Inkontinens hos kvinnor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inkontinens hos kvinnor"

Transkript

1 Inkontinens hos kvinnor Eva Uustal Fornell Kvinnokliniken US Linköping 2004 Vilken bakgrund har patienten? Har patienten andra sjukdomar? Hur läcker patienten? Hur mycket läcker patienten? Hur mycket och när kissar patienten? Hur ser patientens underliv ut? Dessa frågor måste vi ha svar på för att kunna erbjuda rätt hjälp till patienten. Jag har valt att presentera de formulär, verktyg vi använder på kvinnoklinikernas urogynmottagningar på Universitetssjukhuset och Vrinnevisjukhuset. Verktygen: Anamnes Inkontinensbeskrivning Blöjvägning Toalettdagbok Gynekologisk undersökning Man kan slå i en spik med stekpanna eller en träsko men det går onekligen lättare med en bra hammare. Hitta, och använd de verktyg som passar hos Er! De finns att kopiera i slutet av foldern. Verktyg: Uppgifter av medicinskt intresse Frågor att ställa patienter med urininkontinens Vilken bakgrund har patienten? Andra sjukdomar? Många kvinnor med inkontinensproblem har andra sjukdomar som påverkar kontinensen. Vid första samtalet med kan någon typ av mall kan underlätta för att komma ihåg alla frågor. Här följer exempel på sådant man ska tänka på. Längd och vikt: Övervikt kan ge ansträngningsinkontinens. Överviktiga löper större risker för infektion och återfall vid operation. Viktminskning kan i enstaka fall helt bota inkontinens. Kraftig undervikt gör östrogenproduktionen i fettväv lägre, detta kan bidra till sköra slemhinnor.

2 Tidigare sjukhusvård: Strålbehandling mot underlivet kan ge atrofi av slemhinnor och urinblåsa som östrogen inte hjälper mot. Neurologiska sjukdomar? Endokrinologiska sjukdomar? Tidigare operationer: Operationer mot bråck av olika typ- bindvävssvaghet som också drabbar slidväggarna? Tidigare underlivsoperationer? Överflödesinkontinens förekommer hos kvinnor med t ex svag blåsa efter övertänjning och efter tidigare operationer, t ex mot framfall eller inkontinens. Nuvarande sjukdomar? Sjögrens syndrom, torrhet i slemhinnor? Hudåkommor som förvärras av blöjbärande? Neurologiska sjukdomar- kontinenspåverkan? Dålig blåstömning? Diabetes- stora urinmängder? Risk för neurologiska sequelae som drabbar kontinensen på lång sikt. Astma/bronkit skall vara rätt medicinerad. Diuretika skall användas vid tider som passar patienten. Odiagnosticerad hjärtsvikt kan ge nattlig ödemabsorbtion, nykturi och läckage. Samma sak med ödem pga venös insufficiens. Stödstrumpor! Smärtor från rörelseapparaten kan ge svårigheter att hinna till toaletten. Kanske ska höften opereras eller toastol ställas på undervåningen. Kanske kan en uribagpåse med tratt bredvid sängen göra att morgonläckaget på väg till toa slipps ifrån? Förstoppning skall behandlas. Vanemässig krystning skadar. Laxermedel som kräver stora vätskemängder bör bytas mot t ex laktulos. Förvirring och demens måste inte ge inkontinens. Påminnelser om toabesök. Allergier? Omedicinerad allergisk bronkit? Latex? Finns i vissa inkontinensskydd och katetrar. Barnafödslar? Inte så vanligt med ansträngningsinkontinens hos kvinnor som inte fött barn. Tångförlossning medför ofta bristning av analsfinktern. Fråga om gas/avföringsinkontinens, patienten kanske inte vågar ta upp det. Mild anal inkontinens kan förbättas genom råd om vikten av regelbunden tarmtömning för att undvika gasbildande avföringsrester i rektum. Fibertillskott och att ta sig egen tid på toaletten och bejaka tömningsreflexen kan hjälpa många. Övriga remitteras till KK om kombination med urininkontinens, annars direkt till magtarmsspecialist. Menstruation? Många blir mer ansträngningsinkontinenta just före mens. Orsaken är inte klarlagd. Kvinnor med mycket riklig mens kan ha myom som, om de är stora, kan ge trycksymtom från blåsa och tarm. Finns klimakteriebesvär, vallningar och svettningar, bör östrogenbehandling för substitution övervägas. 2

3 Alla kvinnor efter klimakteriet bör erbjudas lågdoserad östrogenbehandling. Finns receptfritt som kräm. Lokal behandling kan användas även av dem som haft cancer i bröst eller underliv utan risk. Medicinering? Diuretika bör ses över så man får en profil som passar patienten. Furosemid på förmiddagen är ett problem för många. Diuretika mot hypertoni kanske kan bytas mot andra preparat? Även om patienten behöver mediciner kanske man kan ändra tiderna? Mediciner med uttalat antikolinerg effekt kan ge blåstömningsrubbning och överflödesinkontinens. I denna grupp finns bl a antidepressiva. Hur många år...? Nyligen debuterad trängningsinkontinens kan vara larmsignal. Dessa patienter bör få komma till läkare inom en månad. Här kan finnas, förutom akut UVI, maligniteter i äggstockar och blåsa, cystor och blåsstenar. Här kan också finnas överflödesinkontinens pga blåstömningsvårigheter vid t ex MS(trängningsinkontinens kan vara debutsymtom) eller diskbråck. Verktyg: Inkontinensbeskrivning Hur läcker patienten? Vi vill veta vilken typ av inkontinens patienten har för att kunna ge rätt behandling. En grov skattning av detta kan fås genom att använda olika scoring- scheman. Kauppila och Kujansuu är finska gynekologer som utarbetat ett schema som är mycket använt. Jag har modifierat det till ett modernare språkbruk och kallat det Inkontinensbeskrivning. Använder man detta får man med de flesta frågor man behöver ställa om inkontinens. Låga poäng, upp till 7 pekar mot ansträngningsinkontinens, medan högre poäng pekar mot blåsinstabilitet och bland- eller trängningsinkontinens. Summan räknas ut så att man får 2 poäng för alla kryss i den högra kolumnen, 1 poäng för mittenkolumnen och 0 för den vänstra kolumnen. Det är alltså inte bara antalet kryss om ska summeras. Fyll gärna i formuläret med patienten så hon kan fråga om något är oklart. Verktyg: Blöjvägningstest Hur mycket läcker patienten? Bara det faktum att man läcker urin är så obehagligt för de flesta att det är svårt att objektivt förstå hur stort läckaget är. Vid förskrivning av inkontinensskydd behöver man veta läckagets storlek för att kunna skriva ut rätt skydd. Ett enkelt sätt att få reda på detta är att väga inkontinensskydden före och efter användning. Ett gram motsvarar ungefär 1 centiliter urin. Hur mäter man? Man kan använda brevvåg eller en liten specialvåg som blöjfabrikanterna säljer. Rekvirera och låna ut. Vid stora läckage över 1 dl kan man behöva använda hushållsvåg. Blöjans storlek får man ta till efter hur stora mängder man tror att patienten läcker. Vi använder vanligtvis näst minsta storleken, Attends 1 eller motsvarande. Om hon läcker utanför måste hon markera 3

4 detta på listan. Det bästa är att göra blöjvägningen under två dygn. Det är dock bättre med ett dygn än inget alls. Det är viktigt att patienten inte bara får en påse med bindor och våg med sig utan att hon får prova själv hur ( att!) vågen fungerar tillsammans med kunnig personal. Varje blöja ska vägas var för sig, inte hela sopsäcken! Blöjan ska vägas före och efter användning. Man kan lägga blöjan i en (vägd) plastpåse om man tycker det är ohygieniskt. När? Blöjvägningen ska inte göras under mens. Uppmana patienten att göra det hon brukar läcka av. Annars kan man få felaktiga värden för att hon sitter stilla hemma hela dagen för att väga duktigt! Man kan göra blöjvägningen separat eller på samma gång som miktionslistan. Det ger dock mer information om läckaget sätts i relation till urinmängderna. Formuläret jag lagt med i slutet är för både blöjvägning och toalettdagbok. Tolkning: Det finns inga strikta regler för hur listorna ska tolkas. Upp till 8 grams sammanlagd viktökning per dygn är inte säkert läckage, med fyra bindor kan man mycket väl svettas eller ha flytningar motsvarande. Däremot är 8 grams ökning på en blöja förmodligen en läckt skvätt. Upp till ca 40 gram räknas som litet läckage, kanske inte av patienten dock. När Du skriver ut inkontinensskydd, titta på blöjvägningen. Använd det största läckaget till att bestämmer storleken. Ta inte till en större för säkerhets skull. Om patienten är trängningsinkontinent och läcker stora mängder snabbt kan man dock behöva gå upp i storlek för att blöjan annars inte hinner absorbera urinen. Verktyg: Toalettdagbok Hur mycket och när kissar patienten? Toalettdagboken (kallas i facklitteraturen miktionslista) är mycket värdefull när vi skall förstå patientens symtom. Den visar också patienten svart på vitt vad hon sysslar med. Utan den är utredningen dålig. Att bara fråga patienten hur hon kissar ger inte tillräckligt bra svar. Toalettdagbok ska föras i tre dygn i följd, dövs skicka med tre formulär. För att listan skall bli ifylld kan Du tipsa patienten om enkla knep. -man kan använda ett vanligt litermått ur köksskåpet. Urin är ju steril och det räcker att skölja ur med vatten mellan gångerna, därefter med vanlig disk. -man kan ställa litermått, en penna och papper på alla toaletterna hemma. -kan patienten inte kissa i litermått finns en graderad plastskål att lägga i toalettstolen, Plastipan. Den beställs från Medipartners A Sjödin AB, Fasanvägen 14, Kunksbacka, tel Kostar 25 kronor, köp hem och låna ut. Man ska notera när man kissar och hur mycket. Halva decilitrars noggrannhet räcker. 4

5 Det är en styrka om blöjvägningen kan göras under samma dygn som miktionslistan så att man ser samma dagars läckage. Vattenterror Från veckopress och tyvärr från Viktväktarna förekommer råd om att dricka flera liter vatten extra om dagen. Detta är befängt för inkontinenta. Alltför många blir socialt invalidiserade bara pga stora urinvolymer. Inkontinenta bör tvärtom försöka dricka små mängder, med urinvolymer kring 1 liter. Har man haft extrema vätskeintag måste nedtrappningen ske successivt. Att skölja igenom njurarna av hälsoskäl är ur fysiologisk synpunkt rent nys. Primärurinen är ca 180 liter dagligen. Hur mycket av detta som blir sekundärurin reglerar kroppen automatiskt genom att känna av hur koncentrerat blodet är. Normalvärden: Ca 4-8 toabesök på dagen. Fler vid stor dygnsmängd. 0-1 på natten, 0-3 hos äldre. Dygnsmängd 1-2 liter. Minst 3 dl urinmängd vid något tillfälle. Oftast på morgonen. På nästa sida finns riktlinjer för tolkning av miktionslistor. Tumregler för tolkning av toalettdagbok/miktionslista Sunt förnuft krävs också. Ansträngningsinkontinens: Ingen eller en nattkissning. Mer än 3 dl på morgonen. Små mängder före aktivitet, t ex gå till buss, gå på lunch. Läcker vid ansträngning. Små läckage < 40 g. Blandinkontinens: Kissar ofta, före, efter för säkerhets skull. Har minskat sin blåskapacitet till mindre än 3 dl. Läcker både vid ansträngning och trängning. Trängningsinkontinens: Flera små nattkissningar. Ingen enstaka mängd större än 3 dl. Små mängder hela dagen, kissar var och varannan timme. Läcker vid trängning nyckeln i dörren. Stora läckage > 40g (kissar ner sig) Överflödesinkontinens: Viktigt att hitta, risk för njurskador på grund av högt tryck i urinvägarna Inga rejäla mängder någon gång Läckage vid ansträngning Ovanligt hos kvinnor men kan förekomma vid ryggmärgsskada, postoperativt, vid uttalad atrofi eller vid framfall som täpper för uretra. Kontrollera residualurin x 3 och tidsmiktion. Neurogen blåsrubbning med inkontinens: Ofta andra neurologiska åkommor som primära symtom. Atypisk miktionslista med varierande mängder. Verktyg: Gynundersökning Hur ser patientens underliv ut? 5

6 Bimanuell vaginal och rektal palpation skall utföras. Framfall av olika grad och ansträngningsinkontinens är släkt. Man bör utreda även lindriga inkontinensbesvär innan man överväger framfallsoperation. Man kan nämligen med fördel operera cystocele med Burchplastik (abdominal operation där slidväggarna lateralt om uretra lyfts upp mot insidan av blygdbenets ligament) som också används mot ansträngningsinkontinens. Den vaginala framfallplastiken kan däremot ge ansträngningsinkontinens, i upp till 25%. Cystocele, uterusprolaps och i extrema fall rectocele kan ge tömningssvårigheter och överflödesinkontinens. Residualurin kan mätas i samband med gynundersökning- glöm inte att be patienten kissa före undersökning! Östrogenbrist är en vanlig orsak till obehag, torra slemhinnor och återkommande urinvägsinfektioner. Lågdoserad östrogenbehandling bör ges alla kvinnor med inkontinensproblem. I första hand ges lokal behandling men vid svår sveda är tabletter att föredra. Peroralt oestriol tycks medföra en liten riskökning för cellförändringar i livmodern på lång sikt. Olaga blödning skall utredas. Här får besvärens omfattning vara vägledande i terapivalet. Be patienten knipa med bäckenbottenmusklerna vid vaginal palpation. Man får en bra uppfattning om hon hittar musklerna överhuvudtaget och om styrkan i knipet. Detta bör ingå i varje gynekologisk undersökning som en påminnelse till alla kvinnor att träna bäckenbottenmusklerna. Har patienten mycket bra knipförmåga är det mindre sannolikt att fortsatt träning hos sjukgymnast kan bota en inkontinens. Provokationstest: För att få klarhet i diagnosen kan man enkelt göra ett provokationstest på mottagningen vid gynundersökning. Tvätta uretramynningen, för in en steril tappningskatater. Notera residualurin. Anslut ett vanligt droppaggregat och låt ca 300 ml NaCl rinna in. Använd droppflaska och inte påse så är det lättare att se hur mycket som går in. Håll katetern alldeles stilla så att den inte retar uretra. Be patienten berätta hur det känns utan att ställa ledande frågor. En patient med stabil blåsa klarar detta utan obehag medan trängningspatienten markerar kissnödighet efter bara någon deciliter. När man fyllt på i blåsan drar man ut katetern. Håll handen (eller ett genomskinligt plastvisir )för uretramynningen så det inte sprutar på Dig och be patienten hosta. Om det läcker kan man i detta läge prova ut mekaniska kontinenshjälpmedel av typen Conveen kontinensbåge eller Reliance uretraproppar. Om det inte läcker i liggande, prova i stående eller huksittande. Om patienten inte läcker med 300 ml i blåsan vid hoststöt, ens i huksittande, bör diagnosen ansträngningsinkontinens omprövas. Tolererar hon 300 ml i blåsan utan obehag föreligger ingen allvarlig trängningsinkontinens. Patientens väg: Förslag till utredningsgång. Besök 1 hos distriktssköterska: 6

7 Information om utredningens syften och omfattning Anamnes tex enligt mall Inkontinensbeskrivning Instruktioner om hur man gör blöjvägningstest, miktionsschema Redia, nitur Ge prover på bindor Besök 2 hos distriktssköterska Gå igenom miktionslista och blöjvägningstest med patienten. Informera om preliminär diagnos, ge råd Skriva hjälpmedelskort, största enskilda läckage avgör storleken på skyddet. Hänvisa patienten för gynundersökning (distriktsläkare eller gynekolog) vid ny inkontinens som varat mindre än tre månader, samt om det var mer än ett år sedan pat gynundersöktes senast Instruera patienten om bäckenbottenträning ev. med hjälp av sjukgymnast. Planera för uppföljning av träningen, palpation? Tel.kontakt? Hänvisa vid behov pat. till distr. läkare för bedömning. Patienten kan rådas att söka KK själv med utredningsresultaten i handen om Ålder under 60 år Inga andra komplicerande sjukdomar Besvär under mer än ett år Ren ansträngningsinkontinens, inkontinensbeskrivning < 8 poäng Genomgått bäckenbottenträning Läckage över 20 gram/ dygn Patienten själv är intresserad av att bli bedömd för operation Hos distriktsläkare Gå igenom utredningsresultat. Behandla/utred andra tillstånd som kan ha betydelse för kontinensen. Gynundersökning. Ev. kontroll av residualurin och provokationstest. Bedöm behov av remiss enligt nedan Bifoga utredningsresultaten till remissen! Ansträngningsinkontinens där bäckenbottenträning och ev. mekaniska hjälpmedel av typ Conveen och Viva inte hjälpt, remiss till KK för bedömning om pat vill bli opererad Trängnings/blandinkontinens remiss till KK för utredning. Överväg att ge antikolinergika vid trängningsinkontinens utan blåstömningsrubbning Neurogen inkontinens eller misstanke om blåspatologi: remiss till urolog, neurolog eller annan beroende på dominerande symtom Behandling av inkontinens hos kvinnor 7

8 Ofta ger redan utredningsresultaten information om enkla men viktiga åtgärder som kan förbättra inkontinens. Patienten ska inte behöva vänta på kvinnoklinikens väntelista för att få reda på dessa. Exempel på sådana åtgärder är reduktion av vätskeintag modifiering av medicinering behandling av andra åkommor som påverkar, t ex hosta, nysningar och förstoppning. Ansträngningsinkontinens Behandlingsprincipen är att främre slidväggen med uretra behöver stabiliseras. Bäckenbottenträning. Här handlar det inte om enstaka knip utan en muskeluppbyggande träning i olympisk klass för att se resultat. Remittera patienten till sjukgymnast, eller om Du instruerar självpalpera vaginalt för att känna om patienten hittar sin muskulatur. Utan att palpera kan man aldrig avgöra om patienten tränar rätt- det syns inte utanpå. Vaginalpalpationen kan göras på vanlig brits i ryggläge, gynstol behövs inte. På nästa sida finns träningsprogram. Om patienten inte kan hitta sina muskler kan sjukgymnasterna på KK hjälpa till med sk biofeedbackapparat. Med seriöst genomförd träning blir 1/3 av ansträngningsinkontinenta täta. Mekaniska hjälpmedel av typen Conveen. Det är en mjuk båge som patienten själv för in i vagina. Passar bäst för patienter med läckage vid vissa förutsägbara tillfällen. Prova ut på mottagningen med full blåsa. Reliance är en mjuka propp att föra in uretra, fungerar för vissa. Dessa hjälpmedel skrivs ut av läkare eller uroterapeut. Vissa kvinnor blir hjäpta av att använda tampong vid träning. Operation. Den vanligaste metoden kallas TVT, tensionfree vaginal tape där ett proleneband lägges under urinröret som stöd. Ingreppet utföres polikliniskt och ca 85% blir botade från ansträngningsinkontinens. Många varianter finns. Kvinnoklinikerna opererar av tradition kvinnor med inkontinens utom i specialfall. Trängningsinkontinens Behandlingen går ut på att göra patienten till chef över urinblåsan. Det är dock ett svårbehandlat tillstånd och patienten bör få reda på det för att inte ha orealistiska förhoppningar om att bli helt bra snabbt. Bäckenbottenträning för att klara att hålla emot trängning. Blåsdisciplin. Patienten skall försöka hålla sig och därigenom öka sin blåskapacitet. Kräver ibland stora blöjor under en tid för att inte misslyckanden ska upplevas alltför negativt. Patienten behöver stöttas och motiveras ordentligt. Antikolinergika. Ditropan fungerar i ca 50 % men ger muntorrhet. Detrusitol har liknande effekt men verkar inte ge lika uttalad muntorrhet. Medicinerna motverkar blåskontraktioner. Elstimulering. Med små kulor med elektroder i vagina och eller rektum ges ofarlig ström 1 gång/ dag. Fungerar också i ca 50%. Kontakta KK eller urologklinik. I extrema fall sacral nervmodulering eller blåsaugmentation. Invasiv kirurgi, utföres på vissa urologkliniker. Blandinkontinens Kombinationer av ovanstående Neurogen inkontinens, överflödesinkontinens Oftast remissfall. Vid neurogen blåstömningsrubbning används ofta ren intermittent kateterisering, RIK. Vid avflödeshinder RIK eller operation om patienten tål ett ingrepp. 8

9 Bäckenbottenträningsprogram I samarbete med Leg sjukgymnast Annica Löfstrand Universitetssjukhuset Linköping Att motivera, peppa utan att skuldbelägga patienten är oerhört viktigt. Samtal om hur träningen går, förbättring etc är centralt vid varje återbesök. Lämpligt intervall är 1 månad mellan besöken. Motivera till att utvidga träningen efterhand som styrkan byggs upp. Vaginal palpation med knip bör utföras vid varje besök. Annars kan Du omöjligt avgöra hur patienten kniper. Patienten i ryggläge med böjda ben på brits. Så här kan man grovt bedöma och dokumentera bäckenbottenmusklernas styrka vid vaginal palpation: Kvaliteten på knipet: 0=ingen kontraktion 1=svag kontraktion, som ett svagt tryck 2=stark kontraktion, 5 sekunder, medelhårt tryck 3=kraftfull kontraktion, 5-10 sekunder, hårt tryck Knipövningar att göra dagligen i fyra månader: 1. Hitta-rätt knip. Liggande. Spänn först kring ändtarmen och sedan vidare fram kring slida och urinrör. Håll under 2 sekunder och slappna av i 2 sekunder. Upprepa 10 gånger. Träna 4 vid fyra tillfällen per dag. 2. Styrkeknip/maximala knip: Sittande, stående och liggande. Knip maximalt bakifrån och fram. Håll 5 sekunder och slappna av 5 sekunder. Upprepa 10 gånger, träna 4 tillfällen per dag. a. Uthållighetsknip. Sittande, stående eller liggande. Knip maximalt i 4 sekunder och slappna av i 4 sekunder. Upprepa 15 gånger. Övningen görs en gång per dag. b. Knip och håll om möjligt kvar i två minuter. En gång per dag. 3. Funktionella övningar. Ligg på rygg med böjda ben. Gör följande: Knip och hosta 3 gånger knip och lyft bäckenet 3 gånger knip och gör situps 3 gånger När patienten med detta träningsprogram byggt upp sin bäckenbotten behöver hon fortsätta träna för att inte förlora styrka. Man kan föreslå styrkeknip och uthållighetsknip 2 gånger dagligen som underhållsträning. 9

10 Uppgifter av allmänt medicinskt intresse. Svara så gott Du kan! Använd baksidan om Du behöver mer plats. Namn: Födelsenummer:.. Vikt:..kg Längd:..cm 1 Har Du tidigare vårdats på sjukhus eller opererats någon gång? Nej När, för vad? 2 Har Du någon annan sjukdom/åkomma som Du undersöks eller behandlas för nu? Nej_ 3 Är Du allergisk eller överkänslig mot något? Nej Vad, och hur yttrar det sig? 4 Använder Du någon medicin? Nej Medicinens namn, styrka, hur mycket per dag? 5 Har Du fött barn? Nej Vilket/ vilka år? Normala förlossningar?... 6 När hade Du menstruation senast? 7 Hur länge har du haft de besvär Du söker för? 8 Vad arbetar eller har Du arbetat med? 9 Hur är din familjesituation ( gift? vård av barn, släkting etc?) 10

11 VRINNEVISJUKHUSET i Norrköping Kvinnokliniken FRÅGOR ATT STÄLLA TILL PATIENTER MED URININKONTINENS När började Din inkontinens? Senaste menstruation / År då menstruationerna upphörde? Hur många förlossningar har Du genomgått? Har någon av dessa skett med tång/sugklocka? Har Du genomgått någon operation i buken eller i underlivet? Har Du fått strålbehandling mot buken eller underlivet? Har Du någon kronisk sjukdom, som Du behandlas för av läkare? Tar Du mediciner regelbundet? Vilka? Vätskeintag per dag? Använder Du någon form av hormoner? Urinläckage vid samlag? Har Du besvär med förstoppning? Har Du svårt att hålla avföring/gaser? Har Du hosta? Motion? Vilken typ? Övrigt? Vikt: Residualurin? Redia? PT/AK

12 Toalettdagbok och blöjvägningstest Datum... Fyll i när Du kissar Byt binda så ofta som Du brukar. Namn eller patientbricka och hur mycket Fyll i vad klockan är när Du byter. Du kissar under dygnet. Fyll i vad bindan väger före och Börja på morgonen. efter att Du använt den. Använd en lista per dag. Kissade klockan Kissad mängd i dl: Bytte binda klockan: Oanvänd binda vägde: Använd binda vägde vid byte: Bindan ökat i vikt: Exempel: dl g 57g 17g Summa: Dygnsmängd dl: Antal toabesök: Medelmängd dl: Läckage per dygn: Största enskilda läckage: Patientens upplevelse av dygnet: Som vanligt? Bättre? Sämre? 12

13 Inkontinensbeskrivning: Datum Plats för patientbricka Trängning= när det känns som om Du måste kissa Ansträngning= t ex lyfta tungt, nysa. Ringa in det som stämmer bäst: Hur många gånger om dagen kissar Du? ca Mer än10 2. Hur många gånger kissar Du på natten? Mer än 3 3. Känns det som om Du inte kan tömma blåsan? Nej Ibland Ofta 4. Blir Du kissnödig om Du är nervös eller stressad? Nej Ibland Ofta 5. Kissar Du på Dig vid plötslig ansträngning?(nysning) Ja Ibland Utan ansträngning 6. Kissar Du på Dig med en gång vid ansträngning? Ja Ibland Efter en stund 7. Har Du trängningar innan Du kissar på Dig? Nej Ibland För det mesta 8. Hur mycket urin kommer det då Du kissar på Dig? Droppar En skvätt Blåsan töms helt 9. Kan Du "stänga av strålen" när Du kissar? Ja Ibland Nej 10. Har Du haft urinvägsinfektion under de senaste Nej 1-2 ggr Nästan hela tiden två åren? Summa poäng från alla kolumner: 13

14 14

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03

Till dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting

Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Utformat av deltagarna i Förbättringsprogram 4 våren 2010; Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Västervik Nina

Läs mer

2009-09-22. Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland

2009-09-22. Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland 2009-09-22 Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland 1 Innehåll Definition...1 Huvudtyper av inkontinens hos kvinnor...1 Checklista inkontinens hos kvinnor...2 Kommentarer

Läs mer

Träna din bäckenbotten!

Träna din bäckenbotten! Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta

Läs mer

Knipkulor för bäckenbottenträning

Knipkulor för bäckenbottenträning Knipkulor för bäckenbottenträning Guide till en starkare bäckenbottenmuskulatur Vielle VAGITRIM knipkulor är kliniskt utformade för att stärka bäckenbottenmuskulaturen och därigenom hjälpa till att kontrollera

Läs mer

Träna din bäckenbotten!

Träna din bäckenbotten! Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning Blås- och bäckenbottenträning För män Blåsan.se Fakta om inkontinens Inkontinens är vanligare än du tror. Cirka 5 % av alla män har någon form av inkontinensbesvär. Inkontinens drabbar inte bara äldre

Läs mer

Framfall. Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas

Framfall. Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas Framfall Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas 1 Text: Anette Jansson, uroterapeut, barnmorska, Kvinnokliniken SUS Faktagranskat av Pia Teleman, docent, överläkare, Kvinnokliniken

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus. Mammainformation från BB-vårdavdelning Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn Södra Älvsborgs Sjukhus Kvinnoklinik Bäckenbotten Bäckenbotten är den muskulatur som bildar "golv" i bäckenet.

Läs mer

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner

Läs mer

UroGynekologiskt Centrum

UroGynekologiskt Centrum Uro Gynekologiskt Centrum Samlat omhändertagande av kvinnor med urininkontinens Kvinnor med urininkontinens är en stor patientgrupp som handläggs på flera olika nivåer inom öppen och sluten vård. vid Universitetssjukhuset

Läs mer

Vad kan uroterapi erbjuda? 2015-02-05 Johanna Sjögren

Vad kan uroterapi erbjuda? 2015-02-05 Johanna Sjögren Vad kan uroterapi erbjuda? Specialistvård VC Egenvård Kvinnlig urininkontinens www.skane.se/sus/bbc Vårdprogram för primärvården i Region Skåne Utredning Anamnes, medicinlista Preliminär diagnos Urinsticka

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa Beställ behandlingsstödet Ett friare liv Svansben Bä me Blygdben Kvinnlig bäckenbotten i vila Manlig bäckenbotten i vila Ändtarm Bäckenbotten Slida Urinrör ETT FRIARE LIV Namn.

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-13 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19520202-0202 Inkontinens

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.

Läs mer

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE

Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.

Läs mer

GynObstetrik. Inkontinens. the33. Health Department

GynObstetrik. Inkontinens. the33. Health Department GynObstetrik Inkontinens Health Department Innehållsförteckning 1 Urininkontinens......2 Allmänt.......2 Klassifikation.........2 Stressinkontinens Trängningsinkontinens Blandinkontinens Ständig flöde

Läs mer

Mamma information från BB-avdelningen

Mamma information från BB-avdelningen Mamma information från BB-avdelningen Lite tips från Sjukgymnasten till dig som just fött barn Kvinnokliniken Borås Materialet är utarbetat av Monika Olsén, leg.sjukgymnast Kvinnokliniken Sahlgrenska Sjukhuset

Läs mer

Skånes universitetssjukvård V O Kvinnosjukvård Bäckenbottencentrum BLÅSREGIM NORMALA MÄNGDER/DYGN ANTAL GÅNGER 5 8

Skånes universitetssjukvård V O Kvinnosjukvård Bäckenbottencentrum BLÅSREGIM NORMALA MÄNGDER/DYGN ANTAL GÅNGER 5 8 BLÅSREGIM NORMALA MÄNGDER/DYGN DRYCK 15 20 DL URINMÄNGD 12 17 DL PER TILLFÄLLE 3 4 DL ANTAL GÅNGER 5 8 RÅD TILL DIG SOM HAR EN ÖVERAKTIV BLÅSA Dryck inom normalvärdena Minska/sluta dricka vid 18-19 tiden

Läs mer

Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården. Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013

Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården. Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013 Kvinnlig urininkontinens Utredning och behandling i primärvården Fatima Taheri-Johansson Kvinnokliniken Värnamo 2013 Definition Enligt ICS: Ofrivilligt urinläckage, att inte nå toaletten i tid Varningstiden,dvs

Läs mer

Att leva med Inkontinens

Att leva med Inkontinens Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte

Läs mer

Urininkontinens hos män och kvinnor

Urininkontinens hos män och kvinnor Urininkontinens hos män och kvinnor Ett bakgrundsmaterial som reder ut begreppen Ett pressmaterial från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: 08-519 067 44, mobil:

Läs mer

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor NIKOLA Vårdprogrammet är integrerat

Läs mer

Vårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting

Vårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting Vårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Sammanfattning 3 Definition 4 Typ av läckage 4 Utredning 5 Anamnes 6 Status 6 Vårdnivå och remittering 7 Behandling 8 Urininkontinens hos

Läs mer

Svenskarna om inkontinens

Svenskarna om inkontinens Svenskarna om inkontinens Resultat från en SIFO-undersökning, september 2004 En pressrapport från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: 08-519 067 44, mobil: 0733-68

Läs mer

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOKTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nokturi Vad är nokturi? Orsaker till nokturi Goda råd och åtgärder Diagnostik VAD ÄR NOKTURI? Nokturi (nattkissning)

Läs mer

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Dr Östen Överst 19660101-0101 Hysterektomi Blödningsbesvär44år Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost...

Läs mer

Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens

Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Primärvårdsdag 9 december 2015 Vem söker för urininkontinens?

Läs mer

Riktlinjer för vård vid urininkontinens i Nyköpings kommun

Riktlinjer för vård vid urininkontinens i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Äldre och Handikappnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård: Inkontinens Framtagen av ansvarig tjänsteman Granskad av Masar D-län Birgitta Wejlin, MAS Utgåva: 1 Ersätter

Läs mer

Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens

Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens Vad är det normala? att kissa 6-8 gånger per dygn. att gå upp och kissa 1-2 gånger per natt. att urinblåsan bör kunna rymma 3-5 dl att när

Läs mer

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel

2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel 2008-11-29 Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel INLEDNING Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med äldre inkontinenta personer,

Läs mer

Ta kontroll över din blåsa

Ta kontroll över din blåsa Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad

Läs mer

Kvinnlig urininkontinens

Kvinnlig urininkontinens Kvinnlig urininkontinens Vårdprogram för primärvården i Region Skåne De flesta kvinnor med urininkontinens handläggs företrädesvis inom primärvården. Endast en mindre andel är i behov av särskild specialistkompetens.

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Kvinnlig urininkontinens

Kvinnlig urininkontinens Kvinnlig urininkontinens Vårdprogram för primärvården i Region Skåne De flesta kvinnor med urininkontinens handläggs företrädesvis inom primärvården. Endast en mindre andel är i behov av särskild specialistkompetens.

Läs mer

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala

Läs mer

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS

VÅRDPROGRAM URININKONTINENS Kronoberg VÅRDPROGRAM URININKONTINENS för kommunerna i Kronobergs län 20080509 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning

Läs mer

Din värdering efter operationen (ca 1 år)

Din värdering efter operationen (ca 1 år) Din värdering efter operationen (ca 1 år) 58-årig kvinna 1 år efter prolaps- eller inkontinensoperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig

Läs mer

För att identifiera urinläckage fråga

För att identifiera urinläckage fråga 2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-13 Dr Östen Överst

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-13 Dr Östen Överst Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-13 Dr Östen Överst 19520202-0202 Inkontinens Och Prolaps 58 år 2 mån postop Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost...

Läs mer

Din värdering av behandlingen efter förlossningsbristning (ca 1 år)

Din värdering av behandlingen efter förlossningsbristning (ca 1 år) Din värdering av behandlingen efter förlossningsbristning (ca 1 år) Enkät 1 år efter bristning Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Mobiltelefon... E-post...... Saknas uppgifter

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN?

UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOCTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nocturi Vad är nocturi? Orsaker till nocturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Resultat Vad är nocturi? Nocturi

Läs mer

Riktlinjer urininkontinens

Riktlinjer urininkontinens 17.3 2005-04-14 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer urininkontinens Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist 19660101-0101 Hysterektomi Blödningsbesvär 44 år 2månader efter op Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort...

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vårdprogram för utredning av patienter med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kategori Giltigt fr.o.m. Version Ersätter version Behandling 2012-03-05 1 0 med fekal inkontinens på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Författat av Godkänt av Silvana Häggqvist, Ssk, uroterapeut Lars Börjesson,

Läs mer

till dig som behöver lokal östrogenbehandling.

till dig som behöver lokal östrogenbehandling. till dig som behöver lokal östrogenbehandling. PATIENTINFORMATION 1 INNEHÅLL Minskad östrogenproduktion och besvär i underlivet... 4 Behandling med Oestring... 5 För vem passar Oestring?... 7 Finns det

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-18 Beslutad av 1(6) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Inkontinensvård Allmänt

Läs mer

Din värdering 1 år efter operationen

Din värdering 1 år efter operationen Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-15 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19660101-0101 Hysterektomi

Läs mer

Äldre och urininkontinens

Äldre och urininkontinens Äldre och urininkontinens Ökad kunskap för en bättre vård och omsorg STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Urinläckage: träning, närmiljö och hjälp till toa kan minska läckage Urininkontinens är

Läs mer

Fortsätt njuta av livet.

Fortsätt njuta av livet. Fortsätt njuta av livet. Om torra slemhinnor i underlivet och vad du kan göra åt dem. TILL DIG SOM BEHÖVER LOKAL ÖSTROGENBEHANDLING 1 Tid av förändring Plötsligt känner du inte riktigt igen din kropp.

Läs mer

Alternativ till kateterbehandling

Alternativ till kateterbehandling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19

Läs mer

MS och urinvägsproblem. Hur hänger det ihop?

MS och urinvägsproblem. Hur hänger det ihop? MS och urinvägsproblem. Hur hänger det ihop? LoFric Sense är mycket enkel och praktisk jag skulle inte klara mig utan den! LoFric Sense gav mig min självständighet tillbaka. Jag sover bättre sedan jag

Läs mer

Handläggning av prolaps, gällande rutin

Handläggning av prolaps, gällande rutin Handläggning av prolaps, gällande rutin Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten. Syfte Erbjuda likvärdig, god och säker vård till kvinnor med prolaps vid samtliga enheter inom

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Överaktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media

Överaktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media Överaktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media Ett pressmaterial från Pfizer 2008 Kontaktperson: Cecilia Björkman, PR-ansvarig, Pfizer AB. Tel: 08-550 522 96. Mobil: 0768-89 22 96. E-mail:

Läs mer

Användarguide REN intermittent kateterisering

Användarguide REN intermittent kateterisering Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD

RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD 2 (12) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA ANTAGEN: 2015-12-07 ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD:

Läs mer

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Kurs i gynekologi Finnmark legeforening

Kurs i gynekologi Finnmark legeforening Kurs i gynekologi Finnmark legeforening 01-02 nov 2012 Urininkontinens Julia Waldner Förekomst av urinlekage 80 60 60% 70% Procent 40 20 0 32% 23% 17% 7% 20-39 40-59 60-79 80+ gravida sjukhem Ålder,

Läs mer

Uroterapi. Karin Holen. Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS

Uroterapi. Karin Holen. Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS Uroterapi Karin Holen Sjukgymnast/Uroterapeut Bäckenbottencentrum Kvinnokliniken SUS Uroterapeut 40 poäng distansutbildning Sjuksköterskor, Barnmorskor, Sjukgymnaster och Läkare UROTERAPEUT - EN VIKTIG

Läs mer

VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor

VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009. Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- vuxna kvinnor VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009 Lokalt vårdprogram ansträngningsträngnings- och blandinkontinens, vuxna kvinnor VÅRDPROGRAM Hälso- och sjukvårdsförvaltningen januari 2009 Lokalt

Läs mer

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också. ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar

Läs mer

Utredning och behandling av blåsstörning

Utredning och behandling av blåsstörning Namn Utredning och behandling av blåsstörning Personnummer Datum Utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering på individnivå Initiativ till utredning: Eget Sjuksköterska Läkare Annan Utredning Planeras

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS

Läs mer

Infektioner, slemhinnebesvär och kontinens. Tuulia Helinko Granqvist Överläkare, Kvinnokliniken Länssjukhuset Sundsvall Härnösand

Infektioner, slemhinnebesvär och kontinens. Tuulia Helinko Granqvist Överläkare, Kvinnokliniken Länssjukhuset Sundsvall Härnösand Infektioner, slemhinnebesvär och kontinens Tuulia Helinko Granqvist Överläkare, Kvinnokliniken Länssjukhuset Sundsvall Härnösand Chlamydia Orsak: Chlamydia trachomatis STI, inkubationstid 1-2 veckor, symtom

Läs mer

Vårdprogam utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala län på uppdrag av Inkontiensrådet

Vårdprogam utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala län på uppdrag av Inkontiensrådet Urininkontinens Vårdprogam utarbetat av representanter från landstinget och kommunerna i Uppsala län på uppdrag av Inkontiensrådet Kontaktperson Marianne Babra, samordnare i inkontiensfrågor i Uppsala

Läs mer

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Inför hysteroskopi

Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Inför hysteroskopi Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation Inför hysteroskopi 45-årig kvinna Inför op hysteroskopi Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

ATT LÄRA MER OM. Inkontinens

ATT LÄRA MER OM. Inkontinens ATT LÄRA MER OM Inkontinens ATT LÄRA MER OM INKONTINENS Innehåll Du är inte ensam 5 Att leva med inkontinens 6 7 Urinvägarna 8 9 Olika former av urininkontinens 10 11 Så ställs diagnos 12 13 Behandlingsformer

Läs mer

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet

Livial. För dig som har fått Livial förskrivet Livial För dig som har fått Livial förskrivet Till dig som har fått Livial förskrivet Om en ny fas i livet... 4 Vad är Livial?... 5 Vem kan få hjälp med Livial?.... 5 När kan du börja med Livial?... 6

Läs mer

A N V Ä N D A R G U I D E

A N V Ä N D A R G U I D E ANVÄNDARGUIDE INNEHÅLL Inledning...................3 Urinvägarnas funktion...........4 Orsaker till tömningsproblem......5 RIK Ren Intermittent Kateterisering..6 LoFric katetern...............7 Instruktioner

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor)

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 45-årig kvinna 8 veckor efter tumöroperation (malignitet) Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...

Läs mer

Efter artroskopin. www.medcentrum.se

Efter artroskopin. www.medcentrum.se Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet

Läs mer

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa

Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Ett pressmaterial från Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, informationschef, Pfizer AB Tel: 08-550 529 75. Mobil: 0768-89 29 75. E-post: annelie.barkelund@pfizer.com

Läs mer

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ

Gynekologiska aspekter på uvi. Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Gynekologiska aspekter på uvi Kristina Crafoord Överläkare Kvinnokliniken, USÖ Strama-möte 3 mars 2015 Vilka gyn tillstånd predisponerar för uvi? Vilka gyn tillstånd kan misstolkas för uvi? Ökad UVI -

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12 Inkontinensvård 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 12 Inkontinens 3 12.1 Definition 3 12.2 Allmänt 3 12.3 Ansvar 4 12.4 Urininkontinens 6 12.4.1 Olika typer av

Läs mer

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja ANNA LUNDMARK - I SAMARBETE MED ANNA ULLBRANDT UROTERAPEUT BARNMOTTAGNINGEN Antalet remisser pga förstoppning ökar till Barnmottagningarna (Västerbotten, Norrbotten)

Läs mer

Användarguide REN intermittent kateterisering

Användarguide REN intermittent kateterisering Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Okt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård

Okt 2011. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens. Vårdprogram. Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård Okt 2011 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Vårdprogram Blås- och tarmfunktionsproblem inom kommunal hälso- och sjukvård 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Olika

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Urininkontinens hos kvinnor. MD. ÖL. Corinne Pedroletti Gynekologi och Reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Urininkontinens hos kvinnor. MD. ÖL. Corinne Pedroletti Gynekologi och Reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Urininkontinens hos kvinnor MD. ÖL. Corinne Pedroletti Gynekologi och Reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Autonoma nervsystemet: Parasympatikus (kolinerga systemet) S2-S4, spinala

Läs mer

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning Medicinskt ansvarig sjuksköterska Handlingstyp Riktlinje 1 (9) Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och hemsjukvård på Gotland Bakgrund Riktlinjen

Läs mer

Din värdering av operationen (ca 8 veckor)

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 58-årig kvinna Efter prolaps- eller inkontinensoperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...

Läs mer