Föreningen Socionomer Inom Familjehemsvården

Transkript

1 nr Föreningen Socionomer Inom Familjehemsvården - Familjehemskonferensen i Göteborg - FSF-pristagare 2013: Lisbeth Pipping - Utveckling av familjehemsvården

2 Innehållsförteckning Ordföranden har ordet Redaktionens rader Besök i ett familjehem FAMILJEHEMSKONFERENSEN I GÖTEBORG Konferensen Årets FSF-pris Oktober i fattigsverige Landet Afghanistan UTVECKLING AV FAMILJEHEMSVÅRDEN Sammanbrott i placeringar Nätverk bildat i Gävle Sörmland, regional samverkan Statsbidrag för kompetensutveckling Stöd till föräldrar med placerade barn Adoption av placerade barn Nordisk samverkan, Nofca I FÖRENINGEN Ny styrelse 3-årsplan Inbjudan konferens Södertälje

3 Ordföranden har ordet Kära läsare! Sedan 18 november 2013 är jag ordförande för FSF och tackar ödmjukast för förtroendet. Min bakgrund är socionom med en masterutbildning i socialt strukturellt arbete. Innan jag blev pensionär nu arbetar jag som konsult hemifrån var jag samordnare för BBIC- arbetet i nio kommuner. Innan dess var jag chef för en familjehemsenhet och dessförinnan arbetade jag tillsammans med många andra fram en handlingsplan för det drogförebyggande arbetet inom Haninge kommun. I mars 2014 är det dags igen för nytt årsmöte och att välja styrelse. Det beror på att föreningen ändrat verksamhetsår. Ny i styrelsen 2013 efter Cecilia Moore är Kjell Johansson. Han har varit familjehemssekreterare i flera kommuner och är nu konsulent i en privat verksamhet. Kjell är mycket välkommen. Vi hoppas att han får sällskap av fler män i styrelsen vid årsmötet Alla arbetsgrupper fungerar bättre om både män och kvinnor arbetar tillsammans och bidrar med olika perspektiv. I oktober 2013 hade FSF en överläggning på Torpa pensionat i Södertälje där vi tog fram en treårsplan. En av de viktigaste frågorna var att ta reda på vilken uppgift vår förening har idag jämfört med tidigare. Att bidra till metodutveckling och erfarenhetsutbyte ser vi som lika viktigt nu som förr. Vi behöver också få fler medlemmar att engagera sig. Ett uppdrag inom FSF ska inte behöva kännas övermäktigt. Vi tänker oss att införa nya arbetsformer i projektform med en tydlig början och slut. Så om du har någon fråga du vill belysa närmare eller veta mer om ta kontakt med någon i styrelsen så kan vi hjälpas åt att få ihop en projektgrupp. Kanske du rentav få idéer när du läst denna tidning? Idag behöver vi fler som kan utveckla hemsidan så att den blir mer tillgänglig och använd. Jag och FSF önskar alla våra läsare ett Gott Nytt År och ett spännande 2014! Inger Wolf Sandahl Ordförande i FSF 3

4 Redaktionens rader Redaktionens rader Inger Wolf Sandahl Gunilla Hallin Sonja Lind Brolinson Cecilia har slutat! Efter många år har Cecilia Moore slutat som redaktör för denna tidning. Hon har lagt ner ett stort och fint arbete på sin fritid. Men hon fortsätter att stödja föreningen som medlem och förtroendevald och är ett viktigt stöd för oss som nu tar över dessa uppgifter. Göteborgskonferensen Detta nummer har inspirerats av den lyckade Göteborgskonferensen i september. Vi var över 600 deltagare och många av föreläsarna var helt fantastiska. En del fick välförtjänta stående ovationer. Konferensen avslutades med att vi delade ut årets FSF-pris till Lisbeth Pipping som bland annat skrivit Familjehemsboken. Hon blev märkbart rörd och avslutade konferensen med att lyfta fram hur viktiga familjehemmen är för våra placerade barn. Utveckling av familjehemsvården Ett annat tema för detta nummer är glädjande nog Utveckling av familjehemsvården. Socialstyrelsens arbete med Trygg och säker vård är under implementering. Vi berättar om samverkan, forskning och erfarenheter av nya metoder. Konferens om barnsekreterare Vi vill också slå ett slag för nästa FSF- konferens i Södertälje 17 mars 2014 som tar upp erfarenheterna av att barnen fått egen socialsekreterare och vad det betytt för samverkan mellan barnsekreterare och familjehemssekreterare. Till sist önskar vi våra läsare trevlig läsning! Redaktionen Vi har två reportage från föreläsningar på konferensen. Det ena handlar om barnfattigdomen i Sverige som Susanna Alakoski berättade om utifrån sin bok och det andra tar upp förhållandena i Afghanistan där journalisten Anders Fänge berättar om landets geografi, kultur och historia. Vi tror att det kan öka förståelsen för de ensamkommande barnens situation och behov. 4

5 Reportage Besök i ett familjehem Kerstin och Åke nappade på en gång när de fick frågan om de ville berätta om hur det är att vara familjehem. De ville visa en annan bild än den ensidigt negativa som massmedia oftast står för. Kerstin möter mig med bil vid tåget och skjutsar oss till sin bostad i den mellansvenska staden. Där har hon och Åke bott i sex år. De träffades för sju år sedan men man kan tro att de levt länge tillsammans. De är båda i femtioårsåldern och har brutit upp från tidigare längre förhållanden. När de sågs första gången stämde allt. De pratade med varandra oavbrutet i sju timmar. Det visade sig att de hade liknande värderingar och intressen. Det växte till kärlek och de förenas också av en stor portion humor. De är båda mycket intresserade av människor. Åke arbetar som arbetsledare inom vården och Kerstin har lång erfarenhet som familjehem och från barnomsorgen. Hon sade upp sig för två år sedan för att bli familjehem på heltid. Det har hon aldrig ångrat. Däremot skulle hon vilja ha mer kontakt med andra familjehem. Tre placerade barn och ett på väg När jag kommer in i hallen slås jag av alla tecken på att barn står i centrum i denna familj. En stor anslagstavla är full av foton på egna vuxna barn, tidigare tjugotalet fosterbarn och barnbarn. Både Åkes och Kerstins släktingar finns med huller om buller. I hela lägenheten finns gott om sysselsättningar för barnen, gott om utrymme och lugna vrår. Idag är tre barn placerade hos familjen sedan ett par år tillbaka; ett syskonpar 8 och 12 år gamla och en pojke på 7 år. Barnen har varsitt rum och på väggarna hänger deras planscher och scheman. Familjen planerar nu att ta emot ännu ett barn. Rummet står och väntar. Kerstin berättar att de placerade barnen är mycket angelägna om att det nya barnet ska komma. De frågar ideligen när får vi vårt nya barn. Kerstin är glad över att barnen räknar in sig som medlemmar i familjen. Samma sak händer i skolan. Personalen och skolbarnen känner Kerstin sedan tidigare genom att hon arbetat inom barnomsorgen så de hälsar glatt på henne. De placerade barnen berättar stolt för sina kamrater att de bor hos Kerstin. Kerstin berättar att flera av hennes tidigare, nu vuxna fosterbarn, ringer och hör av sig. Ett av dem sa: Jag brukar tänka på er och vad ni betytt för oss. Håll ut! Efter en stund anländer Åke som tagit sig ledigt från arbetet. Båda är lika engagerade i de placerade barnen och diskuterar alltid med varandra, de är varandras bollplank. Kerstin säger också att hon pratar hela tiden med barnen. De har inga särskilda stunder för nu ska vi prata utan samtalen pågår hela tiden. Efter en god lunch berättar paret sin historia och erfarenheter som familjehem. Även om de får mycket stöd från varandra saknar de stöd från den kommun som placerat de tre barnen hos dem. De berättar att efter att de blivit utredda enligt alla konstens regler har de i stort sett lämnats ensamma med sina uppdrag. De har varken erbjudits introduktion trots att det finns en sådan verksamhet i kommunen eller handledning och avlastning. De vet att många andra 5

6 Reportage kommuner ställer krav på att familjehemmet ska ta emot handledning och att de får hjälp med avlastning så att de får ledigt någon helg per månad. För att få en stund för sig själva brukar de anlita Kerstins 20-åriga dotter som gärna ställer upp. Men hon har ju också ett eget liv, konstaterar de. När ett av de placerade barnen genomgick en allvarlig kris fick de själva söka den hjälp som fanns. Som tur var fick de hjälp av BUP i den kommun de bor i. Där fick de också handledning. De är mycket tacksamma över detta. Från den placerande kommunen fick de ett sms av en av de nio handläggarna som de haft kontakt med under senare år att de skulle hålla ut. Det är tur att paret har mycket humor! Nu har paret fått kontakt med en privat verksamhet som bedriver familjehemsvård med konsulentstöd. De får inte mycket mer betalt men de får tillgång till en konsulent när de behöver, och som hör av sig utan någon särskild anledning, och de får handledning. Detta låter som himmelriket i deras öron med tanke på deras tidigare erfarenheter. Samtidigt är både Kerstin och Åke förundrade över hur kommunen använder skattepengarna. Kommunen skulle ju själv kunna starta en liknande verksamhet med samma höga kvalitet. Det skulle inte bli dyrare utan kanske tvärtom och dessutom skulle man få bättre kontroll över verksamheten. (Se artikel om nätverk i Gävle om förstärkt familjehemsvård). Vad är viktiga egenskaper för ett familjehem? Man måste vara lyhörd och lyssna in hur barnet mår säger Kerstin. Man måste kunna öppna sitt hem så att alla får plats och blir sedda och hörda de ska våga säga och berätta även om dåliga saker. Ett av barnen hade svårt för det men nu har det blivit bättre när han märkte att vi klarade av att höra vad han sa. Kerstin och Åke säger också att det är viktigt med humor och att kunna busa till det ibland. Att känna tillhörighet och att alltid vara rättvis är också mycket viktigt betonar de båda två. Det är också viktigt att möta upp de biologiska föräldrarna så att de känner tillit. Man får aldrig prata illa om något barns förälder. En tidigare erfarenhet som Kerstin berättar om är när hon hade fosterbarn i samma ålder som sitt eget. Det visade sig att fosterbarnet försökte ta över dotterns kompisar och det blev svårt för dottern. Eftersom de nu inte har egna barn hemma slipper de sådana konflikter. Att vara familjehem en livsstil Kerstin och Åke säger att de är bra på det som de kan ge. Deras egna släktingar är också positiva till deras barn och livsstil. Kerstins 80-åriga mamma kan säga Hur många är ni nu då? när de kommer på besök. De placerade barnen kallar deras föräldrar mormor och farmor. Man ska trivas med att ha en stor familj. Och - sammanfattar Kerstin och Åke vi har med oss öppenhet och känsla för rättvisa hemifrån och vi har båda ett stort intresse för människor. På detta korta besök märkte även jag deras lyhördhet och omtänksamhet genom att de t ex inte släppte ut hunden förrän jag sa att det var OK. När jag åkte fick jag en liten påse med juice och frukt som färdkost. Jag kan lätt föreställa mig att barnens föräldrar känner tillit till dem och att detta bidrar till att barnen trivs. Inger Wolf Sandahl FSF:s styrelse 6

7 Familjehemskonferensen i Göteborg Familjehemskonferensen 2013 Den 7:e familjehemskonferensen ägde rum september på Clarion Hotell Post i Göteborg Över 600 deltagare deltog från hela Sverige, de flesta yrkesverksamma inom i privat eller kommunal verksamhet. I stora hallen serverades mat på stället och runtikring fanns många informationsbord med lockande presenter. FSF hade ett bord utan karameller eller färggranna reklamartiklar men vår tidning och annan information tog snabbt slut ändå. Hur arrangörerna lyckats anlita så många bra föreläsare och få allt att flyta med olika seminarier är en gåta. Vi är djupt imponerade av programmet och arrangemanget där Eva Kollberg var en självklar spindel i nätet. Publikbild från Göteborgskonferensen. Leo Razzak som bland annat arbetat på Fryshuset i Stockholm rev ner applåder efter sitt underhållande föredrag. Han framhöll bland annat vilket ekonomiskt och mänskligt vansinne det är att inte satsa långtsiktigt på förebyggande socialt arbete. Det kortsiktiga tänkandet från kommunernas sida är slöseri med skattemedel. Han jämförde med andra samhällsprojekt där det självklart finns ett långsiktigt ekonomiskt tänkande. Samhällskostnaden för en missbrukande kriminell person är avsevärd över en livstid. Om personen i stället får hjälp till ett värdigt liv är den kostnaden relativt liten i förhållande till den vinst samhället skulle göra. FSF presenterar två reportage från konferensen. Det ena tar upp Susanne Alakoskis berättelse om sin bok Oktober i fattigsverige som handlar om barnfattigdom. I det andra berättar journalisten Anders Fänge om landet Afghanistan. Vi tror att mer kunskap om förhållandena i landet kan öka förståelsen för de ensamkommande barnens behov. Sonja Lind Brollinson byter av vid FSF:s bord. 7

8 Familjehemskonferensen i Göteborg Årets FSF-pris FSF delar varje år ut ett pris i anslutning till årsmötet eller större konferens. Priset består av ett diplom och en minnesgåva. Det ska lyfta fram personer som utfört betydande insatser inom familjehemsvården vilket främjar barns möjligheter till en god uppväxt. År 2013 gick priset till Lisbeth Pipping, som är författare, föreläsare, forskare och dotter till en mamma med en utvecklingsstörning Det sjunde FSF-priset delades ut på slutet av Familjevårdskonferensen i Göteborg den 13 september i år. Ur motiveringen: Lisbeth Pipping har med utgångspunkt från det självupplevda att under uppväxten inte vara sedd av vare sig förälder eller myndigheter bidragit med nya perspektiv inom familjehemsvården. Istället för att skuldbelägga eller bli självömkande har Lisbeth Pipping valt att beskriva barns behov av att bli sedda av vuxna; som föräldrar, familjehemsföräldrar eller professionella inom socialtjänst och skola. Många av dessa vuxna har genom att lyssna på Lisbeth Pipping fått både känslomässig insikt och kunskap om barns villkor och behov.lisbeth Pippings bok Familjehemboken från 2011 fyller på många sätt ett efterlängtat behov inom utbildningen av familjehem. Lena Bervå delade ut priset till Lisbeth Pipping på bilden. Lena Bervå Styrelsen FSF 8

9 Familjehemskonferensen i Göteborg Oktober i Fattigsverige Susanna Alakoski var den sista föreläsaren på konferensen. Ja, föreläsare kanske är fel ord. Snarare var det ett brandtal till oss socialarbetare. Ett tal där hon försökte inge oss mod att stå upp för det som vårt uppdrag kräver av oss. Susanna kallade sin föreläsning för Oktober i Fattigsverige, dvs samma titel som den bok som hon gav ut hösten Då skrev hon dagbok under hela oktober månad. Ett par av Susannas tidigare böcker är Svinalängorna, som ju blivit film, och Håpas du trifs bra i fengelset. Vilka är dagens finska krigsbarn? Susanna växte upp i en fattig familj, där det förekom missbruk, våld och utanförskap. Hon har själv varit placerad i familjehem. Som vuxen utbildade hon sig till socionom och har arbetat några år som socialsekreterare innan hon blev författare. För Susanna har det varit viktigt att förstå sin sociala förhistoria och hur den har påverkat henne och hennes liv. Hur kom det sig att mormor inte gick i skolan t ex? Susanna har också funderat mycket på sitt finska ursprung och vad det betytt för henne. Till Sverige kom många s k finska krigsbarn under andra världskriget. De kom, ofta abrupt, till en helt annan miljö än den de vuxit upp i. De hamnade i en kulturkrock som var svår att hantera för ett barn. Hur har det påverkat dem och deras efterkommande och vilka paralleller kan vi dra till dagens samhälle? Vilka är de finska krigsbarnen i vår tid? Var finns dagens spik? Susanna minns sin tidigare universitetslektor vid Socialhögskolan i Göteborg, Urban Herliz. Han frågade studenterna: Vad var det som gjorde att det blev bättre i samhället? Det fanns många förslag från studenterna, men ingen kom med det rätta, som enligt Herliz var: man uppfann spiken! Spiken innebar att man kunde bygga bostäder, det gav jobb och man kunde laga mat. Vad är den moderna spiken idag? undrar Susanna. Susanna har många tänkvärda reflektioner. Det meningslösa våldet är inte meningslöst, säger hon bl a. Genom våldet får den som saknar röst makt. Hon citerar Tina Rosenberg och poängterar att det är viktigt att vi vågar tala om klasstillhörighet. Själv är Susanna en klassresenär. Hon beskriver klassresan som att spela match på bortaplan hela livet. Ge hopp och kraft! Socialarbetarna har, enligt Susanna, en nyckelroll i samhället. Det tar år innan gemene man ser effekterna av samhällsförändringarna. De som ser dem snabbast Eva Kollberg tackar Susanna Alakoski för hennes föreläsning. är socialarbetare, lärare och poliser. Fiser man i riksdagen på förmiddagen, så märks det på socialkontoret på eftermiddagen! Som socialarbetare är vi experter och därför har vi en skyldighet, en plikt, att vittna om det vi ser och vilka konsekvenser det får för människorna. Susanna ställde tidigare frågan: Kunde det ha varit värre? Hon slutar med att det kunde ha varit värre, men fallet går snabbare idag än vad det gjorde tidigare. Det som hjälper är frön som sås! Hon uppmanar oss att så frön i mängd! Ge hopp och kraft i hopplösheten! Ett engagemang som bottnar Det är tydligt att Susannas engagemang bottnar i hennes egen uppväxt och den miljö hon kommer från. Det som känns befriande med Susanna är att hon tydligt kan se misären som fanns i barndomshemmet och i hennes grannskap, men känslan och kärleken till de närstående finns hela tiden där. Hon har inte tagit avstånd, inte heller blivit bitter. I det liknar hon också Lisbeth Pipping, FSF:s pristagare 2013, hon har inte heller låtit bitterheten ta över sitt liv, i stället har hon använt sina erfarenheter för att öppna andras ögon. Så är det också med Susanna Alakoski! Att lyssna till henne var för mig att komma ihåg varför jag en gång valde att bli socialarbetare och ingenting annat! Jag hoppas och tror att det var fler av er som lyssnade på henne som fick samma tankar. There is a crack in everything, that`s how the light gets in! (Citat Leonard Cohen) Christina Claésson FSF:s styrelse 9

10 Familjehemskonferensen i Göteborg Landet Afghanistan Anders Fänge har varit platschef hos Svenska Afghanistankommittén i tjugo år och blev hedersdoktor vid Umeå Universitet Han är väl insatt in landets historia och förhållanden. Ett land med barbarisk skönhet Anders Fänge börjar med att visa en naturbild av ett kargt landskap med höga bergskedjor. I början blir man helt betagen av denna barbariska skönhet, berättar han. Geografiska fakta Afghanistan gränsar till Pakistan, Indien, Kina, f.d. Sovjet och Iran. Landet har ingen kustgräns. Att landet saknar kustgräns försvårar relationer med grannländer eftersom kusten kunde ha skyddat och bevarat handeln med andra länder. 12 % av landets yta består av odlingsbar mark jämfört med Europa som har 25-30% odlingsbar mark. Snön på vintern är mycket viktig eftersom den ger vatten till skörden sommartid. Folkhälsan i Afghanistan Landet har c:a miljoner invånare och medellivslängden är år. Alla sådana siffror måste tas med en stor nypa salt eftersom man inte genomför regelrätta folkräkningar utan uppskattar folkmängd efter att ha räknat i ett antal byar. Ett av åtta barn dör före 5 års ålder. Varannan timme dör en kvinna i barnsäng ofta unga flickor. Lagen anger 16 år vid giftermål men den efterlevs inte alltid. De flesta dör i TBC och Malaria och sjukdomar som hos oss undviks via vaccination. Många sjukdomar 10

11 Familjehemskonferensen i Göteborg beror på smutsigt vatten. Detta och trafikolyckor dödar många fler än kriget. När Anders Fänge påpekar detta förhållande för journalister som vill ha uppgifter om olika krigsskådeplatser förs det sällan vidare. Familjetraditioner Manliga afghaner älskar sina mödrar och mödrar- na omhuldar dem. Kvinnan fly;ar <ll mannen ef- ter gi>ermålet <ll hans familj och man bor <ll- sammans. Sönerna förväntas ge trygghet på ål- derdomen och ta hand om sina föräldrar. Dö;rar- na fly;ar ifrån och har därför inte samma betydel- se inför fram<den Islamskt prästerskap Statens inkomster från det egna landet är mindre än 10 %, resten består av utländska bidrag. Det islamska prästerskapet är starkt i byarna och stöds av bönderna, eftersom staten och dess företrädare ofta är korrupta. Varken västerlänningar eller ryssar har lyckats genomföra reformer i landet. I mitten av 90-talet kom talibanerna och drev bort de s.k. kommendanterna som representerade staten. Idag finns taliban i organiserad form i 30 av 34 provinser. Det finns ett starkt motstånd mot statlig inblandning och reformer. Landsbygden är mycket konservativ och den islamska lagen, sharia, tolkas att gälla före landets lagar. Kommendanterna anlitades av USA när USA övergick till att kriga i Irak. Kommendanterna erbjöds och tog emot hundratals miljoner i dollar från USA som utdelades utan kvitto. De fick också inkomster från opium- och heroinförsäljning. Västerländsk demokrati? Det tog många hundra år för Sverige att bilda en enhetlig stat. Det går inte att kopiera den västerländska modellen på ett land som aldrig haft en fungerande stat eller ett demokratiskt politiskt system. Det har förekommit röstköp och fusk vid valen. Afghanistankommittén arbetar utifrån principen folk-till-folk men det statliga biståndet går från stat till stat. Det misslyckas när mottagande stat är korrupt. Polis- och rättssystem är mest korrumperat i Afghanistan. Av de tvåhundratusen i armén deserterar 30 %. Efter kontraktstidens slut efter 3 år förlänger endast 7 % sitt kontrakt. Vad händer när USA lämnar Afghanistan? Sverige och Australien är ensamma om att utlova ett ökat bistånd efter Många känner inte till att USA:s reträtt även medför ökad arbetslöshet. USA har privatiserat stödtjänster till militären och de afghaner som anlitats blir arbetslösa när USA lämnar. De som arbetat för västerländsk militär ses som landets motståndare. (Diskussionen om FN:s tolkar ska erbjudas asyl är ett exempel på detta dilemma, min anm.) Mycket talar för att fler blir flyktingar efter 2014, bedömer Anders Fänge. Olika stammar, språk och folkslag Det finns stora etniska motsättningar inom Afghanistan som består av stammar med många olika språk och folkslag som sinsemellan har olika status. Afghan betyder pashtuner som betyder stam, säger pashtunerna. Men endast 45 % av den afghanska befolkningen tillhör gruppen pashtuner. Pashtunerna räknas till indoarier och talar språket pashto. De är ofta sunnitiska muslimer. Exempel på andra grupper som talar andra språk och ser olika ut är tadjiker som uppskattas till 25 %. De talar dari och är kända för ekonomiskt kunnande. Folkgruppen hazarer betyder de tusenden och beräknas till 10 % av den afghanska befolkningen. Hazarerna har en bakgrund av att ha varit slavar och de utsätts fortfarande för diskriminering. Det är ett stolt folkslag som troligen har mongoliska rötter. 11

12 Familjehemskonferensen i Göteborg Språket är hazaragi, en dialekt av persiskan. De är ofta shiamuslimer. De utför de farliga jobben och om de får möjlighet satsar de hårt på utbildning. Att tänka på vid mottagande av flyktingar De har ingen erfarenhet av en fungerande stat. De är befogat misstänksamma eftersom afghanska statens representanter visat sig vara korrupta och opålitliga. Det är inte självklart för en afghan att tro på svenska statliga beslut. Man ser sig i första hand som medlem av sin grupp. Det är viktigt att försvara gruppens rykte till varje pris (även om gruppen inte finns här). Det kan därför vara svårt att erkänna egna fel eftersom det kan leda till att gruppens rykte försvagas. Viktigt att inte tappa ansiktet. Särskilt viktigt är att inte ge hård kritik när andra är närvarande (något som för övrigt gäller alla människor, min anm). Det kan bli spänningar i ett boende med både pashtuner och hazarer eftersom hazarer ses som underlägsna av pashtuner Flyktingarna är ofta hazarer. De har höga ambitioner och satsar på utbildning och att skicka pengar hem Gästfriheten är mycket omfattande Tidsuppfattningen har man fått via solen och kyrkklockorna, som vår tids fabriksvissla Inger Wolf Sandahl FSF:s styrelse 12

13 Utveckling av familjehemsvården Sammanbrott i placeringar Familjehemssekreterare Susanne Marklund har gjort en studie, FoU Södertörn, nr 109/12, där hon föreslår en uppföljningsmodell för avslutade placeringar i familjehem. I studien finns även en sammanställning av de riskfaktorer som kan orsaka oplanerade avslut eller så kallade sammanbrott i placeringar Avbruten placering är en risk i sig Avbrutna placeringar gäller ofta tonåringar men även yngre placerade barn. En rad negativa konsekvenser blir följden. Det kan leda till en oplanerad flytt hem till föräldern och att tonåringen körs ut och flyttar till eget boende. Ungdomen överges av sina föräldrar och andra vuxna och tvingas klara sig på egen hand. Ett oplanerat avslut innebär att barnet måste byta skola och det kan försvåra för tonåringen att senare klara skolan och få en utbildning. Risken finns även att en tonåring placeras på institution vilket medför en sämre utgångspunkt vid flytt till eget boende och vuxenliv än om ungdomen varit placerad i en familj. Om barnet varit med om en flytt finns risk att sammanbrotten upprepas. Sammanfattningsvis innebär sammanbrott en risk för att barn utvecklas negativt med känslo- och beteendemässiga problem. Tänkbara orsaker till sammanbrott Det finns många olika förklaringar till avbrutna placeringar. Susanne Marklund ger följande exempel på riskfaktorer: Tonåring med beteendeproblem Bo Vinnerljung har visat i sin forskning att sammanbrotten ökar om tonåringen har beteendeproblem och har varit placerad tidigare. En riskfaktor är även om tonåringar varit utredda på 12-hem och placeras i familjehem. Susanne Marklund Avstånd till barnets hemmiljö Enligt Vinnerljungs forskning ökar risken för sammanbrott om familjehemmet ligger längre än 10 mil från barnets hemort. Biologiska föräldrars situation En studie visar att föräldrar med missbruk kan öka risken för sammanbrott men annan forskning visar att sammanbrotten inte har någon koppling till biologiska föräldrars situation. Familjehemmets biologiska barn Risken för sammanbrott ökar om familjehemmets biologiska barn är jämnåriga eller yngre än det placerade barnet. 13

14 Utveckling av familjehemsvården Tänkbara framgångsfaktorer Susanne Marklund har undersökt vad forskningen säger om framgångsfaktorer och lyfter fram följande: Anknytning, mentalisering Familjehemmet tar initiativ till ett positivt samspel med barnet. Det gäller fysisk närhet, att hålla och ta i barnet, ge uppmärksamhet och omsorg, ge kramar och hjälpa barnet/ ungdomen att uttrycka sig. Familjehemmet ska ha empatisk förmåga och utgöra en trygg bas. Familjehemmet ska främst vara känslomässigt tillgängligt för barnet och ha ett reflekterande sinnelag. Avgörande för barnet är kvalitén på mottagandet och familjehemmets förmåga att sätta sig in i barnets situation. Om familjehemsföräldrarna själva har en trygg anknytning så har de oftast också en förmåga till mentalisering, det vill säga de kan leva sig in i hur det blir för barnet i olika situationer och kan uttrycka detta. Skolan/utbildningen På senare år har uppmärksammats hur viktigt det är att de placerade barnen får goda skolresultat och vilka stora brister som finns på detta område. Det är en stark skyddsfaktor för de placerade barnen att få en god utbildning. Hälsa Placerade barns fysiska och psykiska hälsa har visat sig vara eftersatt inom familjehemsvården. Skolhälsovårdens journaler visar att många placerade barn uteblivit från besöken innan de placeras i familjehem och därför är dåligt utredda. De placerade barnen har visat sig ha många fler hälsoproblem än genomsnittet både fysiskt och psykiskt. Barnets kontakt med sitt ursprung Barn behöver veta om sin bakgrund och familjetillhörighet. Många placerade barn har endast en förälder i livet. Kunskap om sin bakgrund ger identitet och skapar en känsla av förståelse och sammanhang som är viktig för det psykiska välbefinnandet. En fortsatt kontakt med de biologiska föräldrarna gynnar också en eventuell återförening. Placering i släkt- eller nätverkshem Inget säkert samband finns dokumenterat vad gäller för- och nackdelar med placeringar i släkten eller i barnets nätverk. Två studier visar att placering hos släkten ger lägre risk för sammanbrott. Det finns också studier som visar på en marginell skillnad och studier som visar på en ökad risk för sammanbrott vid släktingplaceringar. Tillhörighet Att känna tillhörighet är det mest väsentliga säger många före detta placerade. Att känna sig som familjemedlem och att man har en given och naturlig plats i familjen. Vi vill slutligen tacka Susanne Marklund och FoU Södertörn för en utmärkt sammanfattning av forskningsläget och en enkel modell för uppföljning av familjehemsplaceringar. Inger Wolf Sandahl FSF:s styrelse 14

15 Utveckling av familjehemsvården Nätverk kring förstärkt familjehemsvård bildat i Gävle oktober träffades representanter från fjorton kommuner för att utbyta erfarenheter kring förstärkt familjehemsvård. Gävle hade fått pengar från kommunstyrelsen för ett treårigt projekt. När vi gjorde en omvärldsinventering hittade vi några kommuner som hade förstärkt familjehemsvård och ytterligare några som stod i startgroparna. Intresset för att träffas var stort och vi blev till slut 25 deltagare från 14 olika kommuner. Följande kommuner deltog: Umeå, Uppsala, Kalmar, Oskarshamn, Eskilstuna, Linköping, Malmö, Växjö, Jönköping, Sundsvall, Angered/Göteborg, Karlstad, Hudiksvall och Gävle. Första dagen berättade vi för varandra hur den förstärkta familjehemsvården, eller planerna för densamma, såg ut i respektive kommun. Presentationerna ledde omgående till ett ivrigt och intresserat frågande om hur man tänkt och löst olika frågor. De påbörjade samtalen fortsatte sedan under kvällens middag. Att det här var ett område som engagerade gick inte att ta miste på. Ljudvolymen från alla diskussioner låg nära gränsen för det tillåtna. Fördjupningsfrågor Nästa morgon återstod några kommunpresentationer och därefter enades vi om ett antal fördjupningsfrågor: Vad menar vi när vi pratar om förstärkt familjehemsvård, dvs hur låter en definition? Vilka blir skillnaderna mellan kommunal och privat förstärkt familjehemsvård? Hur kan avgränsningarna se ut i yrkesrollerna i den förstärkta familjehemsvården? Hur tänker vi kring utformningen av handledningen? Kan vi samverka kring utvärdering av våra verksamheter? Hur löser vi avtalsfrågorna? Hur konkurrerar vi med andra aktörer om familjerna? Vilken utredningsmetodik används? Olika typer av förstärkt familjehemsvård Sammantaget kan sägas att den förstärkta familjehemsvården skiljde sig en hel del åt mellan kommunerna. Det var allt ifrån tidsbegränsade placeringar, med en tydligt uttalad behandlingsprofil, till att alla nyplaceringar fick extra stöd under en avgränsad tid av en särskild person. Vissa kommuner bedrev verksamheten nästan helt integrerad i organisationen medan andra hade projektgrupper som var relativt fristående. När det gällde handledning blev det tydligt att ICDP (International Child Development Programme) användes på flera håll och att man använde programmets olika samspelsteman i grupphandledningen. Ett nätverk är bildat! Träffen avslutades med en deklaration om att vi nu hade ett nätverk för förstärkt familjehemsvård i kommunal regi. Umeå lovade bjuda in till nästa träff hösten Blir någon läsare av den här artikeln intresserad av kontakt så hör av er. Kristina Nohrén kristina.nohren@gavle.se 15

16 Utveckling av familjehemsvården Regional samverkan kring utbildning av jour- och familjehem - ett exempel från Sörmland Under hösten utbildar Sörmlands nio kommuner blivande jour- och familjehem genom samverkan där länets samtliga kommuner ingår. Tre utbildningspar är för närvarande mitt uppe i att förbereda 38 personer för att ta emot barn och unga som under en kortare eller längre period är i behov av en placering i ett jour- eller familjehem. Ny bestämmelse i socialtjänstlagen Sedan den 1 januari i år ska socialnämnden erbjuda jour- och familjehem den utbildning som behövs för uppdraget. Socialstyrelsen har inom sitt regeringsuppdrag Trygg och säker vård för barn och unga i familjehem och HVB tagit fram utbildningsmaterialet Ett hem att växa i. Det består dels av en grundbok för deltagarna i utbildningen dels av en studiehandledning för de personer som håller i utbildningen. Syftet är att få kunskaper om familjehemsvård och att förbereda den egna familjen för uppdraget. Nätverk för familjehemsvården I Sörmland finns sedan 2008 ett nätverk för familjehemsvård. De som ingår i nätverket från länets alla kommuner träffas två gånger per termin för att stödja och utveckla den kommunala familjehemsvården. De flesta av länets nio kommuner är för små för att på egen hand klara den uppgiften. Det finns inte tillräckligt med uppdragstagare för att starta utbildningsgrupper. I någon kommun är endast en socialsekreterare på del av sin tjänst ansvarig för rekrytering, utbildning och stöd till familjehemmen. Goda förutsättningar för regional samverkan Nätverket för familjehemsvård i Sörmland har varit en styrka när det gäller att få till stånd en regional samverkan kring familjehemsutbildningen. Det har utgjort en naturlig plattform för diskussioner. Som utvecklingsledare för den sociala barn- och ungdomsvården (BoU-uppdraget) träffar man personer från alla kommuner vid ett och samma tillfälle. Genom det kommer verksamhetsnära synpunkter fram på vad som krävs för att samverkan ska bli möjlig. I nätverket har också gjorts en inventering över hur många uppdragstagare de olika kommunerna har behov av att utbilda. I Sörmland har funnits ytterligare goda förutsättningar för att utbilda jour- och familjehem i samverkan eftersom tanken tidigt var förankrad hos länets socialchefer genom BOU-uppdraget. Ingen kommun valde att utföra uppgiften på egen hand, utan alla ville vara med. Att bygga upp samverkan tar tid. I uppdraget som regional utvecklingsledare finns ofta tid avsatt för den typen av uppgifter och man får också en naturlig översyn och överblick i 16

17 Utveckling av familjehemsvården länet eller regionen. Slutligen har det även varit en styrka att länet deltog i Socialstyrelsens testomgång av utbildningsmaterialet under hösten 2012, och att två av länets familjehemssekreterare är utbildare i den nationella utbildningssatsning som Socialstyrelsen genomför. Tydlighet gynnar samverkan Samverkan innebär ofta att fler personer berörs av en aktivitet än om samma aktivitet enbart sker inom en kommun. Att veta vem som gör vad blir i det perspektivet extra viktigt. Därför fanns det tidigt en tydlighet kring: vilka kommuner som skulle samverka med varandra vilka personer i varje kommungrupp som skulle anmälas till Socialstyrelsens utbildning Ett hem att växa i. Sörmland har en regional stödstruktur som bygger på tre delregioner: Norra (Eskilstuna, Strängnäs), Södra (Nyköping, Oxelösund, Gnesta, Trosa), Västra (Katrineholm, Vingåker, Flen). Samverkan kring familjehemsutbildningen följer denna indelning, och det har funnits underlag i varje delregion för att starta en utbildningsgrupp. De personer som anmäldes till Socialstyrelsens utbildning för utbildare blev erbjudna en plats. Utbildningsplatserna fördelades utifrån befolkningsunderlaget i respektive län. Framtiden I slutet av november kommer länets utbildare tillsammans med den regionala utvecklingsledaren att utvärdera de tre utbildningar som har ägt rum under hösten. Resultatet kommer att ligga till grund för förslag på hur kommande samverkan kring utbildning av jour- och familjehem kan utvecklas. Även frågan om kommunerna ska ersätta varandra ekonomiskt kommer att vara föremål för diskussion. Under höstens utbildningar har detta enbart skett kring kostnader för lokal, material, kost etc., men inte för själva utbildningsplatserna. Cecilia Moore Utvecklingsledare social barn- och ungdomsvård, FoU i Sörmland Här hittar du mer information om Socialstyrelsens utbildning för jour- och familjehem Ett hem att växa i : Vill du komma i kontakt med ditt läns/din regions utvecklingsledare för den sociala barn- och ungdomsvården? Kontaktuppgifter finns här: /kontakt-i-lanen De regionala utvecklingsledarnas arbete ingår i överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. 17

18 Utveckling av familjehemsvården Statsbidrag för kompetensutveckling Socialstyrelsen ska fördela 57 miljoner kronor till kommunerna för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården under Bakgrund till detta är att regeringen bedömer att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete, då arbetet med barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa är ett av socialtjänstens svåraste uppdrag. Kompetensutveckling för personalen är ett område som lyfts fram. Socialtjänstens arbete innebär ofta svåra bedömningar som kan vara livsavgörande för de barn, ungdomar och föräldrar som berörs. Detta bidrag skulle rekvirerats senast 15 september Målgrupp socialsekreterare med myndighetsutövning Regeringen har för avsikt att under stödja ett långsiktigt utvecklingsarbete för att systematiskt utveckla personalens kompetens och målgruppen är i första hand socialsekreterare och chefer med ansvar för myndighetsutövning. Om riksdagen beviljar medel kommer 60 miljoner per år t.o.m 2016 att fördelas till kommunerna. Utbildning som leder till högskolepoäng Exempel på innehåll i utbildningsinsatser kan vara samtal med barn, barns utveckling och behov, vilka tecken som kan tyda på att barn och unga far illa, vilka olika typer av utsatthet som förekommer mm. Utbildning finansierad med 2013 års statsbidrag ska i huvudsak leda till högskolepoäng. Såväl fristående universitets- och högskolekurser som uppdragsutbildningar nämns i Socialstyrelsens information (Dnr /2013). Sonja Lind Brolinson FSF:s styrelse 18

19 Utveckling av familjehemsvården Stöd till föräldrar med placerade barn nytt projekt i Stockholms stad Sofia Forsberg och Elisabet Berner, från Enheten för hemlösa i Stockholms stad har påbörjat projektet Det tredelade föräldraskapet stöd till föräldrar med placerade barn. Kartläggning Första delen av projektet är en kartläggning som finansieras med medel från Utvecklingsenheten Stockholm stad och omfattar stadsdelarna Rinkeby- Kista, Skärholmen samt Södermalm. Arbetet inleddes i oktober 2013 och kommer att pågå under sex månader till och med 15 mars Syftet med kartläggningen är att skapa en bild av hur stödet till föräldrar som får sina barn placerade i familjehem enligt LVU 1,2 de facto ser ut idag, vad forskning kring frågan säger, vad statistiken visar kring sammanbrott, hemtagningar, umgängesbegränsningar, antal placeringar enligt LVU osv. internationella exempel på stöd till föräldrar med placerade barn. Forskning Marie Sallnäs på Socialhögskolan i Stockholm följer studien och utgör både stöd och bollplank. Utifrån det som framkommer i kartläggningen är planen att ansöka om medel för att under prova en eller flera stödinsatser som framkommit i kartläggningen. Mot slutet av projekttiden är tanken att utvärdera hur insatsen fallit ut både genom att analysera statistik och följa upp de intervjuer och fokusgrupper som gjorts under kartläggningen. Ett spännande projekt som vi ser fram emot att följa under nästa år. Lena Bervå FSF:s styrelse Intervjuer Sofia och Elisabet förbereder för närvarande en intervjustudie med placerade barn, deras biologiska föräldrar samt familjehemmen. Studien fokuserar på föräldrastöd med frågor kring vilket stöd man fått och vilket stöd man önskar. Planen är vidare att anordna fokusgrupper med handläggare på familjevårdsenheter rörande föräldrastöd. Juridiska ombud Vidare har de träffat ett antal juridiska ombud som bistår föräldrar i LVU-mål, bland annat Pia Tengvall. De kommer även träffa stadens jurister som bistår socialtjänsten i placeringsärenden. Kartläggningen syftar också till att lyfta goda nationella och 19

20 Utveckling av familjehemsvården Adoption av familjehemsplacerade barn Den 8/ bjöd Socialstyrelsen in till ett rådslag om erfarenhet och kunskap om adoptioner inom familjehemsvården. Vid ett tidigare tillfälle träffade Socialstyrelsen representanter från ett antal kommuner i Sverige för att höra om deras erfarenheter och i vilken utsträcning det genomförs adoptioner av familjehemsplacerade barn i Sverige idag. Deltagare Från socialstyrelsen deltog Solveig Freby och Gunilla Söderström och från organisationer deltog represetanter från FFF Föreningen förstärkt familjehemsvård, FACO Familjehemmens centralorganisation, RFF Riksförbundet förstärkt familjehemsvård, FAO och undertecknad för FSF, Förening för socionomer i familjehemsvården. Bakgrund Barn som inte kan bo hos sina biologiska föräldrar utan växer upp i familjehem behöver känna stabilitet. Ett sätt att möta detta behov är att familjehemsföräldrar kan ges möjlighet att adoptera det barn som är familjehemsplacerat hos dem. Socialtjänsten utreder och Tingsrätten fattar beslut. Vårdnadsöverflyttning är ett annat sätt att trygga familjehemsplacerade barns uppväxt i ett familjehem. När ett barn varit placerad i ett familjehem i tre år skall kommunen utreda möjligheten av att familjehemsföräldrarna tar över vårdnaden om barnet. Tingsrätten fattar beslutet. Vårdnadsöverflyttningar ökar och adoptioner minskar Från 2013 ska socialtjänsten i sitt övervägande ta ställning till långsiktigheten i placeringen av barnet.. Barnskyddsutredningen säger 2009 att 13 % av familjehemsplacerade barn har varit placerade i sitt familjehem 10 år eller mer och 25 % har varit placerade 5 år eller mer. Under 2000 gjordes 92 vårdnadsöverflyttningar. Under 2011 gjordes 213 vårdnadsöverflyttningar. Under 2000 blev 42 familjehemsplacerade barn adopterade av sina familjehemsföräldrar och 2011 adopterades 11 barn. Alltså;vårdnadsöverflyttning har ökat och adoptioner har minskat! En titt på omvärlden visar att de nordiska länderna har varit starka när det gäller att arbeta på återförening av placerade barn till sina biologiska föräldrar. I USA och i England arbetar man med permanenta placeringar. I Danmark görs tvångsadoptioner av små placerade barn. Forskningen talar för att adopterade barn klarar sig bättre på alla områden jämfört med familjehemsplacerade barn. Forskning gäller främst utlandsadopterade barn i jämförelsematerialet och dessa barn har inga biologiska föräldrar i Sverige. Socialstyrelsens uppdrag Regeringen har i år gett socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga i vilken omfattning socialtjänsten väcker talan om adoption av familjehemsplacerade barn. Finns det behov av att undersöka med socialtjänsten hjälp vilka möjligheter som finns för adoption idag. Vilka situationer skulle det vara lämpligt med adoption, tex att föräldrarna är döda. Är barnperspektivet tillräckligt tillgodosett i utredningar och i det sociala arbetet? Många 20

21 Utveckling FSF:s årliga av familjehemsvården konferens i Södertälje fler frågeställningar behöver lyftas fram och diskuteras. Utgångspunkten för barnens bästa är stabilitet. En diskussion pågår om en ytterligare förstärkning av lagstiftningen för långsiktighet i placeringarna. Socialstyrelsen förbereder en utbildningssatsning. Tips från FACO I Sala har man sedan fem år tillbaka en öppen förskola för familjehemsplacerade barn. Det har blivit en succé! Familjehemsplacerade barn som väntar på förskoleplats eller kanske inte har en långsiktig placering får träffa andra barn i samma situation. Familjehemsföräldrar möter varandra och knyter kontakter. Deltagarnas uppfattning De som deltog i detta rådslag, familjehem och familjehemskonsulenter tycker att man framförallt skall arbeta med de instrument som finns idag och som behöver stärkas; BBIC, Barns behov i Centrum, och vårdnadsöverflyttningar. Gunilla Hallin FSF:s styrelse 21

22 Utveckling av familjehemsvården NOFCA- möte i Oslo juni 2013 NOCFA,Nordic Foster Care Association bildades 2000 och är en organisation som består av olika föreningar i de nordiska länderna där FSF är en av medlemmarna. Syftet är att vara en organisation för ökad kvalité i familjehemsvården genom erfarenhetsutbyte och forskning. Varje år anordnas en konferens i ett av medlemsländerna och i år hölls mötet i Norge. Deltagare kom från Sverige, Danmark, Finland, Island, Färöarna och Norge. Jag deltog i mötet som representant från FSF. Kunskapscenter Mötet som pågick under två dagar hölls i Norska Fosterhejmsföreningens lokaler i centrala Oslo. Denna förening fungerar som ett slags kunskapscenter för den norska familjehemsvården. Föreningen får statliga bidrag för kunna bedriva sin verksamhet. Här bedrivs rådgivning per telefon, en medlemstidning ges ut med ett par nummer per år. Man utarbetar även foldrar och informationsskrifter och är med och driver olika projekt. Bättre inflytande för barnen i Norge Första dagen inleddes av statssekreterare Kjetil A Ostling från Barne och likestillningsdepartementet. Han talade om Barnevernslöftet som är en proposition som syftar till att ändra lagen så att familjehemsvården förbättras genom barnens inflytande. De placerade barnens egna önskemål och erfarenheter ska lyssnas på. Barnets bästa ska vara rättesnöret för alla beslut som tas inom barnevernet och barnavårdslagen ska vara en rättighetslag. Barnen ska precis som i Sverige få en egen tillitsperson och tillsynen av familjehemmen ska uppmärksammas. Det är tjugo år sedan som det skedde en lagförändring på detta område så förslagen har fått stor uppmärksamhet. Anknytning inte lika med släktskap Psykolog Vigdis Bunkholdt berättade om Magne Raundalens forskning. Därefter fick vi ta del av en statlig utredning NOU 2012:5 som handlar om den biologiska principen. Denna princip har hittills varit vägledande i norsk lagstiftning. Den kan enkelt formuleras som att det har ett egenvärde för barn att växa upp hos sina biologiska föräldrar. De genetiska banden och föräldrarätten har satts i första hand. Utredningen säger att det inte finns någon forskning som stödjer teorin om att den biologiska principen är viktigast för barns utveckling. Det mest väsentliga är att barnet får en trygg omsorgsperson. Släktskap har i detta hänseende ingen betydelse. Anknytning har inget med de biologiska banden att göra! Vigdis Bunkholdt påpekade för oss att ett spädbarn struntar helt i biologin då det är helt beroende av att någon person ger det omsorg och mat. Hon menar att det biologiska kommer senare i livet för barnet,mer när det närmar sig tonår eller först i vuxen ålder. Det är då som barnet är intresserat av sitt ursprung och är i behov av att känna till sin bakgrund. Utredningen föreslår en ny princip som ska styra lagstiftningen rörande de svåra beslut som fattas inom barnavården. De förslår att principen om utvecklingsstödjande anknytning ska gälla istället för den biologiska principen. Vid exempelvis hemflyttning ska anknytningen till familjehemmet värderas och vara vägledande i beslutet. Ändrade regler för adoption En annan lagändring som föreslås i den norska utredningen är ändringar i adoptionslagen. Ett barn ska kunna adopteras efter ett års placering om bar- 22

23 Utveckling av familjehemsvården net är under 18 månader och för barn mellan 18 månader till 4 år gäller 2 års placering grund för adoptionsmöjlighet. I utredningen talas även om vikten av att spädbarnet behöver få en anknytningsperson och en trygg anknytning för att hjärnan ska utvecklas på bästa sätt. Hjärnan kan skadas av att spädbarnet utsätts för allvarlig stress, vilket tex kan ske när barn lever i våld. Att vara i ständig rädsla och befinna sig i mental alarmberedskap kan skada tillväxten av vissa centrum i hjärnan. Utredningen visar på att små barn som lever under långvarig stress och ångest får neurologiska och psykologiska skador. Detta kan leda till kognitiva svårigheter och koncentrationssvårigheter, vilket kan ge konsekvenser för skolgången och även ge barnet sämre utvecklingsmöjligheter. Tidig placering ger tryggare anknytning Nästa föreläsare var psykolog Heidi Jacobsen som berättade om sitt forskningsprojekt Tillknytning och utvikling hos fosterbarn ved 2-3 års ålder. Projektet följde utvecklingen hos 60 placerade barn. De testades med olika metoder och utifrån olika aspekter. Barnen och familjehemsföräldrarnas anknytningsmönster testades. Familjehemmen fick stöd och handledning och fick skriva en anknytningsdagbok. De bedömde barnen i olika situationer. Dagboken blev ett hjälpmedel till att förstå och följa fosterbarnens utveckling. Den hjälpte också till att förmedla kunskap om barnet till familjehemmet och hjälpte familjehemmet att se sin egen betydelse för barnet. Ett av flera viktiga resultat av projektet är att det stödjer antagandet att barn som placeras tidigt oftare får en trygg anknytning. Ett annat viktigt resultat är det lönar sig att ge familjehemsföräldrar stöd och vägledning i ett tidigt skede, även vid små barns placeringar. Erfarenhetsutbyte Den andra dagen på mötet ägnades åt erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna. Några valda delar: I Danmark driver organisationen Fabu ett projekt om umgängesstöd som går ut på att man har enskilda samtal med familjehemmet och de biologiska föräldrarna både före och efter ett umgänge vilket gett ett gott resultat för barnen. På Färöarna är det vanligast med nätverksplaceringar. Det sker nästan inga placeringar på institutioner - barnen ska till familjehem. Alla familjehem ska erbjudas utbildning. I Finland är det obligatoriskt med utbildning av familjehemmet innan placering, vilket innebär att barnen oftast får placeras på institution i väntan på familjehemsplacering. Även i Finland placeras mer krävande barn i familjehem och det är lagstadgat att det är familjehem som ska vara första placeringsalternativet. I Norge pågår ett projekt Dreamland vad önskar du dig av livet? Det är fosterbarnen som ska föra fram sina röster genom en fotoutställning och workshops. Det sker fler sammanbrott i familjehemmen och det blir allt svårare barn som placeras. Ny lagstiftning är på gång, se ovan. På slutet av mötet skedde även en utvärdering av det nordiska forskningsprojekt om placeringar i släktinghem som Hege Sundt från Norge nu slutfört och som bedrivits i Nofcas regi. Det är inspirerande och värdefullt att få ta del av hur familjehemsvården bedrivs i våra nordiska länder, det finns många likheter, t. ex. svårigheten att rekrytera familjehem, men också olikheter. Nofca är ett utmärkt forum för samarbete och ger impulser till metodutveckling. Det är ett viktigt nätverk! Ann Olaison, FSF:s styrelse 23