RÅDET FÖR DEN OFFICIELLA STATISTIKEN RIKTLINJE 2015:1. Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden

Transkript

1 RÅDET FÖR DEN OFFICIELLA STATISTIKEN RIKTLINJE 2015:1 Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden

2

3 Riktlinjer från Rådet för den officiella statistiken 2015:1 Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden

4 Guidelines and procedures for revisions of statistical values, 2015:1 Official Statistics of Sweden Statistics Sweden 2015 Producent Producer SCB, GD-stab, Sekretariatet för Rådet för den officiella statistiken Box , Stockholm Förfrågningar Rossekretariatet Enquiries rossekretariatet@scb.se Denna publikation är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Riktlinjer från Rådet för den officiella statistiken 2015:1, Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden This publication is a part of the official statistics of Sweden (SOS). It may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Guidelines and procedures for revisions of statistical values, 2015:1 Den särskilda SOS-logotypen får enligt lag inte användas vid vidarearbetningar av statistiken. Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processing the statistics. Omslag/Cover: Ateljén, SCB ISSN URN:NBN:SE:SCB-2015-X42BR1501_pdf Denna publikation finns enbart i elektronisk form på This publication is only available in electronic form on

5 Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden Förord Förord SCB är ansvarig för samordningen av den officiella statistiken i Sverige och har till sitt stöd Rådet för den officiella statistiken. Rådet har till uppgift att bistå de statistikansvariga myndigheterna i principiella frågor om den officiella statistikens tillgänglighet, kvalitet och användbarhet samt i frågor om att underlätta uppgiftslämnandet. Föreliggande riktlinjer är en ny version av de av rådet tidigare fastslagna riktlinjerna från 2006, Preliminär statistik och närliggande begrepp och termer. De nya riktlinjerna är framtagna för att svara bättre mot aktuella riktlinjer inom de europeiska och svenska statistiksystemen, främst European Statistics Code of Practice, samt internationell praxis vad gäller begrepp och termer. Arbetet med riktlinjerna har genomförts av SCB och de andra statistikansvariga myndigheterna har bidragit till innehållet genom en remissrunda. Rådet fastställde riktlinjerna på sitt möte den 23 oktober Stefan Lundgren Ordförande i Rådet för den officiella statistiken

6

7 Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden Innehåll Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 5 Syfte... 5 Centrala begrepp och termer... 5 Vägledande rutiner Bakgrund och förutsättningar... 7 Några termer... 8 Informationsvärde... 8 Samordning och dokumentation Preliminär och slutlig statistik samt löpande revideringar Definition Rutiner...10 Utgångspunkter...10 Planering och bedömningar...10 Analyser...10 Förhandsinformation och presentation...11 Konsistens Revideringar av statistikvärden på grund av ändringar i metoder eller definitioner Definition Rutiner...12 Planering och bedömningar...12 Förhandsinformation, presentation och utvärdering Korrigeringar Definition Rutiner...13 Utgångspunkt och bedömningar...13 Redovisningstidpunkt...13 Eventuell förhandsinformation...13 Presentation...13 Analyser...13 Bilaga 1. Utdrag ur riktlinjer från ROS...14 Bilaga 2. Mått på revideringars storlek...15 Statistiska Centralbyrån 3

8

9 Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden Sammanfattning Sammanfattning Syfte Dessa riktlinjer handlar om revideringar av statistikvärden och riktar sig till producenter av officiell statistik. Riktlinjernas två huvudsyften är (i) att beskriva centrala begrepp och termer samt (ii) att ge vägledande rutiner för att göra och presentera revideringar. Riktlinjerna ersätter de tidigare riktlinjerna Preliminär statistik och närliggande begrepp och termer, som fastställdes av Rådet för den officiella statistiken (ROS) år Hänsyn har nu tagits till andra, senare, riktlinjer inom de europeiska och svenska statistiksystemen och internationell praxis vad gäller begrepp och termer. Centrala begrepp och termer Termen revidering avser alla ändringar som görs av statistikvärden. Revideringar delas in i tre kategorier. A. Löpande revideringar av statistikvärden (rutinmässiga). Det finns en planerad sekvens av redovisningar av en viss statistik. Den inleds med en eller flera preliminära redovisningar och avslutas med den slutliga redovisningen. B. Revideringar av statistikvärden på grund av ändringar i metoder eller definitioner (engångskaraktär). Metodmässiga ändringar har ofta syftet att förbättra tillförlitligheten. En ändring av ett begrepp, en definition eller en klassifikation innebär att statistikens innehåll ändras. Tidsserier och tidsseriebrott behöver hanteras. C. Korrigeringar av statistikvärden (oplanerade revideringar). En revidering utöver gängse rutiner kan behövas, t.ex. beroende på ett misstag som upptäcks efter ordinarie redovisning eller på att ny information tillkommer. Konsekvenserna för statistikvärdena avgör om och när en korrigering ska göras. Vägledande rutiner Det underlättar för producenter och användare att ha rutiner för att göra revideringar vid väl valda tidpunkter presentera förfarandet spara den information som behövs analysera revideringars storlek och tidpunkter presentera analysresultat förbättra statistikproduktionen utifrån analyserna. Statistiska Centralbyrån 5

10

11 Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden Bakgrund och förutsättningar 1. Bakgrund och förutsättningar Dessa riktlinjer har de två huvudsyftena att definiera begrepp och termer som är centrala för revideringar av statistikvärden samt att ge en vägledning till rutiner för att producera och presentera revideringar. Sedan riktlinjerna Preliminär statistik och närliggande begrepp och termer fastställdes av Rådet för den officiella statistiken (ROS) 2006 har det kommit flera riktlinjer inom både det europeiska och det svenska statistiksystemet. Det finns skäl att justera termerna med hänsyn till internationell praxis 1 och även vissa rutiner. De nu uppdaterade och utvecklade riktlinjerna utgår från Riktlinjer för europeisk statistik (Code of Practice) en handledning och exempelsamling från ROS 2013 och därmed också från Riktlinjer för europeisk statistik från ESS Uppställningen nedan, som kommer därifrån, visar fem principer och åtta underliggande indikatorer som hänger samman med att statistik ändras på något sätt. 6. Opartiskhet och objektivitet 6.3. Fel som upptäcks i publicerad statistik rättas snarast möjligt och rättelserna offentliggörs Större revideringar eller metodändringar meddelas i förväg. 8. Lämpliga statistiska förfaranden 8.6. Revideringar görs enligt väletablerade standardförfaranden som medger öppenhet och insyn. 12. Noggrannhet och tillförlitlighet 12.1 Källdata, preliminära resultat och statistiska produkter bedöms och valideras regelbundet Revideringar analyseras regelbundet för att förbättra de statistiska processerna. 13. Aktualitet och punktlighet Preliminär statistik med godtagbar noggrannhet på aggregerad nivå kan publiceras när det anses ändamålsenligt. 14. Samanvändbarhet och jämförbarhet Statistiken kännetecknas av inre enhetlighet och konsistens (dvs. avseende aritmetiska likheter och räkenskapsekvationer) Statistiken är jämförbar över en rimlig tidsperiod. Den fortsatta texten hänvisar till dessa indikatorer. Till förutsättningarna hör även nedanstående. Enligt SCB:s fastställda föreskrifter (SCB-FS 2002:16) om offentliggörande av officiell statistik som kungjorts i SCB:s författningssamling (SCB-FS) ska officiell statistik offentliggöras så snart den är framställd. Den ska också innehålla 1 Några skillnader och likheter jämfört med 2006 följer. Termen revidering hade då väsentligen samma betydelse som den nuvarande termen löpande revidering. Kategori A omfattar även vissa av de tidigare omräkningarna (de rutinmässiga), medan andra omräkningar ingår i kategori B eller C. Revideringar till följd av ändrade definitioner (del av kategori B) ingick inte alls förut. Den tidigare termen korrigering avsåg ändringar i en publicering utöver plan. Nu kan vissa korrigeringar ske i en ordinarie redovisning. Statistiska Centralbyrån 7

12 Bakgrund och förutsättningar Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden uppgifter om tidigare publicering och det ska finnas en årlig publiceringsplan som uppdateras löpande. I Riktlinjer för beslut om innehåll och omfattning av den officiella statistiken, fastställda av ROS i april 2012, finns bl.a. riktlinjer om kvalitetsnivån, preliminär statistik, korrigeringar och omräkningar vid tidsseriebrott. Se Bilaga 1. Riktlinjer och rutiner för elektronisk publicering från ROS 2008 (2008:1) syftar till att göra publiceringar hos myndigheter mer lika och att öka tillgängligheten. De ger detaljerade exempel för bl.a. korrigeringar, mer detaljerade än här. Krav på väl gjorda avvägningar och på information om olika versioner och revideringar är särskilt höga i den officiella statistiken, och det är den officiella statistiken som dessa riktlinjer avser, men riktlinjerna kan med fördel tillämpas också för annan statistik. Några termer Termen redovisning är mer generell än publicering. Redovisning omfattar även internationell rapportering och leverans till kund (t.ex. från en utförare till en statistikansvarig myndighet). Termen (statistik)producent används för såväl en statistikansvarig myndighet (SAM) som en utförare som producerar statistik på uppdrag av en SAM. 2 Termen revidering används övergripande för alla ändringar som görs av statistikvärden. Revideringarna delas in i nedanstående tre kategorier som definieras i avsnitten 2.1, 3.1 respektive 4.1. A. Löpande revideringar av statistikvärden (rutinmässiga). B. Revideringar av statistikvärden på grund av ändringar i metoder och definitioner (engångskaraktär). C. Korrigeringar av statistikvärden (oplanerade revideringar). Informationsvärde Gemensamt för revideringar, oavsett kategori, är att de syftar till någon slags förbättring, samtidigt som de ofta innebär ett merarbete för såväl producenter som användare (kollektivt sett). Det är bra att beakta båda aspekterna när rutiner tas fram eller vidareutvecklas. Termen informationsvärde kan ge en vägledning, även om den inte ger ett kvantitativt mått. Den definieras implicit genom frågan nedan. Hur mycket ökar en revidering informationsvärdet för statistikanvändare som därigenom ska ändra/uppdatera sina beräkningar/analyser/slutsatser? För att avgöra om en revidering är motiverad krävs således en avvägning mellan å ena sidan förbättringen av statistikens kvalitet och å andra sidan merarbetet för användarna. Dialog med användarna samt kunskap om statistiken och dess kvalitet är viktigt. 2 Termen producent används hellre än statistikansvarig dels för att både statistikansvarig och utförare ingår, dels för att kategorierna användare och producent är internationell praxis. 8 Statistiska Centralbyrån

13 Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden Preliminär och slutlig statistik Samordning och dokumentation Det finns behov av samordning mellan vissa likartade statistikprodukters förfaranden t.ex. tidpunkter och av att följa EU-förordningar. Dessa är inte alltid samordnade sinsemellan, men utvecklingen går i en samordnande riktning. Dokumentation av revideringar med motiveringar behövs för både producent och användare. Det är angeläget att efter revidering spara den statistik som har redovisats på ett sådant sätt att det går att göra jämförelser och att återgå till läget vid en viss redovisning. Det är ofta en fördel om även grundmaterialet på mikronivå finns kvar eller kan återskapas för varje redovisning. 2. Preliminär och slutlig statistik samt löpande revideringar Ett sätt att tillgodose krav på hög aktualitet är att först redovisa preliminär statistik. Termen preliminär signalerar tillfällig och förberedande. En eller flera revideringar görs sedan. I den sista planerade redovisningen blir statistiken slutlig. För statistik som inte redovisas preliminärt är den första redovisningen den slutliga. Notera indikatorerna 8.6, 12.1, 12.3 och 13.5 (se avsnitt 1). 2.1 Definition A. Löpande revideringar är rutinmässiga ändringar av statistikvärden, enligt ett i förväg fastställt schema. De kan motiveras av mer kompletta data, bättre granskade data eller en bättre källa som förs in rutinartat rutinmässiga uppdateringar av säsongrensningen rutinartat byte av basår i ett fastbasindex, även om det sker glest i tiden. 3 Revideringar uttrycks ofta som skillnader mellan statistikvärden i de olika redovisningarna, t.ex. mellan successiva preliminära statistikvärden eller mellan ett preliminärt statistikvärde och det slutliga. Bilaga 2 beskriver sammanfattande mått (t.ex. medelvärde) över en tidsperiod av sådana skillnader. Distinktionen mellan preliminär och slutlig statistik knyts till grundversionen av statistiken. Den följer med till exempelvis säsongrensade versioner. Revideringar till följd av rutinmässiga uppdateringar av säsongrensningen eller rutinmässiga byten av basår kan förekomma och betraktas som löpande revideringar även efter att grundversionen av statistikvärdet redovisats slutligt. Revideringar av grundversionen efter den slutliga redovisningen är däremot inte löpande revideringar. Några sinsemellan olika exempel på löpande revideringar: 3 Rapporten ESS guidelines on revision policy for PEEIs där PEEI betyder Principal European Economic Indicator från Eurostat 2013 har använts för definitionerna. Det finns en medvetet vald skillnad: Eurostat för byte av basår i ett fastbasindex till sin kategori B, medan ett rutinartat sådant byte här ligger i kategori A. Om bytet inte är rutinartat förs det till kategori B med mer omfattande rutiner. Statistiska Centralbyrån 9

14 Preliminär och slutlig statistik Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden Årsstatistik redovisas först preliminärt på en grov nivå och sedan slutligt på en mer detaljerad nivå. Månadsstatistik där statistik för månaderna (t-1) och (t-2) revideras då statistik för månad t redovisas första gången. Säsongrensade tidsserier revideras löpande då säsongrensningen uppdateras. De ändras dessutom då tidsserien utökas. Nationalräkenskaperna har ett samordnat mönster för kvartals- och årsberäkningar som revideras olika långt bakåt vid olika redovisningstillfällen. 2.2 Rutiner Utgångspunkter Det kan finnas skäl att planera för mer än en ordinarie redovisning, t.ex. med hänsyn till data och tid för bearbetningar. I vissa fall finns mikrodata som ett levande register som alltid (mycket länge) uppdateras med tillkommande uppgifter. Om det dröjer till administrativa data blir tillgängliga kan preliminär statistik baserad på direktinsamling för ett urval vara en möjlighet. Planering och bedömningar Utred och diskutera med statistikanvändarna när den första preliminära statistiken kan redovisas, när den slutliga statistiken kan redovisas samt om det ska finnas ytterligare redovisningar däremellan och i så fall hur många. Både preliminär och slutlig statistik ska ha tillräcklig kvalitet för sin avsedda användning formulera denna användning med hänsyn tagen till bl.a. tillförlitlighet och aktualitet. Beakta att stora skillnader mellan den preliminära och den slutliga statistiken kan vara besvärande och minska tilltron till statistiken. Det är naturligt om den preliminära statistiken är mindre detaljerad än den slutliga. Beakta även jämförbarhet och samanvändbarhet med annan statistik liksom så gott det går samstämmighet med den internationella rapporteringen vid bedömningen av antalet redovisningar och tidpunkterna för dessa. För statistik som bygger vidare på annan statistik kan revideringar orsakas av att primärstatistiken revideras eller att mer primärstatistik blir tillgänglig mellan redovisningarna. Analyser För att kunna göra förbättringar och ge användarna information är det viktigt för statistikproducenten att analysera revideringar fortlöpande och då ställa exempelvis nedanstående frågor. Finns det något systematiskt mönster i revideringarna? Är t.ex. underskattningar mer vanliga än överskattningar? Finns det en samvariation med exempelvis konjunkturcykeln? Går skattningarna att förbättra? Har ett reviderat statistikvärde större informationsvärde än det föregående? Finns det på grund av informationsvärde eller merarbete skäl att ändra antalet revideringar (fler eller färre) eller tidpunkterna för redovisningarna? 10 Statistiska Centralbyrån

15 Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden Revideringar av statistikvärden Förhandsinformation och presentation För att användarna ska kunna använda och bedöma statistiken korrekt måste det vara tydligt om statistiken är preliminär eller slutlig. De behöver även känna till redovisningstidpunkterna i god tid. Det finns stora fördelar med att visa revideringars storlek i en grafisk presentation, t.ex. som en tidsserie eller i ett histogram. Både statistikanvändare och statistikproducenten kan då snabbt se hur storleken på revideringarna har varierat över tid. Historisk information kan tjäna som en vägledning för användarna, och göra dem bättre förberedda på kommande revideringar och på att ta hänsyn till dessa i sina analyser av den preliminära statistiken. En tidsserie möjliggör också jämförelser med t.ex. konjunkturcykler. Konsistens Eftersträva normalt konsistens inom en statistikprodukt (indikator 14.1). Det kan då vara svårt eller omöjligt att revidera enbart vissa statistikvärden. Vissa revideringar är dock små i förhållande till den avrundningsregel som tillämpas för statistikvärdena. Det kan underlätta för användarna om påtagliga revideringar markeras och kommenteras särskilt. 3. Revideringar av statistikvärden på grund av ändringar i metoder eller definitioner 4 Notera indikatorerna 6.6, 8.6 och 14.2 samt till en del Definition B. Revideringar av statistikvärden på grund av ändringar i metoder eller definitioner. Ändringarna kan motiveras av nya eller ändrade statistiska metoder (oförändrat innehåll; tillförlitligheten ändras, ofta till det bättre) nya eller ändrade statistiska metoder för säsongrensning nya eller ändrade begrepp, definitioner och klassifikationer. Detta innebär att statistikens innehåll ändras. Ett metodbyte där det fortsatt är samma målstorheter som skattas kan innebära systematiska skillnader och därmed tidsseriebrott; alternativt påverkas bara de slumpmässiga delarna av skattningarna. När innehållet är nytt eller ändrat och andra målstorheter skattas, kan det bli aktuellt att skriva tillbaka de nya tidsserierna med hjälp av de gamla, t.ex. vid en ny klassifikationsversion. 4 På engelska kallas denna kategori major revisions. Indikator 6.6 säger större revideringar eller metodändringar. Statistiska Centralbyrån 11

16 Korrigeringar Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden 3.2 Rutiner Planering och bedömningar Gör en utredning i förväg, t.ex. av effekter av en ändrad datakälla eller datainsamlingsmetod. Planera angreppssätt för att förebygga, mäta och överbrygga tidsseriebrott. Ta ställning till om dubbelredovisning ska göras och hur länge. Studera kvalitetsförändringar, ändringar i produktionssystem, påverkan på andra produkter med mera innan beslut tas. Studier av kvalitet omfattar bl.a. konsekvenser för statistikens tidsserier samt jämförbarhet och samanvändbarhet med annan statistik. Beakta inte bara kvalitetsaspekter utan även kostnader. Det är ofta ett omfattande arbete att länka tidsserier och att göra bakåträkningar av tidsserier varför det är viktigt att väga arbetsinsatsen som krävs mot informationsvärdet av utökade tidsserier. Användarbehoven av tidsserier varierar mellan statistikprodukter och beror även av statistikens detaljeringsgrad. Utred behoven genom förberedande diskussioner med användare, t.ex. i användarråd. Förhandsinformation, presentation och utvärdering Avisera i god tid före själva införandet generellt vad som kommer att hända; kvalitetsindikator 6.6. I handledningen från ROS 2013 sägs bl.a. att metodförbättringar främjas, att större metodändringar meddelas i förväg och att revideringar kompletteras med förklaringar. Utvärdera i lärande syfte ändringsarbetet jämfört med planeringen, konsekvenserna för statistiken samt kommunikationen med användarna och presentationen. 4. Korrigeringar Notera indikatorerna 6.3 och 8.6 samt till en del Definition C. Korrigeringar av statistikvärden är revideringar utöver de gängse rutinerna (oplanerade revideringar). Ändringarna beror typiskt sett på att ett misstag har upptäckts, som är tillräckligt betydelsefullt för att motivera en revidering. Beroende på betydelsen kan revideringen göras antingen som en särskild redovisning snarast eller i samband med en senare ordinarie redovisning. Ett revideringsbehov kan uppstå plötsligt när ett misstag eller fel upptäcks som påverkar redovisad statistik. Det kan likartat hända att information tillkommer utöver rutinerna. Konsekvenserna för statistiken avgör tillsammans med informationsvärdet om en korrigering ska göras och i så fall när. När preliminär statistik ändras i en ordinarie redovisning, så är det en löpande revidering, även om orsaken är ett upptäckt fel. Om ändringen är ovanligt stor bör det kommenteras enligt nedan. 12 Statistiska Centralbyrån

17 Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden Korrigeringar 4.2 Rutiner Utgångspunkt och bedömningar När behov av korrigering uppstår är det viktigt att ta ett samlat grepp om konsekvenserna för redovisad statistik. Bedöm storlekarna på korrigeringarna med hänsyn till de redovisade statistikvärdena och dessas tillförlitlighet. Liksom vid löpande revideringar är det viktigt med konsistens i statistiken. Bedöm informationsvärdet av korrigeringen för att sedan kunna utforma redovisningen (eller eventuellt avstå). Redovisningstidpunkt Välj korrigeringstidpunkten lämpligt med hänsyn särskilt till storleken på ändringen och statistikens referenstid. Inte bara siffervärden utan även texter, diagram etc. kan behöva korrigeras. Helhetsgreppet är viktigt, bl.a. för att undvika förbiseenden och misstag. Revidering så snart som möjligt görs typiskt vid stora fel i t.ex. siffror för statistik som har redovisats nyligen. Sådan korrigering kan gälla preliminär eller slutlig statistik (eller båda). Revidering i nästa planerade redovisning används t.ex. då sifferfel är måttliga (jämfört med statistikens tillförlitlighet), då fördröjningen är liten eller då det gäller äldre värden i en tidsserie. Slutlig statistik kan då korrigeras, och revideringar som är löpande kan behöva en kommentar. Revidering samlat i en redovisning längre fram görs för att informationsvärdet av revideringen blir tillräckligt stort vid den redovisningstidpunkten. Ta vid revidering så snart som möjligt ställning till om de siffervärden som korrigeras ska tas bort och när; ROS-riktlinjerna 2008:1 ger exempel på situationer då det bör göras. Eventuell förhandsinformation Bedöm vid större korrigeringar om användare ska informeras i förväg om att en korrigering kommer att göras och i så fall hur och när. Välj lämpliga kanaler för informationen. Det kan vara riktade utskick, men beakta att alla användare ska ges möjligheten, t.ex. via webbplatsen. Tänk i formuleringar på att sådan information kan ge upphov till spekulationer. Se ROS-riktlinjerna 2008:1. Presentation Det är viktigt att ge tydlig information i anslutning till statistiken om de korrigeringar som har skett, särskilt vid en extra redovisning. Ange orsaken till korrigeringen om det är möjligt. Beakta i den specifika situationen röjandekontroll, revideringarnas storlek etc. Det kan underlätta för användarna om påtagliga korrigeringar markeras eller kommenteras särskilt. Se ROS-riktlinjerna 2008:1 för detaljerade beskrivningar av presentationen av korrigeringar. Analyser Det är viktigt för producenten att regelbundet analysera orsaker till korrigeringar för att förbättra arbetsrutiner och processer. Statistiska Centralbyrån 13

18 Bilagor Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden Bilaga 1. Utdrag ur riktlinjer från ROS De fyra punkterna nedan finns i de riktlinjer som fastställdes av Rådet för den officiella statistiken (ROS) och som uppdaterades i april 2012, se Riktlinjer för beslut om innehåll och omfattning av den officiella statistiken från ROS (De finns även som bilaga i den årliga rapporten från ROS, t.ex. Bilaga 7 i rapporten för 2014.) 11) Myndigheten avgör om statistikens kvalitetsnivå är tillräcklig, i relation till hur den är avsedd att användas. Detta kan göras t.ex. via processkartläggningar och studier av kvaliteten samt i dialog med användarna i användarråd och i andra fora, direkt med enskilda användare och i systematiska användarstudier. 12) När man offentliggör preliminär statistik ska kraven på kvalitet vara uppfyllda så att beteckningen Sveriges officiella statistik eller motsvarande symbol kan åsättas statistiken. I kvalitetskravet ingår att beakta aktualitet kontra t.ex. precision. Användarna bör i anslutning till publiceringen informeras om att statistiken kommer att revideras resp. att den är reviderad. 13) Det kan i vissa fall vara nödvändigt att korrigera statistik p.g.a. att den statistik som tidigare offentliggjorts varit felaktig. Beteckningen Sveriges officiella statistik eller motsvarande symbol bör då åsättas den nya statistiken. Användaren bör i anslutning till publiceringen informeras om statistiken ersätter tidigare offentliggjord statistik som var felaktig. 14) Myndigheten bedömer om man vid omräkningar bakåt vid tidsseriebrott kan åsätta beteckningen Sveriges officiella statistik eller motsvarande symbol på den nya omräknade statistiken. Användaren bör vid publiceringen informeras om att det är frågan om en omräkning av tidigare offentliggjord statistik. 14 Statistiska Centralbyrån

19 Riktlinjer och rutiner för revideringar av statistikvärden Bilagor Bilaga 2. Mått på revideringars storlek Om det finns flera preliminära skattningar kan man se revideringar så här: Den första preliminära skattningen kan jämföras med den andra preliminära, med den tredje preliminära, och med den slutliga skattningen. Den andra preliminära skattningen kan jämföras med den tredje preliminära, och med den slutliga skattningen. Den tredje preliminära kan jämföras med På detta sätt bildas vad som brukar kallas en revideringstriangel. Formeln nedan beskriver storleken på revideringen för referenstiden t mellan två preliminära skattningar P ti och P tj med nummer i respektive j, där i>j, vilket ger en jämförande triangel genom ett medelvärde över N tidsperioder. Medelvärdet av skillnaden mellan skattningarna tagen utan tecken, Mean Absolute Revision, kallas ofta MAR. Man kan välja att ge den slutliga skattningen en egen beteckning; formeln är i övrigt likadan. MAR ij = N t=1 P ti P tj N Det finns flera mått än MAR, t.ex. motsvarande relativa skillnad, RMAR. Ett annat mått är den genomsnittliga revideringsstorlek Mean Revision, ofta kallad MR som beräknas från skillnader (P ti P tj ) med tecken; skillnader mellan en senare och en tidigare skattning. Då kan positiva och negativa värden på skillnader jämna ut sig, och på det sättet ge en optimistisk bild av revideringars storlek. MR kan i stället användas som en indikator på en eventuell systematik i avvikelserna mellan skattningar. Den slumpmässiga variationen måste beaktas innan slutsatser dras. Eurostat har definierat Quality and Performance Indicators (QPI s), där indikator A6 är data revision average size. Statistiska Centralbyrån 15

20 Rådet för den officiella statistiken Rådet har till uppgift att bistå de statistikansvariga myndigheterna i principiella frågor om den officiella statistikens tillgänglighet, kvalitet och användbarhet samt i frågor om att underlätta uppgiftslämnandet. Rådet verkar för samarbete mellan de statistikansvariga myndigheterna. ISSN All officiell statistik finns på: Statistikservice: tfn All official statistics can be found at: Statistics service, phone