Verksamhetsberättelse. Personligt Ombud för psykiskt funktionsnedsatta i Nyköping Oxelösund Trosa Gnesta kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse. Personligt Ombud för psykiskt funktionsnedsatta i Nyköping Oxelösund Trosa Gnesta kommuner"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013 Personligt Ombud för psykiskt funktionsnedsatta i Nyköping Oxelösund Trosa Gnesta kommuner

2 Bakgrund och beskrivning av verksamheten Personligt Ombud föreslogs som en stödreform för psykiskt funktionsnedsatta i psykiatriutredningens slutbetänkande Välfärd och valfrihet (SOU 1992:73). Regeringen beslutade att bevilja statsbidrag för att bygga upp och utveckla verksamheter i landet. Regeringen gav, genom Socialstyrelsen, Länsstyrelserna i uppdrag att bygga upp verksamheter och fördela statsbidrag. Styrdokument för Personligt Ombud är Socialstyrelsens Meddelandeblad 5/2011. Syftet med Personligt Ombud är att stödja psykiskt funktionsnedsatta, att få till stånd goda och samordnade samhällsinsatser samt tydliggöra myndigheters ansvarsområden. Att verka för att den enskildes behov av vård, service och stöd tillgodoses enligt behov och lagliga rättigheter. Ombuden samarbetar med klienten på dennes uppdrag och företräder klienten vid behov. Ombudens insatser är för klienten kostnadsfria och frivilliga. Efter slutfört uppdrag avslutas kontakten. Ombuden har även till uppgift att ha ett särskilt fokus på system/kvalitetsbrister i samhället som resulterar i negativa konsekvenser för målgruppen. Uppmärksammade brister rapporteras till och bearbetas tillsammans med ledningsgruppen. Bristerna kan handla om samverkan inom/mellan myndigheter, bemötande, handläggning och olika riktlinjer. Organisation, personal och arbetsplats Sedan mars 2002 har Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta kommuner Personligt Ombudsverksamhet genom ett samverkansavtal. Verksamheten har en ledningsgrupp bestående av en representant från varje kommun. De personliga ombuden är två heltidsanställda kvinnor, anställda av Nyköpings kommun, som svarar för arbetsledning. En person slutade sin anställning den 5/7 och en ny började den 2/7. Verksamhetslokal finns på Folkungavägen 16, i Nyköping. Samtalsrum i övriga kommuner finns att tillgå och används vid behov. Arbetsuppgifter och uppdrag Den första kontakten sker vanligtvis via telefon och mailförfrågan. Ett 50-tal samtal har inkommit till verksamheten i hälften av samtalen har personen själv tagit första kontakt. Övriga telefonsamtal har kommit från vårdpersonal, kommunens handläggare samt vänner och anhöriga. Längden och omfattningen på uppdragen varierar. De flesta möten har skett i klientens hem. Det har inte funnits resurser att omgående etablera kontakt med alla inom målgruppen som hört av sig. Verksamheten har använt sig av kösystem, kön var störst efter sommaren med sju personer i kö. Klienter med barn eller med en extra svår livssituation har prioriterats. Uppdragen har till största delen handlat om att: ansöka om/förändra/förbättra/överklaga olika stödinsatser från kommunen få till stånd arbetsrehabiliterande insatser bistå vid myndighetskontakter, på möten och per telefon ge råd och stöd i svåra ekonomiska situationer, hjälp att ansöka om/överklaga beslut om ekonomiskt bistånd, kontakter med inkassoföretag, upprättande av avbetalningsplaner och fondansökningar förändra, förbättra och få till stånd vårdkontakter och utredningar boendefrågor, som att ställa sig i bostadskö eller ansöka om boende genom kommunen 1

3 Utbildning, kompetensutveckling och information. Handledning var tredje vecka med Stefan Heimer, tillsammans med ombuden från Katrineholm Nätverksträff med Personligt ombudskollegor från Södermanland, Östergötland och Gotland Konferens Yrkesföreningen Personliga Ombud i Sveriges, YPOS Föreläsning, Psykisk ohälsa i arbetslivet Hjärnkoll Föreläsning, juridik Nyköpings kommun ESL-uppföljning med Anna Widell Föreläsning om IPS metoden Föreläsning Skamfilad av Göran Larsson MI-uppföljning med Birgitta Immanius Platina, för nya användare Föreläsning Stress, självkänsla och anknytning Samverkan och erfarenhetsutbyte: Anhörigcenter, Nyköping Dialogmöte, Trosa Personligt ombudsverksamheten i Katrineholm Steget in Trosa Bokcaféet Boendestöd, Trosa (vagnhärad) Fontänhuset stiftelse, Nyköping Kooperativet Silvermånen Budget och skuld-rådgivningen, Nyköping IPS-projektet Information: Vård och omsorgsnämnden, Nyköping PPI - Psykopedagogisk Intervention, Landstinget Näckrosprojektets basutbildning Omvårdnadsprogrammet, Campus Nyköping Psykiatriskt Öppenvårdsteam II Psykiatriskt Öppenvårdsteam III Broschyr och informationsmaterial har omarbetats för att vara uppdaterade och tydliga. Verksamhetsplan 2013, uppföljning och måluppfyllelse För klientarbetet: Lämna ut förfrågan om att medverka i en ev. framtida utvärdering. Delvis uppfyllt. För verksamheten: Informationsarbete genomförs i respektive kommun. Delvis uppfyllt. Identifiering och rapportering av systembrister, redovisa skriftligt till ledningsgruppen. Använda ledningsgruppen som stöd vid behov. Diskussion gällande systembrister i arbetsgruppen varannan vecka samt genomgång vid varje APT. Uppfyllt. För personalen: Kompetensutveckling sker genom deltagande i aktuella utbildningar och konferenser. Kartläggning av behov och evidens. Uppfyllt. 2

4 Klientstatistik NYKÖPING OXELÖSUND TROSA GNESTA Kvar sedan tidigare år: Nya klienter: 13 (3, 10 ) 2 (1, 1 ) 4 (2,2 ) 6 (2, 4 ) Avslutade: Klienter under året: Aktuella den 31/ Alla kommunerna Kvar sen tidigare år: 27 Nya klienter: 8 män, 17 kvinnor 25 Avslutade: 27 Klienter under året: 52 Aktuella 31/12: 25 Män Kvinnor Antal klienter med minderåriga barn Varav antal klienter med hemmaboende barn (Innefattar även växelvis boende) Personligt Ombud har under året arbetat med sammanlagt 52 klienter, av dessa är 25 klienter nya för året, antal avslutade klienter under året är 26 personer. 27 personer har minderåriga barn varav 19 har hemmaboende barn. 3

5 Slutsatser De människor vi arbetar med har ekonomiska, sociala och medicinska svårigheter. Den ekonomiska levnadsnivån är ofta låg och består till stor del av olika bidrag, (Rapport, 2006:6). Låg inkomst och skulder gör att valfriheten minskas på en mängd viktiga livsområden, till exempel när det gäller att söka och få bostad och att ha möjlighet att utöva fritidsintressen. Att leva under ekonomisk stress påverkar det allmänna hälsotillståndet negativt för en redan utsatt grupp. Klienternas egna berättelser så väl som forskningsresultat (Topor, 2004) visar att en dålig ekonomi försvårar människors psykiska återhämtning. Vi har även detta år kontaktats av personal från psykiatriska kliniken öppen- och slutenvården med en önskan att Personligt Ombud ska ge stöd till patienter. De har svårt att ge adekvat terapeutisk behandling om det samtidigt råder socialt komplicerade hemförhållanden. Vi har upplevt brist på traditionella kuratorsinsatser inom psykiatrin och har även sett hur klienterna fått anpassa sitt behov av behandling efter vårdens resurser. Samverkan mellan och inom myndigheterna behöver ytterligare förbättras, det finns behov av nya arbetsmetoder och resurser inom myndigheterna. Många klienter boende i Gnesta och Trosa har fortfarande stora problem att ta sig till psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Nyköping. Personer med svåra funktionsnedsättningar och knappa resurser drabbas hårdast, vissa blir helt utan behandling. Vikten av ett gott bemötande återkommer genomgående i klienternas berättelser, relationen är nyckeln som kan leda till psykisk återhämtning och utveckling (Klockmo, 2013). Vi ser det angeläget att samhället fortsätter att utvecklas och samverka för att på bästa sätt ge verksam vård och stöd till människor med psykisk funktionsnedsättning. Det är viktigt att det finns tillräckliga och goda resurser som är individuellt anpassade, för att i möjligaste mån undvika långvarig ohälsa. Socialstyrelsen har under året samlat in utvärderingsmaterial från landets alla Personligt ombuds verksamheter. Detta för att bland annat titta på rent ekonomiska samhällsvinster med reformen. Vilket gav oss en ide att sammanställa klienters ersättningsformer (inkomstkälla) när de kom till verksamheten och när uppdraget avslutades (se bilaga 1). De flesta vi träffat har sjukersättning och hade det även efter avslutat uppdrag. Intressant är dock att trots sjukersättning så hade en person anställning på öppna arbetsmarknaden och tre personer lönebidragsarbete efter att Personligt ombudsuppdraget avslutats. En annan stor grupp är de med sjukpenning 22 personer, av dessa var tio personer åter i arbete. Ekonomiska utvärderingar av verksamheter med Personligt Ombud visar att det behövs endast en person som återhämtar sig för att finansiera en personaltjänst, (Socialstyrelsen, 2006). Nyköping den 19 december 2013 Maria Carlsson Caroline Kristoffersson Klockmo 2013, The role of Personligt Ombud in supporting the recovery process for people with psychiatric disabilities. Rapport 2006: 6, Nationell psykiatrisamordning. Socialstyrelsen 2006, Det lönar sig -ekonomiska effekter av verksamheter med personligt ombud. Topor, A Natur och Kultur, 2004 Vad hjälper? Vägar till återhämtning från svåra psykiska problem. 4

6 Bilaga 1 Klienters ersättningsformer före och efter PO. Före PO Efter PO Sjukersättning 99 st Sjukersättning 93 Lönebidragsanställning 3 Anställning öppna arbetsmarknaden 1 Aktivitetsstöd och ekonomisktbist. 2 Aktivitetsersättning 1st Aktivitetsersättning 1 Ekonomiskt bistånd 9st Aktivitetsersättning 1 Lönebidrag 1 Studier CSN 1 Sjukersättning 4 Ekonomiskt bistånd: 2 Integrationsersättning 1st Integrationsersättning 1 Sjukpenning 22st Sjukpenning 5 Anställning öppna arbetsmarknaden 10 Sjukersättning 4 Aktivitetsstöd 2 Rehabersättning 1 Rehabersättning 2st Studier CSN 2 Rehabersättning 1 Lönebidragsanst. 1st Lönebidragsanställning 1 Ålderspension 1st Ålderspension 3 Utan ersättning 5st Ekonomiskt bistånd 2 Aktivitetsstöd och sjukers. 1 Aktivitetsstöd 1 Lönebidragsanställning 1 Föräldrapenning 1st Föräldrapenning 1 Aktivitetsstöd 1st Sjukersättning 1 Sammanlagt 146 personer är med i beräkningen som grundar sig på de klienter där ombuden minns försörjningsformer under de år som PO varit verksamma i Oxelösund, Trosa, Gnesta och Nyköpings kommuner. Elva personer har efter avslutad kontakt med PO gått ut i arbete på öppna arbetsmarkanden. Tio av dem hade sjukpenning och en av dem hade sjukersättning. Ytterligare sex personer hade efter PO - uppdrag lönebidragsanställning. Av dessa personer hade tre stycken sjukersättning innan, en person ekonomiskt bistånd, en person var helt utan ersättning och en person hade redan en lönebidragsanställning. PO har jobbat med fem personer helt utan inkomst, det vill säga även utan ekonomiskt bistånd. Av dessa hade två personer ekonomiskt bistånd efter PO och en person hade halv sjukersättning och halvt aktivitetsstöd, en person hade aktivitetsstöd och en person (nämnd ovan) hade en lönebidragsanställning. Ingen klient saknade ersättning/inkomst efter att PO - uppdraget avslutades. 5

7 Verksamhetsberättelse 2013

8 Inledning På Oxelösunds familjecentral finns barnmorskemottagning (BMM), barnavårdscentral (BVC) öppna förskolan (ÖF), föräldrastödjare från socialtjänsten samt diakon från Svenska kyrkan. I november 2007 flyttade de fem verksamheterna in i gemensamma lokaler på vårdcentralen i Oxelösund. Familjecentralens uppgift är att på bästa sätt ge god service och att arbeta förebyggande med tidiga insatser. Familjecentralen ska vara en mötesplats där barnfamiljer får möjlighet att bygga upp ett stärkande nätverk och där miljön som erbjuds är stödjande. Familjecentralen arbetar för att fylla på med friskfaktorer för Oxelösunds småbarnsfamiljer. Mål med verksamheten Målen för familjecentralens verksamhet, vilka bestämdes i samband med uppstarten av verksamheten, är: - Familjecentralen ska vara en mötesplats som stärker familjens sociala nätverk. - Familjecentralen ska erbjuda information och god service genom samverkan och god kompetens hos personalen. - Familjecentralen ska ha en hälsofrämjande och förebyggande verksamhet för barns hälsa, trygghet och utveckling. - Familjecentralen ska ha arbetsformer där barn och föräldrar blir delaktiga. - Familjecentralen ska ha en trygg, välkomnande och tillåtande miljö, som skapar tillit både till personalen och till den egna förmågan. Organisation, ledning och planering Organisationen för familjecentralens styrning och verksamhet har under året sett ut på följande sätt: Det har funnits en ledningsgrupp som utgörs av de närmaste cheferna för respektive verksamhet. Ledningsgruppen handhar frågor rörande planering, verksamhetsutveckling och samarbetsutveckling. Den enda förändringen i ledningsgruppen var för barnmorskemottagningen som i slutet av hösten fick en ny närmaste chef. Arbetsgruppen, som består av personalen som arbetar i verksamheten, handhar all daglig verksamhet. Arbetsgruppen har under året varit stabil och bestått av samma personal hela året. Under hösten återinrättades styrgruppen, som består av de högsta cheferna för respektive verksamhet. Anledningen till det var att Oxelösunds församling i mitten av hösten sade upp avtalet med utbildningsnämnden avseende Öppna förskolan. Oxelösunds församling fanns dock kvar i familjecentralens verksamhet hela Arbetsgruppen har haft planeringsmöten en gång i månaden (bortsett från juni, juli och augusti) samt en planeringsdag per termin. Ledningsgruppen har träffats tre gånger under året, varav ett möte var gemensamt med arbetsgruppen. Vid ledningsgruppens möten har samordnaren närvarat. Vid ett tillfälle i oktober möttes arbetsgruppen, ledningsgruppen och det som vid mötet bestämdes vara styrgruppen. Styrgruppen har haft ett möte i december. Då närvarade inte samordnaren. Samordnarens uppgift är att bland annat att ha ansvar för det administrativa arbetet i form av planering, kallelser, dagordningar inför och minnesanteckningar efter möten och planeringsdagar med arbetsgrupp och ledningsgrupp samt sammanställning av verksamhetsberättelse och verksamhetsplan. 1

9 Avtal Två samverkansavtal skrevs 2007 och gäller fortfarande. Avtalet om familjecentral mellan Södermanlands landsting och Oxelösunds kommun gäller till och med Avtalet mellan Oxelösunds kommun och Oxelösunds församling avseende öppna förskolan på familjecentralen gällde till och med 1 november 2010 och löper sedan vidare ett år i taget. I oktober 2013 sade Oxelösunds församling upp avtalet. Vid uppsägningen kom parterna överens om att Oxelösunds församling finns kvar i verksamheten till Fakta Familjecentralen har under året haft öppet kl till måndag till torsdag och på fredagar. De olika verksamheterna på familjecentralen har olika öppettider och mottagningstider. Familjecentralen har även haft öppet sena eftermiddagar och kvällar då särskilda aktiviteter varit förlagda efter ordinarie verksamhetstid. Barnmorskemottagningen På Barnmorskemottagningen skrevs 65 gravida kvinnor in, vilket är en minskning då det året dessförinnan skrevs in 70 gravida kvinnor. 29 individer har under året deltagit i BMM s förberedande föräldrautbildning. På Barnmorskemottagningen har två barnmorskor arbetat i en omfattning om 40 % vardera och en undersköterska har arbetat 40 %. Barnmorskemottagningen hade inte stängt någon vecka under sommaren, dock något reducerade och ändrade öppettider. Under julen var mottagningen öppen alla vardagar. Barnavårdscentralen Under 2013 fanns det 643 barn (668 barn 2012) mellan 0-6 år på barnavårdscentralen, varav 101 föddes och skrevs in. Året innan föddes det 104 barn. Under året deltog föräldrar till 51 barn i BVC s föräldragrupper. Distriktssköterskorna på BVC har arbetat 90% (vårterminen)/ 80%(höstterminen) respektive 85 %. Under året har undersköterskebemanningen varit cirka sex timmar/vecka. Det har varit två olika undersköterskor som har turats om. Det är inför och under läkarmottagningarna de har funnits på BVC. Under året har BVC förstärkts med en distriktssköterska om 30%(vårterminen)/ 20 % (höstterminen), som har haft som uppgift att erbjuda barnhälsovård till de äldre barnen. BVC hade under sommaren öppet alla veckor. Under julen var det öppet alla vardagar. Öppna förskolan Öppna förskolan har haft öppet 236 dagar under 2013 (240 dagar 2012) och verksamheten har totalt haft 8056 besökare (9240 besökare 2012), vilket ger ett genomsnitt på 34 besökare per öppethållen dag. Detta är en minskning jämfört med 2012 då antalet besökare i genomsnitt var 39. 2

10 Av besökarna har 4330 varit barn (4975 år 2012), 3513 barn i åldern 0-3 år (4156) och 818 i åldern 4-6 år (809). Antalet föräldrar som besökt Öppna förskolan har varit 3444 (3971 år 2011). Av dessa har 77 % varit mammor och 23 % pappor. Detta är en förändring från 2012 då 78 % var mammor och 22 % pappor. Antalet besökare till öppna förskolan har varit färre under år 2013 än år Den största minskningen står månaderna januari, februari och mars för. Under de månaderna 2013 härjade RS-viruset som värst i Sverige och småbarnsföräldrar uppmanades att inte utsätta sina små för smitta i sammanhang med mycket människor. En viss minskning i antalet besökare ser vi också under vår- och sommarmånaderna då vi under år 2012 hade en stor tillströmning av besökare som var asylsökande flyktingar i kommunen. Undantaget minskningen under sommaren är månaden juli då antalet besökare var dubbelt så många som föregående år, vilket vi tolkar som att det är värdefullt att verksamheten håller öppet även under sommarmånaderna. På Öppna förskolan har under året en förskollärare anställd av Oxelösunds kommun arbetat 100 % och en förskollärare/diakon anställd av Svenska kyrkan har arbetat 50 %. En del ensamarbete har förekommit då ordinarie personal varit sjuk, ledig eller på utbildning. Under året har en vikarie skolats in i verksamheten för att kunna täcka upp i verksamheten vid behov. Under sommaren hade Öppna förskolan stängt en vecka och under jul var det delvis stängt mellandagarna. En gång i veckan har föräldrar erbjudits att i den ordinarie verksamheten delta i spädbarnsmassage (drop-in). Föräldrastödjare Socialtjänstens föräldrastödjare, som arbetar 75 % som föräldrastödjare och samordnare för familjecentralens verksamhet, har under året haft kontakt med 52 individer för stödsamtal. Det har varit både enskilda samtal och parsamtal. Omfattning, frekvens samt samtalens syfte och innehåll har skiftat från person till person. Utöver detta har föräldrar ringt för råd- och stöd, liksom föräldrar har tittat förbi för att få bolla någon fundering de har. Till det tillkommer föräldragrupper av olika slag, se nedan. Föräldrastödjare har under året även fungerat som insats i två familjer som blivit beviljade bistånd av socialtjänstens handläggare. Viss tid av föräldrastödjarens arbetsuppgift är även avsatt för samordning av familjecentralens verksamhet, uppskattningsvis och genomsnittligt knappt 10%. Under året har andra arbetsuppgifter tagit mer tid vilket gjort att samordnarfrågor fått stryka på foten. Föräldrastödjare finns med i öppna förskolan en förmiddag i veckan. Detta för att göra sig känd för familjer som besöker verksamheten för att steget inte ska bli så långt om/ när behov av kontakt uppstår. Föräldrastödjare hade 5,5 veckors semester i somras, vilket innebär att föräldrastödsverksamheten var vilande under den perioden. Så var även fallet under några av mellandagarna vid jul. Faderskap I december 2011 tog föräldrastödjare över handläggningen av samtliga faderskapsutredningar i kommunen. Faderskapshandläggningen passar väl in i 3

11 familjecentralens verksamhet då det innebär att ytterligare en service för de blivande eller nyblivna föräldrarna finns på familjecentralen. Dessutom kan besöket samordnas med andra bokade besök på BMM eller BVC, vilket höjer servicegraden. Under 2013 har 51 (52 stycken 2012) faderskap fastställts med så kallat S-protokoll, vilket innebär att föräldrarna är sammanboende. Sex (sex stycken 2012) faderskap har fastställts med så kallat MF-protokoll, vilket innebär att föräldrarna inte bor tillsammans. Till detta kommer nio faderskapsärenden av mer komplicerad natur handlagts under året, exempelvis med inflyttade barn med fäder i andra länder. Av dessa sju har två kunnat avslutas under 2012, antingen genom domar i Tingsrätten eller genom beslut om nedläggning i Vård- och omsorgsnämnden. Föräldrastödjare har även handlagt några ärenden, fyra stycken, enligt föräldrabalken 6 kapitel 19 2 stycket. Diakon Under 2013 har en diakon funnits, som möter individer i samtal. Under året har diakonen träffat 12 personer utifrån kontakt från familjecentralen, vilket är en markant ökning jämfört med tidigare år. Till det tillkommer föräldragrupper, se nedan. Tidiga insatser Barnmorskorna möter de flesta blivande föräldrar och är de som först kan se vilket eventuellt stöd som de blivande föräldrarna kan komma att behöva. Under året har barnmorskorna vid flera tillfällen sammanfört blivande föräldrar med BVC s distriktssköterskor och/eller med socialtjänstens föräldrastödjare för att tidigt introducera en stödkontakt. Personalen på BVC möter barnen regelbundet under de tidiga uppväxtåren och får en nära kontakt med både barnen och föräldrarna. Ofta söker sig föräldrar till dem när de behöver tala om svårigheter och bekymmer av olika slag. Distriktssköterskorna har vid behov bett föräldrastödjare möta familjen för råd- och stödsamtal. Vid några tillfällen har distriktssköterskorna även introducerat diakon för föräldrar som en stödkontakt. Eftersom både diakon och föräldrastödjare naturligt finns med i öppna förskolans verksamhet är de tillgängliga och lätta att vända sig till, både med små och stora bekymmer. Flera föräldrar, som brukar besöka öppna förskolan, har tagit kontakt med diakon eller föräldrastödjare för att få enskild samtalskontakt för råd och stöd. Samtal för råd och stöd kan exempelvis handla om föräldrars oro över sin egen förmåga som förälder, om nedstämdhet, partnerns nedstämdhet, oro över barns reaktion i samband med föräldrars separation. Bekymmer i relationen mellan föräldrar, både för sammanboende och separerade, har varit en vanlig orsak till stödsamtal. Uppväxt- och/eller så kallade uppfostransfrågor kan också vara teman för samtal. Det finns också föräldrar som lever utan nätverk och som därmed har behov av social kontakt för att bolla olika livsfrågor. Diakonen har, förutom att erbjuda enskild samtalskontakt, vid önskemål, introducerat föräldrar och barn i olika grupper och verksamheter inom kyrkan. Familjecentralens personal har hänvisat till diakonen som förmedlat kyrkans fondmedel till familjer med särskilda behov. Personal på familjecentralen har flera gånger under året hänvisat föräldrar till annan vårdgivare och ibland också gjort föräldern i fråga sällskap vid det första besöket där. Det har varit till socialtjänstens biståndsgrupp, socialtjänstens barn- och ungdomsgrupp, 4

12 barnomsorgshandläggare, barnhälsovårdens psykolog, kurator på vårdcentralen, Rådgivningsbyrån, kvinnojour, Barn- och ungdomspsykiatrin, psykiatrins öppenvårdsteam, familjerätt, familjerådgivning och lekoteket. Under året har personal på familjecentralen vid några tillfällen känt sådan oro för barn att det föranlett anmälan till socialtjänstens barn- och ungdomsgrupp. Föräldrautbildning/Föräldragrupper/Föräldrastöd Generell föräldragrupp Det är BMM och BVC som erbjuder blivande respektive nyblivna förstagångsföräldrar föräldragrupp. I mån av plats erbjuds även flergångsföräldrar plats i grupper. De faller således inom landstingets ansvarsområde och det finns ett särskilt utarbetat basprogram för dessa. Vi har under 2013 fortsatt det redan påbörjade utvecklingsarbetet med dessa grupper genom att övriga personalkompetenser också har deltagit i grupperna. Öppna förskolans förskollärare är exempelvis med vid BVC-gruppernas samtliga träffar och föräldrastödjare kommer med vid ett tillfälle. Förskollärare och föräldrastödjare får då möjlighet att bidra med sin kompetens om exempelvis språk/lek och relationer/föräldraskap. Föräldrastödjare har också funnits med i BMM s grupper. BVC s distriktssköterskor har vid flera tillfällen blivit inbjudna till BMM s föräldrautbildningsgrupper för att presentera sig och bjuda in till sin mottagning. Likaså har barnmorska följt upp sin föräldragrupp genom att träffa dem när de börjat en föräldragrupp på BVC. Att de olika professionerna deltar i varandras områden gör att vi bygger broar mellan de olika verksamheterna och på det sättet visar för föräldrarna vilken service och vilket stöd som finns att tillgå på familjecentralen. Riktad föräldragrupp 2009 började vi med något som vi kom att kalla Fredagsgruppen, som är en öppen förskola i mindre format, vilket vi fortsatt med. Genom Fredagsgruppen arbetar vi för att i första hand nå de familjer som annars inte kommer till öppna förskolan. Till Fredagsgruppen bjuds mammor in som av olika anledningar har behov av mindre sammanhang. I genomsnitt har tio mammor med barn bjudits in per termin. Av dessa har ungefär fem stycken bildat en stadig grupp som återkommit varje vecka. Varje torsdag skickas ett Välkommen till fredagsgruppen -sms till alla i gruppen, ett sätt att dels påminna om tiden och dels ett sätt att fortsätta motivera till deltagande. I Fredagsgruppen får mammorna möjlighet att bekanta sig med öppna förskolans miljö och upplägg på verksamheten samt lära känna andra mammor med barn under trygga och lugna former genom att det alltid är samma personal och samma mammor med barn. Fredagsgruppen leds av förskollärare/diakon samt föräldrastödjare. Fredagsgruppen har gett den effekten att mammorna även kommer på andra tider till Öppna förskolan. Utöver ovanstående har gruppen gett effekter genom exempelvis att mammorna lärt känna andra mammor inför förskolestarten för barnen. Detta har gjort att själva starten för barnet på förskolan har blivit mindre oroande för mammorna. Mammorna har känt sig tryggare när de vet att deras barn känner några andra barn sedan innan. Vi har också uppfattat att mammor har tyckt att det varit hjälpsamt att det finns andra mammor som de kan hälsa på och växla några ord med vid hämtningar och lämningar på förskolan. 5

13 Fredagsgruppen har också blivit det forum som vi hoppats på där det varit möjligt att få mötas och byta erfarenheter med andra. Fredagsgruppen har gjort det möjligt för oss personal att se och kunna uppmärksamma eventuella svårigheter, vilket gjort att vi kunnat förmedla kontakter för stöd och hjälp av olika slag. Slutligen kan vi konstatera att det krävs ett stort motivationsarbete både inför gruppstart och under själva terminens gång för att få mammorna att våga/vilja komma. Detta medförde att under 2013 erbjöd vi endast Fredagsgruppen under vårterminen. Komet Föräldrastödjare är utbildad och certifierad gruppledare för Komet för föräldrar med barn 3-11 år. Föräldrastödjare har Kometgrupper tillsammans med pedagog från Ramdalsskolan. Under 2013 har två Komet-kurser genomförts, en under våren och en under hösten. I en grupp kan föräldrar till sex barn delta och föräldrarna söker själva plats på utbildningen. Fokus under kursen är att förbättra relationen med sitt barn samt minska konflikterna. Det handlar om att vägleda föräldrar till det lugna föräldraskapet. Kursen är relativt omfattande. Den pågår i 11 veckor, kvällstid, och varje tillfälle är 2,5 timme. Mellan varje grupptillfälle får föräldrarna hemuppgifter. I vårens kurs deltog föräldrar till fem barn och i höstens kurs deltog föräldrar till sex barn. Totalt har 19 föräldrar deltagit i Komet, sju pappor och tolv mammor. Vi rekommenderar att båda föräldrarna går om man har den möjligheten. Även ensamstående föräldrar har deltagit, liksom separerade föräldrar. I utvärderingar som görs efter varje avslutad kurs framkommer att föräldrarna är mycket nöjda med kursen, både vad gäller innehåll och utförande. Komet har erbjudits föräldrar i Oxelösund i fem år, vilket innebär att tio grupper har genomförts totalt. Kursen har hittills varit efterfrågad och det är oftast fler som anmäler sig än det finns plats för i gruppen. Röda Korset-kurs Under året har vi haft möjlighet att genom Röda korset erbjuda föräldrar att delta i utbildning i Hjärt- lungräddning, brand - och sårskador. Kursen var förlagd till två eftermiddagar och 14 föräldrar deltog. Kursen var kostnadsfri för såväl föräldrar som verksamhet. Spädbarnsmassage Två kurser i spädbarnsmassage har hållits under våren, föräldrar till fem barn deltog vid varje tillfälle. Varje kurs varade 5 x 1,5 timme. Kursen var kostnadsfri för föräldrar. Tillfälliga insatser I början på sommaren anordnade familjecentralen en utflykt till Jogersö i Oxelösund. Lions Club körde ditt oss med sitt Tuffiståg. Många familjer med barn i olika åldrar följde med. Utflykten var förlagd efter skolstart för att även äldre syskon skulle kunna följa med. Vi hade med korv och bröd som vi grillade på plats samt fika. En tipspromenad samt andra lekar genomfördes. Några badade till och med! Vi hade en mycket rolig och lyckad dag. Både barn och föräldrar uppskattade dagen! 6

14 Tidigare år har vi ordnat en utflykt även i slutet av sommaren, men eftersom Oxelösunds församlings årliga resa till Kolmården i år ägde rum i augusti istället för juni, avstod familjecentralen från att ordna en utflykt då. Utflykter och andra särskilda och tillfälliga insatser har varit kostnadsfria för familjerna och har varit möjliga att genomföra tack vare gåvor till familjecentralens verksamhet från olika föreningar och företag i Oxelösund. Pengarna som skänks ska användas för att sätta guldkant på tillvaron för barn fick vi åter möjlighet att sätta guldkant på tillvaron vid jul för barnfamiljer i Oxelösund, som av olika anledningar behövde något extra. Detta genom att familjecentralen inför jul fick pengagåvor från Röda Korset, Lions och ICA Kvantum. Sammanlagt fick vi drygt kronor! Dessa pengar gjorde det möjligt att sätta guldkant på julen för flera barnfamiljer i Oxelösund. Vi köpte presentkort i leksaksaffär till 47 barn och varje barn fick dessutom en bok. 24 familjer fick presentkort på ICA Kvantum för att kunna köpa julmat. Tidigare år har vi ordnat matkassar och leksaker som vi kört ut till familjerna, men i år ville vi pröva med presentkort istället. Både för enkelhetens skull, men också för att föräldrarna själva ska få möjlighet att välja julklapp till sitt barn som vilken mat de vill ha. Julklappsböcker, presentkorten samt besöket före jul uppskattades mycket av familjerna. Samarbete med andra verksamheter BVC, BMM och föräldrastödjare har tidigare år haft möten med socialtjänstens barn- och ungdomsgrupp samt representant från utbildningskontoret för att prata om just hur vi förbättrar vår samverkan kring barnfamiljer som kan behöva stöd på olika sätt. Under de två senaste åren har dock inte några sådana möten kommit till stånd. Möjligen skulle man kunna tänka att VITS har ersatt de mötena, men ändå inte riktigt då VITS behandlar särskilda barn, medan de möten vi tidigare hade inte gällde enskilda familjer utan vårt generella samarbete kring de små barnen i Oxelösund. Från familjecentralens sida har BVC funnits med i VITS. Tidigare fanns det multikompetenta team (MKT) som var en kommunal satsning för att förbättra samverkan mellan utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Syftet var att familjer skulle få den hjälp och det stöd de behövde i ett tidigt skede. Föräldrastödjare var med i MKT. Under 2012 försvann MKT och därefter har något liknande samarbete inte fortsatt gällande de små barnen, bortsett från ovan nämnda VITS. Öppna förskolans verksamhet och lokaler har använts under året som mötesplats för övervakat umgänge mellan förälder och barn. Samarbete sker även med utbildningsförvaltningen, eftersom den andra gruppledaren för Komet är anställd där. Familjerådgivningen har under hela året haft möjlighet att använda föräldrastödjares rum en förmiddag i månaden för samtal med Oxelösundsbor, men de har inte utnyttjat det utan personerna har fått åka till Nyköping istället. Ungdomsmottagningen har funnits i familjecentralens lokaler en hel dag i veckan. Då har barnmorskemottagningens och föräldrastödjarens rum använts, medan familjecentralens övriga verksamhet pågått i de andra delarna av lokalerna. Arbetsgruppen har gemensamt beslutat att inte ta emot PRAO-elever från högstadiet. Inga språkpraktikanter har gjort praktik i Familjecentralens verksamhet under

15 Kompetensutveckling Familjecentralens arbetsgrupp har handledning en gång i månaden, sammanlagt har vi haft tio handledningstillfällen under året. Handledningen höjer kompetensen i gruppen och ger oss även möjlighet att utveckla samverkan och samarbetet mellan de olika verksamheterna. Utöver detta har arbetsgruppen haft egna arbetsgruppsmöten en gång i månaden samt två planeringsdagar under året. Dessa regelbundna månadsmöten samt planeringsdagar har varit både värdefulla och nödvändiga för den fortsatta utvecklingen av verksamheten och samarbetet mellan oss olika aktörer. Till FFFF s konferens 2013 åkte ingen från vår familjecentral. Några verksamheter fick möjlighet medan andra inte, vilket gjorde att de som fick avböjde. Arbetsgruppens uppfattning är att det är viktigt att som helhet få möjlighet att åka tillsammans för att stärka den gemensamma plattformen för arbetet med tidiga insatser. Under året har det inte varit några regionträffar för Södermanlands familjecentraler. Förskolläraren på öppna förskolan har genomgått en utbildning i babymassage och både förskolläraren och förskolläraren/diakonen har har deltagit i Babyrytmik och sång med små barn. Förskolläraren har även genomgått en högskoleutbildning i Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan. En barnmorska påbörjade hösten 2013 en högskoleutbildning i sexologi. Detta främst utifrån rollen som barnmorska på ungdomsmottagningen, men kunskapen kan mycket väl komma till nytta även i rollen som barnmorska på BMM. Föräldrastödjare har under året deltagit i så kallade Kometboostrar som anordnas cirka två gånger per termin. Dessa har olika temaföreläsningar på förmiddagen och handledning på Kometarbetet på eftermiddagen. Förening För Familjecentralers Främjande, FFFF Oxelösunds familjecentral är medlem i FFFF. Föreningen är landets enda samlande organ för familjecentraler. Föreningen samlar och kartlägger information om familjecentraler, arbetar för att föra barn- och familjefrågor vidare till nationell myndighetsnivå, utgör en remissinstans i familjesociala frågor och samlar underlag från landets familjecentraler som underlag till framtida forskning. Den har ett bemannat kansli, anordnar en rikskonferens om året och har en hemsida med aktuell information. Särskilda händelser under året I slutet av våren kom sparbeting från Vård- och omsorgsnämnden, vilket medförde ett tjänstemannaförslag om besparing på föräldrastödstjänsten på familjecentralen till 50% och övrig tid skulle förläggas som handläggare i barn- och ungdomsgruppens myndighetsutövning. Politikerna beslutade inte i enlighet med förslaget och föräldrastöds/samordnartjänsten har fått stå oförändrad under året. 8

16 Under hösten sade Oxelösunds församling upp avtalet med utbildningsnämnden, vilket innebär att församlingen från och med juni 2014 inte längre kommer finnas med i familjecentralens verksamhet. Detta påverkar främst öppna förskolans verksamhet då 50% förskollärare försvinner, men även övriga verksamheter på familjecentralen. Detta medförde att styrgruppen för familjecentralens verksamhet återinrättades. Styrgruppen förmedlade på det gemensamma mötet i oktober 2013 att en genomlysning av familjecentralens verksamhet förmodligen ska genomföras. Styrgruppen hade ett möte i december Information till allmänheten Information om familjecentralen och verksamheten finns på Oxelösunds kommuns hemsida under Vård- och omsorg. Där finns aktuell information till allmänheten om vad som händer på familjecentralen, vilka som arbetar på familjecentralen samt öppettider. På sidan finns även länkar till öppna förskolans egen kommunala hemsida, BVC s och BMM s respektive sidor på landstingets hemsida samt Oxelösunds församlings hemsida. Familjecentralen har en sida på Facebook där vi snabbt och enkelt kan nå ut med information om vår verksamhet. Ett informationsblad med aktuella öppet- och mottagningstider, telefonnummer och namn har under året delats ut till alla blivande och nyblivna föräldrar och nya besökare Lisa Wallén Samordnare Oxelösunds familjecentral 9

17 Sörmlands hemsjukvård i förändring Foto: - En utvärderingsrapport av hemsjukvårdens huvudmannaskapsändring FoU i Sörmland Utvärderingsrapport 2014:1 1 Emme-Li Vingare Hans Eriksson Õie Umb Carlsson

18 Förord I Sverige har många län överfört hemsjukvården från landsting till kommuner. Det har genomförts få systematiska utvärderingar av konsekvenser av huvudmannaskapsändringen. Inom området hemsjukvård behövs ytterligare kunskap. I Sörmland överfördes ansvaret för hemsjukvården från landstinget till kommunerna den 1 januari Det beslutades då att en utvärdering av hemsjukvården skulle genomföras Den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel i Sörmland (VOJHS) gav Länsstyrgrupp Närvård i uppdrag att utvärdera huvudmannaskapsändringen. Detta har genomförts av FoU i Sörmland. Utvärderingen har följt tre perspektiv och det har varit patientfokus, samhällsekonomisk nytta och parallella organisationer. Det finns stort intresse av utvärderingen både nationellt, regionalt och lokalt. Utvärderingen har haft bred ansats och ett omfattande arbete har gjorts. Utvärderingsrapporten har skrivits av forskningsledare Õie Umb Carlsson, utvärderare Emme Li Vingare och statistiker Hans Eriksson. Eskilstuna februari 2014 Carina Forsman Björkman FoU chef 2

19 Innehållsförteckning Förord... 2 Bakgrund... 4 Insamling av information... 5 Enkät... 5 Fokusgruppsintervjuer... 5 Djupintervjuer... 6 Omfattning av hemsjukvård i Sörmland 2012 och Erfarenheter av vård i hemmet Patienters erfarenheter Personals erfarenheter Sammanfattning erfarenheter av vård i hemmet Parallella organisationer Tröskelprincipen Överlappande verksamheter Gränser mellan professioner Sammanfattning parallella organisationer Sammanhållen vård Samordnad individuell vårdplan Vem håller samman vården? Informationsöverföring Patienten som försvann Sammanfattning sammanhållen vård Diskussion Hur ser patienten på den vård som erhålls i hemmet i form av hemsjukvård och/eller hembesök? Har det uppstått parallella organisationer efter överförande av ansvaret för hemsjukvård till länets kommuner? Erbjuds patienten en sammanhållen vård och omsorg i hemmet eller har det uppstått nya mellanrum? Konklusion Litteratur

20 Bakgrund I de flesta industrialiserade länder har vård i hemmet ökat. Även i Sverige har den politiska ambitionen under de senaste decennierna varit att patienter ska erbjudas vård i bostaden d.v.s. hemsjukvård eller vård på vårdcentral i första hand och vård på sjukhus i andra hand. Ansvaret för hemsjukvård åligger i första hand landstingen men kan genom avtal överföras till kommuner. Hemsjukvård omfattar alla åldrar, men äldre människor med komplexa vårdbehov dominerar. Ambitionen är att även patienter med kroniska sjukdomar ska ha möjlighet att vårdas i hemmet. I Sörmland överfördes ansvaret för hemsjukvård och hembesök samt vissa hjälpmedel, rehabilitering och habilitering för personer i ordinärt boende från landstinget till kommunerna den 1 januari 2010 när det gäller personer från 18 år. Överföringen inkluderar inte läkare. Tröskelprincipen tillämpas, vilket innebär att kommunen ansvarar för den hälso och sjukvård som ges i ordinärt boende till personer som inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning och inkluderar både planerade och akuta hembesök. Hemsjukvård avser alla diagnoser och utförs vid alla tider på dygnet. Överföringen reglerades i ett avtal som ingicks 2009 mellan länets samtliga kommuner och landstinget. I avtalet fastställdes även att en utvärdering skulle göras Den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel i Sörmland (VOHJS) har gett Länsstyrgrupp Närvård i Sörmland i uppdrag att utvärdera hemsjukvårdsreformen. Utvärderingen genomförs av Forskning och Utveckling i Sörmland (FoUiS). En referensgrupp bestående av seniora konsulter är knuten till utvärderingen. Enligt VOHJS uppdrag skall utvärderingen besvara tre frågor: Hur ser patienten på den vård som erhålls i hemmet i form av hemsjukvård och/eller hembesök? Har det uppstått parallella organisationer efter överförande av ansvaret för hemsjukvård till länets kommuner? Erbjuds patienten en sammanhållen vård och omsorg i hemmet eller har det uppstått nya mellanrum? Dessutom ska en kartläggning göras som beskriver hemsjukvårdens omfattning och utveckling över tid. Kartläggningen insamlas, analyseras och sammanställs årsvis av Tryggvegruppen i separata rapporter. I den här rapporten redovisas endast vissa bakgrundsdata. Då ingen basmätning genomfördes innan huvudmannaskapsförändringen kan inga jämförelser med hemsjukvården före växlingen göras. Utvärderingen är prövad och godkänd av etiska nämnden i Stockholm 12 juni Diarienummer: 2013/795 31/1. 4

21 Insamling av information Under 2013 har information samlats in på flera sätt: enkät, fokusgruppsintervjuer och djupintervjuer. Enkät En webbaserad enkät konstruerad för utvärderingen har besvarats under maj 2013 av Enhetschefer/områdeschefer och förvaltningschefer inom kommunernas vård och omsorg, vårdcentraler och slutenvård. Läkare inom vårdcentraler och slutenvård. Sjuksköterskor inom kommunernas vård och omsorg, vårdcentraler och slutenvård. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom kommunernas och landstingets rehabilitering. Information om anställdas kontaktuppgifter samlades in på olika sätt. Från kommunerna erhölls mejladresser till dem som arbetade med hemsjukvård i yrkeskategorierna arbetsterapeuter, chefer, distriktssköterskor, kommunsköterskor och sjukgymnaster. Här var gruppen som berördes tydligt definierad. Från landstinget erhölls listor med mejladresser till all personal inklusive yrken och arbetsplats. Här saknades uppgift om exakt vilka personer som berördes av hemsjukvården. Detta medförde att många landstingsanställda som fick enkäten inte berördes av frågorna. I länet fanns nio privata vårdcentraler. Från sex av dessa erhölls mejllistor på personal inom relevanta yrkesgrupper. Även här saknades uppgifter om exakt vilka personer som i sin yrkesutövning berördes av hemsjukvården. I kommunerna fick 151 personer enkäten och 103 svarade. I slutenvården fick 1931 personer enkäten och 219 svarade. På vårdcentralerna fick 596 personer enkäten och 99 personer på 23 vårdcentraler svarade. Totalt skickades enkäten till 2678 anställda och 421 svarade. Från Norra länsdelen finns 194 svar, från Västra 71 och från Södra 156. De flesta som svarade var kvinnor (90 %) och medelåldern var 46,5 år, medianåldern 47 år. En rimlig förklaring till det låga antalet svarande bland anställda i slutenvården och på vårdcentraler är att många som erhöll enkäten inte ansåg sig berörda. Eftersom populationen bland landstingsanställda och privata vårdcentraler inte är definierad är det omöjligt att ange svarsfrekvens. Att fler kvinnor än män svarade kan anses rimligt mot bakgrunden av att andelen kvinnor i landstinget (80 %) och andelen kvinnor i kommunernas hemsjukvård är större än andelen män. Fokusgruppsintervjuer Åtta fokusgruppsintervjuer bestående av arbetsterapeuter/sjukgymnaster, biståndshandläggare, chefer, hemtjänstpersonal, läkare, medicinskt ansvariga sjuksköterskor samt sjuksköterskor från kommuner och landsting anordnades under hösten Sammanlagt deltog 56 personer varav sju var män. Representation fanns från kommuner, landsting och privata utförare. 5

22 Djupintervjuer Tio djupintervjuer med hemsjukvårdspatienter i åldrarna år genomfördes under november och december Tre av de intervjuade var män och sju var kvinnor. Samtliga länets kommuner var representerade. Första kontakten med hemsjukvården låg för samtliga patienter mer än två månader tillbaka i tiden. Patienterna hade olika erfarenhet av hemsjukvård. Några hade haft hemsjukvård under en längre sammanhängande period medan andra var beviljade tidsbegränsade insatser. För en del patienter bestod insatsen av såromläggning medan andra fick mer komplexa insatser från flera olika yrkesgrupper. Någon fick palliativ vård. Patienter med erfarenheter av hemsjukvård före huvudmannaskapsändringen var representerade. Patienterna hade olika typer av fysiska hälsoproblem. Inga patienter hade hemsjukvård på grund av psykiska hälsoproblem. 6

23 Omfattning av hemsjukvård i Sörmland 2012 och 2013 Tryggvegruppen har redovisat hemsjukvårdens omfattning och utveckling över tid. I redovisningen framgår att liten ökning av antalet hemsjukvårdspatienter har skett mellan år 2012 och 2013 (Tabell 1). Mätningen gjordes under en dag och är alltså endast en punktmätning och mäter alltså inte det totala antalet hemsjukvårdspatienter under ett år. Tre av fyra som var inskrivna i hemsjukvården var 76 år eller äldre både 2012 och Figur 1 visar åldersfördelningen av hemsjukvårdspatienter under Kommunvis redovisning av antalet hemsjukvårdspatienter och vårdplaner framgår av Tabell 2. Tabeller och figurer är hämtade från Tryggvegruppens årligt återkommande registerstudie. Tabell 1. Tabell över inskrivna i hemsjukvården per den 8 oktober (Källa: Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2012 och dito 2013) Antal inskrivna i hemsjukvården Andel Kvinnor 63 % 62 % Män 37 % 38 % Andel med SIP 21 % 35 % Andel med läkemedelsgenomgång 4 % 19 % Andel som registreras i Senior Alert 26 % 23 % Antal patienter Figur 1. Antal patienter inskrivna i hemsjukvården under 2013 fördelade enligt födelseår (Källa: Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2013). 7

24 Tabell 2. Mätning 8 januari 2014 av antal hemsjukvårdspatienter och antal vårdplaner (Källa: Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2013) Kommun Antal hemsjukvårdspatienter Antal vårdplaner Eskilstuna Flen Gnesta 154 us Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Sörmland 2342 Observera att det i Tabell 3 inte finns information från länets alla kommuner varför siffrorna bör tolkas med försiktighet. (Tabell 3) Tabell 3. Antal hembesök fördelade på yrkeskategorier mätt under en tvåveckorsperiod i oktober (Källa: Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2013) Patient Yrkeskategori Hemsjukvårdspatient Ej hemsjukvårdspatient 1)Uppgift saknas från Gnesta )Uppgift saknas från Flen och Oxelösund 2013 Sjuksköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Sjuksköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Avgifter inom hemsjukvården varierar mellan kommunerna. (Tabell 4) 8

25 Tabell 4. Sammanställning av kommunernas avgifter inom hemsjukvården. För samtliga kommuner gäller att Landstingets högkostnadsskydd inte gäller för insatser givna av hemsjukvården. (Källa: Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2013) Kommun Hemsjukvård Besök Eskilstuna 450/mån kr/mån om omläggningsmaterial krävs Hembesök Höftbyxa Inkontinens Avgiftsfritt (Beslut fattat om avgift) Avgiftstak Maxtaxa Flen Avgiftsfritt kronor per förskrivning 200 kronor per år Gnesta 155/mån Avgiftsfritt (Beslut fattat om avgift) Katrineholm Avgiftsfritt Avgiftsfritt (Beslut fattat om avgift) Nyköping Avgiftsfritt Avgiftsfritt (Beslut fattat om avgift) Oxelösund Avgiftsfritt Avgiftsfritt (Beslut fattat om avgift) Trosa 156/mån kronor per förskrivning 200 kronor per år Strängnäs Avgiftsfritt Avgiftsfritt (Beslut fattat om avgift) Vingåker 311/mån kronor per förskrivning 200 kronor per år Maxtaxa Max 900 för hembesök/år Maxtaxa Maxtaxa Besöksavgift ingår i maxtaxa Maxtaxa Maxtaxa Maxtaxa 9

26 Erfarenheter av vård i hemmet Information om hur patienten ser på den vård som erhålls i hemmet i form av hemsjukvård och/eller hembesök har insamlats dels direkt från patienter (förstahandsinformation) och dels från personal (hur personal tror att patienten ser på vården, d.v.s. andrahandsinformation). Patienters erfarenheter Patienterna som intervjuats berättar i allmänna ordalag att de är nöjda med bemötandet från anställda inom hemsjukvården. De visar en förståelse för att begränsade resurser (tid, ekonomi) samt vissa regler och rutiner begränsar kvaliteten i vården och upplevs bekymmersamma och svåra att förstå. Behovet av hemsjukvård har ofta uppmärksammats i samband med att patienter lämnat korttidsboende eller sjukhus. En del patienter berättar att de deltagit aktivt i beslutet om inskrivning i och utskrivning från hemsjukvård. De frågade ju hur jag skulle kunna klara mig om jag kom hem [ ] och då tog vi [ ]dit en, ja, vad hette det nu, ja, det var en sådan här som planerade liksom för det där och så var det ju en sjuksköterska och jag då och min syster och så diskuterade vi ju igenom då vad jag kunde tänkas behövas hjälp med innan jag kom hem så att, det var så det gick till, ja. (Patient H, kvinna) Andra upplever att besluten tagits av andra men att de i efterhand informerats. Det finns också exempel på tillfällen när patienten inte vet vad som föranlett beslut om hemsjukvård eller riktigt hur det gick till. De vet inte vem det var som föreslog hemsjukvård som ett alternativ och hur det kom sig att det blev bestämt. Tröskelprincipen omnämns av någon av patienterna men vad som avgör om en patient räknas som en hemsjukvårdspatient eller inte är oklart. En patient lyfter fram att han/hon under perioder varit bedömd som en hemsjukvårdspatient medan han/hon under andra perioder har varit hänvisad till vårdcentralen, även om situationen inte skilt sig nämnvärt ur patientens perspektiv. Patienten förstår inte hur det kommer sig. På direkta frågor svarar flera patienter att de ser att personalen har kompetens för det arbete de utför. Distriktssköterskan beskrivs t.ex. som duktig på sådant där och sjukgymnasten har varit bra när det gäller det där med höften. Här värderas kompetensen troligen mot en förväntan kopplad till en begränsad uppgift. Däremot finns sällan förväntningar på kompetens som rör annat än den specifika uppgiften. Man förväntar sig med andra ord en god kompetens på ett begränsat område och dessa förväntningar infriar sig. En del patienter väljer att inte inkludera distriktssjuksköterskan i sådant som rör t.ex. medicinering och liknande, trots att det finns en tanke om att kunskap kanske finns. Patienter kontaktar istället vårdcentral, 1177, kliniken de tidigare haft kontakt med eller akutmottagningen för att ställa sina frågor. Förväntningarna kan ha ett samband med närheten till hemtjänsten och ett begränsat väldefinierat uppdrag. Ofta görs inte så stor skillnad mellan hemsjukvård och hemtjänst. Vad som är vad är kanske oklart. Att separera professioner från varandra och deras respektive kunskaper är inte en självklarhet för alla. Om patienten dessutom upplever att uppdraget hos distriktssköterskan avser en specifik arbetsuppgift finns inte så stora förväntningar på att han/hon skall hjälpa till med eller ha kunskap om annat. Det finns emellertid också de som tror att kommunens sjuksköterska säkert skulle kunna ge information men som av olika anledningar inte valt att dra nytta av denna förmodade kompetens. Riktigt varför patienten i det sammanhanget väljer att inte prata med distrikts 10

Sörmlands hemsjukvård i förändring

Sörmlands hemsjukvård i förändring Sörmlands hemsjukvård i förändring Foto: www.fotoakuten.se En utvärdering efter huvudmannaskapsändringen FoU i Sörmland Utvärderingsrapport 2014:1 1 Emme-Li Vingare Hans Eriksson Õie Umb Carlsson Förord

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Kartläggning gällande personliga ombuds samverkan i länet

Kartläggning gällande personliga ombuds samverkan i länet Kartläggning gällande personliga ombuds samverkan i länet Bakgrund Nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel har 2014-05-23 efterfrågat en kartläggning om hur det ser ut gällande kommunernas och landstingets

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Öppna förskolan Gläntan

Öppna förskolan Gläntan REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Öppna förskolan Gläntan Anette Tinnsten Rektor 2010-08-10 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. 9. Redovisning

Läs mer

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2013

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2013 Närvård i Sörmland Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2013 Rapporten har sammanställts på uppdrag av länsstyrgruppen för närvård i Sörmland. Rapporten är framtagen av den arbetsgrupp

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2012

Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2012 Närvård i Sörmland Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Sörmland 2012 Rapporten har sammanställts på uppdrag av länsstyrgruppen för närvård i Sörmland. Rapporten är framtagen av den arbetsgrupp

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48% Övertagande av hemsjukvård Skellefteå : 170/351=48% 1. Bakgrundsinformation Besvarad av: 170 (97%) Ej besvarad av: 5 (3%) Ange inom vilket yrke du arbetar 1 Biståndshandläggare 20 (12%) 2 Hemtjänstchef

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Innehållsförteckning. 10. Uppföljning. 1. Organisation. 2. Styrande dokument. 3. Uppdrag. 4. Systemfel och Brister. 5. Avgränsningar i uppdraget

Innehållsförteckning. 10. Uppföljning. 1. Organisation. 2. Styrande dokument. 3. Uppdrag. 4. Systemfel och Brister. 5. Avgränsningar i uppdraget Verksamhetsbeskrivning From 2016 Innehållsförteckning 1. Organisation 2. Styrande dokument 3. Uppdrag 4. Systemfel och Brister 5. Avgränsningar i uppdraget 6. Arbetsmetod 7. Målgrupp 8. Första kontakten

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska

Läs mer

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning Datum: 1 december 2008 Plats: Ledamöter: Anmält förhinder: Sekreterare: Medverkande: Hälsoverket, Oxelösund Britta Bergström, (S)

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Diarienummer ALN-2015-0123.37 OSN-2015-0239.37 SCN-2015-0187.37 Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Rapport TILL LÄNSSTYRELSEN

Rapport TILL LÄNSSTYRELSEN 2011-12-15 1 (6) Till Länsstyrelsen i Stockholm län Att. Juha Mäntymäki Box 22067 106 30 Stockholm Rapport TILL LÄNSSTYRELSEN Redovisning av verksamhet med personligt ombud under kalenderåret 2011 i Nacka

Läs mer

Redovisning av verksamhet med personliga ombud år 2013

Redovisning av verksamhet med personliga ombud år 2013 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-14 SN-/4901.710 1 (2) HANDLÄGGARE Kvist Lindgren, Zara Socialnämnden Zara.Kvist-Lindgren@huddinge.se Redovisning av verksamhet med personliga ombud år Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013/2014 Kvalitetsredovisning Läsåret 2013/2014 Vilans öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Vilans öppna förskola finns på andra våningen i Vilans gamla skola. Vi delar

Läs mer

Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid

Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats Foto: Josefin Sejnelid Länssamverkan föräldrastöd Deltagarna i gruppen har ett strategiskt uppdrag i sin organisation eller i länet. Deltagare

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? Kartläggning och granskning av kommunernas verksamhet för personer med psykiska funktionshinder i Kalmar län

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna 25 november 2014 Dagens upplägg och innehåll 09.00 09.15 Samling med fika utanför FÖ2 (fika

Läs mer

Reviderad 2015-06-29. Villkor och regler för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem

Reviderad 2015-06-29. Villkor och regler för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem Reviderad 2015-06-29 Villkor och regler för plats i förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem 2 Ansökan förskoleverksamhet och annan pedagogisk verksamhet Förälder och barn som är folkbokförda, på väg

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård Socialförvaltningen Hanna Elmeskog, närvårdskoordinator 0171-46 84 17 / 070-28 98 137 hanna.elmeskog@habo.se 2015-06-01 Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård 2015-2016 Håbo kommun

Läs mer

Brukarundersökning 2011. Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr

Brukarundersökning 2011. Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr Brukarundersökning 2011 Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund och metod... 3 Resultat... 3 Förslag på förbättringar... 5 Diskussion... 6 Uppdatera innehållslistan

Läs mer

1(11) Egenvård. Styrdokument

1(11) Egenvård. Styrdokument 1(11) Styrdokument 2(11) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-09-08 148 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

God vård för äldre i Sörmland 2015

God vård för äldre i Sörmland 2015 God vård för äldre i Sörmland 2015 Uppföljning av målen Anita Segring, utvecklingsledare 1 Uppföljning av målen God vård för äldre i Sörmland 2015 Innehåll God läkemedelsbehandling... 2 Eskilstuna... 2

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun 2015-01-26 Åsa Dyckner Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Genomförande... 4 4 Socialstyrelsens definitioner av hemlöshet...

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Familjecentral i Hedemora

Familjecentral i Hedemora Familjecentral i Hedemora Verksamhetsberättelse 011 Babycafé Öppna förskolan Foto: Elisabeth Willborg Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen, elevhälsan Landstinget Dalarna Hedemora barnavårdscentral

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Kvalitetsgaranti - Öppna förskolan

Kvalitetsgaranti - Öppna förskolan ÖPPNA FÖRSKOLAN Sid 1 (5) Giltig 2016 - E n m ö t e s p l a t s för f ö r ä l d r a r o c h små b a r n ( 0-5 å r ) so m t i l l sa m m a n s u t for skar världen, k ny t e r ny a soc i a l a ko n t a

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

Redovisning av statsbidrag för verksamhet med personligt ombud 2012

Redovisning av statsbidrag för verksamhet med personligt ombud 2012 VoO.2013.0033 1 (5) 2013-03-03 Vård och Omsorg Katarina Franzén Redovisning av statsbidrag för verksamhet med personligt ombud 2012 Vård- och omsorgsnämnden i Eslöv har alltsedan 2006 anlitat Föreningen

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014

UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig FRÄLSNINGSARMÉN VÅRSOLS FAMILJECENTER V Storgatan 21, 3 tr 553 15 JÖNKÖPING Delprojektets namn Barn i sorg Delprojektsansvarig Ann-Charlotte Jernberg Datum 2014-06-05 Sammanfattning Inledning och sammanfattning

Läs mer

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! -Sätra Bruk Ann-Charlotte Lilja- verksamhetsutvecklare centrala Barnhälsovården, Familjecentral- Region Jönköpings

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30

Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30 Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna

Läs mer

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PLATS

RIKTLINJER FÖR PLATS RIKTLINJER FÖR PLATS inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Eksjö kommun Fastställda av kommunstyrelsen 2015-06-02, 193 och gäller från och med 2015-08-01. Innehållsförteckning Rätt till plats

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning

Hemstöd. För dig med en psykisk funktionsnedsättning Hemstöd För dig med en psykisk funktionsnedsättning 1 INNEHÅLL HEMSTÖD...3 Ansökan Beslut Kontaktman Avgift SYSSELSÄTTNING...5 Avgift TRYGGHETSLARM... 6 Ansökan, beslut och avgift SÄRSKILT BOENDE... 7

Läs mer

27/16 Överenskommelse om samverkan för trygg och effektiv utskrivning

27/16 Överenskommelse om samverkan för trygg och effektiv utskrivning Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-10-21 NSV16-0028-2 27/16 Överenskommelse om samverkan för trygg och effektiv utskrivning Diarienummer:

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Älvsjö Öppna förskola

Älvsjö Öppna förskola K V A L I T E T S G A R A N T I Älvsjö Öppna förskola Sid 1 (5) Öppna förskolan är öppen på heltid, med en heltidsanställd förskollärare och en på 80 %. Ledningen utgörs av förskolechef inom Solbergaskogens

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Regler och taxor för förskola/skolbarnsomsorg i Storfors kommun gällande fr.o.m. 2014-xx-xx

Regler och taxor för förskola/skolbarnsomsorg i Storfors kommun gällande fr.o.m. 2014-xx-xx STORFORS KOMMUN Bilaga 1 Välfärdsnämndens protokoll 2014-06-17 98 Regler och taxor för förskola/skolbarnsomsorg i Storfors kommun gällande fr.o.m. 2014-xx-xx 2 KOMMUNAL FÖRSKOLA/SKOLBARNSOMSORG Storfors

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Bilaga Tertialrapport 2 Södermalms stadsdelsnämnd Kommentarer till de mål nämnden prognostiserar ska uppfyllas helt

Bilaga Tertialrapport 2 Södermalms stadsdelsnämnd Kommentarer till de mål nämnden prognostiserar ska uppfyllas helt Bilaga Tertialrapport 2 Södermalms stadsdelsnämnd Kommentarer till de mål nämnden prognostiserar ska uppfyllas helt SÖDERMALMS STADSDELSNÄMND 1 Staden ska vara en attraktiv plats för boende, företag och

Läs mer