DALABAROMETERN. Dalabarometern. Bygg och anläggning Kompetensförsörjning i byggsektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DALABAROMETERN. Dalabarometern. Bygg och anläggning 2013 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn"

Transkript

1 DALABAROMETERN Dalabarometern Bygg och anläggning Kompetensförsörjning i byggsektorn

2 FÖRORD DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en undersökning som syftar till att ge en övergripande bild av kompetensförsörjningsfrågorna inom byggsektorn i Dalarna. Undersökningen har initierats av Karriärcentrum Samhällsbyggnad, Byggutbildning Star och Interregprojektet IRBAKIS och beställts i samarbete med Sveriges Byggindustrier, Högskolan Dalarna och Region Dalarna. Prifloat AB i Falun har genomfört både undersökningen och det analysarbete som ligger till grund för Dalabarometern Bygg och Anläggning DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en sammanställning av enkätundersökningar som riktats till Dalarnas: Niondeklassare Gymnasieelever på Bygg- och Anläggningsprogrammet Gymnasieelever på Naturvetenskapligt och Tekniskt program Högskolestudenter vid Byggarbetsledarutbildningen Högskolestudenter vid Byggingenjörsutbildningen Företag inom bygg- och anläggningssektorn Totalt erbjöds elever och studenter i Dalarna att besvara enkäten svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 76%. Generellt anser vi resultatet vara representativt för målgrupperna i undersökningen. Däremot bör tolkning av resultatet på nedbruten nivå (dvs. nedbrytning av resultatet på exempelvis Kön, Härkomst, Årskurs, Kommun, Inriktning etc.) göras med viss försiktighet. En grupp bör bestå av minst 30 personers svar för att resultatet ska anses vara generaliserbart. Företagsenkäten skickades till totalt 571 personer i 353 företag i Dalarna. 87 personer i 60 företag besvarade enkäten. Det innebär en svarsfrekvens på 17% på företagsnivå och 15% på individnivå. Som datainsamlingsmetod användes e-postenkäter. Fyra påminnelser gjordes och dessutom kontaktades de företag/organisationer via telefon som vi var extra angelägna om att få med i undersökningen. Den relativt låga svarsfrekvensen gör att resultatet ej bör ses som generellt representativt för alla företag och organisationer i Dalarna. Däremot kan det utgöra en god indikation på rådande förhållanden och attityder. 1

3 Den del av undersökningen som riktar sig till elever och studenter, Ungas attityder till studier, karriär och framtid i Dalarna, har genomförts sedan starten 2011 samt 2012; delen som riktar sig till arbetsgivare, Kompetensförsörjning inom byggbranschen i Dalarna, har tidigare genomförts Reflektionerna i rapporten är framtagna utifrån detta tidsperspektiv men även utifrån interna jämförelser mellan olika faktorer och grupper inom 2013 års undersökning. Dan Gustafsson Karriärcentrum Samhällsbyggnad

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 1 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Stora rekryteringsbehov!... 4 Hur lockar vi Dalaungdomen till bygg OCH ANLÄGGNING?... 4 Hur bra är länets byggutbildningar?... 5 Dalaungdomens Framtidstro?... 7 Intresse för branschen... 7 Matchningsproblematik... 7 Hur lockar vi Dalaungdomen till Bygg?... 9 Potentiella och nuvarande byggstudenter Karriärmål, utbildningslängd och attityd till olika yrken/branscher hos länets niondeklassare Drivkrafter, karriärmål och attityd till olika yrken/branscher hos länets gymnasieelever Drivkrafter, karriärmål och yrkesval hos Dalarnas högskolestudenter med inriktningen bygg Ranking av länets byggföretag Vart kommer Dalarnas ungdom arbeta i framtiden? Niondeklassare Gymnasieelever och högskolestudenter Framtidstro Omdömen om länets byggutbildningar Gymnasieskolans bygg- och anläggningsprogram Elevernas nöjdhet Företagens nöjdhet med Bygg- och Anläggningsprogrammet Högskolans byggutbildningar Studenternas nöjdhet Företagens nöjdhet med Högskolan Dalarnas Byggutbildningar Länets byggutbildningar jämfört med landet i övrigt Rekryteringsbehov hos Dalarnas Bygg- och Anläggningsföretag Nuvarande utbildnings-/kompetensprofil Behov av nya medarbetare Anledning till rekrytering Framtida rekrytering

5 SAMMANFATTNING Bygg- och anläggningssektorn i Dalarna är beroende av att kunna rekrytera kompetens på både kort och lång sikt. Hela 64% av de tillfrågade företagen tror att kompetensbrist kommer att innebära ett hinder för deras tillväxt. Detta är en ökning jämfört med 2011 då motsvarande andel var 57%. STORA REKRYTERINGSBEHOV! Många företag i Dalarna ger uttryck för en positiv framtidstro. Av de 37 företag som har angett sitt framtida rekryteringsbehov uppger 80% att de har behov av att anställa och hela 60% anger expansion/tillväxt som skäl till rekrytering. Det finns även behov bland dessa att anställa ytterligare medarbetare pga. pensionsavgång. 67% av företagen anger detta om skäl till framtida rekrytering. Det upplevs svårare att hitta nya erfarna medarbetare än oerfarna, och ju högre utbildning man efterfrågar, desto svårare upplever man det vara att rekrytera. I jämförelse med 2011 års undersökning anses det generellt sett enklare att idag hitta ny erfaren arbetskraft, förutom för civilingenjörer där resultaten är likvärdiga. Närmare 80% av företagen angav att de upplever det Ganska svårt eller Mycket svårt att hitta nya erfarna medarbetare, boende i Dalarna med civilingenjörskompetens. Motsvarande siffra för gruppen Hantverkare med yrkesbevis var 40%. När det gäller rekrytering av nya nyutexaminerade medarbetare upplevs de något lättare att hitta än de med erfarenhet, men även här blir det svårare ju högre utbildning man söker. Generellt sett anses det i år något lättare att hitta nyutexaminerad kompetens än Trots det upplever hela 23% av företagen att det är Ganska svårt eller Mycket svårt att hitta nyutexaminerade lärlingar från gymnasieskolans Bygg- och Anläggningsprogram. För högskoleutbildade arbetsledare är motsvarande siffra 25%, för högskoleingenjörer 35% och för civilingenjörer 56%. Sannolikheten att man kommer att gå utanför länet för att rekrytera nya medarbetare ökar ju högre krav man har på utbildningsnivå. Cirka 40-50% av företagen uppger att de kommer att gå utanför länet för att rekrytera högskoleingenjörer och civilingenjörer. Trots att många företag räknar med att gå utanför Dalarna för att rekrytera är det en betydande andel som inte tror att de kommer att hitta rätt kompetens över huvud taget. Detta gäller i stort sett i lika hög grad för både högskoleingenjörer och civilingenjörer, där ungefär 25% av företagen inte tror att de kommer att hitta rätt kompetens. HUR LOCKAR VI DALAUNGDOMEN TILL BYGG OCH ANLÄGGNING? Den stora och breda basen för rekryteringen till bygg- och anläggningssektorn finns i de ungdomar som har sina gymnasieval framför sig. För bygg- och anläggningssektorn är det gymnasieskolans Bygg- och Anläggningsprogram, samt de Naturvetenskapliga och 4

6 Tekniska programen som är intressanta. Bygg- och anläggningssektorn behöver redan på grundskolan skapa ett intresse och en nyfikenhet hos eleverna som gör att de vill söka sig till de utbildningar som kan leda fram till jobb i branschen. Potentialen att locka länets niondeklassare till byggsektorn är stor, både gällande tjejer och killar. Både tekniskt arbete som kräver högskoleutbildning (ingenjör, tekniker, arkitekt etc.) och bygg och anläggning (snickare, målare, murare, anläggningsförare, arbete med väg och järnväg etc.) placerar sig bland topp-5 i listan över branscher/yrken där man allra helst vill arbeta i framtiden. Dessutom anger 43% av niondeklassarna att det verkar Ganska roligt eller Jätteroligt att jobba inom bygg- och anläggningssektorn. Även om denna andel ska anses som hög så visar tidigare mätning att inställningen till att jobba inom bygg- och anläggningssektorn tenderar att bli mindre positiv, motsvarande andel vid mätningen 2011 var 51%. Även hos gymnasieskolans elever på de Naturvetenskapliga och Tekniska programmen är inställningen god till att jobba inom bygg- och anläggningssektorn. 3 av 4 elever angav att de vill ha ett tekniskt arbete och utav dessa kan 42% tänka sig att jobba inom Byggteknik, Installationsteknik, Fasighetsteknik och Samhällsbyggnad, och 22% ser det som det mest önskvärda. Eleverna på dessa utbildningar verkar generellt sett ha en relativt öppen inställning till olika inriktningar och fortsatta tekniska studier. I stort sett samtliga inriktningar hade en stor andel elever som angav att de kan tänka sig att jobba inom dessa. Här finns stora möjligheter att med rätt information och marknadsföring locka elever till olika branscher. De ungdomar som valt att gå Bygg- och Anläggningsprogrammet i Dalarna anger i stor utsträckning att det är intresset för ämnesområdet som framförallt gjort att de har sökt sig till utbildningen. För studenterna på högskolan är även den personliga utvecklingen viktig. Eleverna på Bygg- och Anläggningsprogrammet värderar frihet i jobbet och hög lön högt. Genom jämförelser med en liknande undersökning i Hedmark Fylke kan vi konstatera att drivkrafterna vid val av utbildning är relativt samstämmiga i båda länderna. 1 Infrastruktur och Anläggning har fortfarande betydligt lägre attraktionskraft på ungdomarna än Byggnader. I årets mätning kan vi dock konstatera att en högre andel ungdomar tycker att Byggnader och Infrastruktur/Anläggning är lika intressanta. HUR BRA ÄR LÄNETS BYGGUTBILDNINGAR? Omdöme om utbildningen - gymnasieskolan För att de ungdomar som är inne i en bygg- och anläggningsutbildning ska ta sig vidare in i byggbranschen krävs att de har ett genuint intresse för ämnet, att de är nöjda med sin utbildning och att de känner sig lockade av branschen. För att utbildningen ska leda till jobb i branschen krävs inte minst att deras utbildningar speglar vad branschen behöver. 1 ØF-notat 07/2012; Unges holdninger til bygg- og anleggsbransjen i Hedmark og kompetansebehovet i næringen; Per Kristian Alnes Tina Mathisen 5

7 Samtliga mätningar, som har pågått årligen sedan 2011, visar att Dalarnas bygg- och anläggningselever generellt sett är väldigt nöjda med sina utbildningar. Elevernas omdömen om skolan är även i år generellt sett väldigt goda, även om det varierar per kommun års mätning visar att nöjdheten totalt sett var något lägre än tidigare år. 71% av eleverna på Bygg- och Anläggningsprogrammet ansåg att utbildningen motsvarade deras förväntningar gällande de byggrelaterade kurserna (jmf 2012: 76%). Ytterligare några förändringar/iakttagelser kan konstateras: Nöjdheten gällande faktorerna Samverkan och kontakt med företag och Tillgång till bra APL minskar noterbart i årets undersökning. Nöjdheten bland tjejerna gällande Lärarnas kompetens (bygg) ökar och tar dem upp på en liknande nivå som killarnas (80%). Nöjdheten varierar mellan olika kommuners bygg- och anläggningsutbildningar. Gymnasieskolan i Ludvika och Rättvik hade högst andel nöjda elever (73%). Andelen bygg- och anläggningselever som är benägna att rekommendera sin utbildning till grundskoleelever som ska välja gymnasieutbildning minskade noterbart i årets mätning. Benägenheten att rekommendera sin utbildning varierar relativt mycket mellan de olika gymnasieskolorna i länet. Företagens nöjdhet med den kompetens som kommer ut ur länets Bygg- och Anläggningsprogram har ökat sedan Det är framförallt faktorn Utbildningarna är anpassade efter mitt företags/organisations behov och Skolorna driver en aktiv samverkan med företag/organisationer i Dalarna som ökar i årets mätning. Men ur ett undersökningsperspektiv är nöjdheten ändå generellt sett låg. Omdöme om utbildningen - högskolan Byggstudenterna på Högskolan Dalarna är också generellt sett nöjda med sin utbildning. Under perioden har ca 70% av studenterna angett att utbildningen Till stor del eller Helt motsvarar deras förväntningar. En tydlig iakttagelse är dock att högskolestudenterna är mer nöjda i början av sin utbildning än i slutet. I 2013 års mätning ansåg 57% av Arbetsledarna att utbildningen Till stor del eller Helt motsvarade deras förväntningar. Motsvarande siffra för Ingenjörerna var 74%. Gällande utvärderingen av de olika faktorerna är det glädjande att konstatera att nöjdheten för Lärarna kompetens och sätt att undervisa samt Sameverkan och kontakt med företag ökar i årets undersökning. Andelen studenter som är benägna att rekommendera sin utbildning till andra har minskat noterbart. Årets mätning gav ett negativt rekommendationsmått. Det innebär att det finns fler kritiker än ambassadörer för respektive utbildning bland studenterna. Gällande företagens attityder till länets högskoleutbildning ser vi en mer positiv bild än attityderna till gymnasieutbildningarna. Exempelvis ser hela 2 av 3 företag ett stort värde för sitt företag/organisation att vara delaktig i högskolestudenternas utbildning. 6

8 DALAUNGDOMENS FRAMTIDSTRO? Vi ser en trend bland länets ungdomar att de tror att de kommer att flytta från Dalarna i början av sin karriär. Eleverna på Bygg- och Anläggningsprogrammet räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb i Dalarna för att sedan flytta utanför länet. Det samma gäller högskolestudenterna. Eleverna på gymnasieskolans Naturvetenskapliga och Tekniska program uppvisar samma mönster men tror att de i större utsträckning än övriga grupper kommer att jobba utomlands efter tre år. Studenterna på högskolans ingenjörsutbildning känner sig ganska säkra på att få jobb efter sin utbildning. Bland ingenjörsstudenterna uppgav 83% att det är sannolikt att de får jobb efter sin utbildning inom det yrke de utbildar sig till. Däremot är framtidstron lägre för elever på Bygg- och Anläggningsprogrammet samt studenter på Arbetsledarutbildningen där knappt 70% angav att det var sannolikt att de fick jobb inom sitt område. Under perioden pekar en trend på att studenterna på ingenjörsutbildningen har ökad framtidstro gällande att få jobb efter utbildning, medans framtidstron bland studenterna på arbetsledarutbildningen och gymnasieeleverna på bygg- och anläggningsutbildningen minskar. INTRESSE FÖR BRANSCHEN Undersökningen visar att det bland Arbetsledare och Ingenjörer finns ett stort intresse för att jobba inom den bransch man utbildar sig för. Detta känns naturligt eftersom studenterna har satsat på att vidareutbilda sig på högskola. Dessa grupper tror till stor del att de kommer att stanna många år inom branschen. Däremot ser vi en negativ trend gällande elever på Bygg- och Anläggningsprogrammet, där 83% angav att de är Ganska intresserade eller Mycket intresserade av att jobba inom den bransch de utbildar sig för. Det är en minskning jämfört med 2012 (89%). I föregående års undersökning kunde det konstateras att ju längre bygg- och anläggningseleverna går på utbildningen, desto lägre intresse för branschen visar de. Denna trend håller i sig även i årets undersökning. MATCHNINGSPROBLEMATIK I årets mätning kan det bl.a. konstateras en minskad nöjdhet bland de studerande, främst gällande bygg- och anläggningsutbildningen på gymnasial nivå. Framför allt minskar nöjdheten med Samverkan och kontakt med företag samt Tillgång till bra APL. Andelen gymnasieelever som visar starkt intresse för branschen minskar liksom andelen som vill stanna kvar inom branschen. Möjligheter, som att starta eget företag i framtiden är intressant för denna grupp, men de bedömer sannolikheten att de genomför detta som mindre än tidigare. Generellt är elever och studenter inom bygg- och anläggningsutbildningen på både gymnasieskolan och högskolan mindre benägna att rekommendera utbildningen än tidigare. Det finns alltså många delar i mätningen som tyder på en sämre framtidstro bland de studerande. Vid bedömning av resultatet är det viktigt att blicka ut i samhället och bedöma vilka yttre faktorer som kan ha påverkan på ungdomarnas attityder på ett eller 7

9 annat sätt. Generellt upplever vi en tuff samhällsekonomi - oavsett bransch - som mycket väl kan påverka de omdömen som ungdomarna ger gällande deras nuläge och framtid. Det finns anledning att reflektera över vad Dalabarometern 2013 pekar på. Samtidigt som elever och studenters framtidstro minskar uppger företagen att de tror på expansion och tillväxt de närmaste 24 månaderna, och att svårigheterna att rekrytera kompetent arbetskraft kan komma att innebära ett hinder för företagens utveckling. Både eleverna på gymnasiets Bygg- och Anläggningsprogram och studenterna på Högskolan Dalarnas byggutbildning visar på en minskande benägenhet att rekommendera sin utbildning till människor i sin omgivning. Detta riskerar att leda till lägre attraktionskraft och minskat söktryck till de byggrelaterade utbildningarna i länet, vilket i förlängningen riskerar att innebära rekryteringsproblem och ökad kompetensbrist hos företagen inom bygg- och anläggningssektorn i Dalarna. 8

10 DEL 1 HUR LOCKAR VI DALAUNGDOMEN TILL BYGG? 9

11 POTENTIELLA OCH NUVARANDE BYGGSTUDENTER I Sverige fattar vi vårt första beslut gällande utbildningsinriktning när vi är på väg att lämna grundskolan. Av de tillfrågade niondeklassarna svarar 99% att de tänker gå vidare i sin utbildning. Vill byggsektorn säkerställa en stor rekryteringsbas på lång sikt är man beroende av att eleverna redan i grundskolan fattar beslut om utbildningsinriktningar som kan leda dem till byggsektorn. Det är framför allt tre gymnasieutbildningar som leder vidare till bygg. Bygg- och Anläggningsprogrammet är en yrkesförberedande utbildning där man går ut i arbete som lärling direkt efter avslutad utbildning. Gymnasieskolans Naturvetenskapliga och Tekniska program är en naturlig gymnasiebakgrund hos dem som läser vidare på Högskolan Dalarnas byggutbildningar. Vill man plugga till civilingenjör inom Byggteknik hänvisas man till högskolor och universitet utanför Dalarna. I DalaBarometern Bygg och Anläggning har vi definierat länets niondeklassare samt de elever som går gymnasieskolans Naturvetenskapliga och Tekniska program som potentiella byggare. Genom tydlig information och bra marknadsföring har byggsektorn stora möjligheter att locka dessa ungdomar till länets byggrelaterade utbildningar på gymnasiet och/eller Högskolan Dalarna. För att få en ökad förståelse och insikt kring hur Dalarnas potentiella byggstudenter samt nuvarande elever/studenter på länets byggutbildningar resonerar och känner inför framtiden har vi valt att ställa en del frågor kring hur de ser på utbildning och jobb. 10

12 Karriärmål, utbildningslängd och attityd till olika yrken/branscher hos länets niondeklassare Karriärmål En bra balans mellan arbete och fritid samt En hög lön, var viktigast bland niondeklassarna då de ska välja jobb i framtiden. Andelen niondeklassare som angav Bra balans mellan arbete och fritid var 68% (jmf 2011: 67%) och andelen som angav En hög lön var 76% (jmf 2011: 71%). Dessa faktorer anses som de absolut mest viktigaste. Andelen som angav att det var viktigt att Starta eget företag var 16%, vilket är något mindre jämfört med 2011 (jmf 20%). Andelen som angett att det är viktigt att Leda projekt är fortsatt lågt; endast 9%. Ett större intresse för arbetsledande jobb i form av Att så småningom arbeta som chef/ledare kan däremot ses. 26% anger att det är en viktig faktor då de ska välja jobb i framtiden. I stort sett följs resultaten för killar och tjejer väl åt. Några skillnader kan dock ses: Faktorn En hög lön var viktig för tjejer men anges inte i samma höga utsträckning som hos killarna (jmf: tjej 65%, kille 72%). Faktorn Resa och arbeta utomlands tyckte tjejerna var viktigare än killarna (jmf: tjej 41%, kille 16%). Tjejerna angav i större utsträckning Jobba med saker som utvecklar vårt samhälle som viktigt (jmf: tjej 24%, kille 14%). Sett ur ett samhällsbyggnadsperspektiv kanske detta kan tolkas som att tjejerna skulle ha större dragning åt planering och projektering medans killarnas intressen harmonierar mer med produktionsrelaterade arbetsuppgifter. 11

13 Resultatet för elever bosatta i större respektive mindre kommuner följs även de väl åt. Dock kan det vara intressant att notera att elever i mindre kommuner i högre utsträckning har angett karriärmålet Starta eget företag än elever i större kommuner (jmf: mindre kommuner 19%, större kommuner 12%). Utbildningslängd Andelen niondeklassare som tror att de kommer att fortsätta sin studieväg till högskola var 63% (jmf 2011: 57%). Det är främst andelen tjejer som har ökat (2013: 73%; jmf 2011: 64%). Det kan också konstateras att få elever såg ett studieförberedande utbildningsprogram som sitt sista utbildningssteg. Detta är naturligt då denna grupp i hög utsträckning har högskolestudier som målbild. Andelen elever som tänker avsluta sina studier med en yrkesförberedande utbildning var 30% vilket är en minskning (jmf 2011: 36%). Andelen minskade för både tjejer och killar (tjejer 2013: 23%; jmf 2011: 27%) (killar 2013: 38%; jmf 2011: 44%). I 2011 års mätning kunde det konstateras att elever med utländsk härkomst (def. båda föräldrarna är födda utomlands) tänker sig att anta en längre högskoleutbildning i högre utsträckning än de med svensk härkomst. Detsamma kan tydligt ses i årets mätning. Andelen eleverna med utländsk härkomst som har ambitionen att studera på en längre högskoleutbildning var 50% (jmf 2011: 45%), motsvarande siffra för elever med svensk härkomst var 24% (jmf 2011: 24%). Undersökningen visar att elever har samma ambitioner till högskolestudier oavsett om man är bosatt i en mindre eller större kommun (mindre kommuner: 64%; större kommuner: 62%). Däremot är andelen som vill satsa på en längre högskoleutbildning något högre hos de elever som är bosatta i mindre kommuner (mindre kommuner 29%; jmf större kommuner 23%). 12

14 Attityd till olika branscher och yrken Med vad vill då niondeklassare jobba i framtiden? De svarsalternativ som starkast kopplas samman med samhällsbyggnad, Tekniskt arbete som kräver högskoleutbildning (ingenjör, arkitekt etc.) och Bygg och anläggning (snickare, målare, murare, anläggningsförare, arbete med väg och järnväg etc.), placerar sig båda bland topp-5 i listan; 20% resp. 18% har angett dessa som det man allra helst vill jobba med. Något att notera är att VVS- och fastighet (fastighetstekniker, rörmokare, kylmontör, ventilationstekniker etc.) endast attraherar 2% av niondeklassarna. Det är främst killar (30%) och elever med svensk härkomst (18%) som allra helst vill jobba inom Bygg och anläggning i framtiden. Tjejer (6%) och elever med utländsk härkomst (6%) väljer primärt inte branschen Bygg och anläggning. I 2011 års mätning kunde det konstateras att en högre andel av invandrarungdomarna allra helst vill jobba med Tekniskt arbete (ing. etc.) än svenska ungdomar. Resultatet i årets undersökning samstämmer; 29% av ungdomar med invandrarbakgrund vill allra helst jobba med Teknik som kräver högskoleutbildning (ingenjör, arkitekt etc.). Motsvarande siffra för ungdomar med svensk härkomst är 19%. 29% av killarna och 11% av tjejerna vill jobba inom tekniska yrken som kräver högre utbildning. Hotell, restaurang och turism, Restaurang och livsmedel, Handel och service samt Hälsa, vård och omsorg är områden som eleverna kan tänka sig jobba men inte i samma utsträckning är önskvärda som övriga. Dessa områden tillhör arbetsplatser/branscher som ofta blir ungdomarnas första kontakt med arbetsmarknaden. Andelen elever som allra helst vill arbeta med Tekniskt arbete är oförändrad sedan 2011 (jmf: %, %) Även andelen elever som allra helst vill arbeta inom 13

15 Bygg och anläggning är kvar på samma nivå (jmf: %, %). Däremot tenderar andelen som allra helst vill arbeta med Naturvetenskap att öka (jmf: %, %). Värt att notera är även att attraktionskraften hos yrken såsom Lärare, rektor etc. minskar bland niondeklassarna och det utifrån en förhållandevis redan låg nivå, endast 3% av eleverna ser det som ett av de mest önskvärda yrkena (jmf: %,). Attityd till Byggsektorn Inställningen till att jobba inom Byggsektorn tenderar till att bli mindre positiv hos niondeklassarna. Andelen elever som var positiva och tyckte att detta verkade Ganska roligt eller Jätteroligt var 43% (jmf 2011: 51%). Inställningen hos både tjejer och killar tenderar att gå åt detta håll (tjejer 2013: 32% jmf 2011: 43%; killar 2013: 54% jmf 2011: 60%). Var tredje elev som är bosatt i mindre kommuner var positivt inställd till byggsektorn (35%) medans varannan elev bosatt i större kommuner var positiv (52%). 14

16 Drivkrafter, karriärmål och attityd till olika yrken/branscher hos länets gymnasieelever Drivkrafter Vilka drivkrafter ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram? Gymnasieskolans Naturvetenskapliga och Tekniska program leder inte fram till ett yrke, utan ska förbereda eleverna för framtida studier som i sin tur ska leda till en anställning. Gymnasieskolans Bygg- och anläggningsprogram leder däremot fram till ett yrke men innebär också en möjlighet att studera vidare på eftergymnasial nivå. När man väljer gymnasieutbildning är det framförallt intresse av ämnesområdet och förhoppningen om ett jobb med hög lön som utgör drivkraften. Resultatet för grupperna Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) och Naturvetenskapliga (NA) och Tekniska (TE) programmen följs väl åt, dock ska några skillnader uppmärksammas: Elever på BA-programmet drivs i något högre grad av Intresse (Jag är väldigt intresserad av det här ämnesområdet) och Människor (Jag vill ha ett jobb där jag får arbeta med många trevliga och spännande människor) än elever på NA/TEprogrammen. Elever på NA/TE-programmen drivs i något högre grad av Ekonomi (Jag vill ha ett jobb med hög lön och bra förmåner) och Samhällsnytta (Jag vill arbeta med saker som skapar nytta för människor och samhället) än elever på BAprogrammet. Andelen elever som angav alternativet Frihet (Jag vill ha ett jobb med stor frihet) minskar för båda grupperna i årets undersökning. Andelen elever som har angett alternativet Andra Faktorer (Det var andra faktorer såsom själva skolan, lärarna, orten, kompisar etc. som var viktigast för mig) är högre för elever på NA/TE-programmen. 15

17 Studerar man hur elevernas karriärmål förändras under gymnasietiden så finns det några tendenser som är värda att notera: Faktorn Intresse minskar hos eleverna på BA-programmet under gymnasietiden medans det ökar hos eleverna på NA/TE-programmen. Det är möjligt att detta är helt naturligt då det kan tänka sig att en nybliven BA-elev har sökt sig till utbildningen i första hand pga. av sitt specifika intresseområde och under studietiden växer det fram andra drivkrafter, liksom en NA/TE-elev å andra sidan hittar sitt område inom natur och teknik under studietiden och därmed ökar Intresse som en viktig drivkraft för den enskilde eleven. Även resultatet för faktorn Ekonomi förändras under gymnasietiden. Hos båda grupperna minskar betydelsen ju längre eleverna går utbildningen. Faktorer såsom Skapande (Jag vill ha ett jobb där jag får utveckla/skapa nya produkter/tjänster) och Människor (Jag vill ha ett jobb där jag får arbeta med många trevliga och spännande människor) blir viktigare för elever på BAprogrammet under utbildningstiden. Karriärmål Resultatet från årets mätning är i stora drag entydigt med 2011 års resultat gällande gymnasieelevernas syn på vilka karriärmål som är viktiga att uppnå. De viktigaste karriärmålen att uppnå är framförallt Skapa jämvikt mellan privatliv och karriär och Bygga upp en god privatekonomi. Resultatet för grupperna BA-programmet och NA/TEprogrammen följs väl åt, dock ska några skillnader uppmärksammas: För elever på BA-programmet är Bygga upp en god privatekonomi något viktigare än för elever på NA/TE-programmen. Detta är möjligen helt naturligt då det ligger närmare i tiden för en BA-elev än en NA/TE-elev då de ofta går vidare till högskolestudier. För elever på NA/TE-programmen är Skapa jämvikt mellan privatliv och karriär något viktigare än för elever på BA-programmet. Andelen elever som har karriärmålet Självständig arbetsroll och Att Starta ett företag är högre på BA-programmet än NA/TE-programmen. Andelen elever som har karriärmålet Arbeta internationellt, Bidra till samhällsutvecklingen och Utveckla nya produkter är högre på NA/TE-programmen än BAprogrammet. Studerar man hur elevernas karriärmål förändras under gymnasietiden så finns det några tendenser som är värda att notera: Andelen elever på BA-programmet vars karriärmål är att inneha ett Arbete som innebär allt större utmaningar minskar under utbildningstiden liksom Starta eget företag. För gruppen elever på NA/TE-programmen kan inga noterbara skillnader ses mellan de olika årskurserna. 16

18 Attityd till olika branscher och yrken (NA/TE-elever) Elever på NA/TE-programmen utgör en mycket stor del av rekryteringsbasen till högskolans tekniska utbildningar. Bland dessa elever var, som naturligt är, Tekniskt arbete (71%) och Naturvetenskapligt arbete (29%) de mest önskvärda branscherna/ yrkena att verka i. Vid jämförelse med 2011 års resultat kan det konstateras att attityden till olika branscher/yrken i stora drag är densamma. Dock är det intressant att konstatera att de flesta branscher/yrken får ökad andel, dvs. eleverna har i 2013 års undersökning angett flera alternativ än tidigare. Detta tyder på en öppnare inställning till vad de kan tänka sig resp. allra helst vill arbeta med i framtiden. 17

19 För de elever som har valt Tekniskt arbete som det mest önskvärda yrket att verka inom var inriktning mot Datateknik det allra mest önskvärda följt av Design och produktframtagning. Området Byggteknik, Installationsteknik, Fastighetsteknik och Samhällsbyggnad angav ungefär var femte elev att det var önskvärt att jobba inom. Noterbart är att eleverna på NA/TE-programmen verkar ha en relativt öppen inställning vad det gäller att välja inriktning inför fortsatta tekniska studier. I stort sett samtliga inriktningar hade en stor andel elever som angav att de kan tänka sig att jobba inom dessa, dvs. här finns det en stor potential till information och marknadsföring för att locka eleverna till just sin bransch! Attityd till Bygg och anläggningsbranschen (NA/TE-elever) Vilken gren inom samhällsbyggnadssektorn är då mest attraktiv; byggnader eller infrastruktur enligt elever på Naturvetenskapliga och Tekniska programmen? Eleverna fick välja mellan fyra alternativ; Byggnader, Infrastuktur, Båda är lika intressanta eller Inget av dem intresserar mig. 66% angav något av de tre första alternativen där man visar ett intresse för bygg och anläggningsbranschen - med andra ord 2 av 3 elever har en öppen inställning och kan mycket väl hamna i byggbranschen i framtiden!. Av dessa tre alternativ var Byggnader intressantast (37%), följt av Båda är lika intressanta (15%) och Infrastruktur (14%). Totalt sett kan ingen skillnad ses jämfört med 2011, dvs. ungefär lika stor andel anger ett alternativ inom bygg- och anläggning. Däremot kan vi konstatera skillnader mellan dessa; Intresset för Infrastruktur minskar och intresset för Byggnader ökar. Vid mätningen 2011 kunde det konstateras att eleverna på Naturvetenskapliga programmet visade intresse för byggsektorn i lägre grad än elever på det Tekniska programmet. Det visar sig även i årets mätning men skillnaden dem emellan är inte lika markant. 39% av eleverna på Naturvetenskapliga programmet angav att Inget av dem 18

20 intresserar mig (jmf 2011: 47%), motsvarande siffra för eleverna på Tekniska programmet var 30% (jmf 2011: 24%). De yrkesroller som ansågs som mest attraktiva inom samhällsbyggnad bland eleverna på NA/TE-programmen var Arkitekt (32%), Produktionsledare (30%), Projektstyrande befattning (23%), Konstruktör (22%) samt Teknisk specialist (21%). Önskvärda yrkesroller (BA-elever) Gällande eleverna på BA-programmet så ser vi i årets mätning en liknande bild som tidigare; tjejerna vill bli målare och killarna vill bli husbyggare. Andelen tjejer som angav Målare var 43% och andelen killar som angav Husbyggare var 71%. Dock kan det noteras att andelen tjejer som angav Målare har minskat från 64% till 43% under aktuell treårsperiod. Gren inom samhällsbyggnad (BA-elever) Vilket område inom samhällsbyggnad är elever på BA-programmet mest intresserade av att jobba inom? Resultatet visar att de flesta elever vill verka inom grenen Byggnader (72%). Vid bedömning av nivån för de olika grenarna bör hänsyn tas till hur många elever inom BA-programmet som går inriktningar kopplade till dessa då det troligen har mycket stark påverkan på elevens val. Det som kan noteras i årets mätning är att andelen elever som uppger Båda är lika intressanta är något högre än tidigare år (14%). GYMNASIUM - BA-PROGRAMMET GREN INOM SAMHÄLLSBYGGNAD Byggnader 72% 80% 78% Infrastruktur 7% 5% 8% Båda är lika intressanta 14% 9% 9% Inget av dem intresserar mig 6% 5% 5% 19

21 Drivkrafter, karriärmål och yrkesval hos Dalarnas högskolestudenter med inriktningen bygg Drivkrafter Precis som de elever som väljer en bygginriktad gymnasieutbildning är det Intresse av ämnesområdet som utgav den främsta drivkraften för byggstudenterna. Att få en Hög lön var inte en av de främsta faktorerna för högskolestudenterna såsom det var för gymnasieeleverna. Istället var det Personlig utveckling (Jag vill ha ett jobb med spännande utmaningar och få möjlighet att ständigt utvecklas) som högskolestudenterna angav som en mycket viktig faktor. Att denna faktor rankades som den andra viktiga faktor är naturligt då denna grupp har investerat i sin utbildning och med största sannolikhet vill ha ett utmanande jobb i framtiden. Karriärmål Precis som de elever som väljer en bygginriktad gymnasieutbildning utgör Skapa jämvikt mellan privatliv och karriär och Bygga upp en god privatekonomi de främsta drivkrafterna även för byggstudenterna. Övriga drivkrafter som kan noteras för Ingenjörerna var Arbete som innebär allt större utmaningar samt Bidra till samhällsutvecklingen. En viktig drivkraft bland de Arbetsledare som medverkade i årets mätning var Leda projekt. 20

22 Önskvärda yrkesroller Resultatet från årets mätning är i stora drag entydigt med föregående år gällande studenternas syn på de yrkesroller som ses som mest attraktiva. Arbetsledaren angav liksom tidigare till största del Produktionsledare (61%) samt att inneha en Projektstyrande befattning (35%) som de mest attraktiva yrkena i framtiden och Ingenjören angav Konstruktör (61%), Arkitekt (31%), Produktionsledare (36%) samt att inneha en Projektstyrande befattning (28%). Gren inom samhällsbyggnad Även här är resultatet entydigt med föregående års mätningar, att arbeta med Byggnader är av större intresse än Infrastruktur. Det visade sig därmed återigen att anläggningssektorn har en betydligt lägre attraktionskraft än hussidan. Andelen Arbetsledare som visar intresse för Infrastruktur har minskat under perioden och andelen var endast 5% i årets mätning. Däremot kan en ökning ses hos Ingenjörerna där var fjärde var mest intresserad att jobba inom Infrastruktur. 21

23 Skede i byggprocessen (Ingenjörer) Vilket/vilka av de olika skedena i byggprocessen är Ingenjörerna mest intresserad av att jobba inom? Resultatet från årets mätning visar att störst intresse finns i Tidiga skeden (86%), följt av Produktion (47%) och Drift och förvaltning (28%). Resultatet är oförändrat jämfört med föregående års resultat. Ökningen i andel för alternativet Drift och förvaltning ska ses med försiktighet i och med att studenterna i högre utsträckning har angett flera svarsalternativ i årets mätning än föregående år. Slutsatsen för ökningen bör snarare vara att studenterna är mer öppna för i vilket område de kommer att verka i framtiden, möjligen pga. den allmänna konjunkturnedgång som kan ses i näringslivet. HÖGSKOLA INGENJÖR GREN INOM SAMHÄLLSBYGGNAD Tidiga skeden (program och projektering) 86% 87% Produktion 47% 46% Drift och förvaltning 28% 15% 22

24 Ranking av länets byggföretag De ungdomar som går någon av länets byggrelaterade utbildningar kommer att stå till arbetsmarknadens förfogande i samband med att de examineras. För byggföretagen i Dalarna innebär det att dagens byggstudenter med stor sannolikhet kommer att jobba antingen som kund, leverantör, beställare, konkurrent eller som anställd hos företag/myndighet. I annat fall har personerna lämnat branschen eller regionen. För att få insikt i byggstudenternas kännedom om och attityd till länets byggföretag har vi frågat dem: 1. Vilka företag de kommit i kontakt med under sin utbildning 2. Hos vilka företag de skulle kunna tänka sig att jobba 3. Hos vilka företag de helst skulle vilja jobba Det skiljer mycket mellan de olika programmen. De företag som kommer i topp på listorna har gjort ett gott positionerings- och varumärkesarbete mot de aktuella gymnasie- och högskoleutbildningen. Notera att listan innehåller såväl stora företag och myndigheter som verkar i hela länet som lokala företag som har strategi att endast synas och verka lokalt. Vilka företag har du KOMMIT I KONTAKT MED under din utbildning? Gymnasieskolans Bygg- och Anläggningsprogram Dalarnas Bygg- och Anläggningsprogram är spridda över sju kommuner. På flera orter har utbildningarna kontakt med lokala företag som inte finns representerade i rankingen nedan. I listan framgår länets aggregerade värden; dvs. vilka företag som flest elever kommit i kontakt med under sin utbildning när man utgår från alla Dalarnas elever. Flest elever finns på utbildningsorterna Borlänge, Falun och Mora. Notera att det skiljer mycket i värden mellan topp och botten i listan. Peab toppar med 34% som kommit i kontakt med dem, men redan på plats fem ligger kontakten på 15%. FÖRETAGSKONTAKTER GYMNASIUM - BA-PROGRAMMET Kommit i kontakt med under utbildning RANK % RANK % RANK % Peab 1 34% 4 25% 1 30% Karl Hedin 2 33% 1 36% - - Skanska 3 31% 3 29% 3 16% Byggpartner 4 19% 2 35% 2 26% NCC 5 15% 5 12% 4 9% Trafikverket 6 12% 12 5% 9 5% Nils Skoglund 7 8% 12 5% 5 8% Byggtjänst i Falun 8 7% 8 7% 7 5% Tunabyggen 9 7% 8 7% 9 5% KopparStaden 10 7% 19 4% 33 1% 23

25 Byggarbetsledarutbildningen på Högskolan Dalarna Byggarbetsledarutbildningen vid Högskolan Dalarna ska förse entreprenadföretagen med kvalificerade arbetsledare och framtida platschefer. Utbildningen är bred och studenterna ska kunna jobba inom anläggning såväl som hus. Arbetsledarna samläser sitt första läsår med byggingenjörerna, vilket gör att de kommer i kontakt med företag som är verksamma i byggprocessens alla delar. Det speglas i listan på de företag som studenterna upplever att de kommit i kontakt med under utbildningen. FÖRETAGSKONTAKTER HÖGSKOLA - ARBETSLEDARE Kommit i kontakt med under utbildning RANK % RANK % RANK % Fiskarhedenvillan 1 57% 4 59% 2 47% Peab 1 57% 1 82% 8 24% NCC 3 43% 8 41% 2 47% Skanska 4 39% 2 71% 1 53% Svevia 4 39% 6 53% 5 35% Trafikverket 4 39% 14 24% 11 18% ÅF 4 39% 14 24% 7 29% Ramböll 8 30% 16 18% 21 6% Sweco 8 30% 8 29% 21 6% Borlänge Energi 10 26% 8 29% 15 12% Byggpartner 10 26% 4 59% 4 41% HMB Construction 10 26% 16 18% 15 12% Mondo 10 26% 27 6% 21 6% WSP 10 26% 6 47% 11 18% Byggingenjörsutbildningen vid Högskolan Dalarna Byggingenjörsutbildningen vid Högskolan Dalarna är en bred utbildning där studenterna ska vara attraktiva för och kunna ta anställning hos aktörer i hela byggprocessen. Det speglas väl av listan på de företag som ingenjörsstudenterna upplever att de kommit i kontakt med under sin utbildning. Listan visar också på att företag på anläggningssidan likväl som hussidan är aktiva i samverkan med ingenjörsutbildningen. FÖRETAGSKONTAKTER HÖGSKOLA - INGENJÖR Kommit i kontakt med under utbildning RANK % RANK % RANK % ÅF 1 75% 8 50% 14 31% KopparStaden 2 67% 9 48% 3 56% Peab 2 67% 3 63% 2 58% Trafikverket 2 67% 11 43% 7 39% Ramböll 5 64% 4 54% 12 32% Skanska 5 64% 10 46% 6 45% Structor 5 64% 7 52% 8 37% Svevia 5 64% 4 54% 9 35% WSP 5 64% 1 74% 3 56% Vectura 10 58% 4 54% 9 35% 24

26 Vart skulle du kunna TÄNKA DIG att jobba och vart vill du HELST jobba? Gymnasieskolans Bygg- och Anläggningsprogram Eleverna vid Dalarnas Bygg- och Anläggningsprogram lockas mest av att jobba hos de stora rikstäckande företagen. Peab, Byggpartner, Skanska och NCC kommer i topp. Peab toppar listan över både vart man kan tänka sig att jobba och vart man helst skulle vilja jobba. TÄNKBARA ARBETSGIVARE GYMNASIUM - BA-PROGRAMMET Skulle kunna tänka sig att jobba hos RANK % RANK % RANK % Peab 1 53% 1 52% 1 50% Skanska 2 49% 1 52% 3 42% Byggpartner 3 34% 3 46% 2 44% Fiskarhedenvillan 4 28% 4 31% 4 26% NCC 5 26% 5 28% 5 25% Karl Hedin 6 23% 6 24% - - Byggtjänst i Falun 7 20% 8 17% 6 20% Mora Byggservice 8 18% Nils Skoglund 9 16% 12 13% 9 14% Byggarna i Falun 10 16% 7 19% 11 14% MEST ÖNSKVÄRDA ARBETSGIVARE GYMNASIUM - BA-PROGRAMMET Skulle helst vilja jobba hos RANK % RANK % RANK % Peab 1 44% 1 57% 1 51% Skanska 2 43% 2 50% 2 39% Byggpartner 3 24% 3 41% 2 39% NCC 4 22% 4 27% 4 23% Fiskarhedenvillan 5 16% 5 26% 5 22% Byggtjänst i Falun 6 10% 9 12% 6 10% Mora Byggservice 6 10% Karl Hedin 8 9% 6 23% - - Nils Skoglund 8 9% 11 10% 7 9% Byggarna i Falun 10 8% 8 13% 7 9% Byggarbetsledarutbildningen vid Högskolan Dalarna Som nämnts tidigare riktar sig arbetsledarutbildningen främst till entreprenadföretag inom Hus och Anläggning. Detta speglas av listans topplaceringar där vi finner de rikstäckande entreprenadföretagen. Peab, Skanska, NCC och Svevia ligger i topp. TÄNKBARA ARBETSGIVARE HÖGSKOLA - ARBETSLEDARE Skulle kunna tänka sig att jobba hos RANK % RANK % RANK % Peab 1 71% 2 81% 1 75% Skanska 2 62% 1 88% 1 75% NCC 3 57% 3 56% 3 68% Byggpartner 4 38% 4 50% 4 43% Fiskarhedenvillan 5 33% 6 31% 7 29% Riksbyggen 6 29% 11 19% 10 25% HMB Construction 7 24% 6 31% 31 11% Structor 7 24% 15 13% 39 7% Svevia 7 24% 5 44% 5 39% Bygg Trio 10 19% 15 13% 7 29% Ramböll 10 19% 21 6% 31 11% Tunabyggen 10 19% 11 19% 16 18% ÅF 10 19% 29 0% 24 14% 25

27 MEST ÖNSKVÄRDA ARBETSGIVARE HÖGSKOLA - ARBETSLEDARE Skulle helst vilja jobba hos RANK % RANK % RANK % Peab 1 90% 1 80% 2 64% Skanska 2 76% 1 80% 1 71% NCC 3 67% 3 53% 3 61% Svevia 4 33% 4 40% 4 39% Byggpartner 5 19% 4 40% 4 39% Fiskarhedenvillan 6 14% 6 13% 6 21% Structor 6 14% 24 0% 20 4% Tyrens 6 14% 24 0% 20 4% ÅF 6 14% 24 0% 20 4% Grytnäsbolagen 10 10% 6 13% 15 7% HSB 10 10% 13 7% 8 11% Ramböll 10 10% 13 7% 37 0% Tunabyggen 10 10% 24 0% 20 4% WSP 10 10% 6 13% 20 4% Byggingenjörsutbildningen vid Högskolan Dalarna Även hos byggingenjörerna hittar vi de rikstäckande entreprenadföretagen i topp. 43% respektive 37% anger att de helst vill jobba hos Skanska respektive Peab. Listan topplacering delas av Skanska och Ramböll (43%). TÄNKBARA ARBETSGIVARE HÖGSKOLA - INGENJÖR Skulle kunna tänka sig att jobba hos RANK % RANK % RANK % Skanska 1 66% 4 56% 2 62% Peab 2 60% 5 51% 1 68% WSP 3 57% 2 62% 3 54% ÅF 4 54% 5 51% 15 26% Fiskarhedenvillan 5 51% 3 58% 4 52% Ramböll 5 51% 1 64% 13 27% NCC 7 49% 11 38% 5 48% Structor 8 46% 12 36% 10 33% Trafikverket 9 43% 10 44% 6 42% Sweco 10 40% 7 49% 9 35% MEST ÖNSKVÄRDA ARBETSGIVARE HÖGSKOLA - INGENJÖR Skulle helst vilja jobba hos RANK % RANK % RANK % Ramböll 1 43% 2 39% 12 13% Skanska 1 43% 7 25% 2 40% Peab 3 37% 6 27% 1 52% Fiskarhedenvillan 4 34% 3 36% 5 31% NCC 5 31% 8 20% 4 32% WSP 5 31% 1 48% 3 35% Mondo 7 23% 18 11% 20 7% Vectura 7 23% 4 30% 8 18% ÅF 7 23% 4 30% 16 11% Sweco 10 20% 8 20% 6 23% Tyrens 10 20% 10 18% 9 14% 26

28 VART KOMMER DALARNAS UNGDOM ARBETA I FRAMTIDEN? Vi frågade ungdomarna dels var de tror att de kommer att jobba direkt efter avslutad utbildning och dels var de tror att de kommer att jobba tre år efter avslutad utbildning. Niondeklassare Bland niondeklassarna trodde 45% att de kommer att jobba i Dalarna (jmf 2011: 48%) direkt efter att de avslutat sin utbildning, 13% trodde utlandet och resterande trodde på annan ort i Sverige. Intressant är att notera att tjejerna verkar betydligt mer benägna att röra på sig. De flesta tjejerna tror att de får första jobbet utanför länet, bara 33% av dem tror de får första jobbet i Dalarna mot 57% av killarna. Resultatet visar i stort inga noterbara skillnader för elever bosatt i större respektive mindre kommuner gällande var de tror att de får sitt första jobb i framtiden. Bryts resultatet däremot ner kan vi se att tjejer i mindre kommuner (def: färre än invånare i tätort) i något lägre utsträckning tror att de får sitt första jobb i Dalarna än tjejer i större kommuner (jmf: mindre kommuner 30%, större kommuner 37%). För killarna gäller det omvända; killar i mindre kommuner tror i större utsträckning att de får sitt första jobb i Dalarna (jmf: mindre kommuner 60%, större kommuner 55%). Gymnasieelever och högskolestudenter Bland gymnasieelever och högskolestudenter ser vi samma trend. Tjejerna är inte lika bundna till länet. Bland killarna tror 54% att de får första jobbet i Dalarna mot 40% för tjejerna. Snittet för samtlig är 50% vilket är en minskning jämfört med mätningen 2011 där motsvarande andel var 55%. Däremot ser vi inte samma tendens bland gruppen elever och studenter som går bygginriktade utbildningar. Andelen tjejer som tror att de får första jobbet i Dalarna är 79% mot 72% för killarna. Det skiljer sig dock kraftigt mellan olika program gällande var man tror att man får första jobbet. Elever/studenter på de direkt byggrelaterade utbildningarna har väldigt stark tro på att första jobbet blir i Dalarna. Att elever på gymnasieskolans Naturvetenskapliga och Tekniska program räknar med att fortsätta läsa på Högskola/universitet utanför länet och att detta ev. kommer att leda till jobb på annan ort är dock naturligt. När man jämför svaren på ovanstående fråga med frågan Var tror du att du kommer att jobba tre år efter avslutad utbildning? visar 2013 års resultat en liknande bild som föregående mätningar för eleverna på BA-programmet samt Ingenjörerna. Gruppen Arbetsledarna räknar i allt större utsträckning att efter tre års arbete flytta utanför länet. (Procentsatsen nedan betyder följande: Första siffran är andelen som angett Dalarna som plats för första jobb och andra siffran (efter pilen), är andelen som angett Dalarna som arbetsplats efter tre år.) 27

29 BA-programmet, gymnasieskolan: 2013, 2012 och 2011: Räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb i Dalarna för att sedan flytta utanför länet: 73% 45% (jmf 2012: 85% 51%; % 47%) Naturvetenskapligt/Tekniskt program: 2013: Räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb utanför Dalarna. Efter tre år räknar de flesta av dem som stannat kvar att flytta: 34% 15% (jmf 2011: 34% 15%). En femtedel av dessa elever tror att de kommer att jobba utomlands efter tre år (jmf 2011: 23%). Arbetsledare, Högskolan: 2013: Räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb i Dalarna för att sedan till stor del flytta utanför länet: 65% 39% 2012: Räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb i Dalarna för att sedan till viss del flytta utanför länet: 88% 65%. 2011: Ungefär hälften räknar med att få sitt första jobb i Dalarna. Efter tre år räknar några av dem som flyttat att ha återvänt: 53% 60% Ingenjör, Högskolan: 2013, 2012 och 2011: Räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb i Dalarna för att sedan flytta utanför länet: 75% 54% (jmf 2012: 82% 57%; % 50%) 28

30 FRAMTIDSTRO Elevers och studenters generella framtidstro på länets byggutbildningar fångas in av frågeställningarna nedan: Känner du dig väl förberedd att möta arbetsgivarnas förväntningar och krav när du kommer ut i arbetslivet? Hur sannolikt är det att du, inom sex månader efter avslutad utbildning, fått jobb inom det yrke du utbildar dig till? Förberedda inför arbetslivet Resultatet har varit entydigt under perioden I årets mätning kan vi dock se en trendbrytning; för samtliga byggutbildningar minskar andelen elever/studenter som uppgav att de Till stor del eller Helt är förberedda för att möta arbetsgivarnas förväntningar och krav. Generellt gäller, såsom samtliga års resultat har visat, att killarna känner sig bättre förberedda för att möta arbetsgivarnas förväntningar och krav. Exempelvis känner sig 58% av tjejerna på BA-programmet Till stor del eller Helt förberedda medan motsvarande andel var 66% för killarna. Ser vi till gruppen elever på gymnasieskolans Naturvetenskapliga och Tekniska program så känner sig 48% Till stor del eller Helt förberedda för att möta arbetsgivarnas förväntningar (jmf 2011: 52%). Att denna grupp inte i lika hög grad känner sig förberedda kan vara helt naturligt då många i denna grupp kommer att fortsätta sina studier och arbetslivet ligger därmed längre bort. Möjlighet att få jobb efter utbildningen Den totala andelen som har framtidstro på att få jobb inom det yrke man utbildar sig till efter utbildningen är fortsatt hög för Ingenjörerna där åtta av tio studenter angav att det 29

31 är Ganska sannolikt eller Mycket sannolikt att de har jobb inom sex månader efter avslutad utbildning inom byggrelaterade yrken. Bland Arbetsledaren var andelen på en liknande nivå som tidigare, ungefär sju av tio studenter ser positivt på att få ett jobb efter utbildningen. Det som är anmärkningsvärt i årets mätning är den minskning som kan ses bland eleverna på BA-programmet. 68% av eleverna uppgav att det är Ganska sannolikt eller Mycket sannolikt att de får jobb efter sin utbildning vilket ska jämföras med den tidigare stabila nivån 82%. Liksom tidigare år så kan ingen noterbar skillnad ses mellan tjejer och killar. 30

32 Intresse för bransch Hur intresserade är elever och studenter vid länets byggutbildningar att jobba inom branschen de utbildar sig för? I stort sett samtliga studenter som utbildar sig till Arbetsledare eller Ingenjör har angett att de är Ganska intresserad eller Mycket intresserad av att jobba inom den bransch de utbildar sig för. Årets mätning bekräftar även den negativa trend som kunde ses i 2012 års mätning gällande elever på BA-programmet där den positiva andelen minskar ju längre de går på utbildningen. Det kan även konstateras en minskning jämfört med föregående år, 83% av eleverna angav att de är Ganska intresserade eller Mycket intresserade av den bransch de utbildar sig för (jmf 2012: 89%). 31

33 Antal år inom branschen Hur länge efter avslutad utbildning tror eleverna och studenterna på länets byggutbildningar att de kommer att stanna inom branschen de utbildar sig för? De som har sökt sig till en högskoleutbildning inriktad mot bygg tror i hög utsträckning att de kommer att stanna länge inom branschen. I årets mätning har samtliga studenter angett Mer än 15 år med undantag från sex studenter. Att andelen är hög känns naturligt med tanke på den utbildningssatsning som dessa personer har gjort. Valet av utbildning har också skett senare i livet vilket kan ha betydelse då man troligen har en tydligare bild av vad man vill jobba med. I 2012 års mätning noterades den alltför låga andelen bland eleverna på BAprogrammet som tror sig jobba inom branschen på lång sikt. Tyvärr kan det inte ses någon förändring i positiv riktning i årets resultat; 78% av eleverna uppgav alternativen Mer än 15 år eller Max 15 år (jmf 2012: 83%). Även andelen som uppgav att man inte kommer att jobba inom branschen över huvudtaget ökar. Nästan var 15:e elev tänker sig att byta bransch i framtiden! Även i årets mätning kan vi se en större tvekan hos tjejerna att verka inom branschen och dessutom ökar denna noterbart! Andelen tjejer som angav alternativen Mer än 15 år eller Max 15 år var 61% (jmf: 2012: 78%) bland tjejerna. Motsvarande andelar för killarna var 79% (jmf 2012: 84%). 32

34 Attityd och intention till framtida möjligheter Vilka möjligheter ser då ungdomarna att sin utbildning och framtida bransch ger dem? För att få svar på detta har frågeställningarna nedan kopplade till ett antal tänkbara framtida möjligheter ställts sedan genomförandet av 2012 års mätning: Hur intresserad är du av följande möjligheter i framtiden? (dvs. attitydfråga som besvarar hur stort intresse som finns) Hur sannolikt är det att du i framtiden kommer att (dvs. intentionsfråga som besvarar om det är sannolikt att man kommer att genomföra möjligheten) Tabellerna nedan visar andelen ungdomar som har svarat Ganska intresserad eller Mycket intresserad på fråga 1 samt Ganska sannolikt eller Mycket sannolikt på fråga 2 ovan. Här är det intressant att studera nivån på attityd (dvs. intresse) och intention (dvs. sannolikhet) men även den ev. skillnad mellan attityd och intention som kan förekomma, exempelvis för de ungdomar som har intresse men är tveksamma till att genomföra möjligheten i framtiden. GYMNASIUM - BA-PROGRAMMET TÄNKBAR FRAMTIDA MÖJLIGHET INTRESSE Starta eget 47% 27% % 42% -16 Läsa vidare på högskola 26% 24% -2 30% 26% -4 Jobba som ledare/chef 43% 25% % 38% -17 Arbeta utomlands 58% 39% % 43% -15 HÖGSKOLA - ARBETSLEDARE SANNOLIKT DIFFERENS INTRESSE SANNOLIKT DIFFERENS TÄNKBAR FRAMTIDA MÖJLIGHET INTRESSE Starta eget 39% 22% % 33% -8 Fortsätta din akademiska karriär 30% 39% 9 20% 36% 16 Jobba som ledare/chef 87% 83% -4 94% 71% -23 Arbeta utomlands 43% 26% % 19% -14 HÖGSKOLA - INGENJÖR SANNOLIKT DIFFERENS INTRESSE SANNOLIKT DIFFERENS TÄNKBAR FRAMTIDA MÖJLIGHET INTRESSE SANNOLIKT DIFFERENS INTRESSE SANNOLIKT DIFFERENS Starta eget 20% 14% -6 27% 18% -9 Fortsätta din akademiska karriär 29% 26% -3 42% 33% -9 Jobba som ledare/chef 77% 74% -3 76% 61% -15 Arbeta utomlands 35% 26% -9 40% 12%

35 I 2012 års mätning kunde det konstateras att det fanns stort intresse bland eleverna på BA-programmet att starta eget. Årets mätning visar att intresset fortfarande är högt, 47% av eleverna uppgav att de är Ganska intresserade eller Mycket intresserade av denna möjlighet, dock minskade intresset jämfört med föregående år (jmf 2012: 58%). Den största förändringen jämfört med 2012 ser vi dock då eleverna bedömer sannolikheten för att de ska starta eget, 27% uppgav att det är Ganska sannolikt eller Mycket sannolikt att de kommer att göra det (jmf 2012: 42%). Det kan finnas flera orsaker till minskningen, en utav dem är troligen den generella konjunkturnedgången i samhället under det senaste året som påverkar både elevernas intresse men framförallt deras intention. Tendensen kan även ses bland högskolestudenterna. Intresset att starta eget ligger på en liknande nivå, dock kan en minskning gällande intention ses. Bland arbetsledarna uppgav 22% att det är Ganska sannolikt eller Mycket sannolikt att de kommer att göra det (jmf 2012: 33%). De orsaker som anges för de som är tveksamma är bl.a. just Denna samhällsekonomin som vi lever i idag och brist på arbete samt hård konkurrens samt det administrativa kring att starta arbete (pappersarbete, förändlig lagstiftning etc.). Resultatet visar att intresset att läsa vidare på högskola är fortfarande relativt högt bland eleverna på BA-programmet, 26% av eleverna uppgav att de är Ganska intresserade eller Mycket intresserade av denna möjlighet (jmf 2012: 30%). Det kan konstateras att de allra flesta elever som är intresserade av att studera vidare även kommer att göra detta! I 2012 års mätning kunde det konstateras att Arbetsledarna har lägre andel intresse än sannolikhet gällande att fortsätta sina akademiska studier. Även i årets mätning kan vi se detta resultat; 30% är intresserade (jmf 2012: 20%) och 39% (jmf 2012: 36%) ser det som sannolikt. Att mönstret återupprepas stärker funderingen om studenterna verkligen känner att deras utbildning ger dem tillräckligt goda förutsättningar för att få det jobb de önskar. Eventuellt känner de att utbildningen måste kompletteras för att de ska känna sig attraktiva på arbetsmarknaden. Intresset för att jobba som chef/ledare var återigen störst bland Arbetsledarna (87%), vilket är naturligt med tanke på utbildningens inriktning. Ingenjörerna visar fortsatt stort intresse för att i framtiden ha en ledande befattning (77%) och andelarna för intresse och intention ligger på liknande nivåer som föregående år. Däremot kan vi konstatera att både intresset och intentionen att jobba som chef/ledare sjunker bland BA-eleverna. Resultatet visar intresset för att arbeta utomlands är stort, liksom vid föregående års mätning. Störst intresse finns även i år bland BA-eleverna (58%). Även bland högskolestudenterna ligger intresset på en relativt hög nivå, men andelen som ser det som sannolikt är lägre. 34

36 DEL 2 OMDÖMEN OM LÄNETS BYGGUTBILDNINGAR 35

37 GYMNASIESKOLANS BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAM Elevernas nöjdhet 71% av eleverna på BA-programmet ansåg att utbildningen Till stor del eller Helt motsvarade deras förväntningar gällande de byggrelaterade kurserna (jmf 2012: 76%), motsvarande andel för övriga kurser/kärnämnen är 48% (jmf 2012: 70%). Det är bland killarna som nöjdheten för de byggrelaterade kurserna minskar (70% 2013; jmf 81% 2012). Nöjdheten bland tjejerna ökar dock (69% 2013; jmf %). Inga noterbara skillnader kan ses för övriga kurser/kärnämnen (49% tjejer, jmf med 47% killar). Nöjdheten gällande faktorerna Samverkan och kontakt med företag och Tillgång till bra APL minskar noterbart i årets mätning. Att dessa följs åt är naturligt med tanke på att de i mångt och mycket är relaterade till varandra. Även nöjdheten gällande Skolans status och rykte minskar. Ser vi till de undersökta faktorerna som är kopplade till ämnesundervisningen, dvs. Urval av kurser, Planering och administration av utbildningen samt Lärarnas kompetens och sätt att undervisa visar resultatet att eleverna till stor del var nöjda med sin utbildning gällande de byggrelaterade kurserna även om vi kan konstatera en viss generell minskning. Nöjdheten för övriga kurser minskar däremot noterbart i årets mätning. Även nöjdheten gällande Planering och administration av utbildningen har minskat noterbart för byggrelaterade kurser. Sammanfattningsvis uppgav 71% att de är Ganska nöjd eller Mycket nöjd gällande de byggrelaterade kurserna. Motsvarande andel för övriga kurser var 52%. Tabellen nedan visar nöjdheten (dvs. den positiva andelen) för samtliga gymnasieskolor uppdelat per enskild faktor och totalt. 36

38 FAKTOR BYGGREL. KURSER ÖVRIGA KURSER Urval av kurser 73% 79% 53% 67% Planering och administration av utbildningen 63% 72% 47% 69% Lärarnas kompetens och sätt att undervisa 78% 76% 57% 74% TOTALT 71% 76% 52% 70% Även om elever med utländsk härkomst utgör en mycket liten del av det totala elevantalet och gruppens resultat inte helt kan säkerställas statistiskt pga. för få svar (22 svar) så är det ändå värt att konstatera att resultatet tyder på att denna grupp generellt sett är mer nöjd än genomsnittet gällande kursurval, planering av utbildningen samt lärarnas kompetens/sätt att undervisa. Den totala nöjdheten för byggrelaterade kurser är 85% (jmf: 71%) för elever med utländsk härkomst och motsvarande andel för övriga kurser är 59% (jmf: 52%). Gällande nöjdheten med Samverkan och kontakt med företag är gruppen med utländsk härkomst på samma nivå som genomsnittet. Däremot kan vi se att denna grupp är mindre nöjd med Tillgång till bra APL, endast 39% av eleverna med utländsk härkomst uppger att de är Ganska nöjd eller Mycket nöjd (jmf: 70%). Det är glädjande i årets mätning att skillnaden i nöjdhet som tidigare har sett mellan tjejer och killar på BA-programmet gällande faktorn Lärarnas kompetens (bygg) minskar. 79% av tjejerna är nöjda med Lärarnas kompetens (bygg) (jmf 2012: 57%). Årets resultat för tjejerna tar dem upp på en liknande nivå som killarna. Det finns dock skillnader även i årets mätning mellan könen; exempelvis så var tjejerna mindre nöjda med Samverkan och kontakt med företag och Tillgång till bra APL jämfört med killarna. 37

39 Nöjdheten för faktorerna Urval av kurser, Planering och administration och Lärarnas kompetens gällande de byggrelaterade kurserna samt Skolans status och rykte minskar ju länge eleverna har gått på utbildningen. Däremot kan en högre nöjdhet ses gällande Samverkan och kontakt med företag för eleverna i årskurs 2 och 3. Det kan finnas flera förklaringar till detta. Det är bl.a. troligt att elevernas krav på de byggrelaterade kurserna ökar då de får ökad kunskap inom fackområdet (både genom skola och APL) och därmed kan nöjdheten till viss del påverkas i negativ riktning. Likaså kan den ökade positiva bilden av APL påverkas av den ökade mängd praktik som görs i årskurs 2 och 3. Det skiljer en hel del mellan olika kommuners och gymnasieskolors BA-program avseende hur nöjda eleverna är med utbildningen, vilket framgår av spridningen i diagrammet nedan. Där visas den positiva andelen (dvs. andelen som är Ganska nöjd eller Mycket nöjd) för gymnasieeleverna särredovisad per kommun. Ludvika och Rättvik har totalt sett störst andel nöjda elever (73%). Det kan konstateras att för samtliga skolor sjunker nöjdheten i årets mätning jämfört med tidigare års mätningar. 38

40 Benägenhet att rekommendera sin utbildning Benägenheten att rekommendera mäts med ett mått som kallas NPS (Net Promoter Score). Det mäter balansen mellan positiv och negativ ryktesspridning. Måttet får man fram genom att från andelen som svarat 5 (Mycket sannolikt), vilka kallas Promoters (Ambassadörer), dra andelen som svarat 1-3 (Mycket osannolikt Varken eller), vilka kallas Detractors (Kritiker). NPS-värdet kan anta ett värde mellan -100 och Genomsnittet i vanliga kund- och medarbetarundersökningar ligger på cirka +15. För att få höga NPS-värden gäller det dels att ha många Ambassadörer och få Kritiker. Under 2011 och 2012 var benägenheten hos eleverna på BA-programmet att rekommendera sin utbildning på en mycket hög nivå (jmf 2012: +33; 2011: +31). Värden över +25 är mycket bra. I årets mätning ser vi dock en minskning hos eleverna att vilja rekommendera sin utbildning. Det totala värdet för samtliga länets BAutbildningar i 2013-års mätning var +12, vilket är en noterbar minskning jämfört med föregående år. Det finns skillnader i nöjdhet bland länets olika gymnasieskolor, se tabell. KOMMUN NPS-VÄRDE TOTALT Rättvik +39 Borlänge +29 Avesta +12 X +10 X +8 X +3 X -6 X -8 Företagens nöjdhet med Bygg- och Anläggningsprogrammet Nedanstående diagram visar andelen nöjda företag/organisationer gällande Bygg- och Anläggningsutbildningen ur olika aspekter. Jämfört med 2011 års mätning har nöjdheten ökat, framför allt för faktorn Utbildningarna är anpassade efter mitt företags/organisations behov, som fick väldigt lågt värde Även Skolorna driver en 39

41 aktiv samverkan med företag/organisationer i Dalarna hade ökad nöjdhet i årets mätning. Fortfarande är dock värdena ur ett undersökningsperspektiv generellt sett låga, gruppen Handledare har inte heller en mer positiv syn än övriga svarande, snarare motsatt förhållande (med undantag för Handledarna på mitt företag är väl förberedda att ta hand om APL-elev och lärling, vilket ju är en form av självutvärdering). Det är dock glädjande att företagen ser ett så stort värde i att ta emot gymnasieelever på APL. Svarspersonerna fick möjlighet att med fritext beskriva på vilket sätt samverkan mellan gymnasieskolan och Dalarnas Bygg- och Anläggningsföretag skulle kunna förbättras. Några av de förslag som nämndes var: Utbilda handledare. Kontakt med små företag, sidogrenar. Bättre samordning inför praktikperioder. Kvartalsträffar mellan utbildare & företag där informationsutbyte sker om behov, utbildningsinnehåll samt samarbetsaktiviteter diskuteras inkl. handlingsplaner som är tidsstyrda med uppföljning. Viktigt är även att Högskolan och Gymnasieskolan aktivt har en dialog där man förespråkar vidareutbildning så att elever på bygg-gymnasiet förstår vikten av att skaffa sig behörighet att läsa vidare till arbetsledare/ingenjör. Bättre samordning/likriktning mellan skolorna. De skulle kunna undersöka viken sorts kompetens vi företag efterlyser och har behov av. Uppstartsmöten inför APL-perioder osv. bättre planering från båda sidorna! Bättre kontakt, info om mailadresser/mobil nr till lärare etc. Uppföljning på elevernas APL. 40

42 HÖGSKOLANS BYGGUTBILDNINGAR Studenternas nöjdhet I föregående års mätning kunde det konstateras att Arbetsledarnas nöjdhet ökade noterbart. Utav dessa studenter ansåg då 94% av studenterna att utbildningen Till stor del eller Helt motsvarade deras förväntningar (jmf 2011: 65%). Resultatet från årets mätning visar dock att nöjdheten har sjunkit till att ligga ungefär på 2011 års nivå. I årets mätning ansåg 57% av Arbetsledaren att utbildningen motsvarar deras förväntningar. För Ingenjörerna är årets resultat entydigt med föregående års mätningar och inga noterbara skillnader kans ses med tidigare resultat. 74% av Ingenjörerna ansåg att utbildning Till stor del eller Helt motsvarar deras förväntningar (jmf 2012: 83%; 2011: 72%). Liksom det faktum att andelen Arbetsledare som ansåg att utbildningen uppfyller deras förväntningar minskar i årets mätning, minskar även nöjdheten då den bryts ner på olika faktorer som beskriver utbildningens och undervisningen olika delar, se diagram nedan. Den positiva andelen (dvs. Ganska nöjd eller Mycket nöjd) är totalt sett 63% (jmf 2012: 85%) och är därmed tillbaka på 2011 års nivå. De faktorer som erhåller högst nöjdhet är Urval av kurser (70%) och Samverkan och kontakt med företag (74%). 41

43 För ingenjörerna är andelen 64% och ingen skillnad kan ses med föregående års mätningar (jmf med 64% 2012). De faktorer som erhåller högst nöjdhet är Urval av kurser (69%), Lärarnas kompetens och sätt att undervisa (80%) och Samverkan och kontakt med företag (83%). Benägenheten att rekommendera sin utbildning Hur benägna är då eleverna som går de olika högskoleprogrammen att rekommendera sin utbildning? I årets mätning har 15 av 23 Arbetsledare angett att det är Ganska sannolikt eller Mycket sannolikt att de skulle rekommendera sin utbildning till sina kompisar som ska välja en högskoleutbildning. Mäter vi detta som NPS så ger det ett värde på -9 (negativt värde, dvs. andelen kritiker är större än andelen ambassadörer för utbildningen!). Inom gruppen Ingenjörer angav 24 av 35 studenter att det är Ganska sannolikt eller Mycket sannolikt att de skulle rekommendera sin utbildning. Även för Ingenjörerna resulterar detta i ett negativt NPS-värde, -14. För både Arbetsledare och Ingenjörer resulterar årets mätning i färre studenter än tidigare som är benägna att rekommendera sin utbildning. PROGRAM NPS-VÄRDE Arbetsledare Ingenjör

44 Företagens nöjdhet med Högskolan Dalarnas Byggutbildningar Nöjdheten för faktorerna Arbetsledareutbildningen är viktig för mitt företags/organisations verksamhet och Vi ser ett stort värde för vårt företag/organisation i att vara delaktiga i högskolestudenternas utbildning på olika sätt minskade i årets mätning, i övrigt var resultaten liknande 2011 års resultat. Vad minskningen beror på är svårt att säga, men gällande betydelsen av arbetsledarutbildningen för det egna företaget kan minskningen bero på minskat behov av att anställa dessa de kommande två åren bland de företag som har besvarat. Svarspersonerna har fått möjlighet att med fritext beskriva på vilket sätt samverkan mellan högskolan och Dalarnas Bygg- och Anläggningsföretag skulle kunna förbättras. Några av de förslag som nämndes var: Kvartalsträffar mellan utbildare & företag där informationsutbyte sker om behov, utbildningsinnehåll samt samarbetsaktiviteter diskuteras inkl. handlingsplaner som är tidsstyrda med uppföljning. Synkade med föregående fråga. Att högskolan besöker oss och anpassar utbildningarna efter behoven. Jag tror att den väg högskolan har tagit, mot samarbete med näringslivet inom byggbranschen, är en bra väg men som naturligtvis kan utvecklas. Jag tror däremot att det största hindret kan vara högskolans egen organisation och dess ledning, dvs. att inom givna ekonomiska ramar, kunna utveckla och vidare behålla, en kompetent och hållbar organisation med ork att bedriva utbildning i en näringslivsinriktad utveckling för försörjning av framtida kompetens till byggbranschen... Utöver åsikter kring samverkan nämndes också en åsikt kring utexaminerade studenter; de utexaminerade arbetsledarna/ingenjörer brister gällande praktiskt kunnande. 43

45 LÄNETS BYGGUTBILDNINGAR JÄMFÖRT MED LANDET I ÖVRIGT Även om det är troligt att inte särskilt många av svarspersonerna har en tydlig och uppdaterad bild av nivån på gymnasieskolor i andra län är svaren ändå en viktig indikator på den generella attityden. I diagrammet nedan representerar värdet 5.0 Lika, värden under 5.0 är Sämre och värden över 5.0 Bättre än landet i övrigt. Granskar vi totalresultatet finns det något fler svarspersoner som tyckte att länets gymnasieskola är bättre än landet i övrigt. Tittar vi istället på attityden till högskolan är attityden den omvända. Personer som är handledare var något mer positiva än övriga för gymnasieutbildningen, någon skillnad för högskolan kunde ej ses. Årets resultat är snarlika dem från 2011, även om gymnasieutbildningar till viss del upplevdes som något bättre i länet jämfört med övriga landet i årets mätning. 44

46 DEL 3 REKRYTERINGSBEHOV HOS DALARNAS BYGG- OCH ANLÄGGNINGSFÖRETAG 45

47 NUVARANDE UTBILDNINGS-/KOMPETENSPROFIL På frågan Vilken utbildningsprofil har medarbetarna i ert företag/organisation? fick svarspersonen ange hur fördelningen mellan medarbetare med olika utbildningsprofiler ser ut i dagsläget. Diagrammet nedan anger procentuellt fördelning presenterad som medianvärde. Endast en person per företag/organisation tillfrågades. Andelen medarbetare med gymnasieutbildning uppskattas ligga på 79%, andelen med 2-3 års högskoleutbildning på 20% och andelen civilingenjörer på 8%. Jämfört med 2011 års mätning är det en ökning av andelen anställda med högskolestudier, framför allt de med 2-3 års högskolestudier. Notera att resultatet speglar deltagande företags utbildningsprofil, dvs. resultatet kan inte ses generaliserbart utan endast ge en indikation (pga. av låg svarsfrekvens). Se vidare under stycket Bakgrund och förutsättningar. BEHOV AV NYA MEDARBETARE På frågan Vilket behov av nya medarbetare uppskattar du att ert företag/organisation har inom 24 månader? fick man ange beräknat antal nyrekryteringar inom respektive utbildningsnivå. Diagrammet nedan anger antalet nya medarbetare per utbildningsnivå om man räknar samman samtliga företag som besvarade enkäten. Totalt räknar man med att anställa ca 830 personer de närmaste två åren, med nämnda utbildningsnivåer. Det är 399 fler än vid 2011 års mätning, då det dessutom var några fler företag som besvarade dessa frågor (37 förestag 2013 och 59 företag 2011). Den stora ökningen beror främst på ökat behov att anställa medarbetare med gymnasiekompetens, 382 personer i 2013 års mätning och 165 i 2011 års mätning. Viktigt att beakta är att svarsfrekvensen var låg, och om ett företag med stort behov besvarade enkäten vid årets mätning men inte vid föregående tillfälle kan resultaten påverkas i mycket stor utsträckning. Ett exempel från årets mätning är att det företag som hade behov av flest nya medarbetare med gymnasiekompetens angav ett behov av att anställa 100 personer inom en 24-månadersperiod, vilket naturligtvis påverkar starkt. 46

Dalabarometern. Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn

Dalabarometern. Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn Dalabarometern Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn FÖRORD DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en undersökning som syftar till att ge en övergripande bild av kompetensförsörjningsfrågorna

Läs mer

Dalabarometern Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn

Dalabarometern Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn Dalabarometern Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn FÖRORD DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en undersökning som syftar till att ge en övergripande bild av kompetensförsörjningsfrågorna

Läs mer

DalaBarometern. Region Dalarna Falun

DalaBarometern. Region Dalarna Falun DalaBarometern 2016 Region Dalarna Falun 2016-10-28 Förord Arbetsgivare i Dalarna upplever svårigheter att rekrytera individer med rätt kompetens och svårigheterna ökar. Utvecklingen är oroande eftersom

Läs mer

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval

Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Hur intressant är NV-programmet? Svenska niondeklassare inför sitt gymnasieval Inledning Inför gymnasievalet våren 2010 genomför Teknikdelegationen en kampanj riktad till niondeklassare, med huvudbudskapet

Läs mer

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildningar på gymnasiet - hur kan vi öka söktrycket? Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla?

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Hur är tillgången på arbetskraft med relevant kompetens? 3 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Forskar utb

Läs mer

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Yrkesutbildning kvalitet och attraktionskraft Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte skulle uppfylla? Forskar utb

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Det är svårt att finna vägen utan kompass

Det är svårt att finna vägen utan kompass nuari 2013 Emma Brandt Det är svårt att finna vägen utan kompass Innehåll 1 Inledning... 2 2 Sammanfattning... 3 3 Metod och tillvägagångssätt... 4 3.1 Syfte och frågeställningar... 4 3.2 Avgränsningar...

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Halmstad 14 september. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå

Halmstad 14 september. Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Halmstad 14 september Medlemsföretaget Duroc Rail i Luleå Hur är tillgången på arbetskraft med relevant kompetens? 2 Eftersökta utbildningsnivåer Vilken utbildningsnivå ville ni att de medarbetare ni sökte

Läs mer

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

DalaBarometern 2012. Reflektioner. Reflektionsrapport DalaBarometern 2012 Sidan 1 av 32

DalaBarometern 2012. Reflektioner. Reflektionsrapport DalaBarometern 2012 Sidan 1 av 32 DalaBarometern 2012 Reflektioner Reflektionsrapport DalaBarometern 2012 Sidan 1 av 32 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattande reflektioner... 3 Bakgrund och förutsättningar... 6 Förklaringar... 6 Fakta om

Läs mer

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning En regional analys för Hallands län Presentation 2017-03-10 Inledning Uppdraget har varit: Att analysera efterfrågan, pensioner och rekrytering

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Företagarens vardag i Luleå 2014

Företagarens vardag i Luleå 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag i Luleå 2014 www.pwc.se/sma-medelstora-foretag SammanfattningResultat av den nationella undersökningen:

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

En fjärilseffekt i näringslivet

En fjärilseffekt i näringslivet APRIL 2013 En fjärilseffekt i näringslivet En rapport om små val som kan få oförutsägbara konsekvenser på framtidens arbetsmarknad Förord Det är i företagen jobben skapas och det är också där som grunden

Läs mer

Målgruppsundersökning Tekniksprånget 2016

Målgruppsundersökning Tekniksprånget 2016 8 juni 2016 Målgruppsundersökning Tekniksprånget 2016 Sammanfattning I samband med ansökningsprocessen för höstens praktikperiod 2016 har IVA-Tekniksprånget genomfört en målgruppsundersökning hos de personer

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer?

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? @ungdomsb Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? Intresse för ämnesinriktningen Att det ger många valmöjligheter efter gymnasiet Att det ger kunskaper jag tror jag behöver i framtiden

Läs mer

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen Rekryteringsbehov i s medlemsföretag t o m våren 2020 är bransch- och arbetsgivarorganisationen för den grafiska industrin. Våra 450 medlemsföretag med ca 14 000 anställda utvecklar, förpackar och distribuerar

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb. Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå

Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb. Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå Ungdomar, gymnasieskolan och jobb - Varberg 1 feb Medlemsföretaget Lindbäcks Bygg i Piteå Högskoleförberedande program (HP) Antal elever på HF (andel av elever på nat. prog.): Könsfördelning på HF: 187.056

Läs mer

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen Bra kan bli bättre - om skolan och företagen MARS 2011 Bra kan bli bättre om skolan och företagen Bra kan bli bättre om skolan och företagen 1 Sammanfattning Ett bra samarbete mellan näringsliv och skola

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare

Statistik. Synen på karriären. Akademikerförbundet. jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Statistik Synen på karriären Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare 2 Att kompetensutveckla sin personal är både en väg för arbetsgivaren att nå bättre

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Chefen och konjunkturen

Chefen och konjunkturen Chefen och konjunkturen Ledarnas chefsbarometer alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet...

Läs mer

KIA - Kompetensförsörjning i Anläggningsbranschen - är ett samarbetsprojekt mellan: Svenska Teknik&Designföretagen, Sveriges Byggindustrier och

KIA - Kompetensförsörjning i Anläggningsbranschen - är ett samarbetsprojekt mellan: Svenska Teknik&Designföretagen, Sveriges Byggindustrier och KIA - Kompetensförsörjning i Anläggningsbranschen Samverkan Påverkan Framtid Kvalificerade medarbetare till en bransch i utveckling Bakgrund Brist på nyutbildade med rätt kompetens inom anläggning Fler

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Chefen och konjunkturen

Chefen och konjunkturen Chefen och konjunkturen Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet... 2 Hur mår konjunkturen?... 3 Rekryteringar och anställningar... 5 Orosmoment för

Läs mer

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA 71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA FÖRORD Varje dag möter vi människor som tillhör, eller

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen till gymnasieskolan! 030509 Välkommen till gymnasieskolan! Inledning: Jämfört med den skolan du kommer från, grundskolan, så kommer du snart att märka en del skillnader. I grundskolan läste du ämnen. Det gör du också i gymnasieskolan

Läs mer

Sverigeintresserade studenter mer beredda betala avgift. En rapport från Svenska institutet

Sverigeintresserade studenter mer beredda betala avgift. En rapport från Svenska institutet Sverigeintresserade studenter mer beredda betala avgift En rapport från Svenska institutet Innehåll Förord av generaldirektör Olle Wästberg s. 3 Om undersökningen s. 4 Sverigeintresserade studenter mer

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet

Technology Management Lunds Universitet Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2013 1 TM arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning år 2013. Årets undersökning är den andra i raden som kartlägger

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna 2010-05-18 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2010:5 Befolkningens utbildningsbakgrund i Eskilstuna

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

eworkbarometern VÅREN 2013

eworkbarometern VÅREN 2013 eworkbarometern VÅREN 2013 Innehåll Om eworkbarometern Bakgrund Kontakt Rörlighet på konsultmarknaden tema för vårens eworkbarometer 2013 Resultat från vårens undersökning Arvode Efterfrågan och konkurrens

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum:

Kartläggning socialsekreterare Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: Kartläggning socialsekreterare 2016 Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 2016-03- 31 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet SSR:s

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015

Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Rapport 2015 Sökandet efter första ansökningsomgången till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2015 Charlott Rydén och Ulrika Pudas 2015-04-15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Sökande bosatta

Läs mer

YRKES-VM I BRASILIEN 2015

YRKES-VM I BRASILIEN 2015 BYGGARE COM BYGG DIN FRAMTID INFÖR GYMNASIEVALET BETONG LUKTAR VÄLDIGT GOTT Läs mer om Sofia Dehre och de andra som valt att arbeta inom byggindustrin 1 Oskar, Daniel och Kasper fick göra det många drömmer

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Företagens framtida rekryteringsbehov i Öresundsregionen

Företagens framtida rekryteringsbehov i Öresundsregionen Företagens framtida rekryteringsbehov i En analys av företagens uppskattade behov av arbetskraft till våren 2011, i Östdanmark och Skåne. 16. september 2010 3 1. Resume Rapporten analyserar det framtida

Läs mer

Varför lämnar lärarna yrket?

Varför lämnar lärarna yrket? Varför lämnar lärarna yrket? Rapport från Lärarnas Riksförbund augusti 2002 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR LÄMNAR LÄRARNA YRKET?... 3 Inledning och bakgrund... 3 Metod, urval och svarsfrekvens... 3 Varför

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen

Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Gubbindex visar på än färre kvinnor i byggtoppen Byggbranschen är betydligt sämre än börsbolagen på att rekrytera kvinnliga chefer. I börsbolagens styrelser är andelen kvinnor 22,7 procent, mot endast

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE HÖGSKOLESTUDENTER OM STATEN SOM ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Om undersökningen Onlineundersökning i Universums regi mellan 13 maj och 4 juni 2014. Cirka 1100 svarande. Utgångspunkt är motsvarande undersökning

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10)

Kristoffer Jarefeldt, Vd och ansvarig utgivare kristoffer@framtid.se 1 (10) Framtid.se en undersökning om arbetsmarknadskunskap hos unga Denna undersökning baseras på frågeställningar under två olika perioder, mot två olika åldersgrupper. Totalt antal respondenter är 3.982 unga,

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖSTRA MELLANSVERIGE 2009-2014 Inledning Sverige är en kunskapsnation på en global marknad. Tillgång till kunskap och kompetens är

Läs mer

GYMNASIERAPPORTEN 2016 "YRKESUTBILDNING GER INGA JOBB"

GYMNASIERAPPORTEN 2016 YRKESUTBILDNING GER INGA JOBB GYMNASIERAPPORTEN 2016 "YRKESUTBILDNING GER INGA JOBB" GYMNASIERAPPORTEN 2016 Inledande ord Hej! I den här rapporten från Gymnasium.se, som vi valt att kalla för Yrkesutbildning ger inga jobb har vi undersökt

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN 2017

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN 2017 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN 2017 VÄSTERNORRLANDS LÄN Fortsatt ökande brist på personal i motorbranschen. Samtidigt minskar antalet elever på gymnasiets fordons- och transportprogram. En rapport framtagen

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag Företagens behov av teknikkompetens Rekryteringsläge 2000-talet 100.000 De stora barnkullarna från mitten av 40-talet matchas inte av de unga som kommer ut i arbetslivet 52-65 åringar som går i pension

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

VILL DU borja jobba direkt OCH ANDA TA STUDENTEN? Lärlingsutbildningen på Vipan halva tiden på en arbetsplats

VILL DU borja jobba direkt OCH ANDA TA STUDENTEN? Lärlingsutbildningen på Vipan halva tiden på en arbetsplats VILL DU borja jobba direkt OCH ANDA TA STUDENTEN? Lärlingsutbildningen på Vipan halva tiden på en arbetsplats PA larlings utbildningen far du: ta ett vuxenansvar värdefull arbetslivserfarenhet praktisk

Läs mer

Niondeklassare positiva till skolor som erbjuder förmåner En undersökning om hur niondeklassarna tänker kring gymnasieskolornas marknadsföring

Niondeklassare positiva till skolor som erbjuder förmåner En undersökning om hur niondeklassarna tänker kring gymnasieskolornas marknadsföring Niondeklassare positiva till skolor som erbjuder förmåner En undersökning om hur niondeklassarna tänker kring gymnasieskolornas marknadsföring Gymnasium.se Hovslagargatan 3 SE 103 88 STOCKHOLM 08-50 91

Läs mer

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation

Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 -en kartläggning av I-alumnens arbetssituation Placement Report 2012 Respondenterna Om Placement report Placement Report är marknadsundersökning som genomförts av studenter i årskurs

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Så rekryterar företagen medarbetare Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 2

Så rekryterar företagen medarbetare Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 2 Så rekryterar företagen medarbetare s rekryteringsenkät 2010 del 2 Inledning Hur hittar företagen de medarbetare de behöver? Och vilka rekryteringsvägar fungerar bra? Mot bakgrunden av att vart femte rekryteringsförsök

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN SÖDERMANLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Södermanlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN

TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN UPPSALA LÄN 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning 2012 1. Technology Management Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2012 1 Technology Management TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2012. Årets undersökning är den tredje i raden

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen. - Studenter anser att praktik är viktigt

Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen. - Studenter anser att praktik är viktigt Praktik är ett viktigt inslag i utbildningen - Studenter anser att praktik är viktigt Bakgrund Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 390 000 unika besökare varje

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Kompetensbehov och rekrytering hur ser företagens verklighet ut?

Kompetensbehov och rekrytering hur ser företagens verklighet ut? Kompetensbehov och rekrytering hur ser företagens verklighet ut? 1,6 Beveridgekurva i Sverige 1987-2012 Vakanser och arbetslöshet, andel av arbetskraft V a k a n s e r 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 1990 1987 2008

Läs mer

Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19

Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19 Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19 Inledning Enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, prognoser behöver man rekrytera

Läs mer