Rapport för projektet
|
|
- Simon Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Rapport för projektet Utveckling av en effektiv metod för förökning av nya rabarbersorter Li-Hua Zhu Jessica Fajerson Växtförädling och bioteknik SLU, Alnarp
2 2 Slutrapport Projekttitel: Utveckling av en effektiv metod för förökning av nya rabarbersorter Sökande: Li-Hua Zhu Medsökande: Kimmo Rumpunen och Elisabet Nilsson Exjobbare: Jessica Fajerson Projektperiod: Beviljat medel: SEK Vetenskaplig redovisning Introduktion Rabarber (Rheum rhaponticum) är en flerårig och tålig växt som klarar sig bra i de flesta svenska växtzoner. Den är en robust och lättodlad medicinal- och köksväxt som ger en hög avkastning och har en karaktäristisk arom. Intresset för att använda rabarber i olika livsmedelsprodukter och som färskvara ökar, i både de nordiska länderna och många andra länder i världen. I till exempel Tyskland ökade produktionen, från 652 till 724 ha, och efterfrågan, på i första hand färsk rabarber kraftigt år Detta innebär en ökad efterfrågan på billiga plantor och bra sorter, något som också märkts i Sverige. Det finns stora sortskillnader när det gäller olika egenskaper hos rabarber (Rumpunen och Henriksen 1999). Nyligen har man även visat att rabarber, i förhållande till övriga grönsaker, har relativt höga halter antioxidanter, i form av olika fenoler (Zhou et al. 2006). De sorter som idag förökas är i första hand utvalda för hemträdgårdsodling och har inte de egenskaper som krävs vid kommersiell rabarberproduktion. Rabarber kan förökas genom delning av äldre plantor men detta tar lång tid och är arbetskrävande, vilket i sin tur ger dyra plantor. Mikroförökning har emellertid visat sig vara en effektiv och användbar metod för att föröka rabarber (Lepse 2007; Roggemans och Claes 1979; Rumpunen 1990, 1996; Zhao et al. 2005) men idag saluförs endast ett begränsat antal sorter, eftersom förökningsbarheten varierar med sorten. Många äldre sorter har dessutom en mycket stor benägenhet att producera blomstjälkar som måste avlägsnas manuellt för att inte stjäla kraft från plantorna. Det har därför varit motiverat att ta fram nya rabarbersorter med bättre egenskaper. Vid SLU på Balsgård har därför ett mindre rabarberförädlingsprogram bedrivits sedan Detta har resulterat i ett antal nya selektioner, varav F101, F104, F106, F108 och F112, valts ut på grund av bra smak, hög avkastning, låg blomningsbenägenhet samt motståndskraft mot svampsjukdomar, som annars drabbar bladen (svartfläcksjuka, Ramularia rhei). Smaktester, som genomförts tillsammans med Procordia Food AB i Tollarp och Eslöv, har visat en utsökt smak hos dessa selektioner. Utöver detta växtmaterial har även olika kloner av Canada Red funnits vara mycket odlingsvärda, med olika goda egenskaper. Dock är mikroförökningsbarheten okänd för det ovannämnda växtmaterialet och det är därför angeläget att testa denna egenskap, eftersom förökningsbarheten är en mycket viktig faktor som påverkar möjligheten att producera billiga plantor för kommersiell produktion. Mikroförökning är en vanlig metod för att snabbt massföröka växtmaterial på kort tid och denna metod är särskilt användbar för nya förädlade sorter, där man initialt endast har tillgång till en begränsad mängd växtmaterial. Dessutom kan mikroförökning göra det möjligt att effektivt producera sjukdomsfria och sortäkta plantor (Lepse 2007; Roggemans och Claes 1979). Traditionell mikroförökning kräver stora arbetsinsatser, eftersom växtdelarna odlas på fast medium i små burkar, vilket orsakar en hög produktionskostnad. Däremot erbjuder
3 3 bioreaktorproduktion ett bättre alternativ genom att producera växter i flytande medium i stora kärl, till exempel stora flaskor (Etinne H. och Berthouly 2002; Zhu et al. 2005). I våra tidigare studier har vi testat massförökning av blåbär, jordgubbar, hallon med flera växtslag i bioreaktorer och fått mycket positiva resultat, i de flesta fall. Vi har således framgångsrikt producerat blåbärsplantor i bioreaktorer under flera år. Vi har också upptäckt att i vissa fall kan växling mellan fast och flytande medium effektivt reducera hyperhydricitet, som ofta orsakar abnorma skott, ett mycket vanligt problem som förekommer när kulturer odlas i ett flytande medium. Eftersom tillväxt och utveckling av mikroplantor påverkas av mikroförökningsförhållanden, är det viktigt att utvärdera mikroplantor i växthus. För att på så sett kunna välja ut de bästa förhållandena för kommersiell mikroförökning. Syftet med detta projekt var att utvärdera förökningsbarheten in vitro hos nytt växtmaterial av rabarber, samt utvärdera etableringen av mikroförökade rabarberplantor i växthus. Projektet genomfördes delvis av en exjobbare. Vi producerade över rabarberplantor i bioreaktor genom att använda protokollet som utvecklats i detta projekt. Dessa mikroplantor användes sedan som moderplantor på Elitplantstationen i Balsgård, till odlare för kommersiell produktion. Material Rabarberklonerna som användes i försöket är sex nya kloner (0132 Canada Red 3, 0223 röd Elmsblitz, F0302 F101, 0217 F104, 0211 F106 och 0208 F108) som kom från SLU i Balsgård. Dessa kloner odlades i stora krukor i växthuset inför in vitro etablering (se figur 1A). Metoder Etablering in vitro Både vilande och växande knoppar (se figur 1B) samt meristem, från alla sex kloner, användes som explantat för in vitro etablering. Rhizombitar där knoppar fanns skars bort från moderplantorna och tvättades grundligt under rinnande kranvatten (se figur 1C). Därefter ytsteriliserades de med 6% kalciumhypoklorit med 2 droppar Tween 20 i 15 minuter, under skakning. Sedan sköljdes de 6 gånger med sterilt vatten. Mediet för etablering innehöll MS, 20 g L -1 glukos, 1 mg L -1 BAP, 1 mg L -1 IBA och 7 g L -1 agar. ph justerades till 5.7. Explantaten flyttades till nytt medium var 3-4 vecka. Skottproduktion på fast medium Fem kloner användes för skottproduktionsförsök. Klon 0211 F106 växte för långsamt och kunde inte uppförökas i tillräckligt stor mängd för detta ändamål. För skottproduktion användes mediet innehållande MS, 20 g L -1 glukos, olika koncentrationer av BAP (1.5, 2.5, 3.5, 4.5 och 5.5 mg L -1 ) i kombination med 0.5 mg L -1 IBA och 6 g L -1 agar. ph justerades 5.7. För varje kombination användes 30 skott per klon. Efter 4 veckor registrerades antal nya skott som producerats. Försöket upprepades minst 2 gånger. Effekt av paclobutrazol på skottillväxt För att vidare öka förökningshastigheten har vi testat tillväxtretardanten paclobutrazol och dess effekt på skottillväxten. I detta försök var försökningsmediet samma som för
4 4 skottproduktion, men innehöll 3.5 mg L -1 BAP och 2 mg L -1 paclobutrazol. Detta försök genomfördes endast med klonen 0217 F104 och skotten som användes kom från förökningsmedier med olika BAP koncentrationer. Två burkar, en med och en utan tillsatt paclobutrazol, med 5 skott i vardera användes i försöket och skottillväxten registrerades efter 3 och 6 (2x3) veckor. Rotning på fast medium Rotningsmedium var halvt MS innehållande 20 g L -1 glukos, 0.1 mg L -1 IBA, 6 g L -1 agar och ph justerades till 5.7. Alla fem kloner som användes i skottproduktionsförsöket inkluderades i rotningsförsöket. En mörkerbehandling, under 3,5 dagar, testades på klon 0217 F104 och 0208 F108. Skotten kom från alla undersökta BAP koncentrationer. För varje koncentration användes minst 12 skott. Skottproduktion och rotning i bioreaktor Skottproduktion i bioreaktorer genomfördes med klonerna 0132 Canada Red 3 och 0223 röd Elmsblitz, som är väl efterfrågade på marknaden. Mediet innehöll 20 g L -1 glukos eller 30 g L - 1 sackaros, 1 mg L -1 BAP och 1 mg L -1 IBA. Skottproduktion registrerades efter 3 veckor. Rotning genomfördes i bioreaktor med samma rotningsmedium som det fasta mediet, i ljus. In vitro odlingsförhållanden Alla in vitro kulturer i denna rapport odlades i en klimatkammare med dagslängden 16 timmar, temperatur 21/18 C (dag/natt) och ljusintensiteten 33 µmol m 2 s -1. Etablering av mikroplantor i växthus/utomhus Välrotade mikroplantor, från både fast medium och bioreaktor, planterades i krukor med planteringsjord blandad med perlit (1:1) i växthus. Från början täcktes mikroplantorna med plastmuggar för att undvika uttorkning. Plastmuggarna öppnades efter 1-2 veckor och togs bort efter 2-3 veckor, när mikroplantorna började visa ny tillväxt. Resultat och diskussion In vitro etablering Alla sex kloner lyckades etableras in vitro, på samma etableringsmedium, oavsett typ av explantat (se tabell 1 och figur 1D). Etableringsgraden ligger mellan %, men de flesta kloner visade över 80 % etablering. Infektionsgraden ligger mellan 0-28 % för vilande och växande knoppar där klonen 0217 F104 hade den högst infektionsgraden, medan kloner F0302 F101 och 0208 F108 samt meristemexplantaten, från alla andra kloner, inte visade någon infektion alls (se tabell 1 och figur 2). Detta tyder på att meristem är den bästa typen av explantat för etablering in vitro, utan någon infektion, för vissa kloner. Infektion skedde efter 1-3 veckor och var mest från svamp och lite från bakterier. Dock visade i stort sett vilande och växande knoppar en lik hög etableringsgrad, som är högre än för meristem. In vitro etablering av rabarber har tidigare rapporterats av Rumpunen (1990), Roggemans och Claes (1979) och Lepse (2007). Vi har lyckats med att etablera alla kloner med en låg infektionsgrad, medan Lepse (2007) rapporterade en infektionsgrad på %. Detta kan naturligtvis bero på skillnader i genotyp och ursprung av växtmaterial, för in vitro etablering,
5 5 men kan också bero på att vi grundligt tvättade rhizombitarna innan de ytsteriliserades. Tillväxthastigheten in vitro mellan de olika rabarberklonerna skiljde sig åt, där klonen 0211 F106 växte betydligt långsammare och visade en låg förökningshastighet. Denna klon inkluderades därför inte i de senare försöken. Tabell 1. Resultat av in vitro etablering av de sex olika rabarberklonerna Klon Antal växande knoppar (vk) Etablering (vk) % Antal meristem (m) Etablering (m) % Antal vilande knoppar (vik) Etablering (vik) % 0217 F Infektion % (vk+vik) 0132 Canada Red röd Elmsblitz F0302 F F F A B C D E F G H Figur 1. Moderplanta och olika faser av mikroförökning av rabarber. A: Moderplanta i kruka. B: Växande skott på rhizomet. C: Vältvättade icke sterila skott med en bit av rhizomet. D: In vitro etablering av en knopp. E: Växande skott i provrör. F: Skott förökade i burk. G: En färdig rabarberplanta för ex vitro etablering. H: Väletablerade rabarberplantor i växthus.
6 6 Figur 2. Meristemexplantat som användes för in vitro etablering av rabarber. Meristem som fortfarande sitter på rhizomet (vänster) och meristemet med en bit av rhizomvävnaden, som skars bort för in vitro etablering (höger). Skottproduktion på fast medium Efter etablering odlades knopparna eller meristemen på etableringsmediet tills fina skott hade utvecklats (se figur 1E och 1F). För att undersöka cytokinins inverkan på förökningshastigheten testades olika koncentrationer av BAP. Resultaten från denna test presenteras i tabell 2. De fem olika rabarberklonerna kan i princip delas upp i två grupper baserat på förökningshastighet, det vill säga den ena gruppen visade en lägre förökningshastighet än den andra. Klon 0217 F104 och F0302 F101 tillhör den första gruppen, i vilken förökningshastigheterna inte skiljde sig åt mellan de olika BAP koncentrationerna och en förökningshastighet på lite över 2 förekom. Detta tyder förmodligen på att man behöver testa andra typer av cytokininer eller andra komponenter i mediet för att få upp förökningshastigheten. De resterade tre klonerna tillhör den andra gruppen, som visade en högre förökningshastighet än den första gruppen, men ingen direkt skillnad mellan de olika BAP koncentrationerna upptäcktes heller här. I denna grupp var förökningshastigheten upp till 3.62 hos klonen 0208 F108, vid BAP koncentrationen 2,5 mg L -1. Generellt kan man konstatera att en BAP koncentration på högre än 2.5 mg L -1 i princip inte hjälper för att öka förökningshastigheten. Man kanske behöver justera andra mediumkomponenter. Lepse (2007) har också rapporterat en förökningshastighet på 2 och Rumpunen (1990) hade en förökningshastighet på mellan 1.4 och 3.5. Tabell 2. Antal skott som producerades per explantat från de olika rabarberklonerna på medium innehållande olika koncentrationer av BAP. Klon BAP (mg L -1 ) F Canada Red röd Elmsblitz F0302 F F
7 7 När det gäller utseende av skott på medierna med olika BAP koncentrationer, visade det sig att skotten hos klon F0302 F101 blev kortare med BAP koncentrationer 4.5 och 5.5. Särskilt för skotten som förökats på 5.5 mg L -1 jämfört med dem som förökats på medium med lägre BAP koncentration (se figur 3). Bladstjälken och bladytan hos denna klon blir också mindre vid högre BAP koncentrationer (4.5 och 5.5 mg L -1 ) jämfört med de på lägre BAP koncentrationer. Dock fanns ingen skillnad mellan de olika BAP koncentrationerna för de övriga klonerna (se tabell 3). BAP mg L -1 Figur 3. Skott från klon F0302 F101, som förökats på skottproduktionsmedium med olika BAP koncentrationer, efter 4 veckor. Tabell 3. Bladstjälkslängden (cm) (BS) och bladyta (cm 2 ) (BY) hos rabarberkloner som förökats på skottproduktionsmedium med olika BAP koncentrationer. Klon BAP (mg L -1 ) 1.5 (BS/BY) Noteringar om skotten 0217 F104 4/1.5 4/1.5 4/1.5 4/1.5 4/1.5 Oftast ett dominerande 0132 Canada Red röd Elmsblitz 1/0,5 1/0.5 1/0.5 1/0.5 1/0.5 Små kompakta 4/1.5 4/1.5 4/1.5 4/1.5 4/1.5 F0302 F101 5/6 5/5 5/4 4/3 3/2 Kraftiga 0208 F108 2/2 2/2 2/2 2/2 2/2 Små kompakta
8 8 Effekt av paclobutrazol på skottillväxt Paclobutrazol hämmade kraftligt skottillväxten, huvudsakligen på grund av minskad bladstjälkssträckning (se figur 4). Den inhiberade effekten observerades efter 3 veckor och effekten var ännu tydligare efter dubbla kulturtiden (se figur 4B). Efter 3 veckor blev blad på skott med behandlingen mindre och mörkare jämfört med kontrollen. Vid slutavläsningen var skotten som behandlats med paclobutrazol mer kompakta och bladstjälklängden var efter 3 veckor 1.5 cm och 0.5 cm efter dubbla kulturtiden jämfört med 4 cm för kontrollen (se figur 5C). Skotten förökade sig dock inte alls (se figur 4A och 4B), vilket tyder på att paclobutrazol negativt påverkade skottmultipliceringen. Paclobutrazol är en välkänd tillväxtretardant som har motsatt funktion som gibberelliner och kan reducera stamlängden in vitro, genom att reducera cellexpansion och celldelning genom blockering av gibberellins aktivitet (Smith et al., 1990). A B C V M H V M H Figur 4. In vitro odlad rabarber i burkar som behandlats med tillväxtretardanten paclobutrazol. A: Rabarberskott i burkar (V: vänster, kontrollen. M och H: mitten och höger, behandlade efter 3 respektive 2x3 veckor). B: Skott (V: kontrollen. M och H: behandlade efter 3 respektive 2x3 veckor). C: Blad (1-2: kontrollen. 3-4: behandlade efter 3 veckor. 5-6: behandlade efter 2x3 veckor). Rotning på fast medium Generellt kom rotning igång tidigare på de skott som förökades på skottproduktionsmedium med lägre BAP koncentration. Dock hade ca % av skotten producerat rötter (se figur 1G) efter 12 veckor (de flesta efter ca 6 veckor). Slutavläsning visade en rotningsgrad på mellan % och de flesta kloner hade en rotningsgrad över 80 % (se tabell 4). Rotinduktion i mörker och ljus resulterade i en lika hög rotningsgrad. En del skott rotade sig redan på förökningsmediet. Detta visar att rabarberplantor är lätta att rota och har också rapporterats av Lepse (2007). Skottproduktion och rotning i bioreaktor Föröksningsprotokollet för bioreaktorproduktion av rabarber fungerade för de två rabarberklonerna som testades (se figur 5A) och har använts för att producera rabarberplantor till Elitplantstationen i Balsgård. Förökningshastigheten var lika hög som på fast medium. Skotten var rotinducerade innan de planterades i växthus, med en rotningsgrad på nästan 100 %.
9 9 Tabell 4. Rotningsgrad för skotten från skottproduktionsmedier innehållande olika BAP koncentrationer. Klon BAP (mg L -1 ) 1,5 2,5 3,5 4,5 5,5 Noteringar om rötter 0217 F Få 0132 Canada Red Kraftiga 0223 röd Elmsblitz Långa, många och tunna F0302 F Mycket långa och tunna 0208 F Ganska kraftiga Etablering i växthus Mikroplantor, både från fast medium och bioreaktor, etablerades till 100 % i växthus (se figur 1H) i Alnarp. De flesta mikroplantor som levererades har etablerats väl på Elitplantstationen i Balsgård (se figur 5B och 5C). Dessa plantor har sedan använts som moderplantor och levererats till rabarberodlare. A B C Figur 5. Bioreaktorproduktion av rabarber (A) samt etablering i växthus (B) och utomhus (C) i Balsgård. Referenser Etinne H. och Berthouly M Temporary immersion systems in plant micropropagation. Plant Cell, Tissue and organ culture 69: Lepse L Comparison of In Vitro and Traditional Propagation Methods of Rhubarb (Rheum rhabarbarum) according to Morphological Features and Yield. Acta Hort. 812: Roggemans J. och Claes M.C Rapid clonal propagation of rhubarb by in vitro culture of shoot-tips. Scientia Horticulturae 11: Rumpunen K Mikroförökning av rabarber. Examensarbete, SLU, Alnarp. Rumpunen K Rabarber en robust kultur. Fakta Trädgård Fritid, SLU, nr 12.
10 Rumpunen K. och Henriksen K Phytochemical and morphological characterization of seventy-one cukltivars and selections of culilnary rhubarb (Rheum spp.) J. Hort. Sci & Biotechnology. 74: Smith E.F., Roberts A.V. och Mottley J The preparation in vitro of chrysanthemum for transplantation to soil. 2. Improved resistance to desiccation conferred by paclobutrazol. Plant Cell Tiss. Org. Cult. 21: Zhao Y., Grout B.W.W. och Roberts A.V Abnormal chromosomes and DNA in micropropagated rhubarb (Rheum rhaponticum L.) PC49. Plant Cell, Tissue and Organ Culture 83: Zhou K. och Yu L Total phenolic contents and antioxidant properties of commonly consumed vegetables grown in Colorado. LWT 39: Zhu L.H., Li X.Y. och Welander M Optimisation of growing conditions for the apple rootstock M26 grown in RITA containers using temporary immersion principle. Plant Cell, Tissue and Organ Culture 81:
Storskalig mikroförökning av Malus domestica, Solanum tuberosum och Rubus idaeus i bioreaktorer
Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU, Alnarp Hortonomprogrammet, C-nivå, 15 hp 2011 Storskalig mikroförökning av Malus domestica, Solanum tuberosum och Rubus idaeus i bioreaktorer Large scale micropropagation
Läs merEkoHavtorn Nyhetsbrev 2009:1
Strategiskt projekt med fokus på ekologisk odling och produktutveckling av havtorn Kimmo Rumpunen, SLU Balsgård samt Ingrid Björklund och Henriette Smith, SLU Torslunda Tvåårigt projekt kring havtorn Projektet
Läs merElitplantstationens historia
Elitplantstationens historia Utredning föreslår en nationell Elitplantstation Elitplantstationens start börjar med att en utredning tillsattes 1980. Trädgårdsbranschen var sedan länge överens om behovet
Läs mer(Aloe vera L.) Downloaded from jcb.sanru.ac.ir at 20: on Thursday October 24th Liliaceae
71... 1390 /7 / / (Aloe vera L.) 2 2 1..... (Aloe vera L.).... MS (2 ). P (1 ) I (0/25 ) -1-2 90/12/21 : 89/6/22 : IAA (0/1 ) (0/5 0/2 ) Kin (1-0/5 ). I (1 ) (1-0/2 ). 10/66 1/36 (2 ) + Kin (0/5 ) + (2
Läs merStiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation
Från utvecklingsprojekt till produktion och marknadsföring några goda exempel Elisabet Nilsson Gunnel Holm Stiftelsen Trädgårdsodlingens Elitplantstation EPS Äger varumärket E-planta Beslutar om E-märkning
Läs mer5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).
5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). Olof Hellgren och Hans Larsson Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd
Läs merMan delar upp förökning av växter i två grupper. Fröförökning ( könlig förökning ) och vegetativ förökning ( okönlig förökning )
Man delar upp förökning av växter i två grupper. Fröförökning ( könlig förökning ) och vegetativ förökning ( okönlig förökning ) Vegetativ förökning Vegetativ förökning innebär att man tar växtdelar från
Läs merHåkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område Hortikultur, SLU
Produktionssystem för ekologisk odling av trädgårdsblåbär Organic production systems in Northern highbush blueberries Håkan Asp (projektansvarig), Birgitta Svensson, Siri Caspersen, Sammar Khalil Område
Läs mer5.5 Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris)
. Effekter av fröstorlek och pelletering av frö på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I flera försök har påvisats att pelleterade fröer haft fördröjd
Läs merProjekt ansvarig: Sammar Khalil Institution för Biosystem och Teknologi, SLU, Box 103, 230 53 Alnarp, E-mail: sammar.khalil@slu.se
Slutrapport angående projektet Effekt av reningsutrustning på näringsfällning oh hormoninnehåll samt mikroflora i bioreaktorbaserad in vitro produktion av växtråvara med (projektnr 774/14/FoG) Projekt
Läs merVäxtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie
SlutrapportPiinducerad resistens.doc Sidan 1 av 6 Slutrapport DNR25-6/ Växtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie OMFATTNING OCH METODER Syfte och tidpunkt
Läs merBättre hälsa med nya odlingsmetoder?
Bättre hälsa med nya odlingsmetoder? Antioxidanter/Bioaktiva ämnen i frukt & grönt Antioxidanter/Bioaktiva ämnen känt och okänt Marie Olsson Hortikultur SLU Alnarp Ny forskning om antioxidanter/bioaktiva
Läs merResistens mot fruktträdskräfta i äpple
Resistens mot fruktträdskräfta i äpple Larisa Gustavsson Växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp Fruktträdskräfta En allvarlig sjukdom som angriper ca 122 växtarter Orsakas av svampen Neonectria
Läs merSvarta vinbär för ekologisk odling
LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Svarta vinbär för ekologisk odling Svarta vinbär för ekologisk odling Slutrapport för projekt finansierat av Jordbruksverket 2005 2010 Kimmo Rumpunen, hortonom,
Läs merVäxternas inkomster och utgifter
Del 1 Växternas inkomster och utgifter Växten Inkomster Utgifter Ljus CO 2 H 2 0 Värme Näring Fotosyntes Socker Tillväxt Andning Underhåll Näringsupptag Transporter Blomning/frö Förråd Försvar Symbioser
Läs merLANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie
LANDSKAPSARKITEKTUR TRÄDGÅRD VÄXTPRODUKTIONSVETENSKAP Rapportserie Odling av smultron Slutrapport från projekt 2016-2017 Birgitta Svensson 1, Johan A. Stenberg 2 och Jan F. Jensen 3 1 Institutionen för
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom får
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur
Läs merClaudia Girnth och Anne Heister
Claudia Girnth och Anne Heister Solrød Gymnasium Solrød Strand, Denmark Kloning av en växt Odling av Saintpaulia med hjälp av kallus Odling av växter eller delar av växter är en viktig aktivitet inom modern
Läs merGoda och nyttiga bär - Aktuell forskning kring hälsobefrämjande effekter av bär och bärprodukter samt kort om nya sorter från Balsgård
Goda och nyttiga bär - Aktuell forskning kring hälsobefrämjande effekter av bär och bärprodukter samt kort om nya sorter från Balsgård Kimmo Rumpunen Forskare och Växtförädlare Projektledare Centrum för
Läs merInger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN
Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN Grundläggande växtförädlingsforskning Pre-breeding Nya rön Nya metoder Förbättrat växtmaterial
Läs merRedovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Läs merBakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt
Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm
Läs merFruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring
Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare Fruktträdskräfta (European canker) Bild: Marc Lateur Larisa Gustavsson Växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp En allvarlig sjukdom
Läs merVäxtförädling av bär med fokus på svarta vinbär och havtorn
Institutionen för växtförädling Växtförädling av bär med fokus på svarta vinbär och havtorn av Agr D Kimmo Rumpunen Forskare och växtförädlare, verksamhetsledare SLU Open Labs Food Balsgård Vad jag kommer
Läs mer5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning
5.7 Tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor som värmesteriliserats och tillförts optimal näringslösning Olof Hellgren och Hans Larsson, SLU Introduktion I matjord från 14 olika
Läs merVäxtförädling och forskning kring äpple på Balsgård
Växtförädling och forskning kring äpple på Balsgård Hilde Nybom + medarbetare, SLU Balsgård, Fjälkestadsvägen 459, 29194 Kristianstad, www.slu.se/balsgard Å ena sidan ser det ljust ut: Växtförädlingspengar
Läs merRedovisning av hur projektet Svarta vinbär för ekologisk odling utvecklats under 2010
2011-01-31 Kimmo Rumpunen Svarta vinbär för ekologisk odling 2010 1 Redovisning av hur projektet Svarta vinbär för ekologisk odling utvecklats under 2010 Detta är ett sexårigt projekt som påbörjades 2005.
Läs merDokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, Hans Naess
Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling, 2005 Hans Naess Dokumentationsprojekt - Ekologisk rabarberodling Inledning... 2 Sammanställning med kommentarer... 2 A. Produktionsinriktning och storlek
Läs merSOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen
SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar
Läs merHög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet
Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Sune Linder Jan-Erik Hällgren Mats Hagner 2011-03-28 Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta,
Läs merMatsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar
Tillväxt trädgårdsprojekt: Matsvinn i primärproduktionen exempel från äpple (och morot, redovisas inte här)) Marie Olsson, Karl-Erik Gustavsson, Staffan Andersson, SLU Alnarp Matsvinn innebär: ekonomiska
Läs merBILAGA A. Raminstruktion för kontroll och tillsyn av förökningsmaterial för fruktplantor och fruktplantor
BILAGA A Raminstruktion för kontroll och tillsyn av förökningsmaterial för fruktplantor och fruktplantor INNEHÅLLSFÖRTECKNING RAMINSTRUKTION FÖR KONTROLL OCH TILLSYN AV FÖRÖKNINGSMATERIAL FÖR FRUKTPLANTOR
Läs merSE plantor öppnar för nya möjligheter. Zygotisk embryogenes Somatisk embryogenes. m f. Förädling av barrträd. Fröplantag. Test.
plantor öppnar för nya möjligheter Foto Hartmut Weichelt Zygotisk embryogenes Somatisk embryogenes Fröplantor plantor m f Förädling av barrträd x Test Fröplantag Selektion Massförökning 1 Somatisk embryogenes
Läs merSkattning av brukbar diversitet hos äpplesorter anpassade för svensk klimat: resistens mot fruktträdskräfta (Neonectria ditissima)
Skattning av brukbar diversitet hos äpplesorter anpassade för svensk klimat: resistens mot fruktträdskräfta (Neonectria ditissima) Backgrund och mål I Sverige finns det ca 220 mandatsorter av äpple, som
Läs merDe nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015. Våra nya ÄPPLEN. Produktion: www.wakire.se
De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten 2015 Våra nya ÄPPLEN Produktion: www.wakire.se Malus domestica Agnes E (B:1377) Vacker sommarsort med friskare träd och bättre smak än Discovery!
Läs merSlutrapport LED-teknik för assimilationsbelysning: Energibesparing och växtstyrning SLF Dnr H0856460.
Slutrapport LED-teknik för assimilationsbelysning: Energibesparing och växtstyrning SLF Dnr H85646. Hartmut K. Schüssler, Karl-Johan Bergstrand Bakgrund Assimilationsbelysning används sedan länge inom
Läs merManual Vattenodlingskit för PMF-M10
Manual Vattenodlingskit för PMF-M10 EcoSolu ons Innehåll Vattenodlingskit För säker användning s. 3 Medföljande delar s. 4 Förbered vatten s. 5 Tillsätt näringslösning s. 6 Plantering s. 7 Planteringsförlopp
Läs merElitväxter utvalda för din trädgård!
Foto : www.naturligating.se Produktion : www.wakire.se Elitväxter utvalda för din trädgård! Här presenteras ett urval av E-plantor. Vill du veta mer? Njut av färska frukter & bär Fördelarna är många: E-märket
Läs merEkologisk odling av rabarber Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, november 2006.
Ekologisk odling av rabarber Sammanställd av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, november 2006. Kompendiet är finansierat gemensamt av EU och Svenska Staten inom Miljöstödsprogrammet
Läs merHållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker
Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet
Läs mer5.9 Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 14 gårdsytor
. Effekt av näringstillskott, halmtillskott och kompost på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris) i jord från 1 gårdsytor Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU Introduktion I matjord från 1 olika gårdars
Läs merFÅ ETT RIKARE LIV MED KRYDDOR, FRUKT, BÄR OCH GRÖNSAKER PÅ BALKONGEN OCH UTEPLATSEN MED PLANTAGENS NYA LÖSNINGAR.
FÅ ETT RIKARE LIV MED KRYDDOR, FRUKT, BÄR OCH GRÖNSAKER PÅ BALKONGEN OCH UTEPLATSEN MED PLANTAGENS NYA LÖSNINGAR. Tillbaka till naturen Skapa din egen unika odling var du vill. Bestäm vad du vill odla,
Läs merSAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk
Slutrapport 131219 till SLU EkoForsk för projektet SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk Projektdeltagare: Kerstin Berglund (projektledare, markfysik) Inst f mark och miljö,
Läs merSlutrapport angående projektet Järn, en stödfaktor för effektivare bekämpning med Binab i slutna odlingssystem med (projektnr 586/11/FoG
Slutrapport angående projektet Järn, en stödfaktor för effektivare bekämpning med Binab i slutna odlingssystem med (projektnr 586/11/FoG Projekt ansvarig: Sammar Khalil Institution för Biosystem och Teknologi,
Läs merFotosyntes i ljus och mörker
Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring
Läs merWändels perennodlare
Wändels perennodlare Artikeln införd i Din Trädgård nummer 11-2002 Den här PDF-filen ligger som en bilaga på webbplatsen http://www.monarda.se - gå dit>>> Lars Forslin Observera att texten ligger som bild.
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs mer- Precis, det är det jag tänker! Att man har lite sallad, morötter, och bara kunna gå ut och plocka. - Som det är nu så har jag krukor...
Trädgårdsarbete - Nu är det ju snart sommar och jag har precis köpt ett hus med en ganska stor trädgård. Och jag vet inte så mycket om det här med trädgårdsarbete. Jag tycker det verkar ganska spännande
Läs merBiologiskt kulturarv på kykogården
Biologiskt kulturarv på kykogården Vad kan POM, programmet för odlad mångfald bidra med? Eva Jansson Visby 20120904 Ett nationellt program för att långsiktigt bevara och hållbart nyttja kulturväxterna
Läs merBotanik 1. Föreläsning Johan Edqvist
Botanik 1 Föreläsning 080512 Johan Edqvist johed@ifm.liu.se Arabidopsis thaliana Modellsystemet nr 1 inom molekylär genetisk växtforskning Embryoutveckling i Arabidopsis polaritet Det färdiga växtembryot
Läs merMÄSTER GRÖN. K. Anderssons Plant Odlare 31 11cm kruka 4x15/hylla. Sweet n Neat Scarlet. Sweet n Neat Yellow. Elin. Locarno. Colibri.
Sweet n Neat Scarlet Kompaktväxande busktomat Små söta välsmakande röda tomater Mycket lämplig för odling i kruka och balkonglåda. Behöver varken tjuvas eller bindas upp Sweet n Neat Yellow Kompaktväxande
Läs merTidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61
Bibliografiska uppgifter för Kupsådd, en intressant etableringsmetod i majs Författare Utgivningsår 2008 Halling M.A. Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår
Läs merKÖPHJÄLP ODLA INOMHUS. Hydroponiska odlingsprodukter BRA ATT VETA
KÖPHJÄLP ODLA INOMHUS Hydroponiska odlingsprodukter BRA ATT VETA Den här symbolen finns på förpackningen till alla produkter som kan användas för att odla inomhus med hydroponik. Från frö till gödning,
Läs merSvenska GENIE. Kitchen Garden. Effortless Indoor Gardening
Svenska GENIE Kitchen Garden Effortless Indoor Gardening Enkel inomhusodling Tregren erbjuder enkel och frodig inomhusodling. GENIE Kitchen Garden design by sebastian jansson Genie köksträdgård har utvecklats
Läs merProduktutveckling i den lilla skalan Äpple. o Foto: Henriette Smith, Creativ Fantasi,
Produktutveckling i den lilla skalan Äpple Äpple för olika ändamål 7500 olika äppelsorter i världen Sommaräpple Höstäpple Vinteräpple Direktkonsumtion Ätäpple (många olika sorter och smaker med olika lagringstider)
Läs merNästäppa vid förkylning
Pressmaterial bakgrundsfakta februari 2006 Nästäppa vid förkylning Skillnaden mellan avsvällande och slemlösande egenvårdsbehandling Innehåll: 1. Näsan klimatanläggning, reningsverk och försvarsbarriär...
Läs merTips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O
Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i
Läs merdazide SAMPLE ENHANCE Tillväxtregulator för växter i växthus Reg nr 5033 Behörighetsklass 1L. Endast för yrkesmässigt bruk efter särskilt tillstånd.
Läs medföljande anvisningar före användningen. Riskupplysningar och Skyddsanvisningar Förvaras oåtkomligt för barn Förvaras åtskilt från livsmedel och djurfoder Åt inte, drick inte eller rök inte under
Läs mer5.3 Effekter av varierande temperatur på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris).
5.3 Effekter av varierande temperatur på tillväxt hos sockerbeta (Beta vulgaris). Olof Hellgren och Hans Larsson Introduktion Sockerbeta anses kräva temperaturer omkring 20-25 C för optimal tillväxt (Brown
Läs merFörädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök
Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök Nils-Ove Bertholdsson Inst. f. Växtförädling SLU, Alrp Weeds biomass (rel) Sbb tillväxt och ogräskonkurrens i korn Övre figuren: sambandet mellan
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 SJVFS 2016:44 Statens jordbruksverks föreskrifter om saluföring
Läs merIntegrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs merFramtagning av nytt hybridiseringsmaterial för ökad bladmögelresistens i ekologisk potatisodling
Framtagning av nytt hybridiseringsmaterial för ökad bladmögelresistens i ekologisk potatisodling Development of new hybridization material for improved resistance to late blight in organic growing systems
Läs merfor a new plant species
Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter for a new plant species Lamberts et al. 1998 1 Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter Agricultural filter
Läs merTentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!
Läs merHavtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik
HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades
Läs merKoagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter
Koagulationssystemet med särskilt fokus på warfarinets effekter Warfarin(Waran) används av många patienter. Förmaksflimmer. Hjärtinfarkt. Lungemboli. DVT (djup venös trombos). APC (aktiv protein C), resistens.
Läs merTillväxtregulatorer biologi
Tillväxtregulatorer biologi Folke Sitbon Inst för växtbiologi SLU, Uppsala Vad är tillväxt? Ökning i storlek eller antal t.ex. Pengar växer Barn växer Växter växer Tillväxt av växter Irreversibel ökning
Läs merManganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn
Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn Eva Stoltz & Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se ann-charlotte.wallenhammar@hushallningsallskapet.se
Läs merVision Västra Götalandsregionen ska bli ledande inom området Hälsosam mat
Vision Västra Götalandsregionen ska bli ledande inom området Hälsosam mat Uppdrag Nyttiggöra forskning Underlätta att ta sig från idé till marknad Stimulera samverkan mellan forskning, industri och privata
Läs merVåren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.
Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra
Läs merNär jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård
När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård Mitt arbetshäfte namn klass Träff 1 Datum Idag har vi träffats för första gången. Vi har rensat ogräs, grävt, gödslat jorden, satt lök och
Läs merStora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi
Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi Innehåll Växtföljdernas förändring över tiden Förfruktseffekter Höstvetets avkastning
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för din odling
Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till näring åt matjorden. Tänk om man dessutom
Läs merBevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.
49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för
Läs mer49:- Nyhet! 25:- Inspiration. Dags att börja så och förgro! tips & råd www.bogrönt.se. TRIXIE - 3 läckra penséer i samma kruka!!!
Inspiration tips & råd www.bogrönt.se Tidig Vår 2012 Nyhet! TRIXIE - 3 läckra penséer i samma kruka!!! Dags att börja så och förgro! Minidrivhus 49:- Ord.pris 79:- Så- och kaktusjord 25:- Ord.pris ca 39:-
Läs merManual Mini Plant Factory PMF-M30. EcoSolu ons
Manual Mini Plant Factory PMF-M30 EcoSolu ons Manual Mini Plant Factory För säker användning s. 3 Ingående delar s. 4 Produktinfo s. 5 Installation s. 6 Odling s. 7-14 Så ställer du in timern s. 15-16
Läs merHELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 URVALSPROVET Efternamn Förnamn Personbeteckning
HELSINGFORSREGIONENS UTBILDNINGSPROGRAM I BIOTEKNIK 1 BIOLOGI (20 p) 1a. Assimilationen (fotosyntesen) och de faktorer som påverkar den.(10 p) 1b. Vart och i vilka molekyler hamnar koldioxiden slutligen?
Läs merSKÖTSELRÅD. Hantering av mottagen leverans: Plantering:
SKÖTSELRÅD För att ge dina nya växter bäst förutsättningar vid nyetablering, vänligen ta del utav våra Skötselråd! Hantering av mottagen leverans: Placera växterna i ett skuggigt område och helst i lä
Läs merMaterialet från: Växter och ljus Nelson Garden
Materialet från: Växter och ljus Nelson Garden Växter behöver ljus för alla sina livsprocesser. Under det mörka halvåret är odlingen är som svårast. Ofta är det trångt i våra fönsterkarmar så här års med
Läs mer5 Trädgårdsodling 71. 5 Trädgårdsodling
5 Trädgårdsodling 71 5 Trädgårdsodling Kapitel 5 innehåller information om Frilandsarealer Växthus- och bänkgårdsytor Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär Fruktträd (äpplen och päron) Ekologisk
Läs merRening av åkermark från kadmium med Salix för minskning av kadmium i vete
Rapport Rening av åkermark från kadmium för minskning av kadmium i vete Maria Greger och Tommy Landberg, Botaniska institutionen, 106 91 Stockholm. Inledning Kadmium (Cd) i låga halter är skadligt och
Läs merGröna Ärter Kungen i grönsaksdisken! Nässjö 2011/Odling i Balans/EM
Gröna Ärter Kungen i grönsaksdisken! Nässjö 2011/Odling i Balans/EM Ärt-världen i svenska frysdiskar Ett dussintal alternativ MATLANDET ITALIEN ÄLSKAR FINDUS ÄRTER Köper 60% av vår skörd Totalt skördar
Läs merPopulära företagsgåvor
Dags att beställa dina Vackra julblommor & härliga godsaker! Vi i tackar för ditt stöd! Glada minnen för livet En skolresa eller cup är ofta ett äventyr man minns resten av livet, som både utvecklar deltagarna
Läs merForskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015
Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Växtförädling Historiskt av mycket stor betydelse för en tryggad tillgång till säkra livsmedel (kvantitet
Läs merfrån Elitplantstationen
Produktion: www.wakire.se Foto: Elitplantstationen/Lars Torstensson E-märkta Bärväxter från Elitplantstationen Ett hållbart system för utprovning av nya frukt och bärsorter har utvecklats i projektet Kvalitetssäkring
Läs merStamceller För att få mer kött på benen
Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem
Läs merMargus Pedaste. bioscience explained Vol 6 No 1 1346. Har koldioxid någon betydelse?
bioscienceexplained Vol 6 No 1 1346 Margus Pedaste Science Education Centre, University of Tartu 4 Tähe St., 51010 Tartu, Estland Har koldioxid någon betydelse? Arbetsblad för att studera faktorer som
Läs merJordbruksinformation 6 2012. Ympning av växthusgurka
Jordbruksinformation 6 2012 Ympning av växthusgurka Innehåll Ympning av växthusgurka...3 Gammal odlingsteknik... 3 Nya erfarenheter...4 Motståndskraft mot skadegörare... 4 Plantorna håller längre... 4
Läs merKonservering. Bärkompott... 5 Fruktkompott... 5 Grönsaker... 5
Utrustning vid konservering....................................................... 2 Steriliseringsapparat............................................................. 2 Hela och rena...................................................................
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: ISSN Föreskrifter om ändrin
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:50)
Läs merHöstvetets övervintring vid ett förändrat klimat
Institutionen för växtproduktionsekologi Martin Weih Höstvetets övervintring vid ett förändrat klimat Höstvetets acklimatisering till köld Faktorer som påverkar höstvetets utvintring Klimatförändringar
Läs mer5 Trädgårdsodling Trädgårdsodling
5 Trädgårdsodling 7 5 Trädgårdsodling Kapitel 5 innehåller information om Frilandsarealer Växthus- och bänkgårdsytor Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär Fruktträd (äpplen och päron) Ekologisk
Läs merEUSO 2015 Biologidel
EUSO 2015 Biologidel Namn: Praktiskt arbete i grupp (60 min) Det praktiska arbetet består av uppgift A, B och C. Gör uppgifterna i bokstavsordning. Diskutera och fundera tillsammans i gruppen. Varje gruppmedlem
Läs merSvenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Läs merTillväxtreglering utan kemikalier
Utgivningsdatum 2015-03-01 Tillväxtreglering utan kemikalier En stor del, av de kemikalier som används i konventionell krukväxtodling är retarderingsmedel. I en normal odling står retarderingsmedlena för
Läs merFRUKT och GRÖNT för ANTIOXIDANTER
Professor Göran Petersson februari 2009 Kemi- och Bioteknik Chalmers ------------------------------------------------------------------------------ Tomater, vattenmelon, blodgrape Lykopen Morötter (rårivna),
Läs mer5 Trädgårdsodling. Sammanfattning. Om statistiken. Trädgårdsodling
5 Trädgårdsodling 101 5 Trädgårdsodling Kapitel 5 innehåller information om Frilandsarealer Växthus- och bänkgårdsytor Skördar av köks- och trädgårdsväxter, frukt och bär Fruktträd (äpplen och päron) Ekologisk
Läs mer