Morgondagens ingenjör statusrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Morgondagens ingenjör statusrapport"

Transkript

1 Morgondagens ingenjör statusrapport /Mats Hanson Projektet Morgondagens ingenjör startade hösten 2002 och har nu drivits aktivt under ett år. Den här rapporten beskriver projektets status september 2003 och planerna för de avslutande 5 månaderna fram till sista februari Sammanfattning Målet med projektet är att bidra till att skapa en attraktiv och relevant ingenjörsutbildning för framtidens behov. Det är då viktigt att se ingenjörsutbildningen i ett internationellt perspektiv. Vi gör detta dels genom att stimulera personer som arbetar inom högskolan, näringslivet och samhället med ingenjörsarbete och ingenjörsutbildning och dels genom att utveckla förutsättningarna, intresset och formerna för samt innehållet i ingenjörsutbildningarna. Arbetet är organiserat i en huvudprojektgrupp och tre paneler. Tillsammans har vi skapat drygt 20 delaktiviteter som nu koordinerats och aktivt skall bidra till att uppfylla huvudmålet. Det går att urskilja tre olika angreppssätt som projektet tagit för att nå huvudmålet. För det första så måste utbildningarnas form och innehåll vara relevanta för framtidens samhälle. Ett ansvar som ytterst ligger på högskolorna själva. Högskolans ledning och lärarna måste vara ledare för förändringsarbetet. Resurserna till utbildningen får inte urholkas och genomtänkta prioriteringar måste göras. För det andra måste utbildningarna rekrytera ungdomar motiverade för teknik och naturvetenskap. Ett ansvar som hela samhället har för att stimulera barn i tidiga åldrar till att bli ingenjör. För det tredje måste ingenjörsyrket vara attraktivt, ett ansvar som näringslivet och dess intresseorganisationer primärt skall bidra till. Högskolepanelen (panel 1) Projektledare: Bengt Mölleryd och Eva Engström Ordförande: Johan Carlsten Ett av huvudmålen är att ingenjörsutbildningen på alla nivåer skall utvecklas så att den fyller alla krav som ställs nationellt och internationellt. Kvalitet och förändringsarbete kräver resurser och stimulans. Högskolepanelen identifierade tidigt ett antal områden med fokus på universiteten och högskolornas utbildningsprocess. Box 5073 SE Stockholm Sweden Grev Turegatan 14 Stockholm Sweden Telephone: Nat Int Fax: Nat Int World Wide Web: VAT-number: SE

2 2 Nu fokuseras arbetet på att få igång och stimulera pågående förändringsprocesser inom högskolan. Målet är att alla lärosäten aktivt skall bidra under denna process i höst bl.a. genom de fem seminarierna på högskolorna i november. Studentpanelen (panel 2) Panelledare: Teresa Jonek Ordförande: Carina Malmgren-Heander Ett centralt tema för studentpanelens diskussioner och sedermera aktiviteter är rekryteringsfrågan. Spontant säger de flesta som arbetar med rekryteringsfrågor att intresset för naturvetenskap och teknik har minskat hos unga, att ingenjörsyrket är långt ifrån ett drömyrke hos de flesta unga! Högskolorna uttrycker ideligen sin oro och frustration då de inte lyckas fylla sina platser. Vilken status har ingenjörsyrket idag? Vilken bild av ingenjörer och ingenjörsyrket har barn och ungdomar? Hur ser ingenjörerna själva på sin yrkesroll? För att öka intresset för naturvetenskap och teknik och därmed få fler att söka sig till de tekniska högskolorna måste en korrekt bild av ingenjörsyrket förmedlas. Studentpanelens arbete har utkristalliserats till delaktiviteter med syfte att få en bild av vad det bristande intresset beror på, samt ge förslag på åtgärder till förbättring. I delaktiviteterna studeras bilden av ingenjören ur tre olika nyckelgruppers perspektiv; media, ingenjörerna själva och slutligen grund- och gymnasieskolan. Målet är att rätt bild skall föras fram avseende ingenjörer/ingenjörsyrket så att unga människor ges korrekta förutsättningar för medvetet val av utbildning. Rekryteringen kan därmed öka. Samhället och det internationella näringslivet (panel 3) Panelledare: Staffan Eriksson Panelordförande: Björn Hägglund Fokus för gruppen är att arbeta med hur näringslivets framtida krav skall kunna förmedlas till högskolorna, hur näringslivet skall var delaktig i utbildningen samt att verka för att bilden av modernt industriarbete förmedlas till unga potentiella ingenjörsstudenter. Panelen har initierat och arbetar nu aktivt med delprojekt inom Värdering av ingenjörsprogram, Vision 2015 det framtida näringslivet, Närkontakt Samverkan mellan högskolan och näringslivet, 5 exempel på bra samverkan mellan högskolan och näringslivet. Ekonomi Projektet beräknas omsluta cirka 9 Mkr. Huvudfinansiärer är Utbildningsdepartementet, Svenskt Näringsliv, KK-stiftelsen och ett antal större svenska företag. Dessutom bidrar några högskolor och Högskoleverket m.fl. med personella resurser. Personal- och övergripande kostnader såsom resor, kommunikation beräknas till 5 Mkr. Direkta kostnader som kommer att belasta respektive delprojekt beräknas till 4,5 Mkr.

3 3 Projektets kommunikation Resultatet av projektet kommer att värderas mot hur väl vi lyckas kommunicera de resultat som kommer fram under arbetet. Därför allokeras stora resurser på just kommunikation. En kommunikationskoordinator har upphandlats för att ansvara för att kommunikationsplanen genomförs (Björn Carlgren). Huvudtalesman för projektet i media är i första hand Lena Torell och i andra hand Mats Hanson. Även medlemmar i styrgruppen och panelordförande kan i vissa situationer göra uttalanden i MI:s namn. Det är inte bara IVA som kan vara avsändare av vårt budskap. Tvärtom, om IVA kan verka utan att synas är det också bra. Till den yngre generationen skall budskapet vara att väcka intresse för teknik, logik, numerik, problemlösning, skapande och bildning, ingenjörsyrket och ingenjörsutbildning. Vi måste nå den yngre generationen genom att nå de grupper som formar de unga; föräldrar, lärare, förebilder m.fl. Vi skall belysa alla ansträngningar som redan görs och peka på åtgärder som bör prioriteras. Till högskolor med ingenjörsutbildningar är budskapet att utveckla innehåll och form som uppfyller högt ställda krav på relevans, aktualitet och attraktivitet och internationell konkurrens. Utveckling, effektivitet, fokusering, prioritering och mångfald är honnörsord. Till samhället är budskapet att ingenjörsutbildning är strategiskt viktigt för landets utveckling. Det är inte bara ekonomiskt utan också attityden till och statusen för utbildningen och yrket som måste förbättras. Projektets ambition är också att via massmedia kommunicera med allmänheten för att förbättra den allmänna attityden till ingenjörsutbildningen och yrket. Till statsmakterna är budskapet att resurserna till utbildningen inte får urholkas. Näringslivet måste mer aktivt ta sitt ansvar för att göra ingenjörsyrkena mer synliga och statusmässiga. Man måste också visa på att arbetsuppgifterna redan idag är spännande och utmanande. Vidare bör ett nytt system för näringslivets medverkan i ingenjörsutbildningen växa fram. Projektet kan kommunicera på flera sätt: Genom pressinformation, tips till enskilda journalister, debattartiklar, inbjudan till evenemang, inslag i samband med seminarerna i november, i rapporter med analys och kommentar till departement, i annonser etc. Projektet skall inte "gödsla" med information, utan noga välja vad som skall kommuniceras till respektive målgrupp. Annars finns det risk att genom ett alltför stort flöde dränka det som är viktigt. Grundprincipen skall vara att genom information sätta igång processer som sedan lever ett eget liv, och generar opinion, debatt eller väcker tankar inom respektive målgrupp. IVA måste uppträda konsekvent i sin grafiska framtoning i allt tryckt material som rör Morgondagens ingenjör.

4 4 Hur resultaten av rapporterna bäst lanseras avgörs från fall till fall i samråd mellan panelerna och den som samordnar projektets kommunikation (koordinatorn). Resultatet av samtliga rapporter skall dock göras tillgängligt på projektets hemsida. Även om panelerna genom sin inriktning koncentrerar sig mer eller mindre på de olika målgrupperna är det nödvändigt med en ständig dialog och samverkan mellan de olika panelerna. Panelerna skall tillsammans med koordinatorn arbeta aktivt för att hitta goda konkreta exempel (personer, initiativ, projekt) som kan gestalta sådant projektet vill nå ut med. För varje delprojekt finns en mer detaljerad plan för hur resultatet skall kommuniceras. Morgondagens ingenjör kommunikationsinsatser till dags dato Projektets hemsida finns på Antal träffar på sökmotorn Google på sökordet Morgondagens ingenjör har ökat från cirka 20 träffar i januari 2003 till 80 träffar i juni En broschyr på två sidor i färg på svenska och engelska har producerats. Den beskriver det övergripande målet med projektet och har delats ut i olika sammanhang under våren. Material för monter till enklare utställningar har tagits fram. Artiklar om projektet har setts i DI, Ny Teknik, Civilingenjören, IVA-aktuellt, KTH-Nytt m. fl. En debattartikel, underskriven av Lena Torell, var införd i Dagens Industri Rubriken var Fler vill bli ingenjörer om högskolorna profilerar sig. Delprojekt Nedan beskrivs 23 delprojekt som tillsammans utgör helheten i projektet Morgondagens ingenjör. Som framgått tidigare finns mer eller mindre samverkan mellan alla dessa delprojekt. Vi har valt att arbeta på detta sätt för att kunna arbeta strukturerat men framförallt parallellt eftersom projektet är begränsat i tiden. 1. Bilden av ingenjören/ingenjörsyrket i media Hur framställs ingenjörer i tryckta media? Vilken status har yrket? Det har visat sig att ingenjörsyrket ofta framställs som: - Manlig domän, svårigheter för kvinnor att hävda sig (kompetens- och lönemässigt). - Historiskt och förlegat yrke. Svenska samhällsbyggare under tidigt 1900-tal. Det är de "gamla hjältarna". - Okreativt yrke. Ingenjörerna är trista och disciplinerade. Ingenjörsyrket framställs ofta som motpolen till konstnärliga och kreativa yrken.

5 5 Anmärkningsvärt är att ingenjörer och ingenjörsyrket ofta ges nedsättande omdömen i de fall då artikeln egentligen handlar om något annat ämne, något som bör betraktas som allvarligt då det indirekt ger icke medveten påverkan av läsaren. Metod: sökningar på ordet ingenjör i dataarkiven Mediearkivet (Aftonbladet, Svenska Dagbladet, ett 15-tal lokala dagstidningar, 16 facktidningar t ex Resumé, Computer Sweden, samt TT, Dagens Eko m fl) och Presstext (DN, Expressen samt ett tiotal facktidningar). Dokumentation: analysen har sammanställts i en skrift i kompendieform. Redigerad med färdig layout Publiceras på webben Analysen kommer att publiceras som en PDF-fil på hemsidan och dessutom som ett rapport. 2. Ingenjörens bild av ingenjörsyrket - enkät till civilingenjörer En omfattande enkät har skickats ut till närmare civilingenjörer. Enkäten är utformad med frågor som syftar till att svara på frågor om relevansen i ingenjörsutbildningen samt frågan om hur ingenjören uppfattar sin yrkesroll. Enkäten skickades ut till civilingenjörer fördelade på två årskullar, de som påbörjade sina studier HT 91 respektive HT 94. Av dessa har 3741 personer svarat, vilket motsvarar 65,3 %. Motsvarande undersökning har HSV genomfört för Högskoleingenjörsutbildningen under Hur ser ingenjören på sin yrkesroll? Enkäten skall ge en bild av ingenjörens uppfattning om ingenjörsyrkets möjligheter. Vilka möjligheter finns efter en ingenjörsexamen? Har man som ingenjör mycket sociala kontakter i sitt yrkesutövande? Är ingenjörsyrket kreativt? Finns möjligheter till internationellt arbete? Undersöka relevansen i ingenjörsutbildningen. Enkäten skall kunna ge en bild av hur relevant nyligen utbildade civilingenjörer uppfattar sin utbildning och därmed ge en indikation av vad som bör ändras. HSV bidrar till analysen av enkätsvaren (Tomas Furusten). Dokumentation. Rapport kommer att publiceras tillsammans med Högskoleverket. Klar i början av oktober. Innan någon publicering sker skall beslut fattas om var, när och i vilken form. Detta sker när enkäten är bearbetad och analyserad av HSV (Tomas Furusten). I materialet finns sannolikt intressant information för massmedia samt ev. underlag för debattartikel. Enkäten skall dessutom finnas tillgänglig som PDF-fil på hemsidan, samt som IVA-rapport, klar Skolans bild av ingenjörer och ingenjörsyrket Vilken bild förmedlar lärare och Studie- och yrkesvägledare (SYV) inom grund- och gymnasieskolan?

6 6 Åtta kvalitativa undersökningar i form av fokusgrupper har genomförts för att tränga in i frågan om hur ingenjörer och ingenjörsyrket framställs för såväl grundskole- som gymnasieelever. Övergripande frågeställningar var: Hur ser kunskapen om ingenjörer och ingenjörsutbildningar ut? Vilken bild har lärare/syv av ingenjörsyrket och ingenjörsutbildningar? Genom fokusgrupperna får vi fram gruppernas attityder, fördomar, kunskap om ingenjörsutbildningar/ingenjörsyrket samt hur kontakten mellan högskolorna och näringslivet fungerar. Arbetet har utförts tillsammans med en kommunikationsbyrå som arbetat mycket med ungdomskommunikation. Totalt har åtta fokusgrupper (8-10 pers per grupp) genomförts med lärare (NO och Teknik) resp. SYV inom grund- och gymnasieskola i Stockholm, Västerås resp. i Lund. Fokusgrupperna kompletteras med en utredning av SYV utbildningarna på Lärarhögskolan i Stockholm, Umeå Universitet och Malmö Högskola, samt intervjuer om SYV utbildningen med SYV från dessa orter. Dokumentation: Rapport färdigt Mycket intressant i undersökningen som skall kommuniceras vidare. 4. Hearing vid Högskolan i Jönköping den 20 maj 2003 Behörighetskraven flexibla eller stelbenta Farhågor och möjligheter med breddad rekrytering Belysa olika högskolors försök till breddad rekrytering och resultaten av dessa. Visa på möjligheter/farhågor med breddad rekrytering. Är detta lösningen på rekryteringsproblematiken? Visa på hur elever som tagits in på breddad rekrytering, exempelvis samhällsvetarintag, klarar sig i förhållande till övriga. Frågeställningar som togs upp vid hearingen: Vad är Core knowledge för högskoleing/civ ing.? Vad krävs initialt vid studiernas påbörjas och vad krävs av utbildningen på högskolan Erfarenheter med antagningen av samhällsvetare till ingenjörsutbildning Validering av reell kompetens!? HSV:s utvärdering av högskoleingenjörsutbildningarna Behörighetskrav ur svenskt respektive internationellt perspektiv Studentperspektiv resp. lärarperspektiv på förkunskapskrav Behörighetskravens rekryteringsperspektiv (systemperspektiv, genusperspektiv). Dokumentation/kommunikationsinsatser: seminariet har sammanfattats skriftligt. Sammanställning klar Publiceras som PDF-fil på hemsidan. 5. Pågående projekt med syfte att stimulera barn och ungdomar inom naturvetenskap och teknik En sammanställning över projekt med syfte att simulera barn och ungdomar inom naturvetenskap och teknik har gjorts. En indelning av dessa pågående projekt efter dess målgrupp har gjorts och projektets syfte och resultat redovisas.

7 7 Dokumentation: Sammanställningen kommer vara redigerad och klar Sammanställningen vidarebefordras till journalist med specialintresse för området. Används för att lyfta fram goda lokala exempel i samband med seminarierna i november. Publiceras som PDF-fil på hemsidan, samt som rapport. 6. Värdering av ingenjörsprogram Att ta fram ett förslag på hur det svenska ingenjörsutbildningssystemet skulle kunna värderas. Vad är det för kriterier som är rimliga att belysa? Är högskolorna förberedda för en extern granskning? Det finns tre huvudsyften med ett värderingssystem: Hjälpa studenter att hitta rätt bland alla utbildningar Hjälpa arbetsgivare att hitta rätt bland olika utbildningar Verka kvalitetshöjande. Förväntat resultat Visa hur ett svenskt värderingssystem skulle kunna se ut. Ett förslag på hur ett svenskt värderingssystem skulle kunna organiseras, implementeras och finansieras. En omfattande värdering av de svenska ingenjörsutbildningarna (enligt förslaget) skulle ge information av stort intresse för många människor. Dels de målgrupper som projektet Morgondagens ingenjör vänder sig till, dels massmedierna. En sådan värdering skulle bidra till att på sikt nå de mål som Morgondagens ingenjör satt upp. Redan när nödvändiga beslut fattats om genomförande bör en första pressinformation om värderingens omfattning och syfte distribueras. Kanske är det möjligt att publicera delresultat vartefter värderingen pågår. (Lokala beslut om byggande av nya studentbostäder). När värderingen är sammanställd (klar ) görs den tillgänglig via internet. Där kan olika grupper söka information utifrån sina behov. Den blivande studenten är sannolikt mest intresserad av antagningspoäng, utbud av kurser, och bostadssituationen på respektive högskola/studieort. En arbetsgivare vill veta mer om industripraktik, internationella studier, ev. utbildning på engelska etc. Det är av avgörande betydelse att databasen uppdateras regelbundet. Den sammanställda värderingen skulle även väcka massmediernas intresse både på riksplanet och lokalt. IVA (?) presenterar hela värderingen vid en presskonferens. Det finns även utrymme för lokala presskonferenser. En sådan här värdering är av stort regionalpolitiskt intresse. Materialet öppnar också sannolikt möjligheter för debattartiklar. En sammanställning av det här slaget är naturligtvis också möjlig att gestalta i form av rankinglistor, ett populärt journalistiskt grepp med stort läsvärde.

8 8 7. Vision 2015 det framtida näringslivet Frågan om vad ingenjörsutbildningen bör innehålla för att möta framtidens krav har varit under diskussion under en längre tid. För att fånga upp önskemål från näringslivets olika branscher och kompetensområden har ett antal arbetsgrupper samlats och diskuterat framtiden för deras kompetensområden. Resultatet från grupperna arbete förs sedan in i projektet. Diskussionerna grupperas i fem frågeområden och vad utvecklingen inom dessa områden borde få för konsekvenser på utbildningens innehåll och form: Globala trender Näringslivets framtida struktur Nya kunskapsområden Arbetssituation och arbetsmiljö Ingenjörens status. Seminarierna har dokumenterats med ljud och bild. Materialet bearbetas under sommaren. Förväntat resultat Ge en bild av det framtida yrkeslivet och av näringslivets krav på ingenjörsutbildningen Ge näringslivets syn på hur ingenjörsrollen bäst kan gestaltas Tydliggöra hur samverkan mellan högskolorna och näringslivet kan förstärkas. 8. Figures & facts statistik En sammanställning av existerande statistik inom ingenjörsutbildningsområdet. Statistiken grupperas i tre grupper: Före högskolan (intresse för teknikstudier, behörighet etc ) Under tiden på högskolan (antagningspoäng, antal linjer etc.) Efter högskolan (arbetsmarknaden). Statistiken presenteras i en skrift där också statistiken analyseras och kommenteras. Förväntat resultat Ett material som skall användas som stöd vid fortsatt arbete. Skall ge substans åt uttalanden. Sammanställning klar Statistiken publiceras i en skrift (med analys och kommentar) som distribueras till personer som kan tänkas uttala sig i ämnet, samt till massmedia. Delar av materialet skall ingå i en intern lathund, som skall innehålla användbara fakta och exempel vid kontakter med massmedia, under seminarierna i november och vid andra framträdanden och möten. Lathunden är som en byrå med lådor innehållande konkreta exempel som plockas fram vid behov. (Delar av flera rapporter kan också ingå i lathunden ). Figures & facts publiceras även som PDF-fil på hemsidan och som IVA-rapport.

9 9 9. Närkontakt Samverkan mellan högskolan och näringslivet/10. 5 bra exempel på samverkan mellan högskolan och näringslivet Det krävs en ny arbetsordning för ett långsiktigt samarbete mellan högskolan och näringslivet. Detta görs genom ett pilotprojekt som kallas närkontakt på Umeå universitet mellan ett antal program och några företag. Idén är att arbeta fram ett program för långsiktigt samarbete som är till gagn för samtliga parter. Stor vikt kommer att läggas vid långsiktig kompetensplanering hos företagen. Förväntat resultat Ge ett förslag på hur ett långsiktigt samarbete kan byggas upp så att det är till ömsesidig glädje både för universitetet och företaget. Samla in, sammanställa och presentera fem goda exempel på hur samverkan mellan högskolor och lokalt näringsliv bedrivs vid landets högskolor. Att berätta om under seminarierna i november. Intressant som tips till lokala massmedier i samband med seminarierna i november. De goda exemplen skall också ingå i lathunden. Rapport klar exempel på bra samverkan mellan högskolan och näringslivet (se ovan) 11. Årets högskoleföretag (vilande) En tävling där högskolor och universitet får nominera företag som på ett förtjänstfullt sätt engagerat sig i högskolan (på idéstadiet). Förväntat resultat Lyfta och premiera företag som har engagerat sig i högskoleutbildningen, först på regional nivå och senare på nationell nivå. 12. Internationell bedömning av ingenjörsutbildningar i Sverige (ackreditering) Ett urval bland svenska ingenjörsutbildningar kommer att bli föremål för utländska bedömares granskning (assessment). Granskningen avser att bedöma om utbildningarna håller internationella mått samt ge förslag hur utbildningarna kan utvecklas i ett internationellt perspektiv. Granskningen som kommer att utföras av för uppgiften väl kvalificerade personer och organisationer skall ligga till underlag för förändring och utveckling av de svenska utbildningarna så att de kommer i paritet med omvärldens krav. Bedömningen kommer att utföras av ett urval utbildningar och skolor som frivilligt anmält sitt deltagande. Granskningen är en form av miniackreditering genom att den kommer att inrymma delar men ej komplett, som ingår vid ackreditering eller kan jämföras med vissa utländska ackrediteringar. Granskningen avser inte att ersätta Högskoleverkets examensrättprövning eller planlagda granskning av olika ämnesområden och utbildningars kvalitet, utan skall komplettera dessa. Granskningen är vidare mer kvalitativ med inriktning på förbättringsåtgärder.

10 10 Granskningen kommer att utföras för fyra civilingenjörsutbildningar och fyra högskoleingenjörsutbildningar fördelade på två oberoende grupper. Granskningen utförs av CEFI, Frankrike, under ledning av Claude Maury. Claude Maury har stor internationell erfarenhet av såväl granskning som ackreditering av ingenjörsutbildning. Projektgrupp: Bengt Mölleryd, Torbjörn Hedberg och Torsten Kälvemark. Utvärderingsrapport och tidskriftsartikel. Presentation på RTF. 13. Utbildningsdepartementets översyn av examensfrågan Magisterexamen i international belysning, Utbildningsdepartementets utredning Ds 2003:4 angående ny examensordning mm. Projektgruppen följer departementets arbete på nära håll och kommer under hösten att intensifiera arbetet. I den första delen som fokuserade på de generella examina lämnade IVA ett officiellt remissvar. MI har tagit del av alla till departementet inkomna remissvar som ett underlag för den fortsatta processen Den 20 augusti samlade MI ett antal rektorer för att inleda diskussioner om hur arbetet skall fortsätta inför höstens utredning om yrkesexamina. På Rektorsresan kommer denna fråga studeras och diskuteras ingående. Johan Carsten och Mats Hanson håller nära kontakt med departementet möte planerat till den 19 augusti. Underlag för debatt, bereda IVA:s åsikter. 14. Tyska rektorer genomförs ej. 15. ICED 14 th International Conference on Engineering Design Research for Practice innovative products, processes and organisations August Morgondagens ingenjör kommer att medverka genom att vi är inbjudna att tillsammans med KTH:s rektor medverka i öppningsceremonin under rubriken Tomorrows Engineer. Vidare har vi en liten monter som tjänar som träffpunkt vid vissa tillfällen för deltagare som är intresserade av att diskutera teman kopplade till Morgondagens ingenjör projektet. Bland annat kommer Prof. Larry Leifer Stanford Univ. och Alice M Agogino från UC Berkeley att medverka. Målgrupp: Lärare och forskare från hela världen. Speciellt lärare från svenska tekniska universitet och högskolor.

11 11 Tal i samband med Welcome reception, inbjudan till träffpunkten med olika teman, reklam för olika MI delprojekt till svenska lärare. 16. CDIO Lärarworkshop Boston CDIO är ett samarbetsprojekt mellan Chalmers, Linköping, KTH och MIT, stödd av KVA och med syftet att stimulera utveckling av ingenjörsutbildningar enl. den metodik som utvecklats inom projektet. Den kallas i dagligt tal CDIO. Trettio lärare från svenska högskolor skall under tre intensiva dagar (12-14 november) få möjlighet att lära sig mer om metodiken, förändringsarbete och skapa ett kontaktnät. Ett förberedande möte med deltagarna är planerad till fm den 23 oktober. Målet är att - detta är startskottet för en bredare utveckling och implementation av CDIO konceptet på svenska tekniska utbildningar - Ge lärare stimulans och ett nätverk av kollegor. Reklam i samband med inbjudan att deltaga. Annons i Ny Teknik och på hemsidan, enkel flyers att sprida på högskolor och i samband med bl.a. ICED konferensen, Samla in och bearbeta material i samband med genomförande och sprida detta i en rapport till lärare på svenska högskolor (på engelska för större spridning?). 17. Kreativitet i morgondagens ingenjörsutbildning Framtidsingenjör med examen i kreativitet Ett seminarium genomfördes den 12 juni Morgondagens ingenjör förväntas vara kreativ. Men hur får man in kreativitet i en ingenjörsexamen? Och går det verkligen att bedöma och betygsätta kreativitet? Lennart Swahn lärobok i kreativitet. Hur går vi vidare med den? Ett mindre seminarium genomförs eventuellt i mitten av december Internationalisering/Bologna/SEFI/Ceasar/ SEFI/Ceasar internationellt möte i Helsingfors 7-9 januari Torbjörn Hedberg, Johan Carsten, Bengt Mölleryd och Mats Hanson deltog aktivt i de olika arbetssessionerna. Resultatet blev ett uttalande från SEFI/Ceasar inför ministermötet i Berlin i september. NORDTEC juni NTNU Trondheim. SEFI- möte i Porto 7-9 September. 31st SEFI Annual Conference "Global Engineer: Education and Training for Mobility" Porto (Portugal) IVA/MI bidrar med ett konferenspapper (Staffan Eriksson, Mats Hanson författare) med titeln The Engineer of Tomorrow Industrial Involvement in an

12 12 International Future-proof Engineering Education. Staffan Eriksson, Teresa Jonek och Mats Hanson deltar. Publicera konferensbidraget. 19. IVAs Rektorsresa, genomförs 2004 Under den kommande tiden kommer internationella aspekter, samt internationell jämförbara examina, att bli mer och mer intressanta för svenska tekniska högskolor. Olika universitet framför allt i Europa använder olika strategier för att närma sig denna problematik. Vid sidan av traditionella civilingenjörsutbildningar kommer även yrkesexamina (högskoleingenjörer) att behöva belysas ur internationella aspekter. Dessa måste också inverka på morgondagens ingenjörsutbildning i vid mening. Utgångspunkter för dessa diskussioner är dels högskoleverkets utvärdering, dels den nya examensordning som Utbildningsdepartementet nu förbereder. För att ge svenska tekniska högskolerektorer en möjlighet att kunna diskutera frågan sinsemellan ge inspiration och exempel på hur detta kan hanteras samt att ge möjlighet att klargöra rektorernas roll i denna process genomför IVA sin traditionella rektorsresa med inriktning på Internationella examina och internationalisering i utbildningen. Resmål och omfattning Resan avser att starta i Nederländerna för att ge en bild av ett land i Europa där de olika tekniska högskolorna valt olika strategier. Resan kommer därefter att besöka två tyska universitet med olika inriktning. Resan omfattar 4 dagar mellan den januari. Följande tekniska högskolor och universitet besökts: Delft/Eindhoven Aachen Darmstadt Deltagare Högskolerektorer på högskolor som har teknisk utbildning med några inbjudna gäster. Jan-Eric Sundgren, Chalmers är delegationsledare. Per Storm och Mats Hanson ansvarar för planering av programpunkter. Eva Engström ansvarar för kontakter med de universitet som skall besökas och logistiken kring resan. Gunilla Blomberg ansvarar för administrativa uppgifter kring resan. Deltagarna betalar resa och uppehälle. MI betalar för delegationsledare och övriga från organisationen som medföljer. 20. Royal Technical Forum RTF 23 oktober IVA Wallenbergsalen. Tema: The Engineer of Tomorrow

13 13 Tidplan Inbjudan skickas senast 5/7 till talarna Ed Crawley, Claus Weyrich, Olaf Kübler, Thomas Östros/Christina Ullenius (be om besked senast 12/8). Mats kompletterar information om MI i inbjudningsbrevet. 20/8 Manus för inbjudan klar. 1/9 Inbjudan skickas ut. Målgrupp: Universitet och högskolor (inkl förändringsledare Bostongruppen) MI Organisationer (KK, Sv N, SIF, SULF, CF, SACO m fl) Utländska ledamöter IVAs ledamöter Näringslivet 21. Seminarier på högskolor i november 2003 Projektet Morgondagen ingenjör kommer under november månad 2003 att genomföra seminarier på följande fem orter; Malmö, Linköping, Karlstad, Västerås och Luleå. De intilliggande högskolorna vid varje ort är inbjudna att delta så att vi når alla tekniska högskolor i Sverige under dessa fem besök. Svenskt Näringsliv i regionen samt gymnasieskolorna kommer att bjudas in. Syftet med seminarierna är att presentera resultaten från projektet. Vi vill även få till stånd en diskussion och feedback på arbetet för att ge impulser till fortsatt förändringsarbete vid de tekniska högskolorna. Vi tror att detta är nödvändigt vid den framtida rekryteringen till ingenjörsutbildningarna. 22. Skolforum Morgondagens Ingenjör deltar i "Skolforum" på Stockholmsmässan oktober. Syftet är att möta lärare i grund- och gymnasieskola för att få veta mer om hur de ser på naturvetenskap och teknik i skolan. Vi vill även sprida kunskap om projektet Morgondagens ingenjör. I montern kommer att finnas representanter från projektet samt studenter. Dessa ska informera besökarna om relevant kunskap som framkommit i de olika delrapporterna. Dessutom ska det finnas en form av "önskelista"/enkät där besökarna ger sin syn på sådant de efterlyser i skolan, problem, goda idéer etc. som syftar till att öka intresset i skolan och göra utbildningen mer attraktiv inom naturvetenskap och teknik. Förhoppningsvis skapas även personliga kontakter med lärare från hela landet som kan vara till nytta för seminarierna på högskolorna i november (delprojekt 21 i statusrapporten). Dessutom kommer i montern att finnas bl.a. en tryckt version av "59 goda exempel" (delprojekt 5 i statusrapporten).

14 Kvarnsveden - Video Produktion av 4-5 min. videoreportage om ett bra exempel på samverkan högskolanäringsliv. Videon är avsedd att användas under de fem seminarierna (delprojekt 21 i statusrapporten), samt att leva vidare inom KTH och Kvarnsveden. Inspelning sker 7-8 oktober. Redigering snart därefter. Ansvarig producent Björn Carlgren.

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458

Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicyn anger Högskolan i Halmstads förhållningssätt till intern och extern kommunikation. Policyn tydliggör dessutom ansvarsfördelning

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen.

Projektbeskrivning. Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Projektbeskrivning Gymnasieskolans mål och Högskolans förkunskapskrav. En jämförande studie om matematikundervisningen. Bakgrund KTH och LHS har ett regeringsuppdrag att tillsammans utveckla nya inriktningar

Läs mer

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör?

Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Varför vill Teknikföretag att Felix stör en ingenjör? Teknikföretag är Sveriges viktigaste företag för tillväxt, sysselsättning, utveckling, export och därmed för välfärden. Det finns en stark koppling

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING

HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING STYRDOKUMENT Dnr V 2013/515 HANDLINGSPLAN FÖR BREDDAD REKRYTERING Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor, Pam Fredman Personalenheten Beslutsdatum 2013-09-09

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:

Bakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål: Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att

Läs mer

Bruttolista för samverkansportfölj

Bruttolista för samverkansportfölj Bruttolista för samverkansportfölj Bilaga till rapporten Samverkan med det omgivande samhället. Projektgrupp 1B Cecilia Bjursell, ED Högskolan i Jönköping Peter Dobers, professor Mälardalens högskola Anna-Carin

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10

1 Bakgrund. 2 Föreslagna förändringar. Förslag 1 (5) 2014-03-10 Förslag 1 (5) 2014-03-10 Projektgruppen för exam ensarbetens kvalitet 1 Bakgrund Under våren 2013 initierades ett projekt med uppdrag att se över rutiner och existerande stöd (dokumentation, beslut, utbildningar,

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

116 svar ANNA-LISA OSVALDER. Avd. Design & Human Factors Inst.för produkt- & produktionsutveckling CHALMERS, Göteborg

116 svar ANNA-LISA OSVALDER. Avd. Design & Human Factors Inst.för produkt- & produktionsutveckling CHALMERS, Göteborg Vilken utbildningsbakgrund har du? RESULTAT AV ESS medlemsundersökning ANNA-LISA OSVALDER Avd. Design & Human Factors Inst.för produkt- & produktionsutveckling CHALMERS, Göteborg 116 svar Utbildningsbakgrund/antal

Läs mer

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 26.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-06-10 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Helena Persson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29)

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass

WORLDSKILLS SWEDEN. för yrkesskicklighet i världsklass WORLDSKILLS SWEDEN för yrkesskicklighet i världsklass RÖSTER OM YRKES-SM DÄRFÖR BEHÖVS WORLDSKILLS SWEDEN Det finns ett stort rekryteringsbehov inom ett flertal yrken, men alltför ofta saknas det intresserade

Läs mer

Utbildning av elkraftingenjör 2.0. Jörgen Blennow, Docent Utbildningsområdesledare EDITI Elkraftteknik/Institutionen för Elektroteknink

Utbildning av elkraftingenjör 2.0. Jörgen Blennow, Docent Utbildningsområdesledare EDITI Elkraftteknik/Institutionen för Elektroteknink Utbildning av elkraftingenjör 2.0 Jörgen Blennow, Docent Utbildningsområdesledare EDITI Elkraftteknik/Institutionen för Elektroteknink Vilka är det här? Var kommer de ifrån? Vad kan de? Vilka drivkrafter

Läs mer

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Bilaga Datum 2009-01-22 1(6) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Studentrekrytering på KTH

Studentrekrytering på KTH Studentrekrytering på KTH Annifrid Pålsson, gruppchef annifrid@kth.se Vad innebär studentrekrytering? Marknadskommunikativa insatser för att locka presumtiva studenter Till närmaste ansökningstillfälle

Läs mer

Kompetensrådsträff 2011-03-17

Kompetensrådsträff 2011-03-17 Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Kompetensrådsträff 2011-03-17 Inledning Det nationella kompetensrådet träffades för tredje gången dagen efter den nationella konferensen om Möjligheter,

Läs mer

Nätverk för validering inom högre utbildning

Nätverk för validering inom högre utbildning Nätverk för validering inom högre utbildning - Validering och bedömning av reell komptetens Marianne Andrén 2017-03-17 Nätverk för validering inom högre utbildning Startade 2016 på initiativ av Malmö högskola,

Läs mer

Global Week 2014 Kommunikationsplan

Global Week 2014 Kommunikationsplan Sida: 1 (9) Global Week 2014 Kommunikationsplan Sida: 2 (9) Innehåll Bakgrund... 3 Projektidé Global Week 2014... 3 Kommunikations- och aktivitetsplan... 3 Kommunikationsmål... 4 Målgrupper... 5 Kommunikationens

Läs mer

INTERN KOMMUNIKATIONSPLAN för implementering av utbildningsstrategi

INTERN KOMMUNIKATIONSPLAN för implementering av utbildningsstrategi INTERN KOMMUNIKATIONSPLAN för implementering av utbildningsstrategi Dokumenthistorik Datum Version Kommentar Reviderad av 17 mars 2011 1 Denna version gäller under 2011, planen ska Projektgruppen revideras

Läs mer

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete Innehållsförteckning Inledning... 3 Grundläggande principer... 3 Målgruppsanpassning... 3 Grafisk profil... 3 Planering

Läs mer

Tekniskt basår med fokus på tjejer

Tekniskt basår med fokus på tjejer Tekniskt basår med fokus på tjejer Den här korta rapporten är en delrapport om basårsutbildningar med fokus på kvinnor. I en fortsatt studie under våren 2017 kommer detta material att kompletteras med

Läs mer

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna!

Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Kompetensloggboken Namn: Program: Studieår: Kontakt: Lycka till med studierna! Att använda din kompetensloggbok Under hela din studietid kommer du att samla på dig en mängd värdefull kompetens i form av

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program

ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program 2013-11-10 ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program Evelina Holgersson Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Arbetsgång... 4 Pusselbitar... 5

Läs mer

INFORMATIONPOLICY FÖR POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN I DALS-EDS KOMMUN

INFORMATIONPOLICY FÖR POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN I DALS-EDS KOMMUN DALS-EDS KOMMUN INFORMATIONPOLICY FÖR POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN I DALS-EDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2005-03-23, 12 Godkänd av kommunfullmäktige efter översyn 2008-11-26 114 Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Utbildning i metoder för Medborgardialog Utbildning i metoder för Medborgardialog Dokumentation från den 11 oktober 2011 Sofie Arvidsson Carin Blomberg Sofie Brolin 2011-10-17 Heldagsutbildning - metoder för medborgardialog Om dagen Den 11 oktober

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus

Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Informationsenheten Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus 2010-01-26 Dnr 102-88-10 Sid 1 (11) Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Inledning... 3 Övergripande mål... 3 Benämningen Konstnärligt

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403

Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Inledning Högskolan i Halmstads 1 kvalitetsarbete vilar på ett flerdimensionellt kvalitetsbegrepp:

Läs mer

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet MEDIEPRODUKTION Ämnet medieproduktion har sin bas i både praktisk och teoretisk kunskapstradition. Inom ämnet studeras den process och de tekniker som ligger till grund för medieproduktioner inom både

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)

Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Program för mentorprojekt

Program för mentorprojekt Program för mentorprojekt Upprättat av en arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen 2000-05-22 Program för mentorprojekt Upprättad av: Arbetsgrupp inom ITQ Östra Kretsen Datum: 2000-05-22 Innehåll sida 1 Inledning

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN 1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen

Läs mer

Motion till Förbundsmötet 2014. Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete

Motion till Förbundsmötet 2014. Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete Motion till Förbundsmötet 2014 Ankom 13 11 24 114 73 Stockholm Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete Bakgrund: har aldrig engagerat sig i idrottsgymnasier i någon form. S.k. profilerade

Läs mer

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet och status

Läs mer

Rapport uppdrag. Advisory board

Rapport uppdrag. Advisory board 1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning

Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning Enheten för bedömning av utländsk akademisk utbildning ENIC-NARIC Sverige 2015-04-22 Malin Jönsson, Cecilia George Avdelningen för bedömning av utländsk utbildning Enheten för bedömning av utländsk gymnasieutbildning,

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Riktlinjer Information och kommunikation Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2005-04-25 Datum: 2012-02-02 Dnr: Sida: 2 (8) Riktlinjer för information och kommunikation Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt

Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt Thomas360-rapport den 8 juli 2012 Thomas Ledare Thomas360 för ledare Privat och Konfidentiellt Innehåll Introduktion Förstå din Thomas360-rapport Genomsnitt för kompetenser Ett diagram med de 5 högsta

Läs mer

Särskild lärarutbildning (SÄL) - lärare för undervisning i yrkesämnen - under åren 2005-2008 Ersätter: 2006:15 Bilagor:

Särskild lärarutbildning (SÄL) - lärare för undervisning i yrkesämnen - under åren 2005-2008 Ersätter: 2006:15 Bilagor: Cirkulärnr: 2006:57 Diarienr: 2006/1975 Handläggare: Ulla Gummeson Avdelning: Avd för lärande och arbetsmarknad Datum: 2006-08-22 Mottagare: Kommunstyrelsen Ansvarig för personalfrågor Ansvarig för gymnasiefrågor

Läs mer

Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas!

Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar. Konferensbidrag välkomnas! Den 4:e Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar Tekniska högskolan vid Umeå universitet 27 november - 28 november 2013 Konferensbidrag välkomnas! Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Förenkla helt enkelt

Förenkla helt enkelt FÖR ER SOM GENOMFÖR Förenkla helt enkelt INFORMATION OM GENOMFÖRANDET Förenkla helt enkelt 1 Utbildningens syfte Ett bra lokalt företagsklimat bidrar till sysselsättning och att det skapas resurser till

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015 VERKSAMHETSPLAN 2016 -beslutad av styrelsen december 2015 Tillväxt Gotland har 2015 påbörjat en förändringsprocess kallat projekt Branschsamverkan. I ett första av totalt tre år har föreningen börjat utveckla

Läs mer

En liten folder om Lanseringskampanjen

En liten folder om Lanseringskampanjen En liten folder om Lanseringskampanjen 2011 Lanseringskampanjen 2011 Den 5 september 2011 drar hela förbundet igång en historisk satsning där vi med 2012-målen och våra nio åtgärdspunkter i ryggen ska

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Forskarutbildningssatsning (FUS) / Doctoral Studies Initiative (DSI) KTH

Forskarutbildningssatsning (FUS) / Doctoral Studies Initiative (DSI) KTH Projektplan Forskarutbildningssatsning (FUS) / Doctoral Studies Initiative (DSI) KTH 2014-2015 Bakgrund I handlingsplanen till KTH:s kvalitetspolicy slås fast att kvalitetsuppföljning ska göras regelbundet.

Läs mer

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen

Bra kan bli bättre - om skolan och företagen Bra kan bli bättre - om skolan och företagen MARS 2011 Bra kan bli bättre om skolan och företagen Bra kan bli bättre om skolan och företagen 1 Sammanfattning Ett bra samarbete mellan näringsliv och skola

Läs mer

IVAs synpunkter på Strategier för myndigheternas arbete med e- förvaltning. (SOU 2009:86)

IVAs synpunkter på Strategier för myndigheternas arbete med e- förvaltning. (SOU 2009:86) 16 februari 2010 Finansdepartementet 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på Strategier för myndigheternas arbete med e- förvaltning. (SOU 2009:86) Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har beretts tillfälle

Läs mer

Teknikcollege kriteriet - kvalitetssäkring. Karin Thapper Teknikföretagen

Teknikcollege kriteriet - kvalitetssäkring. Karin Thapper Teknikföretagen Teknikcollege kriteriet - kvalitetssäkring Karin Thapper Teknikföretagen Varför Teknikcollege? Mismatch mellan skola och industri http://www.teknikcollege.se Kriterier Regionalt perspektiv Samverkan med

Läs mer

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung

kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom

Läs mer

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chef / ledarsansvar STEG 1: ORGANISERA STEG 2: FÖRBEREDA STEG 3: GENOMFÖRA STEG 4: UTVÄRDERA STEG 5: FÖLJA UPP Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalet

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Tillträde för nybörjare - ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning

Tillträde för nybörjare - ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning Tillträde för nybörjare - ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning SOU 2017:20 Uppdraget Att göra en översyn av hela systemet för tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Lönepolicy för Umeå universitet

Lönepolicy för Umeå universitet Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning

Läs mer

Rekrytering till ingenjörsutbildning - gemensamma strategier

Rekrytering till ingenjörsutbildning - gemensamma strategier Rekrytering till ingenjörsutbildning - gemensamma strategier Eva Malmström Jonsson Vicerektor för Studentrekrytering mavem@kth.se 1 Rekrytering till ingenjörsutbildning - Genomströmning Eva Malmström Jonsson

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan MYH/SUHF 2015-09-17 Dnr (MYH) 2014/3999, (SUHF) 14/052 Rapport (REV) Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan Uppdraget SUHF:s presidium och Myndigheten

Läs mer

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet.

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet. LÄRARUTBILDNINGS- KONVENTET PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2003-09-23 Tid: Tisdagen den 23 september 2003 kl 10.00 16.00 Lokal: Arlandia, Stockholm Närvarande ledamöter: Laila Mattsson Högskolan Dalarna,

Läs mer

Kommunicera förbättringar

Kommunicera förbättringar Kommunicera förbättringar www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer