Kompetenscentrum gasväxling, CCGEx

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetenscentrum gasväxling, CCGEx"

Transkript

1 Diarienr Programbeskrivning för programmet Kompetenscentrum gasväxling, CCGEx Beslutsdatum

2 2 (28) Innehåll T 1 Sammanfattning 3 2 Programmets inriktning Vision Syfte Mål Framgångskriterier Forsknings, utvecklings- och teknikområden Compressor off design operation Heta sidan Laddluftförsörjning Avgasbehandling Energirelevans Samhälls- och näringslivsrelevans Miljöaspekter Projektgenomförare/projektdeltagare Avnämare/intressenter Arbetssätt Bakgrund 17 4 Genomförande Tidplan Budget och kostnadsplan Ansökningskriterier och hantering av ansökningar Programråd/programstyrelse Kommunikationsplan och resultatspridning Syntes Utvärdering Avgränsningar Forsknings-, utvecklings- och teknikområden Andra anknytande program inom Energimyndigheten Andra anknytande aktörer Forsknings- och utvecklingsområden översikt Internationell samverkan Ytterligare information 28

3 3 (28) 1 Sammanfattning Sverige har en stark motorindustri som för sin överlevnad är beroende av att kunna förnya sina produkter så att de miljö- och energimässigt ligger väl framme i internationell konkurrens. Sverige är framstående när det gäller forskning både på förbränningsmotorteknik och på avgasbehandling. Den nuvarande trenden med allt strängare utsläppskrav, vilka lägger allt mer vikt på CO 2 utsläpp, minimering av energianvändning, ökande andel biobränslen och hybridmotorer innebär att marginalerna för de i motorn ingående komponenter, system och processer blir allt mindre. Svensk fordonsindustri står i och med detta inför ett antal stora utmaningar i form av krav på effektivare motorer, hårdare optimeringar, minskade utsläpp samt stark internationell konkurrens. Vägen att möta dessa utmaningar är en övergång till ett mer kunskaps- och beräkningsbaserat arbetssätt med mindre beroende av prototyptestning och lösningar byggda på praxis. Detta skapar ett starkt tryck på att identifiera, förstå och arbeta innovativt med de bakomliggande fysikaliska processer som utnyttjas i de system och komponenter som krävs för framtida högeffektiva förbränningsmotorkoncept. Den svenska motorindustrin har varit tidiga med överladdning och är starka inom detta område ur ett internationellt perspektiv. Betydelsen av detta område ökar med nya förbränningssystem som kräver höga EGR-halter och laddningstryck. Ventilsystem med variabla öppnings- och stängningstider och lyft kommer mer och mer. För att behålla industrins konkurrenskraft är det viktigt med kontinuerlig kompetensförsörjning inom området. Det gäller såväl sakkunskap som forskare med relevant kompetens. Området gasväxling och överladdning är specifikt för Competence Center Gas Exchange (CCGEx) och täcks inte upp av något annat svenskt kompetenscentrum. CCGEx är därmed ett viktigt tredje ben i samarbetet inom SICEC. Under 2009 beslutade Energimyndigheten i samråd med ledningen för Chalmers, LTH, KTH och Svensk fordonsindustri (huvudintressenterna) inför finansieringsperioden att införa en Strategisk samordning av de tre kompetenscentrumen inom förbränningsmotorteknik (TreKC, senare SICEC). En neutral arbetande styrelseordförande gemensam för de tre kompetenscentrumen engagerades för etappen och Strategi och Samordningsgruppen (SoS) bildades. Syftet är att koordinera och skapa ett etablerat begrepp för en samlad svensk

4 4 (28) förbränningsmotorforskning både nationellt och internationellt. Vid utvärderingen av kompetenscentrumen har också samordningen utvärderats med positiva omdömen. Rekommendationen från utvärderarna är att samordningen fortsätter, eventuellt i någon modifierad form.

5 5 (28) 2 Programmets inriktning 2.1 Vision Genom att bedriva världsledande gasväxlingsrelaterad forskning ska CCGEx vara en självklar partner för såväl akademi som industri. CCGEx ska genom sitt arbete främja medlemsföretagens övergång till ett mer kunskaps- och beräkningsbaserat arbetssätt med mindre beroende av protyptestning och lösningar byggda på praxis. CCGEx ska genom forskning och tydligt samarbete mellan akademi och industri förmedla en positiv och inspirerande bild av de intressanta utmaningar och möjligheter som uppstår vid mötet av de i centrumet delaktiga ämnena. CCGEx verksamhet ska bidra till den svenska målsättningen om en fossilfri fordonsflotta 2030 där energieffektiva specialiserade motorer anpassade för alternativa bränslen och i hybridkombinationer är nyckeltekniker. 2.2 Syfte CCGEx syfte är att utföra akademisk forskning med högsta kvalitet inom området förbränningsmotorers gasväxling i nära samverkan med fordonsindustrin och därmed bidra till ett effektivt, hållbart och konkurrenskraftigt transportsystem baserat på effektiva alternativbränsleanpassade motorsystem i kombination med elektrifiering. Genom att utnyttja avancerade analys-, mät- och syntesmetoder ska den fysikaliska förståelsen öka för grundläggande relevanta fenomen. Genom denna ökade förståelse kommer forskare inom CCGEx att kunna identifiera nya tekniska möjligheter och lösningar inom gasväxling, EGR-system, överladdning och efterbehandlingssystem. CCGEx ska stödja svensk fordonsindustri med relevant forskning huvudsakligen riktat mot tidsperspektivet år. Projekt och uppdrag med kortare tidsperspektiv hindrar inte det övergripande tidsperspektivet. CCGEx ska rekrytera och utbilda framtida ledare och experter inom förbränningsmotorutveckling och forskning i nära samverkan med fordonsindustrin. Dessa ska tränas i grundläggande förbränningsmotorteknik såväl som att utföra kvalitetsforskning med hjälp av avancerade metoder. Bredden av metoder erhålls genom samarbete med forskare inom centret där tre akademiska ämnen (förbränningsmotorteknik, strömningsmekanik samt akustik) är representerade.

6 6 (28) 2.3 Mål CCGEx övergripande mål är bli ett ledande nationellt och internationellt centrum kring gasväxling som stödjer industrins utveckling mot ett mer kunskaps- och beräkningsbaserat arbetssätt. De mål som är uppsatta för programperioden omfattar: Utveckla kunskapen inom simulering & mätning allmänt - Avancerade numeriska modeller (CFD-LES) har applicerats för detaljerade studier och analys av strömningsfysikaliska fenomen inom gasväxlingssystem och komponenter - Reduced order models, dvs. att med handhavande av avancerad CFD ta fram beräkningseffektiva modeller med reducerat antalet oberoende variabler - Numeriska modeller har verifierats med avancerad experimentell teknik - Utveckling av ny experimentell teknik och mätmetodik relevanta för gasväxling Ökad kunskap om kompressorer - Kunna påvisa möjlighet till mindre marginal mot pumpning i given kompressormapp från 20 % till 10 % baserat på kombination av avancerade simuleringar och experiment - Genom ökad kunskap ge möjlighet till bättre optimerad kompressor med resulterande systemverkningsgradsökning med 5 % - Prediktera ljudalstring från kompressorer med hjälp av avancerad CFD (LES) - Genom nya lösningar och material föreslå åtgärder för att reducera tonalt ljud från kompressorer med 10dB Ökad kunskap om kedjan avgasventil till turbin till efterbehandling - Genom fördjupad förståelse av det pulserande energiflödet från avgasventil till turbin öka systemets verkningsgrad med 5 % - Utveckla metoder för att optimera efterbehandlingssystem med avseende på emissioner, tryckfall samt ljud Vetenskaplig produktion - I genomsnitt 2 licentiat- och doktorsexamina/år 1 har avlagts - CCGEx är representerat vid relevanta konferenser så att minst 10 1 vetenskapliga artiklar och konferenspresentationer per år med CCGEx signum publiceras 1 Inkluderande de associerade projekten.

7 7 (28) - Fem publikationer per år i internationella vetenskapliga journaler har CCGEx signum 1 - I genomsnitt en doktorand/år inom CCGEx forskar vid utländskt universitet eller forskningsenhet - Minst två doktorandkurser inom området per år - CCGEx ska uppnå >40 % kvinnor bland de CCGEx finansierade doktoranderna Externa partners och samarbeten - Antalet industriella partner engagerade i CCGEx forskning utökas till minst 5 st under programperioden - Öka finansiering via direkta medel inkluderande associerade projekt samt EU-projekt till minst 20 miljoner SEK/år - Regelbundet personutbyte mellan industri och akademi inom området - Bli koordinator eller deltagare i åtminstone ett EU-finansierat projekt 2.4 Framgångskriterier Utöver de mätbara mål som presenteras under avsnitt 2.3 så kan kriterier på framgången för CCGEx också ses utifrån följande punkter: - att CCGEx har en för Sverige unik forskningsprofil som kompletterar och samverkar med övriga kompetenscentra inom förbränningsmotorområdet - att CCGEx är attraktivt och engagerande där forskningsmiljön erbjuder samverkan, problemlösning och långsiktig kompetensutveckling - att CCGEx kan attrahera ytterligare avnämare förutom de tre fordonsföretag som i nuläget ingår i centret - att CCGEx behåller sin starka ställning och tydliga profil inom KTH - att CCGEx medverkar till personrörlighet mellan avnämare och KTH, t.ex. genom industridoktorander, gästföreläsare etc. - att CCGEx samverkar med andra forskargrupper i Sverige utöver de som ingår i SoS och även samverkar internationellt. - att CCGEx har aktiva referensgrupper och styrgrupper sammansatta av industriella avnämare och utförare inom centrets forskningsområden. 2.5 Forsknings, utvecklings- och teknikområden Programområdet för CCGEx formuleras som gasväxling, dvs. gasströmning in och ut från cylindrarna, från luftintaget till avgasrörets utlopp. Därvid är ventiler både i cylinderhuvud och i gasväxlingssystemet, kanaler, ventilöppningsförlopp, grenrör, turboladdare, laddluftkylare, EGR-kylare, efterbehandlingssystem och framtida WHR-system viktiga delområden. Forskningen omfattar studier av

8 8 (28) strömningsfysikaliska fenomen relevanta för förståelse i den aktuella applikationen, vilka ska lägga grunden för framtida effektivare system och komponenter inom motorns gasväxling. Strömningen i ventiler och kanaler definierar strömningstillståndet i cylindern före förbränning. Studier av påverkan av detta strömningstillstånd ingår och då i samverkan med CERC och KCFP. Förståelse för turboladdare, hur de används, beräknas och optimeras för motorer är ett viktigt område. För turboladdare är skalningsfunktioner mellan stationära riggprov och verklig användning och beräkning på motorer under varierande förhållanden viktiga. Variabla geometrier, värmeöverföring, värmetransport, friktion och ljudalstring hos turboaggregat är angelägna forskningsområden. Ett område som inte behandlats i tidigare faser av kompetenscentrumet är avgasbehandlingssystem och koncept. Här är KCK en självklar samarbets- och diskussionspartner. Gemensamt för alla aktuella forskningsaktiviteter är att de fysikaliska fenomen som ska studeras är generella och grundläggande. Det innebär att randvillkoren och tillstånden vid vilka slutsatser och förslag ska analyseras och presenteras kommer att påverkas av den riktning som fordonsindustrin drivs mot. Detta inkluderar specialiserade motorer med höga verkningsgrader och som drivs med alternativa bränslen och ofta verkar i kombination med elapplikationer. Verkningsgradskravet driver motorerna mot höga specifika effekter, vilket kräver hög grad av överladdning och breda driftområden med hög verkningsgrad som innebär att hela gasväxlingssystemet ställs inför nya driftstillstånd. I kombinationssystem med elektrifiering där respektive system används för olika behov hos drivlinan tillkommer också krav på transienter och dynamik vilka går utanför dagens kravspecifikationer. Under denna period kommer forskningen att formuleras och bedrivas inom tre till fyra av nedan beskrivna huvudområden: Överladdning är ett område som varit efterfrågat och i fokus för centrumets parter sedan uppstarten (då under CICEROs flagg). CCGEx har för avsikt att bedriva forskning inom två huvudområden inom överladdningsteknik Compressor off design operation Compressor off design operation eller kompressordrift utanför optimal driftpunkt är det första överladdningsområdet, där forskningen omfattar studier, kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom kompressordelen av turbon. CCGEx fokuserar inte enbart på kompressorn i sig utan även effekterna av dess installation och hur denna påverkar verkningsgrad, driftområde och akustiska emissioner. Forskningen bedrivs genom samverkan av experimentella resurser inom turbomaskinen genom gemensamt experimentellt arbete i centrets

9 9 (28) turbolaboratorium (CICERO labbet), motorlaboratorium och 1D-simulering. Arbetsfördelning sker mellan förbränningsmotorteknik, experimentell strömningsmekanik, MWL (Marcus Wallenberg Laboratoriet) och industriparter. Kompletterande till detta sker studier av strömningsfenomen och detaljer i kompressorn genom gemensamma simuleringsstudier med hjälp av CFD där arbetsfördelning sker mellan strömningsmekanik och industripartners. Ambitionen under aktuell period är också införandet av 2D-verktyg för aerodynamiskt utlägg av kompressor och turbin som verktyg. Forskningsformulering, provplanering, resultat och analys sker i samarbete mellan centrumets alla deltagare Heta sidan Nästa område inom överladdning formuleras som Heta sidan. Forskningen ska här fokusera på vilka parametrar, och hur dessa samverkar, som driver utnyttjandet av avgasenergin/pulsenergin från avgasventil till turbinutlopp. Turbomaskinen i sig sätts inte i ensamt fokus, utan dess samverkan med olika konfigurationer av pulståg är huvudinriktningen. Hur dessa pulståg genereras ellerformas omfattas genom att pulstågets höjd, fasning samt utseende studeras som funktion av sådana variabler som ventilstrategier, portutformning, avgassamlarkonfiguration och turbininlopp. Betydelsefullt blir också att studera den energidistribution/förlust som sker genom värmeöverföring, där de drivande parametrarna i aktuell applikation ska undersökas. Genom kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom detta område ska balanseringskriterier för utlägg av ventilstrategi, rörgeometrier och turbinparametrar bindas samman och noggrannare optimering av turbinval kunna ske. Viktigt är också undersökning och uppdatering av relevansen/applikationen av de inom turbomaskinområdet använda skalnings/reduktionstalen för överföring av turbin/kompressor data för olika tillstånd. Forskningen bedrivs genom samverkan av experimentella resurser inom turbomaskinen genom gemensamt experimentellt arbete i CICERO-labbet, motorlabb och 1D/2D simulering. Här sker arbetsfördelningen mellan förbränningsmotorteknik, experimentell strömningsmekanik, MWL och industriparter Laddluftförsörjning Laddluftförsörjning är det tredje området där behov och efterfrågan från parterna identifierats. Luftförsörjningen omfattar laddluftkylare, EGR-kylare, inloppskanaler samt i sin förlängning inströmningen i cylindern. Behovet av kunskap och kompetens ligger kring hantering av kylning, fördelning och blandning i pulserande strömning i EGR-kretsen, något som varit aktivt inom CCGEx sedan starten. En utökning av området omfattar att studera och modellera i detalj gaskylningen, kondensationen, droppbildningen i såväl EGR-kylare som laddluftkylare, vilka bägge kommer att utsättas för större belastningar i en hårdare

10 10 (28) överladdad motor. Generering, transmittering och dämpning av akustiska vågor i dessa system är ett område som efterfrågas av parterna och passar väl för samarbete. Förbränningsmotorteknik har här (och generellt inom CCGEx) ett samordnande och applicerande ansvar för frågeställningar och applikationer av resultat. Verktygen för detta är komponentprov i CICERO-labbet, 1D-modellering i GT-Power samt validering vid motorprov både på KTH och hos industriparter. MWL har ett stort område inom karakterisering av akustiken samt applicering av nya tekniker för ljuddämpning som inte medför ökat tryckfall samt är kompakta. För värmeöverföringen i pulserande flöde har experimentell strömningsmekanik ett ansvar för att karakterisera och modellera drivande och begränsande parametrar för kylning samt kondensation/droppbildning. Studier i komplexa applikationer och överförning av modeller till dessa ombesörjs genom CFDsimuleringar Avgasbehandling Avgasbehandling, eller avgasefterbehandling är det fjärde området där behovet av kunskaps- och kompetensuppbyggnad är uttalat, och forskningsfrågor kan identifieras. Inom området finns behov av att analysera och karakterisera strömningsbilder, masstransport och energiflöden inom rörsystem och efterbehandlingskomponenter som bygger upp dagens och framtidens emissionsbehandlingskoncept. CCGEx ämnar här komplettera KCK med fördjupad kunskap och analys kring strömningsdynamiken/masstransporten i gasströmningen, akustiken och värmeöverföringen i anslutningssystem och komponenter. 2.6 Energirelevans Den globala förbrukningen av bränslen för transportsektorn ökar genom det ökade transportbehovet i världen. Med ambitionen att minimera koldioxidutsläppen följer en övergång till biobränslen. Då biobränslen är en begränsad resurs, även med den stora potential som finns för dessa såsom biogas och alkoholer, finns dubbel anledning att arbeta med verkningsgradsökning av fordonsmotorer i deras praktiska applikation. Med förbättrad motorkaraktäristik, framför allt när det gäller dynamiska motoregenskaper, kan motorbelastningen förskjutas mot lastpunkter med bättre verkningsgrad varvid stora vinster kan göras. Gasväxlingsområdet är här en nyckelteknologi när det gäller varvtalskaraktäristik och dynamiska egenskaper. Allt strängare lagkrav beträffande emissioner måste uppfyllas på sikt. Detta innebär införande eller ökat beroende av EGR- och efterbehandlingssystem. Det är en utmaning att hantera dessa utan att öka bränsleförbrukningen. Turboladdning utnyttjas allt mer genom att även personbilar får överladdade

11 11 (28) motorer, samt att laddtrycken successivt ökar för lastbilsmotorer. Drivande är önskemålet att få ner bränsleförbrukningen. Variabilitet för ventiltider och geometrier i turbo samt flerstegsöverladdning som kräver mer sofistikerad analys för att utnyttja deras bränslebesparande potential blir allt vanligare. Med god kompetens inom dessa områden kan energianvändningen minskas. För Ottomotorer finns en klar utvecklingstrend att försöka minimera trottlingsförlusterna och därmed minska bränsleförbrukningen, dels med direktinsprutning och dels med hjälp av styrbara ventilöppnings- och stängningsfunktioner (ventiltider mm.). Skiktad förbränning i kombination med direktinsprutning har visat sig ge svårigheter att klara emissionskraven när motorbelastningen ökar. Styrbara ventiltider är ett bra alternativ för dessa motorer. Förbränningsmotorn är även en viktig energiomvandlare i hybridfordon och kommer att vara det de närmaste decennierna. För hybridapplikationer är det viktigt att framhålla att inte en unik lösning ger den bästa potentialen då valen/prioriteringarna för förbränningsmotorn är starkt beroende av vilken applikation av hybridtekniken som är aktuell. Förbränningsmotorn i hybridapplikationer och införandet av förfinad avgasbehandlingsteknik ställer ytterligare krav på grundläggande förståelse av prestandapåverkande fenomen inom gasväxlingen samtidigt som det öppnar nya möjligheter för att höja motorns verkningsgrad. Snabba och återkommande start-stopp cykler, extremt nedskalade motorer mm för att till fullo kunna utnyttja verkningsgradspotentialen innebär ökade krav på förbränningsmotorn i hybridfordon. På tunga sidan kan påtaglig energibesparingspotential räknat i förbrukning per km erhållas med hybridisering inom vissa segment, t.ex. stadsbussar och anläggningsmaskiner. För segmentet fjärrtransportfordon som representerar Scanias och Volvos volymprodukter ter sig förbrukningspotentialen per ton-km mindre även om små procentuella förbrukningsvinster här kan ge stort genomslag baserat på den stora mängd bränsle och förflyttning som genomförs. Trots detta är det framför allt genom vidareutveckling av förbränningsmotorn som en energieffektivisering, och därmed konkurrensfördelar, kommer att åstadkommas för svenska lastbilstillverkare. 2.7 Samhälls- och näringslivsrelevans Fordonsindustrin har en stor betydelse för Sverige genom sin storlek, antalet anställda i Sverige och påverkar därmed både landets ekonomi och sysselsättning personer är direkt sysselsatta i svensk fordonsindustri av fordonsindustrins arbetstillfällen finns i leverantörsleden och arbeten genereras indirekt av fordonsindustrin.

12 12 (28) Exportvärdet av den svenska fordonsindustrins är 150 miljarder. Detta motsvarar 12 procent av landets totala export och var 2012 den enskilt största näringen. Sverige är därmed ett av de länder i världen som är mest beroende av sin fordonsindustri för sysselsättning och exportintäkter. Sverige är internationellt sett unikt med tre fordonstillverkare som har både tillverkning och utveckling. Två av världens största tillverkare av tunga fordon Volvo Lastvagnar och Scania finns i landet, plus personbilstillverkaren Volvo Personvagnar. Företagen utgör en viktig del av näringslivet och påverkar starkt Sveriges ekonomiska tillväxt. Fordonsindustrin har en hög exportandel och av den sammanlagda tillverkningen, inklusive tillverkning utomlands, säljs omkring 85 procent av personbilarna och drygt 95 procent av tunga fordon utanför landet. Motorerna och tillhörande system är en av de viktigaste komponenterna för att kunna vara konkurrenskraftig med allt hårdare emissionskrav i kombination med ökat fokus på bränsleekonomi och CO 2 -utsläpp. Till detta kommer också de krav som elektrifiering och hybridisering medför på att anpassa och optimera olika motorsystem. Genom att ligga långt fram i denna forskning och utveckling har svensk fordonsindustri ett bra läge att behålla sina världsledande positioner. För att vara konkurrenskraftig inom motorområdet är det viktigt för industrin att kunna rekrytera ingenjörer och tekniska doktorer med både dokumenterat intresse och kompetens inom motorområdet. Satsningar på biobaserade och förnybara bränslen gör att industrin kräver ytterligare ingenjörsresurser där CCGEx kan bidra genom att öka rekryteringsbasen. Genom att ha ett kompetenscenter fokuserat mot förbränningsmotorer på KTH, där det också finns andra centra (t.ex. ECO2 Vehicle Design och Linne FLOW centre) samt för Sverige unika utbildningsprogram som Farkostteknik, underlättas rekrytering av teknologer och doktorander intresserade för ämnet samtidigt som vikten och behovet kommuniceras till studenter och samhälle i övrigt. 2.8 Miljöaspekter Industrins främsta fokus kommer att vara energieffektivitet och att minimera CO 2. CCGEx inriktning på gasväxling berör en viktig del av de processer som påverkar energieffektivitet och emissioner. Optimering och kontroll av EGR-, överladdnings- och WHR-system påverkar i hög grad möjligheten till god verkningsgrad och låga CO 2 -utsläpp. Gasväxlingssystemet påverkar avgastemperaturen och därmed möjligheten att erhålla god avgasrening i avgasbehandlingssystemen.

13 13 (28) I alla typer av fordonsapplikationer kommer förbränningsmotorn i framtiden att samarbeta i ett system där elmotorer är en naturlig del av systemet. Beroende på applikation kommer fördelningen av framdrivning och energiomvandling mellan förbränningsmotor och elmotor att variera. För att i denna kontext kunna utnyttja hybridiseringens fördelar är det av stor vikt att kunna genomföra simuleringar väl förankrade i korrekta fysikaliska modeller. För mängden kombinationer blir prototyp och evolutionsbaserade utvecklingsprocesser för tids- och kostnadskrävande och samtidigt starkt begränsande i sin förmåga att finna optimala kombinationer. Genom utveckling av simuleringskapacitet där emissioner kan beräknas för verkliga transienta körcykler möjliggörs matematisk optimering av gasväxlingssystemet där viktiga parametrar är ventilreglering, turboreglering, EGR-styrning, styrning av EGR-temperatur och laddluftkylarstyrning. Genom utveckling av dessa metoder kan motorernas miljöegenskaper förbättras. 2.9 Projektgenomförare/projektdeltagare Huvuddelen av arbetena inom de olika projekten kommer att utföras vid KTH. En strävan är att vissa delar t.ex. provning och verifiering ska utföras hos de medverkande industriparterna då dessa ofta kräver omfattande infrastruktur i form av utrustning, verktyg och personal. Vidare kan ofta verifiering vara mer hårdvaru- kopplad och inkludera prototypbygge vilket industrin är effektivare på än högskola. Samarbetet kring denna typ av aktiviteter skapar också en lämplig kontaktyta för naturlig överföring av kunnande och resultat från högskolans arbete. CCGEx är uppbyggt av tre forskningsgrupper som representerar de vetenskapsområden som centret omfattar: Förbränningsmotorteknik, Inst. för Maskinkonstruktion, skolan för industriell teknik och management (ITM); Strömningsmekanik, Inst. för Mekanik samt Marcus Wallenberg Laboratoriet för ljud och vibrationsforskning (MWL) bägge vid skolan för Teknikvetenskap (SCI). Totalt kommer fem professorer samt cirka tio yngre forskare från dessa tre grupper att vara aktiva inom centret, se Ytterligare professorer främst affilierade och adjungerade kan komma att knytas till CCGEx på sikt. Den vetenskapliga kvaliteten hos deltagande forskare är hög. De två grundvetenskapliga delarna inom centret, Mekanik samt Akustik (MWL), rankades t.ex. vid VR:s utvärdering av Mekanikområdet i Sverige med betygen outstanding respektive excellent. KTH-Mekanik var för övrigt den enda grupp i landet som tilldelades VR:s högsta betyg. Beträffande hela området Mechanical engineering rankas KTH som nummer 28 i världen och nummer 8 i Europa.

14 14 (28) Centralt för CCGEx är det moderna motorlaboratoriet med fyra motorprovceller med tekniker och verkstadssupport som finns vid avdelningen för förbränningsmotorteknik samt det särskilda turbolaboratoriet (CICERO) som byggts upp under det tidigare centrets period. Detta turbolaboratorium är en unik resurs som medger detaljerade studier av samverkan mellan pulserande gasflöden och turboaggregat. Här kan också nämnas möjligheterna att i detalj kartlägga de akustiska egenskaperna. Vid KTH Mekanik finns kompetens inom avancerad CFD inklusive turbulensmodellering i kompressibla och instationära strömningsfält med och utan kemiska reaktioner. Dessutom finns ett avancerat laboratorium med kompetens för avancerade strömningsmätningar (t.ex. varmtrådsanemometri, LDV, PIV och sliroptik). Vid Marcus Wallenberg Laboratoriet för Ljud- och Vibrationsforskning (MWL) som tillhör institutionen Farkost och Flyg, finns en grupp som sedan mer än 20 år har arbetat med akustisk modellering av insugnings- och avgassystem för förbränningsmotorer. Vid MWL finns också utmärkta experimentella resurser och erfarenhet av speciella mätmetoder för analys av ljudfält i strömmande media. För att skapa stabilitet och väl sammanhållna forskarmiljöer kommer CCGEx att byggas upp med en kombination av seniora och juniora (disputerade) forskare och högskole- och industridoktorander. Projekten kan därför innehålla stöd till både doktorander och seniora/juniora forskare. Forskningsområden samt forskningsplaner inom CCGEx kommer att formuleras i dialog mellan akademi och industri med syftet att förankra forskningen väl i industrins behov samt skapa förståelse för akademins kompetens hos industriella mottagare. Vidare syftar detta till att lägga grund för en aktivt överrenskommen arbetsfördelning mellan akademi och industri, för att fullt utnyttja industrins kompetens och involvera dem på ett naturligt sätt i forskningen Avnämare/intressenter Avnämare till forskningsresultat och kompetent personal inom CCGEx är fordonsindustrin i stort, men speciellt de industripartners som vid starten ingår i CCGEx: - Volvo Personvagnar AB - Volvo Lastvagnar AB - Scania CV AB

15 15 (28) CCGEx kommer aktivt verka för att knyta till sig ytterligare industripartners, t.ex. motortillverkare utanför fordonsbranschen, samt underleverantörer Arbetssätt Utgångspunkten för formulering av forskningsuppdrag är förhållanden på verkliga motorer. Fenomenen kan sedan renodlas vid grundläggande strömnings- och akustiska undersökningar, med användande av en kombination av simuleringsoch experimentella verktyg. Att få en stabil grund för förståelsen av förloppen i motorn och finna svagheter/utvecklingsbehov hos modeller vilka möjliggör ökad simuleringsbaserad utveckling i industrin är slutmålet. Länken över simuleringsverktyg med reducerat antal dimensioner ( reduced order models ), fungerar som koppling mellan industriell tillämpning samt möjligheten att göra ansatser till fysikalisk analys för formulering av behov av detaljstudier inom såväl fluidmekanik, akustik som motorsystem. En genomgående tanke i organisation och arbetssätt är att främja samarbete över gruppgränser samt att involvera yngre disputerade forskare i centrets ledning. Centret kommer organisatoriskt att vara placerat på ITM skolan. Det löpande arbetet i centret kommer att ledas av en föreståndare samt en vice föreståndare. Som stöd för sitt arbete har föreståndare och vice föreståndare en ledningsgrupp (LG) bestående av föreståndare, vice föreståndare samt yngre disputerade forskare från de ingående ämnena De vetenskapliga ledarna ingår, tillsammans med föreståndare och vice föreståndare, i ett vetenskapligt råd (VR), vilket fungerar som remissinstans för ledningsgrupp och ska säkra vetenskaplig höjd och relevans inom centrumets forskningsområden och projekt. De vetenskapliga ledarna kommer att vara huvudhandledare för de lic/doktorsprojekt som drivs inom centret. Centret eftersträvar projekt som utnyttjar den breda kompetens som finns inom centret och därför bör så många projekt som möjligt involvera biträdande handledare med en annan profil än huvudhandledaren. Verksamheten vid centret ska uppfylla högt ställda vetenskapliga krav. CCGEx kommer att eftersträva internationellt samarbete och ska verka för att verksamheten är på sådan nivå att även annan finansiering, t.ex. från forskningsråd, EU, och på sikt även andra internationella intressenter, tillförs verksamheten. Kopplingen till svensk industri säkerställs dels genom en styrelse med stark industrirepresentation och dels via de arbetsgrupper som knyts till de olika forskningsområden där forskningen bedrivs inom CCGEx. Samordningen inom SICEC genomförs i en Strategi och Samordningsgrupp, SoS där finansiärerna ingår. SoS har som uppgift att koordinera och driva

16 16 (28) strategiarbetet utifrån industrins behov och respektive högskolas förutsättningar med beaktande av den internationella teknik- och forskningsfronten. SoS är rådgivande till programrådet. Huvuddelen av CCGEx forskningsverksamhet genomförs av forskarstuderande med målsättning att dessa ska avlägga licentiat- och/eller doktorsexamen. Samtidigt är det av vikt att inom respektive forskningsområde tidigt och kontinuerligt eftersträva möjligheten till arbetsfördelning där industriparter engageras inom forskningen för att utnyttja kompetens och resurs hos alla centrumets deltagare. Förutom dessa medverkar disputerade forskare samt de vetenskapliga ledarna (professorer + docenter) som är knutna till centret. Handledarkapaciteten inom CCGEx kan också förstärkas genom att affilierade samt adjungerade professorer knyts till centret. För samverkan med industrin finns arbetsgrupper (AG) kopplade till de olika forskningsområdena samt till enskilda projekt. Dessa arbetsgrupper träffas regelbundet för att diskutera arbetsfördelning och projektresultat inom pågående projekt, nya forskningsområden samt projektidéer. Forskarstuderande med projekt som inte är direkt finansierade av centret, men ligger inom eller tangerar centrets verksamhet, kan associeras till CCGEx efter beslut i programrådet.

17 17 (28) 3 Bakgrund Omvärldsbeskrivning och behovsanalys En kontinuerlig ökning av försäljningen av förbränningsmotorer, mest för fordonsdrift, i kombination med successiv skärpning av avgasregler och en strävan att reducera bränsleförbrukning och därmed lindra växthuseffekten har lett till en kraftig ökning av satsningarna på forskning och utveckling av förbränningsmotorn. De ökande bränslekostnaderna är också pådrivande för att förbättra förbränningsmotorns verkningsgrad. För att framtida förbränningskoncept ska komma till sin rätt behöver gasväxling i allmänhet och överladdningstekniken i synnerhet utvecklas vidare. Ett kostnadseffektivt och vetenskapligt bra sätt är att utnyttja simuleringsteknik. De pulserande förloppen gör detta svårt, vilket har medfört att dagens simuleringsteknik kräver alltför många antaganden för att på ett effektivt sätt kunna studera obekanta kombinationer. Med hjälp av hög kompetens inom simulering av dynamiska motorprestanda och emissioner, förutses motorers prestanda radikalt kunna förbättras samtidigt som utvecklingstider kortas och mer specifik optimering till applikation och driftfall kan göras. Detta leder till möjlighet för nedskalning (downsizing) av framförallt personbilsmotorer, vilket leder till praktisk verkningsgradsförbättring och därmed också gynnsam minskning av utsläpp av växthusgaser. Området har stor potential och är inte minst viktigt för utveckling av effektiva hybridkoncept, då framtidens förbränningsmotorer förväntas arbeta till mer eller mindre grad i ett system integrerat tillsammans med elmotorer. Anpassning till framtida biobaserade bränslen gynnas också om simuleringar av gasväxling och överladdning behärskas väl så att t.ex. termiska överraskningar undviks. Nya bränslen kan påverka efterbehandlingssystemen, som t.ex. partikelkarakteristik, vilka krävs för framtida emissionskrav. Förändringar i avgasernas kemiska och termodynamiska data med nya bränslen ligger också inom centrets kompetensområde. Dessa kompetenser kan användas till att förbättra verkan av efterbehandlingssystemen och därmed minska avgasutsläppen. Moderna motorkoncept kan ge upphov till ökad bulleralstring, t.ex. kan ett ökat laddtryck ge problem med vinande från kompressorer. Nya förbränningskoncept (t.ex. HCCI) kan också ge en ökad ljudalstring. Ökad förståelse för sådana problemställningar är viktiga för att på ett tidigt stadium korrekt kunna analysera och simulera motorernas bulleregenskaper.

18 18 (28) CCGEx som utförare Inom CCGEx samarbetar tre forskargrupper på KTH: Förbränningsmotorteknik, Strömningsmekanik samt Marcus Wallenberg Laboratoriet för ljud och vibrationsforskning (MWL). Under den första etappen av CCGEx ( ) har 7 doktorer och 2 licenciater examinerats. För närvarande omfattar centrumets verksamhet 11 stycken doktorander (4 helfinansierade och 7 delfinansierade/associerade). Ett femtiotal internationella publikationer har publicerats fram till nu. CCGEx har, på samma sätt som de andra centrumen inom SICEC, kontinuerligt tagit in synpunkter via årliga besök av en International Advisory Board (IAB). Vidare har CCGEx tillsammans med övriga kompetenscentrum inom förbränningsmotorteknik utvärderats under våren 2013, vilket utfördes av en av Energimyndigheten anlitad konsultfirma. I utvärderingsrapportens vetenskapliga bedömning av verksamheten konstateras att den övergripande bedömningen av kompetenscentrumet CCGEx är tydligt positiv och forskningsaktiviteterna bedöms som relevanta och internationellt konkurrenskraftiga. I utvärderingen 2013 konstateras att CCGEx ger företagen en grundläggande kunskap om gasväxling samt en uppdatering om forskningsläget, vilket anses viktigt för att kunna bibehålla konkurrenskraften. Rapporten pekar på ett antal specifika värdefulla FoU-resultat som framkommit inom CCGEx verksamhet, vilka bygger på avancerad experimentell- och numerisk metodik vilken inte är direkt tillgänglig på företagen. I dessa utvärderingar framhålls också att CCGEx tjänar som neutral mötesplats för interaktion mellan konkurrerande företag, samt som förlängd arm i deltagande företagens kontakter med sina underleverantörer. Forskningsmiljön och dess kontakter med företagen skapar också möjlighet för icke förutsedda eller planerade resultat. Som exempel nämner rapporten en metod för att analysera signaler från en flödesmätare i ett reglersystem som har gått in i en produkt efter mindre än ett år.

19 19 (28) 4 Genomförande 4.1 Tidplan Etapp 2 av CCGEx kommer att löpa under en period av 4 år med start Budget och kostnadsplan CCGEx budget beslutas i början av etappen av Energimyndigheten. Justeringar av budgeten inom de nivåer som framgår av villkorsbilagan görs av programrådet. Över dessa nivåer fattas beslut av KTH:s rektor eller enligt delegationsordning av den som rektor sätter i sitt ställe. Energimyndigheten förväntas att bidra med upp till 8.0 Mkr per år. Enligt KC-modellen ska de ingående industriföretagen och KTH vardera bidra med minst lika stora insatser. Nedanstående tabell visar intäkter från respektive part i kkr per år. Partner Kontant Natura Totalt Energimyndigheten KTH Scania CV Volvo Personvagnar Volvo Lastvagnar Övriga Industriparter * Totalt *not: vid tiden för ansökan finns följande övriga industriparter: ViF Wärtsilä/VTT Medlemsföretagens insatser kan variera med tiden när nya medlemsföretag ansluter. Summan av externfinansieringen från medlemsföretagen och tillkommande industriparter kontant och naturainsats, ska dock uppgå till samma andel som Energimyndigheten utbetalade bidrag.

20 20 (28) 4.3 Ansökningskriterier och hantering av ansökningar Det är ledningsgruppens uppgift att ta fram en beskrivning av de områden där CCGEx ska fokusera forskningen. Ledningsgruppen har till uppgift att utgående från CCGEx road map och vision/mission/strategi dokument ta fram förslag till forskningsområden. Forskningsområdena som i och med detta sätter inriktning och fokus för centrumets verksamhet ska tas fram i samarbete och stämmas av med CCGEx centrumreferensgrupp (där även industrin ingår) och verifieras i CCGEx vetenskapliga råd. Till varje område och projekt knyts referenspersoner bestående av industrirepresentanter och högskoleforskare. Forskningsområden och inriktning läggs fram för SoS gruppen för att säkra samordning och GAPanalys samt för CCGEx programråd. Beslut fastställs av rektor vid KTH efter rekommendation från programrådet. Rektor ger vid godkännande av forskningsområde centrumledning och referensgrupp mandat att formulera forskningsplan och projekt inom respektive område. Till varje forskningsområde utser centrumledningen en områdesansvarig forskningssamordnare som i samarbete med doktorandhandledare och industrirepresentanter utarbetar forskningsplan. Dessa utses i första hand bland centrumets disputerade forskare. Till forskningsområdet knyts en arbetsgrupp bestående av områdesansvarig, huvudhandledare och industrirepresentanter. 4.4 Programråd/programstyrelse CCGEx programråd utses av KTH:s rektor efter samråd med Energimyndigheten. Programrådet består av ledamöter med kompetens inom området från deltagande industrier, berörda institutioner vid KTH och Energimyndigheten. Vid tillsättning av programrådets ledamöter ska etnisk mångfald och fördelningen mellan män och kvinnor beaktas. Forskningsledarna är adjungerade medlemmar i programrådet utan rösträtt. Den dagliga verksamheten vid CCGEx leds av en föreståndare. Föreståndaren är föredragande i programrådet, men ej ledamot av densamma. Föreståndare föreslås av programrådet och beslutas av KTH:s rektor efter samråd med Energimyndigheten. Föreståndaren disponerar medel samt har ansvar för förvaltningen och för organisationen av CCGEx, allt enligt den av programrådet fastställda planen och budgeten för verksamheten. Biträdande föreståndare och en ledningsgrupp med olika uppgifter för KC:s styrning och administration utses av programrådet efter förslag från föreståndaren.

21 21 (28) 4.5 Kommunikationsplan och resultatspridning Resultat från forskningen som utförs vid CCGEx ska kommuniceras via normala vetenskapliga kanaler (artiklar, konferenser), via programkonferenser och seminarier samt via CCGEx hemsida. Dessutom kommer examensarbeten, licentiat- och doktorsavhandlingar spridas till en stor krets och licentiatseminarier och doktorsdisputationer kommer att annonseras. En viktig kommunikationskanal till industrin är de arbetsgrupper som är knutna till de olika projektområdena och projekten, samt referensgrupper kopplade till centrumet som helhet. Referensgruppsmöten ska skriftligt dokumenteras. Det ska hållas projektpresentationer hos företagen minst 1 gång/år. En årsplan görs, där tidpunkter för referensgruppsmöten och företagsbesök framgår. Utöver dessa aktiviteter kommer CCGEx: att delta i Energimyndighetens arrangerade seminarier. att presentera projekten i de sammanhang där Energimyndigheten så begär. att vid såväl muntlig som skriftlig presentation tydliggöra att projekt helt eller delvis finansieras av Energimyndigheten. att inlämna årliga lägesrapporter som beskriver dels hur arbetet fortskrider och eventuella avvikelser från plan och dels viktigare uppnådda resultat att inlämna en skriftlig populärvetenskapligt skriven slutrapport med sammanfattning på svenska och engelska till Energimyndigheten. 4.6 Syntes De olika forskningsprojekten inom CCGEx kommer att vara fokuserade på specifika delproblem och/eller komponenter inom området gasväxling. Det är därför viktigt att CCGEx tydligt kan visa att de olika elementen kan syntetiseras till en helhet, som möjliggör en signifikant förbättring vad avser totala inverkan på motorverkningsgrad och andra uttalade målsättningar. Det ligger på föreståndaren att tillsammans med ledningsgruppen ta fram denna syntes av området och också se till ändrade förutsättningar som ligger utanför CCGEx eget område beaktas. En sådan syntes kommer att tas fram i samband med utvärderingen av centret. 4.7 Utvärdering Ett International Advisory Board har inrättats och minst ett möte ska hållas årligen med ledamöterna. Ledamöterna (minst två) kommer att väljas från ledande forskningsinstutioner vid universitet och representera dels huvudämnet dvs. förbränningsmotorer samt strömningsmekanik/gasdynamik/akustik med tillämpning mot pulserande gasflöden och kolvmotorer.

22 22 (28) En utvärdering av hela centrets verksamhet ska utföras i samband med periodens avslutande. Initiativ till utvärderingen tas av Energimyndigheten som också finansierar denna. Utvärderare utses i samråd med programrådet.

23 23 (28) 5 Avgränsningar 5.1 Forsknings-, utvecklings- och teknikområden Verksamheten inom CCGEx är avsedd att behandla alla delar av de strömningsprocesser som sker i samband med gasväxling, inklusive frågeställningar runt dess styrning och reglering. Vetenskapligt kan området beskrivas som gasdynamik. Specifika frågeställningar som ska behandlas är strömning i ventiler, komplexa rörsystem, värmeväxlare, EGR-system, turboladdare, efterbehandlingssystem etc. En viktig aspekt av forskningsområdet är den pulserande strömning som är karakteristisk för kolvmotorer. För arbete med värmeväxlare, EGR-system och efterbehandlingssystem blir sammansättningen hos gasen baserat på förbränningssystemet och bränslets egenskaper (typ av kol-väteförening samt spårämnen i exempelvis alternativbränslen) av vikt för sådant som kondensation, partikelfördelning/sammansättning mm. För gasväxlingssystemet som helhet och överladdningssystemet specifikt kommer förbränningssystem och dess anpassning till bränsletyp att sätta randvillkor och kravspecifikation för de tillstånd vid vilken forskningen genomförs. Forskningen ska inriktas på koppling mellan fenomen på motorer som dokumenteras med observationer från industrin och prov i motorlaboratorium och simuleringar. Simuleringarna stöttas i sin tur av prov i riggar med renodlade strömningsfall. 5.2 Andra anknytande program inom Energimyndigheten De program som anknyter till CCGEx är: - Energisystem i vägfordon (EIV) - Fordonsforskning & Innovation (FFI) - Kompetenscentret i Katalys (KCK), Chalmers - Kompetenscenter för Förbränningsprocesser (KCFP), LTH - Kompetenscenter i Förbränningsmotorteknik (CERC) vid Chalmers - Svenskt Hybridfordonscentrum (SHC) 5.3 Andra anknytande aktörer Liknande program/projekt finansieras av 6:e och 7:e ramprogrammet inom EU. I Sverige finansieras närliggande verksamheter av Trafikverket, Energimyndigheten inom FFI och i viss mån av Vetenskapsrådet VR.

24 24 (28) 5.4 Forsknings- och utvecklingsområden översikt De forskningsområden som studeras inom ramen för CCGEx är: Turboaggregat- turbiner och kompressorer I centrum för forskningen inom CCGEx finns huvudkomponenten för effektiv gasväxling, nämligen turboöverladdaren. Dess två olika delar, dvs. turbinen och kompressorn samverkar intimt med övriga komponenter i gasväxlingssystemet. Forskningen kring hur turboaggregatet fungerar och samverkar med gasväxlingssystemet är centralt inom CCGEx. Turbin: Specifikt för turbinen är att den drivs av en starkt pulserande strömning under icke-ideala inströmningsförhållanden. Turbinen arbetar vid varje motordriftpunkt med ett svep av massflöden, tryckförhållanden och temperaturer. Att skapa fysikalisk förståelse för hur strömningen påverkar verkningsgraden för turbiner både för stationära och pulserande flöden är ett nyckelområde för CCGEx. Att skapa bättre modeller och öka förståelsen om turbinens egenskaper (t.ex. effekter av waste gate och variabel inloppsarea på turbiner) för bästa funktion och verkningsgrad är också av intresse. En annan viktig fråga är hur kalla tester, dvs. prov vid lägre drifttemperaturer än de verkliga, kan extrapoleras till den heta applikationen. Målet är att genom denna förståelse kunna framställa effektiva simuleringsmodeller och att kunna föreslå tekniska lösningar för förbättring av turbinfunktionen med hänsyn till dess integration/återkoppling med motorns totalfunktion.

25 25 (28) Kompressor: Ett kritiskt område för kompressorer är pumpgränsen som är beroende av en mängd faktorer utöver de tryckförhållanden och flöden som är designparametrar. En sådan faktor är inströmningsförhållanden, t.ex. inverkan av ojämn hastighetsfördelning och/eller swirl, en annan faktor är de pulser som skickas från inloppsventilerna till utloppssidan av kompressorn. Utan ingående kunskap om sådana effekter är det är svårt att förutsäga hur en specifik kompressor kommer att fungera i en given applikation. I transienter kommer kompressorn inte att bete sig som vid stationära driftfall då temperaturen i både hjul och hus kommer att ha ställt in sig relativt det historiska drifttillståndet. Att kunna hantera detta i simuleringssammanhang är önskvärt. Akustik för turboaggregat: I dag saknas bra modeller av transmission och reflektion av tryckpulser från turbo-aggregat, vilket är nödvändigt för att korrekt modellera den dynamiska responsen i insugs- eller avgassystem. CCGEx arbetar med att vidareutveckla både linjära och icke-linjära modeller för detta. Ytterligare ett område där CCGEx är verksam är att utveckla bättre modeller för ljudalstring från turbo-aggregat samt nya metoder för kontroll av de högfrekventa toner som dessa aggregat kan alstra. Strömningen i ventiler och kanaler Strömningen genom inloppsgrenröret och ventilerna i kombination med ventillyftsfunktionen definierar strömningstillståndet i cylindern före förbränning. Hur parametrar som kanal- och ventilgeometri i kombination med ventillyftsförlopp påverkar cylinderströmningen är en viktig del av gasväxlingsfunktionen. Vid överlappsfasen är det viktigt att tömma cylindern på restgaser så effektivt som möjligt. Studier hur kanal- och ventilutformning i kombination med ventillyftsförlopp och förbränningsrumsgeometri påverkar spolningseffektiviteten är också ett forskningsområde inom gasväxling. Strömning genom ventiler och grenrör En viktig del inom gasväxling är avgassidan där det gäller att förstå hur energin kan bevaras för bästa turbinfunktion och samtidigt ha ett gynnsamt pumparbete för t.ex. varierande ventilstrategier. Den första mest energirika delen av avgaserna strömmar ut med kritiskt tryckförhållande över ventilen, dvs. med överljudshastighet. Stötvågorna som blir följden kan medföra kraftig entropihöjning (förlust av uttagbart arbete). Detta och andra våg- och värmeöverföringsfenomen i komplexa geometrier (krökar och förgreningar) är svåra att simulera i 1-D, men viktiga för att kunna förstå och modellera gasväxlingssystemet för ett effektiv utnyttjande av avgasenergin. Värmeöverföring, blandning och styrning av EGR Kyld EGR används för att reducera NOx bildning i dieselmotorer. EGR-kylaren behöver utformas så att den är kompakt, ger god kylning, lågt tryckfall och är

26 26 (28) immun mot nedsmutsning, till viss del motstridiga aspekter. Vid det dominerande systemet ( short route ) kommer flödet genom EGR-kylaren att vara starkt pulserande i flöde och även i temperatur både in och ut. Det pulserande flödet i EGR- systemet påverkar också pulsationerna in i turbinen. Att ha god förståelse för fenomenen i EGR-kylaren är därför viktigt både för turbinfunktion och för kvalitet på insugsluften. Det pulserande EGR-flödet ska blandas jämnt med insugsluften (så att de olika cylindrarna får lika blandning av luft och EGR och där med samma gassammansättning och temperatur). Sådana blandningsfenomen är viktiga att studera för att kunna beräkna och möjliggöra effektivare konstruktioner. Det är också viktigt att utveckla och verifiera modeller för att studera motorers dynamiska egenskaper, alltifrån prestanda, NOx och partikelbildning till temperaturfält under transienta förhållanden. Förutom ovanstående områden kan ytterligare områden tillkomma på sikt. En väsentlig del av CCGEx verksamhet är metodutveckling. Några sådana utvecklingsområden är: Pulserande strömningsrigg Den instationära strömning som uppstår i avgassystem vid samspelet mellan utströmning under de olika ventilernas öppnings- och stängningsfaser är en väsentlig del av forskningsområdet. CCGEx har ett laboratorium med en strömningsrigg som kan ge kontrollerad pulserande strömning. Mätmetoder En viktig del relaterad till den pulserande strömning som uppkommer i avgas systemet är möjligheten till att göra tidsupplösta mätningar av hastighetsfält, temperaturfält och tryck. Förutom mer standardiserade metoder som varmtrådsteknik och LDV, finns behov av instationär flödesmätning och t.ex. tidsupplöst PIV ( Particle Image Velocimetry ), tryckkänslig färg (PSP, Pressure Sensitive Paint ) och möjlighet till tidsupplöst temperaturmätning. Vissa av dessa kräver dock vidareutveckling för att kunna appliceras. Modellering Främst utveckling av modeller rörande pulserande strömning och ljudalstring för motorrelevanta geometrier. Den pulserande strömningen i sådana geometrier innebär uppkomst av tidsberoende separationsbubblor som i sin tur fungerar som en aerodynamisk ventil både för strömningen och för ljudvågorna. Den ökade förståelsen av den tidsupplösta 3-D strömningen kommer att utnyttjas för att förbättra 1-D modeller.

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Forskning och utbildning inom ITS-området

Forskning och utbildning inom ITS-området Forskning och utbildning inom ITS-området Jan Lundgren, Linköpings universitet 2016-06-23 Inledning I arbetet med en nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS betonas vikten av samarbete

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Svenskt Hybridfordonscentrum. Finansieras av Energimyndigheten och Fordonsföretagen

Svenskt Hybridfordonscentrum. Finansieras av Energimyndigheten och Fordonsföretagen Svenskt Hybridfordonscentrum Finansieras av Energimyndigheten och Fordonsföretagen Lennart Josefson och Peter Eriksson Chalmers Tekniska Högskola Lennart Josefson och Peter Eriksson Chalmers 1 From Socolow

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Ji Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting 2011-09- 2 0 DnrV2011-0599 Doss 16 Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Stockholms läns landsting

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MATEMATISK STATISTIK MED INRIKTNING INDUSTRIELL STATISTIK TFN-ordförande 2007-06-21 1 Ämnesområde Matematisk statistik omfattar sannolikhetsteori och statistik,

Läs mer

FFI-projekt 2013-2016. Kiselkarbidsensor för tillförlitligare och effektivare motorstyrning

FFI-projekt 2013-2016. Kiselkarbidsensor för tillförlitligare och effektivare motorstyrning FFI-projekt 2013-2016 Kiselkarbidsensor för tillförlitligare och effektivare motorstyrning Ulf Thole, VD SenSiC AB Projektet genomförs med bidrag från Energimyndigheten The Swedish Energy Agency Fordonskonferens

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning

Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009. Forskningsprogram inom området Produktframtagning ProViking ProViking 14 november 2008 Andra utlysningen Öppen 14 november 2008 tom 11 mars 2009 Forskningsprogram inom området Produktframtagning 1. Inledning Stiftelsen för Strategisk Forskning har under

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007. 1. Utbildningens

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg

Klimatneutrala godstransporter på väg INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbetsprojekt mellan Preem Petroleum AB Schenker AB Volvo Lastvagnar AB Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden. Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö

FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden. Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö FFI Energi o Miljö Färdplan, vision och viktiga områden Peter Kasche Energimyndigheten Programledare FFI Energi o Miljö FFI FEM PROGRAMOMRÅDEN ENERGI OCH MILJÖ TRAFIKSÄKERHET OCH AUTOMATISERADE FORDON

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden

GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i psykologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007 (uppdaterad

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i medicinsk vetenskap Sid 14/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i medicinsk vetenskap U 2015/138 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen

Läs mer

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan

Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan 1 (5) 150525] Kompetenscentrum nytt program för långsiktig forskningssamverkan VINNOVA startar under hösten ett nytt program för Kompetenscentrum. Syftet med programmet är att skapa nya, internationellt

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Biomedicinsk teknik TEBMEF00 Studieplanen är fastställd av fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2014-05-16. 1. Ämnesbeskrivning Biomedicinsk

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment

Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment Simulator för optimering av miljö- och kostnadseffektivitet Problemställning Bakgrund Anläggningsmaskiner och lastbilar används i en mängd olika applikationer över hela världen. Miljöpåverkan och kostnader

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

TEKNIK. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: TEKNIK Ämnet teknik är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Teknik handlar om att uppfylla människors behov och önskemål genom att omvandla naturens fysiska resurser eller immateriella tillgångar i produkter,

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi Dnr: HS 2014/499 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i företagsekonomi (Doctoral studies in Business Administration) Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Läs mer

Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet

Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet Umeå universitet Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 2016-12-07 Dnr: FS 1.1-2139-16 Sid 1 (5) Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Malmö högskola/fakulteten för teknik och samhälle Fakultetsstyrelsen 2016-12-02 dnr FO 4.1 2016/323 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap Computer Science 1. Ämnesbeskrivning

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Hur du kan dra nytta av statligt stöd till Forskning, Utveckling och Innovation?

Hur du kan dra nytta av statligt stöd till Forskning, Utveckling och Innovation? Hur du kan dra nytta av statligt stöd till Forskning, Utveckling och Innovation? Kalmar 2014-04-25 Leif Ohlsson, Kurt Myhr, Stephen Wallman FFI FORDONSSTRATEGISK FORSKNING OCH INNOVATION VINNOVA.SE/FFI

Läs mer

Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar

Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar Krock kompatibilitet mellan personbilar och lastbilar Fredrik Törnvall 2014-04-30 Delprogram: Fordons- och Trafiksäkerhet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande...

Läs mer

Process för resultatuppföljning av VINNOVAs projektinvesteringar. Jonny Ullström. Bild 1

Process för resultatuppföljning av VINNOVAs projektinvesteringar. Jonny Ullström. Bild 1 Process för resultatuppföljning av VINNOVAs projektinvesteringar Jonny Ullström Bild 1 Tidshorisont för uppföljning, utvärdering och effektmätning Effekter Samhällsekonomiska effekter Effektlogikprövning:

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign

Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Ä10.090603.ITFN Beslut 2009-03-06 Dnr G217 843/09 Studieplan för forskarutbildningen i interaktionsdesign Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs universitet 2009-03-

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

Compraser Labs Verksamhetsbeskrivning

Compraser Labs Verksamhetsbeskrivning Version 131209 1 Compraser Labs Verksamhetsbeskrivning Inledning Compraser Labs är ett nationellt centrum för forskning och utveckling av produktionsprocesser och -system för kompositbaserade produkter.

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄBYGGNAD TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet är inriktat mot att utveckla det industriella byggandet i trä. Ämnet omfattar konstruktionsteknik

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet

Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i tillämpad informationsteknologi vid ITuniversitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd

Läs mer

Innovativ Grön Hydraulik. Från nationell agenda till ett nationellt branschprogram.

Innovativ Grön Hydraulik. Från nationell agenda till ett nationellt branschprogram. Innovativ Grön Hydraulik Från nationell agenda till ett nationellt branschprogram. Den strategiska FoU-planen för ett framtida nationellt branschprogram inom hydraulik är klar! 20 stycken workshops/möten

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i odontologisk vetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå. i odontologisk vetenskap Sid 20/31 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i odontologisk vetenskap U 2015/139 Studieplanen är fastställd av styrelsen för Sahlgrenska akademin den 16 mars 2007 därefter reviderad av styrelsen

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

KK höstlansering 2015. Grants and Innovation Office

KK höstlansering 2015. Grants and Innovation Office KK höstlansering 2015 Grants and Innovation Office Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft KK-stiftelsens medel syftar till att bygga ihop forskningsuppbyggnad och kompetensutvecklingsprogram för att sträva

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Utbildningsprogram vid Avdelningen för Energi-, Miljö- och Byggteknik

Utbildningsprogram vid Avdelningen för Energi-, Miljö- och Byggteknik Utbildningsprogram vid Avdelningen för Energi-, Miljö- och Byggteknik Avdelningen har huvudansvar för programmen: Civilingenjör i Energi- och Miljöteknik Högskoleingenjör i Byggteknik Högskoleingenjör

Läs mer

Lots för fabrikslayout. Frukostmöte Automation Region 5 maj 2015

Lots för fabrikslayout. Frukostmöte Automation Region 5 maj 2015 Lots för fabrikslayout Gunilla Sivard KTH Xpres Frukostmöte Automation Region 5 maj 2015 Lots för fabrikslayout Ett sätt att sprida resultat från ett antal industriella forskningsprojekt ihop med Scania

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Dnr: L 2015/143 Fastställd av FUN: 2015-10-08 Versionsnr: 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i informatik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras som teknik

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012

Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 17 september 2012 Strategi för forskning och högre utbildning 2013-2016, Dnr 221/2012 Helsingborgs stad behöver fokusera arbetet kring högre utbildning, forskning och attraktiv studentstad för att stärka

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya affärsmöjligheter Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara!

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara! Energieffektivitet Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning Vi kan hjälpa er att spara! Schneider Electric - Segment Industri & Automation - Augusti 2009 2 Byggnader

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori

Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Allmän studieplan för licentiatexamen i vetenskapsteori Studieplanen är fastställd av humanistiska fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 19 januari 2011 (ändr. den 12 december 2011). Studieplanen

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2072-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK DATAVETENSKAP SPECIALISATION: COMPUTING SCIENCE AND ENGINEERING 1 Fastställande

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum (UMF) Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund Umeå marina forskningscentrum (UMF) inrättades 1989 vid Umeå universitet,

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2076-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK KEMI SPECIALISATION: ENGINEERING CHEMISTRY 1 Fastställande Denna examensbeskrivning

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Dnr U 2013/472 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogiskt arbete Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetssstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Matematisk statistik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Matematisk statistik Studieplan för utbildning på forskarnivå Matematisk statistik English title: Mathematical statistics TNMAST00 Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden (forskarutbildningsnämnden) 2014-05-14

Läs mer

Bedömningsprotokoll XX-programmet

Bedömningsprotokoll XX-programmet Utgåva 1.1 Datum 2013-03-25 Bedömningsprotokoll XX-programmet Principer för kvalitetsgranskning Kvalitet Programrelevans Genomförbarhet Nyttiggörande Projekttitel Diarienummer Projekttid Sökande organisation

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING. Filosofiska fakultetsnämnden

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING. Filosofiska fakultetsnämnden ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING Filosofiska fakultetsnämnden 2007-09-17 1 Ämnesområde I ämnet Musikalisk gestaltning studeras och gestaltas konstnärliga problemställningar

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik

Studieplan för utbildning på forskarnivå. Biologisk fysik Studieplan för utbildning på forskarnivå Biologisk fysik Skolan för Teknikvetenskap Skolan för Informations- och Kommunikationsteknik Skolan för Datavetenskap och Kommunikation Nationella föreskrifter

Läs mer

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik

Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser

Läs mer

Strategiska innovationsområden

Strategiska innovationsområden Strategiska innovationsområden 5 mars 2013 Bild 1 Program 10.00 11.00 Presentation 11.00 12.00 Öppna frågor Bild 2 1 SIO syftet med satsningen Utlysning SIOprogram Utlysning nya agendor inom SIO Vad vi

Läs mer

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum Sid 1 (5) Instruktion för Umeå marina forskningscentrum 1 Namn Umeå marina forskningscentrum Umeå Marine Sciences Centre 2 Bakgrund UMF inrättades 1989 vid Umeå universitet, samtidigt som motsvarande centra

Läs mer

Pre-VITS (Förstudie - Virtuella verktyg för service, underhåll och återvinnings flöden)

Pre-VITS (Förstudie - Virtuella verktyg för service, underhåll och återvinnings flöden) Pre-VITS (Förstudie - Virtuella verktyg för service, underhåll och återvinnings flöden) Pre-VITS exempel på systemgränser och informationslagring för en produktlivscykel. Författare: Björn Johansson, Malin

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN

Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Datum 2013- Datum Handläggare Diarienummer 2013-05-22 824-2008-7610 Handläggare Magnus Friberg Diarienummer Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Bakgrund VÄRDORGANISATIONEN

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET Filosofiska fakultetsstyrelsen Dnr LiU -2008/ ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNINGEN INOM NATIONALEKONOMI (Economics)

LINKÖPINGS UNIVERSITET Filosofiska fakultetsstyrelsen Dnr LiU -2008/ ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNINGEN INOM NATIONALEKONOMI (Economics) ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR FORSKARUTBILDNINGEN INOM NATIONALEKONOMI (Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2008-02-07. Studieplanen gäller för studerande som avslutar utbildningen med doktorsexamen

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Utlysning av Berzelius Center 2005

Utlysning av Berzelius Center 2005 Utlysning av Berzelius Center 2005 Ett samarbete mellan och 2005-06-21 1. Inledning... 2 2. Utlysningen... 2 2.1 BAKGRUND TILL UTLYSNINGEN... 2 2.2 UTLYSNINGENS MÅL OCH BUDGET... 2 2.3 UTLYSNINGENS INRIKTNING...

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i freds- och utvecklingsforskning 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27

Läs mer

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Malmö högskola / Fakulteten för lärande och samhälle Antagen av fakultetsstyrelsen 2017-03-24 2017-03-29 Dnr:LED 1.12016/570 Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet Målbild

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014.

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014. Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Obs pågående arbete SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014 Sara Monaco UoH intäkter för forskning och forskarutbildning 2013 Företag i

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Energieffektiva fordon

Energieffektiva fordon Diarienr 2015-003402 Programbeskrivning för programmet Energieffektiva fordon 2015-2019 Beslutsdatum 2015-06-10 2 (19) Innehåll T 1 Sammanfattning 3 2 Programmets inriktning 4 2.1 Vision... 4 2.2 Syfte...

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Elektrisk mätteknik TEEEMF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Elektrisk mätteknik TEEEMF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Elektrisk mätteknik TEEEMF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, och senast ändrad 2015-04-28 (Dnr U 2015/146).

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK. TFN-ordförande

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK. TFN-ordförande ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TRÄTEKNIK TFN-ordförande 2015-01-29 1 Ämnesområde Träteknik omfattar tvärvetenskaplig forskning på trämaterialet och industriella processer inom kedjan

Läs mer