Årsredovisning Diarienummer

Transkript

1 Årsredovisning 2014 Diarienummer

2 Ordföranden har ordet Vilket år, med blicken i backspegeln är det nu dags att summera Detta sista år på mandatperioden när handlingsprogram och verksamhetsplaner ska knytas ihop och förhoppningsvis också gå ihop. Ekonomiskt kan vi se att vi börjar skörda frukterna utifrån arbetet med God ekonomisk hushållning. Ett arbete som startades 2013 för att långsiktigt stärka vår ekonomi genom små förbättringar över tid. Nu när 2014 är avslutat är även alla de prioriterade åtgärderna genomförda. I år har vi haft glädjen att inte bara inviga en moderniserad brandstation utan två! I juni togs den nybyggda brandstationen i Väse i bruk. En station med ett fantastiskt läge utefter E18. Inte bara förenklas utryckningsmöjligheten utan stationen syns för alla som åker förbi. I december var det dags igen denna gång i Deje. En mycket fin om- och tillbyggnation av gamla vårdcentralen. Resultatet blev en brandstation som mycket väl möter upp de krav som finns på en modern räddningstjänst. Det var även på det sista direktionsmötet för mandatperioden vi fick möjlighet att knyta ihop lokalförsörjningsprogrammet som löpt under fyra år. Vi fattade beslut om att renovera de två sista stationerna som saknar omklädningsrum för både män och kvinnor. Det är stationerna i Kil och i Molkom som återstår innan vi är helt klara, men nu är besluten fattade och arbetet kan startas. Under året har vi tagit den första FIP-bilen (första insatsperson) i drift i Kil. Den har förändrat vårt arbetssätt. En bil som gör det möjligt för våra brandmän att vara lite snabbare på plats och på så sätt minska själva startsträckan för en insats. Under året har vi sedan skaffat ytterligare en FIP-bil, denna gång till Högboda. Där har vi även investerat i en mindre släckbil som kan köras med vanligt B- körkort. Tanken bakom det är att vi ska förenkla rekryteringen av brandmän. Om jag ska försöka sammanfatta mandatperioden skulle jag nämna dessa viktiga förändringar: En organisationsförändring i form av en ny ledningsstruktur, nya och renoverade stationer där vi har plats för både kvinnor och män i våra omklädningsrum, införande av FIP-bilar i vårt förbund, utveckling av IVPA (i väntan på ambulans) och nu sista året - arbetet med suicidprevention. Kort sagt har det varit en mycket händelserik mandatperiod som verkligen speglar vårt breda uppdrag. När vi nu går in i en ny mandatperiod vill jag rikta ett stort tack till alla avgående ledamöter och ersättare i direktionen ert arbete har varit ovärderligt för att få vårt förbund att fungera. Ni kommer att vara saknade! Eftersom jag började med backspegeln så tänker jag avsluta med vindrutan. Titta framåt, kasta en liten blick bakåt, med utvecklad samverkan och samarbete kommer vi närmare ett tryggt och säkert samhälle. Malin Hedberg (FP) Ordförande i direktionen 2

3 Förbundsdirektörens tankar Ytterligare ett år av utveckling är till ända. Omvärlden förändras. Om vi är öppna och tar till oss nya kunskaper kan räddningstjänsten fortsätta utvecklas och anpassas efter den nya tidens risker, sårbarheter och otrygghetsfaktorer. Ett viktigt steg i vår utveckling har tagits under 2014 genom vårt engagemang i att förebygga och förhindra att människor tar sitt liv. Självmord, eller suicid som vi idag väljer att kalla det, är ett stort samhällsproblem som skördar långt fler dödsoffer än såväl bränder som trafikolyckor. Genom kunskap vet vi att suicid kan förhindras, inte bara skjutas upp. Samhällets resurser är begränsade och vi ställs inför svåra prioriteringar bland behov och ambitioner. Det blir därför allt viktigare att ta tillvara på det engagemang som finns bland våra medborgare. Bland årets händelser vill jag därför lyfta fram den nya avsiktsförklaringen med Civilförsvarsförbunden i Kil och Karlstad. Genom denna formulerar vi en tydlig efterfrågan på frivilliginsatser, såväl i vardag som i kris. Förhoppningen är att avsiktsförklaringen ska stimulera till fortsatt utveckling. POSOM-verksamheten engagerar också frivilliga och här har räddningstjänsten ett samordningsansvar i hela förbundet. POSOM-gruppen står för psykisk och social omsorg vid olyckor och katastrofer och har en viktig roll att fylla i situationer när samhällets ordinarie resurser inte räcker till. Under året har Hammarö kommun anslutit till regionens gemensamma POSOM-grupp. Kil har också beslutat om deltagande i denna. Därmed kommer vi från 2015 att ha en gemensam POSOM-verksamhet i hela förbundet. Behovet av samverkan omfattar också andra myndigheter, organisationer och företag. Tillsammans blir vi starkare, klokare och mer flexibla. Ett bra exempel är projektet Tryggt och säkert län. Vi medverkar som en av huvudmännen tillsammans med länsstyrelsen, landstinget, MSB, Karlstads universitet, polisen och Konsumentverket. Projektet ska utveckla en metod för ett faktabaserat, systematiskt säkerhetsarbete. Kil är en av pilotkommunerna. Lokalförsörjningsprogrammet går i mål nästa år genom att direktionen i december beslutat om genomförande av dess sista etapp. Därmed har vi nått målet om att kunna erbjuda möjligheter till dusch och omklädning för såväl kvinnor som män på alla våra stationer (heltid och beredskap). Att erbjuda en fysisk arbetsmiljö med likvärdiga villkor är en viktig del i jämställdhetsarbetet. Inför 2015 kommer kvaliteten i den operativa räddningstjänsten att sättas i ett förnyat fokus. Skogsbranden i Västmanland har skakat om Sverige. Frågor om ledningsförmåga och slagkraft i räddningstjänstorganisationerna är uppe på agendan. Kopplat till detta är utbildningsfrågorna för framtidens räddningstjänstpersonal av avgörande betydelse. Genom att aktivt medverka i olika nationella forum har vi möjlighet att bidra och påverka i dessa frågor. När jag nu går på tjänstledighet för studier vill jag tacka för nästan 10 gångna år i verksamheten. Jag är stolt över att ha få vara med om att utveckla vårt breda uppdrag. Som räddningstjänstförbund står vi i en nationell jämförelse för ett unikt trygghets- och säkerhetsarbete i samverkan. Jag vill önska alla förtroendevalda, chefer och medarbetare lycka till med 2015 års utmaningar! Åsa Bergsten Förbundsdirektör 3

4 Vårt uppdrag Räddningstjänsten ska aktivt stödja och utveckla arbetet för ett tryggt och säkert Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors. Räddningstjänsten Karlstadsregionen är ett kommunalförbund som på bred front arbetar med trygghets- och säkerhetsrelaterade frågor i sex medlemskommuner. Arbetet bedrivs förebyggande och operativt på hela riskskalan från oönskade vardagshändelser och olyckor till större samhällsstörningar. Styrande lagstiftningar är bl.a. arbetsmiljölagen (AML), lagen om skydd mot olyckor (LSO), lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt lagen om kommuners och landstings ansvar inför och vid extraordinära händelser (LEH). Förbundets huvudstation finns på Räddningscenter Sandbäcken i Karlstad. Här finns förbundsledning, förebyggande- och säkerhetsavdelning, utbildningsenhet samt gemensamma stödfunktioner såsom administration, information och verkstad. I Karlstad finns också en operativ räddningsstyrka i tjänst på heltid, dvs. 24 timmar om dygnet årets alla dagar, samt en flexstyrka som arbetar såväl förebyggande som operativt. Utryckningsstyrkor med räddningstjänstpersonal i beredskap finns i Forshaga, Deje, Grums, Hammarö, Molkom, Väse, Vålberg, Kil, Högboda och Munkfors. I Värmskog finns ett Räddningsvärn. Förbundet ansvarar också för Trygghetscenter i Karlstad som arbetar med brottsförebyggande och trygghetsfrågor. Förbundets vision är: Ett tryggt och säkert samhälle Viktigare händelser Invigning av nya brandstationer i Väse och Deje Start för utökad samverkan mellan operativa styrkan i Karlstad och Trygghetscenter samt Ungdomar för trygghet Uppmärksammad gasolycka på Rudsskolan Medverkan i framtagande av MSB:s tillsynsutbildning Erfarenhetsseminarium på temat Tryggt och säkert mottagande av asylsökande Handlingsplan med rutiner och checklistor för förtroendevaldas säkerhet har tagits fram Utbildningsdag om säkerhetsskydd har genomförts i samarbete med polisen och länsstyrelsen Ledar- och medarbetarundersökning (LMU) är genomförd för all personal Medverkan i släckningen av den stora skogsbranden i Västmanland Förändring av beredskapsorganisationen i Högboda är genomförd Ett nytt reglemente för POSOM-Karlstadsregionen har beslutats Projektplan för arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser för har tagits fram Lokalt krisberedskapsråd för Karlstadsregionen har bildats Projektet Tryggt och säkert län har startat upp i samverkan med länsstyrelsen, MSB, Karlstads universitet, Polisen, landstinget och Konsumentverket Utbildning av utryckningspersonal i suicidprevention - räddningstjänsten ingår numera i larmkedjan vid hot om suicid Lansering av förbundets nya webbplats raddningkarlstad.se Hammarö kommun har anslutit till den gemensamma POSOM-verksamheten Avsiktsförklaring med civilförsvarsförbunden i Karlstad och Kil Skadeplatskonferensen har genomförts i Karlstad med cirka 600 deltagare 4

5 Kammarrätten har beviljat prövningstillstånd i ett överklagat tillsynsärende Stor belastning på räddningstjänstavdelningen under augusti med hårt regn, åska, storm och bränder vilket orsakade ett stort antal larm inom förbundet. Ett flertal svåra olyckor på E18 med flera omkomna Ungdomar för trygghet har deltagit i en studieresa i förintelsens fotspår till Polen Stort intresse för Ungdomar för trygghets aktivitet alternativ jul på UNO i Karlstad, där även den operativa utryckningsstyrkan deltog HBTQ-utbildning för personalen vid Trygghetscenter har genomförts Uppföljning av verksamhetens aktivitetsmål Övergripande mål 1 Vi ska vara en drivande kraft i regionens gemensamma trygghets- och säkerhetsarbete. Effektmål Andelen kvinnor och män som känner oro för att drabbas av olycka ska vara lägre än 25 % i Karlstadsregionen. Andelen kvinnor och män som känner oro för att drabbas av allvarlig samhällsstörning ska vara lägre än 10 % i Karlstadsregionen. Antalet bostadsbränder i Karlstadsregionen ska minska i förhållande till 2010 års nivå. Antalet brand- och säkerhetsutbildade hos räddningstjänsten ska öka årligen under mandatperioden. Redovisning av aktivitetsmål Det interna säkerhetsarbetet, både i Karlstad och i kranskommunerna, har genomförts utifrån respektive kommuns behov. Riskanalyser har genomförts på olika verksamheter i kommunerna. Trygghetsinventeringens första del i Karlstad har delredovisats för kommunledningsutskottet. Arbetet fortsätter med en kvalitativ del för att fördjupa inventeringen på olika stadsdelar. En trygghetsvandring har genomförts i Munkfors kommun med deltagande från kommunen, politiker och föreningsliv i syfte att identifiera otrygga områden i kommunens centrala delar. Riskidentifiering, från vardagshändelser till extraordinära händelser, har genomförts under våren. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalys för kommande mandatperiod har planerats och startade under hösten med kommunövergripande arbetsmöten för att identifiera kritiska beroenden och behov av åtgärder för att stärka krisberedskapsförmågan i samhällsviktig verksamhet. I det förebyggande arbetet, med att hålla oron för olyckor och allvarliga samhällsstörningar på en låg nivå, genomförs utbildningar löpande inom olika områden. Bland annat har utbildning inom sociala risker och social oro genomförts med deltagande av poliser från Västerort och Uppsala som redovisade erfarenheter från Husby-händelserna och polisens handbok för social oro. Vi har även haft besök från Räddningstjänsten Storgöteborg som höll en endagsutbildning/föreläsning om social oro. 5

6 En utbildningsdag har genomförts i säkerhetsskydd för förbundets kommuner med medverkan från länsstyrelsen och polisen. Som ett ytterligare led i säkerhetsskyddsarbetet har en genomgång av skyddsobjektet på Sörmon genomförts. Samverkan med polisen har gjorts inom flera områden. Särskilt fokus har riktats mot förtroendevaldas säkerhet, arbetet mot grov organiserad brottslighet och uppbyggnad av trygghetscenter i kranskommunerna. En handlingsplan för förtroendevaldas säkerhet har tagits fram. Bland annat har förtroendevalda i Karlstads kommun genomgått en webbutbildning i personsäkerhet. Vi har under året fortsatt arbetet med ungdomsrelaterade trygghetsfrågor. Exempel på några genomförda aktiviteter är att utryckningsstyrkorna, i samverkan med ungdomar för trygghet, under sommaren har besökt ungdomsgårdar samt olika evenemang. Under julaftonen besökte utryckningsstyrkan den av ungdomar för trygghet anordnade träffen på ungdomens hus för ungdomar som inte firar jul. Arbetet med beredskapsplan för dammbrott pågår under ledning av länsstyrelsen. Det har även arbetats fram en oljeskyddsplan för Grums, Hammarö och Karlstads kommuner. Ett utvecklingsarbete under ledning av förbundsdirektören och socialdirektören i Karlstads kommun har genomförts i syfte att utveckla POSOM-ledningsgruppens arbetssätt och arbetsformer. Ett nytt reglemente för verksamheten har beslutats. POSOM-gruppen har nu utökats med Hammarö kommun. En avsiktsförklaring undertecknades av förbundsdirektören och ordförandena för Civilförsvarsförbunden i Karlstad och Kil. Syftet med avsiktsförklaringen är att förtydliga framtida samarbetsformer och behovsbild. Vad beträffar effektmålet att antalet bokstadsbränder i regionen skall minska så har ett fortsatt arbete med uppföljning av bostadsbränder samt spis- och eldstadsrelaterade bränder utförts. Det förebyggande arbetet genomförs bland annat med hjälp av informationskampanjer och webbsidan eldaratt.se. Arbetet går vidare med brandskydd för särskilt riskutsatta. Pilotkurs med brukare och personliga assistenter är genomförd. Vi medverkade även i fastighetsmässan i Skoghall där fokus var bostadsbränder och brandsäkerhet. Många utbildningar har genomförts, bland annat utbildning enligt avtal med landstinget och i samverkan med Brandskyddsföreningen Värmland. Det har även skickats ut information om det årliga brandoch säkerhetslägret i alla våra kommunikationskanaler. Tillsynsplanen enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) är beslutad och tillsynen är genomförd enligt plan. Vi har även medverkat i framtagandet av MSB:s tillsynsutbildning. Vidare har framtagande av underlag för handlingsprogram påbörjats. Reflektion kring måluppfyllelse Det förebyggande arbetet med förtroendeskapande aktiviteter och informationsinsatser ska bidra till en bättre kunskap hos medborgarna som i sin tur leder till en minskad oro för att drabbas av olyckor och samhällsstörningar. Erfarenhetsspridning från inträffade händelser och riskanalyser som mynnar ut i beredskaps- och handlingsplaner ger våra medlemskommuner en bättre förmåga att hantera krissituationer och att informera om vilken beredskap som finns. Det ger sannolikt en större upplevd trygghet och minskad oro hos kvinnor och män. I MSB:s undersökning Trygghet och säkerhet som genomfördes våren 2014 har medborgare från förbundets kommuner bland annat fått svara på frågor om i vilken omfattning de upplever oro att drabbas av olyckor och samhällsstörningar. I nedanstående tabeller redovisas resultatet: 6

7 Medborgarens oro för att drabbas av olika typer av olyckor (angivet i %) Hur ofta känner du oro Aldrig/mycket sällan Ibland Ofta Alltid/nästan alltid för att drabbas av Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Brand Drunkningstillbud Fallolycka Förgiftningsolycka Naturolycka Trafikolycka Som framgår av ovanstående tabell uttrycker medborgarna största oron för att ofta drabbas av trafikolyckor, medan oron för att drabbas av t.ex. brand uppfattas som lägre. Andelen som ofta eller ibland känner oro att drabbas av t.ex. bränder och trafikolyckor uppgår till ca 40 %, vilket är något högre än effektmålets 25 %. Medborgarens oro för att drabbas av olika typer av allvarliga samhällsstörningar (angivet i %) Hur ofta känner du oro Aldrig/mycket sällan Ibland Ofta Alltid/nästan alltid för att drabbas av Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Avbrott i dricksvattenförsörjning Elavbrott Avbrott i fast telefoni Avbrott i mobilt telefoni Avbrott i internet Av ovanstående tabell framgår att andelen som ofta och ibland upplever oro för att drabbas av olika allvarliga samhällsstörningar är ca 15 %, dvs. något högre än angivet effektmål. Oron att drabbas av elavbrott är störst bland männen (24 %). Generellt sett är oron för samhällsstörningar betydligt lägre än oron för att drabbas av olyckor. Många av de aktiviteter som genomförts under mandatperiodens fyra år har tagit sikte på att minska människors oro samt stärka deras förmåga att hantera olika situationer. Detta sker genom t.ex. utbildning, informationskampanjer och information på nya webbsidan. Mätning visar att oron att drabbas av olyckor och samhällstörningar är högre än de uppsatta målen. Arbetet måste därför gå vidare med att informera och om vad som görs från samhällets sida och vad varje medborgare kan göra själv. Många faktorer som påverkar människors upplevda trygghet ligger utanför räddningstjänstens ansvarsområde och kontroll. Där ska räddningstjänsten fortsatt vara en aktiv part vad beträffar att påverka andra aktörer att ständigt förbättra säkerheten. Vad gäller bostadsbränder inträffade ingen dödsbrand i förbundet under Antalet bränder i bostäder har under mandatperioden legat på samma nivå som referensåret För att mäta måluppfyllelsen måste jämförelse ske över en längre tidsperiod. Det är dock inte bara antalet som är intressant utan även brandorsaker och skadornas omfattning. Dessa kommer också att kunna följas upp på ett bättre sätt genom ökad kvalitet på insatsrapporterna, medverkan i Brandforskningsprojektet om bränder i bostäder samt den utökade uppföljningen av eldstadsrelaterade bränder. Andelen spisrelaterade bränder har ökat under 2014, varför detta kommer att bli ett fortsatt prioriterat område kommande år. Vad det gäller antalet utbildade har dessa ökat jämfört med 2013 och även ökat under mandatperioden med undantag av en nedgång Ett utökat och utvecklat kursutbud bör kunna upprätthålla en positiv utveckling. De aktiviteter som genomförts under året visar att bredden i verksamheten är stor och att arbetet i hela förbundet har intensifierats. Även om alla effektmål inte har uppnåtts helt så visar förbundet med sina aktiviteter att det är en drivande kraft i regionens säkerhets- och trygghetsarbete. 7

8 Övergripande mål 2 Vi ska vara en modern räddningstjänst som tar tillvara samhällets kompetens och mångfald Effektmål Andelen kvinnor i räddningstjänsten ska vara minst 15 % av de anställda år Antalet män och kvinnor från Karlstadsregionen som söker utbildningen skydd mot olyckor skall årligen öka under mandatperioden. Redovisning av aktivitetsmål För att arbeta mot räddningstjänstens andra övergripande mål, har en arbetsgrupp påbörjat planeringen för en utbildningsinsats kring jämställdhet, mångfald, mänskliga rättigheter och diskriminering. Utbildningen kommer att genomföras under Flertalet insatser inom jämställdhet och mångfald har genomförts under året, bl.a. har projektet Jämställdhet i Räddningstjänsten (JiR), där vi samverkat med ett antal räddningstjänster kring jämställdhetsfrågor, avslutats. Arbetet går vidare i det nystartade nätverket Nätverket Jämställda Räddningstjänster (NJR). HBTQ-utbildning för samtlig personal vid Trygghetscenter och särskilt inbjudna från övriga räddningstjänsten (totalt ca 30 personer) har genomförts av RFSL. Ungdomar för trygghet deltog i en veckas studieresa i förintelsens fotspår till Polen, i regi av ABF. Efter studieresan har erfarenheterna använts vid föreläsningar och Ungdomar för trygghets arbete med mångfald i skolorna. Ungdomar för trygghet har även medverkat i en multikulturell fotbollsskola för tjejer på Kronoparken. Ytterligare ett steg mot möjligheten att öka andelen kvinnor i räddningstjänstförbundet togs då vi under året invigde nya moderna stationer i Väse och Deje. Stationerna har omklädningsrum för både kvinnor och män. Vidare finns numera larmkläder i såväl dam- som herrmodeller. För att öka intresset för brandmannayrket bjöd räddningstjänsten även in ungdomar till en prova-på-dag under sportlovsveckan. Dagen var välbesökt av både killar och tjejer. Reflektion kring måluppfyllelse Målet att ha 15 % kvinnor anställda i förbundet har inte uppnåtts. Andelen kvinnor i förbundet har sjunkit något sedan föregående år. Arbetet måste därför gå vidare med jämställdhet och mångfald inom räddningstjänsten. Arbetet med att skapa lika villkor för män och kvinnor inom räddningstjänsten har genom anpassning av lokaler och utrustning gått framåt betydligt under mandatperioden. Trygghetscenters utveckling i HBTQ-frågor är positiv. Ungdomar för trygghets arbete i skolor är en viktig del i arbetet med jämställhet och mångfald där de för vidare sina erfarenheter från utbildningar och studieresor till andra ungdomar. Det bör resultera i en bättre medvetenhet hos barn och unga i dessa frågor. Antalet sökande från Karlstadsregionen till utbildningen skydd mot olyckor har haft små variationer under mandatperioden förutom år 2014 då en minskning har skett. 8

9 Räddningstjänsten har arbetat aktivt med måluppfyllelsen men har ändå inte nått målet. Arbetet går därför vidare. Övergripande mål 3 Vi ska vara tillgängliga och möta kvinnor och män med förståelse och öppenhet samt underlätta för den enskilde att kunna ta sitt ansvar Effektmål Minst 90 % av de kvinnor, män, flickor och pojkar som deltar i räddningstjänstens utbildning ska uppleva att de har ökat sina kunskaper. Minst 90 % av de kvinnor och män som har kontakt med räddningstjänsten i myndighetsärenden ska uppleva ett professionellt bemötande. Andelen besvarade telefonsamtal skall vara minst 95 %. (Teknisk lösning för att ta fram uppgifterna saknas). Redovisning av aktivitetsmål Förbundet har under året genomfört ett flertal riktade informationsinsatser för att öka kunskapen hos medborgarna. Räddningstjänsten medverkade på barnmässan i Karlstad där information och utbildning gavs till både barn och vuxna. Vidare genomfördes Brandvarnardagen som en kampanj i samverkan med Brandskyddsföreningen och MSB, brandskyddsveckan och öppet hus i samband med löpartävlingen Tjurruset, den årliga julkampanjen i samverkan Brandskyddsföreningen med fokus på att släcka levande ljus samt att räddningstjänsten var aktiva med informationsspridning i samband med festivalen Putte i parken. Som ett ytterligare led i informationsspridningen till medborgarna, lanserades förbundets nya webbsida raddningkarlstad.se den 29 april. På webbsidan har ett flertal digitala e-tjänster utvecklats som förenklar medborgarkontakten, t.ex. anmälan om övernattning och egensotning. En ny mer lättläst årsredovisning har tagits fram för att fler ska kunna ta del av den. Det har även genomförts en jämställdhets- och mångfaldsintegrering av vår externa information, exempelvis på vår webb och i våra kampanjer. En stor del av aktiviteterna i övrigt inom detta övergripande mål är av karaktären löpande verksamhet och omfattar i huvudsak remissyttranden, tillståndsgivning enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE), spridningsutlåtanden till polis och åklagare, sotningsfrågor samt rådgivning och information. Arbetet med att utvärdera myndighetsutövningen med jämställdhetsperspektiv har påbörjats. Brukarundersökningen INSIKT, som mäter upplevd kvalitet i myndighetsutövningen, har utvecklats inför 2015, bland annat genom att ett genusperspektiv tillförts. Reflektion kring måluppfyllelse Tillgängligheten bygger på en god kommunikation med medborgarna. Den nya webbsidan som startat under året har ambitionen att vara mer lättförståelig, överskådlig och tillgänglig både i dator, mobil och läsplatta. Språket har setts över för att vara modernt och enkelt för alla. Arbetet att ta fram en kortversion av vår årsredovisning är även ett led i att bli mer tillgängliga för allmänheten. 9

10 Verksamhets- och handlingsplaner är även de kopplade till målen. Under första delen av året har många aktiviteter genomförts utifrån dessa. Det är inte bara de specifika uppdragen av engångskaraktär som ger god måluppfyllnad utan även de av löpande karaktär. Det löpande arbetet får sällan någon större uppmärksamhet men utgör ryggraden i måluppfyllelsen. De utvärderingar som har gjorts av olika utbildningar visar att i princip samtliga deltagare i utbildningarna är nöjda eller mycket nöjda. Målet är alltså väl uppfyllt. Effektmålet som berör professionellt bemötande är svårt att mäta. Delvis får vi ett resultat i SKL:s enkät Insikt 2015 som redovisas under Den vänder sig dock bara till privata företag som haft kontakt med räddningstjänsten i frågor som rör tillsyn och tillståndsgivning varför underlaget är begränsat. Det är också bara i Karlstads kommun vi fått resultat beroende på att alla kommuner inte deltagit i enkäten eller att antalet svar har varit för få. Tillgängligheten bör ha ökat under mandatperioden då ett arbete med bland annat vår webb varit omfattande. Alla kampanjer som har genomförts bör ha gjort allmänheten mer medveten om hur de kan skydda sig från bränder och olyckor. Målet ses som uppfyllt. Övergripande mål 4 Vi ska ge snabb, uthållig och rätt hjälp med hög kompetens och modern teknik Effektmål Samtliga räddningsstyrkor ska erhålla förlarm inom en minut. Kommunerna i Karlstadsregionen ska ha god förmåga att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter i kris. Redovisning av aktivitetsmål En projektplan för arbetet med kommande mandatsperiods risk- och sårbarhetsanalyser har tagits fram och förankrats med förbundets kommunchefer. Arbetet har påbörjats under hösten genom att kommunövergripande arbetsgruppsmöten har genomförts för att identifiera kritiska beroenden och förslag till åtgärder för att stärka förmågan i samhällsviktig verksamhet. Kommunernas krisledningsförmåga har utvecklats, bl.a. genom att en krisledningsstab etablerats som stöd för beredningsgrupp och krisledningsnämnd. Stabschefer har utbildats. I krisledningsstaben har arbetet fortsatt med att utveckla arbetssätt, arbetsformer och checklistor för sitt arbete. Stabscheferna har genomgått utbildning i MSB:s informationssystem WIS samt Rakel. Det har även genomförts en utbildningsinsats för Rakel på samtliga förbundets stationer för att kunna utnyttja tekniken fullt ut. Det har under 2014 hållits en rad möten i syfte att förbättra förbundets kompetenser. Bland annat har ett möte med beredningsgruppen och krisledningsnämnden genomförts. På agendan fanns bl.a. redovisning av Karlstads kommuns arbete mot grov organiserad brottslighet. Vidare har samverkande aktörer inbjudits till en nyinrättat lokalt krisberedskapsråd. Det har även genomförts ett nätverksmöte med förbundskommunernas kommunikatörer med temat kommunikation vid social oro. En utbildning i suicidprevention för förbundets samtliga styrkor är påbörjad och fortsätter under våren Under året har funktionen Första insats person (FIP) införts i Kil och Högboda. Det innebär att en mindre brandbil kan rycka ut inom 90 sekunder för att kunna göra en snabbare första insats. Vidare har fordonsparken förbättrats genom att nya tankbilar tagits i drift på stationerna Molkom och Grums. 10

11 Förbundet har även investerat i en liten släckbil till Högboda. Det har också införts nya fyrhjuliga mc med bandsats på stationerna Molkom och Forshaga. Reflektion kring måluppfyllelse Under året har SOS Alarm skickat förlarm till förbundet styrkor i genomsnitt inom 59,7 sekunder, varför målet uppnås med 0,3 sekunder. Investeringar i ny modern teknik görs löpande. Under mandatperioden har den tekniska utvecklingen fortgått och standarden är upplevd som mycket god inom förbundet. Utbildningsinsatser görs löpande av all personal för att kunna utnyttja tekniken och metoderna. Målet bedöms vara uppfyllt. Arbetet med krishantering pågår i många former och bör ha ökat medlemskommunernas förmåga att upprätta hålla samhällsviktiga funktioner i kris. Övergripande mål 5 Vi ska genom ökad samverkan, kreativitet och förnyelse säkerställa god ekonomisk hushållning i all verksamhet Effektmål Antalet samverkansprojekt och -lösningar ska öka årligen under mandatperioden. Med hjälp av modern teknik ska fortsatt effektivisering av rutiner genomföras. Redovisning av aktivitetsmål Vi har samverkat med Arvikas och Nerikes Brandkår vid upphandling av slangtvättar, där Räddningstjänsten Karlstadsregionen gjorde upphandlingen. En annan typ av samverkan som genomförts är att direktionen har genomfört en studieresa till räddningstjänsten i Elverum i Norge. Vi har även samordnat och utvecklat nätverket för medlemskommunernas informatörer/kommunikatörer. Vi har också utvecklat vår egen produktion av informationsmaterial. En översyn och revidering av avgifterna för tillstånd och tillsyn har genomförts liksom revidering av prissättningen för kurser och utbildningar. För att effektivisera bokningsrutinen har ett nytt kursbokningssystem upphandlats och är under införande. Det har investerats i ny, modern teknik, bl.a. genom ett byte av ventilationsutrustning samt automatik för portar i vagnhallen vid Räddningscenter Sandbäcken. Det finns nu även värmekameror för rökdykning på förbundets samtliga stationer. Reflektion kring måluppfyllelse Samverkan med andra aktörer har ökat, både ur ett verksamhetsmässigt och ekonomiskt perspektiv, samtliga år under mandatperioden. Ett exempel är att förbundet, genom samverkan, har köpt in en ny slangtvätt, vilket blivit fördelaktigt ur ett ekonomiskt- och kvalitetsmässigt perspektiv då större krav har kunnat ställas på leverantören. Effektivisering och förändring av rutiner, avgifter mm. är ett ständigt pågående arbete. Den egna produktionen av bl.a. trycksaker minskar både kostnader och ökar kompetensen i längden. 11

12 Vi har under mandatperioden arbetat intensivt med att styra ekonomin så att budgeten är i balans. Utredningen god ekonomisk hushållning 2015 innebar en genomlysning av all verksamhet i hela förbundet. Utifrån det så har åtgärder vidtagits för att säkerställa en långsiktig stark ekonomi med beredskap för oönskade händelser som kan påverka ekonomin negativt. Då förbundet uppvisat goda ekonomiska resultat under hela mandatperioden ses målet som uppfyllt. Övergripande mål 6 Vi ska aktivt bidra till ett hållbart samhälle genom att i det vardagliga arbetet agera miljö- och klimatmedvetet Effektmål Andelen bränsleförbrukning med fossila bränslen skall minska. Energiförbrukningen ska minska under mandatperioden. Mängden osorterat avfall ska minska under mandatperioden. Redovisning av aktivitetsmål För att verka klimat- och miljömedvetet har förbundet tagit en elbil i drift. Vi har under året kört mil med våra tjänstefordon, vi har kört på miljövänliga bränslen (el, gas, etanol) till 92,4 % vilket är en förbättring mot tidigare år. En bidragande orsak till att vi ökar förbrukningen av miljövänliga bränslen är att vi under året inskaffat en elbil och minskat antalet längre tjänsteresor. Våra tjänsteresor sker mestadels med tåg och mycket få flygresor görs. Då även fler möten och konferenser sker med hjälp av telefon och internet minskar belastningen på vår miljö. Mängden osorterat avfall var under året liter vilket är en minskning från fjolåret. Förklaringen till minskningen är bl.a. annat att vi endast genomför en RiB- utbildning under året samt att konferensen Skadeplats, som vi genomfört för andra året, har färdigt utställningsmateriel som återanvänds. Reflektion kring måluppfyllelse I all verksamhet ska miljö- och klimatmedvetenhet ingå både i planerandet och i genomförandet. Måluppfyllelsen för miljömålen kan påverkas av enskilda händelser eller insatser vilket kan göra att utfallet kan komma att variera över tid. Därför måste miljömålen mätas över en längre tid för att kunna utvärdera måluppfyllnaden. Det är viktigt att energianvändningen på alla förbundets stationer ses över, inte bara på stationen i Karlstad. Medlemskommunernas fastighetsansvariga har ett stort ansvar att samarbeta med räddningstjänsten i frågan då stationerna ägs av kommunerna. Energiförbrukningen minskade totalt under Elförbrukningen minskade samt vatten och avlopp och fjärrvärme var på en oförändrad nivå. Totalt minskade kostnaderna med ca mot budget. Miljöarbetet har gett resultat på samtliga effektmål och målet att bidra till ett miljömässigt hållbart samhälle bör anses som uppnått. 12

13 Övergripande mål 7 Vi ska tillsammans skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö, utföra våra arbetsuppgifter på ett säkert sätt och stimulera individuell utveckling för kvinnor och män Effektmål Andelen kvinnor och män som är upplever sitt utvecklingssamtal som meningsfullt ska vara minst 90 %. Ingen anställd inom räddningstjänsten ska uppleva att de utsätts för mobbning eller trakasserier. Räddningstjänsten ska vara fri från allvarliga arbetsskador och allvarliga tillbud. Redovisning av aktivitetsmål Utvecklingssamtal är genomförda för samtliga medarbetare. En ledar- och medarbetarundersökning (LMU) genomfördes under februari månad. För första gången omfattades samtlig personal i hela organisationen av undersökningen. Utifrån resultatet har en handlingsplan tagits fram. Åtgärderna följs upp under hösten Kompetensutvecklande insatser görs kontinuerligt i hela organisationen för att öka kompetensen hos medarbetarna. Våra utbildningslokaler har renoverats för en bättre miljö både för anställda och kursdeltagare. Arbetsmiljön i verkstadslokalen på station Karlstad har förbättrats genom igensättande av smörjgropar samt upphandling av nya lyftbockar för tunga fordon. Det har även genomförts en aktivitetsdag med förläsning om hälsa och ett träningspass för heltidspersonalen. Reflektion kring måluppfyllelse Resultatet av den genomförda LMU-undersökningen visade att 95 % av respondenterna svarade neutralt eller positivt vad gäller upplevelsen av sitt utvecklingssamtal. Tre procent hade svarat negativt och två procent hade ingen uppfattning. Effektmålet, att andelen kvinnor och män som är upplever sitt utvecklingssamtal som meningsfullt ska vara minst 90 %, är därmed uppfyllt. Vidare resulterade undersökningen i att sex procent av de heltidsanställda har upplevt att de utsatts för mobbning och tre procent hade upplevt att de utsatts för sexuella trakasserier. För deltidsanställda så visade resultatet att en procent hade upplevt att de utsatts för mobbning men ingen hade upplevt att de utsatts för sexuella trakasserier. För att tillgodose målet att ingen anställd inom räddningstjänsten ska uppleva att de utsätts för mobbning eller trakasserier, har det som åtgärd i handlingsplanen lagts in en arbetsmiljöutbildning för chefer, fackliga representanter och skyddsombud. Arbetet med att genomföra handlingsplanen pågår under 2014 och Åtgärderna följs upp under slutet av En ny LMU-undersökning görs 2016 för att se om genomförda årgärder har gett resultat. Tillbud och arbetsolyckor gås igenom systematiskt i samverkansgrupperna. Under året har det förekommit ett antal tillbud som har resulterat i åtgärder och nya rutiner. En allvarlig olycka skedde under året vilket medförde att vi har ökat säkerheten i vår fordonsverkstad. Arbetet med psykosocial och fysisk arbetsmiljö är ett långsiktigt arbete. Målet kan bara anses vara delvis uppnått pga. resultatet i LMU-undersökningen och en allvarlig olycka i fordonsverkstaden. Det är därför viktigt att arbetsmiljöfrågorna fortsatt har största uppmärksamhet och prioritet. 13

14 Verksamhetsstatistik i urval Operativ räddningstjänst Larm, totalt antal Forshaga Grums Hammarö Karlstad Kil Munkfors Fördelning på objekt - brand i byggnad brand ej i byggnad trafikolycka automatlarm, ej brand utsläpp farligt ämne drunkningstillbud i väntan på ambulans övrigt Dimensionering, räddningsstyrkan 2014 Karlstad 2+5 Heltidsstyrka Vålberg 1+4 Räddningspersonal i beredskap Molkom 1+4 Räddningspersonal i beredskap Väse 1+4 Räddningspersonal i beredskap Hammarö 1+4 Räddningspersonal i beredskap Kil 1+4 Räddningspersonal i beredskap Grums 1+5 Räddningspersonal i beredskap Forshaga 1+4 Räddningspersonal i beredskap Deje 1+4 Räddningspersonal i beredskap Munkfors 1+4 Räddningspersonal i beredskap Högboda 0+1, 1+2 * Räddningspersonal i beredskap Värmskog 15 man Räddningsvärn Kommentarer: * 0+1 gäller vardagar , 1+2 gäller övrig tid. På stationen i Karlstad finns räddningschef i beredskap, brandmästare samt brandman i beredskap. Samtliga är tillgängliga inom 90 sekunder från larm. 14

15 Förebyggande Tillsyner*, totalt enligt LSO samplanerad LSO/LBE enligt LBE bostadstillsyn kvällstillsyn jultillsyn tillsyn hamnar, camping- och badplatser tillsyn fyrverkeriförsäljning Tillstånd, LBE, totalt brandfarlig vara explosiv vara anmälan tillf. innehav brandfarlig vara ** - anmälan föreståndare brandfarlig vara Godkännande föreståndare explosiv vara Ansökningar, egensotning *** Remisser/yttranden, totalt polistillstånd serveringstillstånd alkohol planärenden byggärenden sakkunnigutlåtande övriga remisser Kommentar: * Tillsyner med formell dokumentation i form av föreläggande eller tjänsteanteckning. Bostadstillsyner har liksom tidigare genomförts genom dörrknackning i bostadsområden. Kvällstillsyner genomförs i första hand på restauranger och hotell. Jultillsyn genomförs i detaljhandeln under december månad. Tillsyn av fyrverkeriförsäljning sker främst mellan jul och nyår. Tillsynen av hamnar, camping- och badplatser avser främst utrustning för livräddning. ** Anmälan tillfälligt innehav borttaget. *** Av dessa är 70 st nya ansökningar och 319 st ansökningar om förnyande av medgivanden som gått ut. Förkortningar: LSO= Lagen om skydd mot olyckor LBE= Lagen om brandfarliga och explosiva varor 15

16 Statistik från verksamheten utbildningsenheten Antal utbildade personer * Antal utbildningstillfällen * 448* Kommentar: * Avser utbildningar genomförda av utbildningsenheten. Till detta ska läggas säkerhetsavdelningens och flexstyrkans utbildningar som omfattat följande antal utbildade: Personsäkerhetsutbildning 126, Upp i rök 301 (riktad utbildning till högstadiet med huvudsakligt syfte att förebygga anlagda bränder i skolor), förskolor/lågstadiet 422, Barnmässan 430, Flammys brandskola 400, barnlägret 194 samt utbildning i samband med FOTH-övningar 95. Totalt antal utbildade blir därmed 9480 persone Utbildningstillfällen fördelade på kurstyp Grundläggande brand + HOF/Brandsäkert hem Heta arbeten LABC-HLR Brandskyddsansvarig/SBA Brandskyddsombud/Brandskyddskontrollant Anläggningsskötare automatlarm Hjälp på väg Brandfarlig vara Praktik Arbetsplatsbesök/rådgivning Övriga Kommentar: I ovanstående ingår inte personsäkerhetsutbildningar, Barnmässan, Skogens dagar, Flammys brandskola Bergvik, Upp i rök, förskolor/lågstadiet samt utbildning i samband med insatsoch utrymningsövningar. Förklaring: HOF = Hem och fritid. LABC-HLR = Utbildning i första hjälpen och hjärt-/lungräddning SBA = Systematiskt brandskyddsarbete Praktik = Enbart praktisk utbildning, främst handbrandsläckare och brand i kläder. 16

17 Personal Personalen utgör den enskilt största och viktigaste resursen i verksamheten. Närmare tre fjärdedelar av förbundets budget används till personal, det vill säga löner och omkostnader. Personalredovisningen är ett viktigt instrument för uppföljning och utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet och verksamheten i stort. Policydokument Inom det arbetsrättsliga området åligger det en arbetsgivare att arbeta fram policydokument inom en rad områden, t.ex. arbetsmiljö och jämställdhet. Det finns också i de centrala kollektivavtalen rekommendationer om ytterligare arbetsgivarfrågor som ska lösas av varje arbetsgivare. Genom avtal använder sig förbundet av Karlstads kommuns policydokument, om inte det finns särskilda skäl att arbeta fram egna dokument för vår specifika verksamhet. Under 2013 togs en egen lönepolicy fram och började gälla från och med år Antal anställda Personalstruktur Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Antal anställda - dagtid timavlönade heltid, utryckning RiB, utryckning Summa TOTALT, kv. o män - varav kvinnor, % 10,4 12,0 11,8 10,6 - varav män, % 89,6 88,0 88,2 89,4 Vid mättillfället den 1 november hade förbundet 312 anställda, vilket är tre personer färre än året innan. Andelen kvinnor är 10,6 % vilket är något lägre andel jämfört med föregående år. Personalomsättning Personalomsättningen har under året har varit 7,3 % (3,9 % f g år) för personalen som har heltidsanställning. Tre personer har avgått med pension och två personer har gått till nya arbeten. En person har rekryterats externt under året, fem personer har tidigare varit vikarier men har under 2014 övergått till fastanställda varför de i personalstatistiken betraktas som nytillkomna in i förbundet. Det är främst antalet nytillkomna som driver personalomsättningen uppåt. Den interna rörligheten av personal har under året inneburit att tre personer bytt tjänster inom kategorin heltid utryckning. För personal med anställning som räddningsman i beredskap (RiB) uppgick personalomsättningen till 5,5 % (4,8 % f g år). Åldersstruktur Åldersstrukturen i förbundet redovisas i nedanstående diagram. Åldersfördelningen är jämn mellan åldersgrupperna upp till 60 år för heltidsanställda. För RiB är den största delen mellan RiB har en något större andel över 60 år än heltidsanställda. För räddningstjänstpersonal är flest anställda i åldersgruppen samt

18 Åldersfördelning antal personer Heltid RiB år Genomsnittsåldern 2014 är för den heltidsanställda (semestertjänst heltid) personalen 45 år. Medelåldern för kvinnor är 40,4 år och 45,7 år för män. Medelåldern för heltidsanställda brandmän är 43,6 år och för räddningstjänstpersonal i beredskap är genomsnittsåldern 41,9 år. Sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud Sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud K M K M K M K M K M Sjukfrånvaro - antal dagar, totalt dagar/ heltidsanställd 1,5 3,6 17,6 5,0 2,3 3,5 13,4 5,9 17,7 4,3 TOTALT antal dagar, kvinnor och män Arbetsskador, tillbud - antal rapporterade Sjukfrånvaron har under 2014 varit lägre än föregående år. Orsaken är att det under 2014 förekommit flera men kortare sjukskrivningar än föregående år. Snittet per heltidsanställd minskade från 6,5 till 5,9 dagar har det rapporterats 12 arbetsskador/tillbud. Ingen av de längre sjukskrivningarna har varit direkt arbetsrelaterade. En allvarligare olycka skedde i början av året när en anställd ramlade ner i smörjgropen i verkstaden med en tids sjukskrivning som följd. Efter händelsen valde förbundet att gjuta igen smörjgropen för att förhindra liknande olyckor. I övrigt är det halk- och klämskador samt skador vid fysisk träning som är mest vanligt förekommande. Skadorna följs upp systematiskt i samverkansgruppen så att förebyggande åtgärder diskuteras och beslutas för att minska skaderisken framöver. Säkerhetsföreskrifter finns genom arbetsmiljöverkets föreskrifter om rök- och kemdykning samt i interna reglementen. 18

19 Fördelningen mellan de olika sjukperioderna och kön framgår närmare av diagrammet nedan. Antal sjukdagar fördelade efter sjukperiod Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Antalet sjukdagar över 91 dagar var fler föregående år än innevarande år vilket i princip utgör hela skillnaden mellan 2013 och I år har det förekommit fler sjukskrivingar inom intervallet dagar än dagar Antal sjukdagar dagar/anställd Serie2 Serie3 Att erbjuda goda möjligheter till fysisk träning är en viktig del i arbetet med att förebygga såväl sjukdom som arbetsskador. För brandmän med heltidsanställning ingår fysisk träning i den schemalagda arbetstiden. Övrig heltidspersonal har möjlighet att träna en timme i veckan på arbetstid. Träningslokaler med utrustning finns på samtliga stationer i förbundet. Fri träning erbjuds också genom förbundets företagshälsovård. 19

20 Enligt kommunal redovisningslag ska räkenskapsårets sjukfrånvaro också redovisas i procent av ordinarie arbetstid, totalt samt uppdelat på kön och olika ålderskategorier. Dessutom ska andelen sjukfrånvaro som överstiger 60 dagar särskilt anges. Månadsavlönade 2013 (%) 2014 (%) Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid 1,82 1,73 Andel > 60 dagar 35,66 19,18 Andel sjukfrånvaro, kvinnor 2,83 5,71 Andel sjukfrånvaro, män 1,64 1,22 Andel sjukfrånvaro, -29 år 0,35 2,93 Andel sjukfrånvaro, år 2,91 2,29 Andel sjukfrånvaro, 50- år 1,8 0,58 Ekonomi God ekonomisk hushållning - förhållningssätt Verksamheten ska bedrivas med god ekonomisk hushållning. För oss betyder det att vi ska ha en hög ekonomisk medvetenhet och en helhetssyn på alla resurser i förbundet. Personal, fordon, byggnader och pengar ska gemensamt bidra till kommunmedborgarnas bästa på ett långsiktigt hållbart och effektivt sätt. Räddningstjänstens insatser, såväl i det förebyggande som i det operativa arbetet, ska bidra till minskade kostnader för skador och mänskligt lidande i samhället i stort. Värdet av våra insatser kan sällan mätas i förbundet, det uppstår hos andra organisationer, företag och enskilda. Det är därför nödvändigt för oss att ha ett samhällsperspektiv på ekonomisk hushållning i verksamheten. Ur ett finansiellt perspektiv betyder god ekonomisk hushållning att vi har en handlingsberedskap inför eventuella oförutsedda utgifter och ett ekonomiskt utrymme för utvecklingsinsatser. Vi ska säkerställa det egna kapitalets värde med hänsyn till inflationen och se till så att vi med egna pengar kan ersätta våra anläggningstillgångar i takt med att de förslits. För detta krävs ett positivt ekonomiskt resultat i förbundet. Vi ska också ha en rimlig betalningsberedskap så att vi klarar att betala löner och andra utgifter i rätt tid. Finansiellt mål 1 Årets resultat ska uppgå till minst 0,5 % av kommunbidraget Resultat Tkr Årets resultat Avgår realisationsvinst vid försäljning Justerat resultat Årets resultat, efter justering för reavinster, uppgår till 2 402,3 tkr, vilket är 385,3 tkr bättre än budget. Resultatet motsvarar 2,4 % av kommunbidraget. Förbundets resultatmål har därmed uppfyllts under året. Årets resultat innebär att förbundets egna kapital ökar till ,5 tkr. 20

21 Intäkter Andel av totala intäkter % Kommunbidrag 82,9 84,8 81,3 81,8 83,6 Tilläggsuppdrag 5,4 5,7 9,1 9,0 8,6 Utbildning 2,6 2,3 2,3 1,9 2,3 Tillsyn 0,4 0,2 0,2 0,1 0,1 Automatlarm, ej brand 1,1 1,2 0,8 0,6 0,5 Övriga sålda tjänster m m 7,6 5,8 6,3 6,6 4,9 När den finansiella kapaciteten för förbundet bedöms är det intressant att analysera vilken möjlighet förbundet har att påverka sina inkomstkällor. Förbundets omsättning år 2014 uppgick till 117,7 mnkr exklusive finansiella intäkter. Den procentuella fördelningen mellan intäktsslagen redovisas i ovanstående tabell. Förbundets huvudintäkt är kommunbidraget som säkerställer att uppdraget räddningstjänst kan utföras. Tilläggsuppdragen (krisberedskap, internt skydd och trygghetsarbete) är kontrakterade intäkter och är stabila över tid vilket bidrar till en stabil finansiell kapacitet. De har ökat över tid och blivit en allt viktigare inkomstkälla. De övriga intäkterna är mer osäkra. De är var för sig marginella men bidrar till måluppfyllelsen vilket gör att de är viktiga och därmed värda att vårda. Personalkostnader Andel av verksamhetens kostnader % Personalkostnader 73,9 73,6 72,8 70,0 70,6 Lokaler 11,1 11,6 11,5 11,7 12,3 Fordon 2,8 2,6 2,7 2,9 2,7 Material och tjänster 12,2 12,2 13,0 15,4 14,4 Huvuddelen av kostnaderna i verksamheten avser personalkostnader. Under 2014 har inga större förändringar skett när det gäller fördelningen mellan kostnadsslagen. Finansnetto Tkr Finansnetto ,9 Jämförelsestörande post Finansnetto exkl. jämförelsestörande post ,9 Finansnettot (skillnaden mellan kostnadsräntor och intäktsräntor) har under 2014 förbättrats väsentligt. Det beror främst på avsaknaden av jämförelsestörande posten sänkning av diskonteringsräntan som fanns vid föregående årsskifte. Ränteintäkterna uppnår inte riktigt budgeterad nivå, dels pga. det allmänt låga ränteläget men även pga. att några placeringar av överskottsmedel inte skett under 2014 som planerat. Dock matchas en lägre ränteintäkt med en lägre räntekostnad än budgeterat. Den finansiella kostnaden på pensionsskulden består av basbeloppsuppräkning (inflation) och ränteuppräkning (diskonteringsräntan). Under 2014 har det rått deflation vilket är förklaringen till att den finansiella kostnaden varit låg. 21