig strategisk utveckling. Investeringar kommer ej att genomföras inom projektet. Projektet avses att genomföras under 2010 och 2011 med slutrapportering i december Organisation Ordförande, vice ordförande samt två ledamöter från kultur- och fritidsnämnden kommer att utgöra ledningsgrupp för projektet. Ledningsgruppen ansvarar för projektets genomförande. Projektgruppen består av projektledare från teknisk förvaltning/bygg och projektering, projektsekreterare från kultur- och fritidsnämndens kansli, enhetschef för teknisk förvaltning/fritid, enhetschef för teknisk förvaltning/bygg och projektering, kanslichef vid kultur- och fritidsnämndens kansli samt en representant vardera från Jämtland- Härjedalens Idrottsförbund och Östersunds Idrottsråd. Till projektet knyts en referensgrupp med representanter från skid- och skidskytteföreningarna, skid- och skidskytteförbundet, Samverkansråd Idrott, Mittuniversitetet, Jämtkraft AB, företag med anknytning till skidstadion, Östersunds Turist- och kongressbyrå, Jämtland-Härjedalen Turism samt berörda tjänstemän från kommunen. Under arbetets gång kan ytterligare intressenter tillkomma i referensgruppen. Referensgruppen bidrar med synpunkter, information och erfarenheter. Metod Projektgruppen arbetar med de olika delområdena i projektet utifrån fastställda projektdirektiv. Projektledaren fungerar som samordnare för projektet och ska förse ledningsgruppen med information. Projektledaren har också ansvar för budget och tidplan samt att fortlöpande dialog sker inom projektet, både vad gäller projektgruppen och referensgruppen. Projektsekreteraren kommer att ansvara för dokumentation och slutrapport. Vid behov kan särskilda ansvariga för projektets olika delområden utses. För att få tillgång till rätt kompetens kan behov finnas av att köpa vissa mindre externa tjänster. 60

62 De dokument och utredningar som finns kring skidstadion samt erfarenheter från tidigare och pågående projekt ska ligga till grund för arbetet. Projektet ska genomföras i nära samverkan med referensgruppen, eftersom mycket kunskap och erfarenheter finns hos dessa aktörer. Omvärldsbevakning kommer att genomföras tidigt i projektet. Om det finns utrymme inom projektets budget kommer studiebesök att genomföras på någon av de orter som ska studeras. Projektet kommer att undersöka om det finns intresse av att skapa ett samarbete med andra europeiska arrangörsorter av världscupen i längdskidor och skidskytte, för att utveckla erfarenhetsutbyte inom arenautveckling. Ett sådant samarbete skulle i det fallet kunna mynna ut i ett självständigt projekt som pågår under en längre tid. Budget Ekonomiskt stöd för förstudien kommer att sökas ur EU:s regionala utvecklingsfond, åtgärd 1.3 Turism och upplevelser. Projektets budget beräknas till kronor. Varav Östersunds kommun finansierar kronor och EU:s regionala utvecklingsfond: kronor. Kommunens finansiering består både av kontanta medel och av egen arbetsinsats. Budgeten fördelas enligt följande: - Framtida investeringar: kronor - Samordning av verksamhet: kronor - Framtida arrangemang: kronor - Tidig och säker snö: kronor - Omvärldsbevakning: kronor - Övriga kostnader: kronor - Projektutvärdering och slutredovisning: kronor 61

63 Övergripande tid- och aktivitetsplan Projektet genomförs under perioden 1 mars 2010 t o m 31 december Aktivitet Tid Projektdirektiv utarbetas Januari 2010 Ansökan ur EU:s regionala utvecklingsfond Kultur- och fritidsnämnden fastställer Projektdirektiv Projektet startar Utredningsarbete Ansökan om utbetalning Lägesrapport till ledningsgruppen 2 februari 3 februari 1 mars Mars oktober 31 juli 27 oktober Utredningsarbete Oktober 2010 april 2011 Ansökan om utbetalning Lägesrapport till ledningsgruppen Utredningsarbete Ansökan om utbetalning Utkast på slutrapport klar Remissperiod Sammanställning av material och skrivande av slutrapport Slutrapport klar Ansökan om utbetalning Beslut i kultur- och fritidsnämnden 31 december 7 april April-maj 30 april 31 maj Juni Juli-augusti 31 augusti 31 augusti 21 september Fortsatt arbete utifrån politiska beslut och riktlinjer Septemberdecember Slutredovisning till Tillväxtverket 31 december

64 Bilaga 2. Organisation Ledningsgrupp Karin Thomasson (MP) Gunnar Hjelm (M) Anna Eriksson (S) Kia Carlsson (FP) Projektgrupp Projektledare, Bo Jonsson Bygg och projektering Projektsekreterare, Liselotte Johansson Kultur- och fritidsnämndens kansli Projektsekreterare, Tobias Lundberg Kultur- och fritidsnämndens kansli Per-Erik Rönnestrand Jämtland-Härjedalens Idrottsförbund Göran Schylander Östersunds Idrottsråd Camilla Olsson Östersund Turist & Kongress Joakim Halvarsson Fritid Bengt Gryckdal Bygg och projektering Bert-Olof Zackrisson Kultur- och fritidsnämndens kansli Referensgrupp framtida arrangemang och samordning av verksamheter Anders Dahlgren Spikbodarnas IK Anders Edvinsson Jämtland-Härjedalens Skidförbund Fredrik Andersson Jämtland- Härjedalens Handikappsidrottsförbund Göran Bengtsson Fältjägarna Enduroförening Göran Schylander Östersunds Idrottsråd Ingemar Arwidsson Svenska Skidskytteförbundet Jan Sund Östersunds Snöskoterklubb Jean-Marc Chabbloz Jämtlands Gymnasium Skidskytte Marko Laaksonen Landslagstränare Skidskytte damer Mats Wedin Östersunds Cykelklubb Mattias Persson Skiduniversitetet Mikael Holmström Fältjägarnas Enduroförening Referensgrupp näringsliv Rickard Åslund Intersport Östersund Daniel Grahnlöf Intersport Östersund Tord Wiksten Tord Wiksten Event & PR Tommy Båtelson Peak Innovation Sophia Chougui-Eriksson Arctura Sky Bar Håkan Blidberg Svenska Skidskytteförbundet Patrik Jemteborn Svenska Skidskytteförbundet Mikael Bäcktröm Mittuniversitetet, Kai Lundin Jämtkraft AB Michael Althin Camp Södergren. Referensgrupp Investeringar Sten Wadensjö Tommie Jirhed Henrik Ilhamn Mattias Persson 63

65 Referensgrupp Tidig och säker snö Joakim Halvarsson Bengt Gryckdal Bosse Jonsson Mittuniversitetet Stina Bolö Marcus Hansson Övriga referensgrupper Brukarrådet Skidstadion Ungdomsrådet Tillgänglighetsrådet Pensionärsrådet Kampsportföreningar Östersunds Bugg och R`oll Allmänheten via Skidstadions facebooksida 64

66 Bilaga 3. Sammanställning av remissvar Utvecklingsplanen skickades ut på remiss mellan 10 juni och 1 juli till alla som varit inblandade med framtagandet av planen. Endast ett fåtal remissvar lämnades in. Utifrån remissvaren har vissa implementeringar gjorts i utvecklingsplanen. Övriga synpunkter har varit uppe för diskussion i projektgruppen och redovisas nedan: Svenska skidskytteförbundet: I remissvaret gavs kommentarer (kursiv) till nedanstående stycken. En stor fördel är också om arrangörsorganisationer och föreningar inom olika idrotter, främst skidskytte och längdskidor, börjar samarbeta i större utsträckning Exemplifiera vilken typ av samarbete utöver det som finns i dag! Om Östersund ska ansöka om att arrangera världscupen i längdskidor bör det vara någon form av evenemangsbolag som genomför tävlingarna. Det bör ej vara en enskild förening som står för riskerna vid ett så stort arrangemang som världscupen. Alla arrangörer som genomför ett arrangemang som världscup tar en ekonomisk risk. Bara för att tävlingen genomförs i bolagsform så försvinner aldrig den ekonomiska risken. Det är ju i förlängningen ägarna kan vara föreningen/förbundet/ösd kommun, som står som garant för tävlingarna. Trådlöst bredband byggs ut i området. Ett förslag kan vara att kommunen köper/löser in SSSF befintliga WiFi System och utökar/kompletterar det. Gamla sekretariatet flyttas och renoveras. Huset är enligt vår bedömning i för dåligt skick att flyttas och renoveras. Kableriring av telekom, el, tillfälliga kabelvägar är kraftigt underdimensionerade. Husets långsmala form gör det oflexibelt och är extremt svårmöblerat. Det skapas en ny vallaby. Kapaciteten på vallabyn i nivå 1 bör redan från början dimentioneras för ett VM då endast 3,4 nationer tillkommer utöver en WC. Dessa NF behov är att de klarar sig med en vallabod av normal storlek. Det skapas en ny infart från arenarondellen till vallabyn. Bör väl göras i samband med flytt av vallabodsområdet till nya platsen. Hur ska man annars ta sig dit för en World Cup? Det byggs underjordiska tunnlar för passage och andra funktioner. 65

67 Behovet finns redan för en World Cup. Ej specifikt för ett VM. Flyttas till nivå 1. En permanent åskådarläktare för längdskidtävlingar byggs Punkten bör väl flyttas till nivå 2. Café som kan ha funktionen som cateringkök vid arrangemang samt fungera som mötesplats för föreningar och allmänhet m fl Kapacitet på cateringrestaurangen om den är tänkt för World Cup är minst 500 gäster/dag. Placeringen av köket in och ut av mat bör formas så det blir logistiskt rätt placerat. Kontorslokaler för Svenska Skidskytteförbundet. Fler förbund? SSF längdsektion, Bob-rodel? JHidrottsförbund/SISU? Övertäckningsmetoden med sågspån och de utkörningsmetoder som används idag fungerar bra och är effektiva. Förslag att man räknar på ett isolerat hus på räls som efter snöproduktion dras över snöhögen. Den andra alternativet kan vara en isolerad snöbassäng över vilken det kan dras ett isolerande täcke. Kan på sikt vara kostnadseffektivare och miljövänligare än övertäckning med sågspån. Något för forskningen att utveckla. Jämtlands Gymnasium: 3.3 Arenan i Oberhof byggdes om inför skidskytte VM Det är kanske bra att påpeka att stora evenemang oftast är kopplade till stora investeringar vad gäller tävlings arena. 6.8 Skidbroar har stor betydelse för längd men även för skidskytte och inte minst för säkerheten. Under stora delar av försäsongen är ÖSK en hög trafikerad arena med skidåkare och skidskyttar från hela världen samt lokala föreningar och skolor (skiduniversitet och gymnasiet). Skidbroar kommer att möjliggöra samspelet mellan alla dessa aktörer på ett betydligt säkrare sätt. 8.3 Hela paragrafen borde rät markeras! Har Östersund inget boende att erbjuder så kommer även inga besökare hit (studenter, turister, föreningar, landslag, mm ). Utan studenter så tappar Östersund syfte med en hel del investeringar som planeras. Tycker att det har gjorts ett mycket bra jobb med utvecklingsplanen! Spikbodarna SK: Här kommer några synpunkter på Utvecklingsplanen. Sid 17. Saknar övriga längdtävlingar. Distrikts, barn och ungdomstävlingar. 66

68 Ser att det fokuseras på ett föreningshus med kansli för klubbarna. Detta är bra om kansliet har en funktion som "varmförråd". Det är få klubbar som är i behov av kansli i form av ett bemannat kontor. Saknar dock klubbarnas behov av kallförråd i närhet av skidstadionplatten. I vår inlaga (bifogad) undrade vi om markfrågan. Om stadionområdet + spåren är fredade i någon detalj/översiktsplan. Hittar inte något om detta i planen? Kanske har jag missat det. Östersunds SK: Från Östersunds SK finns inget ytterligare att tillägga än att vi förordar alternativnivå 3. Östersunds kommun Mark och exploatering: Vad gäller sid 27 pkt 6:13 Behov av ytterligare markområden. Här står det att "Markområden för fortsatt utveckling av skidstadion kommer att vara nödvändig". Man kan väl fundera på om det är lite vagt skrivet dvs om de områden man behöver växa i skulle precisera ytterligare här. Kia Carlsson, Folkpartiet: FP konstaterar att förutsättningen i förslaget till utvecklingsplan skidstadion är att den nya arenan ska byggas på R3. Utifrån den förutsättningen föreslår vi att denna plan antas. Vi konstaterar dock att om nu inte kommunens majoritet vill utreda ett Campusalternativ, borde en placering på R2 kunna ge andra förutsättningar för utbyggnaden av skidstadion. Åter igen konstaterar vi att nya arenabygget är dåligt berett! För FP Kia Carlsson 67

69 Bilaga 4: Sammanfattning av examensarbete Författare: Stina Bolö och Markus Hansson Vinterstaden Östersund, så lyder Östersunds slogan. Östersund har en stark tradition av vintersport vilket gör det föga överraskande att man i Östersund satsar för att bli en av de främsta arrangörsorterna av längd och skidskyttetävlingar. Östersunds kommun håller av den anledningen på med en utredning för att förnya och utveckla skidstadion. På uppdrag av kommunen så tas det i följande rapport fram ett alternativt planförslag för hur Östersunds skidstadion i framtiden kan utvecklas för att nå sitt mål. Förslagets inriktning är att uppfylla elitåkare inom längd och skidskyttes krav samt FIS och IBU:s krav på stadion. Elitåkare inom längd och skidskytte fick uttrycka sina åsikter om stadions framtid i en enkätintervju. De internationella förbundens krav granskades också och skillnaden mellan de båda gruppernas krav visade sig vara minimala. I planförslaget som togs fram delas stadion upp i två delar, längdstadion och skidskyttestadion. Anledningen till uppdelningen är att skjutvallen måste ligga i stort sett i samma riktning som idag vilket gör det omöjligt att byta plats på skjutvallen och läktaren för att genomföra FIS förslag att ha en läktare vriden åt motsatt riktning som idag. Vidare planeras en ny byggnad i anslutning till Arctura som ska inhysa funktioner som VIP-avdelning, mediacenter, gym och omklädningsrum. Nyckelord: Östersund, skidstadion 68

70 69

71 70

72 För mer information Östersunds kommun Kultur- och fritidsnämndens kansli Tobias Lundberg, utredare Telefon: E-post: 71