Samsjuklighet vid substansberoende Vad vet vi?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samsjuklighet vid substansberoende Vad vet vi?"

Transkript

1 Samsjuklighet vid substansberoende Vad vet vi? Mats Fridell Lillehammer den 4 maj 2009 Lund University, Department of Psychology 1

2 DEFINITION AV SAMSJUKLIGHET Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt beroende, missbruk Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård 2007 Beroende, skadligt missbruk enl. ICD 10 Beroende, missbruk enligt DSM-IV 2

3 KONSEKVENSER FÖR INDIVID OCH ANHÖRIGA Ökad risk för: - Att psykiatriska tillstånd försämras - Suicidförsök och genomförda suicid - Fysisk ohälsa - För tidig död - Familjeproblem och konflikter - Bostadsproblem, arbets- och sysslolöshet - Kriminalitet, marginalisering 3

4 KONSEKVENSER I VÅRD- OCH BEHANDLING - Personer med samsjuklighet söker oftare vård - Fler akutbesök, längre vårdtider, fler avbrott - Man missar beroende/missbruk hos psykiatriska patienter - Förbättringen försenas vid behandling av andra tillstånd, inte minst somatiska sjukdomar - Problem med samverkan mellan olika huvudmän 4

5 Hur vanligt är samsjuklighet av detta slag? - Befolkningsstudier personer National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions NESARC 2004 (Grant, b., Stinson, F.S., Dawson, D.A., et al 2004) - Missbruk ger 2-4 ggr ökad life-time risk risk för psykisk sjukdom i normalbefolkning - Högre nivåer vid drog än vid alkoholmissbruk 5

6 SÖKT BEHANDLING SENASTE 12 MÅNADER FÖR DEPRESSION, ÅNGEST Depression Ångest Alkoholber/missbruk 18% 13% Drogberoende/missbruk 8% 7% NESARC, Grant et al

7 SÖKT BEHANDLING SENASTE 12 MÅNADER FÖR BEROENDE/MISSBRUK Alkohol Droger Depressionssjukdom 41% 60% Ångestsjukdom 33% 43% NESARC, Grant et al

8 Samsjuklighet mellan alkohol- kontra drogmissbruk och personlighetsstörning rning 12 månaders samsjuklighet av alkohol eller drug use disorder (DuD) Personlighetsstörning enligt ICD eller DSM-IV. Face-to-Face intervju n = personer (NESARC) - 47,7% drug use disorder (95% CI, 43,9 51,6%) har minst en personlighetsstörning (Pd) - 16,4% av patienterna med en Alcohol Use disorder hade minst en 1 Pd. - Vanligast förekommande Pd är Anti-social Pers. disorder - I totalbefolkningen utan koppling till missbruk/beroende är andelen personer med personlighetsstörning 8-10% 8

9 PREVALENSTAL I OLIKA VÅRDSYSTEM ÄR INTE ALLTID HELT JÄMFÖRBARA VIKTIGT ATT BEAKTA VILKEN KLINISK GRUPP SOM STUDERAS 9

10 PREVALENS AV PSYKISK SJUKDOM HOS PERSONER MED BEROENDETILLSTÅND Strukturerad diagnostik av personer i behandling - Island (Tomasson) 74% - Norge (Landheim) 70% - Sverige Alkohol (Sallmén, LVM-hem) 61% - Sverige Droger (Fridell et al, LVM- 62% och LVU-vård) - Danmark Alkohol (Sörensen-Hansen) 55% 10

11 SUICIDFÖRSÖK, SUICIDRISK VID SAMTIDIGT MISSBRUKS- ELLER BEROENDETILLSTÅND Bland patienter med suicidförsök har 12-40% också alkoholproblem Alkoholmissbrukare som gjort suicidförsök - 30 % (17-64%) Narkotikamissbrukare som gjort suicidförsök 45% Psykiskt sjuka med missbruk (55%), Öjehagen 2001 Tidigare suicidförsök största riskfaktorn för suicid Genomförda suicid 40-års kohortuppföljning 20%, varav 12% drogrelaterade (n=202), Nyhlén & Fridell et al 11

12 VARFÖR BEDÖMNING/DIAGNOS a) optimal behandling MEN OCKSÅ b) för att undvika fel i bemötandet 12

13 M O D EL 1 D iagnosis of m ental illness precipitating drug use Mental illness Substances & Alcohol MODEL 2: Drug use/abuse/dependency precipitating psychiatric diagnosis Drugs & substances Psychiatric disorders M ODEL 3: Low rate of Psychiatric/psychological disorders Other factors Alcohol/ Substances Symtoms & Problems Figure 1: Typological description of relation between confirmed diagnosis of 13 psychiatric disorders and drug/substance or alcohol abuse/dependency

14 LÄGRE GRAD AV PSYKISK STÖRNING 14

15 MODELL 3: Låg L g psykisk belastning men allvarligt beroende - I Studier av 12-steg, Minnesotabehandling, & självhjälpsrörelser (sällan RCT) indikerar att: - Kroniskt alkohol- och/tablettberoende - Relativt välordnad social tillvaro - Arbete, bostad, tidigare eller nuvarande familj - Försörjning lön i första hand - Låg nivå av psykiska symtom - Låg nivå av personlighetsstörning (17%) och - Ingen person med anti-social Pd (Nämndemansg) - Mkt låg nivå av kriminellt beteende Ouimette, Finney & Moos (1997a,b,c,1998,1999) Fridell et al (2002; Rehn 2001) Nämndemansgården) Konwalski & Shadish (2000) meta-analys av AA. 15

16 KLASSISK 12 Steg/Minnesota. - Alkohol- och tablettmissbrukare relativt väl l bibehållen social situation - Metoderna aktiva passar inte automatiskt psykiskt sjuka (Hög g EE). - Inte bara beroende av AA och NA - Egen erfarenhet av missbruk en tillgång med patienter som är lika personalen OBS - Måste anpassas om nya målgrupperm 16

17 BEROENDETILLSTÅND UTAN PSYKISK SAMSJUKLIGHET Skillnader mellan aldrig behandlade alkoholproblemati- ker, polikliniskt behandlade och de som behandlats i slutenvård i: - Samboskap - Anställning - Pågående symtom - Varaktighet i pågående p alkoholproblem - Alkoholproblemen är r väl v l kända k Anställning och psykiatriska symtom predicerade en historia av icke behandling, (sambo, trend) Berglund (2009). Socially stable alcoholics 17

18 PSYKISK SJUKDOM OCH MISSBRUK 18

19 MODEL 1 PSYKISK SJUKDOM - I V. RIKSSTUDIE AV 10 PROGRAM FÖR MISSBRU- KARE MED SVÅR PSYKISK STÖRNING (Schaar & Öjehagen 1999, 2001;2003;2004) Population ca personer deltagare n=358 personer PSYKOSER 29% MAJOR DEPRESSION 17% BORDERLINE/SCHIZOTYPAL 23% ÖVRIGA STÖRNINGAR 31% ALKOHOL 77% NARKOTIKA 33% 19

20 VANLIGASTE KOMORBIDA TILLSTÅND Schizofrenier eller manisk-depressiv sjukdom (Berglund och Öjehagen 1998) INTE Ångesttillstånd eller depressioner 20

21 MODEL 1. PSYKIATRISK STÖRNING - II FUNGERANDE BEHANDLINGSMODELLER: Case-management Psykiatriska team Skyddat boende (Björkman psykoser i allmänhet) (Teague; Mueser & Drake) Cochrane-analys (Hesse, Vanderplaschen, Platt, Brokaert, & Fridell 2007) Förbättrad somatisk och psykisk hälsa, livskvalitet, minskad inläggning på sjukhus, bättre komplians 21

22 MODEL 1. PSYKIATRISK STÖRNING - III UPPFÖLJNING AV 10 PROGRAM: Schaar & Öjehagen (1999, 2001, 2004) Sign minskning av problemtyngd i 18 månader (1999) 6 av 7 områden i ASI Förbättring i symtom (SCL-90 p <.001) Förbättring i livskvalitet (p <.001) GAF global funktionsnivå (p <.001) Minskning i slutenvård > 3 miljoner 5-års (2004) bäst för dem där behandlingsinsatserna fortsatt 22

23 MODEL 1. PSYKIATRISK STÖRNING - IV META-ANALYSERNA INTE VÄGLEDANDE SBU 9 RCT-studier med patienter COCHRANE RCT-studier, Jeffrey et al 1999 Institutionsprogrammen > andra interventioner Svag design och oklara utfallskriterier NY META-ANALYS Dumaine (2003) 23

24 Vad är r kvalitet i denna grupp? - Kontinuitet i behandling och vårdkedjor - Struktur så att farmakabehandlingen och psykosociala insatser genomförs konsekvent Personal som tål långsamma förändringar Boende, psykofarmaka, relationer som stöttar - Tid så att förändringar hinner äga rum 24

25 MODEL I I - NARKOTIKAMISSBRUKARE 25

26 Uchtenhagen & Zieglgänsberger (2000), Fridell (1991, 1996) Personality dis- orders 50-90% Depressions & anxiety disorders 20-60% Psychoses 15-20% Figure 1. Dominerande psykiatriska störningar hos patienter med drogberoende 26

27 Uppgift saknas 23% UNS 2% Masochistisk 2% Tvångsmässig 2% Passivt-aggressiv 4% Dependent 4% Undvikande 1% Borderline 5% Ej personlighetsst. 19% Antisocial 22% Paranoid 2% Schizoid 3% Schizotyp 1% Histrion 5% Narcissistisk 5% Figur 2. DSM-III-r personlighetsstörningar - 1:a dignos - bland tunga narkotikamissbrukare vårdade kohorten (n=1.052). 27

28 Diagram 5. SCL-90-poäng för patienter med drogberoende vid fem års uppföljning (n=90) vid tre nivåer av utfallssituation 28 Somatization Obsessivecompulsive Interpersonal sensitivity Depression Anxiety Aggressive-ness Fobic Anxiety Paranoid ideation Psychoticism Global Severity Index Positive Symptom Distress Index Non stable abstinence (n=38) Abstinence from 6 months to 2 years (n=12) Stable abstinence (2 years or more) (n=40) *** *** *** *** *** *** ** *** *** *** SCL-90 *** Mean

29 PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR RNINGAR DSM-III III-R (n=1.052) Beskrivande Minst en personlighetsstörning rning 77,2% Två personlighetsstörningar rningar 32,0% Tre eller fler personlighetsstörn. rn. 12,0% 29

30 Table able 2. Psychiatric disorders in a cohort of patients with drug dependence (n=1.052) Assessed DIAGNOSIS No. % 695 Psychopathy 97 (14,0%) Any psychosis 152 (14,8%) Schizophrenia 36 (3,4%) Schizo-affective 2 (0,02%) Schizophrenia-type 4 (0,04%) Toxic activated 7 (0,07%) Toxic psychosis 64 (6,2%) (any type) Reactive Psychosis 12 (1,2%) Cycloid Psychosis 5 (0,04%) Affective Psychosis 18 (1,8%) 30

31 DESSUTOM - Socialt multiproblematiska - Neuropsykologiska funktionshinder 20-60%? - Begåvningshandikapp (unga) Ca 50% under IQ < 85 - Kopplingen till Personlighetsstörning rning 31

32 HÖG G NIVÅ PSYKISK STÖRNING - Personlighetsstörning rning - Ångest och depressioner MEN Ringa andel psykisk sjukdom jämfört med patienter med psykisk sjukdom och missbruk men högre än i normalbefolkningen 32

33 GENERELLA DRAG FÖR F R PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR RNINGAR - Ett varaktigt mönster m av inre upplevelser och beteende som avviker markant från n det som förvf rväntas i individens kulturella miljö. - Mönstret visar sig i två eller fler områden: kognitivt, affektivt, interpersonellt, impulskontroll - Ett varaktigt mönster m som är r oflexibelt och fortsätter tter i ett brett spektrum av interpersonella och sociala situationer. - Leder till kliniskt påvisbart p obehag eller funktionsnedsättning ttning i sociala, yrkesmässiga ssiga eller andra viktiga livsområden. - Mönstret är r stabilt och varaktigt och starten kan spåras tillbaka till barnaår r eller tidig ungdomstid. - Beteendemönstret nstret kan inte tillskrivas en annan mental störning. - Beteendemönstret nstret beror inte påp avhängigt fysiologiska effekter av droger, mediciner eller alkohol. 33

34 SJÄLVREGLERINGSSTRATEGIER De olika personlighetsstörningarna reglerar självkänslan på olika sätt Behandlarna behöver möta på olika sätt Lära sig observera och använda intuition Dåliga strategier snarare än ondska Behandlaren måste fråga sig: Vad och hur mycket kan jag förändra inom mina ram? Narcissistisk konflikt som påverkar samspelet 34

35 PERSONLIGHETSSTÖRNING I DSM-IV - Ej sjukdomsdiagnos i psykiatrisk mening - Olika anpassningsstilar - Inverkar på socialt samspel - Olika sätt att reglera självkänslan - Reglering direkt i relationen till objekten i högre grad än innifrån - Olika allvarliga i kvalitet och kvantitet 35

36 OM STRUKTUR OCH STÖD FÖR R MODIFIERING AV JAGFUNKTIONER 36

37 GRUNDLÄGGANDE GGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET 3. TILLRÄCKLIGT LÅNG TID FÖR EFFEKT - (EJ < 3 MÅN) 4. FOKUS BÅDE PÅ PSYKISK STÖRNING OCH MISSBRUK 37

38 Korttidsutfall Goal Attainment hos pat med personlighetsstörning rning vid indexvårdtillf rdtillfället llet Beräknat påp vårdtillfällen llen (n=3.111) 38

39 40% 36,3% 35% 30% 25% Procent 20% 15% 10% 7,5% 8,3% 7,8% 8,6% 7,3% 6,9% 8,2% 5% 0% 2,3% 2,3% 2,3% 1,2% 0,4% 0,4% DSM-III-R-diagnos Diagram 4: Procent avbrutna vårdtillfällen för patienter utan resp med någon typ av personlighetsstörningr (DSM-III-R ) behandlade vid avgiftningsenhet i Lund från januari 1977 till juni 1995 (1.052 patienter och vårdtillfällen) 39

40 KORTTIDSINTERVENTIONER HAR EFFEKT PÅP MISSBRUK (MI) Lågtröskelinterventioner (1) Vilka effekter har avgiftning (2) Vilka effekter har psykologisk utredning? (3) Vilka effekter har sprutbyte? 40

41 UTFALLET VID 5-ÅRS 5 UPPFÖLJNINGSSTUDIE (n=125) 41

42 Psykologiska/psykiatriska problem vid 5 år Aktuell status: Psykologiska problem 60% (Ensamhet) Livstid: Allvarlig depression 34% Suicidförsök 45% Senaste året: Depression 40% Hopplöshet (Beck) 45% Suicidtankar 30% Män hade högre symtomnivåer än kvinnor på SCL- 90. Problem finns även hos de som är drogfria 42

43 25% 23,21% 21,43% 20% 16,96% 15% 12,50% 10% 9,82% 5% 6,25% 5,36% 4,46% 0% Deceased Ej drogfri Drogfri periodiskt Missbruksbild vid femårsuppföljning (n=112 av % - korrigerat 2005) 43

44 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor (n=33) Män (n=79) 6,1% 5,1% Avliden 24,2% 39,2% Missbruk eller drogfri mindre än en månad. 19,0% 12,1% Periodiskt drogfri eller drogfri senaste halvåret. 6,3% 3,0% Drogfri senaste året. 54,5% 30,4% Drogfri senaste två åren eller längre. Missbrukbild Diagram 3. Missbruksbild för kvinnor och män vid femårsuppföljning (112 av 125, korrigerat 2005) 44

45 INVERKAN AV ANTI-SOCIAL PD PÅP UTFALLET VID FEM- ÅRSUPPFÖLJNINGEN 45

46 Drogmissbrukare med anti-social personlighetsstörning 1. Mer fortsatt missbruk 2. Mer kriminalitet 3. Mer socialhjälp 4. Mer sjukhusvård 5. Färre drogfria perioder MEN 6. Inte högre dödlighet än de som inte har anti-social Pd 46

47 Table 4. Justerade Odds Ratio-kvoter av utfall beroende av index ASPD status - analys med logistisk regressionsanalys Beroende Vuxen ASPD Ngt fängelse Kontinuerligt Drogfri Variabler: vid F-U register Socialunderstöd- > ett år (n=122) ASPD 81% 56% 65% 41% Ej-ASPD 14% 19% 40% 51% Adjusted OR 19,2** 17,6** 3,2* 0,8 Beroende Daglig drog- Kontinuerlig Inga drogfria variabler: bruk v vid F-U behandling perioder ASPD 34% 39% 34% Ej-ASPD 6% 51% 14% Adjusted OR 8,5** 0,6 3,0* 47

48 Diagram 11. Andel patienter í kriminalregister per femårsintervall och anti-social personlighetsstörning & ålder. Beräknat på Kohort (n=1.052) 48

49 SLUTSATSER Anti-social Pd Personlighetsstörning är relevant vid bedömning av både korttids och långtidsutfallet Utfallet olika mellan olika undergrupper - ASPD är särskilt problematisk Kriminalitet och vårdkonsumtion kontinuerligt hög i ASPD gruppen med en lägre nivå av positiva förändringar i drogbeteende och kriminalitet. 49

50 BEHANDLINGSSPEKTRUM 50

51 META-ANALYSER - Amata et al (2004) 8 RCT - Opiatbehandling, - Amata, et al (2006). 6 st av opiatberoende utan farmaka - Brewer et al (1982) 69 studier prediktorer vid opiat - Burke et al (1999) 30 RCT - MI - Carter et al (1999) 30 st Återfallsprevention - Crits-Christoph (1992) 11 RCT dynamic. - Fridell (2001;2003) Opiat, Kokain, Cannabis - Fridell & Hesse (2005) 112 st - Opiatbehandl. - Fridell & Hesse (2005) Behandl. av kriminalitet - Hettema, Steele & Miller (2005) M.I. - Hesse, Vanderplaschen, Platt, Brokaert, Fridell (2007). - Case-management ca 30 studier analyseras av Irvin et al (1999) 26 studier Contingency T. - Littell (2007) 8 studier av multisystemisk terapi - Prendergast (2000;2002) 69 studier Olika - Rubak, Sandaeck, Lauritzen, Christensen (2005) Motivational Interviewing - Stanton & Shadish (1997) 15 RCT - familjestudier 51

52 SLUTSATSER 1. Amfetamin och kokain förefaller f svara enbart påp beteendeterapeutiska eller kognitivt beteendeterapeutiska interventioner, men frågan är r om KBT eller dynamisk terapi alls har effekt. 2. Både B KBT och dynamisk terapi har h effekt på opiatanvändning och kvarstannande tillsammans med metadon, men det finns också effekter med antagonistbehandling (6 RCT) och utan samtidigt farmakologisk behandling (8 RCT). 3. Vid Cannabismissbruk finns belagt att familjeterapi har effekt liksom kognitivt orienterade modeller. 4. Ingen enskild psykosocial metod av de som evaluerats empiriskt godtagbart är överlägsen någon annan 5. Effekter på kriminellt beteende vid missbruk är låga 6. Saknas studier om effekter på missbruk av nya preparat 52

53 GEMENSAMT FÖR F R FUNGERANDE BEHANDLINGSINTERVENTIONER 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET 3. TILLRÄCKLIGT LÅNG TID FÖR EFFEKT - (EJ < 3 MÅN) 4. FOKUS BÅDE PÅ PSYKISK STÖRNING OCH MISSBRUK 53

54 VAD ÄR STRUKTUR En kvalitetsfaktor MANUALER: Noggrann beskrivning av vad behandlaren gör under varje fas i ett behandlingsförlopp. ENTUSIASM ENGAGEMANG: Ofta det som gör att nya behandlingar lyckas bättre inledningsvis än i det långa loppet. Att ex hålla ut är avgörande i missbruksbehandling. ORGANISATIONSFAKTORER: Ledarskap, kunskaper, tydlighet kring ramar, regler, normer, delegering, stöd, tillsyn, kontroll Förutsägbarhet EVIDENS: Metoden svarar för 8-15%, alliansen för 30-40% Alltså: hur behandlarna bemöter klienter/patienten är och förblir en mycket viktig faktor. 54

55 SLUT 55

Samsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University 090428

Samsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University 090428 Samsjuklighet vid drogberoende Mats Fridell SKL & Lund University 090428 PROBLEMATISKA BEGREPP Dubbeldiagnos, samsjuklighet - i relation till vad? Svår psykisk störning måste specificeras Diagnos mer sällan

Läs mer

Nationell basutbildning Kunskap till Praktik

Nationell basutbildning Kunskap till Praktik psykisk störning och samtidigt beroende eller missbruk av Alkohol Narkotika Bilder av Mats Fridell Till viss del bearbetad/kompletterad av Hans Kleine 1 2 Hur kan det se ut vid första anblicken? Psykisk

Läs mer

BEHANDLING AV DROGBEROENDE

BEHANDLING AV DROGBEROENDE BEHANDLING AV DROGBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University 2010-03-05 -Amata, -Brewer -Burke -Carter -Crits-Christoph farmaka et al (2004) (2006). (1982) 8 69 6 RCT st av studier -Opiatbehandling, RCT

Läs mer

BASUTBILDNING BLEKINGE Samsjuklighet och missbruk

BASUTBILDNING BLEKINGE Samsjuklighet och missbruk BASUTBILDNING BLEKINGE Samsjuklighet och missbruk Mats Fridell 15 NOVEMBER 2011 Lund University, Department of Psychology 1 INNEHÅLLET (1) Olika typer av samsjuklighet (2) Missbrukare med samsjuklighet

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce

Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter

Läs mer

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger

Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

BEHANDLINGSALLIANS Bemötande av olika problemgrupper. Mats Fridell SKL & Lund University 090428

BEHANDLINGSALLIANS Bemötande av olika problemgrupper. Mats Fridell SKL & Lund University 090428 BEHANDLINGSALLIANS Bemötande av olika problemgrupper Mats Fridell SKL & Lund University 090428 Vi brukar skilja mellan några olika typer av undersökningar Effektstudier (efficacy, RCT) Effektivitetsstudier

Läs mer

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013 Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala. Arne Gerdner, Mittuniversitetet, Östersund och Hälsohögskolan i Jönköping

Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala. Arne Gerdner, Mittuniversitetet, Östersund och Hälsohögskolan i Jönköping Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Arne Gerdner, Mittuniversitetet, Östersund och Hälsohögskolan i Jönköping Missbruksvården i början på 80-talet - Generellt sett låg utbildningsnivå bland

Läs mer

SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012

SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012 SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012 Efter psykiatrireformen nationell och internationell utblick Agneta Öjehagen Lunds universitet Presentation Tillbakablick: - Några ex. kända prevalens- och behandlingsstudier

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö

Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö Problembeskrivning Samsjuklighet förekomst någon gång under livet Missbruk/beroende Bipolär sjukdom

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg

Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Psykosocial behandling

Psykosocial behandling Psykosocial behandling Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 krävs för

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

ATT FÖRSTÅ OCH ARBETA MED MISSBRUKARE MED PSYKISK STÖRNING FEM DAGAR

ATT FÖRSTÅ OCH ARBETA MED MISSBRUKARE MED PSYKISK STÖRNING FEM DAGAR ATT FÖRSTÅ OCH ARBETA MED MISSBRUKARE MED PSYKISK STÖRNING FEM DAGAR Reviderad kurs integrerad med SKL:s baskurs och fortsättningskurs KURSTID: MAX ANTAL DELTAGARE: 35 Personer LÄRARE: Mats Fridell, professor

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering

Dynamisk behandling vid missbruk, beroende. En orientering Dynamisk behandling vid missbruk, beroende En orientering Agneta Öjehagen Lunds universitet Evidensbaserade psykosociala metoder - Motivera till förändring (motiverande samtal) - Förändring av missbruksbeteendet

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet

1. Upptäckt och förebyggande verksamhet Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna

Läs mer

Sektorsrådet inom Vuxenpsykiatri. Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper

Sektorsrådet inom Vuxenpsykiatri. Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper 1(15) MEDICINSK PRIORITERING PSYKIATRI Sektorsrådet inom Vuxenpsykiatri Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper Version 2005-11-08 Prioriteringsgrupper Förkortningar: I. Livshotande akuta sjukdomar,

Läs mer

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke Missbrukspsykologi S-E Alborn / C. Fahlke Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil:

Läs mer

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Överenskommelser HSN-SON Syfte Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

NARKOTIKABEROENDE OCH PSYKISK STÖRNING. Forskning och utvärdering inom Kriminalvården

NARKOTIKABEROENDE OCH PSYKISK STÖRNING. Forskning och utvärdering inom Kriminalvården NARKOTIKABEROENDE OCH PSYKISK STÖRNING Forskning och utvärdering inom Kriminalvården Narkotikaberoende och psykisk störning En kohortstudie av prevalens av droger, psykisk sjukdom och personlighetsstörning

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

Överlämningar av psykologiska utredningar inom SiS till socialtjänst, klienter och personal

Överlämningar av psykologiska utredningar inom SiS till socialtjänst, klienter och personal Överlämningar av psykologiska utredningar inom SiS till socialtjänst, klienter och personal Mats Fridell & Robert Holmberg & Ylva Benderix Stockholm den 28 mars 2014 Lund University, Department of Psychology

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala

Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Arne Gerdner, Hälsohögskolan i Jönköping och Mittuniversitetet, Östersund Missbruksvården i början på 80-talet - Generellt sett låg utbildningsnivå bland

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods.

2014-12-09. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag. Methods. Utmaningar i omhändertagandet av ungdomar som genomgått obesitas kirurgi och hur ser vård programmet ut idag BORIS dagen 20 Nov 2014 Methods Interview derived data (at 5 yrs) from Göteborg and Malmö AMOS

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende

Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer? 1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Missbruks - och beroendevården i Västmanlands län En översikt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Missbruks - och beroendevården i Västmanlands län En översikt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Missbruks - och beroendevården i Västmanlands län En översikt utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Rapport 2009:5 Ann Tjernberg Utvecklings- och utredningsfunktionen

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERVENTIONER FÖR ATT FÖRÄNDRA OTILLRÄCKLIG FYSISK AKTIVITET, OHÄLSOSAMMA MATVANOR, TOBAKSBRUK SAMT MISSBRUK/BEROENDE AV ALKOHOL VID SCHIZOFRENI. Mats Berglund

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512

Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?

Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

Uppföljning av personer behandlade vid Dianova Sverige

Uppföljning av personer behandlade vid Dianova Sverige Uppföljning av personer behandlade vid Dianova Sverige 3 Innehåll FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...7 DIANOVA SOM BEHANDLINGSORGANISATION...8 Dianova som en form av terapeutiskt samhälle...9 Historik...9 Organisation...10

Läs mer

Cannabis och psykos. Google:

Cannabis och psykos. Google: Cannabis och psykos 67 800 träffar Google: Cannabis and psychosis: 1 260000 hej och hallå. jag undrar om det är vanligt att man får cannabis psykoser, alltså om man BARA röker cannabis och inte håller

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Hva med de voldelige? Tom Palmstierna Docent, Centrum för Psykiatriforskning, KI 1:e Amanuensis, DMF, NTNU/Bröset Specialkonsulent, Bergen

Hva med de voldelige? Tom Palmstierna Docent, Centrum för Psykiatriforskning, KI 1:e Amanuensis, DMF, NTNU/Bröset Specialkonsulent, Bergen Hva med de voldelige? Tom Palmstierna Docent, Centrum för Psykiatriforskning, KI 1:e Amanuensis, DMF, NTNU/Bröset Specialkonsulent, Bergen Hva med de voldelige? Är de våldsamma dubbeldiagnoser? Våldstypologier

Läs mer

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen

Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva

Läs mer

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius

Evidens = Bevis. 2007-12-07 Bengt-Åke Armelius Evidens = Bevis 1784: Anton Mesmers avslöjas som charlatan trots att han botat många med utgångspunkt i sin teori om animal magnetism (på gott och ont). Effekter kan finnas, men teorin om orsaken kan vara

Läs mer

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,

Läs mer