Vägen till övertygelse. The way to persuasion

Transkript

1 Vägen till övertygelse - En retorisk studie av partiledare i partiledardebatter The way to persuasion - A rhetoric study of party leaders in party leader debates Cecilia Ek Madelene Johansson Alexandra Rönnqvist

2 HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping Examensarbete 15 hp inom Medie- och kommunikationsvetenskap Höstterminen 2008 SAMMANFATTNING Cecilia Ek, Madelene Johansson och Alexandra Rönnqvist Vägen till övertygelse En retorisk studie av partiledare i partiledardebatter The way to persuasion A rhetoric study of party leaders in party leader debates Antal sidor: 45 Vårt syfte med denna studie var att förstå fenomenet retorik som partiledare använder sig av i partiledardebatter i Sveriges riksdag. För att klarlägga fenomenet har vi utgått från teorierna övertygningsmedel och partesläran. Vi har sedan jämfört vårt empiriska resultat med våra teoretiska utgångspunkter. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats med en hermeneutisk inriktning och genomfört en fallstudie genom att utföra retorikanalyser med två svenska partiledare som undersökningsobjekt, Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin. Valet föll på dessa då de är partiledare för de två största partierna i Sverige, Moderaterna och Socialdemokraterna. Våra analysresultat visar att de båda följer den retoriska arbetsprocessen men de nyttjar den inte till fullo. Analysresultaten visar även på att det finns tydliga skillnader mellan partiledarna och få likheter. Våra slutsatser visar att Reinfeldts retorik karaktäriseras av sakligt resonemang i argumentationen, en stark, klar och flexibel röst med ett varierat kroppsspråk samt att han har ett neutralt ansiktsuttryck utan känsloyttringar. Sahlins retorik karaktäriseras av att hon fokuserar på att skapa känslor hos åhörarna genom att använda pathos-argument och stilfigurer. Hon har även en stark, tydlig och flexibel röst med varierat ansiktsuttryck men hon är sparsam med gester för att stärka det hon säger. Det som skiljer partiledarna åt är hur de använder sig av den retoriska arbetsprocessen, partesläran, då Reinfeldt fokuserar på saklig argumentering medan Sahlin fokuserar på elocutio. Båda är medvetna om hur de ska arbeta fram ett tal utifrån partesläran, dock nyttjar de den inte fullt ut. Nyckelord: retorik, politik, partiledardebatt, Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon Fax

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Fredrik Reinfeldt Mona Sahlin Partiledardebatt Teoretiska utgångspunkter Retorikens historia Vad är retorik? Talarkonstens uppgifter Det effektiva talet Tre sätt att vinna tillit Ethos Logos Pathos De tre plikterna Partesläran: den retoriska arbetsprocessen Inventio Dispositio Elocutio Actio Memoria Tidigare forskning Self-sufficient arguments in political rhetoric: construction reconciliation and apologizing to the Stolen Generations Att övertyga mellan raderna Aggressivt beteende i debattsituationer What makes a politician persuasive? Sverigedemokraternas retorik Den borgerliga webbretoriken Problemformulering Syfte och frågeställningar Syfte Frågeställningar Metod Metodteori... 17

4 6.1.1 Kvalitativ metod Tillvägagångssätt Retorikanalys Komparativ analys Problem Material Urval Avgränsningar Metoddiskussion Studiens tillförlitlighet och trovärdighet Kritik Analys Fredrik Reinfeldt Dispositio Elocutio Actio Mona Sahlin Dispositio Elocutio Actio Komparativ analys Dispositio Elocutio Actio Sammanfattning analys Fredrik Reinfeldt Mona Sahlin Komparativ analys Diskussion Fredrik Reinfeldt Mona Sahlin Komparativ analys Sammanfattande slutsatser Egna reflektioner Förslag till vidare forskning Referenser

5 Litteratur Elektroniska källor 45 Bilagor 1 3

6 1 Inledning Politisk retorik har under åren blivit allt mer uppmärksammat, i synnerhet i USA då de har personval istället för partival. Många amerikanska ledare och framförallt Barack Obama hyllas världen över för sin retoriska fallenhet och talekonst. Retoriken i den svenska politiken anses ofta vara en aning föråldrad i jämförelse med den amerikanska men begreppet har blivit allt mer centralt även hos våra svenska partiledare. Avsikten med den här studien är att undersöka fenomenet retorik inom den politiska sfären i Sverige. Politikernas viktigaste uppgift är att övertyga sina åhörare och därför är det intressant att undersöka deras retoriska verktyg och tekniker. Vårt engagemang inom politik är begränsat, vilket är en anledning till att vi har valt att undersöka retorik inom politik. Vi har valt att begränsa oss till två personer inom politik, Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin. Varför vi har valt Reinfeldt och Sahlin beror på att de är partiledare och representerar de två största partierna i Sverige, moderaterna och socialdemokraterna. Med tanke på att vi har valt att analysera två partiledare inom samma kontext föll det sig naturligt att genomföra en fallstudie. Under vår utbildning har vi studerat många olika former och aspekter av kommunikation, däribland presentationsteknik, som går hand i hand med retoriken. Vi ansåg att det därför var relevant att fördjupa oss i fenomenet retorik. Det finns mycket forskning om retorik inom politik, till exempel har det genomförts en studie av Göran Perssons retorik i offentliga framträdanden, då ur ett tidsperspektiv. Reinfeldt och Sahlin, som vi har valt att studera, har dock ingen tidigare forskning med retorisk infallsvinkel genomförts. Vi kommer att fokusera vår studie på att analysera den retoriska strukturen, argumentationen och stilen i deras offentliga framträdanden. Detta då vi i nästa steg vill jämföra partiledarna för att eventuellt se likheter och skillnader i deras retorik. Vi har disponerat uppsatsen på följande vis; i kapitel ett ger vi läsaren en kort inledning av ämnet och vad vi ämnar studera. Kapitel två innehåller bakgrund till undersökningsobjekten och undersökningsmaterialet för att sedan i kapitel tre konkretisera studiens teoretiska utgångspunkter. I kapitel fyra beskrivs den tidigare forskningen för att läsaren ska få en bild av hur idéer till studien har utvecklats. Vidare i kapitel fem redovisas problemformuleringen, syfte och frågställningar som ligger till grund för nästkommande kapitel, kapitel sex, då vår metod redogörs. I kapitel sju klargör vi resultaten av analyserna och i sista kapitlet, kapitel åtta för vi vår diskussion och ger förslag till vidare forskning. 1

7 2 Bakgrund Vi har under vår utbildning läst ett antal olika kurser om kommunikation och även en inom den politiska arenan. Vi har under dessa kurser kommit fram till att kommunikation handlar om att få ut sitt budskap på ett effektivt sätt, hur det sker har mindre betydelse. Vi har inriktat oss på hur två svenska partiledare använder sig av retorik för att nå ut med sina budskap. Syftet med vår studie är att få en förståelse för den retoriska strukturen, argumentationen och stilen hos respektive partiledare samt vilka likheter och skillnader som finns. Detta kapitel kommer att ge en kort överblick över de två valda partiledarnas politiska karriär samt en beskrivning av det forum som vi valt att analysera dessa i. 2.1 Fredrik Reinfeldt Den 4:e augusti 1965 föddes John Fredrik Reinfeldt. Han är uppväxt i bland annat Haninge, Spånga och Täby. På gymnasiet läste Reinfeldt den naturvetenskapliga linjen och efter det utbildade han sig till civilekonom vid Stockholms universitet. 1 Reinfeldts politiska karriär började redan 1991 då han blev invald i riksdagen. Året därefter blev han ordförande för Moderata Ungdomsförbundet, där han blev kvar till År 2003 valdes Reinfeldt till partiordförande för Moderata samlingspartiet. Innan dess var han bland annat ordförande i riksdagens justitieutskott, ekonomiskpolitisk talesman och gruppledare för moderaterna i riksdagen. 2 Efter valförlusten 2002 påbörjade Reinfeldt arbetet med den nya politiska linjen. Moderaterna gick från ambitionen att kraftigt sänka skatterna till att tona ned sänkta skatter för att istället fokusera på att bevara den så kallade arbetslinjen samt prioritera en politisk riktning för att skapa nya arbetstillfällen. Moderaternas politik omarbetades även på ett flertal andra centrala välfärdspolitiska punkter. Deras politiska förändringar innebar att partiet valde att byta namn till De nya moderaterna. I valet 2006 hade Reinfeldt tillsammans med de övriga borgerliga partierna format Allians för Sverige. 3 Den 6:e oktober 2006 blev Reinfeldt statsminister och leder nu den första majoritetsregeringen i Sverige sedan Mona Sahlin Mona Sahlin föddes den 9:e mars 1957 i Sollefteå. Samtidigt som Sahlin gick gymnasiet på Södra latin var hon aktiv i Sveriges Socialdemokratiska ungdomsförbund och var det fram till När Sahlin var 25 år gammal valdes hon in i riksdagen. Hon har varit riksdagsledamot från 1982 till 1996 samt sedan år 2002 där hon bland annat har lett arbetstidskommittén och varit arbetsmarknadsminister. Sahlin har även varit statsråd mellan åren , och Ibid

8 Sahlin blev utsedd till socialdemokraternas första kvinnliga partisekreterare 1992, mycket tack vare hennes slagkraftiga debattstil. I den nya regeringen som tillträdde 1994 fick hon rollen som jämställdhetsminister och biträdande statsminister. När Ingvar Carlsson beslöt sig för att avgå 1995 utsågs hon som kandidat till ordförandeposten. Sahlin blev kort därefter anklagad för att ha använt sitt tjänstekreditkort för privat bruk och därmed förlorades förtroendet för henne både inom och utom partiet. Trots en friande dom valde hon att lämna sin post både i riksdagen och i regeringen för att istället börja arbeta som konsult mellan åren Hon återvände dock efter valet 1998 och blev då biträdande statsråd där hon ansvarade för arbetslivs- och arbetsrättsfrågor, småföretagande och regional näringspolitik. 7 Efter valet 2002 utnämndes Sahlin till statsråd i justitiedepartementet där hon ansvarade för integrations- och demokratifrågor. Hon fick dock efter regeringsombildningen 2004 istället rollen som samhällsbyggnadsminister och som chef för miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet. År 2007 skrev Sahlin historia då hon av en enig partikongress utsågs till den första kvinnliga socialdemokratiska partiledaren i Sverige Partiledardebatt Ordet debatt betyder ordnat offentligt meningsbyte (i viss fråga) under fastställda former. 9 En partiledardebatt är en debatt i riksdagen. Partiledardebatten har inte någon direkt koppling till ett ärende som ska beslutas utan kan behandla alla typer av frågor. 10 I oktober äger riksdagsårets första partiledardebatt rum. Då får partiledarna möjligheten att argumentera för den politik de står för. Under riksdagsårets lopp hålls två partiledardebatter till, en i januari efter juluppehållet och en i juni innan riksdagen tar sommaruppehåll. 11 Annalena Hanell 12 berättar att partiledardebatterna sänds i radio och TV och når därmed intresserade medborgare och väljare. De uppmärksammas även i medierapporteringen då medierna kan välja ut delar av debatten för att till exempel visa i ett nyhetsinslag. Debatterna går också att följa via riksdagens webbsändning. 7 Ibid. 8 Ibid aspx 11 Ibid. 12 Annalena Hanell, Centralkansliet, Riksdagsförvaltningen, telefonsamtal den 8 december

9 3 Teoretiska utgångspunkter Vårt angreppssätt Vi har för avsikt att skapa förståelse för fenomenet retorik som våra undersökningsobjekt använder sig av i offentliga sammanhang för att se om det råder några skillnader mellan teorin; om hur talare bör följa den klassiska retorikens delar och tekniker för att övertyga sina åhörare samt att nå ut med budskap på ett effektivt sätt. De resultat vi får fram från vår empiriska studie kommer sedan att jämföras med de teorier vi valt. I detta kapitel kommer vi att redovisa de teorier som vi anser är relevanta för vår studie och som kommer att stå för grunden till vår analys. 3.1 Retorikens historia Retoriken som begrepp stöter vi på redan under antiken i de homeriska berättelserna Iliaden och Odyssén. Under antiken ansågs människan vara en handlande individ som genom talet såg till att uppmuntra till handling. De första läroböckerna i retorik sägs ha tillverkats av Korax och hans elev Tisias. Dessa böcker skapades vid en tidpunkt då samhället gick från envåldsmakt till att bli mer demokratiskt. Retorikens betydelse stärktes då i och med att demokratiseringen innebar att fler människor fick möjlighet att delta i politiken. Aristoteles var en grekisk filosof och den förste som grundade retoriken filosofiskt. 13 Marcus Tulius Cicero och Marcus Fabius Quintilianus var romartidens dominerande retoriska gestalter. Cicero var utan några tvivel romartidens största teoretiker inom retorikämnet. Han var framförallt känd för sina politiska och juridiska tal. Det som vi idag kallar den klassiska retoriken uppstod under Ciceros levnadstid. Quintilianus är känd för att ha gett retoriken en litterär grund. Han ansåg att retorik och litteratur inte ska vara skilda från varandra. För att retorikern ska kunna förbättra sin retorik bör han eller hon läsa samt försöka efterlikna det bästa i litteraturen. Den grekiska och romerska retoriken i antiken blev en lära om att kunna tala väl inom politiken. När kejsardömet avlöste den romerska republiken minskade den politiska talekonsten och ersattes istället av en epideiktisk, litterär retorik. Samtidigt blev retoriken ett ämne inom skolväsendet. 14 Under medeltiden fortsatte den politiska offentligheten att lysa med sin frånvaro i och med att talen inte längre var offentliga. Därför blev skrivkonsten politikens viktigaste kommunikationsmedel och därmed utvidgades retoriken till att även vara läran om det skrivna ordet. Konsekvenserna blev att retoriken inte längre handlade om kommunikationen mellan talare och åhörare Elmelund Kjeldsen, J 2008: AA: AA:

10 Renässansen kallas för retorikens återfödelse då återupptäckten av antiken också innebar att retoriken återupptäcktes. Detta berodde på att retoriska texter från antiken kunde spridas tack vare boktryckarkonsten. Renässansen hade en annan syn på människan på så sätt att de satte människan och de mänskliga värdena i centrum. Denna människosyn ledde till att retoriken bildade en grund för renässansens utbildningssystem. Under renässansen befästes retorik som en lära som sedan under barocken begränsades till att vara en lära om emotionellt och värdeladdat tal. 16 Under upplysningstiden och parlamentarismen avgränsades retoriken till en lära om det offentliga framförandet. Retoriken utvidgades under 1700-talet då det handlade om både tal och skrift samt smak, stil och estetik som nu var viktiga faktorer i den mänskliga kommunikationen. Retoriken stagnerades som lära under 1800-talets romantik. Under talet var retoriken viktig att tillämpa praktiskt, särskilt inom politiken, men som teoretiskt ämne var den på tillbakagång. I mitten på 1900-talet etablerades en ny akademisk retorik som var inriktad på att det skulle forskas om hur människor kommunicerar med varandra Vad är retorik? Den grekiska filosofen Aristoteles anses vara den viktigaste tänkaren inom den retoriska traditionen. 18 Han levde mellan f.kr och var en filosof mer än en talare. 19 Aristoteles retorikbok, Retoriken, anses vara den mest ansedda och den äldst bevarade. Han skrev även fler retoriska verk och idag finns tre retoriska böcker, samlade i en, bevarade, The Art of Rhetoric. 20 Den här uppsatsen kommer att lägga mest fokus på den andra boken då det är här Aristoteles beskriver de tre övertygningsmedlen ethos, pathos och logos, som kommer att beskrivas mer utförligt längre fram i kapitlet. Aristoteles definition av retorik är följande Konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga. Lindqvist Grinde har tagit fram fyra väsentliga delar i den aristoteliska retorikdefinitionen: 1. att retoriken är en konst, som innebär att retoriken ses som ett hantverk vars grunder kan läras ut och studeras 2. som består i att finna, det vill säga att upptäcka möjligheter, se vilka strategier du bör använda samt att hitta det som talar emot din åsikt 3. det som är övertygande, 4. i varje given situation Talarkonstens uppgifter Talarkonstens huvuduppgift inom retoriken är att övertyga, persuasio på latin. Det handlar om att avsiktligt påverka lyssnarna i riktning mot talets syfte. För att övertyga lyssnarna måste talaren få dem på sin sida för att i nästa steg leda till handling. Talaren måste övervinna sina lyssnares tvivel och tvekan genom att övertyga och överbevisa. Om ett tal ska övertyga krävs förtroende, i fortsättningen kallat pistis. Pistis har en central roll i den klassiska retoriken och innebär att det måste finnas pistis från bägge sidor. Åhörarna måste tro på att talaren inte 16 AA: AA: Lindqvist Grinde, J 2008:30 19 Hägg, G 2002: Frogel, S 2005:23 21 Lindqvist Grinde, J 2008:

11 använder sina ord för att vilseleda. Samtidigt måste talaren kunna lita på att åhörarna försöker lyssna och förstå Det effektiva talet Ett bra tal utmärker sig genom att det för det första är vänt till sina åhörare genom att det utgår från vilka kunskaper, intressen och behov som de har. För det andra ska talet vara riktat mot talaren, hur han eller hon beter sig inför åhörarna. För det tredje ska ett tal vara vänt mot sitt ämne vilket innebär att tala med hjälp av språkliga medel för att ge talet en bild av en faktisk eller möjlig verklighet Tre sätt att vinna tillit Vi har ovan nämnt det grekiska ordet pistis (pisteis i plural), som betyder förtroende. 24 Pistis kan även betyda bevismedel och det finns tre olika typer som en talare kan använda sig av för att påverka sina åhörare. 25 Det första bevismedlet är ethos som handlar om att övertyga sina åhörare med sin personlighet och trovärdighet. Det andra bevismedlet kallas logos vilket innebär att talaren försöker övertyga med fakta och förnuft. Det tredje och sista bevismedlet är pathos som innebär att talaren med hjälp av känslor försöker övertyga Ethos En talares ethos är mycket viktig. För även om budskapet är sant hjälper det inte om talaren inte verkar pålitlig. När en talare försöker övertyga genom ethos finns det tre olika kategorier att studera. Den första handlar om hur talaren framställer sin identitet i sitt framförande, avslöjar han eller hon sin personlighet och sin bakgrund. Den andra handlar om hur talaren stödjer sig på auktoriteter. Genom att använda sig av ett citat av en känd person kan talaren stödja ett argument i talet. Den tredje kategorin handlar om hur talaren skapar samhörighet med åhörarna. Genom att verbalt hänvisa till intressen, värderingar, moralprinciper och annat som talaren delar med publiken kan en samhörighetskänsla åstadkommas Logos Logos handlar om själva orden, de som är sagda för att bevisa talarens tanke eller åsikt med talet. Genom att talaren visar att han eller hon vet vad personen ifråga talar om vinner talaren auktoritet hos åhörarna. 28 Talaren använder logos för att väjda till åhörarnas förnuft och kritiska omdöme. När logos studeras är huvudfrågan i vilken mån talaren använder sig av fakta såsom statistik, siffror, facktermer och sakupplysningar i framförandet. Statistik, siffror och facktermer som argument förekommer ofta i tal och debattartiklar. Ett annat exempel på logos-argument är när talaren försöker få åhörarna att dra egna slutsatser och få insikter. 29 Det 22 Hellspong, L 2004: AA:48 24 AA:45 25 Lindqvist Grinde, J 2008:55 26 Karlberg, M & Mral, B 1998:31 27 AA:31ss 28 Hellspong, L 2004:50 29 Karlberg, M & Mral, B 1998:

12 är dock inte tillräckligt att bara använda en logisk argumentation utan ett tal måste också innehålla de två andra övertygningsmedlen, ethos och pathos Pathos Kort sagt handlar pathos om processen att skapa positiva känslor och betydelsefulla konnotationer hos åhörarna. 31 Pathos handlar även om att talaren visar upp egna känslor. 32 Genom att talaren själv visar känslor för sin ståndpunkt blir åhörarna mer mottaglig för talarens skäl. 33 Beroende på vad talaren har för syfte med sitt tal kan han eller hon välja att väcka olika känslor såsom upprördhet, engagemang, medlidande, fruktan och hopp, förtvivlan, längtan och så vidare. Hur talaren väcker dessa känslor kan se ut på olika sätt. Här följer några exempel: talaren kan måla upp möjligheter, till exempel ett positivt framtidsprojekt som väcker känslor om hopp hos åhörarna. När talaren vill visa på negativa konsekvensen av ett beslut kan känslorna som uppstår vara eventuella hot De tre plikterna Cicero kräver att varje tal har tre plikter som måste uppfyllas för att nå syftet med talet. Dessa tre plikter är: docére, movére och delectáre vilket på svenska betyder lära, röra och behaga. Docére riktar sig till åhörarnas förstånd och skapar övertygelse genom fakta och sakskäl. 35 Movére innebär att talaren ska lyckas väcka, röra och styra åhörarnas känslor för att påverka dem i rätt riktning. 36 Delectáre riktar sig till att behaga åhörarna genom att skapa en stämning som gör åhörarna mottagliga för övertalning. 37 De tre plikterna svarar till viss del mot varsin av de tre pisteis. Ethos handlar om att behaga åhörarna vilket även delectáre gör, logos handlar om att lära om något nytt vilket passar in på docére och pathos är viktigt för att röra åhörarna vilket är movéres uppgift Partesläran: den retoriska arbetsprocessen När en talare skriver ett tal genomgår han eller hon en arbetsprocess som kallas parteslära. Det första talaren försöker göra är att hitta sina argument, på så sätt att han eller hon bestämmer vilket ämne som ska beröras (inventio). Därefter bestämmer han eller hon talets ordning (dispositio). Med detta gjort är det dags för talaren att välja sina ord och uttryck (elocutio). Talaren planerar därefter hur talet ska framföras det vill säga hur talaren ska använda sig av kroppsspråk och sin röst (actio). Till sist när talet är färdigskrivet lär sig talaren det utantill (memoria) Frogel, S 2005:43 31 Halmari, H 2004: Lindqvist Grinde, J 2008:55 33 Hellspong, L 2004:51 34 Karlberg, M & Mral, B 1998: Hellspong, L 2004:49 36 Lindqvist Grinde, J 2008:58 37 Hellspong, L 2004:49 38 Lindqvist Grinde, J 2008:58 39 AA:36 7

13 3.6.1 Inventio Ordet är besläktat med svenskans inventering och med inventering menas att upprätta en förteckning över något. Det är även besläktat med inventarium vilket betyder en förteckning över all lösegendom. Inventio kan ses som en teknik för att hitta och skriva ner allt som hör till ämnet. Första steget i inventio är att formulera sin tes, med andra ord formulera vad talet eller texten ska bevisa. Efter att talaren har bestämt sin tes går han eller hon vidare genom att hitta argument som styrker tesen. Här är det viktigt att tänka på hur talaren ska aktivera åhörarnas känslor genom att formulera sig på ett specifikt sätt. I en debatt är det även viktigt att talaren har funderat ut vilka motargument han eller hon kan möta från motståndaren Dispositio När talaren är klar med vad han eller hon ska säga i sitt tal blir nästa steg att bestämma ordningen på innehållet. Syftet är att talet ska framstå som en helhet som hänger ihop där en del på ett naturligt sätt leder över till nästa del. Detta kallas inom retoriken för dispositio. 41 Dispositio innebär inte bara att organisera ett material utan den fungerar även som ett medel för att steg för steg leda åhörarna mot en bestämd övertygelse. Dispositio innehåller enligt den klassiska retoriken fem delar: exordium, narratio, probatio eller argumentatio, recapitulatio eller peroratio Exordium Exordiet som är talets inledning har till uppgift att locka åhörarna att stanna kvar eller att lyssna till slutet. För att lyckas med detta måste talaren nå tre mål i början av sin framställning: att väcka åhörarnas intresse, att vinna deras välvilja samt att skapa ett förtroende för sig själv som person. 43 För att talaren ska väcka åhörarnas intresse kan han eller hon inleda med något drastiskt, personligt eller något aktuellt. Genom att beskriva ett hot eller en förhoppning inleder talaren med något drastiskt. När talaren berättar om personliga erfarenheter är detta ett exempel på hur talaren kan inleda med något personligt. Talet kan även inledas med något aktuellt genom att talaren uppmärksammar en nyhet som präglat den senaste tidens debatt. 44 När talaren har väckt åhörarnas intresse måste han eller hon även vinna deras välvilja. För att lyckas med detta finns det tre grundläggande verktyg: att uttrycka sin glädje över situationen, att visa upp en grundläggande anspråkslöshet eller att smickra åhörarna. Ett exempel på att uttrycka sin glädje över situationen är att talaren berättar hur glad han eller hon är över att få tala just här. Genom att börja med den klassiska formeln jag är ingen talare uttrycker talaren anspråkslöshet. Talaren kan också vinna åhörarnas välvilja genom att uttrycka kärlek mot något de tycker om, till exempel att berömma lokalen eller arrangemanget. 45 För att vinna åhörarnas välvilja måste han eller hon slutligen skapa ett förtroende genom att visa att han eller hon har något nytt och intressant att komma med. Talaren måste på något 40 AA:65ss 41 Hellspong, L 2004: Karlberg, M & Mral, B 1998:28 43 Lindqvist Grinde, L 2008: AA: AA:

14 sätt kunna demonstrera sina kunskaper. Detta kan ske genom att talaren anspelar på sin utbildning eller att han eller hon bevisar sin kunskap istället för att berätta om den Narratio Ordet narratio betyder bakgrund eller berättelse. Syftet med denna del är att talaren ska sätta in åhörarna i ämnet. En bra narratio ska uppfylla tre krav: den ska vara klar, kortfattad och trovärdig. 47 Kravet på klarhet innebär att åhörarna måste begripa vad talaren säger. Om talaren använder sig av svåra termer är det viktigt att han eller hon definierar dem tydligt här. Ämnets narratio bör vara kort då talaren inte ska slösa åhörarnas tid genom att nämna irrelevanta fakta. För att uppfylla kravet om trovärdighet har Quintilianus tagit fram fyra kriterier som avgör vad som är trovärdigt: 1. att talaren själv frågar sitt hjärta om händelseförloppet är naturligt 2. att motiv och orsaker beskrivs innan händelserna 3. att de personer vi beskriver stämmer överrens med sina handlingar samt 4. att tid, plats och så vidare är specificerade i beskrivningen Probatio eller argumentatio Här ska talaren styrka sitt påstående genom att använda argument. Ett argument har både en stark och en svag sida och det gäller för talaren att avgöra vilken sida som överväger. För att få bäst genomslagskraft ska de starkaste placeras sist, det näst starkaste först och slutligen det svagaste i mitten. 49 Talaren kan vara extra tydlig genom att dela in argumentationen i huvudargument och stödargument. Detta för att ett huvudargument kan vara för abstrakt för att vara tillräckligt slagkraftig och därmed behöver det stödjas av ett argument, ett så kallat stödargument Recapitulatio och peroratio Denna del handlar om hur talaren avslutar sitt tal. En avslutning har ofta två huvuduppgifter: att försöka få åhörarna att minnas det som talaren har sagt och att försöka få dem att känna för det som har sagts. Recapitulation är besläktat med ordet rekapitulation och betyder sammanfattning. I avslutningen kan talaren passa på att sammanfatta det han eller hon har sagt för att vara extra tydlig. Efter det följer det viktigaste, nämligen själva avslutningen, peroratio. Här måste talaren engagera åhörarnas känslor för hans eller hennes tes. Antingen kan talaren avsluta med att bli personlig genom att berätta en upplevelse som på något sätt förstärker det han eller hon hittills har sagt eller med en slagkraftig formulering i form av en slogan Elocutio Elocutio är den tredje delen i partesläran och innebär att talaren ska välja rätt ord samt finna effektiva och passande formuleringar. Retoriklärarna från antiken ansåg att språkstilen skulle uppfylla fyra dygder: korrekt, klar, konstfull samt decorum. Den första dygden, korrekt, handlar om att uttrycka sig korrekt i språkliga och formella avseenden. Den andra dygden, klar, handlar om att uttrycka sig tydligt och pedagogiskt det vill säga att det är viktigt för 46 AA: Karlberg, M & Mral, B 1998:29 48 Lindqvist Grinde, L 2008: AA: Karlberg, M & Mral, B 1998:37 51 Lindqvist Grinde, J 2008:

15 talaren att använda uttryck och termer som åhörarna förstår. Den tredje dygden, konstfull, innebär att talaren ska smycka sin text med hjälp av språkliga ornament och utsmyckningar. Den fjärde och sista dygden, decorum, innebär att talaren ska anpassa och välja en stilnivå för tillfället, ämnet och publiken Stilfigurer att uttrycka sig konstfullt En talare använder sig av stilfigurer i sitt tal för att ge variation men även för att väcka känslor hos åhörarna. Det finns två olika typer av stilfigurer, troper och ornament. En trop används för att säga något annat än vad de faktiska orden anger. För att åhörarna ska förstå troper måste de göra de associationer som talaren vill att de ska göra. Om talaren använder ett ornament behåller orden sin bokstavliga mening. De används för att ge texten variation och rytm. 53 Nedan följer exempel på troper och ornament som har förekommit i våra analyser Troper: Allusion här anspelar talaren på litteratur, händelser, personer eller företeelser. Apostrofering talaren vänder sig från publiken och talar till någon annan. Det kan vara en motståndare, en åhörare, en gud, en kraft med mera. Besjälning ett dött ting ges levande mänskliga egenskaper. Till exempel FNorganisationen är sjuk. Metafor baseras på likheter. Talaren använder ett ord som liknar det han eller hon vill säga, till exempel ditt häftplåster. Ironi när en talare använder sig av ett ord eller uttryck som betecknar motsatsen. Till exempel uttrycker sig talaren efter ett fundamentalt misslyckande såhär: Jaha, det där gick ju bra. Exklamation Utrop! Till exempel: Nu får det väl ändå vara nog! Erotema är en retorisk fråga som är en fråga som inte är avsedd att uppfattas som en fråga. Till exempel, ska vi verkligen behöva lyssna på det där? Liknelse en metafor som innehåller ett jämförelseord såsom lik, liksom eller som. Till exempel: Min älskling du är som en ros. 54 Ornament: Alliteration är en upprepning av ett ljud. Från början av ett ord till början av ett annat ord. Till exempel: Om du var ett hav skulle jag vara en våg. Anafor är en ordfigur som består i upprepning av minst ett ord i början av flera följande satser eller rader. Till exempel: Du gamla du fria, du fjällhöga nord. Epifor är en upprepning av minst ett ord i slutet av flera följande satser eller rader. Till exempel: Fä dör fränder dör. Anadiplosis är en upprepning av ett ord från slutet av en mening till början av nästa mening. Till exempel: Sommar blev höst, höst blev vinter. Antites är när motsatta begrepp eller termer nämns i anslutning till varandra. Till exempel: Jag har rest över hav och öken AA: Karlberg, M & Mral, B 1998: Lindqvist Grinde, J 2008:

16 3.6.4 Actio Actio handlar om hur talaren framför sitt tal och vanligtvis har framförandet två aspekter: röstbehandling och kroppsspråk. En talares röst bör vara stark, uthållig och flexibel. En talares kroppsspråk anses som viktigt då det är en väsentlig del för talarens förmåga att påverka sina åhörare Rösten Framförandet bör även det präglas av de fyra dygder för språk och uttryck nämligen korrekt, klart, konstfullt och decorum. För att inte verka okunnig är det viktigt att talaren kan uttala alla svåra ord och begrepp på ett korrekt sätt. Om talaren har en klar röst innebär det framförallt att uttalet är tydligt det vill säga att talaren är noga med att artikulera konsonanter. En talares röst är konstfull om den besitter egenskaperna flytande, stark, fyllig, flexibel, stadig, ljuv, uthållig, klar och ren. Ordet konstfull innebär inte i detta sammanhang vacker utan snarare att en talare har kontroll över sin rösts uttryck. Decorum innebär att rösten måste anpassas efter vad talaren vill uppnå och efter vilka känslor han eller hon vill uttrycka. Genom att talaren själv låter sig ryckas med i de känslor som beskrivs kan han eller hon även väcka dessa känslor hos åhörarna. För att åhörarna ska få tid att reagera på det talaren säger är konstpauser viktiga i ett tal Kroppsspråk Det verbala språket kompletteras med kroppsspråket. Genom att talaren använder sig av olika gester, ansiktsuttryck, hållning och liknande kan han eller hon skapa uppmärksamhet hos åhörarna. Med hjälp av gester försöker talaren beskriva, poängtera samt visa eller uttrycka känslor. 58 Talaren bör stå stadigt och vara naturlig vid framförandet. Till exempel kan talaren ge ett nervöst intryck om han eller hon står och väger på det ena eller andra benet. Ett varierat kroppsspråk är också att föredra hos en talare. Det är då viktigt att anpassa kroppsspråket efter situationen. Till exempel om talaren vill skapa trygghet och lugn bör han eller hon använda små lugna rörelser, däremot kan det vara lämpligare med snabba rörelser när talaren befinner sig i en hetsig debatt. Slutligen är det viktigt att talaren har ögonkontakt med publiken eftersom det visar att talaren vill åhörarna väl Memoria Memoria handlar om att talaren ska lära sig talet utantill och anledningen till det är att det blir mycket mer effektivt och övertygande AA: AA: Ibid 58 Karlberg, M & Mral, B 1998:53 59 Lindqvist Grinde, J 2008: AA:341 11

17 4 Tidigare forskning Begreppet retorik har funnits sedan antiken och vi är inte ensamma om att ha studerat ämnet. Vi har valt att göra en avgränsning där vi enbart fokuserar på retoriken inom politiken och därför hade vi svårt att hitta relevant tidigare forskning för vår studie. I detta kapitel presenteras tre studier som gav oss tankar och idéer om vad vi ville undersöka i vår studie. 4.1 Self-sufficient arguments in political rhetoric: construction reconciliation and apologizing to the Stolen Generations En artikel skriven av Martha Augoustinos, Amanda Lecouteur och John Soyland år 2002 vid Adelaide universitet i Australien, inriktade de sig på retoriska och diskussionslystna organisationer som hade fokuserat sig på ett större politiskt tal som framfördes av statsministern för Australien Det aktuella ämnet behandlade försoning och att beklaga sig till den stulna generationen av inhemska människor i Australien. 61 Skribenterna har använt sig av diskurs- och argumentationsanalys då de har koncentrerat sig på utveckling av retorik och diskurs i socialpsykologi. De har analyserat tal och text som har uttalats av statsministern, med syfte att belysa hur talarens språk med hjälp av retoriska medel framställer konstruktionen av verkligheten. 62 Författarna har kommit fram till att statsministern är kapabel till att positionera sig själv, inte bara som en ledare som kan motstå kritik över hans hantering av känslig folkstam, men också som en ledare som är riktad med valmöjligheter. De har även kommit fram till att det viktigaste för att en talare ska vara övertygande är att han eller hon identifierar sig som en av publiken samt att talaren talar till samtliga åhörare som ett och samma folk. Författarna menar även att en talares standard argument ska stämma överens med åhörarnas värderingar Att övertyga mellan raderna Anders Sigrell disputerade 1999 vid Umeå universitet med avhandlingen Att övertyga mellan raderna En retorisk studie om underförståddheter i modern politisk argumentation. År 2001 gav Sigrell ut en reviderad utgåva av avhandlingen i bokformat där han har gjort förtydliganden, referenser och förklaringar Augostinos, M, Lecounteur, A, Soyland, J 2002:105 Self-sufficient arguments in political rhetoric: construction reconciliation and apologizing to the Stolen Generations 62 AA: AA: Sigrell, A 2001:385 reviderad avhandling, Att övertyga mellan raderna 12

18 Författarens syfte med avhandlingen är tredelat. Först vill han ta reda på vad det innebär att något är underförstått. Därefter vill han kartlägga vilka underförståddheter som förekommer i diskursen, modern politisk argumentation. Slutligen vill han se vad det blir för retorisk effekt av den underförstådda budskapsförmedlingen. För att kunna nå syftet med avhandlingen har författaren valt att begreppsutreda underförstått och vad är retorisk effekt? För att sedan i empirin använda begreppsutredningarna för att analysera modern politisk argumentation. Från empirin har Sigrell valt att analysera Carl Bildts tal till nationen när lasermannen spred rädsla i Stockholm, Författaren kommer fram till att något som är underförstått kan förstås på ett tekniskt plan, att det finns ett budskap som det i texten saknas tydliga uttryck för. Det kan också förstås på ett kommunikativt plan då sändaren visar upp obearbetat material till en möjlig världsbild och sedan får mottagaren själv dra slutsatser samt ta ansvar för dem. Vidare har han kommit fram till att den retoriska effekten av underförstådd budskapsförmedling fortfarande efter studiens avslut är i flera delar obesvarad. De slutsatser som kan dras är att det handlar om mer specifika företeelser än underförståddheter i allmänhet, som till exempel ironi Aggressivt beteende i debattsituationer En vanlig föreställning inom retorik är att ett aggressivt debattbeteende skulle vara framgångsrikt. Grunden till detta ligger förmodligen i att detta beteende är vanligt förekommande i flertalet debattsituationer, även i det annars så sakliga och rationella tonläge som är utmärkande för politiska debatter i Sverige. Det är dock ett felbeslut att tro att något är en effektiv form av kommunikation bara för att det är vanligt förekommande. Ett aggressivt och ovänligt beteende i en debatt är ofta bara till skada för sändarens ethos. Däremot är det inte nödvändigtvis så att den aggressive debattören förlorar What makes a politician persuasive? Annelén Takita A. Stenbakken har genomfört en doktorsavhandling om vad som gör en politiker övertygande. Hon har valt att fokusera på ideologi, retorik och modalitet i tal från Tony Blair och George W Bush. Syftet med Stenbakkens studie är att studera en samling tal framförda av framgångsrika politiker, Blair och Bush, för att belysa några av de tekniker som gör dessa två politiker till övertygande talare. 68 Stenbakkens har använt sig av både en kvantitativ och en kvalitativ metod men fokuserar till största del på den kvalitativa ansatsen då studien är fokuserad på effekterna av de retoriska teknikerna. Talen handlar om terroristattacken den 11 september 2001 och analyserade med hjälp av ett verktyg kallat Word Smith. 65 AA: AA: AA: Takita A. Stenbakken, A 2007:1-2 doktorsavhandling, What makes a politician persuasive? 13

19 Författaren har kommit fram till att övertygelse kan endast nås genom mellanmänsklig interaktion mellan åhörare och talare. Studien visar att de två politikernas tro och värderingar inte är helt identiska. Blairs ordval visar att han har en intention att agera i enlighet med förenta nationernas vilja medan Bush är mer intresserad av att föra fram moralaspekter såsom frihet och rättvisa. Vilket förtydligas med att Blair är mer intresserad av att arbeta i enlighet med de förenta nationerna medan Bush agerar efter vad han tycker är rätt. 69 Studien visar att Blair föredrar att använda etablerade experter för att styrka sina argument medan Bush favoriserar människor som representerar hans åhörare. Att Blair använder experter stärker hans logos medan Bushs användande av vanliga människor för att styrka sina argument stärker hans pathos Sverigedemokraternas retorik Vårterminen 2007 gjorde en student vid Lunds universitet en studie av hur Sverigedemokraterna använder retorik för att förmedla sitt budskap. Författaren har använt sig av en fallstudie av Sverigedemokraternas användning av retorik. Han har i huvudsak använt sig av material som partiet har producerat själva, det vill säga bloggar på hemsidan och inskickade motioner till kommunfullmäktige. Utifrån författarens syfte och frågeställningar ämnar han att bidra till: kunskapen om hur ett tvetydligt parti av detta slag ska kunna bemötas i t.ex. en debattsituation, där kännedom om argumentens struktur och disponering av texter kan vara av värde. 71 Författaren kommer fram till att Sverigedemokraterna använder sig av retorik men de utnyttjar den inte till fullo. Författaren anser att de kunde ha utnyttjat dispositionens konst mer. Mellan de ledande personerna på kommunalnivå inom partiet råder det en skiftande retorisk kvalité. Han har även kommit fram till att deras argument var tunna och ogrundade. 72 Denna uppsats gav oss idén om att studera fenomenet retorik inom politik eftersom politiker är centrala figurer i dagens retorik. 4.5 Den borgerliga webbretoriken I en annan studie om retorik studeras de borgerliga partiledarnas nyhetsbrev på webben. Syftet med denna studie är att analysera den retoriska strukturen, argumentationen och stilen i de borgerliga partiledarnas, Maud Olofssons, Lars Leijonborgs, Alf Svenssons och Bo Lundgrens nyhetsbrev på webben. 73 Författaren har valt en kvalitativ ansats med en hermeneutisk inriktning genom att använda en tolkande analys för att ta reda på hur retoriken bland partiledarna ser ut samt om det finns skillnader och likheter. I den retoriska analysen har författaren utgått från partesläran, övertalningsmedel, stilen och figurerna AA: Ibid. 71 Larsson, D 2007:2 D-uppsats, Sverigedemokraterna en retoriskstudie 72 AA:25 73 Burke. R, G 2002:1 C-uppsats, Den borgerliga webbretoriken 74 AA:1-3 14

20 För att kunna genomföra en retorisk analys och en komparativ analys har författaren hämtat material i form av nyhetsbrev via webben. 75 Resultaten från denna studie visar att partiledarna anpassar sig till decorums krav och att de använder sig av en informell språkstil. De skiljer sig åt i användandet av stilfigurer där Alf Svensson är mest utmärkande. Studien visar att de identiska upprepningarna är enkla och effektiva och används av samtliga partiledare. 76 Författaren kommer även fram till att Maud Olofsson använder sig av pathos i större utsträckning än de övriga manliga partiledarna. 77 Utifrån denna studie fick vi tankarna om att använda oss av partesläran det vill säga den retoriska arbetsprocessen, övertalningsmedel och stilfigurer. Studien gav oss även en tanke om att istället för att använda nyhetsbrev som material vore det mer intressant att analysera politiker i partiledardebatter i Sveriges riksdag. 75 AA:5 76 AA:43 77 AA:44 15

21 5 Problemformulering Vi lever idag i ett informationssamhälle där vi möts av ett stort informationsflöde, det kan vara allt från politisk debatt i TV till en flyer i brevlådan. Det innebär att vi människor på något sätt måste sålla bland all information och detta leder till en ökad press på dagens politiker då de på ett effektivt sätt måste nå ut med sina budskap. Politikers främsta uppgift är idag att övertala och nå fram med sina budskap till allmänheten, därför är det viktigt att politiker kan presentera sina åsikter samt att argumentera för dem på ett övertygande sätt. Lyckas de med detta kan de få åhörarna att inta en viss uppfattning som sedan kan leda till handling, vilket i det här fallet kan motsvara en röst i nästa val, Därför avser denna uppsats att kasta ljus på hur politiker i partiledardebatter i Sveriges riksdag använder sig av retoriska medel för att få ut sina budskap samt övertyga allmänheten och få dem att lägga sin röst på just dem. Aristoteles definition av retorik är: Konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga. 78 Eftersom politiker är offentliga personer i samhället som har till uppgift att övertyga, tränar de sin retoriska förmåga för att på ett bättre sätt nå ut med sina budskap till åhörarna. Det går inte att träna någon till att bli en mästare i retorik utan det måste också komma naturligt från personen själv. För att få ett bra flyt i ett tal finns det olika metoder att använda för att lyckas med att övertyga. Den stora delen är den retoriska arbetsprocessen, partesläran, som vi ämnar studera närmare. 5.1 Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med denna uppsats är att analysera den retoriska strukturen, argumentationen och stilen i politikers offentliga framträdanden. Vi har valt att lägga fokus på de två partiledarna från de två största partierna, Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin. Uppsatsen avser även att utreda likheter och skillnader mellan partiledarna i deras sätt att använda sig av retoriska verktyg i sina framföranden Frågeställningar Vilken typ av retorik använder sig Fredrik Reinfeldts respektive Mona Sahlins av när de uppträder i riksdagens partiledardebatter? Genom att studera dessa två personer utifrån de retoriska aspekterna; dispositio, elocutio och actio med kopplingen till övertygningsmedlen ethos, pathos och logos kommer ovanstående fråga att studeras. Vilka likheter och/eller skillnader finns det mellan respektive partiledares retorik? Genom att analysera de resultat vi får fram i frågeställning ett avser vi att besvara frågeställning två. 78 Lindqvist Grinde, J 2008:30 16

22 6 Metod I detta kapitel redogör vi för den metod vi har använt oss av när vi genomfört vår studie. Vi kommer även att redovisa hur vi gått tillväga, urval av material, problem under studiens gång samt avgränsningar. Slutligen redovisas studiens tillförlitlighet och trovärdighet samt vår kritik till uppsatsen. 6.1 Metodteori Avsikten med vår studie är att skapa förståelse för fenomenet retorik och vi har då valt att avgränsa oss till hur politiker använder sig av retoriska verktyg för att övertyga sina åhörare i offentliga sammanhang. Då syftet är att få en större förståelse för vårt valda fenomen anser vi att den kvalitativa metoden är mest lämpad. Den kvalitativa metoden har sina metodteoretiska grunder inom den hermeneutiska vetenskapsteorin. Hermeneutiken är läran om hur vi genom tolkning kan förstå hur människor föreställer sig världen. 79 Vi kommer att använda oss av analytisk induktion när vi samlar in våra data samt när vi analyserar. Det innebär att vi kommer att samla in all data som är relevant för vår problemformulering. Efter att datainsamlingen är avslutad kommer vi att analysera det insamlade materialet Kvalitativ metod Kvalitativa undersökningar beskrivs som ett medel för att nå förståelse för människors livsvärld, deras självuppfattning samt deras relation till omgivningen. 80 Då vårt syfte är att få en förståelse för hur partiledare använder retorik för att nå fram med sina budskap anser vi att den kvalitativa metoden är att föredra. 6.2 Tillvägagångssätt För att undersöka två partiledares retoriska förmåga och på vilket sätt de skiljer sig eller liknar varandra är en fallstudie ett relevant tillvägagångssätt. Skälet till detta är att vi utgår från två analysobjekt, Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin, som befinner sig inom samma kontext, politik. 81 Genom att vi utgår från en fallstudie av partiledarnas retorik var det lämpligt att genomföra studien med hjälp av en retorikanalys och en komparativ analys för att få fram vad som karaktäriseras hos respektive partiledare samt vilka likheter och skillnader som finns. 79 Hartman, J 2004: AA: Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H, Wängnerud, L 2007:121 17

23 6.2.1 Retorikanalys Vi använder oss av en induktiv retorikanalys då den utgår från ett eller flera konkreta exempel för att besvara mera allmänna frågor. Den är ett hjälpmedel som kan användas som en checklista för att få grepp om det som ska undersökas. Retorikanalysen studerar människors sätt att kommunicera och har ett helhetsperspektiv vilket innebär att hela kommunikationsprocessen analyseras. 82 Det föll sig naturligt att använda retorikanalysen för att se hur partiledarna kommunicerar med allmänheten. Vi har fokuserat på hur de har disponerat sina anföranden och repliker, i vilken mån de använt sig av utsmyckningar, övertygningsmedel och hur de stärker sin presentation genom röst och kroppsspråk. Detta för att få en bra överblick över hur de använder sig av retorik i sina offentliga framföranden. För att kunna genomföra analyserna arbetade vi fram en analysguide (se bilaga 1). Analysguiden bestod av frågor som vi ställde till protokollen från partiledardebatterna och materialet från riksdagens webb-tv. Arbetet med analyserna pågick under två veckor. Tillsammans genomförde vi totalt tolv analyser utifrån de tre partiledardebatterna. I varje debatt analyserades partiledarnas anförande för sig eftersom ett anförande är mer förberett än replikerna och därmed underlättade analyserna av exordium och narratio. För att inte påverka resultatet av analyserna satt vi på var sitt håll och hade ingen kontakt sinsemellan under dessa veckor. Vi träffades sedan för att sammanställa resultaten från våra analyser och genomföra den komparativa analysen. Även här utgick vi från analysguiden. Vi tog beslutet att när majoriteten hade gemensamma resultat ansåg vi att det var karaktäristiskt för undersökningsobjekten. När vi var klara med att kartlägga vad som utmärkte respektive partiledare fortsatte vi med den komparativa analysen för att hitta likheter och skillnader Komparativ analys Vår studie ämnar, förutom att kartlägga respektive partiledares retorik, även att jämföra vilka likheter och skillnader som finns mellan deras retoriska förmåga. För att kunna genomföra detta anser vi att det var lämpligast att använda oss av en komparativ analys Problem Under arbetets gång har vi stött på en del problem, några mindre och några större. Det första som inträffade var att vi hade svårt att bestämma oss för vilka våra undersökningsobjekt skulle vara. Vi satte oss i situationen att vi var tvungna att göra ett val att antingen undersöka retorik ur ett tidsperspektiv eller i nutid. Valet föll till slut på det sistnämnda och vi valde att använda Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin som undersökningsobjekt. Nästa problem vi stötte på var när vi skulle få tag på material från Statens bild- och ljudarkiv. Det visade sig att vi skulle få vänta i någon vecka och det hade inneburit en försening av analyserna. Därför tog vi kontakt med riksdagen och de informerade oss om att de hade en egen webb-tv och hjälpte oss att hitta materialet på deras hemsida. 82 Karlberg, M & Mral, B 1998: