Företagarna i Finland och svenskan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Företagarna i Finland och svenskan"

Transkript

1

2

3

4

5 Företagarna i Finland och svenskan Företagarna i Finland (FiF) har sammanlagt ca medlemsföretag av vilka ungefär hör till branchorganisationer och resten, ca är medlemmar via lokala företagarföreningar och deras regionorganisationer. Tidningen Företagsnyckelns läsare hör huvudsakligen till den senare kartegorin där samtliga som registrerat sig som svenskspråkiga får tidningen sig tillsänd. Gruppen svenskspråkiga utgör ungefär 3.000, eller 5 procent av de företagare som är medlemmar i FiF via sina regionorganisationer. Hur sköter då FiF information och service till sina svenskspråkiga medlemsföretag i dag? Det är en omfattande frågeställning så något enkelt svar på frågan kan man inte räkna med att hitta. Om vi börjar med att se hur svensk information och service är organiserad så märker vi snabbt att FiF inte har någon särskild avdelning för att hantera den svenskspråkiga biten. Meningen är att det som behövs på svenska skall produceras vid sidan av det finskspråkiga då när det behövs. Av ekonomiska skäl så sker det en ständig urskiljningsprocess som gör att största delen av det finskspråkiga materialet aldrig blir översatt till svenska. Endast det allra viktigaste materialet översätts till svenska och det här sker alltid efter särskilda beslut om saken. Dessa svenskspråkiga FiF-anställda har alla andra uppgifter som utgör deras huvudsyssla. Svenskspråkig service kommer i andra hand i mån av tid och möjlighet. En stor del av den svenskspråkiga intressebevakningen, informationen och servicen faller därför i praktiken på Företagarnas Centraldelegation (FC) och dess medlemsföreningar Södra Finlands Företagarförening (SFF), Ålands Företagareförening (ÅFF) och Österbottens Företagarförening (ÖF) som alla har olika situation. Samtliga dessa var regionföreningar inom Småindustrins centralförbund innan Företagarna i Finland bildades år SFF har i dag inte längre egna medlemmar utan fungerar närmast som en serviceorganisation för i första hand Nylands Företagares ca svenskspråkiga medlemmar och anordnar utbildning och aktiviteter för dessa. ÅFF med sina ca 200 medlemsföretag är fortsättningsvis i praktiken en regionförening men har numera status som branschförening inom FiF. I Österbotten har ÖF organisatoriskt sett en något komplicerad ställning. ÖF är fortsättningsvis en regionförening med medlemmar från Kristinestad i söder till Karleby i norr. Men ÖF är numera också lokalförening inom Kust-Österbottens Företagare vars verksamhetsområde begränsas till de mellersta delarna av landskapet Österbotten. ÖF avknoppade för ett och ett halvt år sedan två lokalföreningar, Närpes Företagare med 200 företagare och Korsnäs Företagare med knappt 100 medlemsföretag, och efter det har ÖF ca medlemsföretag kvar i den egna föreningen. Det svenskspråkiga inslaget är som synes regionalt splittrat och påverkningsmöjligheterna begränsade på grund av de enskilda aktörernas ringa storlek. Behovet av samarbete är därför stort. Den gemensamma nämnaren för SFF, ÅFF och ÖF är Företagarnas Centraldelegation och dess uppgift som samarbetsorgan för de svenskspråkiga inom FiF är viktigare än någonsin. Bland det 50-tal anställda som FiF har så finns det 2-3 personer som har svenska som modersmål och det här motsvarar i stort den svenskspråkiga andelen av medlemskåren. Kurt Häggblad, VD för Företagarnas Centraldelegation och Österbottens Företagarförening 5

6 Det ska börjas i tid...sid 8 Det finns få unga bland företagarna, medan de högre åldersklasserna är väl representerade. Det är oroväckande med tanke på framtiden. Företagarna i Finland tar frågan på allvar. Allt fler elever vill driva företag...sid 9 Programmet Ung Företagsamhet är helt klart på frammarsch. I en del skolor har tillvalsämnet varit så populärt, att lotten fått avgöra vilka elever som ska få plats. En förebild utan stora ord...sid 10 Henry Backlunds tillvaro präglas av arbetsglädje. Därför är det automatiskt en positiv bild av företagarens vardag han förmedlar, både i egenskap av mentor och i de intervjuer han samtycker till. Företagsamhet = tro på sig själv..sid 12 Fostran till företagsamhet i skolan innebär uppmuntran till aktivitet och självständighet. Målet är att rusta eleverna för det nutida, ständigt föränderliga samhället. Begreppet omfattar alltså mycket mer än att starta och driva företag. Elever har nytta av företagsskolning...sid 14 Obligatoriskt företagande för alla elever i avgångsklassen är effektivt och ger eleverna en bra chans att testa sina idéer i praktiken. Företagarna i Sverige och Finland har samma utmaningar...sid 16 De finlandssvenska företagarna har mycket mera gemensamt med kollegerna på andra sidan Östersjön än bara språket. Det framkommer med all tydlighet när jag träffar Anna-Stina Nordblad-Nilsson som är verkställande verkställande direktör för vår broderorganisation Företagarna i Sverige. Se upp för yrkestjuven...sid 18 I dag rör sig pengar och arbetskraft smidigt över gränserna. Det här gäller också för yrkesbrottsligheten. Bekämpning av den organiserade brottsligheten är en viktig uppgift för myndigheterna. Hur ser situationen ut i Östra Nyland? Arvs- och gåvoskattereform på gång...sid 20 Enligt regeringsprogrammet ska både den allmänna arvsbeskattningen och arvs- och gåvobeskattningen vid generationsväxlingar i företag och gårdsbruksenheter lättas. Målet för lättandet av den allmänna arvsbeskattningen är att lätta beskattningen av alla arvtagare. Kemikaliedirektivet kräver åtgärder...sid 23 Mässkalendern hösten sid 27 6

7 Företagsbilen...sid Provkörning av nya Mazda 6 Sport Wagon, prisvärd och elegant mellanklasskombi Ford Transit får sportigare profil och nya motorer Granskning av bensinpriserna i Svenskfinland Ny generation dieslar hos Mercedes Bilnotiser Företagsnyckeln - språkrör för Finlands svenska företagare sedan 1997 Södra Finland...sid Hour Race to Innovation Chefredaktör: Kurt Häggblad Tfn (06) Redaktionssekreterare: Ann-Christin Wik Tfn (06) Redaktörer: Jonny Mattsson Tfn (018) Åland...sid Nytt nätverk för teknik och projekt Karlby gästhamn Finlands bästa Full fart på öriket Starta eget får egen portal Nya ägare hjälper bryggeri växa Jättemöte för bankanställda Ökade resurser för kvinnors företagande Thomas Palmgren Tfn (09) Utgivare: Företagarnas Centraldelegation rf Hantverks- o fabriksföreningen i Lovisa Södra Finlands Företagarförening Ålands Företagareförening och Österbottens Företagarförening Adress: c/o Österbottens Företagarförening Sandögatan 6, Vasa Pb 289, Vasa Telefon: (06) Fax: (06) Prenumerationspris: 30 euro/år Österbotten...sid Stora slantar till unga och kvinnor Dagens fråga Sommarsmak för alla sinnen Tryckeri: Fram Ab, Vasa ISSN Utgivningstidtabell år 2008 Nr Utkommer Material 1 v v v v v

8 Det ska börjas i tid Det finns få unga bland företagarna, medan de högre åldersklasserna är väl representerade. Det är oroväckande med tanke på framtiden. Företagarna i Finland tar frågan på allvar. Det är ytterst få som blir företagare före 30 års ålder. Företagarna i Finland har som organisation gått in för att ändra på det, säger skolningsombudsman Veli-Matti Lamppu. Lamppu är medveten om att enskilda företagare kan vara skeptiska till ställningstagandet. Vi har förståelse för att någon frågar sig om det är nya konkurrenter vi hjälps åt med att skola. Men det är med tanke på samhällsnyttan som organisationen gått in för sin strategi. Det är viktigt att eleverna redan i grundskolan blir medvetna om möjligheten att bli företagare. En sund inställning till företagande gör att ungdomarna åtminstone inte bortser från möjligheten att starta eget. Alternativet finns med redan när det är dags för yrkesval. Inställningen mera positiv Verksamheten som koordineras av Ung Företagsamhet handlar om att sänka tröskeln för ett framtida företa- gande. Men för att nå det målet måste lärarna vara med på noterna. Det är viktigt att företagsamhet och företagande finns med även i utbildningen av lärare. Ämnet är valbart än så länge, men vi har förhoppningar om att få med det som obligatoriskt inom lärarutbildningen. Allmänhetens inställning till företagande har faktiskt blivit mera positiv under senare år, vet Veli-Matti Lamppu. Mätningar görs i EU-länderna med jämna mellanrum, och i Finland verkar allt fler inse den samhällsnytta företagen innebär. Text: Anne Manner Från grundskola till högskola Företagarna i Finland har valt att påverka på många nivåer. Bland annat har organisationen startat Ung Företagsamhet r.f. Ung Företagsamhet erbjuder olika alternativ för grundskolor, yrkesläroanstalter samt högskolor. Verksamhetsledare finns ute på fältet för att koordinera verksamheten. Idag finns företagsamhetsfostran alltså på allvar med i skolvärlden. Den förverkligas i teori och genom praktiskt lärande. Idén är att ge eleverna både saklig information och konkreta kunskaper i ett tidigt skede. över 60 år år år 31-40år högst 30 år 5,4 % Åldersfördelning 12,9 % 18,1 % 32,5 % 31,1 % 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % De äldre företagarna är i klar majoritet. Företagarna i Finland arbetar aktivt för att sänka tröskeln för unga att starta eget Trevlig sommar tillönskas alla våra läsare! 8

9 Allt fler elever vill driva företag Programmet Ung Företagsamhet är helt klart på frammarsch. I en del skolor har tillvalsämnet varit så populärt, att lotten fått avgöra vilka elever som ska få plats. Möjligheten att under ett års tid driva ett företag har verkligen fått ungdomarna på fötter. Förklaringen är att eleverna får vara företagare på riktigt, berättar Raymond Wesander, verksamhetsledare för projektet Ung Företagsamhet i Södra Österbotten. Eleverna gör allt som krävs inom ett företag. Det gäller allt från byråkrati till produktion, marknadsföring och försäljning. Naturligtvis måste bokföringen även skötas, precis som inom alla företag. Han vet att elever som valt ämnet ofta berättar om det i positiva ordalag för yngre årgångar. Det ökar såklart tillströmningen till kurserna. Positivare inställning Raymond Wesander fungerar som koordinator inom sitt geografiska område. Jag besöker så många skolor som möjligt under våren och pratar om programmet. Allt sker i samarbete med skolorna och på deras villkor. Han konstaterar att inställningen till företagare och företagande överlag har blivit mera positiv. Idag kan man i en skolklass fråga eleverna om någon har föräldrar som är företagare. Händer flyger tveklöst upp. För ett antal år sedan var det inte självklart att ungdomarna ville erkänna att de kom från en företagarfamilj. Raymond Wesander har fungerat som verksamhetsledare för Ung Företagsamhet i Södra Österbotten under några år, vid sidan av sitt eget företagande. Själv har han varit företagare i hela sitt yrkesverksamma liv, och dessutom under sin studietid. Han är glad att dagens elever har möjlighet att praktiskt driva företag. Inställningen och kunskaperna eleverna får i skolan sänker tröskeln för unga att starta egna företag. Nåja, tröskeln är också av tradition lägre hos oss än på många andra håll i landet. Österbotten är ett företagartätt landskap. Dessutom är nätet av rådgivare för företagare riktigt väl utbyggt. Mentorer behövs! Det praktiska lärandet pågår inte enbart inom skolans väggar. En direkt kontakt till samhället och näringslivet har eleverna genom en mentor. Vi har haft turen att hitta bra mentorer. En mentor ska inte fatta några beslut eller styra ungdomarna. Han eller hon ska vara ett bollplank, och enligt elevernas behov dela med sig av sina erfarenheter. Raymond Wesander passar på att upplysa företagarna om att nya mentorer behövs. Jag hoppas att intresserade företagare tar kontakt direkt med mig, eller med företagarföreningen. Särskilt ansträngande behöver inte mentorskapet vara. I praktiken träffas mentorn och eleverna kanske ett par gånger. Mentorn bör vara beredd på att kommunicera på ungdomarnas vis, det vill säga med hjälp av textmeddelanden på mobiltelefonen och genom e-post. Mentorn ska vara en god förebild, och ge en rättvis bild av företagarens verklighet. Och naturligtvis är inte mentorns uppgift att marknadsföra sina egna produkter i skolan. Någon kanske snuddar vid tanken på oönskad konkurrens från ungdomarna. Den som är rädd för konkurrens från det hållet, får hålla i minnet att ett företag inom Ung Företagsamhet Forts. nästa sida 9

10 under sitt enda verksamhetsår omsätter i snitt 200 till 300 euro. Mentorn är trots allt inte bara en givande part. Oberoende om ungdomarna blir företagare eller inte efter skolan, så är de på väg ut i arbetslivet. De kan till och med vara blivande medarbetare eller potentiella samarbetspartners. Kliv över språkgränsen Ungdomarna får inte bara kunskaper om företagande. Det är uppenbart att självförtroendet mår bra av tillvalsämnet. Raymond Wesander har med egna ögon sett vilka framsteg de unga företagarna gjort. Det var helt fantastiskt att se österbottniska, svenskspråkiga ungdomar stå på UF-mässan i Jyväskylä och sälja sina produkter. Den språkgränsen finns det många gamla, garvade företagare som drar sig för att överskrida! Text och foto: Anne Manner Ung Företagsamhet erbjuder olika alternativ: 1. Egen ekonomi Riktar sig till elever i årskurs 7-8. Omfattar åtta lektioner. Idén är att ungdomarna ska lära sig gestalta och planera sin egen framtid timmars läger Riktar sig till elever på andra stadiet Läroanstalterna kan ordna lägren Fokus ligger på att eleverna ska förstå företagsamhet och företagsverksamhet som helhet. 3. Ett år som företagare åringar grundar företag och driver det under ett år. Ungdomarna driver på eget initiativ ett företag, övar samtidigt grupparbete och rustas för arbetslivet. En mentor fungerar som bollplank. 4. Eget företag Högskolestuderande grundar miniföretag. Konceptet är i stort ett detsamma som under rubriken Ett år som företagare. En del väljer att fortsätta driva företaget efter studierna. Pilotförsök gjordes i Jyväskylä läsåret , och möjligheten erbjöds högskolorna En förebild utan stora ord Henry Backlunds tillvaro präglas av arbetsglädje. Därför är det automatiskt en positiv bild av företagarens vardag han förmedlar, både i egenskap av mentor och i de intervjuer han samtycker till. Föräldraplikt fick vd Henry Backlund att bli mentor för en grupp elever i grundskolan. Min dotter valde att vara med och driva ett företag under ett år. Jag får nog erkänna att jag blev lite förvånad. Men samtidigt är det glädjande att hon verkar ha en positiv inställning till företagandet. Han håller inte med den rätt vanliga inställningen, som verkar kännetecknas av en ständig längtan bort från arbetet. Det måste vara legitimt att gilla sitt jobb! För honom betyder arbetet både frihet och självförverkligande. Å andra sidan respekterar han att andra människor har en annan syn och lever i annorlunda situationer. Regler med ömsesidig nytta För Backlund är det lika naturligt att använda positiva ordalag om produkterna, företaget och företagandet. Det är ingenting jag har tänkt ut. Det speglar helt enkelt min inställning. Men samtidigt tror jag nog att en företagare som talar varmt om sin produkt, men klagar över sin tillvaro, kommer med dubbla budskap. I värsta fall kan trovärdigheten lida. Inte heller ser han lagenlig pappersexercis som något nödvändigt ont. I egenskap av företagare har jag också själv nytta av de uppföljningar som regelverket kräver. Jag skulle inte vilja driva ett företag utan ekonomisk uppföljning, för att nu nämna ett exempel på de papper som ibland ger upphov till knotande. Dessutom vet han att byråkratin kunde vara värre. Dermoshop har två dotterbolag och kontor finns i Helsingfors, Tallinn och St Petersburg. Vår byråkrati är nog av den lätta modellen, jämfört med den ryska. 10

11 Misslyckanden måste tillåtas Företaget Dermoshop jubilerar. Den numera välmående 25-åringen har sett både goda och riktigt usla dagar. Det som vid starten var ett företag i konfektionsbranschen är idag ett bolag som säljer hudvårdsprodukter över nätet. Trots framgången utstrålar företagaren ingen som helst kaxighet. Att klara dåliga tider och kunna bygga upp en riktigt bra verksamhet föder ödmjukhet, förklarar han. Han vet mycket väl att en mängd faror lurar på vägen. Varje individ kan göra missbedömningar. Även ren otur, som företagaren inte kan gardera sig mot, kan drabba vem som helst. Det måste också vara tillåtet att misslyckas. Det är ingen katastrof att komma till korta, och ur ett misslyckande kan en person hämta kunskaper och kraft att göra nya försök. Han lever som han lär och är varken skadeglad eller fördömande när det gått illa för någon. Långsiktigt tänkande Henry Backlund väger in många värden i företagets verksamhet. Vi gör nog en del satsningar som inte är ekonomiskt försvarbara på kort sikt. Jag säger vi därför att det finns styrelsebeslut på att tänka långsiktigt och att beakta mjukare värden. Dermoshops placeringsort kan förvåna. Verksamheten finns i Korsnäs, Henry Backlund försöker inte med slipade argument framstå som någon god förebild. Men hans arbetsglädje och stora trivsel med vardagen lär nog ge en positiv bild såväl till konsumenter som potentiella företagare. långt från tillväxtcentra och välutbyggd infrastruktur. Här samlas 40 personer för sitt dagliga värv. Här finns bland annat pålitlig arbetskraft och goda nätverk. För tillfället planerar företaget en ordentlig utbyggnad, en riktig storsatsning, i Korsnäs. Samhällsnytta eller konkurrens? Som före detta kommunpolitiker vet Backlund att samhället behöver företag. Men visst kan det ligga en liten bävan i att få sällskap på marknaden. Hm. Det behöver inte ligga någon konflikt i den frågeställningen. Inte ens forna anställda, som valt att bli egna företagare i samma bransch, behöver vara arga konkurrenter. Det hela kan till och med utmynna i ett givande samarbete. Allt beror på i vilken anda människorna sadlar om. Henry Backlund överlåter åt varje individ, såväl ung som äldre, att själv fatta beslut om ett eventuellt framtida företagande. I egenskap av mentor har han gått in för att ge en ärlig bild av sin tillvaro, och vill varken övertala någon att starta eget eller avskräcka någon. Text och foto: Anne Manner Boksluten direkt till handelsregistret Framöver vidarebefordrar skatteförvaltningen företagens bokslutshandlingar direkt till handelsregistret. Det nya förfarandet börjar tillämpas på bokslutsperioder som löper ut under 2008 för företag som använder deklarationsblankett 6B. Boksluten är en del av skattedeklarationen och ska finnas med som bilaga. Bokslutsuppgifterna blir offentliga först då de nått handelsregistret. Företag som inte avger deklaration ska sända in sina bokslut direkt till handelsregistret. De nya reglerna gäller inte koncernbokslut. Dessa måste som tidigare sändas separat av företaget självt. (JM) Företagarbas blir landshövding Gunvor Engström som var VD för Företagarna i Sverige åren har utnämnts till ny landshövding i Blekinge på den svenska sydostkusten. Hon tillträder i september och har ett sexårigt förordnande. Engström har senast verkat som VD för den norska nischbanken Bank2 i Sverige. Hon ser internationella möjligheter för näringslivet sitt nya landskap, eftersom läget är idealiskt med tanke på tillväxtländerna i östra Europa. (SvD/Näringsliv) 11

12 Företagsamhet = tro på sig själv Fostran till företagsamhet i skolan innebär uppmuntran till aktivitet och självständighet. Målet är att rusta eleverna för det nutida, ständigt föränderliga samhället. Begreppet omfattar alltså mycket mer än att starta och driva företag. Det finns företagsamma individer som inte är företagare, och det finns företagare som inte är företagsamma. Med den kommentaren ställer Bettina Backström-Widjeskog en vanlig föreställning på kant. Med sin doktorsavhandling Du kan om du vill - Lärares tankar om fostran till företagsamhet vill hon bland annat fästa uppmärksamhet vid de möjligheter som företagsamhetsfostran ger. Backström-Widjeskog arbetar som lärare och pedagogisk stödperson på Svenska Yrkeshögskolan i Vasa. Hon är den första i Svenskfinland som doktorerar inom ämnet företag- samhetsfostran ur ett pedagogiskt perspektiv. Mer än krass ekonomi Redan år 1994 kom företagsamhet med som temaområde i undervisningen. Det är meningen att det ska genomsyra undervisningen på alla plan. Och lärarna vill överlag fostra självständiga, initiativrika individer. Men definitionen är inte solklar. Fortfarande har många en snäv syn på vad företagsamhet innebär, och drar paralleller till företagande. En rätt vanlig missuppfattning är att företagsamhet handlar om enbart krassa ekonomiska värden, och det Bettina Backström-Widjeskog har granskat fostran till företagsamhet ur ett pedagogiskt perspektiv. gör ordet onödigt värdeladdat. Samtidigt kommer den verkliga innebörden i skymundan, det vill säga den helhet som innebär aktivitet, självständighet och en förmåga att hänga med i arbetslivets snabba svängar. Jag vill underlätta förståelsen för företeelsen och ge lärarna ett fastare underlag att hantera det arbete de redan faktiskt utför. Medvetna lärare en god grund Under arbetet med doktorsavhandlingen intervjuade Bettina Backström- Widjeskog 30 lärare. Under intervjuernas gång kom en del underfund med att företagsamhetsfostran är betydligt vidare än många har för sig. I och med den insikten förändrades inställningen hos de skeptiska till betydligt mera positiv. Medvetenhet hos varje enskild lärare är en grundförutsättning för att kunna göra undervisningen mera inriktad på företagsamhet. Det går knappast att skriva en handbok, riktad till lärare, om hur denna fostran i praktiken ska gå till. Metoderna måste varje lärare få arbeta fram i sin egen undervisning. Dessutom får vi hålla i minnet, att en matematiklärare och en som undervisar i exempelvis språk kan ha vitt skilda uppfattningar, och därmed även hanterar företagsamhetsfostran på olika sätt. Individen som helhet Bettina Backström-Widjeskog delar i sin avhandling in företagsamhet i olika typer; individuell, social och funktionell. Genom att bena ut begreppet i delar, får hon helheten att framstå som mera tydlig. Att stimulera till individuell företagsamhet innebär en fokusering 12

13 på individen och en livslång personlighetsutveckling. Eleven uppmuntras till initiativtagande och målmedvetenhet. Det är viktigt att atmosfären är tillåtande. Ett misslyckande är ingen katastrof, och ska inte ses som ett nederlag. Den sociala företagsamheten underlättar kommunikation och samarbete med andra. Den förmågan stimuleras genom samarbete som präglas av trygg miljö, tillit och gemenskap. Ödmjukhet, empati och en konstruktiv syn på andra gruppmedlemmar värdesätts. Funktionell företagsamhet tangerar det som många förstår med begreppet. Här kommer de praktiska färdigheterna in, och en utveckling av handlingsförmågan står i fokus. Tillit även i arbetet Backström-Widjeskog konstaterar att skolornas strävan stämmer bra överens med samhällets förväntningar. Allt förändras i rask takt numera. Det betyder att kunskaper ständigt behöver uppdateras, och ny vetskap sökas. Att självständigt söka information är inget större bekymmer för en företagsam individ. Det är precis sådana personer som de flesta arbetsgivare söker. Det är dagens platsannonser ett bevis på. Fostran hör inte bara hemma i skolan. Det är viktigt att prao-elever och praktikanter bemöts på ett sätt som stimulerar företagsamheten. Det är viktigt att arbetsgivaren visar den unga personen tillit. Varken i skolan eller i arbetslivet får misslyckanden ses som världens undergång. Många värdefulla kunskaper föds genom försök och misstag. Den som vill ta del av avhandlingen kan kontakta Bettina Backström-Widjeskog per e-post: Text och foto: Anne Manner 1 3

14 Elever har nytta av företagarskolning Obligatoriskt företagande för alla elever i avgångsklassen är effektivt och ger eleverna en bra chans att testa sina idéer i praktiken. Vid Ålands handelsläroverk har man haft ung företagsamhet på skolschemat i ett tiotal år. Det gångna läsåret har tredje årets merkonomstuderande drivit totalt 13 UF-företag. Peter Strandvik är lärare i marknadsföring och har under flera år dragit projektet. Han konstaterar att tvångsmässigt företagande kan uppfattas som motsägelsefullt. En entreprenör har ju drivkraft och visioner, men här ska alla hitta på en affärsidé och driva företag. Det ger dock en god erfarenhet även om det inte alltid lyckas så bra. Han konstaterar att företagandet i praktiken är svårt att få effektivt på skoltid. Vissa verksamheter funkar ju inte på 45 minuter. Det krävs att eleverna jobbar kvällar och helger med sina projekt för att nå resultat. Lärarens roll viktig Strandvik framhåller att konceptet kräver en entusiastisk lärare som driver på och följer upp. Han sammanfattar också det viktigaste med UF: Eleverna lär sig nog mer än de tror, att fatta snabba beslut, sköta Ungt företagande är en del av utbildningen på Ålands handelsläroverk. Här är den ansvariga läraren Peter Strandvik med tre av sina framgångsrika elever, Caroline Sjöblom, Joakim Lindblom och Alexandra Dahl. papper och bokföring och att hålla deadlines, precis som det är i ett riktigt företag. Varje företag ska även ha en hemsida och lämna in sitt bokslut till UF-centralen. Handelsläroverkets adepter har ofta gjort bra ifrån sig i UF-tävlingen och i år tog man hem utmärkelsen årets försäljare. UF-konceptet har också tillämpats vid Ålands lyceum och i yrkesskolan, men mera sporadiskt. En nyhet senaste år var att en elev kunde vara med i två UF-företag och några har utnyttjat det. Det är stor spridning på affärsidéerna, från konsultering och reklam till bageri och bokföring. Hemsidor och fotokalendrar var tidigare populärt, konstaterar Peter Strandvik. Början på en karriär Bland årets UF-företagare finns Alexandra Dahl som tillsammans med två kollegor drivit Lightning, ett företag som tillverkat handgjorda ljus, både gjutna och geléljus i glas med olika dekorationer. Hon berättar att företaget gått bra, personligt utformade ljus är en populär julklapp, men att företagarkarriären inte passar henne. Jag är nog en siffermänniska och siktar på jobb inom redovisningsbranschen, säger Alexandra. Joakim Lindblom och delägaren Axel Hägerstrand riktade in sig på reklambranschen med sitt företag Visible Advertising Group. De har producerat anteckningsblock med annonser som delades ut till studerande i sex olika skolor. 14

15 Vi tyckte att det måste finnas en marknad för det. Företaget gick bra och vi höll budgeten, men försäljningen och layoutarbetet var tidskrävande. Det var inte lätt att få tag på alla reklamansvariga, säger Joakim som siktar på fortsatt företagande. Goda erfarenheter Ett gemensamt intresse var grunden till företaget Hembakt som drevs av fyra tjejer. Caroline Sjöblom förklarar att man först tänkte satsa på företagscatering, men att det var svårt att hitta kunder. Därför blev det bakverk i stället. Bland kunderna fanns både lärare och elever, men julmarknaden blev deras bästa inkomstkälla. Det var en bra erfarenhet att bemöta olika kunder och ibland tvingas förhandla om priset. Storsäljaren var prinsesstårta, men även morotskakor gick bra åt. Vi fick också se att marknaden är oförutsägbar. Vissa produkter sålde mycket bättre än väntat. Bageriet gick med vinst och lagom till sommaren blev det dividendutdelning för delägarna. Text och foto: Jonny Mattsson NU FÖRMÅNLIGT Begagnade lager-, palloch butikshyllor. RAFAEL NUMMELA I lager finns truckhyllor, bärbalkar längd 1,5, 2,3, 2,4, 2,75, 3, 3,3 och 4 m långa. Bärighet kg/plan. Begär offert! RAFAEL NUMMELA Tel , (Anders) Skrattnäsvägen 904, Pjelax Mässa flyttar närmare Arlanda I maj stängde Sollentuna Expo Center och i september 2008 slår Kistamässan upp sina portar. Genom att flytta verksamheten skapas en helt ny mötesplats i hjärtat av Kista Science City. Området har med Ericsson som bas utvecklats till ett betydande ICT-kluster och attraherar människor och företag från hela världen. Det har resulterat i en spännande mix av människor, kulturer och entreprenörskap som tillsammans bildar en dynamisk inramning för Kistamässan. Den direkta anslutningen till E4, pendeltåg och tunnelbana gör mässan lättillgänglig oavsett färdmedel och närheten till Arlanda flygplats skapar gynnsamma förutsättningar även för långväga och internationella kontakter. (JM) 1 5

16 Intervju med Anna-Stina Nordmark-Nilsson, VD för Företagarna i Sverige: Företagarna i Sverige och Finland har samma utmaningar De finlandssvenska företagarna har mycket mera gemensamt med kollegerna på andra sidan Östersjön än bara språket. Det framkommer med all tydlighet när jag träffar Anna-Stina Nordblad-Nilsson som är verkställande verkställande direktör för vår broderorganisation Företagarna i Sverige. Det är lunchtid och liv och rörelse i Bobergs matsal, en lunchrestaurang högst uppe under takåsarna på NK: s varuhus i Stockholm när jag har möjlighet att träffa Anna-Stina över en bit mat och diskutera angelägna frågor med henne. Foto: Linus Hallgren Vem är Anna-Stina Nordblad-Nilsson? Anna-Stina Nordblad-Nilsson kom som VD till Företagarna i augusti Hon har erfarenhet från olika uppgifter i ledande ställning både inom den privata och den offentliga sektorn. Bland annat har hon hunnit med att vara Sjukvårdsdirektör i Stockholms läns landsting, VD för Piteå-Tidningen, Landstingsdirektör i Norrbotten, Vägdirektör i Norr- och Västerbotten, auktoriserad revisor samt haft olika styrelseuppdrag i både börsnoterade och sm-företag. Anna-Stina är född 1956 i Överkalix och har sålunda rötterna stadigt i norrländsk mark. Hon är gift med en företagare och har 2 vuxna barn, och intressant är att hon bor i Piteå och pendlar till Stockholm där hon också har en bostad. Är det månne det norrländska påbrået som gör att Anna-Stina ger ett intryck av att inte bara vara skärpt och vaken utan dessutom också uppenbart behaglig, livlig och omedelbar. Det känns som om det är lätt att få kontakt med henne. Hur mår företagarna i Sverige i dag? Frågan kan förstås på två olika sätt, men Anna-Stinas svar täcker båda. Både småföretagarnas och deras organisation Företagarna mår bra i dagens Sverige. Högkonjunkturen har fört med sig ett välstånd som också kommit Anna-Stina Nordmark-Nilsson, verkställande direktör för Företagarna Text: Kurt Häggblad 16

17 småföretagarna till del såväl i Sverige som i Finland. En viktig företeelse som gäller båda länderna är att sm-företagens betydelse för landet ökar samtidigt som storindustrins betydelse minskar. Det här börjar vara allmänt både känt och erkänt och politiker oberoende av politisk bakgrund ställer sig allt mera välvilligt till småföretagarna, eller som Anna-Stina säger - alla vill krama företagarna. Motsvarar den borgerliga regeringen småföretagarnas förväntningar? Anna-Stinas svar kommer snabbt. Förväntningarna motsvaras nog i tal, men besluten dröjer. Företagarna har höga förväntningar på den borgerliga regeringen men det återstår att se vad som kan förverkligas. Tills vidare har effekterna av den nyvaknade politiska medvetenheten om småföretagarnas förträfflighet mest begränsat sig till att man kommer ihåg företagarna i tal. Tyvärr har det visat sig att avståndet från tal till handling ibland kan vara mycket långt. skattetryck vilket ger företagen sämre konkurrensförutsättningar i förhållande till företag i länder med lägre skattegrad. Det är en svår ekvation att lösa i tider med åldrande befolkning och stigande samhällskostnader. Anna-Stina Nordmark- Nilsson: företagarnas uppgift är att bedriva opinion Världen och samhället ändras och Företagarna har som organisation sin kanske största uppgift i att bevaka småföretagarnas intressen i denna utveckling. Mycket kunde bli bättre och mycket finns det att göra och det är Företagarnas sak att se till att medborgare och beslutfattare är informerade om småföretagarnas situation så att rätt beslut fattas. Det är inte bara företagarna som är beroende av sm-företagens välmående, det gäller även arbetstagarna och hela samhället, i Sverige såväl som i Finland, säger Anna-Stina och ler. De flesta lunchgästerna har gått när intervjun är slut. Vi stiger upp och och jag följer Anna-Stina ut. Det är fredag eftermiddag och hon skall ännu hinna med mycket innan hon flyger upp till Skellefteå för att tillbringa veckoslutet hemma i Piteå. När hon skyndat iväg märker jag plötsligt hur lika vi i Sverige och Finland ser på saker och ting i allmänhet och företagarnas situation i synnerhet. Regelverken måste ändras Enligt Anna-Stina Nordmark-Nilsson gäller det i slutändan att skapa goda verksamhetsförutsättningar för landets företag. Regelverken i både Finland och Sverige är i stort uppgjorda på de storas villkor och med tanke på den hårdnande globala konkurrensen måste förändringar göras som bättre beaktar sm-företagens och företagarnas situation. Bland annat företagarnas bristfälliga sociala trygghet behöver åtgärdas för att bli mera jämbördig med löntagarnas och på så sätt sänka tröskeln att bli företagare. Detta gäller Sverige såväl som Finland. Den globala konkurrensen sätter också ett hårt tryck på att sänka skatterna. Båda länderna har ett högt Foto: Kari Kemppainen Varsinais-Suomen Yrittäjät 1 7

18 Se upp för yrkestjuven I dag rör sig pengar och arbetskraft smidigt över gränserna. Det här gäller också för yrkesbrottsligheten. Bekämpning av den organiserade brottsligheten är en viktig uppgift för myndigheterna. Hur ser situationen ut i Östra Nyland? Den organiserade egendomsbrottsligheten från de baltiska länderna syns klart i Finland. Den allvarliga och yrkesmässigt organiserade brottsligheten är aktivare och mera disciplinerad än tidigare. Att man allt oftare kan se att brotten förövats av yrkesmän bekräftas av lokalpolisen i Borgå. Allt oftare sker brott i Östra Nyland som vittnar om stor yrkesskicklighet. Det är frågan om precisionstillslag där förövarna länsar ett företags kassaskåp eller företaget på de värdefullaste produkterna. Vi talar inte enbart om elektronik eller sprit som på den gamla goda tiden, säger Roger Ek på säkerhetsutrustningsföretaget Top Information. Det kan gälla hela produktgrupper som av en proffs lätt kan omsättas i praktiken. Enligt brottsstatistiken ökar brottsligheten i Finland år för år. Totalt sett har antalet inbrott i företag på lång sikt minskat, medan snatteriet ökar. Nergången i inbrotten sammanhänger med att företagarna har insett betydelsen av säkerhetsutrustning som larmsystem och kameraövervakning, säger lokalpolisen i Borgå. Tjuvarna förbereder sig väl Förarbetet som organiserade kriminella utför inför ett brott kan förbluffa. De kan ha kännedom om en byggnads svaga punkter genom att ha följt med byggnadsarbetet på nära håll. Stora leverantörers system har slagits ut när man känner de svaga punkterna. Ett driftstopp eller ett stängt företag p.g.a. ett inbrott är en dyr historia. I Borgå domkyrka har installerats flera system för att täcka säkerheten inom olika sektorer berättar Roger Ek. Det viktiga är att säkerhetsföretaget kan ge den tid och sakkunskap som krävs för att hitta de svaga punkterna. Ett serviceavtal bör omfatta att systemen testas med jämna mellanrum och att t.ex. ackumulatorer byts ut med några års intervall menar Roger Ek. De som följer med utvecklingen slås ofta av hur lätt det är att minimera riskerna för ett avbrott eller en olycka. Det är mänskligt att tänka att inget kommer att hända mig och mitt företag. Speciellt på mindre orter är många invaggade i en - numera ofta - falsk trygghetskänsla, och underskattar behovet av säkerhet. Det är just sådana företag yrkesbrottslingarna söker sig till. Se över säkerhetsutrustningen Ibland kan företagens säkerhetssystem vara föråldrade. En kamera med några år på nacken kan ha en låg upplösning speciellt vid dålig belysning. Bilderna är inte tillräckligt tydliga och hjälper inte då det gäller att identifiera förövaren. Vid genomgång av gamla system har det framkommit att en fjärdedel är delvis ur funktion. Glädjande är, att gamla VHS-bandspelare byts ut mot system som lagrar information på en hårdskiva. Information kan sedan skickas över nätet. Flyttar man in till utrymmen där det finns en säkerhetsutrustning bör man vara på sin vakt. Systemen kan vara bristfälliga. De egna behoven är utgångspunkten. Kameraövervakning kan utnyttjas på många sätt. Till ett rätt valt brottsanmälningssystem kan lätt givare för temperatur- fukt- och brandalarm integreras. 18

19 Försäkringsbolag ger rabatt Många försäkringsbolag beviljar rabatter om säkerhetssystemen är i skick. Rabatterna kan vara kännbara och kan således beaktas i en investeringskalkyl. Vanligt är att om man installerar ett alarmsystem som kopplas till en alarmcentral får man 20 % rabatt på inbrottsförsäkringen. Ett installerat brandalarm kopplat till alarmcentral kan också sänka brandförsäkringsavgiften med 20 %. Övervakningssystem Industrispionage är en reell riskfaktor i dagens Finland. Det kan vara en konkurrent eller samarbetspartner som i misstag kommer in i utrymmen som han inte borde komma in i och ser intern information. Det kan också vara frågan om kriminella beställningsarbeten. Jag uppmanar alla att se över sina system. En hylla kan skymma en rörelsedetektor eller så har den person som haft ansvaret för alarmet slutat på företaget och alarmet har glömts bort. Att upprätthålla säkerthetskunnandet Vid dörren står herr Ek. inom företaget är otroligt viktigt. Har man gett säkerheten hög prioritet kan man koncentrera sig på företagsverksamheten. Företagaren Roger Ek har utvecklat ett passerkontroll och arbetstidsövervakningssystem som kommunicerar direkt med Windows programvaran. Jag undersökte marknaden för små och medelstora företag och märkte att små system ofta saknade egenskaper som företagaren ville ha. Dessutom är många system onödigt komplicerade för användaren. Vårt system är intelligent och varje dörrenhet är självständig. Text och foto: Thomas Palmgren Revisor ser faror med skattekonto Veteranrevisorn Pauli Vahtera gav i början av maj i en insändare i Kauppalehti uttryck för sin syn på risken för småföretagarna med skattekontoreformen. Staten planerar att införa ett gemensamt skattekonto för företagens alla skatterater och betalningar Vahtera noterar att regeringspropositionen är oklar och svepande på viktiga punkter, bland annat när det gäller förenhetligandet av förfallodagar. Han befarar att företagens likviditet försämras och vill se längre betalningstider, inte kortare. Redan nu måste företagen ut med 70 procent av skatterna innan de fått motsvarande inkomster. Även det automatiserade påföljdssystemet för små misstag slår orimligt hårt. Vahtera förutspår en ökning av påföljderna om skattekontot införs. Ett kodfel på en 20-euros betalning kan idag ge en straffavgift på 800 euro. Han frågar sig om sådant statligt beteende överhuvudtaget har stöd i grundlagen. Eftersom Finland behöver tiotusentals nya företagare de kommande åren, måste byråkratin lindras, inte förvärra den. Statens klåfingrighet måste få ett slut, anser Vahtera. (JM) Trafikinformation över GPS-nätet Alla som använder GPS-navigator kan inom kort få aktuell trafikinformation direkt på skärmen. Destia Traffic (fd Vägverket) har skrivit avtal med flera navigatortillverkare, bland annat Tom Tom och Navigon. Förutom fakta om olyckor och köer erbjuds även kontinuerlig väglagsinformation. Uppgifterna som fås från Vägförvaltningen, städer, kommuner, alarmcentraler, radiostationer och meteorologiska institutet, sänds via Radio Suomis frekvenser till navigatorns RDS-TMC-mottagare. (JM) Annonsera i Företagsnyckeln! Med en annons i Företagsnyckeln når du över 3200 svenskspråkiga företagare i Södra Finland, Åboland, Åland och Österbotten. Priset för en annons med måtten 50 x 60 mm är 60 euro! Deadline för nästa nummer är Intresserad? Ta kontakt med redaktionssekreterare Ann-Christin Wik, tfn , 1 9

20 Arvs- och gåvoskattereform på gång Enligt regeringsprogrammet ska både den allmänna arvsbeskattningen och arvs- och gåvobeskattningen vid generationsväxlingar i företag och gårdsbruksenheter lättas. Målet för lättandet av den allmänna arvsbeskattningen är att lätta beskattningen av alla arvtagare. Regeringen har överlåtit åt riksdagen en proposition om det andra skedet av arvsskattereformen, dvs. utvidgandet av arvs- och gåvoskattelindringen vid generationsväxlingar i företag och gårdsbruksenheter. Regeringen föreslår att den existerande lindringen utvidgas så att gårdbruksenheters och andra företags företagsförmögenhet värderas till 20 procent av värdet enligt värderingslagen i stället för det gängse värdet. Målet är att underlätta generationsväxlingar så att beskattningen inte skulle hota ett företags eller en gårdsbruksenhets fortsatta Skatteexpert Leena Romppainen på Företagarna i Finland tror att lagen skall bli godkänd före sommarsemestrarna. verksamhet och de arbetsplatser som verksamheten genererar. Enligt skatteexpert Leena Romppainen på Företagarna i Finland förväntar man sig att lagens skall bli godkänd före sommarsemestrarna. Riksdagsbehandlingen kommer att bli stormig. Skattelindringen och de stora linjerna motsvarar FiF:s linjer. Kritiskt är att vi inte kan undvika nya tolkningar - särskilt i början. Detaljerade innehållet i regeringens proposition: En del av arvs- och gåvoskatten kan lämnas odebiterad, om det i det skattepliktiga arvet eller den skattepliktiga gåvan ingår ett företag eller en gårdsbruksenhet. Villkoret för skattelättnaden vid generationsväxlingar är att den skattskyldige fortsätter att driva företagets verksamhet. Den som fortsätter verksamheten måste få en del av gårdsbruksenheten eller företaget (eller minst 10 % av de aktier eller andelar som berättigar till innehav av en gårdsbruksenhet eller ett företag). Den nuvarande lindringen betyder i praktiken att ett företags tillgångar i stället för det normala värderingsgrunden, dvs. det gängse värdet, värderas till 40 procent av värdet enligt värderingslagen, Om företaget säljs inom 5 år efter beskattningen, debiteras den lindrade skatten höjd. Regeringen mål är att stödja fortsatt verksamhet Syftet med lindringen är att understöda företagare som fortsätter med verksamheten. Därför föreslås det att bestämmelserna om förlorandet av lindringsförmånen ses över så att upphörande med verksamheten eller en betydande minskning av den annat än tillfälligt jämställs med försäljning av företaget. Lindringsförmånen kan gå förlorad till exempel då ett företag, som ägs av ett företag som är föremål för generationsväxling, och som bedriver egentlig näringsverksamhet inom en koncern, säljs. Lindringsförmånen går dock inte förlorad, om upphörandet av verksamheten beror på att företagsverksamheten uppenbart är olönsam eller till exempel på arbetsoförmåga till följd av sjukdom. Regeringen föreslår också ändringar till inkomstskattelagens bestämmelser om överlåtelsevinstbeskattning. I praktiken innebär ändringen en skärpning av beskattningen ifall företagaren säljer ett företag på vilket generationsväxlingslindring tilllämpats. Som anskaffningsutgift för egendom som erhållits i arv eller som 2 0

21 gåva betraktas vid beräknandet av överlåtelsevinsten det värde som använts i arvs- och gåvobeskattningen, dvs. det gängse värdet.. Motiveringen är att egendomen redan beskattats antingen genom arvs- eller gåvoskatt. Det gängse värdet betraktas dock i dagsläget som anskaffningsutgift även vid överlåtelse av företagsegendom, på vilken generationsväxlingslindring tillämpats, och på vilket man inte tagit ut arvs- eller gåvoskatt till det fulla beloppet. Eftersom förmånen i form av skattelättnad utökas, finns det ingen orsak att bevara tilläggsförmånen i samband med beskattningen av överlåtelsevinst. Regeringen föreslår därför att inkomstskattelagens bestämmelser om överlåtelsevinstbeskattningen ändras. Det föreslås att man som anskaffningsutgift i de ovan nämnda fallen betraktar det belopp på vilket arvs- eller gåvoskatt erlagts. Om överlåtelsen äger rum inom 5 år efter att beskattningen verkställts, går lindringsförmånen förlorad, och den fulla arvs- och gåvoskatten betraktas som anskaffningsutgift. Om överlåtelsen sker efter att verksamheten pågått i 5 år efter att beskattningen verkställts, ska som anskaffningsutgift i enlighet med lindringsbestämmelserna betraktas det undervärderade beloppet eller det högre anskaffningsutgiftsantagandet, dvs. 20 eller 40 procent av överlåtelsevärdet beroende på ägotiden. De mest bebyggda havsstränderna finns i växande stadsregioner Finlands mest bebyggda havsstränder finns i de växande stadsregionerna Helsingfors, Åbo och Vasa. Obebyggda områden finns det mest av på landhöjningskusten i Bottniska viken och på öar utan vägförbindelser. Uppgifterna framgår av rapporten Bebyggda havsstränder som miljöministeriet låtit utföra. Rapporten offentliggjordes I genomsnitt 41 procent av havsstränderna i Finland är bebyggda för åretrunt- och fritidsboende, hamnar, industri och trafik. Om man inte räknar med de öar som är mindre än 1 hektar, och som inte lämpar sig för byggande, är bebyggelsegraden för stränderna närmare 50 procent. Skillnader i användningen av landskapens och kommunernas stränder Det finns stora skillnader mellan kommunerna när det gäller nyttjandet av stränderna. Över 60 procent av strandlinjen i nästan var femte kommun är bebyggd. Av stränderna i de växande stadsregionerna, såsom Åbo- och huvudstadsregionen, har till och med 80 procent bebyggts. I landskapen Mellersta Österbotten, Satakunda, Östra Nyland och Kymmenedalen är ca hälften av havsstränderna bebyggda. Cirka 40 procent av stränderna i de örika områdena i Nyland och Egentliga Finland och cirka en tredjedel av stränderna i Lappland och Norra Österbotten är bebyggda. Fria stränder finns på öar och områden som inte lämpar sig för byggande Strändernas egenskaper, t.ex. höjdförhållanden och jordmån och deras läge och tillgänglighet, inverkar på möjligheterna att utnyttja dem för byggande. Mest fri strandlinje finns det på de mer svårtillgängliga öarna och områden som inte är så väl lämpade för byggande eller för rekreationsändamål. De fria stränderna är ofta splittrade i små avsnitt, vilket också inverkar på möjligheterna att använda dem som rekreationsområden. I de flesta landskap utgör andelen fria, över en kilometer långa, strandavsnitt endast 3-6 procent av den fria strandlinjen. Det är alltså ont om fria stränder, och en del av dem har redan planlagts för byggande. (Källa: Miljöministeriet) Lagändringen träder i kraft retroaktivt Lagarna avses träda i kraft genast efter att de antagits och blivit stadfästa. På de berördas begäran kan de nya lindringsbestämmelserna dock tillämpas retroaktivt redan på generationsväxlingar där skatteskyldigheten börjat den 16 maj 2008 eller senare. Text: Thomas Palmgren 2 1

22 Ny medlemsservice: Företagarnas radannonser Varför gå över ån efter vatten? Din blivande samarbetspartner eller den specialisthjälp du behöver finns kanske i grannbyn eller bara ett par kvarter bort. Tala om att Du finns med en förmånlig branschannons! Företagsnyckeln erbjuder nu en ny kontaktyta för medlemmar och läsare. De branschvisa radannonserna fungerar som en expertguide och hjälper Dig att hitta seriösa leverantörer eller affärspartners. Det finns mycket värdefull kompetens ute i regionerna. Alla annonsörer är medlemmar i Företagarna. Genom att vara med här når du ut till över andra företagare. En annons kostar 25 euro. Vid helårsbokning (5 nr) betalar du endast 100 euro. För att annonsera här kontakta din regionförening eller ring (06) Nyland Österbotten Bokförings- och disponentbyråer Raseborgs Disponent- och Bokföringscentral Ab Hangö-Ekenäs-Karis-Kimitoön VD Tina Grabber, Tfn (019) Bokföring o löneräkning Contera Ab Salutorget 4, Kristinestad Tfn (06) Bokföring Bäck & Vilén Företagstjänst Hovrättsespl. 23, Vasa Tfn (06) Bokföring Oy PlanetLink Ab Lundvägen 158, Bromarv Tfn (019) , Webbsidor och IT-konsulttjänster Teknikfixarn Web: Tfn Psykologtjänster Educamentor Kb, Bo Mellberg Strandgatan 3, Vasa Tfn (06) Översättning Översättningstjänst Bergman Kimovägen 733, Kimo Tfn Personaltjänster Donegroup Ab Pedersöre, Jakobstad, Karleby Tfn Revision Revisionsbyrå Kjellman Ab Stationsv. 1, vån 5, Jakobstad Tfn , (06) Åland Bokföring Ab Alfsol - Aktiva Redovisning Mariehamn Tfn (018) Bokföring Ålands Företagsbyrå Ab auktoriserad redovisningsbyrå Mariehamn Tfn (018) Gåvor G&D Solbacka Smycken Eckerö Tfn (018) Mässor Mässforum Åland Eckerö Tfn (018) Företagsnyckeln - språkrör för Finlands svenska företagare sedan

23 Kemikaliedirektivet kräver åtgärder Många små och medelstora företag som själva importerar varor som faller under EU:s nya kemikaliedirektiv måste i år börja vidta åtgärder. I juni inleds förhandsregistreringen av existerande produkter, något som det lönar sig utnyttja. Ämnen (som sådana eller ingående i en beredning eller vara) som tillhör registreringsförfarandet får inte tillverkas eller släppas ut på EU-marknaden utan registrering. Avsikten är att samla in data om deras egenskaper och säkra en trygg användning. Registreringsplikten gäller ämnets tillverkare eller importör till EUområdet, ifall mängden är minst ett ton per år. Med ämnen avses kemikalier och produkter som avger kemiska ämnen vid användning. Exempel på vanliga produkter som omfattas av reglerna och som importeras till EU är bland annat skumsläckare, tonerkassetter till skrivare och kopiatorer, fyrverkeripjäser, olika rengöringsmedel, bilvårdsprodukter, tändare och färgpennor. Parallella system En stegvis registrering är möjlig för existerande ämnen, och för sådana som tillverkats minst en gång under perioden men som inte då släppts ut på marknaden, så kallade infasningsämnen. Genom att förhandsregistrera ett infasningsämne kan företaget utnyttja tidtabellen för stegvis registrering. Denna sker graderat i tre skeden under en övergångsperiod fram till år Mindre aktörer som hanterar ton per år ska göra sin egentliga registrering med början Ämnen som inte uppfyller kriterierna för registrering av infasningsämnen, eller som inte förhandsregistrerats, måste registreras efter innan de får tillverkas eller släppas ut på marknaden. Sådana ämnen är i regel nya ämnen, som kommit ut på marknaden efter att Reach trätt i kraft. Förhandsregistrering Alla företag som vill utnyttja de tidsfrister som ges för registreringen av Många vanliga produkter som importeras till EU föranleder åtgärder under 2008 till följd av kemikaliedirektivet Reach. En förhandsregistrering ger små importörer tidsfrist. infasningsämnen (ämnen som redan finns på marknaden) måste göra en förhandsregistrering under perioden 1 juni - 1 december En förhandsregistrering innebär att en liten mängd data om ämnet lämnas till den Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA. På basen av detta kan tillverkare och importörer av samma ämne kontakta varandra för att göra den verkliga registreringen. Förhandsregistreringen görs elektroniskt till den Europeiska kemikaliemyndigheten. Gratis rådgivning En serviceenhet har byggts upp för att informera om Reach och svara på företagens frågor. Den upprätthålls av Finlands miljöcentral och Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral. Tjänsten nås via hemsidan: och har information även på svenska och engelska. Telefonnumret är: eller (kl 9-12). Myndigheterna och kemiindustrin har utarbetat en webbutbildning och en diapresentation om Reach, men vardera finns endast tillgänglig på finska. Beklämmande. I Sverige finns information om Reach på Ytterligare vägledning finns på ECHA:s informationssida för företag och myndigheter: it/guidance_sv.htm Text och foto: Jonny Mattsson Foto: Hannu Hautala Företagarna i Finland 2 3

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 77/2011 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2012 och avses bli behandlad i samband med den. RP 77/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

1. Bakgrund. 2. Om mentorskap. Mentorskapsprojekt 1.11.2010 31.01.2011. 9. Arrangör

1. Bakgrund. 2. Om mentorskap. Mentorskapsprojekt 1.11.2010 31.01.2011. 9. Arrangör Mentorskapsprojekt 1.11.2010 31.01.2011 1. Bakgrund 2. Om mentorskap 3. Målgrupp 4. Målsättningar 5. Nyttan för deltagarna 6. Projektets uppbyggnad 7. Ansökning och deltagaravgift 8. Dragare 9. Arrangör

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

Vad innebär företagande?

Vad innebär företagande? Vad innebär företagande? Företagsamhet är ett sätt att tänka och agera En företagare får sin utkomst genom företagandet Inom många yrken är det vanligt att man är företagare Typisk för en företagare är

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

BEGAGNAT ÄR INGET NYTT...

BEGAGNAT ÄR INGET NYTT... BEGAGNAT ÄR INGET NYTT...... och idag är marknadsplatsen nätet Bara på Blocket omsattes 254 mdr 2011 vilket motsvarar 7,3% av Sveriges BNP och 7 av 10 svenskar köpte eller sålde något där. Under samma

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING

TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING TIPS FÖR ATT ÖKA 3DIN FÖRSÄLJNING Alla kontakter bidrar till nya affärer Genom ett förändrat tankesätt kring försäljning, och genom att värdera sina kontakter som potentiella kunder över en längre tidshorisont,

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola?

Varför reserveras en del av studieplatserna enbart för dem som inte redan har en studieplats vid eller examen från en högskola? HUR FÖRNYAS ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA? SVAR PÅ VANLIGA FRÅGOR Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera studieplatser

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Du Kvinna, köp ett företag!

Du Kvinna, köp ett företag! Du Kvinna, köp ett företag! Kvinnor, kvinnor, kvinnor Vad skulle männen vara utan kvinnor? Få min Herre, mycket få! Mark Twain Men det fanns också män i det förgångna som hade andra uppfattningar: Kvinnor

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen

RP 363/2014 rd. I propositionen föreslås det att mervärdesskattelagen RP 363/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 och 149 a i mervärdesskattelagen samt av 2 i lagen om skyldighet att erbjuda kvitto vid kontantförsäljning PROPOSITIONENS

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt

1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt 1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet

om fostran till Du kan om du vill Lärares tankar företagsamhet Du kan om du vill Lärares tankar om fostran till företagsamhet Bettina Backström-Widjeskog, PeD Novia, University of Applied Sciences / Yrkeshögskolan Novia Vasa, Finland bettinabw@novia.fi www.novia.fi

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Aktia Personskydd. Produktfakta. Gäller fr.o.m. 1.1.2016. Ingående av avtal 2. Hälsotillståndet påverkar beviljandet av en försäkring 2

Aktia Personskydd. Produktfakta. Gäller fr.o.m. 1.1.2016. Ingående av avtal 2. Hälsotillståndet påverkar beviljandet av en försäkring 2 Aktia Personskydd Produktfakta Gäller fr.o.m. 1.1.2016 Innehållsförteckning Ingående av avtal 2 Hälsotillståndet påverkar beviljandet av en försäkring 2 Avtalets innehåll 2 Förmånstagare 2 Adress- eller

Läs mer

Bättre affärer i Tyskland. Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden

Bättre affärer i Tyskland. Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden Bättre affärer i Tyskland Nätverk, fakta, råd och stöd åt svenska företag på den tyska marknaden Tyskland din marknad? Tyskland är sedan länge Sveriges största handelspartner. Med över 80 miljoner invånare

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund

U 55/2010 rd. Inrikesminister Anne Holmlund U 55/2010 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning (saluföring och användning av sprängämnesprekursorer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa

Norrlands ExpoTM Business to businessmässa Strategiexperten och managementkonsulten Johan Mathson, Sundbyberg, gör endast ett fåtal föreläsningar per år. De flesta gör han utomlands, men nu är det klart att han kommer till business to businessmässan

Läs mer

Snilleblixtarna i Sverige

Snilleblixtarna i Sverige Snilleblixtinformation Bakgrund Snilleblixtarna i Sverige är en ideell förening som bildades våren 2006. Syftet med föreningen är att sprida Snilleblixtkonceptet till så många grundskolor som möjligt runt

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

En handbok för företaget

En handbok för företaget En handbok för företaget Inledning Den här handboken vänder sig till er på företaget som är inblandade i PRAO-verksamheten. Det kommer nästan dagligen rapporter om den brist på arbetskraft som näringslivet

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Booking, Dispatch and Tracking system. birssi.net

Booking, Dispatch and Tracking system. birssi.net Booking, Dispatch and Tracking system Birssi.net har utvecklats i samarbete med yrkesmänniskor från taxi-branschen och drar nytta av modern teknologi. Ett av målen med Birssi.net är att ge taxiförmedlings-centralen

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT

NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT NORDISK E-HANDEL FLERMARKNADSÖVERSIKT @ ERIK HAGENRUD REGIONAL EXPORTRÅDGIVARE EXPORTRÅDET NORRBOTTEN / SKELLEFTEÅ VÄNDPUNKT 2010 FEM TRENDER INOM NORDISK E-HANDEL 1. Fortsatt snabb tillväxt 93 % av nordiska

Läs mer

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak.

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak. På följande sidor presenteras AMBs värdegrunder och lite tankar kring dessa. Dessa värdegrunder genomsyrar hela skolan och kommuniceras på en mängd olika sätt varje vecka under samtliga tre skolår. 1.

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer

Fö retagarna Huddinge

Fö retagarna Huddinge Företagarna i Huddinge verkar för goda kontakter mellan företagen, kommunen, näringslivet och övriga delar av samhället. Vårt motto är att det ska vara enkelt att driva företag! Fö retagarna Huddinge Verksamhetsplan

Läs mer

Affärsplanen. Affärsidé. www.coompanion.se

Affärsplanen. Affärsidé. www.coompanion.se Affärsplanen Kom igång med er verksamhet med en affärsplan! Skriv ned er affärsidé, göra en omvärldsanalys och beskrivning av er marknad på så vis får ni god kunskap i hur ert kooperativ eller ekonomiska

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors

Tankesmedjan Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors Tankesmedjan 9.3.2016 Tankesmedja kring den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Vasa, Åbo och Helsingfors Malin Eriksson, Svenska enheten för bildningsväsendet 9.3.2016 1 Läget i Svenskfinland En

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OK ekonomisk förening

Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OK ekonomisk förening Frågor från mailen fragvis@ok.se 2015 som berör OK ekonomisk förening Hej! Jag undrar varför vårat gamla system med återbäring har försämrats, Det kunde generera återbäring årligen mellan 2-3 % på inköp

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

KONSTEN ATT TJÄNA PENGAR MEDAN DU SOVER HOPPA AV EKORRHJULET OCH LEV PÅ DINA VILLKOR. av Gustav Carlstedt, baserat på verk av Steve Pavlina

KONSTEN ATT TJÄNA PENGAR MEDAN DU SOVER HOPPA AV EKORRHJULET OCH LEV PÅ DINA VILLKOR. av Gustav Carlstedt, baserat på verk av Steve Pavlina KONSTEN ATT TJÄNA PENGAR MEDAN DU SOVER HOPPA AV EKORRHJULET OCH LEV PÅ DINA VILLKOR av Gustav Carlstedt, baserat på verk av Steve Pavlina INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 3 1. VAD ÄR PASSIV INKOMST?...

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Den gråa ekonomin inom fastighetsbranschen

Den gråa ekonomin inom fastighetsbranschen Den gråa ekonomin inom fastighetsbranschen En rapport om omfattningen och formerna samt motåtgärderna för fastighetstjänsternas dolda ekonomi i belysningen av enkätsundersökningarna och intervjuerna Helsingfors

Läs mer

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen

Fastställd av styrelsen 2015-04-29. Uppförandekod för Indutrade-koncernen Fastställd av styrelsen 2015-04-29 Uppförandekod för Indutrade-koncernen I Uppförandekoden ger oss vägledning, men det är det personliga ansvaret som spelar roll. II Bästa kollegor, Indutrade är en växande

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

RP 364/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om skatt på arv och gåva ändras. Bestämmelsen om förlängd betalningstid

RP 364/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om skatt på arv och gåva ändras. Bestämmelsen om förlängd betalningstid RP 364/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 56 i lagen om skatt på arv och gåva PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige!

Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige! Det behövs nya livskraftiga företag i Sverige! Foto: Felicia Oreholm Det behövs nya livskraftiga företag! Jobs and Society NyföretagarCentrum hjälper dem som vill starta eget företag med kostnadsfri rådgivning

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag

Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag Tio saker att tänka på när du bygger ditt företag www.kpmg.se Du vet bäst För oss på KPMG finns ingenting mer inspirerande än unga människor med spännande idéer. Vi vet hur det känns att vara där du är

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Förbundet Finlands Svenska Synskadade

Förbundet Finlands Svenska Synskadade Förbundet Finlands Svenska Synskadade Vad är FSS? Förbundet Finlands Svenska Synskadade rf. (FSS) är en intresse- och serviceorganisation av svenskspråkiga synskadade i Finland. Av landets omkring 80 000

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01 Affärsplan Håbo kommun, Uppsala län Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Företaget...2

Läs mer

Företagarens vardag i Helsingborg 2015

Företagarens vardag i Helsingborg 2015 En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Helsingborg 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.

AFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010

Generation Gör det själv. Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén, Stefan Fölster Juli 2010 Generation Gör det själv Malin Sahlén Sammanfattning Arbetslösheten bland Sveriges ungdomar ligger fortsatt på oroande hög nivå. Under 2009

Läs mer

Företagarna Västra Götaland 2014

Företagarna Västra Götaland 2014 Företagarna Västra Götaland 2014 Innehåll. 03. Västsverige har fantastiska entreprenörer 04. Lokalt företagsklimat 05. - Kommunens servicegrad och attityder 06. - Konkurrensutsättning av kommunens tjänsteproduktion

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 1/2012 Hushållens internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Finlandssvensk samling rf 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Carola Antskog 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005

Institutionen för offentlig rätt JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 JURIDISKA FAKULTETEN Institutionen för offentlig rätt FINANSRÄTT Ämnesstudier JuK, RN-kompletteringstentamen 17.10.2005 Svaren på frågorna 1, 2, 3a och 3b på skilda ark. Fråga 4 besvaras på skild svarsblankett.

Läs mer

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007

Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 Stadgar Godkända av årsmötet 5.5.2007 Registrerade 5.11.2007 STADGAR FÖR NATUR OCH MILJÖ R.F. 1 Namn och hemort Föreningens namn är Natur och Miljö r.f. Föreningens hemort är Helsingfors stad och dess

Läs mer

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning Sammanfattning av undersökningen Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan stora och små företag i hur man ser på olika kompetenser, men framför allt hur man ser på skolans uppdrag och

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Kampen om eleverna Marknadsföringens konsekvenser för gymnasievalet

Kampen om eleverna Marknadsföringens konsekvenser för gymnasievalet Kampen om eleverna Marknadsföringens konsekvenser för gymnasievalet Nu i vår skall ca 120 000 ungdomar i Sverige söka gymnasieutbildning inför hösten. Idag finns det över 1700 olika ingångar att välja

Läs mer

Kundens förväntningar på dig

Kundens förväntningar på dig Kundens förväntningar på dig I slutändan handlar skillnaden på att vinna eller förlora om kunderna. Kunderna har en rad förväntningar på dig som effektiv partner. De företag som kan motsvara kundens förväntningar

Läs mer

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007

RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 RP 278/2006 rd REGERINGENS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN OM EN TILLÄGGSBUDGET FÖR 2007 Med hänvisning till den allmänna motiveringen och förklaringarna till detaljmotiveringen i denna proposition föreslås,

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer