Direktiv till utredning kring framtidens Nära vård i Region Östergötland

Transkript

1 BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Mats Uddin RS Regionstyrelsen Direktiv till utredning kring framtidens Nära vård i Region Östergötland Bakgrund Under våren 2014 genomfördes en omfattande förstudie avseende primärvården, med bland annat intervjuer med över 100 nyckelpersoner, enkät till alla medarbetare inom primärvård, kartläggning av pågående projekt som berör primärvård och omvärldsbevakning utifrån befintliga rapporter, studier och artiklar. Med utgångspunkt i förstudien, beslutade hälso- och sjuvårdsnämnden att tillsätta 25 nya ST-tjänster i allmänmedicin, att starta en särskild politisk beredning för primärvård och annan nära vård och att det skulle genomföras ett utvecklingsprojekt, Framtidens bästa primärvård sept dec Huvudsyftet med projektet var att ta fram förslag till en välfungerande primärvård som är attraktiv både för medborgare/patienter och för medarbetare. Utifrån resultat i förstudien, öppna svar i nationell patientenkät så finns det en samlad kunskap om vad framtidens patienter och medarbetare önskar för att skapa framtidens bästa primärvård. Se bilaga 1. Parallellt med ovanstående arbete arbetade den nationella samordnaren av Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården fram sitt slutbetänkande, SOU 2016:2. Utredningen lägger fram många slutsatser bl.a. att nuvarande struktur och uppdragsfördelning vad gäller primärvård och sjukhusanknuten vård kan vara en bidragande orsak till den ineffektivitet i hela hälso- och sjukvårdssystemet som utredaren lyfter fram. Med ovanstående två delar som grund finns det anledning att Region Östergötland gör en förutsättningslös utredning med syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för medborgaren/patienten i den Nära vården (således ett bredare perspektiv än enbart primärvård). Se bilaga 2. Förslag till direktivtext Regiondirektören föreslås få i uppdrag att initiera en utredning som syftar till att med fokus på bästa patientnytta ge förslag kring framtidens Nära vård, ur både organisatoriskt perspektiv som processperspektiv. Utredningens direktiv är vida och anger att frågan bör belysas ur flera aspekter för att få en samlad bild av Nära vården i Östergötland. Utredningen ska ha ett brett och utåtriktat arbetssätt

2 (2) LiÖ 2016-XX vilket stimulerar bred dialog med flera olika aktörer. Några delar som ska beaktas som förutsättningar i utredningen: - Utgå från hur patientnytta skapas i vårdkedjan - Hög patientinvolvering i framtida arbetssätt och organisering - Hur medicinteknisk och digitaliseringens utveckling stimuleras i den Nära vården - Belysa Nära vård utifrån olika behovsgrupper. T.ex. sköra äldre, mitt i livet, barn och unga, kroniska sjukdomar, akuta tillstånd m.fl. - Hur hantera samverkan med externa parter, framför allt kommuner, oavsett driftform - Hur hantera övergripande Primärvårdsfrågor, styrning och ledning, oavsett driftform - Hur säkra samverkan och välfungerande vårdflöden mellan primärvården och sjukhusvården. - Risk- och konsekvensanalys av konsekvenser för närsjukvård samt konsekvenser för övrig sjukvård - Förslag från projektet Framtidens bästa sjukvård samt SOU 2016:2 Effektiv vård ska analyseras och bedömas I övrigt har utredningen fria händer att förutsättningslöst identifiera och inkorporera de delar som utredaren finner lämpligt för att lämna förslag kring framtidens Nära vård i Region Östergötland. Avrapportering kontinuerligt till beredningen för primärvård och annan nära vård. Den tidsplan som ges är att slutredovisning skall ske till Regionstyrelsen under hösten Ifall utredningen föreslår organisatoriska förändringar ska dessa läggas fram till Regionstyrelsen så att genomförandet av förändringarna kan effektueras vid årsskiftet 2016/2017. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t ge regiondirektören i uppdrag att genomföra en utredning kring framtidens Nära vård med ovanstående förutsättningar och tidsplan. Mats Uddin Regiondirektör Josefin Bjäresten Tf ekonomidirektör

3 Projekt - Framtidens bästa primärvård Utkast till slutrapport Martin Strömstedt, Mara Kosovic, Olof Tegsjö, Eva Törnvall och Handläggare: Sara Mellergård Verksamhet: Projekt Framtidens bästa primärvård Datum: Diarienummer: HSN

4 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syftet 4. Effektmål 5. Projektmål 6. Projektorganisation 7. Metod 8. Resultat 9. Diskussion och projektledningens flektioner 10. Sammanställning av förslag 11. Referenser 2 (22)

5 1 Sammanfattning Projektet Framtidens bästa primärvård är ett genomgripande utvecklingsprojekt för primärvården i Östergötland, vilket innebär att det berör stora delar av hela hälso- och sjukvården, såväl på verksamhetsnivå och på chefsnivå som på politisk nivå. En stark primärvård är nödvändig för att klara hälso- och sjukvårdens framtida utmaningar och för att kunna ge en god och kostnadseffektiv vård. Projektet har indelats i fyra delprojekt varav tre startade hösten Delprojekt 4 har hanterats på övergripande nivå i projektet. 1. Vårdcentralens uppdrag och roll. 2. Styrning, stöd och administration för bästa patientnytta. 3. Kompetensförsörjning och rekrytering. 4. Ledning och stöd för landstingsdrivna vårdcentraler. Ambitionen med projektet har varit att med stor delaktighet från medarbetare, ta ett helhetsgrepp om framtidens primärvård, komma med förslag till lösningar på dagens utmaningar samt se möjligheter inför 2022 och framåt. Primärvårdens utveckling och förutsättningar för att skapa den bästa basala hälso- och sjukvården för framtidens patienter har varit i centrum. Projektgruppen har beaktat den nationella utvecklingen och har haft fokus på en patientcentrerad primärvård och samverkan med vårdgrannar. Arbetet har genomsyrats av kreativt nytänkande med patient- och medborgarfokus. Inriktningen dit vi vill nå till 2022 framgår av målbilden (bilaga 2). Projektet har tagit fram förslag på hur man kan stärka primärvården genom ett tydligare uppdrag och roll i framtidens hälso- och sjukvård. Projektet beskriver hur man kan styra, stödja och effektivisera primärvården och hur man ska säkra framtida kompetens. Allt för att få en attraktiv primärvård både för medborgare och för medarbetare. Projektmålen har uppfyllts på följande sätt: 1. Vårdcentralernas uppdrag och roll i hälso- och sjukvården har definierats och tydliggjorts inför 2016 genom övergripande Samverkansdokument med sjukhuskliniker och Östgötafakta när det gäller primärvårdens uppdrag för olika sjukdomsgrupper, samt genom Förslag till förvaltning av Östgötafakta. inför 2022 genom Underlag till vision och Målbild där primärvården föreslås få en mer koordinerande roll i hälso- och sjukvården för stora patientgrupper samt beskrivning av Primärvårdens roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. 2. a) En effektiv styrning av vårdcentralerna som skapar förutsättning för att vårdcentralen har en central roll i hälso- och sjukvården, likvärdighet över länet och underlättar samverkan med vårdgrannar har tydliggjorts genom förslag till Styrning och uppföljning och genom Möjlighet med samverkan på olika nivåer och förslag till framtida organisation. 3 (22)

6 b) Handlingsplan är framtagen för att minska onödig administration. Förslag till innovativa lösningar och tekniska möjligheter som kan testas i pilotprojekt har tagits fram. Detta finns beskrivet i: Idébank för team flöden och arbetssätt. Sammanställning av IT-utveckling som berör primärvård med förslag till åtgärder. Samlad dokumentation för primärvårdsmedarbetare på webben. Förslag till primärvårdsida på intranät. 3. Kompetensförsörjning är säkrad både på kort och på lång sikt. Handlingsplan finns för att öka forskning och utveckling inom primärvården. Förutsättningar för detta finns beskrivet i Kompetensförsörjningsplan för primärvård i Östergötland med åtgärdsförslag Handlingsplan för ökad forskning 4. Förslag finns till linjestyrning, ledning och stödfunktioner för de landstingsdrivna vårdcentralerna för bästa patientnytta. Detta finns beskrivet i: Underlag till vision för hela primärvården Möjlighet med samverkan på olika nivåer och förslag till framtida organisation Målbild 2022 Om förslagen i rapporten genomförs så har primärvården i Östergötland stora möjligheter att utvecklas till att bli ledande i Sverige. Varmt tack till alla de medarbetare som med stort engagemang aktivt har deltagit i projektet och bidragit med kunskap och synpunkter för att leverera det slutliga resultatet! Martin Strömstedt Projektledare Mara Kosovic, Eva Törnvall, Olof Tegsjö, Sara Mellergård Delprojektledare 4 (22)

7 2 Bakgrund Demografisk utveckling. Sverige och Östergötland behöver anpassa hälso- och sjukvården till en kraftig ökning av antalet 80-åringar och äldre. Antalet 80-åringar kommer mellan 2020 och 2030 att öka med 50 %. 85 % av personer över 85 år har minst en kronisk sjukdom, och 66 % har två eller flera. En utbyggd primärvård är av stor betydelse för folkhälsan och kan utjämna konsekvenserna av socioekonomiska skillnader i samhället. Det finns stark evidens för att medborgarnas självupplevda hälsa förbättras och att mortaliteten (dödligheten) i befolkningen minskar om man satsar på en utbyggd primärvård med fler allmänläkare. Dessa effekter har inte kunnat ses när antalet läkare har ökats inom andra specialiteter eller satsningar gjorts på den specialiserade vården. En fungerande primärvård bidrar mycket till att vården av äldre och multisjuka i högre grad kan ske i hemmet eller inom serviceboendet. Detta bidrar till att effektivisera vården och det avlastar slutenvården betydligt (1,2,3,4,5). En attraktiv, välfungerande vårdcentral har avgörande betydelse för hur trygg och säker vården upplevs av patienter och medborgare. En välfungerande primärvård har även en stor inverkan på hela hälso- och sjukvården, oavsett om vårdcentralerna är regiondrivna eller privata. I Östergötland kan det exemplifieras med vården av patienter med diabetes som genom samverkan mellan primärvård och sjukhusvård är den bästa i landet. (Öppna jämförelser 2013) (6-8). Samordning, delaktighet, helhetssyn och kontinuitet är väsentliga komponenter i en patientcentrerad vård där de svenska patienterna i mindre utsträckning än patienter i andra länder upplever att vården lyckats med att skapa bra förutsättningar. Svenska primärvårdsläkare upplever att samordningen med andra aktörer fungerar sämre än vad primärvårdsläkare uppger i andra länder (9). Hög kontinuitet inom primärvården ger lägre total sjukvårdskostnad, nöjdare patienter och färre besök på akutenheter samt färre sjukhusinläggningar (10,11). Östergötlands patienter är mindre nöjda än i övriga riket när det gäller information, delaktighet, kontinuitet och koordination av vården (12). Primärvård är kostnadseffektivt Såväl medicinsk som ekonomisk forskning och statistik från hela världen visar att en utbyggd och väl fungerande primärvård är nyckeln till ett kostnadseffektivt hälso- och sjukvårdsystem. Länder med en högre andel primärvårdsläkare i läkarkåren som helhet har i genomsnitt omkring 20 % lägre vårdkostnader med bibehållen medicinsk kvalitet. Många studier visar dessutom att en ökad tillgång till läkare i primärvården inte bara bidrar till en minskning av kostnaderna för hela sjukvården utan att det också ger bättre folkhälsa och ökad produktivitet i vården (13-17). Regeringsuppdrag Regeringen har utsett en nationell utredare (18) som har till uppdrag att analysera hur hälso- och sjukvården kan använda professionernas resurser på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt. Utredningen föreslår: Utvecklingen mot allt mer detaljerade ersättningssystem bör brytas och vården bör i ökad utsträckning styras mot att stimulera kontinuitet för patienten. Landstingen/regionerna bör fortsatt överväga resursfördelningen mellan olika vårdnivåer och verksamheter. Det behövs intensifierade insatser för att öka primärvårdens andel av resurserna. Landstingen/regionerna bör se till att bedriva ett genomgripande sammanhållet arbete med produktionsstyrning på klinik-, divisions-, sjukhus- och landstings/regionnivå. Schemaläggning måste utgå från en analys av behov och belastning. Schemaläggningen bör göras samlat för alla de yrkeskategorier som är inblandade i vården. Förbättringsarbete behöver i ökad utsträckning fångas upp, dokumenteras och där det är möjligt spridas (18). 5 (22)

8 Nationell kunskapsstyrning I överenskommelsen mellan staten och SKL för 2015, Insatser för kunskapsstöd och uppföljning inom hälsooch sjukvården, fokuserar delar på förbättrad vård för personer med kroniska sjukdomar med fokus på primärvård och närvård. I detta ingår att utveckla ett nationellt kunskapsstöd med användarvänliga behandlingsrekommendationer för primärvården, utifrån erfarenheter från Stockholm och Jönköping. att utveckla möjligheterna till uppföljning inom primärvården, både för lokal återkoppling inom den egna vårdgivaren (av nationellt framtagna indikatorerna) och skapa förutsättningarna att få ut aggregerade data för nationell sammanställning och öppna jämförelser. att främja nya patientcentrerade arbetssätt i primärvården genom att utgå från patienternas behov och skapa nya arbetssätt. En vårdcentral i varje sjukvårdsregion ska involveras och projektet ska designas så att spridning av erfarenheterna underlättas. Projektet har smeknamnet Flip i primärvården, då de bygger på idéerna med flipping healthcare med inspiration från Institute for Healthcare Improvement, IHI. I sydöstra sjukvårdsregionen är det Boxholms vårdcentral som har utsetts. Därför startade projektet Framtidens bästa primärvård Under våren 2014 genomfördes en omfattande förstudie, med bland annat intervjuer med över 100 nyckelpersoner, enkät till alla medarbetare inom primärvård, kartläggning av pågående projekt som berör primärvård och omvärldsbevakning utifrån befintliga rapporter, studier och artiklar. Man kan utifrån förstudien sammanfatta utmaningarna för Östergötlands primärvård på följande sätt: Alla medborgare har inte en välfungerande vårdcentral nära Olikheter i kvalitet och trygghet för patienter Låg patientnöjdhet Ca 60 tillsvidareanställda specialister i allmänmedicin saknas på nuvarande inrättade tjänster Medarbetare upplever sig inte hinna med att utföra sitt arbete på ett bra sätt Behov av ökad forskning i primärvården Övergripande vision saknas Antalet 80-åringar och därmed antalet kroniskt sjuka kommer att öka kraftigt Med utgångspunkt i förstudien, beslutade hälso- och sjuvårdsnämnden att tillsätta 25 nya ST-tjänster i allmänmedicin, att starta en särskild politisk beredning för primärvård och annan nära vård och att det skulle genomföras ett utvecklingsprojekt, Framtidens bästa primärvård sept dec Huvudsyftet med projektet är att skapa en välfungerande primärvård som är attraktiv både för medborgare/patienter och för medarbetare. Utifrån resultat i förstudien, öppna svar i nationell patientenkät m m så finns det en samlad kunskap om vad framtidens patienter och medarbetare önskar för att skapa framtidens bästa primärvård. Framtidens patient vill i första hand vända sig till vårdcentralen vara mer aktiv i sin egen hälso- och sjukvård ha möjlighet att utnyttja ny teknik lätt kunna få hjälp på distans ha möjlighet till en fast namngiven läkare i primärvård känna trygghet i det och i möjlighet att även ha annan fast vårdkontakt på vårdcentralen få kontakt med rätt kompetens (MEON) och vid behov flera olika kompetenser vara säker på att vårdcentralen har senaste kunskapen och tekniken som gör att man får bästa hjälp vara säker på att vårdcentralen har bra och lätt tillgängligt sammarbete med sjukhusspecialister och kommuner när det behövs Allt detta önskar även medarbetarna. För att kunna nå dessa mål så har medarbetare tydliggjort vad de vill och tror är viktigt för att kunna genomföra denna förbättring för patienter. 6 (22)

9 Framtidens medarbetare vill ha en god arbetsmiljö rimliga arbetsvillkor förutsättningar för att kunna utföra arbetet på ett bra sätt ett utmanande arbete så man får använda sin kompetens, men också hanterbart. bra samarbetet inom primärvården och med vårdgrannar, Prata väl om varandra. regelbunden kompetensutveckling stöd av modern teknik För att kunna åstadkomma dessa förbättringar för medborgare/patienter och medarbetare så har projektet tagit ett helhetsgrepp om framtidens primärvård. I figur 1 framgår med blått det som ingår i projektet, med rött andra utvecklingsprojekt i regionen som berör primärvården och med grått den nationella utvecklingen. Figur (22)

10 3 Syftet Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för en framtida välfungerande och attraktiv primärvård. Primärvården ska vara attraktiv både ur ett medborgarperspektiv men också ur ett medarbetarperspektiv. 4 Effektmål E1. Ökad patientnöjdhet. Två år efter att projektet är avslutat har resultaten för Östergötlands vårdcentraler i Nationell patientenkät ökat till minst riksgenomsnittet. Fyra år efter avslutat projekt ligger Östergötlands vårdcentraler bland de tre bästa landstingen/regionerna. E2. Nöjda medarbetare och bra arbetsmiljö Två år efter att projektet är avslutat har resultaten i medarbetarenkäten för primärvård förbättrats till landstings/regiongenomsnittet när det gäller företag och upplevelsen att jag har tillräcklig tid att utföra mina arbetsuppgifter. E3. Bättre resultat i öppna jämförelser för primärvård Minst 7 av 10 områden i nationella öppna jämförelser har förbättrats två år efter att projektet avslutats. E4. Forskning inom primärvården ökar Två år efter att projektet är avslutat har antalet doktorander och vetenskapliga artiklar inom allmänmedicin ökat med minst 50 %. 5 Projektmål Delprojekt 1. Vårdcentralens uppdrag och roll Vårdcentralernas uppdrag och roll i hälso- och sjukvården är definierad och tydliggjord inför 2016 och inför Delprojekt 2. Styrning, stöd och administration för bästa patientnytta En effektiv styrning av vårdcentralerna som skapar förutsättning för att vårdcentralen har en central roll i hälso- och sjukvården, likvärdighet över länet och underlättar samverkan med vårdgrannar. Handlingsplan är framtagen för att minska onödig administration. Förslag till innovativa lösningar och tekniska möjligheter som kan testas i pilotprojekt. Delprojekt 3. Kompetensförsörjning och rekrytering Vårdcentralernas kompetensförsörjning är säkrad både på kort och på lång sikt. Handlingsplan finns för att öka forskning och utveckling inom primärvården. Delprojekt 4. Ledning och stöd för regiondrivna vårdcentraler Förslag finns till linjestyrning, ledning och stödfunktioner för de regiondrivna vårdcentralerna för bästa patientnytta. En vision för de regiondrivna vårdcentralerna är framtagen och känd för medborgare och patienter. 8 (22)

11 6 Projektorganisation Organisation och roll HSN Ref. grupp länscentrum Styrgrupp Ref. grupp fackliga Projektledning Beredningen för primär-vård och annan nära vård vård Delprojekt 1 Delprojekt 2 Delprojekt 3 Delprojekt 4 Beställare av projektet är Hälso- och sjukvårdsnämnden. Styrgrupp: Beställare: Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör, Ledningsstaben Resursägare: Christina Källgren Pettersson/Anna-Karin Forsmark fr o m , enhetschef, Ledningsstaben Mottagare/resursägare: Gerd Sandgren, närsjukvårdsdirektör, NSV Monica Hagman, närsjukvårdsdirektör NSÖ Heinrich Wilander, närsjukvårdsdirektör NSC Per Ström, närsjukvårdsdirektör NiF Per Ohlsson/Elisabeth Liljequist fr o m primärvårdschef NSC Margareta Swartz, primärvårdschef NSÖ Annette Johansson, primärvårdschef NSV Boel Lindberg regionansvarig Aleris primärvård Östergötland Håkan Nilsson, centrumchef CMIT Gunilla Gustafsson, ledningsstrateg, CMIT Per Holgersson, CMIT Mats Uddin, regiondirektör fr o m Projektledning: Projektledare: Martin Strömstedt, medicinsk rådgivare, Ledningsstaben (50%) Projektsekreterare: Charlotte Sand, hälso- och sjukvårdsstrateg, Ledningsstaben (30%) t o m , Agneta Nordenberg, administrativt stöd, Ledningsstaben (10%) fr o m Delprojektledare: Mara Kosovic, vårdcentralchef/distriktsläkare, Ljungsbro vårdcentral (30%), Olof Tegsjö, vårdcentralchef, Berga vårdcentral (20%) Sara Mellergård, HR-strateg, Ledningsstaben (20%), Eva Törnvall, FOU-handledare, FoU-enheten, (20%) fr o m (22)

12 7 Metod Utifrån förstudiens resultat delades projektet in i fyra delprojekt varav tre startade hösten 2014 och bemannats med 9-12 medarbetare per projekt, huvudsakligen från primärvård men även med andra nyckelkompetenser. Delprojekt 4 har hanterats gemensamt bland projektdeltagarna. Huvudsakliga arbetet har bedrivits inom respektive delprojekt. Delprojekt 1 har i arbetet med Östgötafakta bildat undergrupper tillsammans med medarbetare från berörda sjukhuskliniker. Processen beskrivs mer detaljerat i bilaga 5b. Delprojekt 1 och 2 har samverkat i framtagandet av Primärvårdens roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Delprojekt 2 0ch 3 har samverkat i framtagande av Handlingsplan för forskning och utveckling. En arbetsgrupp med deltagare både från delprojekt 1 och 2 tog fram ett första utkast till Målbild 2022 den diskuterades därefter vid en gemensam workshop med samtliga projektdeltagare. I syfte att få stor delaktighet tidigt i projektet och öka förutsättningar för implementering av resultat så genomfördes en heldags Workshop februari Inbjudna var politiker, tre medarbetare per vårdcentral, projektdeltagara, styrgrupp, referensgrupp från länscentrum och fackliga. Dialog om projektet har först vid arbetsplatsträffar på ca 70 % av vårdcentralerna, vid möte med distriktssköterskeföreningen, Svenskförening för allmänmedicin (SFAM), verksamhetschefsmöten på de tre sjukhusen och chef/mal-möten i de tre länsdelarnas primärvård. Med metodstöd från projektkontoret genomfördes Workshop med alla projektdeltagare september och november Projektdeltagare Delprojektgrupp 1 Projektledare: Mara Kosovic, f d vårdcentralchef/distriktsläkare, Ljungsbro vårdcentral Projektdeltagare (5-10% tjg): Magnus Nord, distriktsläkare, Valla vårdcentral Erik Stenqvist, distriktsläkare, Finspångs vårdcentral Christina Rosén, distriktsläkare, Skänninge vårdcentral Salvatore Ascione, distriktsläkare, primärvården NSÖ Josabeth Hultberg, distriktsläkare, Åby vårdcentral Helen Lövborg, enhetschef, rehab väst Margareta Lundberg, distriktsläkare, Skarptorps vårdcentral (del av projektet) Tomas Nikonoff, distriktsläkare, Mjölby vårdcentral Åsa Kadowaki, specialistläkare psykiatri Valla vårdcentral Sofie Bjarnhammar, distriktssköterska, Nygatans vårdcentral Tove Liljegren, distriktssköterska, Ödeshögs vårdcentral Åsa Gustafsson, ST-läkare Kerstin Aldstedt, hälso- o sjukvårdsstrateg, Ledningsstaben Jolanda van Vliet, folkhälsochef, CHV 10 (22)

13 Delprojektgrupp 2 Projektledare: Olof Tegsjö, vårdcentralchef, Berga vårdcentral/eva Törnvall, FoU-handledare, FoU-enheten Projektdeltagare (5-10% tjg): Gun Lindgren, vårdcentralchef, Nygatans vårdcentral David Ring, vårdcentralchef/verksamhetsutvecklare, Kolmårdens vårdcentral Eva Anskär, distriktssköterska, Mantorps vårdcentral Jenny Berggren, ST-läkare, Ekholmens vårdcentral Mikael Peolsson, Plats för välfärd Hälsans Nya Verktyg Lena Sjögreen, projektledare, CMIT Anna-Karin Löfsved Woodhouse, hälso- o sjukvårdsstrateg Ledningsstaben Hanna Tarkian Tillgren, psykolog, Cityhälsan/Andreas Svensson, psykolog Cityhälsan Inger Berg, verksamhetschef, Rehab öst. Delprojektgrupp 3 Projektledare: Sara Mellergård, HR-strateg, Ledningsstaben Projektdeltagare (5-10% tjg): Marie Andersson, vårdcentralchef/distriktssköterska, Lambohovs vårdcentral Martin Frennesson, distriktsläkare, vårdcentralen Mantorp Carin Larnert Hansson, distriktsläkare, Lyckornas vårdcentral Elisabeth Hassel, hälso- och sjukvårdsstrateg, Ledningsstaben Charlotte Kettle, vårdcentralchef, Valdemarsviks vårdcentral Peter Lindstedt, ST-studierektor, AMC/vårdcentralen Brinken Maria Randjelovic, övergripande ST-studierektor/vårdcentralen, Lambohov Pia Yngman Uhlin, FoU-handledare/sjuksköterska, FoU-enheten. Referensgrupp länscentrum: Ditte Persson Lindell, vårddirektör, Universitetssjukhuset Elisabeth Kristiansen centrumchef, Barn och kvinnocentrum Srinivas Uppugunduri, klinikchef, Diagnostikcentrum Stefan Franzen, centrumchef, Hjärt- och medicincentrum Andreas Meunier klinikchef, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Lena Nilsson, överläkare, Sinnescentrum Martin Magnusson, vårddirektör, Ledningsstaben Referensgrupp fackliga: Ann-Marie Pettersson, Kommunal Birgitta Olls, Vision Ing-Marie Petersson, Vårdförbundet, Albert de Haan SACO/Fysioterapeuterna Charlotte Schlyter Masreliez, Östergötlands Läkarförening Övriga som bidragit till projektresultatet: Eva Lundström, kommunikationsstrateg, Kommunikationsenheten Kristina Thurée projektstrateg, Projekt och utredningsenheten Camilla Paananen, Redovisningschef, Ekonomienheten Åsa Källstrand Thor, Grafisk designer, Kommunikationsenheten 11 (22)

14 8 Resultat Projektet har tagit ett helhetsgrepp om framtidens primärvård. I figur 2 framgår med blått det som genomförts inom projektet och med rött andra utvecklingsprojekt i regionen som berör primärvården. Figur 2 1. Underlag till vision för framtidens primärvård (bilaga 1 a, b) Delprojekt 1 har tagit fram underlag till en gemensam vision för framtidens primärvård. Den har presenterats för Beredningen för primärvård och annan nära vård, inför det politiska arbetet med att ta fram en vision för primärvård i Östergötland. 2. Målbild med inriktning för primärvården till 2022 (bilaga 2) För att förtydliga och konkretisera visionen har projektgruppen tagit fram en mer konkret målbild vilken inriktning primärvården bör ha Primärvårdens uppdrag behöver växa med fokus på hög kontinuitet och ökat samordningsansvar av vården för stora patientgrupper. Det förutsätter också god tillgänglighet, gott bemötande, optimal kompetens, en arbetsmiljö som är attraktiv och goda ekonomiska förutsättningar (22)

15 3. Övergripande samverkansdokument mellan vårdcentraler och sjukhuskliniker (bilaga 3 a,b) I en komplex vårdorganisation uppstår ofta oklarheter om vem som ska handlägga/följa upp olika problem som patienter har. Delprojekt 1 har tagit fram ett förslag till övergripande samverkansdokument, som efter remissrunda till berörda centrumchefer och efter viss revidering har godkänts och finns utlagt på LISA. 4. Östgötafakta vem gör vad, genomfört inom sju stora sjukdomsgruppsområden (bilaga 4) Representanter från delprojekt 1 har tillsammans med klinikrepresentanter från alla länsdelar utifrån kunskapsstödet Jönköpings fakta tagits fram Östgöta fakta inom följande områden: barn, neurologi, endokrinologi, ortopedi, gynekologi och delvis psykiatri samt hud. Östgöta fakta är ett kunskapsstöd som utgår utifrån symtom/diagnos och innehåller kortfattad utredning, nivådiagnostik (gränssnitt mellan primärvården och sluten vården), behandling och uppföljning. Östgötafakta kommer att koordineras med det nationella kunskapsstöd som utarbetas under Syftet är att skapa förutsättningar för en bättre och mer jämlik vård samt att säkerställa bästa möjliga tillgängliga kunskap vid varje patientmöte. 5. Förslag till förvaltning av Östgötafakta. Säkrat samordning med nationellt arbete för kunskapsstöd och uppföljning av primärvård (bilaga 5 a,b) Det är många områden som återstår i arbetet med att ta fram Östgötafakta och de områden som är klara kommer att behöva uppdateras regelbundet. Delprojekt 1 har tagit fram ett förslag till förvaltningsorganisation för Östgöta fakta som efter revidering har fastställts av vårddirektör, ledningsstaben. En förstudie kommer nu att inledas för att kunna ansluta till/införa det nationella kunskapsstöd som håller på att utarbetas i SKL-projektet Kunskapsstöd med gemensamma diagnos- och behandlingsrekommendationer inom primärvård. 6. Samlad dokumentation för primärvårdsmedarbetare på webben. Förslag till primärvårdssida på intranätet (bilaga 6) Medarbetare som arbetar i primärvården har ett högt arbetstempo och handlägger många olika uppgifter under hög tidspress. Detta gör att de lätt och snabbt bör ha möjlighet att hitta all information som de behöver i vardagen för att kunna jobba så effektivt som möjligt. En primärvårdssida är också en möjlighet att sprida information och skapa samhörighet för medarbetarna i hela regionen. Delprojektet 1 har tagit fram förslag till innehåll och drift av primärvårdssida på LISA. 7. Primärvårdens roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet (bilaga 7) Detta har delprojekt 1 och 2 sammanfattat i Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande i Framtidens bästa primärvård utifrån Östgötakommissionens rekommendationer och sekundärprevention. Skriften beskriver primärvårdens roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet vad gäller såväl primärprevention som sekundärprevention. Förslag ges även till hur det kan genomföras. 8. Styrning och Uppföljning Enligt regeringens nationella samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (Stiernstedt) så är vårdens Styrsystemen inte ändamålsenliga. För patienten avgörande frågor som kontinuitet, sammanhållen vård, samverkan och helhetssyn främjas inte genom nuvarande sätt att styra vården. Resultatet är en splittrad, mångfaldig och ibland detaljerad styrning. Verksamhetsstödet till hälso- och sjukvårdens personal är otillräckligt. Det handlar till stor del om brister i de olika informationssystemen men också en avsaknad av nationella kunskaps- och handläggningsstöd. För patienten innebär det stora risker. För personalen brister både användbarhet 13 (22)

16 och användarvänlighet. Utvecklingen mot allt mer detaljerade ersättningssystem bör brytas och vården bör i ökad utsträckning styras mot att stimulera kontinuitet för patienten. (S 2013:14) Primärvården i Sverige känner inte till sina medicinska resultat på aggregerad nivå. SKL har påbörjat ett nationellt arbete som ska möjliggöra en gemensam uppföljning av ett antal delvis primärvårdsunika nyckelindikatorer. Det är uppföljning med fokus på medicinska resultat. Utifrån nationella rekommendationer och delprojektets eget arbete vill projektet rekommendera uppföljning som stödjer, uppmuntrar och bygger på tillit. Mål mått tas bort från Personcentrerad vård, kontinuitet, koordination och medicinska resultat bör prioriteras i framtid uppföljning. Regionen bör stödja teknisk utveckling som underlättar effektivisering och uppföljning på patient- /medarbetarnivå och som också underlättar kvalitetsuppföljning för vårdcentraler och på aggregerad nivå. Detta kan möjliggöras genom införande av Medrave, ett kvalitetsverktyg för medicinska data, på alla vårdcentraler och/eller utveckling av Regionens BI, samt genom användarvänlig patientjournal, bättre förutsättningar för vård på distans och invånartjänster mm. 9. Idébank för team flöden och arbetssätt (bilaga 8 a,b) Delprojekt 2 har tagit fram en rad förslag på olika arbetssätt som visat sig framgångsrika på vårdcentraler i Östergötland eller på andra platser i Sverige. Den exempelbank som tagits fram omfattar teamarbete kring olika patientgrupper diabetes, astma/kol, psykosocial hälsa mm men också tankar kring hur samverkan med samarbetspartners kan byggas för att skapa ett optimalt, och i den utsträckning det går, standardiserat vårdflöde. Delprojekt 2 betonar att detta är just en exempelbank och att det inte finns ett egenvärde i att implementera alla dessa metoder och arbetssätt på samtliga vårdcentraler. Det är viktigt att dra lärdom av de många goda exempel som finns och förhoppningen är att denna exempelbank ska bidra till att underlätta för vårdcentralerna att komma vidare med utvecklingsarbete. 10. Sammanställning av IT-utveckling som berör primärvård med förslag till åtgärder (bilaga 9 a-g) Digitaliseringens möjligheter: Primärvården idag arbetar med flera olika IT-stöd. Delprojekt 2 har arbetat med att analysera hur IT-stöden, användningen av dessa och primärvårdens påverkansmöjligheter kan förbättras ett arbete som spänner från frågor på detaljnivå till mer strukturella spörsmål. Man har också arbetat med hur morgondagens IT, kan bidra till en mer kvalitativ och kostnadseffektiv vård. Rapporten Sammanställning från IT-spåret inklusive bilagor är en sammanställning av aktiviteter, åtgärder och utveckling inom IT-området med fokus på primärvården. Delprojektet 2 har tagit fram förslag/åtgärder/aktiviteter för Ökad användarvänlighet i patientjournalen. Vård på distans teknik för att underlätta samarbetet Invånartjänster som Mina Vårdkontakter, Webbtidbok, Plattform för stöd och behandling, Min journal via nätet, Delprojektet 2 har även beskrivit ett framtidsscenario utifrån två stora resurskrävande grupper, multisviktande äldre och psykisk ohälsa och pekat på möjligheter med framtidens digitaliserade primärvård. 11. Möjlighet med samverkan på olika nivåer och förslag till framtida organisation (bilaga 10) I rapporten beskrivs möjligheter med samverkan på olika nivåer inom hälso- och sjukvården. Framtidens bästa primärvård är ett länsövergripande utvecklingsprojekt. Det är viktigt att säkra att länsövergripande samverkan och verksamhetsutveckling fortsätter när projektet har avslutats. Projektet pekar på två vägar att säkra framtida länsövergripande samverkan. Utvecklingsmöjligheter i nuvarande organisation alternativt en gemensam produktionsenhet för primärvård i Östergötland. Utifrån tänkbart resultat av de olika organisationsformerna rekommenderar projektledningen en produktionsenhet för Region Östergötlands vårdcentraler (22)

17 12. Kompetensförsörjningsplan för primärvård i Östergötland, med åtgärdsförslag innehåller resultat a)-f) nedan: (bilaga 11) a) Bemanningsnivå för primärvården Delprojektet 3 har initierat ett arbetssätt för att i framtiden kunna tydliggöra vilken bemanningsnivå som behövs för att skapa förutsättningar för ett bra omhändertagande av patienter och ge en god arbetsmiljö för medarbetare. Delprojektet föreslår produktionsplanering på 10 vårdcentraler för effektivt utnyttjande av resurserna. Benchmarking för att lära av varandras goda exempel på effektiva arbetssätt. Utifrån basfakta och resursbehov i de 10 samlade produktionsplaneringarna kan bemanningsnivåer för de fem största yrkesgrupper övergripande i primärvården arbetas fram. Bemanningsnivåerna bör anges i termer av ekonomiska resurser motsvarande exempelvis för yrkesgruppen läkare en specialist i allmänmedicin per x antal listade patienter alternativt x antal specialister i allmänmedicin per invånare. b) Bemanning och rekrytering av läkare En bemanningsprognos för specialistläkare i allmänmedicin i Östergötland har utifrån dagens uppdrag och inrättade tjänster på både regiondrivna och privata vårdcentraler tagits fram. Den ligger till grund för att 25 nya ST-tjänster i allmänmedicin har inrättats 2015 och från 2016 avsätts ytterligare 10 Mkr per år till ST-tjänster. Ytterligare förslag finns framtagna som främjar bemanning och rekrytering av läkare till östgötsk primärvård. c) Bemanning och rekrytering av distriktssköterskor Bemanningsprognos för allmänsjuksköterskor och distriktssköterskor har utifrån dagens uppdrag och inrättande av tjänster för regiondriven primärvård tagits fram. Man bedömer att distriktssköterskans kompetens är mycket värdefull i framtidens primärvård, vilket har resulterat i förändring i regelboken för Där står att minst 50 % av sjuksköterskorna på en vårdcentral bör vara distriktssköterskor. Projektet har initierat ett arbete för att förtydliga distriktssköterskans framtida roll och har inlett dialog med Medicinska fakulteten om anpassat innehåll och utbildningstakt i distriktssköterskeutbildningen. d) Chefs och ledarförsörjning samt administrativt chefsstöd Delprojekt 3 har i workshop-form tillsammans med primärvårdscheferna identifierat fem förbättringsområden inom området chefs- och ledarförsörjning. Åtgärdsförslagen handlar om komplettera Regionens chefsutvecklingsprogram med primärvårdsfokus, tydliggöra rollen för medicinskt ledningsansvariga läkare (MLA) i östgötsk primärvård på enhetligt sätt, hitta former för att öka andelen läkare som verksamhetschefer, avsätta en särskild primärvårdsövergripande HRkonsult för chefsstöd i rekrytering samt att ta fram en primärvårdsgemensam grundstruktur för introduktion av nya chefer. e) Handlingsplan för forskning och utveckling Delprojektet 2 och 3 har tillsammans arbetat med hur forskning och utveckling (FoU) kan komma vårdcentralerna mer till godo, dels genom ökad grad av kunskap om den primärvårdsforskning som finns, men även för att skapa bättre strukturer i region Östergötland för de som önskar driva forskning inom primärvård. I rapporten Framtidensbästa primärvård-forskning och utveckling, beskrivs Chefers ansvar, forum och stöd till chefer Förslag till finansiella resurser för forskning Forum för forskarutbildning/doktorander Relevanta större forskningsområden för primärvård Akademiska vårdcentraler 15 (22)

18 f) Kompetensutveckling och fortbildning För att klara en säker vård med god kvalitet är medarbetare med rätt kompetens avgörande. Goda möjligheter till kompetensutveckling och fortbildning samt tydligt kommunicerade karriär- och utvecklingsvägar är också delar som avgör hur attraktiv en verksamhet är. Delprojekt 3 beskriver bland annat en möjlighet till stöd för chefen och medarbetaren i planeringen av fortbildningsinsatser samt ett utökat uppdrag till AMC att arbeta fram och förvalta lättillgänglig och skräddarsydd fortbildning i E-lärandeform. 13. Ekonomiska förutsättningar för att få Framtidens bästa primärvård (bilaga 12) Såväl medicinsk som ekonomisk forskning och statistik från hela världen visar att en utbyggd och väl fungerande primärvård är nyckeln till ett kostnadseffektivt hälso- och sjukvårdsystem. Detta beskrivs mer ingående i bilaga Utkast till planerad kommunikation kring Framtidens bästa primärvård och framåt (bilaga 13) Kommunikationsenheten har i samverkan med projektledare och delprojektledare tagit fram ett underlag för kommunikationsinsatser som kommer att bearbetas vidare och följas av en aktivitetsplan. Underlaget omfattar intern kommunikation/implementering inom främst primärvården och extern information/kommunikation till befolkning och patienter. 15. Öppna svar från Nationell patientenkät (bilaga 14) 9 Diskussion och projektledningens reflektioner Huvudsyftet med projektet har varit att skapa en välfungerande primärvård som är attraktiv både för medborgare/patienter och för medarbetare. Projektets resultat skapar förutsättningar för att åstadkomma detta. Resultat när projektets effektmål har fått fullt genomslag 2022: Patienter i Östergötland är mest nöjda med sin primärvård som i en nationell jämförelse har bästa resultat. Primärvården kännetecknas av god tillgänglighet, kontinuitet, bra bemötande och optimal kompetens. Patientens perspektiv och delaktig är en självklarhet i hela hälso- och sjukvården. Primärvården samordnar vården för patienten med hjälp av förbättrat stöd och samverkan med vårdgrannar. Primärvården är en attraktiv arbetsplats där medarbetarna har tid för att genomföra uppdraget på ett bra sätt. Forskning inom primärvård är en självklar del av vårdcentralens arbete. Primärvården har ekonomiska förutsättningar att utföra ett utökat uppdrag. Projektförslagen kan bidra till bättre fungerande hälso- och sjukvård, en mer patientcentrerad vård där patienten känner trygghet genom delaktighet, kontinuitet till medarbetare i primärvård som med helhetssyn samordnar vården (22)

19 Detta förutsätter också: 1. Fortsatt process, uppföljning och kommunikation Viktigt i den fortsatta processen för att skapa Framtidens bästa primärvård är en stark genomförandeorganisation. Projektet har föreslagit vilken nivå som bör ha ansvar för beslut och genomförande av respektive förslag. En väsentlig del i genomförandet måste ske på vårdcentralnivå. Det förutsätter fortlöpande systematiskt förbättringsarbete. För att lyckas behövs under 2016 metodstöd och noggrant förankrad och genomförd implementering. Genomförandet behöver följas upp regelbundet av Beredningen för primärvård och annan nära vård/hsn. Det bör inrättas en styrgupp för genomförandet med företrädare från beställare och berörda linjechefer. 2. Utökad samverkan på olika nivåer Regionen behöver ta ansvar för utökad och utvecklad samverkan på övergripande nivå. Ett gemensamt värdegrundarbete är en möjlighet. Vården behöver i större utsträckning utgå ifrån ett patientcentrerat- och processperspektiv, där nöjda patienter, välfungerande processer, goda medicinska resultat och ansvar för koordination av vården bör premieras. Nöjda patienter och välfungerande processer ger ofta nöjda medarbetare och därmed bättre ekonomi. Krav på god samverkan med vårdgrannar och sidledsansvar ska tydliggöras i delegationen till chefer. 3. En produktionsenhet för regionens primärvård Förutsättningarna för att lyckas med ett gemensamt förbättringsarbete och få genomslag av ett värdegrundsarbete är störst i en ny länsövergripande organisation för primärvård. En ingång till regiondriven primärvård i Östergötland ger förutsättningar för en mer likvärdig vård över länet, bättre samverkan mellan vårdcentraler och likvärdig samverkan med vårdgrannar i hela länet. Ett stärkt varumärke primärvård Östergötland underlättar marknadsföring av primärvård gentemot medborgare och vårdgrannar samt stärker Östergötlands primärvård nationellt. Verksamhetsutveckling som behöver genomföras i hela primärvården kan samordnas och effektiviseras. Ökat fokus och kunskap om primärvården i regionledningen är nödvändigt om primärvården i framtiden ska kunna utvecklas och ta ett större samordningsansvar för vård av stora patientgrupper. En gemensam produktionsenhet för primärvård är attraktivare för medarbetare. Det underlättar marknadsföring gentemot olika yrkesgrupper och rekrytering. Det behövs en tydlig positiv signal till medarbetare att man gör en nystart för att gemensamt fortsätta att skapa framtidens bästa primärvård. 4. En god arbetsmiljö som skapar förutsättningar för rekrytering och rätt använd kompetens Vi behöver skapa en god arbetsmiljö för samtliga medarbetare redan nu för att säkra att dagens och framtidens medarbetare vill arbeta kvar i primärvården. Detta kräver adekvata bemanningsnivåer utifrån uppdraget. En god arbetsmiljö innebär också att innovativa arbetssätt lättare kan anammas och att medarbetarnas kompetens används på rätt och effektivt sätt. 5. Rimliga ekonomiska förutsättningar Vi vet utifrån de produktionsplaneringar som har genomförts och den dialog som förts med de mest välbemannade vårdcentralerna att de redan idag har svårigheter att klara sitt uppdrag fullt ut vad gäller tillgänglighet, kontinuitet och vården av de kroniskt sjuka. Fortsatt systematiskt förbättringsarbete är nödvändigt, men inte tillräckligt. Det krävs ett kraftigt resurstillskott till primärvården. Många års fokusering på att göra det bättre för olika sjukdomsgrupper behöver kompletteras med resurser för att koordinera vården, öka tryggheten för de äldre och sköra patientgrupperna. En välfungerande primärvård, som får ökat ansvar för samordning, förväntas att spara resurser totalt i hälso- och sjukvården. Det förutsätter också att man samtidigt lyckas rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Primärvårdens andel av totala hälso- och sjukvården behöver öka och andelen allmänläkare behöver öka i relation till andelen organspecialister (22)

20 6. Beredskap för primärvårdens ständiga förändringar Hälso- och sjukvården står ofta inför oförutsägbara utmaningar som kräver en flexibilitet. Det gäller inte minst primärvården. Vi får räkna med en fortsatt utveckling där nya behandlingsmöjligheter blir möjliga i öppenvård och uppgifter som tidigare hanteras av sjukhusen behöver bli primärvårdens uppdrag. Dels för att det oftast är mest kostnadseffektivt och dels för att det ökar möjligheten för kontinuitet och en patientcentrerad vård. När antalet äldre över 80 år ökar kraftigt och därmed allt fler med mer än en kronisk sjukdom så behöver primärvården ha en beredskap för att ta hand om och koordinera vården för dessa stora grupper. Primärvården behöver även ha en beredskap för att klara ännu mer oförutsedda utmaningar. Ett exempel på det som just nu är aktuellt är det stora antalet asylsökande som har anlänt till Sverige under Sjukvårdssystemen har varit hårt belastade då förberedelsetiden varit kort. Denna belastning kommer sannolikt att kvarstå en längre tid. Primärvården har inte varit rustad för att ta emot den volymökning av patienter som vissa vårdcentraler har fått och man har tvingats hantera ovanliga sjukdomar. Vi behöver se över helheten kring sjukvården för dessa grupper som på sikt ska vara fullt integrerade i den sjukvård som alla svenska medborgare erbjuds. Inom Region Östergötland pågår ett arbete för att hitta ett sätt att integrera det som varje enskild vårdcentral gör i dag till ett mer hållbart arbetssätt för dessa grupper. Detta kan innebära förändringar i primärvårdens uppdrag med utökat ansvar. Sammanfattningsvis kan det vara svårt för en enskild vårdcentral att själv klara framtidens oförutsägbara utmaningar. Vi behöver en mer robust organisation där samverka mellan vårdcentraler och med vårdgrannar är en självklarhet och där den stora organisationen lättare kan hantera stora nya utmaningar. När förslagen i rapporten har genomförts så har primärvården i Östergötland stora möjligheter att utvecklas till att bli ledande i Sverige (22)

21 10. SAMMANSTÄLLNING AV FÖRSLAG Vem ansvarar för genomförande Åtgärdsförslag Vinster/effekt Kort sikt Lång sikt Ansvar tjänsteman Kräver politiskt beslut 1. Utarbeta Vision för framtidens primärvård Framtidstro Rekryterings befrämjande Våren 2016 Beredn för pvvård o nära vård 2. Öka primärvårdens andel av den totala hälso- och sjukvården Succesivt stärka primärvårdens förutsättningar och skapa en stark basal hälso- o sjukvård inför 2022, utökat uppdrag med en koordinerande roll Permanent ramhöjning av STsystemet med ytterligare 10 ST-tjänster öka primärvårdens andel av den totala hälso- och sjukvårdens budget med ca 0,5 % per år HoSjv-dir HSN 3. Skapa en gemensam förvaltning offentligt driven primärvård i Östergötland PV-chef i högsta regionledningen Likvärdig vård över länet. Ökat fokus och kunskap om primärvård i högsta regionledningen. Gemensamt stöd vid verksamhetsutveckl, marknadsföring, rekrytering En dialogpartner för pv gentemot alla sjukhuskliniker, kommuner mm Våren 2016 riskanalys med jämförelse av dagens organisation och en primärvårdsförvaltning Åtgärdsförslag vid negativa effekter Ny organisation RD RS 4. Stärka samverkan mellan vårdcentraler och mellan primärvård och sjukhuskliniker. Se bilaga 10, (förslag 1-6) Patientcentrerad vård. Bättre patientflöden. Ökad patientsäkerhet Resurser kan användas mer optimalt Värdegrundsarbete Skapa nya mötesarenor RD Vårddir NS-dir PV-chef Klin-chef Centrumchef 5. Anta kompetensförsörjningsplanen och genomföra åtgärdsförslagen inom områdena: - bemanningsnivåer - rekrytering av läkare - rekrytering av sjuksköterskor - chefs- och ledarförsörjning - kompetensutveckling och fortbildning Bra arbetsmiljö och ökad attraktivitet, nöjda medarbetare och nöjda patienter Se bilaga 11, kap 4 och 6 Se bilaga 11 kap 4 och 6 NS-dir PV-chef HR-dir HR-chef I vissa fall Se bilaga 11, kap 4 och (22)

22 Åtgärdsförslag Vinster/effekt Kort sikt Lång sikt Ansvar tjänsteman Kräver politiska beslut 6. Anta handlingsplanen för forskning och utveckling samt genomföra åtgärdsförslagen Forskning inom primärvården ökar Se bilaga 11, kap 5 Se bilaga 11, kap 5 NS-dir PV-chef MedFak Se bilaga 11, kap 5 7. Utnyttja möjligheter med rätt använd kompetens och teamarbete i verksamhetens utveckling Se bilaga 8 a, (förslag 1-16) Mer tid för patient, effektivt, enkelt för pat, kunskap- och kvalitetshöjning, bättre tillgänglighet metodstöd från CHV Kontinuerligt, systematiskt förbättringsarbete VE-chef vid vårdcentral (HoSjv-dir, Proj.ägare Cosmic, NS-dir) 8. Genomföra digitaliseringens möjligheter: -Ökad användarvänlighet i patientjournalen och andra ITsystem. -Vård på distans. -E-tjänster Effektivisering, bättre tillgänglighet, jämlik vård, ökad patientdelaktighet och trygghet Systematisk förbättringsarbete Kontinuerligt, systematiskt förbättringsarbete NS-dir IT-förvaltn Vårddir ledningsstab Projektägare för Cosmic RD Se bilaga 9 b, (förslag 1-15) och 9 c (förslag 1-18) 9. Säkra fortsatt förvaltning av Östgötafakta kopplat till nationellt kunskapsstöd Effektivare vård, vårdprocesser Ökad kunskap Ökad patientsäkerhet Tydliggöra Q Vårddir ledningsstaben 10. Säkra förvaltning av primärvårdssida på nätet Effektivare arbete för medarbetare i primärvård. Mer likvärdig vård Genomf Q Fast punkt vid möten mellan regionens o privat pv PV-chefer 11. Implementera Östgötakommissionens rekommendationer vad gäller hälso- och sjukvård/omsorg som är relevant i primärvård Jämlik hälsa och vård Seminarier och utbildning av personal Verksamhetsutveckling och uppföljning NS-dir 12. Utveckla styrning och uppföljning som stödjer personcentrerad vård, kontinuitet, koordination och medicinska resultat Mer fokus på värdeskapande vård för patienter Vc kvalrapp anpassas till nationella uppföljn av nyckelind HoSjv-dir HoS-enh 20 (22)

23 11 Referenser 1. Jerant A., Fenton JJ., Franks P. Primary Care Attributes and Mortality: A National Person-Level study. Ann Fam Med 2012;10: Starfield B. Pathways of influence on equity in health. Soc Sci Med 2007; 64: Starfield B, Shi L, Macinko J. Contribution of primary care to health systems and health. Milbank Q 2005;83: Starfield B, Shi L, Grover A, Macinko J. The effects of specialist supply on populations' health: assessing the evidence. Health Affairs Suppl Web exclusive 2005; doi: /hlthaff.w UCL Institute of Health Equity. Working for Health Equity: The Role of Health Professionals Hämtad Öppna jämförelser Hälso och sjukvård- jämförselse mellan landsting. Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting Hämtad Myndigheten för vårdanalys. Vad påverkar patientupplevd kvalitet i primärvården? 2012 Rapport 2012:1. Hämtad Starfield B. An evidence base for primary care. Interview by John Marcille. Manag Care. 2008;17: Myndigheten för vårdanalys. Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv Rapport 2015:9. Hämtad Hansen AH, Kristoffersen AE, Lian S, Halvorsen PA. Continuity of GP care is associated with lower use of complementary and alternative medical providers: a population-based cross-sectional survey. BMC Health Serv Res 2014;10:62 doi: /s Hansen AH, Halvorsen PA, Aaraas IJ, Førde OH. Continuity of GP care is related to reduced specialist healthcare use: a cross-sectional survey. Br J Gen Pract 2013;63: Sveriges kommuner och landsting. Nationell patientenkät Primärvård sultat.1503.html. Hämtad Mark DH, Gottlieb MS, Zellner BB, Chetty VK, Midtling JE. Medicare costs in urban areas and the supply of primary care physicians. J Fam Pract 1996; 43: Baiker K & Chandra A. (2004) Medicare spending, the physician worcforce, and beneficiaries quality care. Health Affairs Web Exclusive, April 7, W4: Starfield B. Primary care: an increasingly important contributor to effectiveness, equity, and efficiency of health services. SESPAS report. Gac Scint 2012; Suppl 1: Hämtad Sveriges kommuner och landsting (SKL). Produktivitet och effektivitet i hälso- och sjukvård Hämtad Svenska Distriktsläkarförening. Nyttan med allmänmedicin. Distriktsläkaren 2012;3: Regeringen. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir 2013:104 Hämtad (22)