Kompetenscentrum gasväxling, CCGEx

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetenscentrum gasväxling, CCGEx"

Transkript

1 Diarienr Programbeskrivning för programmet Kompetenscentrum gasväxling, CCGEx Beslutsdatum

2 2 (28) Innehåll T 1 Sammanfattning 3 2 Programmets inriktning Vision Syfte Mål Framgångskriterier Forsknings, utvecklings- och teknikområden Compressor off design operation Heta sidan Laddluftförsörjning Avgasbehandling Energirelevans Samhälls- och näringslivsrelevans Miljöaspekter Projektgenomförare/projektdeltagare Avnämare/intressenter Arbetssätt Bakgrund 17 4 Genomförande Tidplan Budget och kostnadsplan Ansökningskriterier och hantering av ansökningar Programråd/programstyrelse Kommunikationsplan och resultatspridning Syntes Utvärdering Avgränsningar Forsknings-, utvecklings- och teknikområden Andra anknytande program inom Energimyndigheten Andra anknytande aktörer Forsknings- och utvecklingsområden översikt Internationell samverkan Ytterligare information 28

3 3 (28) 1 Sammanfattning Sverige har en stark motorindustri som för sin överlevnad är beroende av att kunna förnya sina produkter så att de miljö- och energimässigt ligger väl framme i internationell konkurrens. Sverige är framstående när det gäller forskning både på förbränningsmotorteknik och på avgasbehandling. Den nuvarande trenden med allt strängare utsläppskrav, vilka lägger allt mer vikt på CO 2 utsläpp, minimering av energianvändning, ökande andel biobränslen och hybridmotorer innebär att marginalerna för de i motorn ingående komponenter, system och processer blir allt mindre. Svensk fordonsindustri står i och med detta inför ett antal stora utmaningar i form av krav på effektivare motorer, hårdare optimeringar, minskade utsläpp samt stark internationell konkurrens. Vägen att möta dessa utmaningar är en övergång till ett mer kunskaps- och beräkningsbaserat arbetssätt med mindre beroende av prototyptestning och lösningar byggda på praxis. Detta skapar ett starkt tryck på att identifiera, förstå och arbeta innovativt med de bakomliggande fysikaliska processer som utnyttjas i de system och komponenter som krävs för framtida högeffektiva förbränningsmotorkoncept. Den svenska motorindustrin har varit tidiga med överladdning och är starka inom detta område ur ett internationellt perspektiv. Betydelsen av detta område ökar med nya förbränningssystem som kräver höga EGR-halter och laddningstryck. Ventilsystem med variabla öppnings- och stängningstider och lyft kommer mer och mer. För att behålla industrins konkurrenskraft är det viktigt med kontinuerlig kompetensförsörjning inom området. Det gäller såväl sakkunskap som forskare med relevant kompetens. Området gasväxling och överladdning är specifikt för Competence Center Gas Exchange (CCGEx) och täcks inte upp av något annat svenskt kompetenscentrum. CCGEx är därmed ett viktigt tredje ben i samarbetet inom SICEC. Under 2009 beslutade Energimyndigheten i samråd med ledningen för Chalmers, LTH, KTH och Svensk fordonsindustri (huvudintressenterna) inför finansieringsperioden att införa en Strategisk samordning av de tre kompetenscentrumen inom förbränningsmotorteknik (TreKC, senare SICEC). En neutral arbetande styrelseordförande gemensam för de tre kompetenscentrumen engagerades för etappen och Strategi och Samordningsgruppen (SoS) bildades. Syftet är att koordinera och skapa ett etablerat begrepp för en samlad svensk

4 4 (28) förbränningsmotorforskning både nationellt och internationellt. Vid utvärderingen av kompetenscentrumen har också samordningen utvärderats med positiva omdömen. Rekommendationen från utvärderarna är att samordningen fortsätter, eventuellt i någon modifierad form.

5 5 (28) 2 Programmets inriktning 2.1 Vision Genom att bedriva världsledande gasväxlingsrelaterad forskning ska CCGEx vara en självklar partner för såväl akademi som industri. CCGEx ska genom sitt arbete främja medlemsföretagens övergång till ett mer kunskaps- och beräkningsbaserat arbetssätt med mindre beroende av protyptestning och lösningar byggda på praxis. CCGEx ska genom forskning och tydligt samarbete mellan akademi och industri förmedla en positiv och inspirerande bild av de intressanta utmaningar och möjligheter som uppstår vid mötet av de i centrumet delaktiga ämnena. CCGEx verksamhet ska bidra till den svenska målsättningen om en fossilfri fordonsflotta 2030 där energieffektiva specialiserade motorer anpassade för alternativa bränslen och i hybridkombinationer är nyckeltekniker. 2.2 Syfte CCGEx syfte är att utföra akademisk forskning med högsta kvalitet inom området förbränningsmotorers gasväxling i nära samverkan med fordonsindustrin och därmed bidra till ett effektivt, hållbart och konkurrenskraftigt transportsystem baserat på effektiva alternativbränsleanpassade motorsystem i kombination med elektrifiering. Genom att utnyttja avancerade analys-, mät- och syntesmetoder ska den fysikaliska förståelsen öka för grundläggande relevanta fenomen. Genom denna ökade förståelse kommer forskare inom CCGEx att kunna identifiera nya tekniska möjligheter och lösningar inom gasväxling, EGR-system, överladdning och efterbehandlingssystem. CCGEx ska stödja svensk fordonsindustri med relevant forskning huvudsakligen riktat mot tidsperspektivet år. Projekt och uppdrag med kortare tidsperspektiv hindrar inte det övergripande tidsperspektivet. CCGEx ska rekrytera och utbilda framtida ledare och experter inom förbränningsmotorutveckling och forskning i nära samverkan med fordonsindustrin. Dessa ska tränas i grundläggande förbränningsmotorteknik såväl som att utföra kvalitetsforskning med hjälp av avancerade metoder. Bredden av metoder erhålls genom samarbete med forskare inom centret där tre akademiska ämnen (förbränningsmotorteknik, strömningsmekanik samt akustik) är representerade.

6 6 (28) 2.3 Mål CCGEx övergripande mål är bli ett ledande nationellt och internationellt centrum kring gasväxling som stödjer industrins utveckling mot ett mer kunskaps- och beräkningsbaserat arbetssätt. De mål som är uppsatta för programperioden omfattar: Utveckla kunskapen inom simulering & mätning allmänt - Avancerade numeriska modeller (CFD-LES) har applicerats för detaljerade studier och analys av strömningsfysikaliska fenomen inom gasväxlingssystem och komponenter - Reduced order models, dvs. att med handhavande av avancerad CFD ta fram beräkningseffektiva modeller med reducerat antalet oberoende variabler - Numeriska modeller har verifierats med avancerad experimentell teknik - Utveckling av ny experimentell teknik och mätmetodik relevanta för gasväxling Ökad kunskap om kompressorer - Kunna påvisa möjlighet till mindre marginal mot pumpning i given kompressormapp från 20 % till 10 % baserat på kombination av avancerade simuleringar och experiment - Genom ökad kunskap ge möjlighet till bättre optimerad kompressor med resulterande systemverkningsgradsökning med 5 % - Prediktera ljudalstring från kompressorer med hjälp av avancerad CFD (LES) - Genom nya lösningar och material föreslå åtgärder för att reducera tonalt ljud från kompressorer med 10dB Ökad kunskap om kedjan avgasventil till turbin till efterbehandling - Genom fördjupad förståelse av det pulserande energiflödet från avgasventil till turbin öka systemets verkningsgrad med 5 % - Utveckla metoder för att optimera efterbehandlingssystem med avseende på emissioner, tryckfall samt ljud Vetenskaplig produktion - I genomsnitt 2 licentiat- och doktorsexamina/år 1 har avlagts - CCGEx är representerat vid relevanta konferenser så att minst 10 1 vetenskapliga artiklar och konferenspresentationer per år med CCGEx signum publiceras 1 Inkluderande de associerade projekten.

7 7 (28) - Fem publikationer per år i internationella vetenskapliga journaler har CCGEx signum 1 - I genomsnitt en doktorand/år inom CCGEx forskar vid utländskt universitet eller forskningsenhet - Minst två doktorandkurser inom området per år - CCGEx ska uppnå >40 % kvinnor bland de CCGEx finansierade doktoranderna Externa partners och samarbeten - Antalet industriella partner engagerade i CCGEx forskning utökas till minst 5 st under programperioden - Öka finansiering via direkta medel inkluderande associerade projekt samt EU-projekt till minst 20 miljoner SEK/år - Regelbundet personutbyte mellan industri och akademi inom området - Bli koordinator eller deltagare i åtminstone ett EU-finansierat projekt 2.4 Framgångskriterier Utöver de mätbara mål som presenteras under avsnitt 2.3 så kan kriterier på framgången för CCGEx också ses utifrån följande punkter: - att CCGEx har en för Sverige unik forskningsprofil som kompletterar och samverkar med övriga kompetenscentra inom förbränningsmotorområdet - att CCGEx är attraktivt och engagerande där forskningsmiljön erbjuder samverkan, problemlösning och långsiktig kompetensutveckling - att CCGEx kan attrahera ytterligare avnämare förutom de tre fordonsföretag som i nuläget ingår i centret - att CCGEx behåller sin starka ställning och tydliga profil inom KTH - att CCGEx medverkar till personrörlighet mellan avnämare och KTH, t.ex. genom industridoktorander, gästföreläsare etc. - att CCGEx samverkar med andra forskargrupper i Sverige utöver de som ingår i SoS och även samverkar internationellt. - att CCGEx har aktiva referensgrupper och styrgrupper sammansatta av industriella avnämare och utförare inom centrets forskningsområden. 2.5 Forsknings, utvecklings- och teknikområden Programområdet för CCGEx formuleras som gasväxling, dvs. gasströmning in och ut från cylindrarna, från luftintaget till avgasrörets utlopp. Därvid är ventiler både i cylinderhuvud och i gasväxlingssystemet, kanaler, ventilöppningsförlopp, grenrör, turboladdare, laddluftkylare, EGR-kylare, efterbehandlingssystem och framtida WHR-system viktiga delområden. Forskningen omfattar studier av

8 8 (28) strömningsfysikaliska fenomen relevanta för förståelse i den aktuella applikationen, vilka ska lägga grunden för framtida effektivare system och komponenter inom motorns gasväxling. Strömningen i ventiler och kanaler definierar strömningstillståndet i cylindern före förbränning. Studier av påverkan av detta strömningstillstånd ingår och då i samverkan med CERC och KCFP. Förståelse för turboladdare, hur de används, beräknas och optimeras för motorer är ett viktigt område. För turboladdare är skalningsfunktioner mellan stationära riggprov och verklig användning och beräkning på motorer under varierande förhållanden viktiga. Variabla geometrier, värmeöverföring, värmetransport, friktion och ljudalstring hos turboaggregat är angelägna forskningsområden. Ett område som inte behandlats i tidigare faser av kompetenscentrumet är avgasbehandlingssystem och koncept. Här är KCK en självklar samarbets- och diskussionspartner. Gemensamt för alla aktuella forskningsaktiviteter är att de fysikaliska fenomen som ska studeras är generella och grundläggande. Det innebär att randvillkoren och tillstånden vid vilka slutsatser och förslag ska analyseras och presenteras kommer att påverkas av den riktning som fordonsindustrin drivs mot. Detta inkluderar specialiserade motorer med höga verkningsgrader och som drivs med alternativa bränslen och ofta verkar i kombination med elapplikationer. Verkningsgradskravet driver motorerna mot höga specifika effekter, vilket kräver hög grad av överladdning och breda driftområden med hög verkningsgrad som innebär att hela gasväxlingssystemet ställs inför nya driftstillstånd. I kombinationssystem med elektrifiering där respektive system används för olika behov hos drivlinan tillkommer också krav på transienter och dynamik vilka går utanför dagens kravspecifikationer. Under denna period kommer forskningen att formuleras och bedrivas inom tre till fyra av nedan beskrivna huvudområden: Överladdning är ett område som varit efterfrågat och i fokus för centrumets parter sedan uppstarten (då under CICEROs flagg). CCGEx har för avsikt att bedriva forskning inom två huvudområden inom överladdningsteknik Compressor off design operation Compressor off design operation eller kompressordrift utanför optimal driftpunkt är det första överladdningsområdet, där forskningen omfattar studier, kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom kompressordelen av turbon. CCGEx fokuserar inte enbart på kompressorn i sig utan även effekterna av dess installation och hur denna påverkar verkningsgrad, driftområde och akustiska emissioner. Forskningen bedrivs genom samverkan av experimentella resurser inom turbomaskinen genom gemensamt experimentellt arbete i centrets

9 9 (28) turbolaboratorium (CICERO labbet), motorlaboratorium och 1D-simulering. Arbetsfördelning sker mellan förbränningsmotorteknik, experimentell strömningsmekanik, MWL (Marcus Wallenberg Laboratoriet) och industriparter. Kompletterande till detta sker studier av strömningsfenomen och detaljer i kompressorn genom gemensamma simuleringsstudier med hjälp av CFD där arbetsfördelning sker mellan strömningsmekanik och industripartners. Ambitionen under aktuell period är också införandet av 2D-verktyg för aerodynamiskt utlägg av kompressor och turbin som verktyg. Forskningsformulering, provplanering, resultat och analys sker i samarbete mellan centrumets alla deltagare Heta sidan Nästa område inom överladdning formuleras som Heta sidan. Forskningen ska här fokusera på vilka parametrar, och hur dessa samverkar, som driver utnyttjandet av avgasenergin/pulsenergin från avgasventil till turbinutlopp. Turbomaskinen i sig sätts inte i ensamt fokus, utan dess samverkan med olika konfigurationer av pulståg är huvudinriktningen. Hur dessa pulståg genereras ellerformas omfattas genom att pulstågets höjd, fasning samt utseende studeras som funktion av sådana variabler som ventilstrategier, portutformning, avgassamlarkonfiguration och turbininlopp. Betydelsefullt blir också att studera den energidistribution/förlust som sker genom värmeöverföring, där de drivande parametrarna i aktuell applikation ska undersökas. Genom kunskaps- och kompetensuppbyggnad inom detta område ska balanseringskriterier för utlägg av ventilstrategi, rörgeometrier och turbinparametrar bindas samman och noggrannare optimering av turbinval kunna ske. Viktigt är också undersökning och uppdatering av relevansen/applikationen av de inom turbomaskinområdet använda skalnings/reduktionstalen för överföring av turbin/kompressor data för olika tillstånd. Forskningen bedrivs genom samverkan av experimentella resurser inom turbomaskinen genom gemensamt experimentellt arbete i CICERO-labbet, motorlabb och 1D/2D simulering. Här sker arbetsfördelningen mellan förbränningsmotorteknik, experimentell strömningsmekanik, MWL och industriparter Laddluftförsörjning Laddluftförsörjning är det tredje området där behov och efterfrågan från parterna identifierats. Luftförsörjningen omfattar laddluftkylare, EGR-kylare, inloppskanaler samt i sin förlängning inströmningen i cylindern. Behovet av kunskap och kompetens ligger kring hantering av kylning, fördelning och blandning i pulserande strömning i EGR-kretsen, något som varit aktivt inom CCGEx sedan starten. En utökning av området omfattar att studera och modellera i detalj gaskylningen, kondensationen, droppbildningen i såväl EGR-kylare som laddluftkylare, vilka bägge kommer att utsättas för större belastningar i en hårdare

10 10 (28) överladdad motor. Generering, transmittering och dämpning av akustiska vågor i dessa system är ett område som efterfrågas av parterna och passar väl för samarbete. Förbränningsmotorteknik har här (och generellt inom CCGEx) ett samordnande och applicerande ansvar för frågeställningar och applikationer av resultat. Verktygen för detta är komponentprov i CICERO-labbet, 1D-modellering i GT-Power samt validering vid motorprov både på KTH och hos industriparter. MWL har ett stort område inom karakterisering av akustiken samt applicering av nya tekniker för ljuddämpning som inte medför ökat tryckfall samt är kompakta. För värmeöverföringen i pulserande flöde har experimentell strömningsmekanik ett ansvar för att karakterisera och modellera drivande och begränsande parametrar för kylning samt kondensation/droppbildning. Studier i komplexa applikationer och överförning av modeller till dessa ombesörjs genom CFDsimuleringar Avgasbehandling Avgasbehandling, eller avgasefterbehandling är det fjärde området där behovet av kunskaps- och kompetensuppbyggnad är uttalat, och forskningsfrågor kan identifieras. Inom området finns behov av att analysera och karakterisera strömningsbilder, masstransport och energiflöden inom rörsystem och efterbehandlingskomponenter som bygger upp dagens och framtidens emissionsbehandlingskoncept. CCGEx ämnar här komplettera KCK med fördjupad kunskap och analys kring strömningsdynamiken/masstransporten i gasströmningen, akustiken och värmeöverföringen i anslutningssystem och komponenter. 2.6 Energirelevans Den globala förbrukningen av bränslen för transportsektorn ökar genom det ökade transportbehovet i världen. Med ambitionen att minimera koldioxidutsläppen följer en övergång till biobränslen. Då biobränslen är en begränsad resurs, även med den stora potential som finns för dessa såsom biogas och alkoholer, finns dubbel anledning att arbeta med verkningsgradsökning av fordonsmotorer i deras praktiska applikation. Med förbättrad motorkaraktäristik, framför allt när det gäller dynamiska motoregenskaper, kan motorbelastningen förskjutas mot lastpunkter med bättre verkningsgrad varvid stora vinster kan göras. Gasväxlingsområdet är här en nyckelteknologi när det gäller varvtalskaraktäristik och dynamiska egenskaper. Allt strängare lagkrav beträffande emissioner måste uppfyllas på sikt. Detta innebär införande eller ökat beroende av EGR- och efterbehandlingssystem. Det är en utmaning att hantera dessa utan att öka bränsleförbrukningen. Turboladdning utnyttjas allt mer genom att även personbilar får överladdade

11 11 (28) motorer, samt att laddtrycken successivt ökar för lastbilsmotorer. Drivande är önskemålet att få ner bränsleförbrukningen. Variabilitet för ventiltider och geometrier i turbo samt flerstegsöverladdning som kräver mer sofistikerad analys för att utnyttja deras bränslebesparande potential blir allt vanligare. Med god kompetens inom dessa områden kan energianvändningen minskas. För Ottomotorer finns en klar utvecklingstrend att försöka minimera trottlingsförlusterna och därmed minska bränsleförbrukningen, dels med direktinsprutning och dels med hjälp av styrbara ventilöppnings- och stängningsfunktioner (ventiltider mm.). Skiktad förbränning i kombination med direktinsprutning har visat sig ge svårigheter att klara emissionskraven när motorbelastningen ökar. Styrbara ventiltider är ett bra alternativ för dessa motorer. Förbränningsmotorn är även en viktig energiomvandlare i hybridfordon och kommer att vara det de närmaste decennierna. För hybridapplikationer är det viktigt att framhålla att inte en unik lösning ger den bästa potentialen då valen/prioriteringarna för förbränningsmotorn är starkt beroende av vilken applikation av hybridtekniken som är aktuell. Förbränningsmotorn i hybridapplikationer och införandet av förfinad avgasbehandlingsteknik ställer ytterligare krav på grundläggande förståelse av prestandapåverkande fenomen inom gasväxlingen samtidigt som det öppnar nya möjligheter för att höja motorns verkningsgrad. Snabba och återkommande start-stopp cykler, extremt nedskalade motorer mm för att till fullo kunna utnyttja verkningsgradspotentialen innebär ökade krav på förbränningsmotorn i hybridfordon. På tunga sidan kan påtaglig energibesparingspotential räknat i förbrukning per km erhållas med hybridisering inom vissa segment, t.ex. stadsbussar och anläggningsmaskiner. För segmentet fjärrtransportfordon som representerar Scanias och Volvos volymprodukter ter sig förbrukningspotentialen per ton-km mindre även om små procentuella förbrukningsvinster här kan ge stort genomslag baserat på den stora mängd bränsle och förflyttning som genomförs. Trots detta är det framför allt genom vidareutveckling av förbränningsmotorn som en energieffektivisering, och därmed konkurrensfördelar, kommer att åstadkommas för svenska lastbilstillverkare. 2.7 Samhälls- och näringslivsrelevans Fordonsindustrin har en stor betydelse för Sverige genom sin storlek, antalet anställda i Sverige och påverkar därmed både landets ekonomi och sysselsättning personer är direkt sysselsatta i svensk fordonsindustri av fordonsindustrins arbetstillfällen finns i leverantörsleden och arbeten genereras indirekt av fordonsindustrin.

12 12 (28) Exportvärdet av den svenska fordonsindustrins är 150 miljarder. Detta motsvarar 12 procent av landets totala export och var 2012 den enskilt största näringen. Sverige är därmed ett av de länder i världen som är mest beroende av sin fordonsindustri för sysselsättning och exportintäkter. Sverige är internationellt sett unikt med tre fordonstillverkare som har både tillverkning och utveckling. Två av världens största tillverkare av tunga fordon Volvo Lastvagnar och Scania finns i landet, plus personbilstillverkaren Volvo Personvagnar. Företagen utgör en viktig del av näringslivet och påverkar starkt Sveriges ekonomiska tillväxt. Fordonsindustrin har en hög exportandel och av den sammanlagda tillverkningen, inklusive tillverkning utomlands, säljs omkring 85 procent av personbilarna och drygt 95 procent av tunga fordon utanför landet. Motorerna och tillhörande system är en av de viktigaste komponenterna för att kunna vara konkurrenskraftig med allt hårdare emissionskrav i kombination med ökat fokus på bränsleekonomi och CO 2 -utsläpp. Till detta kommer också de krav som elektrifiering och hybridisering medför på att anpassa och optimera olika motorsystem. Genom att ligga långt fram i denna forskning och utveckling har svensk fordonsindustri ett bra läge att behålla sina världsledande positioner. För att vara konkurrenskraftig inom motorområdet är det viktigt för industrin att kunna rekrytera ingenjörer och tekniska doktorer med både dokumenterat intresse och kompetens inom motorområdet. Satsningar på biobaserade och förnybara bränslen gör att industrin kräver ytterligare ingenjörsresurser där CCGEx kan bidra genom att öka rekryteringsbasen. Genom att ha ett kompetenscenter fokuserat mot förbränningsmotorer på KTH, där det också finns andra centra (t.ex. ECO2 Vehicle Design och Linne FLOW centre) samt för Sverige unika utbildningsprogram som Farkostteknik, underlättas rekrytering av teknologer och doktorander intresserade för ämnet samtidigt som vikten och behovet kommuniceras till studenter och samhälle i övrigt. 2.8 Miljöaspekter Industrins främsta fokus kommer att vara energieffektivitet och att minimera CO 2. CCGEx inriktning på gasväxling berör en viktig del av de processer som påverkar energieffektivitet och emissioner. Optimering och kontroll av EGR-, överladdnings- och WHR-system påverkar i hög grad möjligheten till god verkningsgrad och låga CO 2 -utsläpp. Gasväxlingssystemet påverkar avgastemperaturen och därmed möjligheten att erhålla god avgasrening i avgasbehandlingssystemen.

13 13 (28) I alla typer av fordonsapplikationer kommer förbränningsmotorn i framtiden att samarbeta i ett system där elmotorer är en naturlig del av systemet. Beroende på applikation kommer fördelningen av framdrivning och energiomvandling mellan förbränningsmotor och elmotor att variera. För att i denna kontext kunna utnyttja hybridiseringens fördelar är det av stor vikt att kunna genomföra simuleringar väl förankrade i korrekta fysikaliska modeller. För mängden kombinationer blir prototyp och evolutionsbaserade utvecklingsprocesser för tids- och kostnadskrävande och samtidigt starkt begränsande i sin förmåga att finna optimala kombinationer. Genom utveckling av simuleringskapacitet där emissioner kan beräknas för verkliga transienta körcykler möjliggörs matematisk optimering av gasväxlingssystemet där viktiga parametrar är ventilreglering, turboreglering, EGR-styrning, styrning av EGR-temperatur och laddluftkylarstyrning. Genom utveckling av dessa metoder kan motorernas miljöegenskaper förbättras. 2.9 Projektgenomförare/projektdeltagare Huvuddelen av arbetena inom de olika projekten kommer att utföras vid KTH. En strävan är att vissa delar t.ex. provning och verifiering ska utföras hos de medverkande industriparterna då dessa ofta kräver omfattande infrastruktur i form av utrustning, verktyg och personal. Vidare kan ofta verifiering vara mer hårdvaru- kopplad och inkludera prototypbygge vilket industrin är effektivare på än högskola. Samarbetet kring denna typ av aktiviteter skapar också en lämplig kontaktyta för naturlig överföring av kunnande och resultat från högskolans arbete. CCGEx är uppbyggt av tre forskningsgrupper som representerar de vetenskapsområden som centret omfattar: Förbränningsmotorteknik, Inst. för Maskinkonstruktion, skolan för industriell teknik och management (ITM); Strömningsmekanik, Inst. för Mekanik samt Marcus Wallenberg Laboratoriet för ljud och vibrationsforskning (MWL) bägge vid skolan för Teknikvetenskap (SCI). Totalt kommer fem professorer samt cirka tio yngre forskare från dessa tre grupper att vara aktiva inom centret, se Ytterligare professorer främst affilierade och adjungerade kan komma att knytas till CCGEx på sikt. Den vetenskapliga kvaliteten hos deltagande forskare är hög. De två grundvetenskapliga delarna inom centret, Mekanik samt Akustik (MWL), rankades t.ex. vid VR:s utvärdering av Mekanikområdet i Sverige med betygen outstanding respektive excellent. KTH-Mekanik var för övrigt den enda grupp i landet som tilldelades VR:s högsta betyg. Beträffande hela området Mechanical engineering rankas KTH som nummer 28 i världen och nummer 8 i Europa.

14 14 (28) Centralt för CCGEx är det moderna motorlaboratoriet med fyra motorprovceller med tekniker och verkstadssupport som finns vid avdelningen för förbränningsmotorteknik samt det särskilda turbolaboratoriet (CICERO) som byggts upp under det tidigare centrets period. Detta turbolaboratorium är en unik resurs som medger detaljerade studier av samverkan mellan pulserande gasflöden och turboaggregat. Här kan också nämnas möjligheterna att i detalj kartlägga de akustiska egenskaperna. Vid KTH Mekanik finns kompetens inom avancerad CFD inklusive turbulensmodellering i kompressibla och instationära strömningsfält med och utan kemiska reaktioner. Dessutom finns ett avancerat laboratorium med kompetens för avancerade strömningsmätningar (t.ex. varmtrådsanemometri, LDV, PIV och sliroptik). Vid Marcus Wallenberg Laboratoriet för Ljud- och Vibrationsforskning (MWL) som tillhör institutionen Farkost och Flyg, finns en grupp som sedan mer än 20 år har arbetat med akustisk modellering av insugnings- och avgassystem för förbränningsmotorer. Vid MWL finns också utmärkta experimentella resurser och erfarenhet av speciella mätmetoder för analys av ljudfält i strömmande media. För att skapa stabilitet och väl sammanhållna forskarmiljöer kommer CCGEx att byggas upp med en kombination av seniora och juniora (disputerade) forskare och högskole- och industridoktorander. Projekten kan därför innehålla stöd till både doktorander och seniora/juniora forskare. Forskningsområden samt forskningsplaner inom CCGEx kommer att formuleras i dialog mellan akademi och industri med syftet att förankra forskningen väl i industrins behov samt skapa förståelse för akademins kompetens hos industriella mottagare. Vidare syftar detta till att lägga grund för en aktivt överrenskommen arbetsfördelning mellan akademi och industri, för att fullt utnyttja industrins kompetens och involvera dem på ett naturligt sätt i forskningen Avnämare/intressenter Avnämare till forskningsresultat och kompetent personal inom CCGEx är fordonsindustrin i stort, men speciellt de industripartners som vid starten ingår i CCGEx: - Volvo Personvagnar AB - Volvo Lastvagnar AB - Scania CV AB

15 15 (28) CCGEx kommer aktivt verka för att knyta till sig ytterligare industripartners, t.ex. motortillverkare utanför fordonsbranschen, samt underleverantörer Arbetssätt Utgångspunkten för formulering av forskningsuppdrag är förhållanden på verkliga motorer. Fenomenen kan sedan renodlas vid grundläggande strömnings- och akustiska undersökningar, med användande av en kombination av simuleringsoch experimentella verktyg. Att få en stabil grund för förståelsen av förloppen i motorn och finna svagheter/utvecklingsbehov hos modeller vilka möjliggör ökad simuleringsbaserad utveckling i industrin är slutmålet. Länken över simuleringsverktyg med reducerat antal dimensioner ( reduced order models ), fungerar som koppling mellan industriell tillämpning samt möjligheten att göra ansatser till fysikalisk analys för formulering av behov av detaljstudier inom såväl fluidmekanik, akustik som motorsystem. En genomgående tanke i organisation och arbetssätt är att främja samarbete över gruppgränser samt att involvera yngre disputerade forskare i centrets ledning. Centret kommer organisatoriskt att vara placerat på ITM skolan. Det löpande arbetet i centret kommer att ledas av en föreståndare samt en vice föreståndare. Som stöd för sitt arbete har föreståndare och vice föreståndare en ledningsgrupp (LG) bestående av föreståndare, vice föreståndare samt yngre disputerade forskare från de ingående ämnena De vetenskapliga ledarna ingår, tillsammans med föreståndare och vice föreståndare, i ett vetenskapligt råd (VR), vilket fungerar som remissinstans för ledningsgrupp och ska säkra vetenskaplig höjd och relevans inom centrumets forskningsområden och projekt. De vetenskapliga ledarna kommer att vara huvudhandledare för de lic/doktorsprojekt som drivs inom centret. Centret eftersträvar projekt som utnyttjar den breda kompetens som finns inom centret och därför bör så många projekt som möjligt involvera biträdande handledare med en annan profil än huvudhandledaren. Verksamheten vid centret ska uppfylla högt ställda vetenskapliga krav. CCGEx kommer att eftersträva internationellt samarbete och ska verka för att verksamheten är på sådan nivå att även annan finansiering, t.ex. från forskningsråd, EU, och på sikt även andra internationella intressenter, tillförs verksamheten. Kopplingen till svensk industri säkerställs dels genom en styrelse med stark industrirepresentation och dels via de arbetsgrupper som knyts till de olika forskningsområden där forskningen bedrivs inom CCGEx. Samordningen inom SICEC genomförs i en Strategi och Samordningsgrupp, SoS där finansiärerna ingår. SoS har som uppgift att koordinera och driva

16 16 (28) strategiarbetet utifrån industrins behov och respektive högskolas förutsättningar med beaktande av den internationella teknik- och forskningsfronten. SoS är rådgivande till programrådet. Huvuddelen av CCGEx forskningsverksamhet genomförs av forskarstuderande med målsättning att dessa ska avlägga licentiat- och/eller doktorsexamen. Samtidigt är det av vikt att inom respektive forskningsområde tidigt och kontinuerligt eftersträva möjligheten till arbetsfördelning där industriparter engageras inom forskningen för att utnyttja kompetens och resurs hos alla centrumets deltagare. Förutom dessa medverkar disputerade forskare samt de vetenskapliga ledarna (professorer + docenter) som är knutna till centret. Handledarkapaciteten inom CCGEx kan också förstärkas genom att affilierade samt adjungerade professorer knyts till centret. För samverkan med industrin finns arbetsgrupper (AG) kopplade till de olika forskningsområdena samt till enskilda projekt. Dessa arbetsgrupper träffas regelbundet för att diskutera arbetsfördelning och projektresultat inom pågående projekt, nya forskningsområden samt projektidéer. Forskarstuderande med projekt som inte är direkt finansierade av centret, men ligger inom eller tangerar centrets verksamhet, kan associeras till CCGEx efter beslut i programrådet.

17 17 (28) 3 Bakgrund Omvärldsbeskrivning och behovsanalys En kontinuerlig ökning av försäljningen av förbränningsmotorer, mest för fordonsdrift, i kombination med successiv skärpning av avgasregler och en strävan att reducera bränsleförbrukning och därmed lindra växthuseffekten har lett till en kraftig ökning av satsningarna på forskning och utveckling av förbränningsmotorn. De ökande bränslekostnaderna är också pådrivande för att förbättra förbränningsmotorns verkningsgrad. För att framtida förbränningskoncept ska komma till sin rätt behöver gasväxling i allmänhet och överladdningstekniken i synnerhet utvecklas vidare. Ett kostnadseffektivt och vetenskapligt bra sätt är att utnyttja simuleringsteknik. De pulserande förloppen gör detta svårt, vilket har medfört att dagens simuleringsteknik kräver alltför många antaganden för att på ett effektivt sätt kunna studera obekanta kombinationer. Med hjälp av hög kompetens inom simulering av dynamiska motorprestanda och emissioner, förutses motorers prestanda radikalt kunna förbättras samtidigt som utvecklingstider kortas och mer specifik optimering till applikation och driftfall kan göras. Detta leder till möjlighet för nedskalning (downsizing) av framförallt personbilsmotorer, vilket leder till praktisk verkningsgradsförbättring och därmed också gynnsam minskning av utsläpp av växthusgaser. Området har stor potential och är inte minst viktigt för utveckling av effektiva hybridkoncept, då framtidens förbränningsmotorer förväntas arbeta till mer eller mindre grad i ett system integrerat tillsammans med elmotorer. Anpassning till framtida biobaserade bränslen gynnas också om simuleringar av gasväxling och överladdning behärskas väl så att t.ex. termiska överraskningar undviks. Nya bränslen kan påverka efterbehandlingssystemen, som t.ex. partikelkarakteristik, vilka krävs för framtida emissionskrav. Förändringar i avgasernas kemiska och termodynamiska data med nya bränslen ligger också inom centrets kompetensområde. Dessa kompetenser kan användas till att förbättra verkan av efterbehandlingssystemen och därmed minska avgasutsläppen. Moderna motorkoncept kan ge upphov till ökad bulleralstring, t.ex. kan ett ökat laddtryck ge problem med vinande från kompressorer. Nya förbränningskoncept (t.ex. HCCI) kan också ge en ökad ljudalstring. Ökad förståelse för sådana problemställningar är viktiga för att på ett tidigt stadium korrekt kunna analysera och simulera motorernas bulleregenskaper.

18 18 (28) CCGEx som utförare Inom CCGEx samarbetar tre forskargrupper på KTH: Förbränningsmotorteknik, Strömningsmekanik samt Marcus Wallenberg Laboratoriet för ljud och vibrationsforskning (MWL). Under den första etappen av CCGEx ( ) har 7 doktorer och 2 licenciater examinerats. För närvarande omfattar centrumets verksamhet 11 stycken doktorander (4 helfinansierade och 7 delfinansierade/associerade). Ett femtiotal internationella publikationer har publicerats fram till nu. CCGEx har, på samma sätt som de andra centrumen inom SICEC, kontinuerligt tagit in synpunkter via årliga besök av en International Advisory Board (IAB). Vidare har CCGEx tillsammans med övriga kompetenscentrum inom förbränningsmotorteknik utvärderats under våren 2013, vilket utfördes av en av Energimyndigheten anlitad konsultfirma. I utvärderingsrapportens vetenskapliga bedömning av verksamheten konstateras att den övergripande bedömningen av kompetenscentrumet CCGEx är tydligt positiv och forskningsaktiviteterna bedöms som relevanta och internationellt konkurrenskraftiga. I utvärderingen 2013 konstateras att CCGEx ger företagen en grundläggande kunskap om gasväxling samt en uppdatering om forskningsläget, vilket anses viktigt för att kunna bibehålla konkurrenskraften. Rapporten pekar på ett antal specifika värdefulla FoU-resultat som framkommit inom CCGEx verksamhet, vilka bygger på avancerad experimentell- och numerisk metodik vilken inte är direkt tillgänglig på företagen. I dessa utvärderingar framhålls också att CCGEx tjänar som neutral mötesplats för interaktion mellan konkurrerande företag, samt som förlängd arm i deltagande företagens kontakter med sina underleverantörer. Forskningsmiljön och dess kontakter med företagen skapar också möjlighet för icke förutsedda eller planerade resultat. Som exempel nämner rapporten en metod för att analysera signaler från en flödesmätare i ett reglersystem som har gått in i en produkt efter mindre än ett år.

19 19 (28) 4 Genomförande 4.1 Tidplan Etapp 2 av CCGEx kommer att löpa under en period av 4 år med start Budget och kostnadsplan CCGEx budget beslutas i början av etappen av Energimyndigheten. Justeringar av budgeten inom de nivåer som framgår av villkorsbilagan görs av programrådet. Över dessa nivåer fattas beslut av KTH:s rektor eller enligt delegationsordning av den som rektor sätter i sitt ställe. Energimyndigheten förväntas att bidra med upp till 8.0 Mkr per år. Enligt KC-modellen ska de ingående industriföretagen och KTH vardera bidra med minst lika stora insatser. Nedanstående tabell visar intäkter från respektive part i kkr per år. Partner Kontant Natura Totalt Energimyndigheten KTH Scania CV Volvo Personvagnar Volvo Lastvagnar Övriga Industriparter * Totalt *not: vid tiden för ansökan finns följande övriga industriparter: ViF Wärtsilä/VTT Medlemsföretagens insatser kan variera med tiden när nya medlemsföretag ansluter. Summan av externfinansieringen från medlemsföretagen och tillkommande industriparter kontant och naturainsats, ska dock uppgå till samma andel som Energimyndigheten utbetalade bidrag.

20 20 (28) 4.3 Ansökningskriterier och hantering av ansökningar Det är ledningsgruppens uppgift att ta fram en beskrivning av de områden där CCGEx ska fokusera forskningen. Ledningsgruppen har till uppgift att utgående från CCGEx road map och vision/mission/strategi dokument ta fram förslag till forskningsområden. Forskningsområdena som i och med detta sätter inriktning och fokus för centrumets verksamhet ska tas fram i samarbete och stämmas av med CCGEx centrumreferensgrupp (där även industrin ingår) och verifieras i CCGEx vetenskapliga råd. Till varje område och projekt knyts referenspersoner bestående av industrirepresentanter och högskoleforskare. Forskningsområden och inriktning läggs fram för SoS gruppen för att säkra samordning och GAPanalys samt för CCGEx programråd. Beslut fastställs av rektor vid KTH efter rekommendation från programrådet. Rektor ger vid godkännande av forskningsområde centrumledning och referensgrupp mandat att formulera forskningsplan och projekt inom respektive område. Till varje forskningsområde utser centrumledningen en områdesansvarig forskningssamordnare som i samarbete med doktorandhandledare och industrirepresentanter utarbetar forskningsplan. Dessa utses i första hand bland centrumets disputerade forskare. Till forskningsområdet knyts en arbetsgrupp bestående av områdesansvarig, huvudhandledare och industrirepresentanter. 4.4 Programråd/programstyrelse CCGEx programråd utses av KTH:s rektor efter samråd med Energimyndigheten. Programrådet består av ledamöter med kompetens inom området från deltagande industrier, berörda institutioner vid KTH och Energimyndigheten. Vid tillsättning av programrådets ledamöter ska etnisk mångfald och fördelningen mellan män och kvinnor beaktas. Forskningsledarna är adjungerade medlemmar i programrådet utan rösträtt. Den dagliga verksamheten vid CCGEx leds av en föreståndare. Föreståndaren är föredragande i programrådet, men ej ledamot av densamma. Föreståndare föreslås av programrådet och beslutas av KTH:s rektor efter samråd med Energimyndigheten. Föreståndaren disponerar medel samt har ansvar för förvaltningen och för organisationen av CCGEx, allt enligt den av programrådet fastställda planen och budgeten för verksamheten. Biträdande föreståndare och en ledningsgrupp med olika uppgifter för KC:s styrning och administration utses av programrådet efter förslag från föreståndaren.

21 21 (28) 4.5 Kommunikationsplan och resultatspridning Resultat från forskningen som utförs vid CCGEx ska kommuniceras via normala vetenskapliga kanaler (artiklar, konferenser), via programkonferenser och seminarier samt via CCGEx hemsida. Dessutom kommer examensarbeten, licentiat- och doktorsavhandlingar spridas till en stor krets och licentiatseminarier och doktorsdisputationer kommer att annonseras. En viktig kommunikationskanal till industrin är de arbetsgrupper som är knutna till de olika projektområdena och projekten, samt referensgrupper kopplade till centrumet som helhet. Referensgruppsmöten ska skriftligt dokumenteras. Det ska hållas projektpresentationer hos företagen minst 1 gång/år. En årsplan görs, där tidpunkter för referensgruppsmöten och företagsbesök framgår. Utöver dessa aktiviteter kommer CCGEx: att delta i Energimyndighetens arrangerade seminarier. att presentera projekten i de sammanhang där Energimyndigheten så begär. att vid såväl muntlig som skriftlig presentation tydliggöra att projekt helt eller delvis finansieras av Energimyndigheten. att inlämna årliga lägesrapporter som beskriver dels hur arbetet fortskrider och eventuella avvikelser från plan och dels viktigare uppnådda resultat att inlämna en skriftlig populärvetenskapligt skriven slutrapport med sammanfattning på svenska och engelska till Energimyndigheten. 4.6 Syntes De olika forskningsprojekten inom CCGEx kommer att vara fokuserade på specifika delproblem och/eller komponenter inom området gasväxling. Det är därför viktigt att CCGEx tydligt kan visa att de olika elementen kan syntetiseras till en helhet, som möjliggör en signifikant förbättring vad avser totala inverkan på motorverkningsgrad och andra uttalade målsättningar. Det ligger på föreståndaren att tillsammans med ledningsgruppen ta fram denna syntes av området och också se till ändrade förutsättningar som ligger utanför CCGEx eget område beaktas. En sådan syntes kommer att tas fram i samband med utvärderingen av centret. 4.7 Utvärdering Ett International Advisory Board har inrättats och minst ett möte ska hållas årligen med ledamöterna. Ledamöterna (minst två) kommer att väljas från ledande forskningsinstutioner vid universitet och representera dels huvudämnet dvs. förbränningsmotorer samt strömningsmekanik/gasdynamik/akustik med tillämpning mot pulserande gasflöden och kolvmotorer.

22 22 (28) En utvärdering av hela centrets verksamhet ska utföras i samband med periodens avslutande. Initiativ till utvärderingen tas av Energimyndigheten som också finansierar denna. Utvärderare utses i samråd med programrådet.

23 23 (28) 5 Avgränsningar 5.1 Forsknings-, utvecklings- och teknikområden Verksamheten inom CCGEx är avsedd att behandla alla delar av de strömningsprocesser som sker i samband med gasväxling, inklusive frågeställningar runt dess styrning och reglering. Vetenskapligt kan området beskrivas som gasdynamik. Specifika frågeställningar som ska behandlas är strömning i ventiler, komplexa rörsystem, värmeväxlare, EGR-system, turboladdare, efterbehandlingssystem etc. En viktig aspekt av forskningsområdet är den pulserande strömning som är karakteristisk för kolvmotorer. För arbete med värmeväxlare, EGR-system och efterbehandlingssystem blir sammansättningen hos gasen baserat på förbränningssystemet och bränslets egenskaper (typ av kol-väteförening samt spårämnen i exempelvis alternativbränslen) av vikt för sådant som kondensation, partikelfördelning/sammansättning mm. För gasväxlingssystemet som helhet och överladdningssystemet specifikt kommer förbränningssystem och dess anpassning till bränsletyp att sätta randvillkor och kravspecifikation för de tillstånd vid vilken forskningen genomförs. Forskningen ska inriktas på koppling mellan fenomen på motorer som dokumenteras med observationer från industrin och prov i motorlaboratorium och simuleringar. Simuleringarna stöttas i sin tur av prov i riggar med renodlade strömningsfall. 5.2 Andra anknytande program inom Energimyndigheten De program som anknyter till CCGEx är: - Energisystem i vägfordon (EIV) - Fordonsforskning & Innovation (FFI) - Kompetenscentret i Katalys (KCK), Chalmers - Kompetenscenter för Förbränningsprocesser (KCFP), LTH - Kompetenscenter i Förbränningsmotorteknik (CERC) vid Chalmers - Svenskt Hybridfordonscentrum (SHC) 5.3 Andra anknytande aktörer Liknande program/projekt finansieras av 6:e och 7:e ramprogrammet inom EU. I Sverige finansieras närliggande verksamheter av Trafikverket, Energimyndigheten inom FFI och i viss mån av Vetenskapsrådet VR.

24 24 (28) 5.4 Forsknings- och utvecklingsområden översikt De forskningsområden som studeras inom ramen för CCGEx är: Turboaggregat- turbiner och kompressorer I centrum för forskningen inom CCGEx finns huvudkomponenten för effektiv gasväxling, nämligen turboöverladdaren. Dess två olika delar, dvs. turbinen och kompressorn samverkar intimt med övriga komponenter i gasväxlingssystemet. Forskningen kring hur turboaggregatet fungerar och samverkar med gasväxlingssystemet är centralt inom CCGEx. Turbin: Specifikt för turbinen är att den drivs av en starkt pulserande strömning under icke-ideala inströmningsförhållanden. Turbinen arbetar vid varje motordriftpunkt med ett svep av massflöden, tryckförhållanden och temperaturer. Att skapa fysikalisk förståelse för hur strömningen påverkar verkningsgraden för turbiner både för stationära och pulserande flöden är ett nyckelområde för CCGEx. Att skapa bättre modeller och öka förståelsen om turbinens egenskaper (t.ex. effekter av waste gate och variabel inloppsarea på turbiner) för bästa funktion och verkningsgrad är också av intresse. En annan viktig fråga är hur kalla tester, dvs. prov vid lägre drifttemperaturer än de verkliga, kan extrapoleras till den heta applikationen. Målet är att genom denna förståelse kunna framställa effektiva simuleringsmodeller och att kunna föreslå tekniska lösningar för förbättring av turbinfunktionen med hänsyn till dess integration/återkoppling med motorns totalfunktion.

25 25 (28) Kompressor: Ett kritiskt område för kompressorer är pumpgränsen som är beroende av en mängd faktorer utöver de tryckförhållanden och flöden som är designparametrar. En sådan faktor är inströmningsförhållanden, t.ex. inverkan av ojämn hastighetsfördelning och/eller swirl, en annan faktor är de pulser som skickas från inloppsventilerna till utloppssidan av kompressorn. Utan ingående kunskap om sådana effekter är det är svårt att förutsäga hur en specifik kompressor kommer att fungera i en given applikation. I transienter kommer kompressorn inte att bete sig som vid stationära driftfall då temperaturen i både hjul och hus kommer att ha ställt in sig relativt det historiska drifttillståndet. Att kunna hantera detta i simuleringssammanhang är önskvärt. Akustik för turboaggregat: I dag saknas bra modeller av transmission och reflektion av tryckpulser från turbo-aggregat, vilket är nödvändigt för att korrekt modellera den dynamiska responsen i insugs- eller avgassystem. CCGEx arbetar med att vidareutveckla både linjära och icke-linjära modeller för detta. Ytterligare ett område där CCGEx är verksam är att utveckla bättre modeller för ljudalstring från turbo-aggregat samt nya metoder för kontroll av de högfrekventa toner som dessa aggregat kan alstra. Strömningen i ventiler och kanaler Strömningen genom inloppsgrenröret och ventilerna i kombination med ventillyftsfunktionen definierar strömningstillståndet i cylindern före förbränning. Hur parametrar som kanal- och ventilgeometri i kombination med ventillyftsförlopp påverkar cylinderströmningen är en viktig del av gasväxlingsfunktionen. Vid överlappsfasen är det viktigt att tömma cylindern på restgaser så effektivt som möjligt. Studier hur kanal- och ventilutformning i kombination med ventillyftsförlopp och förbränningsrumsgeometri påverkar spolningseffektiviteten är också ett forskningsområde inom gasväxling. Strömning genom ventiler och grenrör En viktig del inom gasväxling är avgassidan där det gäller att förstå hur energin kan bevaras för bästa turbinfunktion och samtidigt ha ett gynnsamt pumparbete för t.ex. varierande ventilstrategier. Den första mest energirika delen av avgaserna strömmar ut med kritiskt tryckförhållande över ventilen, dvs. med överljudshastighet. Stötvågorna som blir följden kan medföra kraftig entropihöjning (förlust av uttagbart arbete). Detta och andra våg- och värmeöverföringsfenomen i komplexa geometrier (krökar och förgreningar) är svåra att simulera i 1-D, men viktiga för att kunna förstå och modellera gasväxlingssystemet för ett effektiv utnyttjande av avgasenergin. Värmeöverföring, blandning och styrning av EGR Kyld EGR används för att reducera NOx bildning i dieselmotorer. EGR-kylaren behöver utformas så att den är kompakt, ger god kylning, lågt tryckfall och är

26 26 (28) immun mot nedsmutsning, till viss del motstridiga aspekter. Vid det dominerande systemet ( short route ) kommer flödet genom EGR-kylaren att vara starkt pulserande i flöde och även i temperatur både in och ut. Det pulserande flödet i EGR- systemet påverkar också pulsationerna in i turbinen. Att ha god förståelse för fenomenen i EGR-kylaren är därför viktigt både för turbinfunktion och för kvalitet på insugsluften. Det pulserande EGR-flödet ska blandas jämnt med insugsluften (så att de olika cylindrarna får lika blandning av luft och EGR och där med samma gassammansättning och temperatur). Sådana blandningsfenomen är viktiga att studera för att kunna beräkna och möjliggöra effektivare konstruktioner. Det är också viktigt att utveckla och verifiera modeller för att studera motorers dynamiska egenskaper, alltifrån prestanda, NOx och partikelbildning till temperaturfält under transienta förhållanden. Förutom ovanstående områden kan ytterligare områden tillkomma på sikt. En väsentlig del av CCGEx verksamhet är metodutveckling. Några sådana utvecklingsområden är: Pulserande strömningsrigg Den instationära strömning som uppstår i avgassystem vid samspelet mellan utströmning under de olika ventilernas öppnings- och stängningsfaser är en väsentlig del av forskningsområdet. CCGEx har ett laboratorium med en strömningsrigg som kan ge kontrollerad pulserande strömning. Mätmetoder En viktig del relaterad till den pulserande strömning som uppkommer i avgas systemet är möjligheten till att göra tidsupplösta mätningar av hastighetsfält, temperaturfält och tryck. Förutom mer standardiserade metoder som varmtrådsteknik och LDV, finns behov av instationär flödesmätning och t.ex. tidsupplöst PIV ( Particle Image Velocimetry ), tryckkänslig färg (PSP, Pressure Sensitive Paint ) och möjlighet till tidsupplöst temperaturmätning. Vissa av dessa kräver dock vidareutveckling för att kunna appliceras. Modellering Främst utveckling av modeller rörande pulserande strömning och ljudalstring för motorrelevanta geometrier. Den pulserande strömningen i sådana geometrier innebär uppkomst av tidsberoende separationsbubblor som i sin tur fungerar som en aerodynamisk ventil både för strömningen och för ljudvågorna. Den ökade förståelsen av den tidsupplösta 3-D strömningen kommer att utnyttjas för att förbättra 1-D modeller.

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

FFI-projekt 2013-2016. Kiselkarbidsensor för tillförlitligare och effektivare motorstyrning

FFI-projekt 2013-2016. Kiselkarbidsensor för tillförlitligare och effektivare motorstyrning FFI-projekt 2013-2016 Kiselkarbidsensor för tillförlitligare och effektivare motorstyrning Ulf Thole, VD SenSiC AB Projektet genomförs med bidrag från Energimyndigheten The Swedish Energy Agency Fordonskonferens

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment

Simulator för optimering av miljö- och. Volvo Construction Equipment Simulator för optimering av miljö- och kostnadseffektivitet Problemställning Bakgrund Anläggningsmaskiner och lastbilar används i en mängd olika applikationer över hela världen. Miljöpåverkan och kostnader

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Energieffektiva fordon

Energieffektiva fordon Diarienr 2015-003402 Programbeskrivning för programmet Energieffektiva fordon 2015-2019 Beslutsdatum 2015-06-10 2 (19) Innehåll T 1 Sammanfattning 3 2 Programmets inriktning 4 2.1 Vision... 4 2.2 Syfte...

Läs mer

Bedömningsprotokoll XX-programmet

Bedömningsprotokoll XX-programmet Utgåva 1.1 Datum 2013-03-25 Bedömningsprotokoll XX-programmet Principer för kvalitetsgranskning Kvalitet Programrelevans Genomförbarhet Nyttiggörande Projekttitel Diarienummer Projekttid Sökande organisation

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology)

Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Allmän studieplan för forskarutbildning i psykologi (Psychology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2008-09-10. Reviderad 2010-03-11: punkt 2.3. Reviderad 2010-10-28: p 2.3 och

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Kompetenscentrum CERC

Kompetenscentrum CERC Diarienr 2013-005419 Programbeskrivning för programmet Kompetenscentrum CERC 2014-01-01 2017-12-31 Beslutsdatum 2013-11-27 2 (33) Innehåll T 1 Sammanfattning 3 2 Programmets inriktning 4 2.1 Vision...

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Utlysning FFI Energi och Miljö - förstudie/hypotesprövning för radikala projekt 2013

Utlysning FFI Energi och Miljö - förstudie/hypotesprövning för radikala projekt 2013 INFORMATION 1 (7) Datum 2013-06-13 Utlysning FFI Energi och Miljö - förstudie/hypotesprövning för radikala projekt 2013 1. Allmänt Staten och den svenska fordonsindustrin har tecknat ett avtal om att gemensamt

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Elektrisk Bergtäkt: Förstudie

Elektrisk Bergtäkt: Förstudie Elektrisk Bergtäkt: Förstudie Författare: Erik Uhlin Datum: 2014-06-18 Delprogram: Transporteffektivitet Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 3 3. Syfte... 4 4. Genomförande... 4 5. Resultat...

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology)

Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Allmän studieplan för forskarutbildningen i analytisk sociologi (Analytical Sociology) Fastställd av Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten 2015-06-09. Studieplanen gäller för utbildning som avslutas

Läs mer

Anvisningar för ansökan

Anvisningar för ansökan 1 (5) Anvisningar för ansökan Detta dokument är avsett som stöd för dig som avser att lämna in en ansökan till programmet Materialteknik för termiska energiprocesser. Genom att lägga ner omsorg och tid

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Faurecia Foster Electric Mobitec AB. Alstom Power AB Elajo AB Leoni GmbH. Mitsubishi Electric Automotive Europe B.V

Faurecia Foster Electric Mobitec AB. Alstom Power AB Elajo AB Leoni GmbH. Mitsubishi Electric Automotive Europe B.V CONMORE KUNSKAP, TRYGGHET OCH TEAM SPIRIT CONMORE ÄR DEN TRYGGA INGENJÖRSBYRÅN INOM PRODUKT- UTVECKLING MED MER ÄN 20 ÅRS ERFARENHET AV PROJEKTLEDNING, KONSTRUKTION, PROVNING OCH KVALITET. I SAMVERKAN

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Embedded systems at the ITM-

Embedded systems at the ITM- Embedded systems at the ITM- school Prof Mats Hanson Machine Design Mechatronics Divison ITM matsh@kth.se Tel 08-790 6309 1 1 Kandidat Master Civ. Ing. Söka - Behörighet Maskinteknik Design och produktframtagning

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

The Top of Rail Research Project

The Top of Rail Research Project Projektförslag till HLRC The Top of Rail Research Project Projekttid 4 år Sökt belopp från HLRC: 9,25 MSEK Beviljat från JVTC: 2,25 M SEK Avdelningen för Drift & Underhåll och avdelningen för Experimentell

Läs mer

Svenskt Hybridfordonscentrum

Svenskt Hybridfordonscentrum Programbeskrivning Etapp 2011-2015 (4 år) Svenskt Hybridfordonscentrum SHC Energimyndigheten Programbeskrivning 2011-02-20 Innehåll 1 Sammanfattning 4 2 Programmets inriktning Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.

Läs mer

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.

Läs mer

Hi5 (High-five) En heltäckande och förbättrad infrastruktur för ökat industriellt genomslag av forskning

Hi5 (High-five) En heltäckande och förbättrad infrastruktur för ökat industriellt genomslag av forskning Hi5 (High-five) En heltäckande och förbättrad infrastruktur för ökat industriellt genomslag av forskning A Holistic and Improved Infrastructure for Increased Industrial Impact of research Agendan Deltagare,

Läs mer

Om Ocean Energy Centre

Om Ocean Energy Centre Om Ocean Energy Centre Vårt uppdrag är att främja havsenergiindustrin i Sverige och internationellt Vi tillhandahåller en öppen innovationsplattform för samarbete och informationsutbyte mellan industrins

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Riktlinjer för projektpaket och projekt inom Vindforsk III samt förtydligande av roller i programmet.

Riktlinjer för projektpaket och projekt inom Vindforsk III samt förtydligande av roller i programmet. Anders Björck PM RIKTLINJER FÖR PROJEKTPAKET OCH PROJEKT. Datum 2009-01-2907-24 utkast till styrelsemöte 10/9 2009Fastlagd vid styrelsemöte 1/09 1 (5) Riktlinjer för projektpaket och projekt inom Vindforsk

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola 1 2015-03-31 Dnr STYR 2015/319 LTHs styrelse Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola Instruktion för dokumentation av akademiska meriter. Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons

Läs mer

Välkommen till konferensen Svensk energirelaterad fordonsforskning 2008

Välkommen till konferensen Svensk energirelaterad fordonsforskning 2008 Välkommen till konferensen Svensk energirelaterad fordonsforskning 2008 19-20 november 2008 Hotell Billingehus, Skövde Konferensen skall ge en bild avseende svensk fordonsforskning och utveckling inom

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Sid 1 (8) för utbildning på forskarnivå i Ekonomisk historia Syllabus for the PhD program in Economic History Omfattning: 240 högskolepoäng/120 högskolepoäng Examen: Filosofie doktorsexamen/ filosofie

Läs mer

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I TEKNISK PSYKOLOGI TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Ämnet teknisk psykologi omfattar utvecklingen av effektiva produktsystem och produkter med hänsyn

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

Kurs IV1300 Programvaruprojekt 7,5 hp

Kurs IV1300 Programvaruprojekt 7,5 hp Kurs IV1300 Programvaruprojekt 7,5 hp Länk: http://www.kth.se/student/kurser/kurs/iv1300 Analys av kursens bidrag till uppfyllande av examensmål som utbildningsprogrammet TIDAB, av UKÄ, kritiserats för

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Dnr: L 2015/91 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Innovationsvetenskap Området och ämnet Området Innovationsvetenskap betecknar ett område där

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Basprogram 2012-2015 Systemteknik

Basprogram 2012-2015 Systemteknik Basprogram 2012-2015 Systemteknik Allmän inriktning Systemanalys innebär att studera samverkan mellan komponenter i en anläggning, samt samspelet mellan en anläggning och dess omgivning. För programområdet

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2013-06-19 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll universitetslektor samt biträdande universitetslektor

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision.

Lönekriterier. för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. 1 (7) BESLUT 2013-08-29 SU FV-2.3.8-2436-13 Personalchefen Lönekriterier för bedömning av resultat och skicklighet inför lönerevision. Stockholms universitet Telefon: 08-16 20 00 Universitetsvägen 10 A

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Program Vindkraft i kallt klimat

Program Vindkraft i kallt klimat Program Vindkraft i kallt klimat Om Vindkraft i kallt klimat Inom vindkraft i kallt klimat bedrivs forskning och utveckling om bl.a. metoder och instrument för att förutsäga nedisning och dess påverkan

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Driftingenjör inom kyla, VVS och Energi 400 Yh-poäng Yrkeshögskolan i Eslöv Karlsson Climate AB

Driftingenjör inom kyla, VVS och Energi 400 Yh-poäng Yrkeshögskolan i Eslöv Karlsson Climate AB Utbildningsnummer 201319060-1 Driftingenjör inom Kyla, VVS och Energi Karlsson Climate AB Yrkeshögskolan i Eslövs kommun Driftingenjör inom kyla, VVS och Energi 400 Yh-poäng Yrkeshögskolan i Eslöv Karlsson

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Varför samverkar Malmö högskola? Partnerskap och samarbete är viktigt för Malmö högskola. Genom samverkan med andra aktörer vill vi på

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola

Utveckla ditt företag. samarbeta med en student från Malmö högskola Utveckla ditt företag samarbeta med en student från Malmö högskola Foto: Leif Johansson Vad kan Malmö högskola erbjuda ditt företag? Att avsätta resurser för samarbete med högskolan kan vara en viktig

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2

Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad. Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Bedömningsgrunder vid tillsättning eller befordran av disputerad personal vid Högskolan Kristianstad Sidan 1 av 8 2015-06-11 Bilaga 2 Sidan 2 av 8 Innehåll Övergripande bedömningsgrunder... 3 universitetslektor

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Lösningar för en bättre arbetsvardag

Lösningar för en bättre arbetsvardag Lösningar för en bättre arbetsvardag Effektivare, tryggare och roligare Effectplan tar organisationen från en konventionell budget till en verksamhetsplanering där ni arbetar med rullande och aktivitetsbaserade

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Lägesrapport DokId: 239624

Lägesrapport DokId: 239624 1 of 6 2008-12-30 18:39 Lägesrapport DokId: 239624 Diarienummer 2007-01525 Avsänd av sökande 2008-07-20 LÄGESRAPPORT Lägesrapporten sänds in elektroniskt. Sänd även in ett underskrivet pappersoriginal

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016

Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén. Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Fakultetsnämnden Utskotten Rekryteringskommittén Arbetsseminarium 20 februari 2013 Ny Forsknings- och utbildningsstrategi 2013-2016 Agenda för 20 februari 2013 09.30-10.00 Inledning (dekaner) 10.00-10.20

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer