Samsjuklighet vid substansberoende Vad vet vi?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samsjuklighet vid substansberoende Vad vet vi?"

Transkript

1 Samsjuklighet vid substansberoende Vad vet vi? Mats Fridell Lillehammer den 4 maj 2009 Lund University, Department of Psychology 1

2 DEFINITION AV SAMSJUKLIGHET Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt beroende, missbruk Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2007 Beroende, skadligt missbruk enl. ICD 10 Beroende, missbruk enligt DSM-IV 2

3 KONSEKVENSER FÖR INDIVID OCH ANHÖRIGA Ökad risk för: - Att psykiatriska tillstånd försämras - Suicidförsök och genomförda suicid - Fysisk ohälsa - För tidig död - Familjeproblem och konflikter - Bostadsproblem, arbets- och sysslolöshet - Kriminalitet, marginalisering 3

4 KONSEKVENSER I VÅRD- OCH BEHANDLING - Personer med samsjuklighet söker oftare vård - Fler akutbesök, längre vårdtider, fler avbrott - Man missar beroende/missbruk hos psykiatriska patienter - Förbättringen försenas vid behandling av andra tillstånd, inte minst somatiska sjukdomar - Problem med samverkan mellan olika huvudmän 4

5 Hur vanligt är samsjuklighet av detta slag? - Befolkningsstudier personer National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions NESARC 2004 (Grant, b., Stinson, F.S., Dawson, D.A., et al 2004) - Missbruk ger 2-4 ggr ökad life-time risk risk för psykisk sjukdom i normalbefolkning - Högre nivåer vid drog än vid alkoholmissbruk 5

6 SÖKT BEHANDLING SENASTE 12 MÅNADER FÖR DEPRESSION, ÅNGEST Depression Ångest Alkoholber/missbruk 18% 13% Drogberoende/missbruk 8% 7% NESARC, Grant et al

7 SÖKT BEHANDLING SENASTE 12 MÅNADER FÖR BEROENDE/MISSBRUK Alkohol Droger Depressionssjukdom 41% 60% Ångestsjukdom 33% 43% NESARC, Grant et al

8 Samsjuklighet mellan alkohol- kontra drogmissbruk och personlighetsstörning rning 12 månaders samsjuklighet av alkohol eller drug use disorder (DuD) Personlighetsstörning enligt ICD eller DSM-IV. Face-to-Face intervju n = personer (NESARC) - 47,7% drug use disorder (95% CI, 43,9 51,6%) har minst en personlighetsstörning (Pd) - 16,4% av patienterna med en Alcohol Use disorder hade minst en 1 Pd. - Vanligast förekommande Pd är Anti-social Pers. disorder - I totalbefolkningen utan koppling till missbruk/beroende är andelen personer med personlighetsstörning 8-10% 8

9 PREVALENSTAL I OLIKA VÅRDSYSTEM ÄR INTE ALLTID HELT JÄMFÖRBARA VIKTIGT ATT BEAKTA VILKEN KLINISK GRUPP SOM STUDERAS 9

10 PREVALENS AV PSYKISK SJUKDOM HOS PERSONER MED BEROENDETILLSTÅND Strukturerad diagnostik av personer i behandling - Island (Tomasson) 74% - Norge (Landheim) 70% - Sverige Alkohol (Sallmén, LVM-hem) 61% - Sverige Droger (Fridell et al, LVM- 62% och LVU-vård) - Danmark Alkohol (Sörensen-Hansen) 55% 10

11 SUICIDFÖRSÖK, SUICIDRISK VID SAMTIDIGT MISSBRUKS- ELLER BEROENDETILLSTÅND Bland patienter med suicidförsök har 12-40% också alkoholproblem Alkoholmissbrukare som gjort suicidförsök - 30 % (17-64%) Narkotikamissbrukare som gjort suicidförsök 45% Psykiskt sjuka med missbruk (55%), Öjehagen 2001 Tidigare suicidförsök största riskfaktorn för suicid Genomförda suicid 40-års kohortuppföljning 20%, varav 12% drogrelaterade (n=202), Nyhlén & Fridell et al 11

12 VARFÖR BEDÖMNING/DIAGNOS a) optimal behandling MEN OCKSÅ b) för att undvika fel i bemötandet 12

13 M O D EL 1 D iagnosis of m ental illness precipitating drug use Mental illness Substances & Alcohol MODEL 2: Drug use/abuse/dependency precipitating psychiatric diagnosis Drugs & substances Psychiatric disorders M ODEL 3: Low rate of Psychiatric/psychological disorders Other factors Alcohol/ Substances Symtoms & Problems Figure 1: Typological description of relation between confirmed diagnosis of 13 psychiatric disorders and drug/substance or alcohol abuse/dependency

14 LÄGRE GRAD AV PSYKISK STÖRNING 14

15 MODELL 3: Låg L g psykisk belastning men allvarligt beroende - I Studier av 12-steg, Minnesotabehandling, & självhjälpsrörelser (sällan RCT) indikerar att: - Kroniskt alkohol- och/tablettberoende - Relativt välordnad social tillvaro - Arbete, bostad, tidigare eller nuvarande familj - Försörjning lön i första hand - Låg nivå av psykiska symtom - Låg nivå av personlighetsstörning (17%) och - Ingen person med anti-social Pd (Nämndemansg) - Mkt låg nivå av kriminellt beteende Ouimette, Finney & Moos (1997a,b,c,1998,1999) Fridell et al (2002; Rehn 2001) Nämndemansgården) Konwalski & Shadish (2000) meta-analys av AA. 15

16 KLASSISK 12 Steg/Minnesota. - Alkohol- och tablettmissbrukare relativt väl l bibehållen social situation - Metoderna aktiva passar inte automatiskt psykiskt sjuka (Hög g EE). - Inte bara beroende av AA och NA - Egen erfarenhet av missbruk en tillgång med patienter som är lika personalen OBS - Måste anpassas om nya målgrupperm 16

17 BEROENDETILLSTÅND UTAN PSYKISK SAMSJUKLIGHET Skillnader mellan aldrig behandlade alkoholproblemati- ker, polikliniskt behandlade och de som behandlats i slutenvård i: - Samboskap - Anställning - Pågående symtom - Varaktighet i pågående p alkoholproblem - Alkoholproblemen är r väl v l kända k Anställning och psykiatriska symtom predicerade en historia av icke behandling, (sambo, trend) Berglund (2009). Socially stable alcoholics 17

18 PSYKISK SJUKDOM OCH MISSBRUK 18

19 MODEL 1 PSYKISK SJUKDOM - I V. RIKSSTUDIE AV 10 PROGRAM FÖR MISSBRU- KARE MED SVÅR PSYKISK STÖRNING (Schaar & Öjehagen 1999, 2001;2003;2004) Population ca personer deltagare n=358 personer PSYKOSER 29% MAJOR DEPRESSION 17% BORDERLINE/SCHIZOTYPAL 23% ÖVRIGA STÖRNINGAR 31% ALKOHOL 77% NARKOTIKA 33% 19

20 VANLIGASTE KOMORBIDA TILLSTÅND Schizofrenier eller manisk-depressiv sjukdom (Berglund och Öjehagen 1998) INTE Ångesttillstånd eller depressioner 20

21 MODEL 1. PSYKIATRISK STÖRNING - II FUNGERANDE BEHANDLINGSMODELLER: Case-management Psykiatriska team Skyddat boende (Björkman psykoser i allmänhet) (Teague; Mueser & Drake) Cochrane-analys (Hesse, Vanderplaschen, Platt, Brokaert, & Fridell 2007) Förbättrad somatisk och psykisk hälsa, livskvalitet, minskad inläggning på sjukhus, bättre komplians 21

22 MODEL 1. PSYKIATRISK STÖRNING - III UPPFÖLJNING AV 10 PROGRAM: Schaar & Öjehagen (1999, 2001, 2004) Sign minskning av problemtyngd i 18 månader (1999) 6 av 7 områden i ASI Förbättring i symtom (SCL-90 p <.001) Förbättring i livskvalitet (p <.001) GAF global funktionsnivå (p <.001) Minskning i slutenvård > 3 miljoner 5-års (2004) bäst för dem där behandlingsinsatserna fortsatt 22

23 MODEL 1. PSYKIATRISK STÖRNING - IV META-ANALYSERNA INTE VÄGLEDANDE SBU 9 RCT-studier med patienter COCHRANE RCT-studier, Jeffrey et al 1999 Institutionsprogrammen > andra interventioner Svag design och oklara utfallskriterier NY META-ANALYS Dumaine (2003) 23

24 Vad är r kvalitet i denna grupp? - Kontinuitet i behandling och vårdkedjor - Struktur så att farmakabehandlingen och psykosociala insatser genomförs konsekvent Personal som tål långsamma förändringar Boende, psykofarmaka, relationer som stöttar - Tid så att förändringar hinner äga rum 24

25 MODEL I I - NARKOTIKAMISSBRUKARE 25

26 Uchtenhagen & Zieglgänsberger (2000), Fridell (1991, 1996) Personality dis- orders 50-90% Depressions & anxiety disorders 20-60% Psychoses 15-20% Figure 1. Dominerande psykiatriska störningar hos patienter med drogberoende 26

27 Uppgift saknas 23% UNS 2% Masochistisk 2% Tvångsmässig 2% Passivt-aggressiv 4% Dependent 4% Undvikande 1% Borderline 5% Ej personlighetsst. 19% Antisocial 22% Paranoid 2% Schizoid 3% Schizotyp 1% Histrion 5% Narcissistisk 5% Figur 2. DSM-III-r personlighetsstörningar - 1:a dignos - bland tunga narkotikamissbrukare vårdade kohorten (n=1.052). 27

28 Diagram 5. SCL-90-poäng för patienter med drogberoende vid fem års uppföljning (n=90) vid tre nivåer av utfallssituation 28 Somatization Obsessivecompulsive Interpersonal sensitivity Depression Anxiety Aggressive-ness Fobic Anxiety Paranoid ideation Psychoticism Global Severity Index Positive Symptom Distress Index Non stable abstinence (n=38) Abstinence from 6 months to 2 years (n=12) Stable abstinence (2 years or more) (n=40) *** *** *** *** *** *** ** *** *** *** SCL-90 *** Mean

29 PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR RNINGAR DSM-III III-R (n=1.052) Beskrivande Minst en personlighetsstörning rning 77,2% Två personlighetsstörningar rningar 32,0% Tre eller fler personlighetsstörn. rn. 12,0% 29

30 Table able 2. Psychiatric disorders in a cohort of patients with drug dependence (n=1.052) Assessed DIAGNOSIS No. % 695 Psychopathy 97 (14,0%) Any psychosis 152 (14,8%) Schizophrenia 36 (3,4%) Schizo-affective 2 (0,02%) Schizophrenia-type 4 (0,04%) Toxic activated 7 (0,07%) Toxic psychosis 64 (6,2%) (any type) Reactive Psychosis 12 (1,2%) Cycloid Psychosis 5 (0,04%) Affective Psychosis 18 (1,8%) 30

31 DESSUTOM - Socialt multiproblematiska - Neuropsykologiska funktionshinder 20-60%? - Begåvningshandikapp (unga) Ca 50% under IQ < 85 - Kopplingen till Personlighetsstörning rning 31

32 HÖG G NIVÅ PSYKISK STÖRNING - Personlighetsstörning rning - Ångest och depressioner MEN Ringa andel psykisk sjukdom jämfört med patienter med psykisk sjukdom och missbruk men högre än i normalbefolkningen 32

33 GENERELLA DRAG FÖR F R PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR RNINGAR - Ett varaktigt mönster m av inre upplevelser och beteende som avviker markant från n det som förvf rväntas i individens kulturella miljö. - Mönstret visar sig i två eller fler områden: kognitivt, affektivt, interpersonellt, impulskontroll - Ett varaktigt mönster m som är r oflexibelt och fortsätter tter i ett brett spektrum av interpersonella och sociala situationer. - Leder till kliniskt påvisbart p obehag eller funktionsnedsättning ttning i sociala, yrkesmässiga ssiga eller andra viktiga livsområden. - Mönstret är r stabilt och varaktigt och starten kan spåras tillbaka till barnaår r eller tidig ungdomstid. - Beteendemönstret nstret kan inte tillskrivas en annan mental störning. - Beteendemönstret nstret beror inte påp avhängigt fysiologiska effekter av droger, mediciner eller alkohol. 33

34 SJÄLVREGLERINGSSTRATEGIER De olika personlighetsstörningarna reglerar självkänslan på olika sätt Behandlarna behöver möta på olika sätt Lära sig observera och använda intuition Dåliga strategier snarare än ondska Behandlaren måste fråga sig: Vad och hur mycket kan jag förändra inom mina ram? Narcissistisk konflikt som påverkar samspelet 34

35 PERSONLIGHETSSTÖRNING I DSM-IV - Ej sjukdomsdiagnos i psykiatrisk mening - Olika anpassningsstilar - Inverkar på socialt samspel - Olika sätt att reglera självkänslan - Reglering direkt i relationen till objekten i högre grad än innifrån - Olika allvarliga i kvalitet och kvantitet 35

36 OM STRUKTUR OCH STÖD FÖR R MODIFIERING AV JAGFUNKTIONER 36

37 GRUNDLÄGGANDE GGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET 3. TILLRÄCKLIGT LÅNG TID FÖR EFFEKT - (EJ < 3 MÅN) 4. FOKUS BÅDE PÅ PSYKISK STÖRNING OCH MISSBRUK 37

38 Korttidsutfall Goal Attainment hos pat med personlighetsstörning rning vid indexvårdtillf rdtillfället llet Beräknat påp vårdtillfällen llen (n=3.111) 38

39 40% 36,3% 35% 30% 25% Procent 20% 15% 10% 7,5% 8,3% 7,8% 8,6% 7,3% 6,9% 8,2% 5% 0% 2,3% 2,3% 2,3% 1,2% 0,4% 0,4% DSM-III-R-diagnos Diagram 4: Procent avbrutna vårdtillfällen för patienter utan resp med någon typ av personlighetsstörningr (DSM-III-R ) behandlade vid avgiftningsenhet i Lund från januari 1977 till juni 1995 (1.052 patienter och vårdtillfällen) 39

40 KORTTIDSINTERVENTIONER HAR EFFEKT PÅP MISSBRUK (MI) Lågtröskelinterventioner (1) Vilka effekter har avgiftning (2) Vilka effekter har psykologisk utredning? (3) Vilka effekter har sprutbyte? 40

41 UTFALLET VID 5-ÅRS 5 UPPFÖLJNINGSSTUDIE (n=125) 41

42 Psykologiska/psykiatriska problem vid 5 år Aktuell status: Psykologiska problem 60% (Ensamhet) Livstid: Allvarlig depression 34% Suicidförsök 45% Senaste året: Depression 40% Hopplöshet (Beck) 45% Suicidtankar 30% Män hade högre symtomnivåer än kvinnor på SCL- 90. Problem finns även hos de som är drogfria 42

43 25% 23,21% 21,43% 20% 16,96% 15% 12,50% 10% 9,82% 5% 6,25% 5,36% 4,46% 0% Deceased Ej drogfri Drogfri periodiskt Missbruksbild vid femårsuppföljning (n=112 av % - korrigerat 2005) 43

44 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor (n=33) Män (n=79) 6,1% 5,1% Avliden 24,2% 39,2% Missbruk eller drogfri mindre än en månad. 19,0% 12,1% Periodiskt drogfri eller drogfri senaste halvåret. 6,3% 3,0% Drogfri senaste året. 54,5% 30,4% Drogfri senaste två åren eller längre. Missbrukbild Diagram 3. Missbruksbild för kvinnor och män vid femårsuppföljning (112 av 125, korrigerat 2005) 44

45 INVERKAN AV ANTI-SOCIAL PD PÅP UTFALLET VID FEM- ÅRSUPPFÖLJNINGEN 45

46 Drogmissbrukare med anti-social personlighetsstörning 1. Mer fortsatt missbruk 2. Mer kriminalitet 3. Mer socialhjälp 4. Mer sjukhusvård 5. Färre drogfria perioder MEN 6. Inte högre dödlighet än de som inte har anti-social Pd 46

47 Table 4. Justerade Odds Ratio-kvoter av utfall beroende av index ASPD status - analys med logistisk regressionsanalys Beroende Vuxen ASPD Ngt fängelse Kontinuerligt Drogfri Variabler: vid F-U register Socialunderstöd- > ett år (n=122) ASPD 81% 56% 65% 41% Ej-ASPD 14% 19% 40% 51% Adjusted OR 19,2** 17,6** 3,2* 0,8 Beroende Daglig drog- Kontinuerlig Inga drogfria variabler: bruk v vid F-U behandling perioder ASPD 34% 39% 34% Ej-ASPD 6% 51% 14% Adjusted OR 8,5** 0,6 3,0* 47

48 Diagram 11. Andel patienter í kriminalregister per femårsintervall och anti-social personlighetsstörning & ålder. Beräknat på Kohort (n=1.052) 48

49 SLUTSATSER Anti-social Pd Personlighetsstörning är relevant vid bedömning av både korttids och långtidsutfallet Utfallet olika mellan olika undergrupper - ASPD är särskilt problematisk Kriminalitet och vårdkonsumtion kontinuerligt hög i ASPD gruppen med en lägre nivå av positiva förändringar i drogbeteende och kriminalitet. 49

50 BEHANDLINGSSPEKTRUM 50

51 META-ANALYSER - Amata et al (2004) 8 RCT - Opiatbehandling, - Amata, et al (2006). 6 st av opiatberoende utan farmaka - Brewer et al (1982) 69 studier prediktorer vid opiat - Burke et al (1999) 30 RCT - MI - Carter et al (1999) 30 st Återfallsprevention - Crits-Christoph (1992) 11 RCT dynamic. - Fridell (2001;2003) Opiat, Kokain, Cannabis - Fridell & Hesse (2005) 112 st - Opiatbehandl. - Fridell & Hesse (2005) Behandl. av kriminalitet - Hettema, Steele & Miller (2005) M.I. - Hesse, Vanderplaschen, Platt, Brokaert, Fridell (2007). - Case-management ca 30 studier analyseras av Irvin et al (1999) 26 studier Contingency T. - Littell (2007) 8 studier av multisystemisk terapi - Prendergast (2000;2002) 69 studier Olika - Rubak, Sandaeck, Lauritzen, Christensen (2005) Motivational Interviewing - Stanton & Shadish (1997) 15 RCT - familjestudier 51

52 SLUTSATSER 1. Amfetamin och kokain förefaller f svara enbart påp beteendeterapeutiska eller kognitivt beteendeterapeutiska interventioner, men frågan är r om KBT eller dynamisk terapi alls har effekt. 2. Både B KBT och dynamisk terapi har h effekt på opiatanvändning och kvarstannande tillsammans med metadon, men det finns också effekter med antagonistbehandling (6 RCT) och utan samtidigt farmakologisk behandling (8 RCT). 3. Vid Cannabismissbruk finns belagt att familjeterapi har effekt liksom kognitivt orienterade modeller. 4. Ingen enskild psykosocial metod av de som evaluerats empiriskt godtagbart är överlägsen någon annan 5. Effekter på kriminellt beteende vid missbruk är låga 6. Saknas studier om effekter på missbruk av nya preparat 52

53 GEMENSAMT FÖR F R FUNGERANDE BEHANDLINGSINTERVENTIONER 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET 3. TILLRÄCKLIGT LÅNG TID FÖR EFFEKT - (EJ < 3 MÅN) 4. FOKUS BÅDE PÅ PSYKISK STÖRNING OCH MISSBRUK 53

54 VAD ÄR STRUKTUR En kvalitetsfaktor MANUALER: Noggrann beskrivning av vad behandlaren gör under varje fas i ett behandlingsförlopp. ENTUSIASM ENGAGEMANG: Ofta det som gör att nya behandlingar lyckas bättre inledningsvis än i det långa loppet. Att ex hålla ut är avgörande i missbruksbehandling. ORGANISATIONSFAKTORER: Ledarskap, kunskaper, tydlighet kring ramar, regler, normer, delegering, stöd, tillsyn, kontroll Förutsägbarhet EVIDENS: Metoden svarar för 8-15%, alliansen för 30-40% Alltså: hur behandlarna bemöter klienter/patienten är och förblir en mycket viktig faktor. 54

55 SLUT 55

Nationell basutbildning Kunskap till Praktik

Nationell basutbildning Kunskap till Praktik psykisk störning och samtidigt beroende eller missbruk av Alkohol Narkotika Bilder av Mats Fridell Till viss del bearbetad/kompletterad av Hans Kleine 1 2 Hur kan det se ut vid första anblicken? Psykisk

Läs mer

BASUTBILDNING BLEKINGE Samsjuklighet och missbruk

BASUTBILDNING BLEKINGE Samsjuklighet och missbruk BASUTBILDNING BLEKINGE Samsjuklighet och missbruk Mats Fridell 15 NOVEMBER 2011 Lund University, Department of Psychology 1 INNEHÅLLET (1) Olika typer av samsjuklighet (2) Missbrukare med samsjuklighet

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012

SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012 SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012 Efter psykiatrireformen nationell och internationell utblick Agneta Öjehagen Lunds universitet Presentation Tillbakablick: - Några ex. kända prevalens- och behandlingsstudier

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

ATT FÖRSTÅ OCH ARBETA MED MISSBRUKARE MED PSYKISK STÖRNING FEM DAGAR

ATT FÖRSTÅ OCH ARBETA MED MISSBRUKARE MED PSYKISK STÖRNING FEM DAGAR ATT FÖRSTÅ OCH ARBETA MED MISSBRUKARE MED PSYKISK STÖRNING FEM DAGAR Reviderad kurs integrerad med SKL:s baskurs och fortsättningskurs KURSTID: MAX ANTAL DELTAGARE: 35 Personer LÄRARE: Mats Fridell, professor

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Psykosocial behandling

Psykosocial behandling Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 krävs för

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala

Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Arne Gerdner, Hälsohögskolan i Jönköping och Mittuniversitetet, Östersund Missbruksvården i början på 80-talet - Generellt sett låg utbildningsnivå bland

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västra Götaland den 4 februari Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8

Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8 Nationella Riktlinjer Konferens Draken Göteborg 16 okt 2009 Utbildningsdel 5, Kapitel 8 Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom (samsjuklighet) Kapitel 5 Föreläsare professor Agneta Öjehagen

Läs mer

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen.

Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen. FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län/ Kurator Värnamo Arbetsmarknads Center, Medborgarförvaltningen Kort bakgrund Nutid Några siffror Något att tänka på Evidensbaserade metoder vid - Alkoholmissbruk

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Femårsuppföljning. Kvinnor vårdade vid Lundens ungdomshem och LVM-hem. Mats Fridell Johan Billsten Iréne Jansson Rickard Amylon

Femårsuppföljning. Kvinnor vårdade vid Lundens ungdomshem och LVM-hem. Mats Fridell Johan Billsten Iréne Jansson Rickard Amylon Femårsuppföljning Kvinnor vårdade vid Lundens ungdomshem och LVM-hem Mats Fridell Johan Billsten Iréne Jansson Rickard Amylon F o r s k n i n g s r a p p o r t n r 1 2009 FOU Författarpresentationer Mats

Läs mer

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef Årets australiensare 2010 Tidig intervention DUP: Duration of Untreated Psychosis Det mesta av funktionsnedsättningen grundläggs under de första

Läs mer

Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt

Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt Alkohol och depression när två diagnoser förekommer sam=digt Varför dricker den deprimerade och tvärtom? Hur kan man samordna behandlingarna för alkoholberoende och depression? Behandlingsmetoder Agneta

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem

Läs mer

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta

År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta Ulf Malmström Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård År 2002 påbörjade Socialstyrelsen ett arbete för att ta fram nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård med inriktning på

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Johan Franck Örebro 2014-10-15 Prevalens 1950-talet elitidrottare 1980-talet spridning The US National Household Survey: livstidsprevalens 0.9% (män) respektive

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor

Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor En rapport till Socialstyrelsens utredning om våldsutsatta kvinnor med missbruk Oktober 2010 Kerstin

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

Psykosocial behandling

Psykosocial behandling Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Behandling av personer med kombination av psykisk sjuklighet och substansproblem

Behandling av personer med kombination av psykisk sjuklighet och substansproblem Behandling av personer med kombination av psykisk sjuklighet och substansproblem Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm, SLSO Programområdet Social- och Rättspsykiatri, Institutionen för Klinisk Neurovetenskap

Läs mer

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö?

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö? Vad säger ASI om missbrukare i Malmö? Kartläggning och analys av förändringar under ett år avseende de 784 missbruksklienter i Malmö som intervjuats med ASI-metoden fram till november 2008 Juni 2010 Stadskontoret

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende

Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende En del i ett mångfaktoriellt perspektiv Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar

Läs mer

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna

SiS missbruksoch beroendevård. vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna SiS missbruksoch beroendevård vård och behandling med stöd i de nationella riktlinjerna Statens institutionsstyrelse Grafisk form: Svensk Information Illustrationer: Ida Bontin Tryckning: Edita Västra

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

Ont i magen, ont i själen?

Ont i magen, ont i själen? Ont i magen, ont i själen? Öppet hus den 5 november 2008. Centrum för allmänmedicin Ture Ålander, husläkare, med dr Läkarpraktik, Bergsbrunnagatan 1, Uppsala ture@tapraktik.se www.tapraktik.se 1 Funktionella

Läs mer

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias

Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det

Läs mer

Alkohol och sjukskrivning

Alkohol och sjukskrivning Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Vad pratar vi om Metropolit-studien Alla

Läs mer