Nr Pris 35 kronor. Tygerna som kan mer. Facket lär dig att leda. Allt bygger på bruket. Hallstavik går på jakt efter nya jobb

Transkript

1 Nr Pris 35 kronor Tygerna som kan mer Facket lär dig att leda Allt bygger på bruket Hallstavik går på jakt efter nya jobb LÖNESTATISTIK Riv ut och spar!

2 I över 150 år har vi sett människors längtan att röra sig fritt. Lika länge har vi hittat sätt att göra det möjligt. Vi vet att rörelse skapar utveckling i samhället. Utifrån det formar vi transportinfrastrukturen. Vi gör den hållbar och flexibel, anpassar och utvecklar den. Allt för att mänskliga möten, effektiva affärer och rörelsefrihet för individen ska vara självklarheter. När vi projekterar vägar och spår, tunnlar och broar, tar vi med oss det. Att vi nu kan föra ihop transportslagen och öka samspelet mellan dem gör våra förutsättningar bättre än någonsin. Det är så vi skapar morgondagens infrastruktur. Det är så vi skapar mer rörelse. Vectura är konsulter inom transportinfrastruktur och rörelseplanering. Det nybildade bolaget övertog vid årsskiftet all verksamhet från Banverket Projektering och Vägverket Konsult. Vi finns på ett 40-tal orter och kommer att omsätta ca 1 miljard. För ett samhälle i rörelse

3 Innehåll ANNA-LENA LUNDQVIST, MALIHOELSTAD OCH ANDERS ANDERSSON 12 4 Industriavtalet under luppen 7 Klassisk hobby går i tid 9 Är du klimatsmart lilla vän? 12 Framtidsväven värmer och lyser 18 Utbildningsval avgör inkomsten 22 Fackligt ledarskap kräver träning 25 Hallstavik söker bortom bruket 32 Dabben kommer trots allt 36 Matilda tror på Ssenyange ÖVRIGT: 11 Christian Borg 29 Ledare 34 Teknik på gång 34 Problemet 35 Håkan Borgström Omslag: Anna Simonsson Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jenny Grensman ingenjoren@sverigesingenjorer.se Redaktör: Karin Virgin karin.virgin@sverigesingenjorer.se Redaktör: Sture Henckel sture.henckel@sverigesingenjorer.se Webbredaktör/redaktionsassistent: Anna Eriksson anna.eriksson@sverigesingenjorer.se Layout: Bo Holmström Postadress: Box 1419, Stockholm Besök: Malmskillnadsgatan 48 Annonsbokning: News Factory AB, Berenika Westerlund , berenika.westerlund@newsfactory.se TS-kontrollerad upplaga: (2007) Tryck: Sörmlands Grafiska AB. Medlem av Sveriges Tidskrifter. ISSN För icke beställt material ansvaras ej. Allt material i Ingenjören publiceras även på ingenjoren.se samt lagras elektroniskt i tidningens arkiv. Förbehåll mot denna publicering medges normalt inte. Sveriges Ingenjörers kontaktuppgifter finns på sidan 29. DDET ÄR VÄNTANS TIDER för många i världen. Företagen skär ned och på Sveriges Ingenjörer handlar mycket om varsel och fordonsindustri. När tidningen går i tryck har Saab begärt rekonstruktion och väntan fortsätter. Några är optimister, vissa börjar se åt andra håll. Känslan av att näringslivets väl och ve avgörs utanför Sveriges gränser är inte ny, men den har vuxit med tiden. Många svenska samhällen är beroende av vad som händer i Ryssland, Kina eller USA. Vi har besökt Hallstavik, en modern bruksort i ett gammalt brukslandskap där mycket har hängt på en enda industri. Där försöker samhället och bruket tillsammans bygga upp alternativ. Jakten på alternativ kännetecknar också textilforskarna i Borås. Aktiva filter, vattenrening, värmekällor det mesta verkar möjligt. Följ med till forskningens framkant på sidan 12. Jag lyssnar alltid på vad folk talar om vid bordet bredvid mitt när jag går på kafé. Senast var det två byggjobbare som satt och pratade om den enes förestående Afghanistanresa och till slut kunde jag inte hålla mig längre. Ja, antingen kan du förverkliga dig som kon sument eller också kan du försöka göra något, svarade han på min nyfikna fråga. När jag skriver det här är han snart på väg till Afghanistan. Han tror inte att»vi«kan vinna kriget mot talibanerna men han är övertygad om att afghanerna är glada för att väst skickar soldater. Sedan får han in en miljöaspekt vi måste göra oss oberoende av oljan så att det bli mindre pengar därifrån till militant islam. En annan svensk som ville göra en insats är Matilda Nilsson från Halm stad. Läs om henne och barnhemmet i Ssenyange på sidan 36. Ni vet väl att vi har en webb där vi lägger nyheter varje dag? Där följer vi till exempel utvecklingen på Saab eftersom papperstidningen kommer litet för sällan för att hänga med i det. - ren.se är adressen! JENNY GRENSMAN ingenjören

4 Industriavtalet tjänstemännen vann på samarbetet LÖNER Att Industriavtalet gav real löneökningar och rekordproduktivitet efter ett dystert 1990-tal är nästan ett mantra i vissa kretsar. Men det finns ekonomer som menar att avtalets betydelse är överskattad. I MARS KOMMER ekonomen Per Lundborg att presentera en rapport om vad Industriavtalet har betytt för just ingenjörers löne - utveckling. Rapporten är en del av ett större projekt med att utvärdera Sveriges Ingen - jörers allianser och samarbeten. Indu stri - avtalet och samarbetet med facken inom industrin är en av förbundets viktigaste allianser. När Industriavtalet slöts 1997 var det efter en lång period av höga nominella löne - ökningar, inflation och kostnadschocker. Under hot om ingripande från politikerna samlade facken inom industrin sig och slöt avtal med arbetsgivarna om hur lönebildningen skulle gå till. Man kom också överens om ett antal områden som är viktiga för svensk industri som till exempel forskning och utveckling, och inom vilka man skulle verka för en god utveckling. UNDER DE DRYGA tio år som har gått sedan avtalet skrevs under har de nominella löneökningarna varit lägre men i gengäld har reallönerna stigit med i genomsnitt 25 procent. Produktiviteten i den svenska in- KATSUMI KASAHARA Greg Morrison Hallå där... GREG MORRISON, professor i vattenteknik vid Chalmers och koordinator för AGS, Alliance for Global Sustainability. AGS är en sammanslutning mellan fyra universitet, Chalmers, MIT, Tokyo University och ETH i Zürich som försöker staka ut forskningsvägar inom viktiga men svårfångade områden. Urban Futures är ett av projekten, en forskningsagenda för en hållbar utveckling av världens städer. Varför ska man studera just städernas utveckling? Just nu fokuseras det myck- 4 ingenjören

5 JONAS BILLBERG / SCANPIX dustrin steg med i genomsnitt 6 procent om året Samtidigt steg enhets arbetskraftskostnaden bara med 4 procent per år. I Sverige sjönk alltså enhetsarbets kraftskostnaden och den sjönk mer än i övriga OECD-länder vilket ledde till att svensk industri förbättrade sitt konkurrensläge. Lönebildningen är inte längre någon anledning till oro och parterna verkar ta ett samlat ansvar för utvecklingen av svensk industri. Allt tack vare avtalet? Nja, här går åsikterna isär. Vissa hävdar att ingenjörerna hade kunnat få mycket bättre utfall i löneförhandlingarna utan samarbetet. Andra menar att just själva samarbetet är förklaringen till reallöneökningarna. Jag tror att avtalets betydelse för lö - ne utvecklingen är överskattad, säger Lennart Erixon, biträdande professor i nationalekonomi på Stockholms universitet. Att den ekonomiska utvecklingen har sett så annorlunda ut sedan avtalet trädde i kraft beror på makroekonomiska faktorer som till exempel avsaknaden av ekonomiska chocker. Men samarbetet innehåller ju många andra frågor än löneökningsprocent som är viktiga för löntagarna. LENNART ERIXON MENAR att tjänstemännen har vunnit mer på samarbetet än arbetarna. Tjänstemännen har fått betydligt mer i löneglidning vilket är litet förvånande. Duk tiga industriarbetare är ju också en brist vara men löneglidningen har varit blygsam för arbetarna medan tjäns temännen har kunnat få ut en hel del mer. Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco och ekonom, menar att det är svårt att uppskatta Industriavtalets betydelse. Det som spelar roll är vad folk tror om inflationen eftersom det avgör hur mycket de kräver i avtalsförhandlingarna. Avtalet satte upp spelreglerna i lönebildningen vilket är bra. Och att parterna har med sig en bedömning av läget från industrins ekonomiska råd in i förhandlingarna är också bra. Även om han inte tror att industriavtalet ensamt har gjort att lönebildningen fungerar bättre i dag än på 80-talet menar Gunnar Wetterberg att det har bidragit. Om avtalet skulle haverera tror han att det skulle kunna tolkas som en negativ signal och ge upphov till en stökigare arbetsmarknad. Vad det sedan har betytt för enskilda förbund är en annan sak, men samhälls - ekonomiskt tror jag att det har haft en positiv inverkan. JENNY GRENSMAN Kort om avtalet INDUSTRIAVTALET är ett samarbetsavtal som slöts 1997 mellan facken inom Industrin (fackförbunden Sveriges Ingenjörer, Unionen, IF Metall, Livs, Pappers samt Skogs- och träfacket) och industrins arbetsgivarförbund. Avtalet innehåller dels en tidsplan för hur avtalsförhandlingarna ska gå till, dels definierar parterna tillsammans områden som är viktiga för svensk industri. Avtalets mål är att ge utrymme för en fungerande lönebildning genom att främja industriell utveckling, lönsamhet och konkurrenskraft. För att följa tillämpningen av Industriavtalet har parterna bildat Industrikommittén som ska arbeta med frågor som främjar goda förhållanden för svensk industri. Kommittén utser också ledamöterna i Industrins ekonomiska råd, IER, som ger rekommendationer i ekonomiska frågor bland annat en bedömning av läget inför kommande avtalsrörelser. Läs mer på Svårt hitta jobb för invandrare ENDAST VAR TREDJE utrikesfödd akademiker får jobb i nivå med sin kompetens. I rapporten»ge mer plats för invandrade akademiker«ger Jusek förslag på hur man bättre kan ta tillvara på invandrares kompetens. Endast 31 procent av utrikesfödda samhällsvetare arbetar med det de är utbildade för jämfört med 70 procent av samhällsvetare födda i Sverige. Ett sätt är att underlätta jobbsökandet för invandrade akademiker vore att höja nivån på svenskundervisningen för invandrare, SFI, och snabba på bedömningen av utländska utbildningar. Svenskt mål för nollutsläpp MER KLIMATVÄNLIG EL, avskiljning och lagring av koldioxid, och bättre utnyttjad skogs- och jordbruksmark kan helt ta bort Sveriges koldioxid utsläpp inom 35 år. Det tror IVA:s arbetsgrupp som tagit fram en nollvision för svenska växthusgasutsläpp. Enligt Per Westlund, ordförande i arbetsgruppen, är målet helt realistiskt, men kräver en målmedveten handlingsplan. Mer klimatvänlig el kräver en effektivisering av elproduktionen och komplettering med vind- och solel. Skyddsombud även för inhyrda SKYDDSOMBUDEN ska kunna representera även inhyrd personal på arbetsplatsen. Det föreslår regeringen. Även entreprenörer och transport - arbetare ska kunna kräva åtgärder som behövs för att förbättra arbetsmiljön. Skyddsombudens stoppningsrätt ska emellertid bara utökas till att gälla vid fara för inhyrd arbetskraft. Tävla i Teknik-SM DEN 29 MARS går anmälningstiden till årets Teknik-SM ut. Anmälda lag ska bestå av tre teknikeller naturvetenskapsstudenter från samma högskola. Anmälan sker via Kvaltävlingen äger rum den 1 april och semifinalen den 24 april. Finalen sker inför publik på Kulturhuset i Stockholm den 7 maj i samband med Teknikdagarna. Vinnarna får en Kinaresa. JAN DJENNER et på klimatet. Men en överordnad fråga är när vi blir nio miljarder människor år Det finns många bra sidor med städer. Med högre energieffektivitet i både boende och transporter blir det ekologiska fotavtrycket mindre per person än för dem som bor på landet. Men det gäller att förstå hur stadens energi och resurser används så att man kan bygga en infrastruktur för en större befolkning. Det byggs också helt nya städer. Ett exempel är Masdar i Abu Dhabi, en stad som ska vara miljömässigt hållbar. Vad behöver man forska mer på kring städer? Vi pekar på några faktorer. En sådan faktor är städernas kulturmönster, ett svårfångat tvärvetenskapligt ämne. Men man måste kunna trivas i städerna. En ny stad som Masdar kan nog fungera tekniskt, men risken finns att ingen vill bo där. Därför måste man lära sig av de städer som finns i dag. Vilka forskningsprojekt är konkret på gång? Vi ska titta på ett antal städer i världen. Vad händer i Tokyo om man minskar koldioxidutsläppen med hälften? Vi diskuterar också samarbete med Abu Dhabi och den nya staden Masdar. SH ingenjören

6 Fordonsindustrin väntar NÄR INGENJÖREN GÅR i tryck har Saab begärt rekonstruktion. Maud Olofsson har varit i Trollhättan och väntan fortsätter. Ingenjören följer utvecklingen på JOAKIM ODELBERG Lönen oberoende av högskola HÖG UTBILDNINGSKVALITET ger inte akademiker högre lön. Det är viktigare vem du är och vad du läser än var du läser, visar en ny forskningsrapport av nationalekonomen Linda Holmlund. Utbudet av program och högskolor har ökat kraftigt och under perioden fördubblades antalet registrerade studenter. Kvaliteten på utbildningarna har blivit flitigt diskuterad. Bland annat har det kommit förslag på rankningssystem för att hjälpa studenterna att välja rätt utbildning och lärosäte. Men Linda Holmlunds studie visar att lönerna är högre för dem som jobbar i storstadsregionerna oavsett var de har studerat. Ingenjörsbrist inom bygg DET SAKNAS ingenjörer inom samhällsbyggnad. Byggföretagen har svårt att hitta folk till de lediga tjänsterna och trots det svåra konjunkturläget hotar personalbrist på sikt. Flera organisationer, bland andra Vägverket, Sveriges Byggindustrier och Svensk Energi samarbetar därför och åker runt på studentmässor för att övertyga studenterna om att satsa på byggsektorn. Vi vill visa hur många spännande uppdrag som väntar efter en utbildning till exempelvis vvs-tekniker, högskole- eller civilingenjör, säger Solveig Larsen vid VVS-företagen. Ingenjörskunskaper under lupp HÖGSKOLEVERKET har tillsatt en expertgrupp som ska utvärdera nyexaminerade ingenjörers kunskaper. Utredningen är en del av OECD:s pilotstudie om högre studier där Sverige ska undersöka ingenjörernas kunskaper. Andra inblandade länder är bland andra Japan, Nederländerna och Italien. Resultatet av studien kommer att presenteras våren 2011 och projektet välkomnas av utbildningsministern Lars Leijonborg. INGVAR KARMHED Allt är inte guld som glimmar HÅLL SVERIGE RENT hette det på 70-talet. Det var länge sedan och nu ligger det skräp mest överallt. Till och med under havsytan i skärgården. Filmaren Joakim Odelberg har filmat den vackra svenska skärgården men också hur det ser ut nere i vattnet under sommarsolen. Resultatet av dykningarna blev videoinstallationen»så skimrande var aldrig havet«som visas på Sjöfartsmuseet i Göteborg 9-15 mars. Bilden av svensk sommar i den är långt ifrån skärgårdsidyllen ovanför vattnet. Bildäck, proppskåp, vitvaror, ölburkar allt kan dumpas i sjön. Filmprojektet stöds av Naturvårdsverket. JG Masterprogram lockar utländska studenter UTBILDNING De tvååriga masterprogrammen och de ettåriga magisterprogrammen som startade hösten 2007 har lockat till sig många utländska studenter. På flera högskolor finns det nästa inga svenska studenter alls på de här programmen. DEN 1 JULI 2007 genomfördes en stor förändring av utbildningsstrukturen i Sverige i och med att Bolognaprocessen infördes. Den högre utbildningen är nu indelad i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. En ny examen, masterexamen infördes på den avancerade nivån och magisterexamen är numera en ettårig examen på avancerad nivå. På de flesta universitet och högskolor har både master- och magisterprogrammen lockat till sig en mycket stor andel utländska studenter. Vid Blekinge tekniska högskola började 490 studenter på ett mastersprogram hösten Här domineras programmen av utländska studenter, 99 procent. Vid Högskolan i Halmstad, KTH och Mälardalens högskola är det också få svenskar. Vid Högskolan i Gävle började 24 studenter på högskolans enda mastersprogram, i elektronik, läsåret 2007/2008 samtliga var utländska studenter. Det är svårt att locka svenska studenter att läsa vidare på den avancerade nivån. De flesta nöjer sig med att få jobb efter grundexamen säger Svante Brunåker, utbildningschef på högskolan i Gävle. K V 6 ingenjören

7 ANNA SIMONSSON Modelljärnvägen kombinerar Lennart Engbloms intresse för elektronik och tåg. Urhobbyn går som på räls MINIATYRVÄRLD De små tågen kommer tutande ut ur tunnlarna och publiken betraktar nyfiket detaljer i modelljärnvägen. Lennart Engblom, 69-årig ingenjör, är en av dem som visar upp en ovanligt lång modelljärnväg på Tekniska museet i början av februari. Lennart Engblom är med i Mälarmodulmöte, MMM, den intresseförening för modelljärnvägsintresserade som har skapat utställningen. Spannet bland medlemmarna är stort. En del köper och kör sina tåg, andra lägger ned mycket tid på att bygga tidstypiska landskap från en viss epok. Det är tredje året som föreningen ställer ut på Tekniska museet. Modelljärnvägen på tekniska museet är ungefär 130 meter lång med alla sina kringelikrokar. Den består av ett hundratal moduler med en bit räls och ett litet landskap uppbyggt runtomkring. Alla moduler ingenjören är byggda enligt samma standard så att de ska passa ihop, och allt är uppställt i brösthöjd så att åskådarna lättare ska kunna syna alla detaljer. Lennart tar en personvagn och sätter den på spåret. Då lyses den upp inuti. Modelljärnvägens räls är strömförande med en svag, ofarlig ström. Annars är det mesta mycket naturtroget. Lysrören i den lilla vagnen till och med blinkar som riktiga lysrör innan de får ett fast sken. Varje modellok tillverkas som en kopia av ett visst, verkligt lok som finns eller har funnits. En trend inom modelljärnvägar nu är att loken får ljud och sådant. Ångloken får tuffljud och elloken får bromsgnissel, säger Lennart. De olika modulerna i utställningen har skilda namn som Storholmen och Malm - stad. Ett par avsnitt är byggda som gamla industriområden eller bangårdar. Andra sträckor visar natursköna passager med kullar, träd och vackra små torp, allt i skala 1:87. För Lennart som tidigare jobbat som elektroingenjör är utmaningen snarare att få signalsystemen till tågen att fungera. På undersidan av en tågstationsmodul, trängs en mängd sladdar och elektronikkomponenter. Dekodrar, växelmotorer och anordningar för spårledningsavkänning utgör ett eget landskap. Tja, jag är väl nästan mer intresserad av undersidan än av ovansidan, säger Lennart. STURE HENCKEL Modelljärnvägar Ett lok med ljudåtergivning kostar uppemot kronor. En fin personvagn kan kosta mellan 400 och 500 kronor. Ett tåg med tio sådana vagnar hamnar då på uppemot kronor. 7

8 Nu finns en helt ny och unik försäkring för dig som bor i lägenhet eller villa. Med Stor Hem/Stor VillaHem får du och din familj en försäkring som täcker ovanligt mycket. Ni får skydd för bostaden, era saker och när ni reser. Bland flera nyheter ingår extra skydd för hemelektronik- och flyttskydd. Som medlem i Sveriges Ingenjörer har du minst 15 % rabatt på din Hem/Villahemförsäkring hos If. Och samlar du två eller fler försäkringar kan du få upp till ytterligare 20 % rabatt. Ring eller gå in på Inhouse SV

9 Minska utsläppen klimatfrågan ligger på din tallrik Den som pendlar två mil om dagen med en bensintörstig bil släpper ut tre gånger mer växthusgaser än kollegan som kör en etanolbil. Och väljer du en bit svenskt nötkött orsakar du femton gånger högre utsläpp jämfört med kompisen som valde kyckling. DITT BOENDE, PRODUKTION och transport av allt du äter, dina resor och din shopping bidrar ständigt till utsläpp av växthusgaser. I genomsnitt orsakar varje svensk årligen utsläpp av drygt tio ton koldioxidekvivalenter. Naturvårdsverket har nyligen tagit fram en rapport som redovisar utsläppen av växt husgaser ur ett konsumtionsperspektiv. Den privata konsumtionen står för 80 procent av utsläppen och det är boendet som släpper ut mest, drygt 30 procent, tätt följt av resor, mat och shopping. Fem aktiviteter står tillsammans för ungefär hälften av utsläppen men genom förändringar kan var och en få ner utsläppen en hel del. Utsläppen påverkas mest av: Hur mycket och vilken bil vi åker Hur vi värmer våra bostäder Hur mycket el som används i bostaden Hur mycket och vilket kött vi äter Hur långt och hur ofta vi flyger De här tabellerna från Naturvårdsverkets rapport visar hur vi kan göra förändringar som får stora effekter. KARIN VIRGIN Boende och klimatpåverkan Nuvarande konsumtionsmönster Ett val som ger mindre utsläpp Vinst, CO 2 ton per år givet kolkondensel (eller el från naturgas i parentes) Oljeeldad villapanna Fjärrvärme 1,3 8,8 ton Direktverkande el Tilläggsisolera tak eller vindsbjälklag 1,1 2,1 ton Installera en luftvärmepump 3,4 ton (1,3 ton) 10 mest använda glödlampor Byta fönster Sänka inomhustemperaturen en eller två grader Helt åtgärdspaket Byte mot lågenergilampor Transporter och klimatpåverkan 2,9 ton (1,1 ton) 0,7 1,4 ton 15 ton (5,7 ton) Knappt 0,5 ton (0,2 ton) Kort resa Cykla eller gå 0 0 Pendla Längre resor per person Bila till eller från externt köpcenter, 10 km tur och retur, en gång i veckan Beställa hem matvarorna, en gång i veckan <0,5 kg <0,025 ton Pendla 5 gånger i veckan; Volvo V70, bensin 25 kg 1 ton med bil, 20 km tur o retur Ford Focus, E85 8 kg 0,3 ton Pendla 5 gånger i veckan; med buss, 20 km tur o retur Göteborg-Stockholm, flyg tur o retur Göteborg-Stockholm, tåg tur o retur (genomsnitt svensk elmix) Stockholm-Medelhavet (Kroatien), flyg tur o retur Stockholm-Medelhavet (Kroatien), tåg tur o retur genomsnittsel för respektive land Stockholm-Thailand, flyg tur o retur Livsmedel och klimatpåverkan Utsläpp per gång, CO 2 e 2 kg 0,1 ton 10 kg 0,4 ton 160 kg 3 kg 450 kg 160 kg 2,2 ton Utsläpp per år, CO 2 e Summa per år kg CO 2 e 1 gång per v. 7 gång per v. Nötkött från svenska mjölkkor, ungdjur och kalvar från mjölkkor, 140 g Nötkött från svenska dikor, ungdjur och kalvar från dikor, 140 g Griskött, svensk, 140 g Kyckling, svensk, 140 g Vildfångad torsk, 140 g Odlad lax (Kanada), 140 g Läs hela rapporten»konsumtionens klimatpåverkan«på Vad är koldioxidekvivalenter? KOLDIOXID ÄR den viktigaste växthusgasen, inte i styrka men i mängd. Den står för ungefär 80 procent av världens växthusgas - utsläpp. Därför jämförs de övriga växthus - ingenjören gas ernas styrka med koldioxidens. Om man beskriver utsläpp av växthusgaser redovisas de i koldioxidekvivalenter. Anledningen till detta är att växthusgaserna har olika stark förmåga att absorbera och återstråla jordens värmestrålning. För att kunna jämföra effekten av olika växthusgasutsläpp måste det finnas en gemensam enhet. Ett ton koldioxid motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter, medan till exempel ett ton metan motsvarar 21 ton koldioxidekvivalenter. Metan är alltså en starkare växthusgas än koldioxid. 9

10 Ingen lågkonjunktur på arbetsmarknadsdagarna ARBETSMARKNAD Trots lågkonjunktur är det högtryck på högskolornas arbetsmarknadsdagar. Både KTH och Chalmers hade företag på kö som inte fick plats. Många ville dessutom rekrytera ingenjörer. HÖSTENS OCH VINTERNS stora varsel och uppsägningar innebär än så länge inte fler arbetslösa ingenjörer. Arbetslösheten för ingenjörer sjönk under 2008 och var i december nere i 0,6 procent, den lägsta noteringen för decenniet. Inte heller på högskolorna känner teknologerna av lågkonjunkturen. Flera högskolor och universitet har nyss haft arbetsmarknadsdagar och intresset bland företagen var stort. Vi fyllde de 150 utställningsplatserna och hade företag som inte fick plats, säger Anders Olsson i projektgruppen för Armada 2008, som arrangerades på KTH i november. Han tror att en del företag kom till Armada därför att de hade planerat att medverka långt innan konjunkturen föll. Många företag som inte behöver rekrytera inser att de måste synas bland studenterna för att inte tappa den dragningskraft som behövs när konjunkturen vänder. Men förvånansvärt många ville också rekrytera ingenjörer nu eller under året. En hel del företag erbjöd också exjobb, säger Anders Olsson. På Chalmers arbetsmarknadsdag Charm, som genomfördes i mitten av februari, fyllde arrangörerna de 170 utställningsplatserna och flera företag stod i kö. Några som genomfört stora varsel under hösten hoppade av, men deras platser fylldes av andra. Medlemmar med stöd från arbetslöshetskassan Källa: AEA/SACO Arbetsmarknadsdata Antal Det var ett betydligt högre tryck än vi hade trott i september, säger Anna Åhlund, projektledare för Charm. Flera företag berättade att de står inför ett generationsskifte med många 40-talister som snart går i pension. Därför behöver de rekrytera, säger Anna Åhlund. KV 0 Jan Berglin BO PERSSON JAN BERGLIN är tecknare, bosatt i Gävle och en av Ingenjören s fasta med - arbetare. 10 ingenjören

11 Glöm inte att logga ut! GOOGLE HAR TAGIT ett nytt kliv in i våra liv. Med mobiltjänsten Latitude kan vi i realtid pricka in oss själva och våra vänner på kartan i en smartphone. Familjen kan se var jag är. Fantastiskt. Baksidan är att arbetsgivare, svartsjuka makar och tjuvar får ett verktyg för att spionera på oss. Det anser i alla fall vakthundar som Privacy International. Oron är utbredd. En sökning på orden»google Latitude privacy«gav över sex miljoner träffar veckan efter lanseringen. Det som bekymrar mig är inte missbruk av positioneringstjänsten i sig. Jag är mer fascinerad av mängden data som Google samlar in om mig genom hela floran av tjänster. På mitt Google-konto finns detta lagrat: min mejlbox, kreditkortsuppgifter, hemadress, länkar till bilder och nyheter jag sökt efter och alla färdbeskrivningar jag har skrivit ut. Totalt drygt loggade sökningar sen oktober I min webbläsare har Google placerat över 120 cookies för att spåra mina kontakter med företagets sajter. Nu lockas jag bjuda på mitt fysiska rörelsemönster och mobila jag. Är det klokt? MISSFÖRSTÅ MIG INTE: Jag är förälskad i Google gratis är gott men jag ser att jag är utsatt för en utdragen förförelseakt där jag lockas ge allt mer av mig själv. Vi vet att Google vill samla på sig all världens information. Hela Internet kopieras på Googles servrar. Företaget har skannat in var fjärde bok som någonsin har skrivits; sen nyåret är alla sökbara online tack vare en deal med den amerikanska bokindustrin. Genom Youtube sitter Google på världens upptankade video - innehåll. Törsten på data är logisk om man förstår visionen hos grundarna Sergey Brin och Larry Page. Googles forskare låter sina datorer tugga sig igenom data iterativt i jakt på nya mönster, nya samband, som kan ligga till grund för bättre algoritmer och tjänster.»men jag ser att jag är utsatt för en eggande, utdragen förförelseakt, där jag lockas ge allt mer av mig själv. «JAN OLSSON Frilansjournalist och civilingenjör i Philadelphia. Googles textöversättningsmotor blir exempelvis bättre för var dag. Från lingvistik och positionering rör de sig mot områden som talsyntes och ansiktsdetektering för att kunna söka i ljud och bild, och bygga bättre plattformar för social media. Men de gör också framstötar inom hälsa och energi. Ytterst förfinar de världens vassaste maskin för artificiell intelligens, redo att svara på allt svårare frågor. INTÄKTERNA KOMMER FRÅN annonseringen på nätet som Google dominerar. I fjol gjorde starkt växande Google en vinst på sex miljarder US-dollar. Det mesta plöjs ner i enorma serverparker och ny infrastruktur, strategiska resurser när trenden går mot mobilt bredband och cloud computing ( att applikationer börjar köras över nätet istället för lokalt). Google är starkt. Samtidigt mobiliserar angriparna från olika håll. Vettskrämda Microsoft fick med sig de amerikanska reklamköparna på att stoppa Googles annonssamarbete med Yahoo i höstas, av konkurrensskäl. Google är i luven på tele- och kabelbolagen Comcast, Verizon och ATT om dels rätten till lediga frekvenser i luften, dels nätneutralitet ( allas lika rätt till bandbredd). Till det kommer stridigheter kring upphovsrätt på Youtube. Vad gäller den personliga integriteten gör Microsoft gemensam sak med Centre for Democracy and Technology och andra vakthundar. Budskap: Storebror bor i Mountain View. Tidskriften Wired anser, i sitt februarinummer, att Google är utsatt för en komplott, en smutskastningskampanj. Jag kan konstatera att»snälla«google plötsligt har växande PR-problem med rätta. Blir man bäst på att samla personlig data måste man bli lika bäst på att hantera och tala om människors integritet. Men här är företaget på defensiven. Christian Borg krönika ingenjören

12 Lena Berglin och forskarkollegan Siw Eriksson testar ny teknik och nya material vid vävstolarna på FOV Fabrics i Borås. 12 ingenjören

13 Teknik på metervara I textilforskarnas labb finns det kläder som mäter andning och hjärtljud, tyger som leder värme eller kyla, som renar luft eller vatten och som läker sår. Textilhögskolan i Borås har fått över etthundra miljoner kronor till forskning som ska utveckla både tekoindustrin och andra branscher. Nu kommer de smarta textilierna. Text: KARIN VIRGIN, Foto: ANNA- LENA LUNDQVIST ingenjören

14 Gardiner blir element LJUDET FRÅN VÄVMASKINERNA är så öron - bedövande att vi inte kan prata. Lena Berglin gestikulerar och pekar på tyget som växer fram i en av de mindre maskinerna. När vi kommit ut ur maskinhallen och tagit av hörselskydden visar hon mig en provbit av ett tunt vitt tyg. De här silverfärgade trådarna är av rostfritt stål och kan leda ström och på så vis värma upp tyget, säger hon och håller upp tyget mot ljuset. Trådarna ser ut som fina dekorationer. Här på FOV Fabrics i Borås pågår forskning och utveckling av textilier med nya egenskaper. En produkt som kommit långt är den här värmeväven som kan få många användningsområden. Först kommer den att säljas som golvvärme under trä-, eller klinkergolv. Sjukvården är också intresserad av att använda värmeväven vid operationer för patienter som får lågt blodtyck och blir kalla. Men den kan säkert användas till mycket annat. Som gardin blir den ett flexibelt element som hindrar kallras från fönstret, säger Lena Berglin. Hon är forskare på textilhögskolan i Borås och disputerade strax före jul på Chalmers med en avhandling om interak - tiva textila strukturer. Den röda tråden i hennes forskning är elektroaktiva textilier. Metalltrådarna i tyget leder ström men det finns ingen risk för stötar. Spänningen är lägre än 48 volt. Under nästan tio år har Filter med dragningskraft Med det som kallas konduktiva fibrer hoppas företaget Scandfilter kunna tillverka filter som drar till sig partiklarna i luften och på så vis blir väldigt effektiva. Normalt är textila fibrer isolatorer, men genom att tillsätta konduktiva partiklar eller elektriskt ledande polymerer så kan man få konduktiva fibrer. hon testat vad som är möjligt att göra men utan krav på att utveckla kommersiella produkter. Jag gör inte det här för att tjäna pengar men jag blir glad om någon ser nyttan med mina produkter och vill tillverka dem. Och jag utvecklar bara saker som jag tycker är användbara. FÖR SEX-SJU ÅR sedan gjorde hon en hand - ske med ett inbyggt headset till mobiltelefonen. Man svarar och pratar med hand sken mot örat och slipper frysa om fingrarna. Den har visats på utställningar i Sverige och andra länder i Europa men ingen svensk tillverkare nappade. Sedan har hon tillsammans med universitetssjukhuset i Umeå och Arbetslivsinstitutet ägnat mycket tid åt att utveckla klädesplagg med sensorer. Man kan mäta EKG, muskelaktivitet och andningsfrekvens, säger hon och ser fle ra olika användningsområden. Först och främst vården och idrotten men också räddningstjänsten. En räddningsledare kan läsa av värdena från en rökdykare som bär ett plagg med elektroderna närmast kroppen. Värdena skickas trådlöst till räddningsledare som kan se att allt är som det ska. Och ju mer han svettas, desto bättre fungerar plaggen. Det är svårt att fästa lösa elektroder på kroppen, eftersom de åker av när man svettas, säger hon. I dagens partikelfilter fastnar partiklar som passerar filtret. Filter med konduktiva fibrer blir aktiva och drar till dig partiklarna och blir på så vis mycket mer effektiva, säger Thomas Carlsson, forskningschef på Scandfilter. Smarta textilier läker sår Textilier med aktiva substanser som påskyndar sårläkning och förhindrar tillväxt av bakterier är ett område som intresserar Möln lycke Health Care. Företaget utvecklar I värmeväven finns tunna trådar av rostfritt stål som leder ström. Inom vården kan ett EKG-linne fungera som en trygghet för hjärtopererade patienter som börjar träna. Lena har också tagit fram en kofta som kan användas utanpå andra kläder. Patienterna slipper klä av sig och mätningen sparar tid. Patienten kan sitta med koftan på några minuter och läkaren får de värden han behöver, säger hon. Sensorerna som mäter andningsfrekvens har också blivit en prototyp till ett spädbarnslarm. Ett band med sensorer kan fästas till exempel i blöjan och larmar om barnet slutar att andas. Nu, när avhandlingen är klar, vill Lena och säljer förband och sårvårdsprodukter som används på vårdcentraler och sjukhus. Tillsammans med textilforskare försöker vi ta fram polymermaterial med samma fiber- 14 ingenjören

15 Lena Berglins linne mäter EKG, hjärtljud och andningsfrekvens. gå vidare och nästa utmaning kallar hon för resurssmarta textilier. Tillsammans med for skare inom organisk elektronik vid Linköpings universitet har hon sökt forskningsanslag för att undersöka om textilier kan rena saltvatten till dricksvatten och aktivt rena luft, vilket innebär att partiklarna dras till filtret. Jag gillar utmaningar som handlar om att lösa tekniska problem och har alltid samarbetat med ingenjörer inom elektroteknik, kemi och fysik, säger hon. Smarta textilier är en relativt ny satsning på teknikhögskolan i Borås. För tre år sedan fick högskolan två miljoner kronor i stöd av Vinnova för att förbereda en större ansökan. Våren 2008 kom beskedet att sats ningen Smart textiles i Borås fick stöd från Vinnova med sju miljoner kronor per år under åtta år. Med löften om lika mycket till från medfinansiärer finns det 112 miljoner kronor att fördela. Nu arbetar forskare och studenter från Teknikhögskolan och Ingenjörshögskolan i Borås tillsammans med Chalmers, Interaktiva Institutet, forskningsnätverk och forsk ningsinstitut. Parallellt med uppdragsbaserad forskning pågår mer experimentell forskning inom smarta textilier. Här har forskarna friheten att testa och experimentera med teknik. Marie Ledendal, nybliven doktorand, har tagit fram textilier med kromatiska fär- struktur som huden. På så vis kan materialet brytas ner och försvinna i kroppen, säger Jonathan Kelly, forskare inom divisionen sårvård. Genom att tillsätta aktiva substanser i sårvårdsprodukter kan sårläkningen påskyndas. I ett öppet sår är många proteiner ned - brutna men genom att tillsätta proteiner i förbandet kan såret läka snabbare, säger Jonathan Kelly. ingenjören Som Goretex för tomaterna Textil som släpper igenom fukt men inte värme är perfekt för odling av växthus. Det anrika textilföretaget Ludvig Svensson samarbetar med textilforskare för att göra smartare växthusväv. Vi prövar nya material, bland annat polyuretaner och nylonmaterial, säger företagets forskningschef Hans Andersson. I växthus behöver man gardiner som skyddar växterna mot starkt solljus och minskar energiförlusterna. På natten bli luftfuktigheten hög och växthusväven ska kunna transportera bort fuktigheten men behålla värmen. - Den ska fungera ungefär som Goretexkläder, säger Hans Andersson. 15

16 Färger från ljus och värme ger. De termokromatiska färgerna påverkas av värme och de fotokromatiska av ljus. I april reser hon till School of Textiles, Hericot-Watt University i Skottland för att arbeta med sin doktorsavhandling. Jag var där sex veckor i höstas och det är en fantastisk forskningsmiljö där textil - are och kemister jobbar tillsammans. Titta på det här garnet, säger hon och plockar fram en rulle som ser ut som metrev och en UV-lampa. När hon håller rullen under lampans sken några sekunder bli den genomskinliga tråden intensivt blå. JAN BERG MARIE RÖR SIG i gränslandet mellan konst och ingenjörskonst. Hon använder kemi och elektronik för att göra textilier med mönster som förändras. Marie vill göra textilier för sjukhus och har testat en idé med sensorer runt om på sjukhuset som är kopplade till textilier i termokromatiska färger upphängda på väggarna i patienternas rum. När personer passerar sensorerna skickas signaler till ett dataprogram som styr elektricitet och går vidare genom koppartrådar inbroderade i textilierna, som då ändrar färg. När personal och andra patienter rör sig i andra rum på sjukhuset förändras mön - sterbilden och patienten känner sig mindre isolerad, säger Marie. Hon visar också några textilier med fotokromatiska färger som hon tänker sig som gardiner på sjukhus. Patienterna kan följa dygnsrytmen genom att färgerna ändras. På så vis får de en koppling till världen utanför, säger hon. I ett rum nära Maries jobbar doktoranden Delia Demitrescu från Rumänien. Hon är utbildad arkitekt och har en idé till textildekorationer för väggar, ute eller inne. Hennes textilier med flourescerande garn och metall har en interaktiv yta med dubbla effekter. Den stickade väggen reagerar både på ljud och ljus. På dagen lyser den upp när volymen höjs och när mörkret faller börjar vissa trådar i den att lysa precis som en lampa i rummet. Forskningen kring smarta textilier är fortfarande lite i sin linda men intresset är stort. Och det är inte bara tekobranschen som ser möjligheter. Bygg- och medicin - Delia Demitrescus textil Moonlighter reagerar både på ljud och ljus. När mörkret faller börjar trådar av floure - scerat garn att lysa. tekniska företag samarbetar just nu med textilforskare och flera filar på patent - ansök ningar. Framtiden ser lovande ut, säger Ola Toftegaard, vd på TEKO, Sveriges Textil och Modeföretag. Mats Nordqvist på Textilhögskolan, som jobbar med att förankra satsningen smarta textilier i näringslivet, berättar att intresset är stort. Många företag kommer till oss med konkreta uppdrag. Just nu pågår omkring 20 forskningsprojekt som är beställningar från företag inom olika brancher. Flera spännande produkter är under utveckling och kommer ut på marknaden om några år. Han kan inte avslöja särskilt många före - Lysande mattor Kasthall som tillverkar mattor har samarbetat med forskare inom smarta textilier vid Textilhögskolan i Borås. Tillsammans har man tagit fram prototyper av mattor där man har testat att väva in nya material för att få mönster som förändras. I en matta lades en värmefilm och ett mönster trycktes i termokroma färger. När mattan ansluts till ett vägguttag och blir varm ändras mönster och färger. I en annan matta vävdes elektroluminicenta vajrar in. Mattan ansluts till ett vägguttag och reagerar på tryck. När man går på den tänds vajrarna som en ljusslinga i mattan. Den skulle kunna fungera som vägvisare till exempel på ett sjukhus eller visa vägen till närmaste nödutgång, säger Anna Schou, designer på Kasthall. I en tuftad matta la man en tunn elektro - luminicent film i utskurna hål. När dagsljuset minskar på kvällen tänds långsamt filmen i mattan och börjar lysa som en stjärnhimmel på golvet. Sveriges export av textil- och konfektionsvaror Miljarder kronor 3,3 6,3 13,3 17, BO PERSSON 16 ingenjören

17 Marie Ledendal arbetar med textilier med kromatiska färger som påverkas av värme eller ljus. Marie Ledendal har broderat med koppartråd som leder värme till tyget och de termokromatiska färgerna förändras. tagsnamn eller berätta om produkterna eftersom en stor del av forskningen är sekretessbelagd. En del uppdragsgivare har krävt avtal som hindrar oss från att avslöja vad som pågår, men jag kan lova att det är mycket spännande på gång. Nästa år kommer sannolikt en revolutionerande säkerhetsprodukt ut på marknaden som omges med sekretess, säger Mats Nordqvist. De smarta textilierna är gränsöverskridande och förväntas ge flera branscher ett uppsving. Vi ser redan i dag att allt fler företag efterfrågar ingenjörer och behovet kommer att öka i och med att nya textila produkter tas fram, säger Ola Toftegaard. Smarta textilier kan mer SMARTA TEXTILIER KAN till exempel känna, mäta, lyssna, anpassa sig, ge information eller interagera med sin omgivning på många sätt. En del kan ändra färg efter temperatur, ljud eller när telefonen ringer. Andra exempel är textilier som registrerar temperatur, fuktighet, tänjning och ändrar ljuddämpande förmåga efter ljudnivå. Det finns också fibrer som aktivt kyler eller värmer. ÖVER LEDIGA INGENJÖRSJOBB! ingenjören

18 SYNPUNKTEN Utbildning I takt med att utbildningsnivån i samhället höjs är det inte bara viktigt att läsa vidare. Hur och var du studerar kan påverka din framtida försörjning. Att undersöka vilka val som är viktigast har blivit ett favoritområde för utbildningsforskning. Men går det att skilja studentens kapacitet från utbildningens kvalitet? Håkan Regnér på Saco har försökt. Håkan Regnér, Fil. dr i nationalekonomi och Sacoekonom. NIELS POULSEN Fel studieväg kan stå dig dyrt UTBILDNINGSFORSKNINGEN INOM national - ekonomin domineras av studier som beräknar löneeffekterna av att välja ett extra utbildningsår eller gå vidare till gymnasiet eller högskolan. Problemet de brottas med är att fastställa vad som beror på utbildning och vad som beror på studentens egen förmåga och uppväxtmiljö. Somliga kan vara så drivna, att de gör en god lönekarriär utan extra utbildning, medan andra inte lyckas utan kunskaperna från utbildningen. Självklart är det viktigt att veta hur mycket utbildning bidrar med, men fokuseringen på det problemet betyder att vi vet mindre om betydelsen av andra utbildningsval. Det gäller bland annat betydelsen av att byta lärosäte. Expansionen av högskoleutbildningen innebär att skillnaderna mellan studenterna har ökat med avseende på såväl studiemotivation som utfall av studierna. Merparten väljer säkert fortfarande högskoleutbildning för att öka sin förmåga och förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Men somliga är inte studiemotiverade utan söker sig till högskolan för att det finns få alternativ där de bor. Andra kanske pendlar mellan jobb och studier, väljer att inte ta ut en examen, eller tar lång tid på sig att avsluta sin utbildning. Men vi vet lite om de ekonomiska konsekvenserna av den här typen av beslut. I en pågående studie analyserar jag tillsammans med Linda 18 ingenjören

19 Holm lund vid Umeå universitet betydelsen av att läsa vid flera läro - säten. Statistiska centralbyrån har hjälpt till med att utveckla en databas som följer alla nybörjare åren 1995, 1996 och 1997 under sex år i högskolan och fram till år 2005 på arbetsmarknaden. Databasen innehåller bland annat uppgifter om betyg från grundskolan och gymnasiet och föräldrarnas utbildningsbakgrund, faktorer som anses har stor betydelse för individers utbildningsval. Under de sex år som vi följer studenterna har 58 procent av nybörjarna tagit ut en examen. Om vi antar att heltidsstudier innebär att man tar en examen på 3,5 år, verkar utfallet under en sexårs - period ganska lågt. Naturligtvis är det möjligt att många har uppnått kraven för en examen men struntat i att ta ut den eller endast har några få poäng kvar. Trots det, kan det vara en signal om att examensbeviset inte är helt avgörande för akademikerjobben på den svenska arbetsmarknaden. EN ANNAN INTRESSANT observation, som vi tidigare inte har känt till, är att många studenter har läst vid flera lärosäten. En tredjedel av våra nybörjare har tagit poäng vid flera lärosäten. De studenter som läser vid flera lärosäten har i genomsnitt något högre betyg från gymnasiet och deras föräldrar har i större utsträckning en akademisk utbildning jämfört med studenterna som läser vid endast ett lärosäte. Andra skillnader är att det är en större andel kvinnor bland dem som läser vid flera lärosäten, färre med barn, samt en lägre andel som är gift eller sambo. Det är vanligare att studera vid flera lärosäten om man läser samhällsvetenskapliga ämnen än tekniska. En större andel av dem som har läst vid flera lärosäten har tagit ut en examen och de har fler högskolepoäng än de som har läst vid ett lärosäte. Det kan betyda att studenter söker sig till flera lärosäten för att få en utbildning som gör dem mera attraktiva på arbetsmarknaden. Personer som har läst vid flera lärosäten har trots sin starka bakgrund lägre inkomster när de kommer ut på arbetsmarknaden. Det gäller även när vi tar hänsyn till bland annat betyg, familjebakgrund, ämnesinriktning, arbetslöshet, arbetsmarknadssektor och bostadsort. Inkomstskillnaderna uppgår till mellan 21 och 28 procent år 2002, men faller snabbt över tiden. År 2005 låg de mellan 3 och 5 procent. Inkomstskillnaderna är större för studenter som har läst vid flera än två lärosäten. Personer som börjar vid ett universitet och kombinerar det med studier från en mindre högskola har lägre inkomster än de som enbart läser vid universitetet. Inkomstskillnaden är ungefär lika stor för personer som gör tvärtom börjar vid en mindre högskola och kombinerar det med studier från ett äldre universitet jämfört med dem som bara läser vid den mindre högskolan. Det verkar som om det är bättre att läsa vid ett lärosäte, oavsett vilket, än att kombinera utbildningar från flera lärosäten. Även när vi jämför personer som har lämnat högskolan vid ungefär samma tidpunkt, visar det sig att personer som har studerat vid flera lärosäten har lägre inkomster än personer som har hållit sig till ett lärosäte. De lägre inkomsterna kan hänga ihop med att personer som är rörliga i högskolan också är rörliga på arbetsmarknaden. De provar sig helt enkelt fram till det bästa jobbet. Rörligheten är dock förknippad med en hög initial kostnad. Men om bortfallet av inkomster de första åren kompenseras med en snabb inkomsttillväxt på de jobb de slutligen tar, då kan en viss rörlighet i högskolan mycket väl vara lönsam. DET FINNS ANDRA motiv till att granska betydelsen av olika val inom den högre utbildningen. Ett är att arbetskraftens utbildningsnivå har ökat trendmässigt över tiden. År 2008 hade 37 procent en högskoleutbildning och av de yngre kohorterna har snart 50 procent en akademisk utbildning. Utbildningsnivån ökar troligen för att jobben kräver mera kunskaper, men det är också möjligt att arbetsgivarna passar på att höja kraven en högskoleingenjör kanske ersätts med en civilingenjör för att det är möjligt inte för att det behövs. Samtidigt efterfrågas vissa utbildningar mer än andra, vilket medför att möjligheten att få ett jobb och en god löneutveckling varierar bland akademikerna. Att välja rätt inriktning eller kombination av ämnen kan numera vara helt avgörande för möjligheterna i både en högkonjunktur och en lågkonjunktur. Höjningen av utbildningsnivån har möjliggjorts bland annat genom etablering av flera högskolor. Idag finns ett 60-tal högskolor, universitet och enskilda utbildningsanordnare som ger högre utbildning. Det gäller inte enbart att välja rätt inriktning utan också vid vilket lärosäte och var i landet studierna ska bedrivas. Det finns resultat som visar på starka samband mellan val av högskola och regional arbetsmarknad. Men om sambandet beror på frivilliga val eller utbildningens innehåll och inriktning är svårt att säga. Valet av högre utbildning har blivit allt svårare och när konkurrensen om även akademikerjobben hårdnar kan kostnaderna för felaktiga val bli höga. Resultaten från utvärderingar och analyser kan underlätta valen och dessutom bidra till ett effektivare utbildningssystem. För trots allt, ingen tjänar på ett stort utbud av högre utbildning om många väljer inriktningar som leder till jobb utan karriärutsikter. På Synpunkten ger vi plats för ett längre debattinlägg i en viktig fråga. Kontakta debattredaktör Jenny Grensman på eller via mejl, ingenjoren@sverigesingenjorer.se om du är intresserad. Skribenten ansvarar själv för åsikterna som inte nödvändigtvis delas av tidningen.» Valet av högre utbildning har blivit allt svårare och när konkurrensen om även akademikerjobben hårdnar kan kostnaderna för felaktiga val bli höga.» ingenjören

20 Dags för lönesamtal, statistiken ger dig vägledning Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde ska dina insatser, dina ambitioner och dina förväntningar kunna ge dig önskade arbetsuppgifter och högre lön. Bra riktmärke vilken marknad du arbetar. Hur eftertraktad är din kompetens? Det kan ge goda argument. Hota inte med att byta jobb, men du kan självklart göra jämförelser med exempelvis en annan arbetsplats på andra sidan gatan. Lönesamtal lönar sig Lönesamtalet är din insats för att få högre lön. I lönesamtalet för du fram dina förväntningar på en löneökning och argumenterar för den. Du som har lokala löneförhandlare ger i och med det dem ett stöd i den lokala löneprocessen. Ta dig tid att förbereda ditt eget lönesamtal. Det kan vara avgörande för hur stor din löneökning blir. Du hittar verktygen på förbundets webbplats. Svart på vitt När du jämför din månadslön i lönestatistiken måste du uppmärksamma följande skillnader i förhållande till uppgiften om din månadslön enligt lönebeskedet.» Statistiken bygger på heltidssysselsättning, varvid löneuppgifter från medlemmar som i löneenkäten angivit att de arbetar deltid har uppräknats till heltidslön.» Statistiken inkluderar värdet av rörliga lönedelar i form av resultatlön, provision, tantiem och bonus, vilket förmodligen inte anges varje månad på ditt lönebesked.» Statistiken inkluderar det skattemässiga förmånsvärdet av naturaförmåner, exempelvis lunch- eller bilförmåner.» Statisken inkluderar inte värdet av särskild övertids-, jourtids-, beredskaps-, restids- eller semesterersättning samt traktamenten, vilket anges på ditt lönebesked. Exklusivt för dig som är medlem medlem och inloggad som har tillgång till statistiken. Den uppdateras i början av varje år och bygger då på föregående års löneenkät bland yrkesverksamma medlemmar. Privat Statlig Kommunal Löneutfall för 2008 Civilingenjörer EXAMENS- ANTAL MEDIAN 3:E ÅR KVART Samtliga Samtliga Samtliga Prognos individuel Privat sektor Statlig År efter År efter examen Procent examen