20 år. Tema: Pediatrik VOLYM XX NUMMER 1 FEBRUARI ORGAN för sveriges kliniska dietister

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "20 år. Tema: Pediatrik VOLYM XX NUMMER 1 FEBRUARI 2011. ORGAN för sveriges kliniska dietister"

Transkript

1 20 år ORGAN för sveriges kliniska dietister VOLYM XX NUMMER 1 FEBRUARI 2011 Tema: Pediatrik

2 1,2 De rätta verktygen för en säker behandling vid komjölksallergi Pepticate och Neocate LCP smakar och doftar gott, vilket underlättar introduktion och följsamhet till behandling. Pepticate innehåller extensivt hydrolyserad vassle och de långkedjiga fettsyrorna DHA och AA. Pepticate innehåller en unik och patenterad blandning av prebiotika. Neocate LCP är en 100% mjölkfri aminosyrabaserad ersättning och innehåller de långkedjiga fettsyrorna DHA och AA. Komjölksallergiska barn har behov av en individanpassad behandling. 3 Nutricia erbjuder ett komplett åldersanpassat sortiment för att underlätta en säker behandling vid komjölksallergi. Läs mer på Ref 1. Niggeman B et al. Prospective, controlled, multi-center study on the effect of an amino-acid-based formula in infants with cow s milk allergy/intolerance and atopic dermatitis, Pediatr Allergy Immunol, 2001;12(2): Giampetro PG et al. Hypoallergenicity of an extensively hydrolyzed whey formula. Pediatr Allergy Immunol 2001;12, Vandenplas Y, Optimising the Diagnosis and Management of Cow s Milk Allergy within Primary Care, European Paediatrics 2009;3: Bröstmjölk är den bästa födan för det späda barnet. Neocate och Pepticate är livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall endast användas under tillsyn av läkare eller dietist. Nutricia Nordica AB, Tel: ,

3 CARINA TRÄGÅRDH LUNNERYD Organ för Sveriges Kliniska Dietister Redaktion Ansvarig utgivare Elisabet Rothenberg Redaktör Magnus Forslin Postadress Box Bjuv Telefon Telefax WWW Annonser BUSINESS FACTORY AB Linda Larsson-Levin Telefon: Layout & Material STODAB Tryckeri Trydells Tryckeri AB Kommande nummer TEMA: Pediatrik Ledare: Viktiga kongresser och möten Vi jubilerar DA Stor test: Mellanmål för barn 8 Bokanmälan 12 DRF-pediatrik rapporterar 14 Dietistens roll och funktion i CBHV-teamet 16 Tidigt näringsintag hos extremt prematura barn 20 Särnär i Västra Götaland en modell att lära av 22 Allt om DIETS 24 Dietisten&Jobbet: Moms eller inte moms? 26 Debatt: Alla probiotika är inte lika 28 Nutricias utbildningsdagar: Sjukdomsrelaterad undernäring 30 DRF:s Kongress Nutritionsbehandlingsprocessen, del IV och V Nr. Manusstopp Utgivning 2/11 23 mars 8 april 3/11 14 maj 28 maj 4/11 26 aug 16 sept Prenumerationer 295 kr/år För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej. TS-upplaga 2009: Den sjätte upplagan av Barnmat råd och recept har uppdaterats och utökats med råd och recept på laktovegetarisk mat. Broschyren är fylld av goda idéer när du vill göra din egen näringsriktiga barnmat. Broschyren är utarbetad av leg. dietisterna Carina Trägårdh Lunneryd, Avdelningen för Klinisk Nutrition och Anna Hansson, Barnhälsovårdsenheten, Skånes universitetssjukhus i Lund, i samarbete med kollegor i Region Skåne Barnmat Beställs från Gothia Förlag AB, Box 22543, Stockholm Kundservice , fax råd och recept Nu även med laktovegetarisk mat 14 Medlem av: Tidskriften DietistAktuellt DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till andra grupper som är professionellt engagerade inom området kost och nutrition. DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll. Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar. DietistAktuellt feb 2011 No 1 vol.xx 3

4 ledare Elisabet Rothenberg, ordförande DRF Viktiga kongresser och möten 2011 Det börjar bli hög tid att anmäla sig till kongressen, som innehåller flera aktuella och intressanta teman. Huvudtemat är nutritionsbehandlingsprocessen och nutritionsdiagnoser. Esther Myers, leg dietist och med dr, från American Dietetic Association (ADA) är inbjuden för att presentera ADAs modell av nutritionsbehandlingsprocessen samt International Dietetics and Nutritional Terminology (IDNT). Det är en strukturerad och standardiserad nutritionsterminologi, speciellt utarbetad för att användas i nutritionsbehandlingsprocessen. Dietistorganisationer i allt fler länder börjar nu rekommendera sina medlemmar att arbeta efter ADAs modell och terminologi. På DIETS2 mötet i Amsterdam i december föreläste Esther för EFADs medlemsrepresentanter och på den internationella dietistkongressen (ICDA) i Sidney 2012 kommer detta också att vara ett huvudtema. Nutritionsbehandlingsprocessen samt International Dietetics and Nutritional Terminology (IDNT) kan på sikt leda till fantastiska möjligheter för samarbete och professionsutveckling för dietister i hela världen, oavsett om man arbetar inom specialistsjukvård, primärvård, kommun eller inom privat sektor. Men framförallt innebär detta ett viktigt redskap för att arbeta strukturerat. Genom att sätta nutritionsdiganos på det problem som dietisten skall åtgärda identifierar vi dels för oss själva, men synliggör också tydligt för resten av vårdteatmet vad vårt bidrag till patientens behandling innebär. Olika medicinska tillstånd kan leda till samma nutritionsdiagnos. Det viktiga för dietisten är att utreda bakomliggande orsak (etiologi) till patientens problem samt med vilka kliniska tecken och symptom detta yttrar sig. Den bakomliggande orsaken kan vara ett medicinskt tillstånd, biverkningar av behandling eller av t ex social eller psykologisk natur. Nutritionsbehandlingsprocessen och nutritionsterminolog har därmed relevans för alla dietister som arbetar kliniskt och är av stor betydelse för utveckling av vår yrkesroll. Esther kommer efter kongressen också att träffa företrädare för dietistutbildningarna. Det är förstås viktigt att nutritionsbehandlingsprocessen och nutritionsterminolog lärs ut på utbildningarna. Utöver detta kommer Torsten Mossberg att föredrag Socialstyrelsen förbättrar nutritionsvården Ny vägledning för vårdgivare, verksamhetschefer och personal om behandling av undernäring i vård och omsorg. Denna vägledning kommer att ersätta boken Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg och blir därmed det nationella styrdokumentet när det gäller nutritionsbehandling. Ingrid Larsson kommer att föredra Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder: Tobak, riskbruk av alkohol, fysisk aktivitet, matvanor. Arbetsprocessen, slutsatserna och hur dietister kan medverka till implementeringen. Även detta ett mycket viktigt dokument för oss med möjligheter till nya tjänster. Maria Magnusson som nyligen disputerat kommer att föredra intressanta resultat från sin avhandling Prevention av barnfetma i kontexten av socioekonomisk status och migration som belyser skillnader i prevalens av barnfetma mellan olika socioekonomiska grupper och skolsköterskors rådgivning till barn med övervikt och fetma. Utöver detta erbjuder kongressen förstås ett utmärkt tillfälle att träffa kollegor från hela landet och besöka och diskutera med utställarna. Den 3-6 september är det ESPEN (European Socaiety of Clinical Nutrition and Metabolism) på Svenska Mässsan i Göteborg. Programmet är nu klart och ligger på (www.espen.org). ESPEN ger en fördjupad uppdatering på bred front såväl kliniskt som vetenskapligt inom klinisk nutrition. Allt fler dietister deltar både på kongressen men också med vetenskapliga arbetet. Vill härmed uppmana Er alla som håller på med utvecklings och forskningsarbete att sända in ett abstrakt. Det skulle vara väldigt roligt om vi i år kunde slå rekord när det gäller presentationer av dietister. Det kommer också att vara en speciell Dietetic-session ledd av Marian van Bokhorst som representerar dietister i ESPEN councile. Slutligen Swespens Nutritionsdag 19/5 är i år förlagd till Örebro. Programmet kommer att innehålla uppdateringar och diskussion av de olika myndighetsintitiativ som pågår i landet på nutritionsområdet, t ex Socialstyrelsens arbete att revidera Mat och näring för sjuka, Socialdepartementets satsning på SeniorAlert och SKLs uppdatering av sina satsningar på ökad patientsäkerhet, som numera också inkluderar nutrition, Åtgärdspaket för att förebygga undernäring inom vården. Tre viktiga och intressanta möten som på olika sätt är angelägna för utvecklingen av vårt arbete. 4 vol. XX No 1 feb 2011 DietistAktuellt

5 För att en BRA dag börjar med en GOD morgon! NY UNIK Produkt Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik. tel

6 Vi jubilerar Det finns ett lätt cyniskt citat som ibland används för att dämpa eventuell hausse kring en årsdag eller en minnesfest: Ett jubileum är ett datum då en nolla hedras som en nolla av flera nollor. Men Dietistaktuellt, som i år alltså fyller två decennier, kommer inte att uppmärksamma detta med allt för mycket självbespegling, utan tidskriften kommer istället under 2011 att göra små nedslag i den historia som redaktionen följt under dessa år nämligen dietistens egen. Vi kan dock börja med att ge en kortare samtidsbild från då det begav sig: 1991 var ur ett internationellt perspektiv ett mycket dramatisk år som inleddes med Kuwaitkriget den 15 januari. Det är också året då Jugoslavien och Sovjetunionen upplöses, liksom Warszawapakten. Dock inte helt friktionsfritt över allt. Apartheid upphör i Sydafrika och Nelson Mandela blir ordförande för ANC. I Sverige har Ny Demokrati efter valet fått en vågmästarroll, Öreundbron klubbas igenom, Carola vinner Eurovision Contest och Pernilla Wiberg, 20 år, blir världsmästare i Storslalom. På DRF:s Årsmöte 1991 fick Ylva Orrevall utmäkelsen Årets Dietist för sitt nutritionsarbete med onkologpatienter. Karin Malers utsågs samtidigt till hedersmedlem. Under mötet antogs också riktlinjer för DRF:s referensgrupper som då var åtta till antalet. Den senaste var Referensgruppen i Pediatrik som bildats tidigare under året under ledning av Karin Arfwidsson. På 20 år förändras naturligtvis väldigt mycket både vad gäller professionens innehåll och dietistens arbetssituation. Lönen har t ex haft en reell ökning om 25% var medellönen för en dietist :-/månad. Omräknat till dagens penningvärde motsvarar det :-. Tio år senare var medellönen inom enkild sektor :- (motsvarar idag :-) och inom offentlig sektor :- (vilket motsvarar :-). Idag är medellönen för en dietist :-/månad. Andra saker tycks inte förändras alls (vilket också påpekades då Dietistaktuellt firade 10 års jubileum): Malnutrition inom äldrevård och på våra sjukhus, tycks var en gordisk knut inom vår sjukvård och omsorg. I nummer 2/91 publicerades ett examensarbete om en undersökning gjord på Sahlgrenska sjukhuset där det visade sig att 52% av de patienter som ingått i studien inte fick sitt energibehov tillgodosett med de portioner mat som serverades. I detta nummer publicerar vi ett referat från Nutricias utbildningsdagar där Rebecca Stratton, forskae vid University of Southampton, pekar på att malnutrition bland Europas åldrande befolkning är att betrakta som en tidsinställd bomb. * * * Vi återkommer under den här vinjetten redan i nästa nummer av Dietistaktuellt och vi skall då stifta bekantskap med kavalkad av betydelsefulla dietister genom åren. Väl mött! /Red 6 vol. XX No 1 feb 2011 DietistAktuellt

7 Mindre volym, mer nutrition nu med fiber Volymen kan vara ett hinder för många patienter att uppnå den fulla effekten av kosttillägg. Det är också ovanligt att äldre, undernärda patienter får sitt dagliga fiberintag tillgodosett, vilket kan leda till förstoppning och diarré. Nya Fortimel Compact Fibre ger i en enda 125 ml flaska all den energi och näring du skulle ha fått i en 200 ml flaska med Fortimel Energy. Dessutom ger Fortimel Compact Fibre ett extra fibertillskott för att öka tarmens välbefinnande. Det är 300 kcal och 12 g protein och dessutom 4,5 g kostfiber - i 40% mindre volym! Ge dina patienter näring och fiber i liten volym Nutricia Nordica AB Tel:

8 Pediatrik Dietistaktuellt testar Mellanmål för barn De nya smidiga mellanmålsprodukterna är rena drömmen för alla stressade småbarnsföräldrar tack vare portionsförpackade nyttiga mellanmål, ofta ekologiska och utan tillsatser, kan man snabbt, enkelt och kladdfritt ha med mat på utflykten. Redakt ionen Dietistaktuellt Grab-n-go trenden där vi äter i farten, på språng mellan två möten, i bilen eller på bussen, anammas nu även av småbarnsföräldrar. Det ska vara enkelt och smidigt att ge barnet lite mellanmål på vägen till nästa aktivitet. Gärna ekologiskt och utan tillsatser och helst inget kladd. Det är ganska dyrt, men marknaden växer och föräldrarna är tydligen beredda att betala för bekvämligheten och tryggheten i att produkterna är nyttigare än andra mellanmål och snacks. Roliga kex och riskakor i miniformat, i förpackningar som pryds av tecknade bilder av gulliga figurer produkterna och förpackningarna är utformade för att passa målgruppen. FAKTA Säljargument för små renlevnadsmänniskor Några av de påståenden och säljargument som används på mellanmålsprodukter för små barn. No Junk Bekvämt för familjer i farten Av ekologisk frukt Föräldrarnas vilja att hinna Eko åt alla! med så mycket som möjligt, 100% naturliga råvaror kombinerat med en önskan osockrad om att servera nyttig mat till Inga aromer och konserveringsmedel barnen, gör att man redan tidigt i livet introduceras i trenden att måltiden inte får ta tid från något annat. Även det lilla barnet kan äta sitt mellanmål själv, direkt ur förpackningen. Färdiga portionsförpackningar gör att man inte ens behöver fundera över hur mycket som är lagom mängd. De är lätta att packa ner i väskan och ta med på utflykten, och kan ätas när som helst, utan bord, stol, bestick eller tallrik. Sötsliskig puré Fruktpuré (smoothie) i mjuka förpackningar med skruvkork liknar de energiprodukter som används inom långdistansidrott. Produkterna innehåller endast fruktpuré men känns väldigt söta, ofta ingår bananpuré. Kolhydratsinnehållet (sockerarter) i produkten är mellan 11 och drygt 15 gram per 100 gram. En portion kostar som en hel klase bananer och frågan är om det är så mycket enklare än att ta med en banan i väskan (och en sked till den som behöver). Hälsosnacks för småttingar Produkternas namn och texterna på förpackningarna antyder att det finns onödiga tillsatser och farliga ämnen i andra produkter. De flesta av mellanmålsprodukterna som granskats är ekologiska. När det gäller miljöaspekten kan man dock fundera lite över alla engångs- och portionsförpackningar. Tillverkarna rekommenderar förvisso att förpackningarna sopsorteras. Produkterna ersätter inte annan barnmat och är inte kompletta ur näringssynpunkt, de är tänkta som mellanmål, utflyktsmat eller som ett nyttigare snacks till fredagsmyset. 8 vol. XX No 1 feb 2011 DietistAktuellt

9 Pediatrik Produkt Innehåll Pris per förp. City gross Hemköp COOP ICA MAXI Nestlé Fruktpuré: äpple, banan 17,95 kr NaturNes 100% naturliga råvaror 16,95 kr osockrad, utan konserveringsmedel 21 kr och färgämnen 2x 130 g bägare med folielock och plastlock (kan återförslutas) Semper Småfolk Fullkornskex med korinter. Utan 24,95 kr ABC-kex aromer, konserveringsmedel eller 24,95 kr socker. KRAV. 22,50 kr 125 g (5 påsar à 25 g) Semper Småfolk Fullkornskex. 20,95 kr Djur-kex Utan aromer, konserveringsmedel eller 19,50 kr socker. KRAV. 100 g Semper Småfolk KRAV-märkta russin 24,95 kr Russin 250 g (18 askar à 14 g) 27,95 kr 24,50 kr Semper Småfolk Riskakor av fullkornsris, 16,95 kr Riskakor osaltade, osockrade. 16,50 kr KRAV. Naturella 50 g Semper Småfolk Riskakor Äpple kanel Semper Småfolk MorotsStix Semper Småfolk Majspuffar Semper Småfolk Squeezy Semper Småfolk DjungelSmoothie Semper Smoothie Riskakor av fullkornsris, med äpple och kanel, osockrade. KRAV. 50 g Majs-, potatis- och morotssnacks. Osaltat, inga aromer eller konserveringsmedel. KRAV. 15 g Majssnacks med ost och örter. Osaltat, inga aromer eller konserveringsmedel. KRAV. 15 g Päron, banan, jordgubbe resp. Päron, kiwi, banan. Mjuk förpackning med liten skruvkork (återförslutningsbar) Äpple, banan, mango, passion 250 ml dryck med sugrör Banan/mango Banan/blåbär Banan/jordgubbe 200 ml dryck med sugrör 17,95 kr 16,95 kr 7,95 kr 7,95 kr 7,95 kr 7,95 kr 14,95 kr 15,95 kr 14,50 kr 14,95 kr 15,95 kr 14,50 kr 9,50 kr 9,95 kr 9,50 kr Pris per portionsförp. 9 kr 8,50 kr 10,50 kr 5 kr 5 kr 4,50 kr 1,40 kr 1,55 kr 1,36 kr 7,95 kr 7,95 kr 7,95 kr 7,95 kr 14,95 kr 15,95 kr 14,50 kr 14,95 kr 15,95 kr 14,50 kr 9,50 kr 9,95 kr 9,50 kr Övrigt Tillagad med skonsam ångkokning som bevarar de naturliga smak- och näringsämnena 35 mg c-vitamin/ 100 g Tillverkad i Tyskland. Tillverkad i Tyskland. Tillverkad i Kalifornien, USA. Tillverkad i Belgien Tillverkad i Belgien Tillverkad i Belgien Tillverkad i Belgien 25 mg c-vitamin/100 g Tillverkad i Storbritannien. 25 mg c-vitamin/100 g Tillverkad i Storbritannien. Tillverkad i Sverige. DietistAktuellt feb 2011 No 1 vol.xx 9

10 Pediatrik Semper Mellanmål HIPP Fruit Break HIPP Riskakor Ella s kitchen The Red one The Purple one The Yellow one The Green one Kexen och snacksen ser tilltalande ut och är populära bland barnen. Morotssticks och majspuffar ser goda ut och har en mild och god smak, utan onödigt salt och konstgjorda smakförstärkare. Förpackningen är lagom stor för ett tillfälle, men för utflykten skulle det vara ännu Banan och äpple, resp. Persika och äpple, med yoghurt och havre. Osockrad, c-vitaminberikad. 2x 130 g Bägare med folielock och plastlock (kan återförslutas) Äpple med jordgubbar och blåbär KRAV-märkt. 4x100 g Bägare med folielock. Ekologiska osaltade riskakor, naturella. 40 g Ingen möjlighet att återförsluta påsen. Smoothie av ekologisk frukt: Red: jordgubbe, druva, äpple, banan, hallon Purple: banan, äpple, sv. vinbär, blåbär. Yellow: banan, äpple, mango, aprikos. Green: äpple, banan, päron, kiwi. 90 g Mjuk förpackning med stor skruvkork (kan återförslutas) 17,95 kr 18,50 kr 19,95 kr 20,50 kr 14,95 kr 14,50 kr 13,95 kr 14,95 kr 13,95 kr 12,95 kr 9 kr 25 mg c-vitamin/100 g 5 kr 5 kr 13,95 kr 14,95 kr 13,95 kr 12,95 kr Tillverkad i Spanien. 15 mg c-vitamin/100 g Stort skruvlock med lufthål om barnet skulle sätta den i halsen. Tillverkad i Storbritannien. bättre om påsen kunde återförslutas. Kex med djurmotiv tilltalar de allra minsta, för de lite större barnen finns bokstavskex i portionspåsar som är lättta att packa ner i utflyktsryggsäcken. Miniriskakor är lagom stora för barnen, och lätta att hålla i. Mellanmålsprodukterna för barn mellan tre och sex år är ett relativt nytt inslag i barnsortimentet, många av produkterna introducerades under Tillverkarna har hörsammat ett nytt behov hos de minsta konsumenterna och deras föräldrar och vissa av produkterna är ett trevligt avbrott i vardagen hos en småbarnsfamilj. 10 vol. XX No 1 feb 2011 DietistAktuellt

11 Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik. tel Unikt kosttillägg med god och frisk smak med yoghurtkaraktär och semiflytande konsistens

12 Pediatrik Problem med mangan och arsenik i barnmat En svensk undersökning visar att vissa barnmatsprodukter kan innehålla höga halter mangan, arsenik och kadmium. De höga halterna kan dels bero på den råvara produkten är gjord av, dels på grund av att vissa produkter berikas med mangan. Livsmedelsverket samlar nu in uppgifter för att få en bättre bild av problemet och vidtar utifrån det lämpliga åtgärder. Institutet för miljömedicin (IMM) på Karolinska Institutet har analyserat halterna av olika spårämnen bland annat mangan, arsenik och kadmium i modersmjölksersättning och barngröt. Bland modersmjölksersättningarna fann man höga halter mangan i produkter som är riktade till barn med speciella behov, framför allt allergiska barn. I barngröten var det främst mangan, kadmium och arsenik, särskilt i de risbaserade produkterna, som skulle kunna vara ett problem. Att dessa modersmjölksersättningar innehåller höga halter mangan beror på att de berikas med mangan, som är ett livsnödvändigt ämne. Beräkningar som Livsmedelsverket gjort visar dock att EU:s gränser för godkända manganhalter kan vara för högt satta. Företagen har hållit sig inom de godkända gränserna för mangan. Vi informerar därför nu omgående EU-kommissionen och den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, som måste se över dessa gränser, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket. När det gäller grötprodukterna beror mangan-, arsenik,- och kadmiumhalterna på råvaran gröten är gjord av, och vilken halt råvaran har. Eftersom IMM:s studie bara omfattar analyser av ett prov per produkt kan man inte säga säkert om produkterna alltid innehåller samma halter av dessa ämnen. Livsmedelsverket genomför just nu en egen kartläggning av arsenikhalter i risprodukter. Livsmedelsverket samarbetar nu med kommunerna som har ansvar för kontrollen av de företag som producerar barnmaten. Vi har redan bett kommunerna att begära in uppgifter från företagen om halterna av de aktuella ämnena i deras produkter, för att utifrån det ta ställning till hur vi går vidare, säger Jan Sjögren, chef för Kontrollstödsenheten. Det är allvarligt om produkter för spädbarn innehåller höga halter arsenik, kadmium och mangan. Ett barn som livnär sig på modersmjölksersättningar med de här halterna mangan kan få i sig mer än det så kallade tolerabla dagliga intaget. I dagsläget vet vi inte om det kan ge negativa hälsoeffekter, det behöver utredas vidare. Tills vidare råder vi därför föräldrar att i samråd med sin dietist eller läkare välja ersättningar med låga halter mangan, säger Emma Halldin Ankarberg. För närvarande finns inget gränsvärde varken för arsenik eller mangan i livsmedel, däremot finns gränsvärden för ämnena i dricksvatten. EU-kommissionen har dock uppmärksammat problemet med arsenik och arbetet med att ta fram ett gränsvärde har inletts. Livsmedelsverket ska även ta upp frågan om behovet av ett gränsvärde för mangan. Källa: Livsmedelsverket DRF på Medicinska Riksstämman i Göteborg Även i år deltog DRF på utställningen Hälsotorget på Medicinska Riksstämman, som gick av stapeln i Göteborg. Temat för Hälsotorget var de nya Nationella Riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. I Riktlinjerna rekommenderar Socialstyrelsen att förbättring av patienters matvanor bör ske med hjälp av kvalificerad rådgivning. Samtliga studenter från termin 3 på Dietistprogrammet vid Göteborgs universitet deltog i DRF:s monter, som en del av sin verksamhetsförlagda utbildning. Vi bjöd på fullkornsbröd med böcklingpastej eller hummus. Riktlinjerna presenterar även fyra indikatorsfrågor kring matvanor (en om fiskintag, en om grönsaksintag, en om fruktintag samt en om godis/läsk/chipsintag). Vi lät besökarna besvara dessa frågor genom att lägga en valnöt i det rör som bäst motsvarade deras matvanor (bild 1). När ett rör var fullt redovisades resultatet på scenen som en miniundersökning av Svenska Mässans besökares matvanor (bild 2). Slinde Frode Bild 2. Helene Hagenborg (dietiststudent), Malin Bruto (dietist/studentvärd), Isabelle Joneken (dietiststudent), Frode Slinde (dietist/lärare) 12 vol. XX No 1 feb 2011 DietistAktuellt Bild 1. Åsa Sunesson (dietist/lärare), Andrea Widebrant (dietiststudent), Alexandra Ahlsén (dietiststudent)

13

14 Pediatrik Fortbildningsdagar DRF pediatrik september 2010 Nutrition för tidigt födda barn är ett växande område för dietisten För 19:e gången hade referensgruppen i pediatrik nöjet att inbjuda kollegor till fortbildning. I år var intresset ännu större än tidigare, och trots fler konferensplatser än tidigare år fick alla som ville anmäla sig inte plats. Vi var 62 dietister och 8 företag med flera representanter som samlades på Sigtunahöjdens trivsamma konferenshotell september. Även denna gång med lysande föreläsare som med stort engagemang ledde föreläsningar och workshops. Elisabet Drugge leg dietist Visby lasarett Ett mixat programinnehåll som berörde oss alla med olika erfarenheter från det kliniska arbetet fyllde snabbt dagarna med avbrott för mingel med nya och gamla kolleger bland god mat och lyxiga tilltugg. Somliga passade också däremellan på att nyttja badtunnorna, andra nöjde sig med att inspireras av lugnet som konferenshotellet bjuder på. Jag har här valt att via en röd tråd att återge något tänkvärt från varje programpunkt: Mette Åkerheim, barnsjuksköterska på dagvården Sachsska Barnsjukhusets ät-team, inledde med rubriken: Små barn med svåra uppfödningsproblem. I teamet ingår även barnläkare, psykolog, dietist samt logoped och sjukgymnast vid behov. Teamets målsättning är att tillsammans med föräldrar ge barnet positiva upplevelser av mat och måltider så att det kan äta för sin egen skull utan rädsla, och minska oro samt eftersträva acceptabel tillväxt. Mette påminde om att barn som är/har varit i behandling i många fall inte blir några storätare. Barnet påbörjar behandling helst före 2 års ålder när de ordinarie resurserna är otillräckliga. Ungefär 50% av barnen har gastrostomi. Det är vanligt med associerad sjukdom (ex BPD, malignitet) förekommer hos 75% hos barnen i behandling medan 25% är grundfriska med t ex avvänjningsproblematik. På dagvården görs måltidsobservation för bedömning om hur barnet hanterar mat, måltidens helhet, hur barnet beter sig under måltid och samspel barn-föräldr. Behandlingsprincipen är att se barnets möjligheter, fokusera på relation förälder/barn, att bygga vidare på säkra kort och lust. En flexibilitet och individualisering när det gäller uppfödning och viktuppgång, att etablera sambandet hunger och mat, stimulera egen aktivitet. Teamet ansvarar för vikt hos barnet. Mette refererade till studier som visade att när föräldrarnas oro sjunker äter barnet bättre. Mettes tips för prevention matvägran Lustfyllt små portioner och att använda säkra kort för att komma i gång att äta. Workshop 1 I workshop Matvägran med Sara Ask, leg.dietist, gavs möjlighet till erfarenhetsutbyte kring patientfall och hur vi som dietister agerar. Att utifrån remiss sortera ut matrelaterad fakta ta reda på hur barnet mår såväl fysiskt som psykiskt. Att teamarbete fungerar bättre eller sämre på olika kliniker är ett faktum men det är alltid viktigt att ha dialog med remitterande läkare för att underlätta vårt uppdrag. Tänkvärt från Sara om måltidsituationen vid matvägran: Lagom ambitionsnivå, Låt barnet äta själv, skrota flygplanet stäng av tv:n, agera förebild, ignorera förstärk, inga mutor, inga hot, strama upp, inget dåligt samvete. Ha tålamod men max 20 minuters tragglande. 14 vol. XX No 1 feb 2011 DietistAktuellt

15 Pediatrik Workshop 2 Hur beräknar vi energibehov leddes av Agnes Pal, leg. dietist. Efter inledande bakgrund av gällande formler för att beräkna energibehov diskuterades patientfall med givande diskussioner om val av preparat till önskvärt energiintag. Agnes påminde om nödvändig bakgrundsinformation som ålder, vikt, andra sjukdomar/tillstånd kramper, hypoton och att i den individuella beräkningen utgå från aktuellt energi och näringsintag. Hur vi beräknar diskuterades även i en tredje workshop Patientfall neo som leddes av Inger Öhlund leg.dietist PD. Några kliniker har tillgång till det internetbaserade programmet Nutrium för beräkning och ordination för det neonatala barnet, vilket verkar vara det optimala när programmet används på rätt sätt. På vilket sätt och hur ofta bröstmjölk analyseras varierar över landet liksom rutiner för proteinberikning. Tydligt är att nutrition för de för tidigt födda barnen är ett växande område för oss dietister. På vissa håll i landet anlitas dietist på neoavdelningen, medan andra av oss möter barnet först efter utskrivning i samband med ätproblem. Inger Öhlund hade även en annan programpunkt presentation av sin doktors avhandling Health implications of dietary intake in infancy and early childhood som hon disputerade med Det inspirerar verkligen att lyssna till kolleger som tagit steget och börjat forska kring frågor som vi många gånger ställs inför i vår dagliga kostbehandling. Som aktuellt exempel av Ingers slutsats att intag av fleromättat fett var lågt, är att det mättade fettet ökar med ett högre intag av totalt fett och att vi bör lägga mer fokus på kvalitet än kvantitet med bibehållen energibalans (se DA# om WHO:s dokument ang fett). Mycket annat matnyttigt finns i Ingers avhandling och helt tidsenligt kommer hon nu att gå vidare med vitamin D-status hos 4-åringar. En underhållande sammanfattning om vad vi vet idag gjordes av överläkare och docent Thomas Cassvall, under rubriken D-vitamin 2010 vad är nytt under solen? Att solen är den viktigaste källan för Vit-D är välkänt, och för oss boende på de dessa norra breddgrader är det en utmaning att tillföra mesta möjliga mängd via kosten. Samband mellan brist på vitamin D och en rad sjukdomar som DM Typ 1, MS med flera, är ej klarlagt men omdiskuterat. Exempel på riskgrupper bland för övrigt friska i samhället är mörkhyade, slöjbetäckta, barn, gravida, prematurfödda, tonåringar/gamla som vistas mycket inomhus och vår rädsla för solexponering med starka solskyddskrämer. Att verka förbyggande, via exempelvis MHV och BHV, är viktig uppgift vad gäller vitamin D-frågan. (Läs mer om vitamin D i Läkartidningen nr. 41/2010). Vitamin D berördes också i leg dietist Åsa Anderssons föreläsning om Mat i olika kulturer. Det har framkommit i Sverige liksom tidigare i Norge och Danmark, att invandrarkvinnor har ett lägre intag av vitamin D i jämförelse med övriga kvinnor. När somliga av dessa bär slöja och exponeras mindre för solljus, innebär det en ökad risk för vitamin D-brist för kvinnan och vid graviditet även barnet. Åsa förmodligen den kollega med mest erfarenhet av kostbehandling och invandrarfamiljer gav kloka råd inför kostbehandlig av invandrarfamilj: Ta reda på huvuddragen om religiösa och kulturella matregler - i kombination med att fråga den det gäller och att balansera mellan att generalisera och individualisera behandlingen. Åsas exempel på kostbehandling i praktiken var att ta med familj och tolk till närliggande butik. Ett annat projekt i samarbete med en verksamhet på en öppenförskola, samlade hon invandrarkvinnor till en matlagningsgrupp. De vanligaste matrelaterade problemen i gruppen är enligt Åsa övervikt, dålig aptit, undervikt, karies, järn- zink-och vitamin D-brist. Familjer från andra kulturer kan ha en annorlunda syn på samband mat/hälsa eller viktideal, vilket kan innebära att det är mer accepterat att barnet har en högre vikt. Sista programpunkt var Barnfetma, motivation, familj en omöjlig ekvation? där Paulina Nowicka, leg dietist Med dr och familjeterapeut, bjöd på hoppfulla förslag i frågan. Hon talade om att ta vara på motivationen den familj som kommer till behandling är inte helt omotiverad, och om hur behandling med familjeterapi kan vara framgångsrik vid fetma, och att tillämpa lösningsfokuserade terapi, dvs intressera sig för lösningar snarare än problem. Identifiera positiva förändringar, sätta specifika mål, leta efter undantag, fråga om det som redan fungerar, använda skalfrågor, mirakelfrågor/framtidsfrågor. (Mer om lösningsfokuserad terapi finns på Dert finns mycket att utveckla i samtalet med barnet/familjen Hur frågar vi? Hur lyssnar vi på patienten? Det gäller att vara nyfiken, men ändå behålla fokus på uppgiften. Ja, mycket kändes tänkvärt att också för att använda i mötet med patienter överhuvudtaget, inte bara vid kostbehandling vid fetma. (Läs mer om Paulina i DA och ) Planeringen till dessa dagar påbörjades egentligen redan för två år sedan när vi i gruppen tog del av kollegornas förslag i utvärdering av fortbildningsdagarna Att få vara med i genomförandet känns som en final med vinnande deltagare. Planer inför 2012 finns redan sammanställda ur de förslag vi fick från deltagarna denna gång. Stort tack till Föreningen Mjölkdroppen för ekonomiskt bidrag till våra fortbildningsdagar. Tydligt är att nutrition för de för tidigt födda barnen är ett växande område för oss dietister. På vissa håll i landet anlitas dietist på neoavdelningen, medan andra av oss möter barnet först efter utskrivning i samband med ätproblem. DietistAktuellt feb 2011 No 1 vol.xx 15

16 Pediatrik Dietistens roll och funktion i CBHV-teamet Lena Ljungkrona- Falk leg dietist Primärvården, Skaraborg Barnhälsovården (BHV) i Sverige har en lång tradition (1). Historiskt kan den spåras ända till 1700-talet beslutades att ge statsbidrag för att starta barnavårdscentraler (BVC). Hälsoarbetet inriktades från början till att gälla alla barn med inriktning på att förebygga och identifiera sjukdom samt följa upp barns fysiska hälsa och tillväxt. Program för vaccinationer, prevention av olycksfall, hälsoövervakning och hälsoupplysning utvecklades. I takt med samhällets förändring har arbetet blivit mer psykosocialt inriktat och idag fokuseras det mycket på att stödja föräldraskapet. Tillliten till BVC är hög i Sverige och de träffar 99,9 procent av alla barn. Det är en av samhällets grundläggande insatser för barn och barnfamiljer (2). Sjuksköterskan är nyckelperson på BVC och läkaren är konsult. Arbetet vid de olika besöken utgår från Socialstyrelsens basprogram för BHV (3). Det innebär råd och stöd i olika frågor som rör barnet till exempel amning, modersmjölksersättning, mat, AD-vitaminer, tandvård, barnsäkerhet, rökning och alkohol. I normala fall besöker föräldrar och barn BVC cirka 20 gånger fram tills skolhälsovården tar över. Distriktssköterskan skall arbeta både individ- och befolkningsinriktat (4). Arbetet med rådgivning kring mat och matvanor bedrivs också utifrån dessa två uppdrag. Samtidigt är det ett gyllene tillfälle att försöka främja och stödja hela familjen till goda matvanor. Många människor är förändringsbenägna som nyblivna föräldrar och vill ofta förbättra sin livsstil (5). Barnhälsovården i Sverige är organiserad så att ett Centralt Barnhälsovårds-team utvecklar och kvalitetssäkrar BHV. Basprogrammet har reviderats flera gånger och en revidering pågår just nu i Sverige. Teamet består oftast av en BHV-överläkare (pediatriker), en vårdutvecklare el samordnande BVCsjuksköterska, en assistent och ofta även en BVCpsykolog. En del team har även logopeder, socionomer eller andra professioner i teamet. Dietist är dock en ovanlig yrkesgrupp och det har funnits enstaka kolleger som arbetat i det centrala BHV-teamet. En av pionjärerna var Turid Osland Johansson som arbetade i CBHV-teamet Norra Älvsborg/Fyrbodal från Det är annars betydligt vanligare att dietisten som arbetar på en (eller flera) vårdcentraler samarbetar med BVC men mer som konsult för t ex medverkan i föräldragrupper. En del arbetar på en barn-mottagning och tar emot remisser från BVC. Prevetion övervikt Runt arbetade en grupp inom BHV i Skaraborg fram ett handlings- och vårdprogram för att arbeta mer riktat med prevention av övervikt och fetma. Det resulterade bland annat i att en dietisttjänst inrättades där jag arbetar sedan Det blev också startskottet till att fler av de CBHVteamen i Västra Götalandsregionen ville ha dietister i sina team. I dagsläget är det fem tjänster i VGR som arbetar med verksamhetsutveckling, utredningar, utbildning och handledning av perso- 16 vol. XX No 1 feb 2011 DietistAktuellt

17 Ad-Venture Marknadsledaren på glutenfritt bröd Har du god smak?...då rekommenderar du Fria lika gott som vanligt bröd. Nu kan du bli vän med Fria på Facebook (0)

18 Pediatrik Dietisten i det centrala barnavårdsteamet Centrala Barnhälsovårdsteamets uppgift BVC ska erbjuda alla barn i förskoleåldern en förebyggande hälsovård. BVC-personalen skall ha tillgång till ett centralt Barnhälsovårdsteam (CBHV-team). CBHV-teamet har en rådgivande funktion med ansvar för metodutveckling, utvecklings och utbildningsinsatser, verksamhetsuppföljning, kvalitetssäkring samt att ge konsultationsstöd till BVCpersonalen (1). CBHV-teamet ansvarar också för att, i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner utarbeta riktlinjer och/eller kravspecifikationeer för BVC-verksamheten (1,2). CBHV-teamet utgör också en länk mellan landsting och kommunens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för förskolebarn(2). 1. Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom Barnhälsovården. Nationella nätverket för vårdutvecklare/barnhälsovårdssamordnare, (Reviderad augusti 2007). Dietistens uppgift i cbhv-teamet är: Att i nära samverkan med övriga kompetenser i CBHV-teamet verka för att optimera det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på BVC. Dietisten ansvarar specifikt över att bevaka nutritionsområdet inom barnhälsovården. Att verka för att nutritionsarbetet på BVC bedrivs i enlighet med nationella program, författningar och handlingsplaner samt utifrån ett vetenskapligt perspektiv och enligt aktuella riktlinjer. Att representera CBHV-teamet vid regionala och nationella nätverksträffar och möten inom nutritionsområden som berör barnhälsovården för att säkerställa att nationella och regionala mål, riktlinjer samt nya forskningsrön förs ut på lokal nivå. Att verka för att nutritionsarbetet på BVC utvecklas mot bättre måluppfyllelse och att tillföra CBHV-teamet förstärkt nutritionskompetens inför behovsanalys, kvalitetssäkring och utvärdering av nutritionsarbetet på BVC. Att tillföra CBHV-teamet förstärkt nutritionskompetens inför metodutveckling och kompetens-utveckling/utbildning riktad till BVC-personal gällande nya forskningsrön, nya riktlinjer, metoder, material samt samhällsföreteelser som påverkar nutritionsarbetet på BVC. Att verka för implementering av nya forskningsrön, riktlinjer samt nya metoder och material gällande nutrition i verksamheten. Utöver detta tillför dietisten CBHV-teamet förstärkt nutritions-kompetens vid remissrundor gällande nutritionsfrågor, t.ex. riktlinjer samt metoder och material gällande nutritionsområdet inom barnhälsovården. Att genom sin spetskompetens inom området nutrition, erbjuda BVC-personal konsultation i form av stöd, rådgivning och uppdatering samt sakkunnigutlåtanden. Konsultuppdraget innebär också handledning av BVC-personal, samt tillhandahållande av aktuell information/material gällande nutrition riktat mot BVC. nal, framtagande av material och metoder, med mera. Man hade lite olika inriktning i teamen, vilket resulterade i ett behov av att ta fram en gemensam arbetsbeskrivning för den Centrala BHVdietisten. Den drivande i detta arbeta var Anna Mauogoli i Fyrbodal. De övriga som medverkat till framtagandet av denna arbetsbeskrivning var Anna Melin- Andersen, S:a Bohuslän, Cecilia Hedström, Göteborg samt Julia Backlund, S:a Älvsborg samt undertecknad. Den är nu godkänd av CBHV-teamen och presenterades också på de nationella BHV-dagarna i Skövde 2009 som VGR stod som värdar för. Vi ville passa på att lyfta fram dietistens kompetens så att fler dietister kan komma in i teamen. Den togs emot mycket positivt och man ville att den skulle läggas till övriga arbetsbeskrivningar som finns för de andra team-medlemmarna i Rikshandboken för Barnhälsovård (6). Dessa är godkända av styrelserna i respektive yrkesföreningar och man ville ha samma förfarande för dietisterna. DRF:s styrelse godkände denna i augusti 2010 och det var dessutom första gången som DRF fick en sådan förfrågan. Det stärker vår viktiga roll i CBHV-teamen och medför också att fler team i Sverige nu vill ha en dietist i sitt CBHV-team, vilket känns väldigt roligt och viktigt. Vi har en viktig roll att fylla inom BHV. I dagsläget finns det nio dietister i Sverige som arbetar i de CBHV teamen och fem av dem finns i VGR. Vi hoppas att vår arbetsbeskrivning skall underlätta för andra team att besluta sig för att anställa dietister, och då också ha en bättre uppfattning om vad vi kan bidra med. För er som är intresserade att få ta del av den som PDF-fil kan kontakta undertecknad på Vi vill ju att fler dietister skall komma in i teamen! I min magisteruppsats (7) beskrev jag bland annat hur BVC-sjuksköterskorna upplevde ett nytt hälsosamtal om levnadsvanor som jag arbetat fram. Jag använde fokusgrupper och en enkät som metoder. Bland frågorna om hälsosamtalet och BVC-sjuksköterskans synpunkter på den passade jag också på att fråga om dietistens funktion i BHV. De flesta BVC-sjuksköterskor upplevde att de hade behov av mer kunskap i kost- och näringslära. Det fanns en önskan att dietisten skulle vara ett bollplank samt handleda sjuksköterskorna i olika kostfrågor eller finnas till hands när det fanns problem hos barn kring deras matsituation. Alla upplevde att det blivit en kvalitetsförbättring att ha en dietist inom BHV och det stärkte att det är ett viktigt och nytt område för dietister att arbeta inom. Här finns en stor potential för nya arbetstillfällen. 2. Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovården i Västra Götaland, fastställd av Hälso- och sjukvårdsutskottet 28 april 2004.Dnr.HSS , RSK Referenser 1. Socialstyrelsen. Kvalitetssäkring av barnhälsovården att skydda skyddsnätet. SoS-rapport: 1994:19. Stockholm; Thavelin M. Centrum för folkhälsa. Mat och rörelse på BVC - i Stockholms läns landsting. Tillämpad näringslära: Rapport nr 36. Stockholm; Socialstyrelsen. Hälsoundersökningar inom barnhälsovården. Allmänna råd 1991:8. Stockholm; Olander E. Hälsovägledning i barnhälsovården syntetisering av två uppdrag. Malmö högskola. Malmö; Haire-Joshu D, Elliott MB, Caito NM, Hessler K, Nanney MS, Hale N, et al. High 5 for Kids: The impact of a home visiting program on fruit and vegetable intake of parents and their preschool children. Preventive Medicin. 2008;47: Rikshandboken i Barnhälsovård: 7. Ljungkrona-Falk L. Hälsosamtalet på BVC i Skaraborg-användbarheten av en ny metod för att främja bra matvanor hos barnfamiljer. Magisteruppsats 30 hp. Sahlgrenska akademin. 18 vol. XX No 1 feb 2011 DietistAktuellt

19 Ytterligare skydd till små magars försvar Semper magdroppar minskar skriktiden och stärker immunförsvaret. 1, 2 Semper magdroppar med Lactobacıllus reuteri Protectis är ett enkelt och beprövat sätt att minska kolik, förbättra mag- tarm funktionen och stärka immunförsvaret. 1, 3, 4 Semper mag droppar kan användas vid akut gastroenterit, antibiotikabehandling, utlandsresor och till friska barn för att bygga upp en god bakterieflora i tarmen. Semper Vätskeersättning ger snabbare tillfrisknande vid diarré och kräkningar. 5, 6 Sempers Vätskeersättning är ett effektivt och bekvämt sätt att minska sjukdoms tiden hos spädbarn och barn med akut diarré 5, 6, 7 orsakad av rotavirus eller andra patogena mikro organismer. Sempers Vätskeersättning finns med eller utan Lactobacillus reuteri Protectis. Sempers Vätskeersättning med L. reuteri hjälper till att balansera tarmfloran 5, 6 och tillsatsen av zink påverkar läknings processen samt förebygger återinsjuknande Savino F et al. Lactobacillus reuteri DSM in infantile colic: A randomized, double-blind, placebo-controlled trial. Pediatrics 2010;126:e Weizman Z et al. Safety and tolerance of a probiotic formula in early infancy comparing two probiotic agents: a pilot study. J Am Coll Nutr 2006;25: Indrio F et al. The effects of probiotics on feeding tolerance, bowel habits, and gastro-intestinal motility in preterm newborns. J Pediatrics 2008;152: Abrahamsson TR et al. Probiotics in prevention of IgE-associated eczema: a double blind randomised placebo-controlled trial. J Allergy Clin Immunol 2007;119: Shornikova AV et al. (1997) J pediatr Gastroenterol Nutr; 24: Lactobacillus reuteri as a Therapeutic Agent in Acute Diarrhoea in Young Children. 6. Eom et al. (2005). Korean J Pediatr 48: The Therapeutic Effects of Lactobacillus reuteri in Acute Diarrhoea in Infants and Toddlers. 7. Rosenfeldt V et al. (2002) Ped inf Dis J 21: Effect of probiotic Lactobacillus strains on Acute diarrhoea in a cohort of non-hospitalised children attending daycare centres. 8. World Health Organisation, United Nations Children s Found. WHO UNICEF Joint State ment on Clinic Management of Acute Diarrhoea, Geneva WHO/UNICEF

20 Pediatrik Ny uppmärksammad studie Nutrium-EXPRESS studien: Tidigt näringsintag hos extremt prematura barn Den medicinska utvecklingen har gjort att allt fler extremt prematura barn (födda före 27 gestationsveckor) kan räddas till livet. Nutritionens betydelse för dessa små och sköra barns hälsa har den senaste tiden fått allt större uppmärksamhet men är till stora delar outforskad. Elisabeth Stoltz Sjöst röm Leg.Dietist, doktorand Institutionen för Klinisk Vetenskap, Pediatrik Umeå universitet Undernäring är ett stort problem hos dessa barn, de allra minsta barnen kan femdubbla sin vikt (t ex från 500g till 2500 g) innan de lämnar neonatalavdelningen. Det är lätt att inse att barnens snabba tillväxt ställer extremt höga krav på tillräcklig nutrition. Optimal näringstillförsel av det nyfödda barnet är av största vikt för hjärnans tillväxt och utveckling. Av medicinska orsaker kan det vara nödvändigt med vätskerestriktion vilket många gånger försvårar nutritionsbehandling. Målet är att nutritionen fram till fullgången ålder skall ge en tillväxt, kroppssammansättning och organutveckling motsvarande den intrauterina fosterutvecklingen. Förvånande nog finns få evidensbaserade studier där näringsbehovet för extremt prematura barn undersökts, vilket återspeglas i mycket varierande nutritionsregimer mellan olika sjukhus. I vår högaktuella, unika nutritionsstudie undersöker vi hur det tidiga näringsintaget påverkar tillväxt, hälsa, synutveckling och neurologisk utveckling. Vi kommer även att undersöka samband mellan näringsintag och flera nutritionsmarkörer. I forskargruppen ingår Magnus Domellöf, Inger Öhlund och Ewa Szymlek-Gay. Studiekohorten består av extremt prematu- ra barn som föddes i Sverige mellan och ingår i den nationella EXPRESS-studien. Vår studie omfattar 602 barn. Barnen är vårdade på sju universitetssjukhus (Umeå, Uppsala, Örebro, Stockholm, Göteborg, Linköping, Lund). Under 2010 besöktes alla sjukhus och data registrerades vid varje ort. Under våren 2011 fortsätter datainsamlingen både av lokal personal och av mig vid nya besök. Näringsintaget under de första fyra levnadsveckorna beräknas från all enteral och parenteral näring. För den resterande vårdtiden beräknas nutritionsdata från en dag per vecka (dag 35,42 etc.) Dessutom registreras alla tillväxtdata och nutritionsrelaterade biomarkörer för hela vårdtiden. HKH Carl Philip Jag fick förmånen att presentera våra preliminära resultat vid EAPS i Köpenhamn i oktober 2010 samt under Perinataldagarna vid Läkaresällskapet i Stockholm. I anslutning till mötet tilldelades jag ett doktorandanslag från Lilla Barnets Fond Fonden stödjer forskning kring det nyfödda barnet och för första gången kunde forskningsanslag delas ut. Det var fondens be- 20 vol. XX No 1 feb 2011 DietistAktuellt

21 Pediatrik skyddare, HKH Carl Philip, som personligen delade ut doktorandanslaget. I egenskap av dietist kändes det extra roligt och hedersvärt att nutritionen skapade så stort intresse, men framförallt gav denna händelse stor uppmärksamhet till det lilla barnet. Den preliminära analysen som presenterades omfattade 311 barn, med födelsevikt i medelvärde på 753 gram. Barnen hade dålig postnatal tillväxt avseende vikt, längd och huvudomfång under de första 28 dagarna och ingen tendens till catch up-tillväxt fanns under denna period. Intaget av energi och protein var lågt i jämförelse med rekommendationer. Protein var det viktigaste näringsämnet för viktutvecklingen redan från den första levnadsveckan och för hela första månaden. Barn med högre intag av både protein och fett hade en bättre tillväxt av huvudomfånget. Detta betyder att ett optimerat näringsintag kan förebygga postnatal tillväxthämning hos extremt prematura barn och därmed förbättra deras hälsa Datainsamlingen fortsätter för resterande barn (i skrivande stund 234) därefter kommer nya analyser att bearbetas för att snart kunna publiceras. Vi kommer att undersöka hur intaget av både makro- och mikronutrienter påverkar barnens tillväxt under första och andra levnadsmånaden och hur näringsintaget påverkar t ex prematuritetsretinopati samt kognitiv utveckling och hälsa. Våra resultat kommer att få stor klinisk bety- I samband med Svenska Perinatalmötet på Läkarsällskapet i Stockholm den 28 oktober, delade prins Carl Philip ut forskningsanslag från Lilla Barnets Fond. Mottagare var Elisabeth Stoltz Sjöström som fick det för sina studier kring näringstillförselns betydelse för utveckling och hälsa hos tidigt födda barn. Lilla Barnets Fond är en ideell förening som stödjer forskning och utveckling rörande det nyfödda barnet. delse och bidra till nya, förbättrade nutritionsregimer för de extremt prematura barnen och därigenom till bättre tillväxt, utveckling och hälsa hos denna nya generation av överlevare. Resultaten kommer att få stor uppmärksamhet, inte bara i Sverige utan också i ett internationellt perspektiv. Foto: Peter Nordhal En nyhet som du Länge, Längtat efter! Från och med 1 januari 2011 kan alla våra barnsondnäringar och barnkosttillägg förskrivas på Livsmedelsanvisning! Infatrini, Nutrini, Nutrini Multi Fibre, NutriniMax och NutriniKid Multi Fibre är sondnäringar och kosttillägg utvecklad för barn i olika åldrar och kan förskrivas på Livsmedelsanvisning. Välj den produkt som bäst uppfyller dina patienters näringsbehov! Ekelund & Wik 2011 L MÄRKT Förskrivs på Livsmedelsanvisning Läs mer om vårt breda sortiment av barnsondnäringar och kosttillägg på Nutricia Nordica AB, Tel: , DietistAktuellt feb 2011 No 1 vol.xx 21

RAPPORT: FORTBILDNINGSDAGAR I PEDIATRIK 2010

RAPPORT: FORTBILDNINGSDAGAR I PEDIATRIK 2010 RAPPORT: FORTBILDNINGSDAGAR I PEDIATRIK 2010 För 19:onde gången hade referensgruppen i pediatrik nöjet att inbjuda kollegor till fortbildning. I år var intresset ännu större än tidigare att delta trots

Läs mer

Goda råd vid diarré & kräksjuka

Goda råd vid diarré & kräksjuka Goda råd vid diarré & kräksjuka Vad är diarré? Som diarré brukar man räkna tillstånd då barnet har 3 eller flera lösa avföringar per dag. Insidan av tarmen är irriterad vilket påskyndar passagen av mat

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Produktguide modersmjölksersättning, grötar & vällingar

Produktguide modersmjölksersättning, grötar & vällingar Centrala Barnhälsovården Produktguide modersmjölksersättning, grötar & vällingar Modersmjölksersättningar Baby Semp 1 Semper Från 0-6 månader Vasslepulver NAN Pro 1 Nestlé Från 0-6 månader Vasslepulver

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Små barn med svåra uppfödningsproblem En poliklinisk utvecklingspsykologisk

Läs mer

Att ha många uppdrag i sin tjänst

Att ha många uppdrag i sin tjänst Att ha många uppdrag i sin tjänst Lena Ljungkrona-Falk Mödra- och Barnhälsovården Skaraborg Tibro Vårdcentral 23 maj 2012 Vem är jag? Min livslinje som dietist vad har format mig? 1999 1985 Dietist Med.mott

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna

Läs mer

ätsvårigheter Magnus Domellöf undersöker ett barn på neonatalavdelningen Nutrium

ätsvårigheter Magnus Domellöf undersöker ett barn på neonatalavdelningen Nutrium Foto: Mattias Pettersson, Umeå universitet Magnus Domellöf undersöker ett barn på neonatalavdelningen Nutrium för bättre nutrition till barn på neonatalavdelningen Sjuka nyfödda barn som vårdas på neonatalavdelning

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Enteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter

Enteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter Enteral nutrition barn Enteral nutrition barn Dietetik B 2009 Leg. Dietist Agnes Pal Akademiska Barnsjukhuset Vilka barn? Tillfartsvägar Produkter Val av produkt Beräkna behov Tillförselsätt Upptrappningsschema

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska

Läs mer

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015 Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning Minskar risk för (grade 1): - Mag- och tarminfektioner -

Läs mer

Nya nutritionsöverenskommelsen

Nya nutritionsöverenskommelsen Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning

Läs mer

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter HSN 2008-10-21 p 15 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Carin Bokedal Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter Ärendet Landstingsstyrelsen har

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Bodil Schiller, läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset April 2012 Teamarbete på dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning

Läs mer

Se till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak.

Se till att barnet är hungrigt när det ska prova första gången. Ha tålamod. Det kan behövas flertalet försök innan barnet vänjer sig vid en ny smak. r ATT BÖRJA MED PREGESTIMIL Eftersom proteinet i Pregestimil är höggradigt hydrolyserat så skiljer den sig i lukt och smak från vanlig modersmjölksersättning. Nedan följer några tips på hur du kan vänja

Läs mer

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03

AGENDA. Non communicable disease - NCD. Sjuklighet och dödsorsaker i Europa 2015-11-03 AGENDA HUR VILL DIETISTER ARBETA MED PREVENTION OCH BEHANDLING AV KRONISKA SJUKDOMAR? Matens betydelse för kroniska sjukdomar Nationell strategi för Kroniska sjukdomar och arbetet med sjukdomsförebyggande

Läs mer

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering

Läs mer

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1

Lena Martin, Dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset 1 NUTRITIONSBEHANDLINGS PROCESSEN - och tillhörande terminologi Användarkonferens 2013, DRF Linda Ersten, Lena Martin Disposition Genomgång av Mål Nutritionsordination Åtgärd Nutritionsuppföljning Genomgång

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Förskrivarstöd Komjölksproteinfri modersmjölksersättning

Förskrivarstöd Komjölksproteinfri modersmjölksersättning Inledning Komjölksproteinallergi definieras som en immunologisk reaktion på ett eller flera mjölkproteiner. Dessa reaktioner kan vara både IgE och icke IgE förmedlade. Prevalensen av komjölksproteinallergi

Läs mer

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango ProViva Det finns idag många bra-för-magen-produkter. Och så finns det ProViva. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. ProViva innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur,

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Amning/rådgivning på BVC

Amning/rådgivning på BVC Amning/rådgivning på BVC Verksamhetsutvecklare BVCs styrdokument och basprogram Amningssamtalet på BVC Amning rökning, alkohol Amningsstatistik Avsluta amningsperioden Styrdokument BVC Artikel 2 Alla barn

Läs mer

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Riktlinjer för nutritionsbehandling vid hemodialys Dietisternas riksförbunds referensgrupp i njurmedicin Sara Lundström, leg dietist, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Bakgrund Riktlinjer för nutrition

Läs mer

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Nyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare.

Nyligen tillblandad ersättning i flaska kan antingen värmas i vattenbad eller i flaskvärmare. Tillredning av ENFAMIL A.R. 1. Tvätta händerna noga med tvål och vatten före tillredning av ersättningen. Rengör och koka flaskor, nappar, lock och andra tillbehör minst 1 min. 2. Koka vattnet minst 1

Läs mer

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT

Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT Nutritionsbehandlingsprocessen, NCP och Internationell Dietetik & Nutritionsterminologi, IDNT Lotta Copland, Klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är skillnaden? Nutritionsbehandlingsprocessen?

Läs mer

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Kostbehandling av födoämnesallergi Vad kan bli fel, hur kan vi förbättra? Linköping 15 sept 2011 Leg. Dietist Agnes Pal

Kostbehandling av födoämnesallergi Vad kan bli fel, hur kan vi förbättra? Linköping 15 sept 2011 Leg. Dietist Agnes Pal Kostbehandling av födoämnesallergi Vad kan bli fel, hur kan vi förbättra? Linköping 15 sept 2011 Leg. Dietist Agnes Pal Födoämnesallergi? Slitningar i familjen Ätstörning Matvägran Särbehandling Dåligt

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt

Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång. Dietist Petra Sixt Mat vid palliativ sjukdom -lust eller tvång Dietist Petra Sixt Mottagning för palliativ onkologisk kirurgi Forskningsbaserad mottagning Cancerkakexistudie Smärtstudie Insulinstudie Mätning av behandlingseffekt

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av

Läs mer

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631 Det finns många bra-för-magen-produkter. Och så finns det. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur, Lactobacillus plantarum

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:

Läs mer

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.

Alkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer. 1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 24 (40) Dnr CK 2011-0336 61 Hälsokontroll och hälsosamtal för 40-, 50- och 60-åringar svar på motion

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits

MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN MED739, Mat vid diabetes, nutritionsbehandling, 4,5 högskolepoäng Diabetes Nutrition Therapy, 4.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter

Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Överviktiga barn och ungdomar

Överviktiga barn och ungdomar SIFU AB - ett dotterbolag till Överviktiga barn och ungdomar forskning, praktik och evidensbaserad familjeviktskola Ny unik behandlingsmetod! Familjeviktskolan lär dig tillämpa den effektiva behandlingsmetoden

Läs mer

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010

Mjölkfri kost. Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Mjölkfri kost Julia Backlund, leg dietist Centrala Barnhälsovården Studiedagarna April 2010 Olika reaktioner på mjölk Komjölkproteinallergi: är en allergi mot proteinerna i mjölk. Vanliga symtom är kräkningar,

Läs mer

Produkter för medfödda metabola sjukdomar

Produkter för medfödda metabola sjukdomar Produkter för medfödda metabola sjukdomar Barn och vuxna December 2011 Nutricia Nordica AB är ett nutritionsföretag med fokus på klinisk nutrition för barn och vuxna. Vår ambition är att med god service

Läs mer

Enkla recept med NutriniKid Multi Fibre

Enkla recept med NutriniKid Multi Fibre Enkla recept med NutriniKid Multi Fibre Recept och inspiration från Nutricia Hela dagens måltider lika goda som nyttiga Mättande mellanmål lätta att ta med Mat för extra energi Smoothie på ett kick Experimentera

Läs mer

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna

Översikt av upphandlade kosttillägg, Vuxna PRODUKTGRUPP PRODUKTNAMN SÄRSKILDA EGENSKAPER VOLYM SMAK Laktolåg KOMPLETTA Innehåller samtliga näringsämnen: fett, kolhydrater och protein samt vitaminer och mineraler. RIKA Vid undernäring, ökat energi-

Läs mer

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar Projektplan för införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande arbete omfattande tobak, alkohol, kost och fysisk aktivitet 1. Bakgrund Socialstyrelsen gav 2011 ut sina riktlinjer

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm

Nationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Nutrition och sårläkning

Nutrition och sårläkning Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Övervikt och fetma 2016

Övervikt och fetma 2016 Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?

Läs mer

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor

Mat för hälsa och välbefinnande. Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Mat för hälsa och välbefinnande Livsmedelsföretagens grundinställning i nutritionsfrågor Denna grundinställning har tagits fram av Livsmedelsföretagens (Li) Nutritionsgrupp och fastställts av Li:s styrelse.

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen beslutsfattare upphandlare Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Nationella nätverket för Vårdutvecklare /Barnhälsovårdssamordnare Förord När barnsjuksköterskor och distriktssköterskor

Läs mer

VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor-

VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor- VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor- Vårt mål har hela tiden varit att verka för det goda i världen. Initiativet Nourish the Children har gett oss möjligheten att förbättra undernärda och svältande

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Varför har vi en cafeteriapolicy? Varför har vi en cafeteriapolicy? Godiset och mellanmålet på bilden innehåller lika mycket kalorier (cirka 280 kcal). Godiset ger kortvarig energi. Mellanmålets energi räcker längre och gör att du orkar

Läs mer