DET FRAMTIDA KOMPETENSBEHOVET INOM INDUSTRI OCH TEKNIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DET FRAMTIDA KOMPETENSBEHOVET INOM INDUSTRI OCH TEKNIK"

Transkript

1 DET FRAMTIDA KOMPETENSBEHOVET INOM INDUSTRI OCH TEKNIK REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM Författare Sanja Dimic Projektledare Robert Wenemark 17 januari Skill

2 Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder akademikers kompetens genom rekrytering, uthyrning och undersökningar. Varje uppdrag kvalitetssäkras av våra erfarna rekryterare och projektledare. Om författaren Sanja Dimic har en masterexamen i Human Resource Management and Development vid Linköpings universitet.

3 SAMMANFATTNING Regionförbundet Östsam har anlitat Skill AB för att undersöka kompetensbehovet hos företag som verkar inom industri- och tekniksektorn i regionen. Syftet är således att undersöka vilka yrkesgrupper och kompetenser som kommer att behövas i framtiden. Målet är att resultatet i undersökningen ska ligga till grund för utbildningsplanering i regionen. Telefonintervjuer har genomförts med 20 företag i regionen och varje företag representerades av en VD eller någon annan medarbetare som besitter information gällande företagets kompetensbehov. De slutsatser som framkommer i studien är följande: Företagen inriktas alltmer mot automationsteknik/robotteknik och produktionsteknik. Det blir även alltmer viktigt att ha IT kompetenser samt kompetenser gällande hur man kan organisera och producera på ett miljövänligt och hållbart sätt. Lean och förbättringsarbete är ytterligare en central del i företagen idag. Det kan därför vara fördelaktigt att regionens utbildningar har kännedom om den utveckling som sker inom företagen för att på ett bättre sätt kunna matcha utbud och efterfrågan på arbetskraft i framtiden. Detta kräver i sin tur att det finns ett utvecklat samarbete och en dialog mellan näringslivet och utbildningssystemet. Om fem år och framåt har företagen behov av att anställa främst ingenjörer inom olika områden och med olika utbildningsnivåer samt produktionstekniker, svetsare, CNC operatörer, processoperatörer och montörer/detaljmontörer/elektronikmontörer. I dagsläget är det brist på flera av dessa yrkesgrupper på arbetsmarknaden, vilket tyder på att utbildningar behöver leverera fler personer inom dessa yrkesgrupper i framtiden. Samtidigt har också företagen ett ansvar att arbeta för sitt arbetsgivarvarumärke samt utveckla arbetsförhållanden och belöningssystem som attraherar och bibehåller efterfrågad kompetens. Det finns förbättringspotential vad gäller utbildningar. Företagen har önskemål om processoperatörsutbildningar samt mer kompetens inom produktionsteknik, hårdvara elektronik, fiberområdet/fiberprodukter, hygien/livsmedel och skärande bearbetning. Vidare finns det behov av att utbildningar lär ut mer gällande flöden, processer, kvalitetsarbete och arbetsmiljöarbete. Flera företag har ingen erfarenhet eller kännedom om YH -utbildningar och därför kan det vara fördelaktigt att ge mer information gällande denna utbildningsform. Vid utbildningsplanering kan det även vara fördelaktigt att ta hänsyn till de kompetenser som är viktiga för samtliga yrkesgrupper inom industri och teknik: 1) Samarbetsförmåga, social förmåga och förståelse för vad det innebär att arbeta i

4 projekt och team. 2) Grundläggande kunskaper inom matematik, svenska och engelska. 3) Kvalitetsutbildning eller kunskaper inom kvalitetsarbete. 4) Kunskaper inom arbetsmiljö, säkerhet och riskanalyser. 5) Teknisk förståelse samt IT kunskaper. Det finns behov av att attrahera fler ungdomar till de utbildningar som senare kan leda till arbeten inom industri- och tekniksektorn, till exempel naturvetenskapliga program samt industri- och teknikprogram på gymnasiet men också ingenjörsutbildningar på universitet/högskola. Det finns även behov av att attrahera fler flickor till sådana utbildningar för att kunna tillgodose det framtida kompetensbehovet.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte och mål Tidigare undersökningar Statistik Metod Metoddiskussion 6 2 RESULTAT Antalet tjänstemän och kollektivanställda Omvärld Utbud av arbetskraft Arbetsmarknaden Ålder- och personalavgångar Utbildning Migration Efterfrågan på arbetskraft Budget och framtida ekonomiskt utrymme Teknisk utveckling och utveckling av verksamheten Kompetensförsörjningsarbete 27 3 ANALYS Utbud av arbetskraft möjligheter och hinder Arbetsmarknaden Ålder och personalavgångar Utbildningar Migration Efterfrågan på arbetskraft möjligheter och hinder Budget och framtida ekonomiskt utrymme Teknisk utveckling och utveckling av verksamheten 32 4 SLUTSATSER 34 5 REFERENSER 36 6 BILAGA 1 STATISTIK GYMNASIEPROGRAM 37 7 BILAGA 2 BEVILJADE YH-PLATSER 39 8 BILAGA 3 INTERVJUGUIDE: INDUSTRI OCH TEKNIK 40

6 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Regionförbundet Östsam arbetar med kompetensförsörjningsfrågor och har till uppgift att förbättra utbildningar för unga och vuxna i regionen. Regionförbundet är delaktigt i frågor gällande collegesatsningar, utveckling av yrkeshögskoleutbildningar och att kommunerna samordnar yrkesutbildningar för vuxna. I dagsläget råder en obalans på arbetsmarknaden i regionen på så vis att många arbetssökande inte har de kompetenser som efterfrågas av arbetsgivare. Regionförbundet har därför ett ansvar att förstärka och öka utbudet av yrkesutbildningar i syfte att möta arbetsgivares behov på ett bättre sätt. Genom att skapa ett samarbete med olika branschorganisationer är förhoppningen att utbildningar ska vara bättre anpassade efter arbetsmarknadens behov (www.ostsam.se). År 2010 fick Regionförbundet i uppdrag av Regeringen att etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Syftet med dessa kompetensplattformar är att de ska bidra till: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet. Ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering. Ökad kunskap om utbud och efterfrågan på utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. Med utgångspunkt i ovanstående har Regionförbundet anlitat Skill AB för att undersöka kompetensbehovet hos företag som verkar inom industri- och tekniksektorn i regionen. 1.2 Syfte och mål Syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om kompetensbehovet inom industri- och tekniksektorn i regionen. Syftet är således att undersöka vilka yrkesgrupper och kompetenser som kommer att behövas i framtiden. Målet är att resultatet i undersökningen ska ligga till grund för utbildningsplanering i regionen. 1

7 1.3 Tidigare undersökningar I en rapport av Branschrådet Industri/Teknik Östergötland (2009) framkommer det att ungefär en tredjedel av befolkningen i Östergötland får sin försörjning direkt från industrin inklusive företagstjänster. Östergötlands sammanlagda sysselsättning är cirka personer varav är sysselsatta inom industrin inklusive företagstjänster. Det innebär att Östergötland är ett stort industrilän och att befolkningen är beroende av industri och teknik utifrån ett sysselsättnings- och samhällsekonomiskt perspektiv. Industrisysselsättningen är högre i Östergötland än i andra regioner. Samma rapport visar på att industri- och tekniksektorn står inför nya utmaningar: Globalisering och ökad konkurrens bidrar till att utbildningskraven ständigt ökar. Företagen behöver medarbetare med högre och längre utbildning. Samtidigt ställs det nya krav på erfarenhet och att det finns praktiska moment i utbildningar. Det behövs en utökad samverkan mellan näringsliv och utbildningar för att eleverna ska kunna besöka industriella miljöer och få möjlighet till praktisk träning i utbildningen. Industri- och tekniksektorn står inför en generationsväxling där stora årskullar kommer att gå i pension och bli svåra att ersätta. Det är bland annat 40- talistkullarnas tekniker och ingenjörer som ska ersättas. Utmaningen blir att överföra den befintliga kompetensen till nästa generation. Ungdomskullarna i Östergötland kommer under de närmaste åren att minska från 6000 till 4000, vilket innebär att det kommer att bli en ökad konkurrens om ungdomarna. I rapporten Ingenjören värd sin vikt i guld publicerad av Teknikföretagen år 2010 framkommer det att teknikbranschen har blivit alltmer kunskapsintensiv, vilket bidrar till en stor efterfrågan på ingenjörer. I teknikföretagen är ungefär en fjärdedel av medarbetarna idag ingenjörer och i framtiden kommer behovet av denna yrkesgrupp att öka ytterligare. Denna yrkesgrupp värderas högt av företag inom branschen då deras arbete med produktutveckling och innovationer är väsentlig för teknikexport och konkurrenskraft. Med utgångspunkt i detta finns det behov av att utbildningssystemet levererar tillräckligt många ingenjörer. I rapporten Ingenjören utbildad för yrkeslivet? som också genomfördes av Teknikföretagen (2009) redovisas resultatet som framkom då Teknikföretagen undersökte civilingenjörsutbildningar och högskoleingenjörsutbildningar inom områdena elektronik och maskinteknik. Denna studie visar på att ingenjörsutbildningen i Sverige överlag är bra och att nyexaminerade har goda möjligheter att komma ut i arbetslivet. Vidare framkommer det i studien att det i dagsläget finns lika benämningar 2

8 på olika ingenjörsutbildningar samtidigt som det är svårt att särskilja olika examensformer från varandra. Detta bidrar till att företagen blir förvirrade gällande vad en viss form av examen egentligen innebär. Studien visar även på att grunden i ingenjörsutbildningarna måste vara den tekniska baskunskapen och utöver det efterfrågar företagen mjuka kompetenser, till exempel kommunikationsfärdigheter. Både företag och högskolor anser att samverkan i form av arbetsintegrerat lärande är positivt men att det finns svårigheter med att utveckla detta arbetssätt. Anledningen till att samverkan är bristande beror i vissa fall på företags bristande intresse att ta emot studenter och i andra fall på universitetets organisation. Konjunkturen är också en faktor som försvårar samverkan på så vis att det inte alltid finns utrymme för studenter. Vidare framkommer det i studien att ungdomars bristande förkunskaper i matematik samt bristande intresse för naturvetenskap är ett problem som kan komma att påverka företagens kompetensförsörjning på ett negativt sätt i framtiden. I en rapport av Ulrika Harlin et al. (2011) framkommer det hur nio företag i Sverige utvecklar industriarbetet för ökad konkurrenskraft. Rapporten visar bland annat på att samtliga industriföretag som deltog i studien efterfrågar både tekniska och icke-tekniska kompetenser hos medarbetare. De icke-tekniska kompetenser som anses vara viktiga för samtliga medarbetare inom produktionen är: analytisk förmåga hantverkskänsla vilja och initiativförmåga att kunna fungera i lag helhetsförståelse för till exempel företaget goda språkkunskaper, matematiska kunskaper samt kunskaper inom IT. 3

9 1.4 Statistik Nedan redovisas statistik gällande utbildningar: Antagningsstatistik angående kommunala och fristående gymnasieprogram i Östergötland och Tranås för 2011/2012 visar på att 142 elever blev antagna till industritekniska programmen, 783 till de naturvetenskapliga programmen och 409 till Teknikprogrammen. Dessa program har dock inte lyckats fylla sina platser. De kommunala och fristående industritekniska programmen har 69 respektive 40 platser över. De kommunala och fristående teknikprogrammen har 57 respektive 57 platser över. De kommunala och fristående naturvetenskapliga programmen har 129 respektive 104 platser över. (www.gymnasiestudera.se och Tranås intagningskansli). Se bilaga 1. YH myndigheten har beviljat 561 platser gällande teknik och tillverkning i Östergötland år , vilket utgör 28 % av samtliga beviljade utbildningsplatser (Källa Matchningsläget på arbetsmarknaden Regionförbundet Östsam). Se bilaga 2. I Östra Sverige (där Östergötlands län är inräknat) ansåg 31 % av företagen att det var brist på ingenjörer och tekniker under det första kvartalet År 2010 fanns 1001 nybörjare på civilingenjörsutbildningarna vid Linköpings universitet. På högskoleingenjörsutbildningarna fanns det 241 nybörjare samma år. Nybörjare på civilingenjörsprogram och högskoleingenjörsprogram vid Linköpings universitet har mellan åren 2000 och 2010 minskat med 9 % respektive 22 %. (Källa: Sveriges ingenjörer, 2011). Antalet ingenjörer som examineras per år i Sverige har mellan åren 2000 och 2009 minskat med 15 %. (Källa: Sveriges ingenjörer, 2011). Nedan redovisas statistik gällande heltidsarbetslösheten i regionen enligt Arbetsförmedlingen: 16 arbetslösa ingenjörer (alla ingenjörer är inräknade) 155 arbetslösa CNC operatörer 30 arbetslösa elektriker 73 arbetslösa tekniker 349 arbetslösa ekonomer 815 arbetslösa montörer 813 arbetslösa administratörer 250 arbetslösa truckförare 898 arbetslösa lagerarbetare 4

10 1.5 Metod Skill AB har genomfört denna undersökning i form av telefonintervjuer med representanter från 20 företag inom industri- och tekniksektorn i regionen. Följande företag medverkade i undersökningen: Siemens, Ericsson, SAAB AB (Saab Aerosystems och Saab Aerostructures), BT, PartnerTech, Procell, ASM foods, Grehns plåt, Swedish Tissue, BTT, Nordernbergs Mekaniska, Holms Industri AB, Holmen Paper, Rimaster, KA Elektronik, Termoregulator, Wahlquist, ETP, Holmbo och Billerud. Samtliga företag som ingår i undersökningen valdes ut av Regionförbundet Östsam och Teknikföretagen. Varje företag representerades av en VD eller någon annan person som besitter information om företagets kompetensbehov. Telefonintervjuer valdes som metod för att få en djupare förståelse för kompetensbehovet. Telefonintervjuerna tog mellan cirka 30 och 90 minuter och samtliga intervjuer spelades in för att inte gå miste om viktig information. Alla inspelningar raderades efter att studien hade avslutats. Vid telefonintervjuerna tillämpades en i förväg sammanställd intervjuguide som bestod av fem övergripande delar: 1. Antalet tjänstemän och kollektivanställda 2. Kompetensförsörjningsarbete 3. Omvärld 4. Utbud på arbetskraft Arbetsmarknaden Ålder- och personalavgångar Utbildning Migration 5. Efterfrågan på arbetskraft Utveckling av verksamheten Budget och framtida ekonomiskt utrymme Teknisk utveckling Varje del bestod av ett antal frågor (se bilaga 3) och samtliga frågor ställdes till deltagarna i samma ordning. Fördelen med att ställa samtliga frågor i samma ordning är att kontexten för alla intervjuer blir densamma och att svaren lättare kan sammanställas på ett jämförbart sätt. Intervjuguiden utformades utifrån Landstinget i Östergötlands personalförsörjningsmodell (se Personalförsörjningsrapport samt prognos, 2009). Anledningen till att denna modell har valts som inspiration till intervjuguiden beror på att den är omfattande och innefattar olika faktorer som påverkar en organisations 5

11 kompetensförsörjning. Denna modell har inte följts strikt då vissa delar i den inte är relevanta för sektorn industri och teknik. Modellen har istället tillämpats som ett hjälpmedel för att kunna ställa relevanta frågor gällande kompetensförsörjningen. Innan intervjuerna påbörjades granskades intervjuguiden av Regionförbundet Östsam samt av Catharina Alpkvist jämställdhetsexpert och VD för Alpkvist AB. 1.6 Metoddiskussion Fördelen med att tillämpa intervjuer som metod för datainsamling är att man kan få en djup förståelse för det undersökta området på så vis att man kan ställa följdfrågor till respondenterna samt be dem utveckla sina svar. Ytterligare en fördel med intervjuer är att intervjuaren kan förklara svårbegripliga frågor för respondenterna och på så vis minskar risken för misstolkningar. Nackdelen är att intervjuer till skillnad från exempelvis enkätundersökningar är mer tidskrävande. En annan nackdel är att respondenternas svar kan påverkas av intervjuarens egenskaper. Denna undersökning innefattar ett genusperspektiv och respondenterna fick besvara frågor gällande kön. Det finns således en risk att respondenternas svar gällande kön påverkades av att det var en kvinna som ställde dessa frågor. Flera intervjufrågor krävde specifika svar gällande exempelvis pensionsavgångar och därför delades intervjuguiden ut till respondenterna en god tid innan intervjutillfället. Fördelen med detta är att respondenterna kan kontrollera fakta samt diskutera frågorna med kollegor innan intervjun. På så vis ökar chansen att man får genomtänkta svar. Några respondenter kunde ändå inte besvara några frågor under intervjutillfället, till exempel frågor gällande pensionsavgångar. Istället svarade de på dessa frågor efter intervjun via mail. Likaså har författaren kontaktat några företag efter intervjutillfället för att få förtydliganden gällande vissa svar. 6

12 2 RESULTAT I följande kapitel presenteras resultatet som har framkommit i undersökningen. Resultatet består av följande delar: antalet tjänstemän och kollektivanställda, omvärld, utbud av arbetskraft, efterfrågan på arbetskraft samt kompetensförsörjningsarbete. Resultatet redovisas i form av tabeller och löpande text och är baserat på svar från representanter från 20 företag. 15 av respondenterna är män medan 5 är kvinnor. Vidare har respondenterna olika befattningar såsom VD, HR - chef, HR specialist, HR ansvarig, platschef, produktionschef och administrativ chef. 2.1 Antalet tjänstemän och kollektivanställda De frågor som ställdes till samtliga deltagare gällande antalet tjänstemän och kollektivanställda var följande: 1. Hur många tjänstemän arbetar i företaget idag? Hur många kollektivanställda arbetar i företaget idag? 2. Vilka är de vanligaste yrkesgrupperna bland tjänstemän? Vilka är de vanligaste yrkesgrupperna bland kollektivanställda? 3. Hur många kvinnor respektive män arbetar i företaget idag? 4. Inom vilken/vilka yrkesgrupper finns det flest kvinnor? Inom vilken/vilka yrkesgrupper finns det flest män? I tabell 1 på nästa sida presenteras antalet tjänstemän respektive kollektivanställda i varje företag. Vidare presenteras de vanligaste yrkesgrupperna bland tjänstemän samt de vanligaste yrkesgrupperna bland kollektivanställda i respektive företag. Ett av företagen består av två bolag och i tabellen presenteras resultat separat för dessa två bolag. Företaget benämns företag 9 och bolagen benämns 9a och 9b. 7

13 Antal tjänstemän Antal kollektivanställda Vanligaste yrkesgrupper bland tjänstemän Vanligaste yrkesgrupper bland kollektivanställda Företag Produktionsansvarig, ekonomer/administratörer Företag Konstruktörer, ekonomer, försäljare CNC operatörer Svetsare, montörer Företag Inköpare Elektronikmontörer Företag Civilingenjörer, IT personer, ekonomer Företag Ingenjörer, ekonomer, kemister, säljare, personalvetare Montörer, svetsare, truckförare Processoperatörer, mekaniker, elektriker, instrumentare Företag Produktionstekniker, ekonomer, säljare Processoperatörer, reparatörer, mekaniker, personer inom elstyr och reglerteknik Företag Produktionstekniker CNC operatörer, svetsare Företag Processtekniker, ingenjörer inom process Processoperatörer Företag 9a Ingenjörer (t ex Detaljmontörer produktionstekniker, verktygskonstruktörer) Företag 9b Ingenjörer Kvalificerade verkstadsroller Företag Olika yrkesgrupper CNC operatörer, slipare, montörer Företag Ingenjörer/tekniker inom olika områden Maskinoperatörer Företag Personer inom kontor/ administration, offerthantering, marknad och kvalité Robotsvetsare, slipare, laseroperatörer, montörer Företag Ingenjörer (t ex maskiningenjörer) Svetsare Företag Produktionstekniker Svetsare, CNC operatörer Företag Civilingenjörer, logistiker Montörer Företag Produktionstekniker, produktionsplanerare, produktionsinköpare, ekonomer Montörer, maskin- och elektronik operatörer, svetsare, pulverlackerare Företag Produktionstekniker Pressoperatörer, montörer Företag Utvecklare, kvalitetstekniker, säljare, administratörer Företag Civilingenjörer som arbetar som mjukvaruutvecklare Företag Produktionsansvarig, ekonomiansvarig, platschef Operatörer, lagerarbetare, underhållspersonal CNC operatörer - Tabell 1 8

14 Av tabell 1 framgår att det minsta företaget i denna undersökning har totalt 12 anställda medan det största företaget har drygt 3000 anställda (företag 9). Vidare framgår att det finns fler kollektivanställda än tjänstemän i de flesta företag. Tabellen visar även på att förekommande yrkesgrupper bland tjänstemän är ekonomer, produktionstekniker och ingenjörer inom olika områden och med olika utbildningsnivåer. I några företag är produktionsteknikerna i grunden ingenjörer medan de i andra företag saknar ingenjörsutbildning. Bland kollektivanställda är de vanliga yrkesgrupperna montörer/elektronikmontörer/detaljmontörer, svetsare och CNC operatörer. I tabell 2 på nästa sida presenteras den ungefärliga andelen kvinnor respektive män i varje företag samt de vanligaste yrkesgrupperna bland kvinnor respektive män. (Ett av företagen består av två bolag och i tabellen presenteras resultat separat för dessa två bolag. Företaget benämns företag 9 och bolagen benämns 9a och 9b.) 9

15 Andelen Andelen Vanligaste yrkesgrupper Vanligaste yrkesgrupper kvinnor män bland kvinnor bland män Företag 1 0 % 100 % - CNC operatörer Företag 2 13 % 87 % Ekonomer/administratörer Övriga yrkesgrupper Företag 3 56 % 44 % Elektronikmontörer Testare (undergrupp bland montörer) Företag 4 17 % 83 % Ekonomer, inköpare, HR, Ingenjörer, svetsare montörer Företag 5 17 % 83 % Olika yrkesgrupper på Processoperatörer tjänstemannasidan Företag 6 25 % 75 % Ekonomer, säljare Reparatörer, personer inom elstyr och reglerteknik Företag 7 4 % 96 % Administratörer, ekonomer, inköpare CNC operatörer, svetsare Företag 8 18 % 82 % Olika yrkesgrupper på tjänstemannasidan Processoperatörer Företag 9a 20 % 80 % Ekonomer/administratörer kvalitetsingenjörer, kompositoperatörer Företag 9b 20 % 80 % Ingenjörer, administration, stabfunktioner som ekonomi etc. Detaljmontörer och ingenjörer Företag % 86 % Ekonomer/administratörer CNC operatörer, slipare Företag % 80 % Ingenjörer Ingenjörer Företag 12 7 % 93 % Montörer, administratörer, Svetsare personer inom lackering Företag % 84 % Administratörer Svetsare Företag % - 25 % 75 % - 81 % Maskinoperatörer CNC operatörer, svetsare Företag % 70 % Montörer, administratörer Montörer, ingenjörer Företag % 59 % Montörer Montörer, maskinoperatörer och olika yrkesgrupper på tjänstemannasidan Företag % 78 % Montörer Pressoperatörer Företag % 69 % Administratörer, kvalitetstekniker - Underhållspersonal, lagerarbetare, produktionsutvecklare Civilingenjörer (mjukvaruutvecklare) Företag % 77 % Civilingenjörer (mjukvaruutvecklare) Företag 20 4 % 96 % Ekonomi CNC operatörer Tabell 2 10

16 Av tabell 2 framgår att majoriteten i 19 av 20 företag är män. Företag 3 har till skillnad från de resterande företagen en majoritet av kvinnor. Överlag varierar andelen kvinnor i företagen mellan 0 % och 56 %. I genomsnitt är cirka 20 % av de anställda i ett företag kvinnor medan 80 % är män. Vidare framgår att det finns flest kvinnor på tjänstemannasidan inom områdena ekonomi och administration samtidigt som det i 6 företag finns flera kvinnor som arbetar på kollektivsidan som montörer. Männen finns inom de resterande yrkesgrupperna, till exempel CNC operatörer, svetsare och ingenjörer. 11

17 2.2 Omvärld De frågor som ställdes till samtliga deltagare gällande omvärlden var följande: 1. Vilka är de stora förändringarna och trenderna idag som påverkar företaget? 2. Hur kommer dessa förändringar och trender att påverka företagets kompetensförsörjningsbehov framöver? Nedan presenteras en sammanställning av de förändringar och trender som företag inom industri- och tekniksektorn påverkas av enligt respondenterna. Globalisering är en förändring som bidrar till att konkurrensen ökar på marknaden. Detta bidrar till att företagen har svårare att hitta den efterfrågade kompetensen idag jämfört med tidigare. Till skillnad från tidigare kommer företagen i framtiden ställa högre krav på kompetens hos medarbetare. Man kommer efterfråga fler spetskompetenser och fler specialistfunktioner. Samtidigt önskar man att framtida medarbetare vore mer flexibla, det vill säga att medarbetarna har kompetens inom flera olika områden samt förmåga att hantera förändringar. De svängande konjunkturerna är ytterligare en faktor som kräver ett mer flexibelt företag med flexibla medarbetare. Outsourcing och insourcing är trender som förändrar efterfrågan på arbetskraft i företaget på så vis att det under vissa perioder skapas mer arbete och efterfrågan på arbetskraft ökar, medan det under andra perioder skapas mindre arbete och efterfrågan på arbetskraft minskar. Corporate Social Responsibility (CSR) och miljöaspekter är en trend idag som ställer krav på företag att arbeta för en hållbar utveckling. Det blir alltmer vanligt att ta hänsyn till miljöaspekter inom industri och teknik. Det innebär att det i framtiden kommer behövas mer kompetens gällande hur man kan organisera arbetet på ett miljövänligt sätt samt hur man kan producera miljövänliga produkter. Teknisk utveckling och ökade tekniska krav är en förändring som påverkar företagen och ställer nya krav på kompetens inom teknikområdet. Det råder kompetensbrist idag och industrin är inte attraktiv i samma utsträckning som tidigare samtidigt som det inte finns tillräckligt med elever och studenter som läser de program som matchar företagens behov. Detta innebär att det idag är svårare att hitta tillräckligt med arbetskraft med den kompetens som efterfrågas. 12

18 2.3 Utbud av arbetskraft Nedan presenteras olika faktorer som påverkar utbudet av arbetskraft: arbetsmarknaden, ålder- och personalavgångar, utbildning samt migration Arbetsmarknaden De frågor som ställdes till deltagarna gällande arbetsmarknaden var följande: 1. Vilka yrkesgrupper är det brist på bland tjänstemän på arbetsmarknaden? Vilka yrkesgrupper är det brist på bland kollektivanställda på arbetsmarknaden? 2. Vilka yrkesgrupper finns det tillräckligt av bland tjänstemän på arbetsmarknaden? Vilka yrkesgrupper finns det tillräckligt av bland kollektivanställda på arbetsmarknaden? 3. Finns det ett tillräckligt utbud av både män och kvinnor på arbetsmarknaden? Inom vilka yrkesgrupper är det brist på kvinnor? Inom vilka yrkesgrupper är det brist på män? I tabell 3 på nästa sida presenteras en sammanställning av de yrkesgrupper som det är brist på bland tjänstemän respektive kollektivanställda på arbetsmarknaden. Vidare framgår det vilka yrkesgrupper på tjänstemannasidan respektive kollektivsidan som det finns tillräckligt av på arbetsmarknaden. 13

19 Yrkesgrupper bland tjänstemän som det är brist på Yrkesgrupper bland kollektivanställda som det är brist på Produktionstekniker *** Svetsare *** Ingenjörer inom olika områden ** Kvalificerade CNC operatörer ** Säljare * Elektriker* Tekniker * Yrkesgrupper bland tjänstemän som det finns tillräckligt av Yrkesgrupper bland kollektivanställda som det finns tillräckligt av Ekonomer *** Montörer ** Administratörer * Truckförare * Lagerarbetare * Tabell 3 *** Yrkesgruppen är angiven av 8 företag eller fler. ** Yrkesgruppen är angiven av 6-7 företag. *Yrkesgruppen är angiven av 2-5 företag. Av tabell 3 går att utläsa att bland tjänstemännen är det överlag mest brist på produktionstekniker samt ingenjörer inom flera olika områden, till exempel: beräkningsingenjörer, IT ingenjörer, kvalitetsingenjörer, ingenjörer med erfarenhet inom energiområdet, instrumentingenjörer, ingenjörer med kunskaper om fiberprodukter, elkraftingenjörer, styrsystemsingenjörer/tekniker, el- och elektronikingenjörer, verktygskonstruktörer samt mjukvaruutvecklare. Bristen på ingenjörer och tekniker framkommer även i andra undersökningar (se Sveriges ingenjörer, 2011). På kollektivsidan är det däremot mest brist på svetsare och kvalificerade CNC operatörer. Arbetsmarknaden har däremot ett tillräckligt utbud av ekonomer och administratörer på tjänstemannasidan och på kollektivsidan finns det ett tillräckligt utbud av montörer, truckförare och lagerarbetare. Företagens svar gällande yrkesgrupper som det finns tillräckligt av stämmer överlag överens med Arbetsförmedlingens statistik över arbetslösa i regionen. Arbetslösheten är relativt hög bland ekonomer, administratörer, montörer, truckförare och lagerpersonal. Enligt Arbetsförmedlingen finns det 155 arbetslösa CNC operatörer men enligt företagen råder det brist på denna yrkesgrupp. Detta kan förklaras av olika 14

20 faktorer, till exempel otillräcklig kompetens, pendlingshinder etcetera (se statistik under 1.4). Vidare fick samtliga respondenter kommentera om de anser att det finns ett tillräckligt utbud av både män och kvinnor på arbetsmarknaden. 5 respondenter instämmer i att det finns ett tillräckligt utbud av både kvinnor och män medan 15 personer menar att det råder brist på kvinnor. Överlag anser respondenterna att det är svårare att hitta kvinnor på kollektivsidan än på tjänstemannasidan. Det är bland annat svårt att hitta kvinnliga CNC operatörer och svetsare. På tjänstemannasidan är det lättare att hitta kvinnor inom ekonomi och administration men däremot är det svårare att hitta kvinnliga produktionstekniker, produktionschefer och ingenjörer inom olika områden. 15

21 2.3.2 Ålder- och personalavgångar De frågor som ställdes till samtliga deltagare gällande ålder- och personalavgångar var följande: 1. Hur kommer pensionsavgångarna att bli de kommande åren på tjänstemannasidan? Vilka yrkesgrupper kommer att försvinna på tjänstemannasidan? 2. Hur kommer pensionsavgångarna att bli de kommande åren på kollektivsidan? Vilka yrkesgrupper kommer att försvinna på kollektivsidan? 3. Vilka yrkesgrupper kommer ni att behöva anställa om fem år och framåt på tjänstemannasidan? Vilka yrkesgrupper kommer ni att behöva anställa om fem år och framåt på kollektivsidan? 4. Vilken specifik kompetens inom dessa yrkesgrupper önskar ni att medarbetarna hade? 5. Finns det några generella kompetenser som alla medarbetare i företaget bör ha oavsett yrkesgrupp? Om ja, vilka kompetenser i så fall? 6. Finns det någon yrkesgrupp eller kompetens som inte finns idag men som kommer att behövas om fem år och framåt? Om ja, vilken? I tabell 4 på nästa sida presenteras pensionsavgångar på tjänstemannasidan respektive kollektivsidan de kommande fem åren, angivet i både antal personer samt i procent. I tabellen framkommer även de yrkesgrupper som kommer att minska på tjänstemannasidan respektive kollektivsidan på grund av dessa pensionsavgångar. Det bör tilläggas att några företag inte har kunnat ange den exakta siffran för pensionsavgångarna, istället har de angett den ungefärliga siffran. Likaså hade några företag svårt att identifiera exakt vilka yrkesgrupper som kommer att minska i och med pensionsavgångarna. (Ett av företagen består av två bolag och i tabellen presenteras resultat separat för dessa två bolag. Företaget benämns företag 9 och bolagen benämns 9a och 9b.) 16

22 Pensionsavgångar de 5 kommande åren på tjänstemannasidan i antal personer och i % av antalet tjänstemän Pensionsavgångar de 5 kommande åren på kollektivsidan i antal personer och i % av antalet kollektivanställda Yrkesgrupper bland tjänstemän som kommer minska i samband med pensionsavgångarna Yrkesgrupper bland kollektivanställda som kommer minska i samband med pensionsavgångarna Företag 1 0 (0 %) 2 (20 %) - CNC operatörer Företag (10 %) 3 (10 %) Ekonomer/administratörer, Svetsare, montörer kvalitetstekniker Företag 3 3 (30 %) 5-7 (12-17 %) Produktionstekniker Elektronikmontörer Företag 4 60 (7 %) 60 (7 %) Olika yrkesgrupper Olika yrkesgrupper Företag 5 30 (16 %) 45 (10 %) Olika yrkesgrupper, bland annat ingenjörer Olika yrkesgrupper, bland annat processoperatörer Företag (11-22 %) (14-29 %) Administratörer Processoperatörer, mekaniker, reparatörer Företag 7 10 (20 %) *** 15 (12 %) *** Produktionstekniker, säljare Verktygsmakare, CNC operatörer, mättekniker, finmekaniker Företag 8 ** ** ** ** Företag 9a * * * * Företag 9b Ca Ingenjörer * Företag (8-11 %) 2 (5 %) Personer inom marknad, ekonomer och EBV svetsare, slipare produktionsplanerare Företag (7-10 %) (12-17 %) Ingenjörer/tekniker inom olika områden, bland annat maskiningenjörer Olika yrkesgrupper, bland annat maskinoperatörer och elingenjörer Företag 12 0 (0 %) 2 (4 %) - Svetsare, bearbetning Företag 13 1 (11 %) 2 (9 %) Administratör Svetsare Företag 14 2 (13 %) 5 (8 %) Produktionstekniker Maskinoperatörer, målare, svetsare Företag (12 %) 18 (20 %) Olika yrkesgrupper, t ex ingenjörer Montörer Företag (8-10 %) 4-5 (4-5 %) Tekniker, inköpare Montörer Företag 17 1 (7 %) 0 (0 %) Lönekontorist - Företag 18 5 (12 %) 2 (3 %) Inköpare, administratör, Operatörer, underhållare kvalitetstekniker, produktionsutvecklare Företag (10 %) 0 (0 %) Civilingenjörer som arbetar som - mjukvaruutvecklare Företag 20 0 (0 %) 0 (0 %) - - Tabell 4 *** Företaget har angivit pensionsavgångarna inom 2-3 år och inte inom 5 år. ** Företaget har angivit de totala pensionsavgångarna de kommande 5 åren och det är 59 personer, främst processoperatörer och elektriker på kollektivsidan. Det finns således ingen uppdelning av pensionsavgångarna med avseende på tjänstemannasidan och kollektivsidan. *Har inte angett pensionsavgångarna. 17

23 Av tabell 4 framgår att företag 11 och företag 19 står för de största pensionsavgångarna i regionen. I företag 11 kommer tjänstemän att gå i pension de kommande fem åren. Dessa personer tillhör olika yrkesgrupper, men framförallt yrkesgrupperna maskingenjörer och elingenjörer. Företaget har även angett att de om fem år och framåt kommer ha behov av ingenjörer inom olika områden och med olika utbildningsnivåer. I samma företag kommer kollektivanställda att gå i pension, bland annat inom yrkesgruppen maskinoperatörer men även inom andra yrkesgrupper. I företag 19 kommer cirka 130 personer att gå i pension de kommande fem åren och dessa är främst civilingenjörer som arbetar som mjukvaruutvecklare. Dessa personer kommer behöva ersättas och företaget kommer behöva denna yrkesgrupp om fem år och framåt. I företag 5, 6 och 8 kommer flera processoperatörer att gå i pension de kommande fem åren. Dessa företag har även angett att de kommer att efterfråga processoperatörer om fem år och framåt. Vidare framgår i tabellen att några företag kommer att ha ett fåtal eller inga pensionsavgångar de kommande fem åren. I tabell 5 på nästa sida presenteras en sammanställning av de yrkesgrupper som i störst utsträckning kommer behövas om fem år och framåt på tjänstemannasidan samt de kompetenser som respondenterna önskar inom respektive yrkesgrupp. Vidare framkommer de yrkesgrupper som kommer att behövas på kollektivsidan samt önskvärda kompetenser inom respektive yrkesgrupp. 18

24 Yrkesgrupper på tjänstemannasidan som i störst utsträckning kommer att behövas om 5 år och framåt Önskvärda kompetenser inom respektive yrkesgrupp/innehåll i arbetet Ingenjörer inom olika områden och med olika utbildningsnivåer, t ex mjukvaruutvecklare, utvecklingsingenjörer, verktygskonstruktörer, IT ingenjörer, ingenjörer inom kemi, ingenjörer inom livsmedel, kvalitetstekniker. *** Kunskaper inom matematik, logiskt och analytiskt tänkande. En del av arbetsinnehållet är att driva projekt samt arbeta med förbättringar, utvecklingsarbete och kvalitetsarbete. Det är viktigt att ha förmåga att se samband och komma på idéer. Produktionstekniker (I några företag är produktionstekniker ingenjörer och i andra företag saknar de ingenjörsutbildning) *** Kunskaper inom produktionsteknik, metodik, logistik, LEAN, sexsigna, CNC teknik, NPS system, CAD/CAM teknik. Yrkesgrupper på kollektivsidan som i störst utsträckning kommer att behövas om 5 år och framåt Önskvärda kompetenser inom respektive yrkesgrupp/innehåll i arbetet Svetsare (Mig/Magsvetsare, robotsvetsare, rostsvetsare och EBV svetsare) *** Kunna arbeta med mig/magsvetsning, robotsvetsning, rostsvetsning eller EBV svetsning, grundläggande kunskaper inom programmering för att kunna förstå robotprogrammering, kunskaper inom ritningsläsning, kännedom om material, erfarenhet av svetsning. CNC operatörer ** Kunskaper inom CNC teknik, kunskaper inom manuell bearbetning, det vill säga att kunna behärska manuella maskiner, programmeringskunskaper av datastyrda maskiner, kunskaper om mätkontroll, praktiska kunskaper samt teoretiska kunskaper främst i matematik. Processoperatörer * Processkunskaper, det vill säga förmåga att förstå vad som händer i en process, förmåga att förstå olika delar i ett maskinsystem, ska kunna övervakningsarbete av maskiner samt åtgärda fel som uppkommer i arbetet. Tabell 5 Montörer/Elektronikmontörer/ Detaljmontörer * Allmän verkstadsutbildning, förmåga att läsa ritningar, kunskap om verktyg och maskiner, teknisk förståelse. ***Yrkesgruppen är angiven av 6 företag eller fler. ** Yrkesgruppen är angiven av 5 företag. *Yrkesgruppen är angiven av 3-4 företag. 19

25 Av tabell 5 framgår att produktionstekniker och ingenjörer inom olika områden och med olika utbildningsnivåer är de yrkesgrupper som kommer att efterfrågas om fem år och framåt enligt flera respondenter. Det är viktigt att påpeka att det främst är de stora företagen i regionen som kommer behöva anställa ingenjörer i framtiden. Respondenterna hade svårigheter med att kunna ange vilka specifika ingenjörer som kommer att behövas framöver eftersom det är svårt att förutse hur utvecklingen och behoven kommer att vara. Istället menar respondenterna att ingenjörer kommer att behövas inom ett antal olika områden och med olika utbildningsnivåer. Några företag kunde specificera de ingenjörer som kommer att efterfrågas framöver och det är bland annat mjukvaruutvecklare, utvecklingsingenjörer, verktygskonstruktörer, IT ingenjörer, kvalitetstekniker samt ingenjörer inom kemi och livsmedel. Tabellen visar även på att de yrkesgrupper som kommer att efterfrågas om fem år och framåt på kollektivsidan är främst svetsare och CNC operatörer men även processoperatörer och montörer/elektronikmontörer/detaljmontörer. Respondenterna fick även ange om de anser att det finns generella kompetenser som alla medarbetare bör ha oavsett yrkesgrupp. Nedan presenteras en sammanställning av de mest förekommande synpunkterna: Samarbetsförmåga, social förmåga och förståelse för vad det innebär att arbeta i projekt och team. Grundläggande kunskaper inom matematik, svenska och engelska. Kvalitetsutbildning eller kunskaper inom kvalitetsarbete. Kunskaper inom arbetsmiljö, säkerhet och riskanalyser. Teknisk förståelse samt IT kunskaper. Vidare fick respondenterna ange om det finns yrkesgrupper och kompetenser som inte finns idag men som kommer att behövas om fem år och framåt. Nedan redovisas de mest förekommande synpunkterna: Mer kompetens inom automationsteknik och robotteknik. Mer kompetens inom kommunikation, det vill säga det kommer bli alltmer viktigt att ha duktiga kommunikatörer inom företaget. Mer kompetens om miljöaspekter inom teknikområdet. Mer kompetens inom Lean Production och förbättringsarbete. Medarbetare med mer ansvar, självständighet, driv och framåtanda. 20

26 2.3.3 Utbildning De frågor som ställdes till deltagarna gällande utbildning var följande: 1. Bidrar följande utbildningar med den kompetens som företaget behöver? Universitet/Högskola Gymnasieskola YH- utbildning Om nej, vilken kompetens saknas? 2. Fungerar samverkan idag mellan företaget och följande utbildningar? Universitet/Högskola Gymnasieskola YH utbildning Om nej, varför inte? Nedan presenteras en sammanställning av huruvida de 20 respondenterna anser att utbildningar bidrar med den kompetens som de behöver: 18 respondenter anser att universitet/högskola bidrar med den kompetens som företagen behöver. Det är bland annat civilingenjörsutbildningar (till exempel I-linjen och Y-linjen) som bidrar med relevant kompetens. Det finns dock en uppfattning om att det saknas kompetens inom områdena produktionsteknik, hårdvara elektronik, hygien/livsmedel samt inom fiberområdet/fiberprodukter. Vidare finns en uppfattning om att universitet/högskola inte bidrar med den kompetens som företag behöver på så vis att det i dagsläget finns ett för litet utbud av ingenjörer. 12 respondenter instämmer i att gymnasieskolor bidrar med den kompetens som behövs. De som inte instämmer i detta menar att det är alldeles för få elever som studerar på industri- och teknikprogram idag och att utbudet av kompetens därför är för litet. Vidare saknas det processoperatörsutbildningar samt kompetens inom områdena produktionsteknik, hårdvara elektronik och skärande bearbetning. Det finns även önskemål om att gymnasieskolan lär ut mer gällande flöden, processer, kvalitetsarbete och arbetsmiljöarbete. De företag som är i kontakt med Teknik College är nöjda med denna form av utbildning och anser att den bidrar med relevant kompetens. 11 respondenter anser att YH utbildningar bidrar med rätt kompetens och att de praktiska inslagen i dessa utbildningar är bra. Däremot finns det önskemål om att denna form av utbildning bidrog mer med kompetens inom produktionsteknik samt processoperatörsutbildningar. Det finns även en uppfattning om att YH - utbildningar har för låg utbildningsnivå för företagets behov och att universitet/högskolor bidrar med mer relevant kompetens. 5 21

27 företag har ingen erfarenhet av YH utbildningar och har därför inte kunnat uttala sig gällande denna fråga. Nedan följer en presentation av hur respondenterna upplever samverkan mellan företaget och utbildningar: 15 företag menar att samverkan fungerar bra mellan företaget och universitet/högskolor och att man samverkar i form av examensarbeten, projektarbeten och praktik. Det finns dock önskemål om ett utökat samarbete, framförallt mellan företagen och olika civilingenjörsutbildningar. Enligt 16 företag fungerar samverkan bra mellan företaget och gymnasieskolor och man samarbetar främst i form av praktik. Man samverkar med gymnasieskolor även för att attrahera gymnasieelever till industri- och tekniksektorn i framtiden. Samverkan fungerar framförallt bra mellan företagen och Teknik College där företagen har stora påverkansmöjligheter. De som inte instämmer i att samverkan fungerar idag mellan företaget och gymnasieskolan menar att det delvis beror på att varken företag eller skola har varit tillräckligt aktiva gällande denna fråga. 12 företag menar att samverkan fungerar mellan företaget och YH utbildningar. Det finns dock en uppfattning om att YH utbildningar har för låg utbildningsnivå för företagets behov och att man av den anledningen inte vill samarbeta. Istället väljer man att samarbeta med universitet/högskolor som levererar högre kompetens, till exempel olika civilingenjörsutbildningar på universitet. 5 företag har ingen erfarenhet av YH utbildningar och har därför inte kunnat uttala sig gällande denna fråga. 22

28 2.3.4 Migration De frågor som ställdes till samtliga deltagare gällande migration var följande: 1. Är pendlingssystemet/kollektivtrafiken tillräckligt bra idag för att ni ska kunna attrahera arbetskraft? Om nej, varför inte? Vad kan förbättras? 2. Kommer ni att behöva anställa personer från utlandet om fem år och framåt för att kunna tillgodose ert kompetensbehov? Om ja, vilka yrkesgrupper? Från vilket land? Vilket kön? Enligt 11 respondenter fungerar pendlingssystemet/kollektivtrafiken bra idag medan 9 företag inte håller med om detta på så vis att: Det finns för få förbindelser mellan städerna, till exempel till Motala, Mjölby, Ödeshög, Kisa och Skärblacka. Det finns bristande bussförbindelser mellan tågstation och fabriker. Skiftarbetare kan inte åka kollektivtrafik utan måste samåka i bil för att kunna transporteras till arbetet. Vissa menar att detta fungerar bra och andra menar att detta skapar problem om skiftarbetare inte har körkort eller bil. Vidare anser 7 företag att det är möjligt att de i framtiden kommer behöva vända sig utomlands för att rekrytera arbetskraft om det inte kommer att finnas ett tillräckligt utbud i regionen eller i Sverige. Ett av de stora företagen i regionen menar också att det finns en risk att de kommer behöva flytta verksamheten för att tillgodose sitt framtida kompetensbehov. De resterande företagen menar att det inte kommer att vara nödvändigt att rekrytera från utlandet eller att de i dagsläget inte kan svara på denna fråga. De företag som kan tänka sig att rekrytera från utlandet är främst intresserade av följande yrkesgrupper: Ingenjörer inom olika områden, CNC operatörer och tekniker. Överlag tror respondenterna att man kommer att rekrytera från olika länder, men framförallt från länder i Europa. Vissa företag menar att de redan idag rekryterar från europeiska och ickeeuropeiska länder, till exempel Kina och Indien. Det har till exempel varit vanligt att man har rekryterat masterstudenter från andra länder. 23

29 2.4 Efterfrågan på arbetskraft Nedan presenteras de faktorer som vanligtvis påverkar efterfrågan på arbetskraft: utveckling av verksamheten, budget och framtida ekonomiskt utrymme och teknisk utveckling. Faktorerna teknisk utveckling och utveckling av verksamheten har i detta kapitel slagits samman eftersom det framkom under intervjuerna att dessa faktorer var relaterade till varandra på så vis att den tekniska utvecklingen är en förutsättning som driver fram utvecklingar, förändringar och omorganiseringar inom företagen Budget och framtida ekonomiskt utrymme Den fråga som ställdes till samtliga deltagare gällande budget och ekonomiskt utrymme var följande: 1. Är företagets budget och ekonomiska utrymme idag en möjlighet eller ett hinder för att kunna tillgodose kompetensbehovet? På vilket sätt är det en möjlighet eller ett hinder? Det svar som framkom var följande: 12 företag anser att budget och det framtida ekonomiska utrymmet är en möjlighet på så vis att de har resurser att investera i rekryteringar och interna utbildningar för personalen. Det finns även resurser för att kunna attrahera arbetskraft. 4 företag har angett att budget och framtida ekonomiskt utrymme är ett hinder på så vis att de önskar att de hade mer resurser för att kunna satsa på rekryteringar och kompetensutvecklingar. De resterande menar att de inte kan svara på denna fråga eller att budget och ekonomi inte är den avgörande faktorn som påverkar om man kan tillgodose kompetensbehovet eller inte. 24

30 2.4.2 Teknisk utveckling och utveckling av verksamheten De frågor som ställdes till alla deltagare gällande den tekniska utvecklingen och utveckling av verksamheten var följande: 1. Vilken teknisk utveckling påverkar företaget? Hur påverkar den tekniska utvecklingen efterfrågan på arbetskraft? 2. Har ni genomfört några förändringar/utvecklingar/omorganiseringar inom företaget som kommer att påverka efterfrågan på arbetskraft? Vilka förändringar? Hur kommer dessa förändringar att påverka efterfrågan på arbetskraft? Kommer dessa förändringar att påverka fördelningen av män och kvinnor i företaget? Nedan presenteras en sammanställning av den tekniska utveckling som påverkar företagen idag: Automationsteknisk och robotteknisk utveckling gör att efterfrågan ökar på kompetens inom dessa områden och att det i framtiden kan behövas fler ingenjörer med inriktning mot automation och robotteknik. Produktionsteknisk utveckling bidrar till att efterfrågan ökar på kompetens inom detta område, till exempel ökar efterfrågan på produktionstekniker. IT utvecklingen gör att företagen använder sig mer av olika dataprogram och affärssystem, vilket i sin tur bidrar till att det blir alltmer viktigt att medarbetare besitter datakunskaper och datavana. Den tekniska utvecklingen påverkas av miljöaspekter, det vill säga det blir allt mer krav på att organisera på ett miljövänligt sätt samt producera miljövänliga produkter. Detta gör i sin tur att efterfrågan ökar vad gäller kompetens inom miljöområdet. Den tekniska utvecklingen driver i sin tur fram förändringar, omorganiseringar och utvecklingar inom företagen. Exempelvis utvecklas företagen på så vis att det blir alltmer fokus på automationsteknik/robotteknik samt produktionsteknik. Den tekniska utvecklingen driver även fram effektiviseringar och rationaliseringar inom företagen och arbetet omfattas alltmer av Lean och ständiga förbättringar. Representanter från flera företag menar att dessa effektiviseringar och rationaliseringar som genomförs i företagen i och med den tekniska utvecklingen kommer att minska efterfrågan på arbetskraft framöver. Däremot kommer man att efterfråga fler spetskompetenser och specialister inom olika områden, till exempel inom områdena 25

31 automationsteknik/robotteknik och produktionsteknik. Man kommer således att efterfråga färre personer med högre utbildningsnivå än tidigare. Andra representanter menar däremot att de tror att efterfrågan på arbetskraft varken kommer att minska eller att öka i och med den tekniska utvecklingen och de förändringar som genomförs i företagen. Det finns även de som menar att deras personalomsättning kommer att öka och att efterfrågan på arbetskraft kommer att växa i framtiden. Några menar även att ju mer man investerar i maskiner desto mer personal kommer man att behöva som kan hantera den nya utrustningen Överlag anser respondenterna att de förändringar som genomförs i företagen idag inte kommer att påverka könsfördelningen i företagen. 26

32 2.5 Kompetensförsörjningsarbete De frågor som ställdes till samtliga deltagare gällande kompetensförsörjningsarbetet var följande: 1. Arbetar ni idag med strategisk kompetensförsörjning? Om ja, ge exempel på hur. Om nej, vad beror det på i så fall? 2. Tar ni hänsyn till kön (kvinnor och män) när ni arbetar med strategisk kompetensförsörjning? Om ja, ge exempel på hur. Om nej, vad beror det på i så fall? Av resultatet framgår att 16 av 20 företag arbetar idag med strategisk kompetensförsörjning. Hur man arbetar med detta varierar däremot bland företagen. Nedan presenteras en sammanställning av förekommande arbetssätt: Företaget arbetar med att undersöka pensionsavgångarna de kommande åren i syfte att kunna planera det framtida rekryteringsbehovet. Man genomför även kompetenskartläggningar och undersöker om den befintliga kompetensen i företaget matchar med det framtida kompetensbehovet. Företaget samarbetar med grundskoleutbildningar, gymnasieutbildningar och högskoleutbildningar där syftet är att marknadsföra företaget och attrahera ungdomar för att i framtiden kunna tillgodose kompetensbehovet. Företaget arbetar med traineeprogram eller erbjuder befintlig personal interna utbildningar för att kunna tillgodose det framtida kompetensbehovet. De 4 företag som inte arbetar med strategisk kompetensförsörjning menar att det finns olika anledningen till att de inte gör det. Ett småföretag menar att de har ingen personalomsättning vilket innebär att det inte finns behov av systematiskt och strategiskt kompetensförsörjningsarbete. De andra företagen menar att de inte har resurser eller att de har genomgått en omställning. Samtliga respondenter fick även ange om de tar hänsyn till kön när de arbetar med strategisk kompetensförsörjning. 14 respondenter angav att deras företag inte tar hänsyn till kön när de arbetar med strategiskt kompetensförsörjningsarbete. Det beror på att man prioriterar kompetens framför kön och att kön inte har någon betydelse. Andra respondenter menar att de inte har tänkt på strategisk kompetensförsörjning utifrån ett genusperspektiv. 6 respondenter angav att deras företag tar hänsyn till kön på så vis att: 27

33 Företaget tänker på att utforma annonser som vänder sig till både kvinnor och män. Vid rekryteringar tar man hänsyn till att både kvinnor och män är representerade bland kandidaterna. Man har som mål att 30 % av cheferna är kvinnor Företaget samarbetar med grundskolor, gymnasieskolor och högskoleutbildningar för att kommunicera med både flickor och pojkar och skapa ett framtida intresse för industri och teknik. Företaget har förändrat arbetsmiljön i syfte att få den mer anpassad till både kvinnor och män. Exempelvis har man minskat tunga lyft och anpassat arbetsmiljön till människor med olika längd för att på så vis kunna attrahera fler människor till företaget. 28

34 3 ANALYS Utgångspunkten i denna rapport har varit att kompetensförsörjningen påverkas av faktorer på utbudssidan (arbetsmarknaden, ålder- och personalavgångar, utbildningar och migration) samt faktorer på efterfrågesidan (utveckling av verksamheten, budget och framtida ekonomiskt utrymme samt teknisk utveckling). Detta kapitel syftar till att analysera de möjligheter och hinder som finns på utbudssidan respektive efterfrågesidan gällande företagens kompetensförsörjning. Vidare syftar detta kapitel till att lyfta fram utmaningar för det fortsatta arbetet med utbildningsplanering i regionen. 3.1 Utbud av arbetskraft möjligheter och hinder Arbetsmarknaden En möjlighet för företagens kompetensförsörjning är att det finns ett tillräckligt utbud av ekonomer, administratörer, montörer, truckförare och lagerarbetare. Kompetensförsörjningen hindras däremot av att det finns ett för litet utbud av främst ingenjörer, produktionstekniker, svetsare och CNC operatörer. Enligt respondenterna beror denna brist på att ungdomar har ett svagt intresse för industri och teknik. Det är för få ungdomar som läser industri- och teknikprogram samt naturvetenskapliga program på gymnasiet samtidigt som det är för få som studerar ingenjörsprogram på universitet/högskola. Detta stämmer överens med tidigare undersökningar som visar på att ungdomars bristande intresse för naturvetenskapliga ämnen är ett hinder för företags kompetensförsörjning (Teknikföretagen, 2009). Samtidigt minskar ungdomsårskullarna i regionen vilket innebär att det kommer att råda en ökad konkurrens om ungdomar i framtiden (Branschrådet Industri/Teknik Östergötland, 2009). Utmaningen ligger således i att regionens utbildningar behöver leverera fler personer med kompetens inom industri och teknik för att tillgodose företagens kompetensbehov. Samtidigt har företagen också ett ansvar att skapa arbetsförhållanden och belöningssystem som attraherar och bibehåller den kompetens som utbildningar levererar. Ytterligare ett hinder som hämmar företagens kompetensförsörjning är bristen på kvinnor som är intresserade av att arbeta inom industri och teknik. Trots att företagen önskar att fler kvinnor sökte sig till industri och teknik så är det enbart sex företag som tar hänsyn till kön vid strategiskt kompetensförsörjningsarbete och försöker på ett aktivt sätt få in fler kvinnor i företaget. Dessa företag tar hänsyn till kön på så vis att de utformar annonser som attraherar båda könen eller ser till att både kvinnor och män kallas till arbetsintervjuer. Trots att man gör dessa insatser får man inte alltid in fler kvinnor i företaget av den anledningen att det inte finns tillräckligt med kvinnor som har ingenjörsutbildning eller industriteknisk utbildning. Därför har några företag istället börjat samarbeta med skolor för att få både flickor och pojkar att bli mer intresserade 29

35 av att studera naturvetenskapliga eller industritekniska ämnen. Genom att kommunicera med skolelever i tidig ålder kan man visa på vilka möjligheter det finns inom industri och teknik samtidigt som man kan bryta traditionella stereotyper som hämmar flickor från att söka sig till denna sektor. Denna strategi kan på lång sikt vara effektiv för att attrahera ungdomar och på så vis tillgodose det framtida kompetensbehovet Ålder och personalavgångar Tidigare undersökningar visar på att industri- och tekniksektorn står inför en generationsväxling där stora årskullar kommer att gå i pension och bli svåra att ersätta. Det är bland annat 40-talistkullarnas tekniker och ingenjörer som ska ersättas de kommande åren (Branschrådet Industri/Teknik Östergötland, 2009). Även denna studie visar på att det bland annat är ingenjörer inom olika områden och med olika utbildningsnivåer som kommer att försvinna i och med pensionsavgångarna. Det innebär att utmaningen om fem år och framåt kommer vara att ersätta dessa ingenjörer och samtidigt rekrytera fler som kommer behövas. Exempel på ingenjörer som kommer efterfrågas framöver är bland annat mjukvaruutvecklare, utvecklingsingenjörer, verktygskonstruktörer, IT ingenjörer, kvalitetstekniker samt ingenjörer inom kemi och livsmedel. Därtill kommer det behövas ingenjörer med andra inriktningar. Några företag har inte kunnat uttala sig om vilka specifika ingenjörer som kommer efterfrågas framöver på grund av att man inte kan förutse kunders framtida behov. En annan förklaring till att några företag inte har kunnat uttala sig specifikt gällande ingenjörer kan vara att det i dagsläget finns många olika ingenjörsbenämningar och examensformer. Detta gör att det finns en förvirring bland företagen gällande ingenjörsutbildningar (se Teknikföretagen, 2009). En anledning till att man i framtiden kommer efterfråga ingenjörer är att tekniksektorn har blivit alltmer kunskapsintensiv och därför är ingenjörers kompetens väsentlig. Ingenjörers arbete med produktutveckling och innovationer är även en viktig faktor för teknikexport och konkurrenskraft (Teknikföretagen, 2010). Vidare visar resultatet på att företagen om fem år och framåt står inför utmaningen att rekrytera yrkesgrupper som produktionstekniker (i några företag är dessa ingenjörer och i andra företag saknar de ingenjörsutbildning), CNC operatörer, svetsare, processoperatörer och montörer/deltaljmontörer/elektronikmontörer. I dagsläget är det brist på flera av dessa yrkesgrupper och frågan är om det kommer att finns ett tillräckligt utbud om fem år och framåt. Vad blir konsekvenserna om företagen inte lyckas tillgodose sitt framtida kompetensbehov? Av resultatet går att utläsa att en konsekvens blir att företagen kommer behöva vända sig till utlandet för att rekrytera arbetskraft eller eventuellt flytta verksamheten, vilket i sin tur kan bidra med negativa följder för regionen. Samtidigt bör det tilläggas att företagen påverkas av globalisering, svängande konjunkturer och förändringar vilket innebär att det är svårt att uttala sig om hur många personer inom dessa yrkesgrupper som kommer behövas i framtiden. 30

36 Vidare är det möjligt att det uppkommer behov av andra yrkesgrupper och kompetenser som företagen ännu inte har identifierat Utbildningar Resultatet visar på att regionens utbildningar, det vill säga universitet/högskola, gymnasieskola och YH - utbildningar är en möjlighet för vissa företag då de tillgodoser företagen med relevant kompetens. Det är bland annat Teknik College och olika ingenjörsutbildningar på Linköpings universitet som är en möjlighet för att kunna tillgodose kompetensbehovet. För andra företag är regionens utbildningar ett hinder på så vis att det inte finns ett tillräckligt utbud av arbetskraft som har läst industri- och teknikprogram på gymnasiet eller ingenjörsutbildningar på universitet/högskola. Som tidigare nämndes kan detta förklaras av att det finns ett bristande intresse för industri och teknik bland ungdomar samtidigt som många ungdomar saknar baskunskaper för att klara av ingenjörsutbildningar på hög nivå (Teknikföretagen, 2009). Detta tyder således på att det finns behov av förbättringar gällande regionens utbildningar. Utmaningen ligger i att attrahera fler ungdomar till naturvetenskapliga program samt industri- och teknikprogram på gymnasiet men också till ingenjörsutbildningar på universitet/högskolor. Vidare ligger utmaningen i att utforma utbildningar så att de matchar den kompetens som företagen efterfrågar. Till exempel efterfrågar företagen processoperatörsutbildningar samt mer kompetens inom produktionsteknik, hårdvara elektronik, fiberområdet/fiberprodukter, hygien/livsmedel och skärande bearbetning. Företagen efterfrågar även mer kompetens gällande flöden, processer, kvalitetsarbete och arbetsmiljöarbete. Vid utbildningsplanering kan det även vara fördelaktigt att ta hänsyn till de kompetenser som enligt företagen är väsentliga för alla yrkesgrupper inom industri och teknik: Samarbetsförmåga, social förmåga och förståelse för vad det innebär att arbeta i projekt och team. Grundläggande kunskaper inom matematik, svenska och engelska. Kvalitetsutbildning eller kunskaper inom kvalitetsarbete. Kunskaper inom arbetsmiljö, säkerhet och riskanalyser. Teknisk förståelse samt IT kunskaper. Det bör även tilläggas att flera företag i dagsläget inte har erfarenhet eller kännedom om YH - utbildningar, vilket tyder på att det behövs mer information gällande dessa utbildningar samt vilken kompetens de kan bidra med. 31

37 3.1.4 Migration Av resultatet framgår att regionens pendlingssystem/kollektivtrafik är en möjlighet för ungefär hälften av företagen medan de resterande anser att det är ett hinder eller att det behöver förbättras. Det är framförallt ett hinder för de företag som är lokaliserade på mindre orter på så vis att de har svårare att attrahera arbetskraft. Samtidigt har den befintliga arbetskraften i vissa fall svårt att transporteras till arbetet om de inte har tillgång till körkort eller bil. Att pendlingssystemet inte fungerar optimalt är ett problem som påverkar arbetsmarknaden på ett negativt sätt. För att arbetsmarknaden ska kunna fungera och attrahera behövs det goda och välfungerande pendlingsmöjligheter i regionen. Det är även känt att människor föredrar att pendla till arbetet istället för att tvingas lämna sin hemort för att flytta dit arbetet finns (Regionförbundet Östsam, 2008). 3.2 Efterfrågan på arbetskraft möjligheter och hinder Budget och framtida ekonomiskt utrymme Överlag visar resultatet på att de flesta företag anser att budget och ekonomiskt utrymme inte är ett hinder för deras kompetensförsörjning. Istället hämmas kompetensförsörjningen av att det idag inte finns ett tillräckligt antal personer med relevant kompetens på arbetsmarknaden. Samtidigt anser några företag att budget och ekonomiskt utrymme är ett hinder på så vis att de inte kan investera i rekryteringar och kompetensutvecklingar i den utsträckning som de önskar Teknisk utveckling och utveckling av verksamheten Av resultatet framgår att den tekniska utvecklingen påverkar utvecklingar inom verksamheterna, till exempel effektiviseringar, rationaliseringar och ständiga förbättringar. Företagen utvecklas på så vis att arbetet inriktas alltmer mot automationsteknik/robotteknik och produktionsteknik. IT och miljöaspekter inom teknikområdet blir en alltmer viktig del av arbetets innehåll. Vid utbildningsplanering kan det därför vara fördelaktigt att ta hänsyn till dessa utvecklingar som sker inom företagen för att kunna matcha utbud och efterfrågan på arbetskraft på ett bättre sätt. Utmaningen är således att regionens utbildningar i framtiden kan behöva leverera mer spetskompetenser, speciellt inom automationsteknik/robotteknik och produktionsteknik. Vidare kommer den framtida arbetskraften behöva ha mer datakunskaper och datavana för att kunna hantera de IT verktyg som används alltmer i verksamheterna. I framtiden kommer det även behövas mer kompetens gällande hur man kan organisera och producera på ett miljövänligt och hållbart sätt. Många företag har infört Lean och därför kan det även behövas mer kompetens inom Lean och förbättringsarbete. Återigen bör det tilläggas att det sker förändringar inom denna 32

38 sektor och framöver kan det därför uppkomma behov som företagen ännu inte har identifierat. I tabell 6 nedan presenteras en sammanfattning av hinder och möjligheter för företagens kompetensförsörjning utifrån studiens resultat. Notera att det som är hinder för vissa företag är en möjlighet för andra. Hinder för kompetensförsörjningen Arbetsmarknaden har ett för litet utbud av ingenjörer, produktionstekniker, svetsare och CNC operatörer. Arbetsmarknaden har ett för litet utbud av kvinnor som är intresserade av att arbeta inom industri- och tekniksektorn. Möjligheter för kompetensförsörjningen Arbetsmarknaden har ett tillräckligt utbud av ekonomer, administratörer, montörer, truckförare och lagerpersonal. Teknik College och ingenjörsprogram på universitet/högskola bidrar med relevant kompetens. Utbildningar levererar för få personer med industriteknisk utbildning på gymnasiet eller ingenjörsutbildning på universitet/högskola. Pendlingssystemet/kollektivtrafiken välfungerande i större städer. är Pendlingssystemet/kollektivtrafiken är inte tillräckligt välfungerande i mindre städer/orter för att kunna attrahera arbetskraft. Budget och ekonomiskt utrymme gör att många företag kan bekosta rekryteringar och kompetensutvecklingar samt attrahera arbetskraft. Budget och ekonomiskt utrymme gör att vissa företag inte kan investera i rekryteringar och kompetensutvecklingar i den utsträckning som de önskar. Tabell 6 33

39 4 SLUTSATSER Nedan presenteras de slutsatser som har framkommit i studien och som kan betraktas som vägledningar inför det fortsatta arbetet med utbildningsplanering: Företagen inriktas alltmer mot automationsteknik/robotteknik och produktionsteknik. Det blir även alltmer viktigt att ha IT kompetenser samt kompetenser gällande hur man kan organisera och producera på ett miljövänligt och hållbart sätt. Lean och förbättringsarbete är ytterligare en central del i företagen idag. Det kan därför vara fördelaktigt att regionens utbildningar har kännedom om den utveckling som sker inom företagen för att på ett bättre sätt kunna matcha utbud och efterfrågan på arbetskraft i framtiden. Detta kräver i sin tur att det finns ett utvecklat samarbete och en dialog mellan näringslivet och utbildningssystemet. Om fem år och framåt har företagen behov av att anställa främst ingenjörer inom olika områden och med olika utbildningsnivåer samt produktionstekniker, svetsare, CNC operatörer, processoperatörer och montörer/detaljmontörer/elektronikmontörer. I dagsläget är det brist på flera av dessa yrkesgrupper på arbetsmarknaden, vilket tyder på att utbildningar behöver leverera fler personer inom dessa yrkesgrupper i framtiden. Samtidigt har också företagen ett ansvar att arbeta för sitt arbetsgivarvarumärke samt utveckla arbetsförhållanden och belöningssystem som attraherar och bibehåller efterfrågad kompetens. Det finns förbättringspotential vad gäller utbildningar. Företagen har önskemål om processoperatörsutbildningar samt mer kompetens inom produktionsteknik, hårdvara elektronik, fiberområdet/fiberprodukter, hygien/livsmedel och skärande bearbetning. Vidare finns det behov av att utbildningar lär ut mer gällande flöden, processer, kvalitetsarbete och arbetsmiljöarbete. Flera företag har ingen erfarenhet eller kännedom om YH - utbildningar och därför kan det vara fördelaktigt att ge mer information gällande denna utbildningsform. Vid utbildningsplanering kan det även vara fördelaktigt att ta hänsyn till de kompetenser som är viktiga för samtliga yrkesgrupper inom industri och teknik: 1) Samarbetsförmåga, social förmåga och förståelse för vad det innebär att arbeta i projekt och team. 2) Grundläggande kunskaper inom matematik, svenska och engelska. 3) Kvalitetsutbildning eller kunskaper inom kvalitetsarbete. 4) Kunskaper inom arbetsmiljö, säkerhet och riskanalyser. 5) Teknisk förståelse samt IT kunskaper. 34

40 Det finns behov av att attrahera fler ungdomar till de utbildningar som senare kan leda till arbeten inom industri- och tekniksektorn, till exempel naturvetenskapliga program samt industri- och teknikprogram på gymnasiet men också ingenjörsutbildningar på universitet/högskola. Det finns även behov av att attrahera fler flickor till sådana utbildningar för att kunna tillgodose det framtida kompetensbehovet. 35

41 5 REFERENSER Harlin, U., P. Gullander, R. Lundin, F. Wandebäck, and M. Berglund (2011). Development of industrial work of the future a study of Swedish manufacturing companies, In proceedings of the 4th Swedish Production Symposium, SPS 2011, Lund, Sweden. Landstinget i Östergötland. (2009). Personalförsörjningsrapport samt prognos Lotterberg, J., Karlsson, G., & Sunnergren, F. (2009). Branschrådet Industri/Teknik Östergötland (2009). Regionförbundet Östsam. (2008). Trettiofemtusen jobb, vilket vill du ha? Efterfrågan på arbetskraft i Östergötland fram till Regionförbundet Östsam. Matchningsläget på arbetsmarknaden. Teknikföretagen. (2009). Ingenjören utbildad för yrkeslivet? En undersökning av ingenjörsutbildningen. Teknikföretagen. (2010). Ingenjören värd sin vikt i guld? och Tranås intagningskansli. Sveriges ingenjörer.(2011). Ta vara på teknikintresset! Om barns teknikintresse, ingenjörskonst och regional utveckling. 36

42 6 BILAGA 1 STATISTIK GYMNASIEPROGRAM Antagningsstatistik angående kommunala och fristående gymnasieprogram i Östergötland och Tranås 2011/2012 (Källa: och Tranås intagningskansli). Kommunala yrkesprogram: Totalt antagna elever Antal platser Differens mellan antalet antagna elever och utbildningsplatser Bygg- och anläggningsprogrammet Plus 9 platser Barn- och fritidsprogrammet Plus 103 platser El- och energiprogrammet Plus 27 platser Fordons- och transportsprogrammet Plus 45 platser Handels och administrationsprogrammet Plus 75 platser Hantverksprogrammet Plus 72 platser Hotell- och turistprogrammet Plus 30 platser Industritekniska programmet Plus 69 platser Naturbruksprogrammet Plus 35 platser Restaurang- och livsmedelsprogrammet Plus 9 platser VVS- och fastighetsprogrammet Plus 17 platser Vård- och omsorgsprogrammet Plus 19 platser Summa Totalt 510 lediga platser Kommunala högskoleförberedande program: Totalt antagna elever Antal platser Differens mellan antalet antagna elever och utbildningsplatser Ekonomiprogrammet Plus 41 platser Estetiska programmet Plus 60 platser Humanistiska programmet Plus 28 platser Naturvetenskapsprogrammet Plus 129 platser Samhällsvetenskapsprogrammet Plus 85 platser Teknikprogrammet Plus 57 platser Summa Totalt 430 lediga platser 37

43 Fristående yrkesprogram (friskolor): Totalt antagna elever Antal platser Differens mellan antalet antagna elever och utbildningsplatser Bygg- och anläggningsprogrammet Överintag på 5 elever Barn- och fritidsprogrammet Överintag på 5 elever El- och energiprogrammet Plus 110 platser Fordons- och transportsprogrammet Plus 14 platser Handels och administrationsprogrammet Plus 37 platser Hantverksprogrammet Plus 97 platser Hotell- och turistprogrammet Plus 7 platser Industritekniska programmet Plus 40 platser Naturbruksprogrammet Plus 41 platser Restaurang- och livsmedelsprogrammet Plus 33 platser VVS- och fastighetsprogrammet Plus 7 platser Vård- och omsorgsprogrammet Överintag på 14 elever Summa Totalt 386 lediga platser samt ett överintag på 24 elever på tre program Fristående högskoleförberedande program (Friskolor): Totalt antagna elever Antal platser Differens mellan antalet antagna elever och utbildningsplatser Ekonomiprogrammet Plus 14 platser Estetiska programmet Plus 153 platser Humanistiska programmet 9 30 Plus 21 platser Naturvetenskapsprogrammet Plus 104 platser Samhällsvetenskapsprogrammet Plus 45 platser Teknikprogrammet Plus 57 platser Summa Totalt 394 lediga platser 38

44 7 BILAGA 2 BEVILJADE YH-PLATSER Östergötland 2011 Teknik och tillverkning 561 Ekonomi, administration och försäljning 558 Transporttjänster 285 Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske 258 Hotell, restaurang och turism 165 Samhällsbyggnad och byggteknik 90 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 60 Friskvård och kroppsvård 24 Källa: Matchningsläget på arbetsmarknaden (Regionförbundet Östsam). 39

45 8 BILAGA 3 INTERVJUGUIDE: INDUSTRI OCH TEKNIK 8.1 DEL 1 ANTALET TJÄNSTEMÄN OCH KOLLEKTIVANSTÄLLDA Hur många tjänstemän arbetar i företaget idag? Hur många kollektivanställda arbetar i företaget idag? Vilka är de vanligaste yrkesgrupperna bland tjänstemän? Vilka är de vanligaste yrkesgrupperna bland kollektivanställda? Hur många kvinnor respektive män arbetar i företaget idag? Inom vilken/vilka yrkesgrupper finns flest kvinnor? Inom vilken/vilka yrkesgrupper finns flest män? 8.2 DEL 2 KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSARBETE Arbetar ni idag med strategisk kompetensförsörjning? Om ja, ge exempel på hur. Om nej, vad beror det på i så fall? Tar ni hänsyn till kön (kvinnor och män) när ni arbetar med strategisk kompetensförsörjning? Om ja, ge exempel på hur. Om nej, vad beror det på i så fall? 8.3 DEL 3 OMVÄRLD Vilka är de stora förändringarna och trenderna idag som påverkar företaget? Hur kommer dessa förändringar och trender att påverka företagets kompetensförsörjningsbehov framöver? 8.4 DEL 4 UTBUD AV ARBETSKRAFT Arbetsmarknaden Vilka yrkesgrupper är det brist på bland tjänstemän på arbetsmarknaden? Vilka yrkesgrupper är det brist på bland kollektivanställda på arbetsmarknaden? Vilka yrkesgrupper finns det tillräckligt av bland tjänstemän på arbetsmarknaden? Vilka yrkesgrupper finns det tillräckligt av bland kollektivanställda på arbetsmarknaden? Finns det ett tillräckligt utbud av både män och kvinnor på arbetsmarknaden? Inom vilka yrkesgrupper är det brist på kvinnor? Inom vilka yrkesgrupper är det brist på män? 40

46 8.4.2 Ålder- och personalavgångar Hur kommer pensionsavgångarna att bli de kommande åren på tjänstemannasidan? Vilka yrkesgrupper kommer att försvinna på tjänstemannasidan? Hur kommer pensionsavgångarna att bli de kommande åren på kollektivsidan? Vilka yrkesgrupper kommer att försvinna på kollektivsidan? Vilka yrkesgrupper kommer ni att behöva anställa om fem år och framåt på tjänstemannasidan? Vilka yrkesgrupper kommer ni att behöva anställa om fem år och framåt på kollektivsidan? Vilken specifik kompetens inom dessa yrkesgrupper önskar ni att medarbetarna hade? Finns det några generella kompetenser som alla medarbetare i företaget bör ha oavsett yrkesgrupp? Om ja, vilka kompetenser i så fall? Finns det någon yrkesgrupp eller kompetens som inte finns idag men som kommer att behövas om fem år och framåt? Om ja, vilken? Utbildning Bidrar följande utbildningar med den kompetens som företaget behöver? Universitet/Högskola Gymnasieskola YH- utbildning Om nej, vilken kompetens saknas? Fungerar samverkan idag mellan företaget och följande utbildningar? Universitet/Högskola Gymnasieskola YH utbildning Om nej, varför inte? Migration Är pendlingssystemet/kollektivtrafiken tillräckligt bra idag för att ni ska kunna attrahera arbetskraft? Om nej, varför inte? Vad kan förbättras? Kommer ni att behöva anställa personer från utlandet om fem år och framåt för att kunna tillgodose ert kompetensbehov? Om ja, vilka yrkesgrupper? Från vilket land? Vilket kön? 41

47 8.5 DEL 5 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT Utveckling av verksamheten Har ni genomfört några förändringar/utvecklingar/omorganiseringar inom företaget som kommer att påverka efterfrågan på arbetskraft? Vilka förändringar? Hur kommer dessa förändringar att påverka efterfrågan på arbetskraft? Kommer dessa förändringar att påverka fördelningen av män och kvinnor i företaget? Budget och framtida ekonomiskt utrymme Är företagets budget och ekonomiska utrymme idag en möjlighet eller ett hinder för att kunna tillgodose kompetensbehovet? På vilket sätt är det en möjlighet eller ett hinder? Teknisk utveckling Vilken teknisk utveckling påverkar företaget? Hur påverkar den tekniska utvecklingen efterfrågan på arbetskraft? 42

DET FRAMTIDA KOMPETENSBEHOVET INOM EL- OCH ENERGISEKTORN

DET FRAMTIDA KOMPETENSBEHOVET INOM EL- OCH ENERGISEKTORN DET FRAMTIDA KOMPETENSBEHOVET INOM EL- OCH ENERGISEKTORN REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM Författare Gustav Pettersson Projektledare Helene Nord & Viktoria Lundin 18 mars 2013 2013 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

DET FRAMTIDA KOMPETENSBEHOVET INOM KOMMUNAL VÅRD OCH OMSORG

DET FRAMTIDA KOMPETENSBEHOVET INOM KOMMUNAL VÅRD OCH OMSORG DET FRAMTIDA KOMPETENSBEHOVET INOM KOMMUNAL VÅRD OCH OMSORG REGIONFÖRBUNDET ÖSTSAM Författare Sanja Dimic Projektledare Robert Wenemark 30 november 2011 2011 Skill Om Skill Skill grundades 1997 och erbjuder

Läs mer

Kompetensbehov och rekrytering hur ser företagens verklighet ut?

Kompetensbehov och rekrytering hur ser företagens verklighet ut? Kompetensbehov och rekrytering hur ser företagens verklighet ut? 1,6 Beveridgekurva i Sverige 1987-2012 Vakanser och arbetslöshet, andel av arbetskraft V a k a n s e r 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 1990 1987 2008

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Kompetensplattform Västra Götaland/Sjuhärad

Kompetensplattform Västra Götaland/Sjuhärad 1 Kompetensplattform Västra Götaland/Sjuhärad Kompetensbehov i Plastindustriföretag i Sjuhärad ett pilotprojekt i samarbete mellan Sjuhärads Kommunalförbund och IUC Sjuhärad (Bilder nedan från från PRIMO

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Den demografiska utmaningen

Den demografiska utmaningen Den demografiska utmaningen Generationsväxlingens effekter Oktober 2015 Analysavdelningen Utredningsenheten Jan Sundqvist Antal 80000 Befolkning 16-64 Förändring per efter födelseregion Sverige Norden

Läs mer

Seminarium angående ungdomsarbetslöshet 25 juni 2012

Seminarium angående ungdomsarbetslöshet 25 juni 2012 Seminarium angående ungdomsarbetslöshet 25 juni 2012 Industrifacket Metall sid. 1 Löneuppgifter Teknikavtalet IF Metall Lägsta lön 18 år 17.517 kr/mån Lön under 21 år ca 20.300 kr/mån Lön under 25 år ca

Läs mer

Arbetsmarknadsdag 2014-11-04. Lars Johansson, företagsrådgivare

Arbetsmarknadsdag 2014-11-04. Lars Johansson, företagsrådgivare Arbetsmarknadsdag 2014-11-04 Lars Johansson, företagsrådgivare Ett av alla teknikföretag Gemensam nämnare? I en globaliserad värld är kreativitet Sveriges styrka En miljon jobb och nästan hela exporten

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394 SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-30 Vår referens Carina Funeskog Enhetschef carina.funeskog@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan examensarb sanordnare kvalificerad rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg LIA jobb lärande i arbete böcker entreprenö Kompetensbehovet inom transport och logistik försörjning studiemedel en kompetensbehovsöversyn

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad Ingenjörernas arbetsmarknad Olle Dahlberg Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Andel medlemmar

Läs mer

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu. Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.se Upplägg 1. Karriärcentrum LiU 2. Självinventering 2. Var hittar

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Fler platser på yrkeshögskolan

Fler platser på yrkeshögskolan Fler platser på yrkeshögskolan Trots 4 arbetslösa misslyckas var femte rekryteringsförsök 4 människor är arbetslösa i Sverige idag. Socialdemokraternas mål är att Sverige ska öka antalet personer som arbetar

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Industritekniska programmet

Industritekniska programmet Industritekniska programmet IN Vill du bli eftertraktad på arbetsmarknaden och kunna ta ett jobb direkt efter studenten? Industritekniska programmet på Västerviks Gymnasium är yrkesutbildningen för dig

Läs mer

Kompetensrapporten 2014

Kompetensrapporten 2014 2015-03-11 1 Kompetensrapporten 2014 Lernia är en av Sveriges ledande kompetenspartner inom utbildning bemanning omställning inom både offentlig samt privat verksamhet Hur resonerar arbetsgivare kring

Läs mer

Teknikcollege Bothnia tar dig till framtidens jobb. Umeå Teknikprogram

Teknikcollege Bothnia tar dig till framtidens jobb. Umeå Teknikprogram Teknikcollege Bothnia tar dig till framtidens jobb Umeå Teknikprogram Välkommen till skolan som liknar en arbetsplats Teknikcollege Bothnia ger dig behörighet för vidare studier och hjälper dig att skapa

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i staten 2013-2018 Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST den 23 maj 2013 Referens: Erik Engberg, utredare och internationell handläggare: 070-257

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Innehåll. Bakgrund Rekrytering Handledare Praktikanter Våra skolkontakter

Innehåll. Bakgrund Rekrytering Handledare Praktikanter Våra skolkontakter Pågående skolaktiviteter Skoghalls Bruk 2010 Innehåll Bakgrund Rekrytering Handledare Praktikanter Våra skolkontakter 2 Bakgrund Personal på Stora Enso Skoghall AB (Feb 2010) Anställda Antal Procent Skoghall

Läs mer

TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013. - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram

TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013. - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN I MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2013 - Företagen saknar kompetent personal fler elever behövs till gymnasiets fordons- och transportprogram Innehåll Stort rekryteringsbehov i motorbranschen... 3 Kort

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014

VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN VÄSTA GÖTALANDS LÄN 2014 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

Frågor och svar Teknikcollege november 2014

Frågor och svar Teknikcollege november 2014 Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen

Läs mer

Teknik är inte bara för nördar

Teknik är inte bara för nördar Teknik är inte bara för nördar En kartläggning av framtida kompetensbehov inom Automationsområdet Linda Wiltebo, Jobba i Västerås på uppdrag av Automation Region December 2009 Inledning Svensk automation

Läs mer

Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen

Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen Hur jämställd är elteknikbranschen? En kartläggning av kvinnor och män i branschen EIO 2012 1 Innehåll Förord... 4 Sammanfattning... 5 1 Inledning... 6 2 Anställda i EIO:s medlemsföretag... 6 3 Resultat

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013

Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2013 Gruvnäringen Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Text Timo Mulk-Pesonen, Analysavdelningen Fler svenska gruvor och fler jobb SVENSK GRUVNÄRING Sverige har en mer än

Läs mer

Stora arbetsmarknadsdagen 25/9

Stora arbetsmarknadsdagen 25/9 Stora arbetsmarknadsdagen 25/9 Stora Arbetsmarknadsdagen Transportnäringen 25 september 2014 transportgruppen.se En arbetsgivare- och branschorganisation Ingår i Svenskt Näringsliv Organiserar ca 11 000

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län

Yh Mälardalen. Örebroregionen. Sörmland. Västmanland. En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Yh Mälardalen Örebroregionen En huvudprojektledare samt en delprojektledare i varje län Västmanland Sörmland Samarbete mellan tre län inom ramen för ett regionalfondsprojekt under 3 år Historik Yh Mälardalen

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg TEKNIKCOLLEGE Vår tradition och stolthet Skaraborg har en stark industriell tradition som befinner sig i en dynamisk utveckling. Etablerade branscher som jordbruk, livsmedel, möbelindustri och

Läs mer

Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet

Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning. Fredrik Heintz Linköpings universitet Internet of Things Utbildning och Kompetensförsörjning Fredrik Heintz Linköpings universitet SIP IoT Utbildning Översikt Syfte: Lägga grunden för arbetet med att tillgodose Sveriges kort- och långsiktiga

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN Kompetens- och rekryteringsbehov 2015 Stort rekryteringsbehov i motorbranschen 5 000 nyanställningar under tre år Kompetenskrav nu och i framtiden TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN Om rapporten

Läs mer

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3

Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Länsplan för Västmanland Delprojekt 3 Uppdraget för delprojekt 3 Syfte: att utveckla en plan för målinriktade och strategiskt långsiktiga insatser i hela länet för att samordna och matcha arbetslivets

Läs mer

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG

KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS INDUSTRI TRE ÅR SOM GER DIG FÖRSPRÅNG GÖTEBORGS TEKNISKA COLLEGE ANSVARAR FÖR ALL UTBILDNING INOM HELA VOLVOSTEGET Göteborgs Tekniska College är ett av Sveriges mest välrenommerade

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012

Fasticon Kompetens. Kompetensbarometer 2012 Fasticon Kompetens Kompetensbarometer 212 Innehållsförteckning 3. Sammanfattning 4. Bakgrund 4. Syfte & metod 5. Pensionsavgångar Pensionsavgångar i riket Pensionsavgångar i riket (geografisk) Pensionsavgångar

Läs mer

TSL 2013:6 Hur gick det sen?

TSL 2013:6 Hur gick det sen? TSL :6 Hur gick det sen? Tre år efter jobbcoachning Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb.

Läs mer

Kompetensbehovskartläggning

Kompetensbehovskartläggning Kompetensbehovskartläggning Utförd av Linda Wiltebo, Jobba i Västerås på uppdrag av Automation Region Automation Regions medlemmar och partner x5 Ca 12 000 anställda hos de 23 medverkande företagen 1 500

Läs mer

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en större

Läs mer

Tryggar branschens framtid

Tryggar branschens framtid Tryggar branschens framtid FU är en ideell förening som finansieras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter Arbetsgivarna Arbetstagarna Våra viktigaste kärnfrågor Kompetensförsörjning för branschen

Läs mer

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21

Sverige och Europa behöver en annan riktning. Magdalena Andersson 2014-05-21 Sverige och Europa behöver en annan riktning Magdalena Andersson 2014-05-21 FLER UNGA MED GYMNASIEEXAMEN Sverige och Europa behöver en annan riktning STEFAN LÖFVEN, GABRIEL WIKSTRÖM 10 AUGUSTI 2014 Magdalena

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM

WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM WORKSHOP II REGIONAL KOMPETENSPLATTFORM ULRIKA EKSTRÖM INNEHÅLL 01 Nulägesbild 02 03 04 Behov och nytta (förväntningar på resultat) Presentation - gruppdiskussion Kaffe Målgrupp 05 Form och innehåll 06

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Granskning av kompetensförsörjning Kungsörs kommun en förstudie

Granskning av kompetensförsörjning Kungsörs kommun en förstudie Granskning av kompetensförsörjning Kungsörs kommun en förstudie 14 september 2012 Lena Joelsson Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte 4 Metod 5 Frågeställningar 6 Omvärldsanalys 7 Analys av kompetensbehov

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Framtidsjobb i Östergötland 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Östergötland 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Östergötland 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från

Läs mer

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en

Läs mer

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 2013-01-22 Minnesanteckningar Diana Unander Nordle Tel: 0470-79 48 78 Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 Dagen inleddes med en genomgång av vilka förväntningar

Läs mer

Välkommen till hearing med

Välkommen till hearing med 22 maj 2014 Välkommen till hearing med Förhandsmaterial, obs att det är förslag under arbete! Utgångspunkter: Industrin har kompetensförsörjningsproblem: Lågt intresse för arbete inom industrin bland unga

Läs mer

Hjälp till nytt jobb - via Trygghetsfonden TSL omställningsförsäkring

Hjälp till nytt jobb - via Trygghetsfonden TSL omställningsförsäkring Hjälp till nytt jobb - via Trygghetsfonden TSL omställningsförsäkring Vi har bara ett mål - att hjälpa dig fram till ett nytt arbete! Vi vet att för de allra flesta är det är oerhört tungt att bli uppsagd

Läs mer

20+21 september DRIV SUNDSVALL FRAMTIDEN. Teknik SAMARBETA TILLVÄXT SAMSYN LÄRANDE ATTRAKTIV. Bygg HANDEL. Besöksnäring. Miljö.

20+21 september DRIV SUNDSVALL FRAMTIDEN. Teknik SAMARBETA TILLVÄXT SAMSYN LÄRANDE ATTRAKTIV. Bygg HANDEL. Besöksnäring. Miljö. Inbjudan HANDEL Teknik Bygg IT Hälso/sjukvård Utbildning Transport Besöksnäring Miljö Energi FRAMTIDEN DRIV SE FÖRMÅGOR SAMARBETA TILLVÄXT SAMSYN NYA UTBILDNINGAR LÄRANDE ATTRAKTIV 20+21 september SUNDSVALL

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Tillsammans släpper vi in framtiden!

Tillsammans släpper vi in framtiden! Konferensen Samverkan Skola - Arbetsliv 15 oktober 2015 på Missionskyrkan i Linköping Tillsammans släpper vi in framtiden! Arbetslöshetsfrågan? Kompetensutveckling? - En konferens som ger verktyg till

Läs mer

Teknikerjakten i Falun/Borlänge

Teknikerjakten i Falun/Borlänge 2009-02-17 Dnr DUC 2009/244/80 E J Ljungbergs Utbildningsfond att. Jan Moritz STORA ENSO 791 80 Falun Teknikerjakten i Falun/Borlänge Bakgrund och problembeskrivning Den tekniska utvecklingen Den snabba

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer