LYSANDE IDÉER FÖR ENERGIN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LYSANDE IDÉER FÖR ENERGIN"

Transkript

1 NR 4, DECEMBER 2007 PRIS 60 KR STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE, SMÅ MEN LÖNSAMMA 5 företag med 1 sak gemensamt Om att bryta isen läs mer om framgångsrika kundmöten LYSANDE IDÉER FÖR ENERGIN Möt Thomas Korsfeldt, förmodligen Sveriges mest energiska generaldirektör

2 LEDARE Hållbar utveckling ett ledord STANDARDISERINGEN arbetar framgångsrikt med frågor och standarder inom miljö och energi. Hållbar utveckling är ett ledord för samhället och sis är en partner som möjliggör denna utveckling. Hur jobbar en myndighet med standarder och frågor kring energi och dess användning? I det här numret, på sidorna 6 10, intervjuas Thomas Korsfeldt, generaldirektör på Energimyndigheten. Inom bränslen händer det mycket. Sverige är aktiva i arbetet med att ta fram internationella standarder för olika typer av t.ex. miljöbränslen. En ny europeisk standard med krav på etanol som blandningskomponent i bensin kommer att publiceras inom kort. Ett annat pågående arbete handlar om framtida iso-standarder för dimetyleter som drivmedel i dieselmotorer. I början av nästa år sätter iso igång sitt arbete med både fasta och flytande biobränslen. Andra områden är standardiserade miljöanalyser och energiberäkningar som är förutsättningar för att kunna få jämförbara värden över både tid och rum. Detta är ett ax plock över vad som är på gång besök sis.se så kan du läsa mer om hur du kan påverka, köpa och använda standarder inom miljö och energi. INNEHÅLL STANDARD MAGAZINE NR 4, DECEMBER NOTISER 6 10 LYSANDE LÅNGSIKTIGHET Möt Thomas Korsfeldt, generaldirektör på Energimyndigheten. Han tycker att standardisering gynnar både myndigheten och nationen. 12 SKF FYLLER HUNDRA ÅR I ÅR Läs mer om vad standarder betyder för skf ett företag med anställda över hela världen. 13 SIS I MEDIA SMÅFÖRETAGEN SOM GÅR SOM TÅGET Fem representanter från svenska småföretag ger sin syn på standarder och vad de betyder för deras verksamhet. 20 GÖR SOM TOYOTA Vad kan små företag lära av Toyotas metoder? Läs mer om hur Toyota tjänar miljarder SIS INSIDE D e fl esta företag kan bli mer professionella i konsten att vara värd. Läs mer om goda tips för ett lyckat kundevenemang. 24 FRÅGAN OCH AKTUELLA UTBILDNINGAR LARS FLINK, VD SIS STANDARD MAGAZINE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE PRIS 60 kr ADRESS: Stockholm BESÖKSADRESS: Sankt Paulsgatan 6 TELEFON: INFORMATIONSCHEF OCH ANSVARIG UTGIVARE: Olle Axenborg REDAKTÖR: Annika Gerendas (vik) Lovisa Krebs (tjl) REDAKTION OCH PRENUMERATIONSSERVICE: ANNONSKONTAKT: Annika Gerendas MEDARBETARE I DETTA NUMMER: Kevin Billinghurst, Lena Lidberg, Per Lövgren DESIGN: Semester Design AB REPRO: Bildrepro TRYCK: Alloffset DISTRIBUTION: OnTime ISSN STANDARD MAGAZINE ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den utkommer fyra gånger per år och är en av förmånerna kopplade till medlemskapet i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. ANVÄNDNINGEN AV STANDARDER syftar till att göra varor och tjänster enklare och säkrare samt att under lätta handel över gränserna. SIS utarbetar standarder inom bl.a. bygg, hälso- och sjukvård, konsumentskydd, tjänster, ledningssystem och miljö. SIS VERKSAMHET BEDRIVS i en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor och i två aktiebolag: SIS Forum och SIS Förlag. SIS omsatte år 2006 ca 193 miljoner kronor och har 163 anställda. 2 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2007

3 En lastbil som drivs på koldioxidneutralt bränsle. NOTISER Energifolk nätverkar om säkerhet ATT STORA OMRÅDEN drabbas av energibortfall är naturligtvis en oönskad situation som såväl myndigheter som driftsansvariga vill undvika. För att dra lärdom av varandras erfarenheter har ett nätverk bildats där säkerhetsansvariga från såväl myndigheter, branschorganisationer som enskilda företag från hela Europa ingår. Mina erfarenheter av att arbeta med sis som sekretariatsstöd är mycket goda och det föll sig därför naturligt att be SIS koordinera detta nätverk, säger Andres Muld, chef för av delningen för hållbar Aktuellt från SIS Förlag STERILISERINGSPROCESSER Handboken ger rekommendationer och riktlinjer för hur steriliseringsprocesser lättare ska kunna kontrolleras inom hälso-, sjuk- och tandvård. Den förklarar, konkretiserar och sammanfattar de krav och riktlinjer som finns i gällande standarder inom området validering samt rutinkontroll av steriliseringsprocesser. Pris: 360 kr. Art.nr SÄKRA DIN INFORMATION! Dagens brottslingar är inte ute efter din dator, de är ute efter innehållet. För att skydda datorn från att bli stulen låser vi fast den energianvändning vid Energimyndigheten. Andres Muld är också ordförande vid nätverksträffarna. SIS erbjuder en neutral plattform där intressenter kan träffas och diskutera förutsättningslöst, säger Eva Albåge Nordberg, standardiseringschef på SIS. Nätverket kommer att ordna diskussionsträffar med studiebesök ungefär fyra gånger årligen. Kontakt person: Helena Sellerholm, , och larmar lokalen. Men vad gör vi för att förhindra att viktig information hamnar i obehörigas händer? Svaret är att arbeta med LIS, ett ledningssystem för informationssäkerhet. Standarderna finns nu i en ny förbättrad version. Paketpris: kr. Art.nr MATERIALNYCKELN 2007 Materialnyckeln är ett bra hjälpmedel för dem som arbetar med metalliska material inom konstruktion, inköp och produktion, inom verkstads-, metall- eller processindustrin. Även myndigheter och konsulter har nytta av handboken som nu ges ut med ett tåligare omslag och ett bättre fliksystem. Pris: kr. Art.nr I EN ARTIKEL i Dagens Industri (20 september 2007) förespråkar Volvo standardisering av miljöbränslen. Det var i samband med att Volvo visade upp nya, mer miljövänliga lastbilsmodeller som frågan kom upp. Väldigt många av våra produkter används redan i dag i olika delar av Europa. För att det ska fungera måste bränslet finnas tillgängligt på många olika ställen och då blir en standardisering väldigt viktig, säger Volvos vd Leif Johansson i Dagens Industri. Leif Johansson tror att en standardisering kan komma ganska snart och att ett beslut om standardisering kan skynda på lanseringen av de nya lastbilsmodellerna. Om en standardisering dröjer drar produktionen igång, men i mindre skala. Sverige är sedan lång tid aktiv För att det ska fungera måste bränslet finnas tillgängligt på många olika ställen och då blir en standardisering väldigt viktig Leif Johansson, VD Volvo Volvo efterlyser nya bränslen i arbetet med att ta fram internationella standarder för olika typer av miljöbränslen. Många svenska experter på motorbränslen är engagerade i sis och cen:s arbetsgrupper för framtagning av miljöbränslen. En ny europeisk standard med krav på etanol som blandningskomponent i bensin väntas i början av nästa år, säger Ana Olaru Verouhis, projektledare på sis. Ett annat pågående arbete gäller framtida globala standarder för dimetyleter (dme) som drivmedel i dieselmotorer. Det finns långt framskridna planer på att starta en global subkommitté för flytande biobränslen. Om förslaget går igenom ska det drivas av usa och Brasilien tillsammans. För fasta biobränslen kommer arbetet snart igång inom iso. VOLVO DECEMBER 2007 STANDARD MAGAZINE 3

4 NOTISER UPPHOVSRÄTTEN FÖR STANDARDER TYDLIGARE OCH ENKLARE TILLGÄNGLIGHE- TEN TILL standarder via Internet är god. Våra kunder kan via sis.se köpa dem dygnet runt. Nu gör vi på SIS reglerna för upphovsrätt tydligare för användare och köpare. Det ska bli lät tare för kunden att se att de har en standard som just är avsedd för kunden i fråga. Det blir möjligt bland annat genom tydligare vattenmärkning, säger Per Norstedt, försäljningschef på SIS Förlag. Det blir också enklare för våra kunder att säkerställa att de jobbar med rätt och oförändrad standard, det vill säga ingen har ändrat i innehållet eller på annat sätt manipulerat med den. Allt för att minska risker för felaktig användning och de konsekvenser som kan följa, säger Eva Albåge Nordberg, standardiseringschef på SIS. Från och med oktober har alla nya standarder en ny utformning. Läs gärna mer i trycksaken Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop på Standarder och standardisering i Sverige och USA. Boka SIS seminarium den 23 april 2008, em. Välkommen till Rival på Mariatorget i Stockholm Förhandsanmälan till Rådgivare till ISO ett prestigefullt uppdrag Jag hoppas det blir en större och bredare tillämpning av ledningssystem i framtiden. Basen är ordning och reda och att ledningen styr efter de mål de satt upp, säger Hans Skalin, internationell strateg på Vägverket i Borlänge. HAN BÖRJADE BL.A. MED att införa ledningssystemstandarder på Vägverket för mer än 20 år sedan. Då var han kvalitetschef. Sedan drygt två år tillbaka är han internationell strateg på Vägverket. Inom iso är han en av tolv internationella ledamöter från hela världen vars mål är att eftersträva samordning av alla befintliga och kommande iso-standarder för ledningssystem. Det gäller även alla tillhörande standarder som nu är ett betydande antal. VAD SKA NI KONKRET GÖRA FÖR ATT UPPNÅ EN SAMORDNING AV LEDNINGSSYSTEM- STANDARDERNA? iso har gett gruppen ansvaret att övervaka och vara rådgivare åt iso i samtliga aktiviteter som rör ledningssystem som att exempelvis ge förslag till strategisk inriktning, granska krav och beakta intressenters synpunkter. Vi ska även granska förslag till nya eller revidering av standarder inom området ledningssystem. Vi tittar också över befintliga standarder för ledningssystem med tanke på hur de kan se ut i framtiden. Kanske handlar det om helt nya dokument. Med andra ord kan det möjligen finnas behov av en standard för ett modernt ledningssystem som är enkel att tillämpa i alla tänkbara typer av organisationer? Vi ska ta hänsyn till vad marknaden efterfrågar och se över implementeringen av iso:s regler för utformning av standarder för ledningssystem. HANS SKALIN HOPPAS att arbetet i den rådgivande gruppen iso/tmb/sagmss ska leda till att iso kan publicera utmärkta och enkla standarder för ledningssystem som ledningen i alla organisationer gärna tar till sig. HAR SVERIGE NÅGRA SPECIELLA ÖNSKEMÅL I DET INTERNATIONELLA ARBETET? Min önskan är att alla ISO-standarder för ledningssystem ska kunna tillämpas tillsammans på ett enkelt sätt. I Sverige har vi redan en samordningsgrupp för ledningssystem där jag är ordförande. Det betyder att vi kan framföra svenska krav och synpunkter på ett mer strukturerat sätt än andra länder. Därmed har vi lättare att få gehör på internationella möten. Fotnot: Om du arbetar med att införa ledningssystemstandarder i din organisation och har synpunkter kring dessa, kontakta Hans Skalin, tel: eller Dina synpunkter kan påverka framtida standarder. Text: Annika Gerendas Hans Skalin, Vägverket, är en av tolv internationella ledamöter inom ISO. 4 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2007

5 NOTISER Det här är Lennart... Jag saknar engagemang från fler företag och en större spridning inom vissa branscher. Tyvärr är det en försvinnande liten del av alla svenska företag som är med i standardiseringsarbetet. HUR SER DU PÅ SIS OCH SIS ARBETE? sis arbete är mycket viktigt för Sverige, och dess företag. I en tid då förändringar sker snabbare och snabbare, där eu växer och globaliseringen breder ut sig är det stora krav som ställs på alla företag. Jag tänker framför allt på små- och medel stora företag (sme) som ofta saknar den erfarenhet och de resurser som krävs för att arbeta med standardisering. För dessa verksamheter har sis en mycket viktig roll att fylla. VAD SER DU SOM DIN VIKTIGASTE UPPGIFT I SIS STYRELSE? Att ta tillvara SME-företagens intressen och öka förståelsen för att standardisering är viktigt. VILKA OMRÅDEN ÄR SÄRSKILT VIKTIGA FÖR SIS? sis är ett viktigt verktyg för FAKTA LENNART JOHANSSON FÖDD: 1958 i Karlstad. FAMILJ: Gift med Marie. Barnen Pierre, 18, Sophia, 15 och Isabella 13 år. BOR: I villa på Värmdö. FRITID: Umgås med familjen, snickra, köra och renovera engelska sportbilar. UTBILDNING: Ingenjör. ARBETE: VD på Firefly sedan LÄSER JUST NU: We were the Mulvaneys av Joyce Carol Oates. svensk standardisering. Miljöstandarder är lika viktiga som itstandarder. sis roll är att hjälpa svenska företag med detta och jag vill att vi arbetar för att bli ännu bättre. VARFÖR SKA MAN GÅ MED I STAN- DARDISERINGEN? Möjligheterna att påverka är stora för de som aktivt deltar i arbetet med att skapa och revidera standarder. Förutom att kunna påverka innehållet i en eller flera standarder får deltagare även ett informationsövertag gentemot andra företag som inte deltar aktivt i arbetet. Med kunskap om krav i kommande standarder finns även en stor vinst att göra för företag genom att i god tid kunna anpassa produkter och tjänster till kommande krav. Det nätverk som skapas under arbetet ska absolut tas med i kalkylen, det kan vara ovärderligt både i det dagliga arbetet och i det långsiktiga strategiarbetet för ett företag. VAD SAKNAS INOM STANDARDISE- RINGEN? Jag saknar nya unga hungriga deltagare som ser möjligheterna för sina företag. HUR SER DU PÅ MYNDIGHETERNAS ENGAGEMANG OCH DELTAGANDE I STANDARDISERINGSARBETET? Jag blir oroad av den allt större bristen på engagemang och aktivt arbete som svenska myndigheter uppvisar. På sikt tror jag att detta kommer att vara något som vi i framtiden får ångra. Det finns mycket stora möjligheter för företag som engagerar sig i standardisering, säger Lennart Jansson, ny styrelseledmot i SIS och VD på Firefly AB. VAD TROR DU OM FRAMTIDEN INOM STANDARDISERINGEN? Standarder är en viktig drivkraft i samhället och kommer att spela en allt större roll. Den internationella handeln ökar, avstånden i världen spelar en allt mindre roll och det kommer inte att bli konkurrenskraftigt att arbeta med lokala eller regionala standarder det är en globalisering som gäller både nu och i framtiden. DU SOM ÄR VD I ETT BÖRSNOTE- RAT BOLAG OCH STARKT ENGA- GERAD I STANDARDISERING, HUR FÅR DU TIDEN ATT RÄCKA TILL? Det är en prioriteringsfråga. Standarder hamnar alltid högt på min lista men de är inte alltid nummer ett. Vissa standarder är viktigare än andra för företaget. SVENSKA SKÄRGÅRDEN ÖL SKIDOR KÖTT AFTONBLADET DET HÄR GILLAR LENNART BÄST BEHÖVER LEDNINGEN ENGAGERA SIG I STANDARDER OCH STANDAR- DISERING? Ja definitivt, oavsett om man väljer att arbeta aktivt inom standardiseringen eller bara åka med och få se vad som händer så kommer standarder att ha en stor påverkan på de flesta verksamheterna. NÄR HÖRDE DU TALAS OM STANDARDER FÖRSTA GÅNGEN? Det var under gymnasietiden, jag hade ett eget företag och sysslade med import och försäljning av ljudutrustning. Det blev ganska snart tydligt att standarder var viktigt för att få olika produkter från olika delar av världen att fungera väl ihop utan att behöva införa anpassningar och dyra modifieringar. Text: Annika Gerendas UTLANDSSEMESTER VIN SOL & (EJ BAD) VEGETARISKT DAGENS INDUSTRI ANDERS ERLANDSSON DECEMBER 2007 STANDARD MAGAZINE 5

6 LYSANDE LÅN 6 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2007

7 Energimyndigheten är en av de svenska myndigheter som har valt att engagera sig i standardisering. Enligt generaldirektör Thomas Korsfeldt är det något som gynnar både myndigheten och nationen. I den ökande internationaliseringen är det viktigt att svenska aktörer finns med och påverkar utvecklingen, säger han. DEN SNART TIOÅRSJUBILERANDE Energimyndig - h eten har till uppgift att skapa villkor för en hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Myndigheten har sitt säte i Eskilstuna, men har även viss representation på Södermalm i Stockholm. Här, på Rosenlundsgatan, finns några möteslokaler och ett testlabb. Ända sedan Energimyndigheten startade har Thomas Korsfeldt varit dess generaldirektör. Nu har han just fyllt 60 och är snart på väg att lämna organisationen. Hans förordnande löper ut vid årsskiftet. När han sammanfattar det gångna decenniet konstaterar han bland annat att Energimyndighetens engagemang i standardiseringsarbete har ökat under de här åren. Fler anställda har blivit aktiva i projekt på olika håll både på nationell, europeisk och global nivå. GSIKTIGHET DECEMBER 2007 STANDARD MAGAZINE 7

8 Vi har ett antal medarbetare som deltar i tekniska kommittéer hos sis, cen och iso. Vi finansierar ett sis-sekretariat för ett forskningsprojekt kring metoder och produkter inom energiområdet och vi deltar i arbetet med att ta fram ett energistadgesystem, berättar Thomas Korsfeldt. Han anser att engagemanget ger fördelar på flera fronter. Myndigheter är en bra kunskapsbank och ett bra bollplank. Vi är dessutom en lite mer oberoende part än ett företag och kan lättare se förbi eventuella särintressen. Vårt huvudmål är att sträva mot ett energisystem som är både ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Ett led i det arbetet är att se allt i sitt sammanhang, att påverka marknaden och att bidra till att det utvecklas produkter och metoder som ligger i linje med våra övergripande mål. THOMAS KORSFELDT påpekar också att standardiseringsarbetet har blivit mer och mer FAKTA ENERGIMYNDIGHETEN BAKGRUND: Bildades hösten 1997, då den energienhet som tidigare tillhört Nutek blev en fristående organisation. Startade sin verksamhet den 1 januari VERKSAMHET: Energimyndigheten arbetar med att skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Verksamheten har en stor bredd. I arbetet ingår även bland annat stöd till forskning och teknikutveckling och kommersialisering av forskningsresultat. FINNS I: Eskilstuna. Har även kontor och ett testlabb i Stockholm. OMSÄTTNING: Drygt en miljard kronor per år. ANSTÄLLDA: Drygt 300 (inklusive Energimarknadsinspektionen, som snart ska avknoppas). HEMSIDA: globalt. Just nu är det många företag som vänder blickarna mot till exempel Kina, Indien och Brasilien. I sammanhang som dessa gäller det att Sverige finns med och gör sin röst hörd. Det är lätt att hamna på efterkälken, så vi måste ta chansen att driva de frågor som ses som viktiga både för Sverige och för näringslivet. För företagen handlar det ytterst om förutsättningarna för export och möjligheterna att hävda sig på en internationaliserad marknad. EN AV UPPGIFTERNA i myndighetsuppdraget är också att ta fram beslutsunderlag åt regeringen. Även i det avseendet bidrar standardiseringsarbetet till att myndigheten håller sig uppdaterad om utvecklingen inom olika områden, anser Thomas Korsfeldt. Det är viktigt att myndigheten bygger upp en kunskap hos medarbetarna, så att vi hela tiden ligger i framkant inom energisektorn. Den sortens kompetensutveckling blir också till gagn för Sverige som nation. På internationell nivå har Energimyndigheten varit med och påverkat diskussionerna och inriktningen när det gäller till exempel biobränslen, pellets, solfångare och värmepumpar. Rent praktiskt kan 8 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2007

9 Vårt huvudmål är att sträva mot ett energisystem som är både ekologiskt och hållbart vi bland annat bidra med tester som visar vilka produkter som har den bästa energiprestandan. Bakgrunden är att Energimyndigheten för ett år sedan tog över det testlabb som tidigare tillhörde Konsumentverket. När verket flyttade till Karlstad riskerade labbet att läggas ned, men kunde räddas kvar hos Energimyndigheten. Vi utövar viss tillsyn och gör provningar som kommer både producenter och konsumenter till del. Bland annat testar vi energieffektiviteten hos vitvaror, digitalboxar och andra hushållsprodukter. ENERGIDEBATTEN I STORT kretsar mycket just nu kring klimatfrågan, koldioxidutsläppen och hur oljeberoendet ska brytas. Thomas Korsfeldt konstaterar att det tar relativt lång tid, år, att ställa om ett lands energisystem. År 1970 bestod Sveriges energianvändning till 77 procent av olja. I dag ligger siffran på drygt 30 procent. Det finns flera förklaringar till denna utveckling. En faktor var att olja ersattes med el på värmemarknaden, som en följd av den goda tillgång på el som kärnkraftutbyggnaden medförde. Andra faktorer var att oljepriset steg och en ökad insikt om vikten av att komma bort från oljeberoendet av klimat- och försörjningstrygghetsskäl. Samtidigt har intresset och acceptansen för nya lösningar ökat, även inom industrin. Arbetet med energifrågor måste alltid präglas av en helhetssyn, en långsiktighet och ett tålamod. I grunden måste det finnas breda, politiska uppgörelser. Dessutom behöver stat och näringsliv gemensamt medverka till att finansiera verifieringen av olika nya tekniker och storskaliga utvecklingsanläggningar, påpekar Thomas Korsfeldt. DECEMBER 2007 STANDARD MAGAZINE 9

10 SJÄLV FÖLJER HAN MED intresse utvecklingen av ny teknik kring förnyelsebara drivmedel, däribland etanol från skogsråvara. På några års sikt tror han också att det finns teknik för att ta vara på energi från havs vågor, vilket han tror kan ha större potential än vindkraft. Energiområdet är fyllt av olika balansakter. Naturgas är ett exempel. Ur miljösynpunkt är det ingen optimal energikälla, men däremot kan naturgasen ha sina fördelar när det handlar om att hitta bryggor till ett hållbart energisystem om vi ska kunna avveckla användningen av kol, olja och uran. Standarder ska bidra till utvecklingen - i stället för att begränsa den NÄR VI BER Thomas Korsfeldt associera kring vilka standarder som han kommer i kontakt med i sin vardag nämner han till exempel testmetoderna i Energimyndighetens labb och de telefoni- och datorsystem som underlättar myndighetens kommunikation. Men jag tänker även på begreppet levnadsstandard och på den gamla tidens s-märkning av elprodukter. Om det finns något som jag tycker borde standardiseras? Ja, en grej skulle väl vara stickkontakter, så att man inte behöver ha med sig adapter när man reser... FÖRDELAR MED ATT ENGAGERA SIG I STANDARDISERING Myndigheten får chans att påverka utvecklingen, även internationellt och kan driva frågor som är viktiga för Sverige och svenska intressen. Myndigheten kan bidra med kunskaper och fungera som bollplank. Myndigheten kan fung era som en oberoende part i gruppen och bli en motvikt till olika särintressen. HAN NOTERAR OCKSÅ att standardiseringsarbetet har vissa likheter med arbetet inom energiområdet. Det är ett arbete där det tar tid att komma från start till mål. Nackdelen är att det kan uppstå byråkrati och långdragna processer och därför är det viktigt att behålla fokus. I arbetet med standarder måste utgångspunkten hela tiden vara att de ska bidra till utvecklingen i stället för att begränsa den. Text: Lena Lidberg. Foto: Johan Olsson Myndigheten ökar sin egen omvärldsbevakning och personalens kunskaper, vilket i förlängningen förbättrar myndighetsutövningen och ger bättre beslutsunderlag. FAKTA THOMAS KORSFELDT Generaldirektör på Energimyndigheten. Fil. mag. i historia, statskunskap och nationalekonomi. Har arbetat som universitetslektor och haft politiska uppdrag inom centerpartiet, bland annat som sakkunnig åt dåvarande statsminister Thorbjörn Fälldin, chef för partiets riksdagsgruppskansli och som samordningsstatssekreterare för centerpartiet i regeringen Bildt. Utsågs 1995 till generaldirektör på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut och kom 1998 till Energimyndigheten. FÖDD: 1947 i Valdemarsvik. FAMILJ: Hustru, tre barn, tre barnbarn. BOR: I Uppsala. FRITID: Har ett hus i S:t Annas skärgård. Gillar att snickra och bygga på huset. 10 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2007

11 Enkelt är mitt förnamn, Effektivt är mellannamnet, Checklista är efternamnet. När du vill lösa problemet utan att behöva uppfinna hjulet på nytt är checklistor något för dig. Checklistepaketet inom informationssäkerhet gör det enkelt att planera och driva verksamheten utan risk att du missar viktiga moment. Paketet innehåller 26 stycken checklistor och mallar som hjälper dig med följande: incidenthantering och rapportering upprätta, implementera och följa upp en informationssäkerhetspolicy förbereda och upprätta en kontinuitetsplan Checklistorna levereras snabbt elektroniskt till dig innehållande word- och excelfiler. Du kan lätt anpassa dokumenten efter dina önskemål. Enkelt Effektivt Checklista var namnet - du köper mig på Beställ på Paketpris kr Moms tillkommer. Störst i Norden på standarder. SIS Förlag AB: Telefon: , Fax: , E-post: DECEMBER 2007 STANDARD MAGAZINE 11

12 SKF jubilerar och rullar vidare Vilka standarder är de mest betydelsefulla för ett världsomspännande företag som SKF med anställda i 150 länder? Rolling bearings Dynamic load ratings and rating life, ISO 281, har alltid varit viktig för oss eftersom den specificerar val av rullningslager i nästan alla maskiner, säger Dr. Stathis Ioannides, Technical Director, SKF Group Technology Development i Holland. DET HELA BÖRJADE FÖR hundra år se - dan. Industrialiseringen var på väg att nå sin topp och runtom i hela världen mekaniserades processer och arbetskraft. Den unge driftingenjören Sven Wingquist var minst sagt frustrerad. Maskinerna på Gamlestadens väveri i Göteborg stod igen produktionen stannade, ofta i timtal. Standardiseringsorganisationerna har blivit mycket mer affärsmässiga. Dr. Stathis Ioannides, Technical Director, SKF Group Technology Development i Holland. WINGQUIST ÄGNADE TIMMAR vid ritbordet och presenterade sin första lagertyp år 1906, men han var inte nöjd. Året därpå bildades ab Svenska Kullagerfabriken, skf. Trettio år gammal utsågs Sven Wingquist till vd. År 1907 var han färdig med skissen till den nya konstruktionen. Det kullager som gjorde skf till ett världsföretag. Vad var då unikt med Sven Wingquists nya kullager? Jo, det var framförallt den sfäriska ytterbanan, som gjorde lagret självreglerande. Det bröts inte sönder som sina föregångare vid snedställningar eftersom kulan inte löpte i ett stelt spår. I samband med skf:s hundraårsfirande i år visade företaget prov på det innovativa utvecklingsarbete som ständigt pågår genom att lansera ett helt nytt lager trettio procent energieffektivare än tidigare lager. Standarder är något som skf länge har arbetat med och utvecklat. HUR HAR ARBETET MED STANDARDER FÖRÄNDRATS GENOM ÅREN? Vi ser nu mycket bättre kopplingar mellan det nationella och internationella arbetet. Dessutom växer krav på snabbhet i skapandet och utvecklingen av standarder. Arbetet i kommittéerna utförs av frivilliga, och det brukar ta mycket tid, men vi ser en stor förbättring i detta avseende. Det är inte bara effektiviteten som förbättras, utan också samarbetet mellan experterna. Vi lever i en värld av mycket snabba förändringar och det känns uppenbart för mig att alla har insett att det är effektivt att samarbeta, säger Stathis Ioannides. 12 STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2007

13 SIS i media OOXML, varumärken och biobränslen Sven Wingquist vid ritbordet under tidigt 1900-tal. VILKA ANDRA FÖRÄNDRINGAR HAR DU SETT DE SENASTE ÅREN? Som jag ser det har standardiseringsorganisationerna själva blivit mycket mer affärsmässiga. Kopplingarna mellan arbetsgrupperna var ganska lösa, men nu har man tagit fram affärsplaner och förbättrat organisationerna. En viktig konkurrensfördel för skf är att de deltar tidigt i standardiseringsprocessen och vet vad som är på gång. Produkterna anpassas snabbt efter standarder och det gör att de slipper göra alltför drastiska framtida justeringar. En annan fördel är att vi vinner prestige genom att komma med synliga, identifierbara bidrag till utvecklingen av en standard. Vi ser detta i högsta grad i iso 281-standarden. SKF:S LOKALA BOLAG är ofta medlemmar i nationella standardkommittéer i respektive länder. Det hjälper skf att upprätthålla ett hälsosamt informationsflöde från de stora marknaderna. Metodiken går ut på att inkludera en central kommitté som tittar över och diskuterar vart de tror att teknologin kommer att ta vägen i framtiden och vilka nya standarder och modifieringar av befintliga standarder som kan förväntas. VILKA RÅD KAN DU GE TILL ANDRA SOM JOBBAR MED STANDARDER? Standarder påverkar alla nuförtiden. Företag som vill lyckas måste låta kvalificerade medarbetare delta i framtagandet av standarder och argumentera för realistiska förändringar. Och de måste tillåta sina medarbetare att lägga ner tillräckligt med tid i sina förberedelser. Deltagandet är frivilligt och det betyder att företagen måste fatta medvetna beslut om att delta. Källa: SKF, Future/Semcon. Text: Kevin Billinghurst. Foto: SKF En ovanlig situation uppstod när SIS projektdeltagare skulle ta ställning till om dokumentformatet Office Open XML skulle accepteras som global standard. Vid omröstningen fanns ett helt färdigt förslag, ett s.k. Fast Track, vilket är mycket ovanligt i sig. TILL MÖTET ANSLÖT sig en rad nya medlemmar för att delta i omröstningen. sis har beprövade processer för standardiseringsarbetets alla faser inklusive röstningsfasen och mötet kunde genomföras enligt dagordningen. Senare beslutade sis styrelse att ogiltigförklara omröstningen. Detta eftersom sis fick information om att en av deltagarna i arbetsgruppen deltog i omröstningsprocessen med mer än en röst och det är inte förenligt med sis regler. SIS beslöt efter omröstningen att ogiltigförklara godkännandet av Microsofts standard OOXML, men inte för att det skulle vara några röster som var köpta utan med hänvisning till ett formellt fel vid omröstningen, att ett företag avlagt två röster. Men den stora frågan handlade om Microsoft skulle få den internationella organisationen ISO att säga ja till standarden, men där blev det nej. SVERIGES RADIO EKOT SIS har kritiserats för sitt sätt att hantera proceduren kring Microsofts dokumentformat OOXML. Lars Flink som är VD för SIS anser att ärendet hanterats korrekt men är samtidigt beredd att undersöka om det finns behov av nya regler. NY TEKNIK En orsak till de problem som nu aktualiserats är att standardisering blir allt viktigare för stora företag som ser att man kan förbättra sin konkurrenssituation genom att påverka utformningen av standarder. Om nya regler exempelvis skulle innebära att man måste vara med i en arbetsgrupp från början, eller under en viss tid, ställer det också till problem. Om SIS eller ISO skulle ställa krav på att man måste vara med i en grupp från början eller från en viss tidpunkt kommer medlemsanslutningen att ske just då istället, säger Lars Flink som är VD för SIS. NY TEKNIK Lars Flink har ibland önskat att få uppmärksamhet för SIS alla 450 arbetsgrupper och de standarder som klubbas varje år. Nu skapade dokumentstriden de stora rubrikerna. COMPUTER SWEDEN I vårt kvalitetsarbete arbetar vi fortlöpande med att hitta förbättringar. sis har initierat en översyn av regelverket och om den leder till några förändringar är det för tidigt att uttala sig om, sa vd Lars Flink, i sis eget nyhetsbrev Standard News i september. Media har även uppmärksammat att sis arbetar för en global standard inom fasta biobränslen och att vi är aktiva i ett projekt för enhetlig värdering av varumärken. Nu drar ett globalt arbete med att utveckla en standard för värdering av varumärken igång. I Sverige är det SIS, Swedish Standards Institute som, i samarbete med branschen, leder arbetet. Att kunna värdera ett varumärke är viktigt vid bolagsköp, nyemissioner och tvister om varumärkesintrång, säger Henning Törner, projektledare på SIS. DAGENS MEDIA ISO stöder det svenska förslaget att utarbeta en global standard för fasta biobränslen. Sverige kommer förmodligen att leda arbetet med den globala standarden. Det formella beslutet tas i mitten av november. Vi tar med projektet i budgeten för Och vi letar för närvarande efter fler projektdeltagare, säger Lars Sjöberg, projektledare på SIS. NY TEKNIK DECEMBER 2007 STANDARD MAGAZINE 13

14 SMÅFÖRETAGEN SOM Standarder påverkar i dag alla företag, oavsett verksamhet. SIS Standard Magazine har träffat representanter från fem svenska småföretag som är med i standardiseringskommittéer och som ger sin syn på standarder. En åsikt har de gemensamt: att delta i arbetet med att ta fram standarder ger konkurrensfördelar. VAD HAR SAGENTIA CATELLA, som sysslar med rådgivning kring och testning av batterier gemensamt med Reflectil, som tillverkar varselkläder och reflexer? Och vad har Care of Sweden, som tillverkar bäddutrustning till vården gemensamt med srs Sjölanders, som tillverkar maskiner och fordon för byggnation och underhåll av järnvägar och luftledningar eller med Veriscan Security, som hjälper företag att mäta och förbättra sin informationssäkerhet? Jo, företagens verksamheter styrs i hög grad av svenska och internationella standarder och samtliga är aktiva i någon av sis standardiseringskommittéer. Petter Högvard, vd på Reflectil: Vi är kanske lite enspåriga för vi bygger hela vår verksamhet på standarder. Vi tillverkar inte bara varselprodukter som 14 SIS STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2007

15 GÅR SOM TÅGET måste uppfylla standardkrav utan fungerar även som konsult till företag som ska upphandla varselprodukter och hjälper dessa med kravställningen på plaggen. Det gör att vi måste veta alla möjligheter och begränsningar som en standard har. Standarder är vår bibel som vi måste kunna utan och innan. VARFÖR ÄR DET BRA MED STANDARDER? Jan Åström, konsult, srs Sjölanders: För oss är det självklart att arbeta med standarder. Ett företag som ska tillverka den typ av utrustning som vi tillverkar har två alternativ. Antingen måste det i detalj sätta sig in i alla krav och direktiv som utrustningen måste uppfylla och helt förlita sig på den egna kunskapen inom företaget eller så kan man följa standarder, vilket är både enklare och säkrare. Genom att arbeta med standarder kan man dra nytta av expertkunskaper från tillverkare, kunder och besiktningsföretag. Annika Ahlberg Tidblad, kvalitetschef, Sagentia Catella: De flesta upplever standarder som något tråkigt. Den bilden skulle jag vilja ändra på. Standarder gör att olika företag från olika länder kan prata samma språk. Kan man sina standarder har man en otroligt bra bas att utgå ifrån när man diskuterar teknik med andra aktörer inom området. Vi är kanske lite enspåriga för vi bygger hela vår verksamhet på standarder. PETTER HÖGVARD, VD REFLECTIL LÖSER STANDARDER ALLA PROBLEM? Petter Högvard: Standarder löser många men inte alla problem. Ett stort problem i vår bransch är oseriösa leverantörer och kontrollen av att de levererade produkterna faktiskt uppfyller den standard som de uppges vara certifierade för. Det är ett problem som är svårt DECEMBER 2007 STANDARD MAGAZINE 15

16 att komma åt och i dagsläget finns inga mekanismer som fångar upp den här frågan på ett effektivt sätt. Annika Ahlberg Tidblad: Standarder kan ibland vara lite fyrkantiga, vilket gör att de inte alltid passar en viss, unik situation. I den bransch vi arbetar inom utvecklas tekniken ofta betydligt snabbare än vad standarderna reflekterar, vilket gör att kraven i en standard kan upplevas som för lågt ställda. De flesta upplever standarder som något tråkigt. Den bilden skulle jag vilja ändra på. VARFÖR SKA FÖRETAG ENGAGERA SIG I STAN- DARDISERINGSARBETET? Magnus Högberg, vd, Care of Sweden: När vi började arbeta med standarder ANNIKA AHLBERG TIDBLAD, KVALITETSCHEF, SAGENTIA CATELLA handlade det om att ta fram produkter som uppfyllde de krav som kunderna ställde. Nu använder vi standarder för att ligga i framkant av utvecklingen. Genom VERISCAN SECURITY SRS SJÖLANDERS REFLECTIL CARE OF SWEDEN SAGENTIA CATELLA NAMN Jan Branzell, VD Jan Åström, konsult Petter Högvard, VD Magnus Högberg, VD Annika Ahlberg Tidblad, kvalitetschef AFFÄRSIDÉ Oberoende aktör inom området informationssäkerhet med kompetens och unika tjänster inom logisk säkerhet, fysisk säkerhet och systemsäkerhet. Marknadsför, utvecklar, konstruerar, tillverkar, levererar samt underhåller och reparerar maskiner och fordon för byggnation och underhåll av järnvägar och luftledningar. Tillverkar och marknadsför varselprodukter som exempelvis varselvästar och reflexer, för både yrkesbruk, företagsprofilering och fritidsbruk. Utvecklar och marknadsför lättanvända, säkra och prisvärda bäddprodukter för hälso- och sjukvåd. Erbjuder rådgivning och provning av strömkällor, främst batterier, för såväl tillverkare som företag som använder batterier i sina produkter. PRODUKTER Mätinstrument för mätningar av organisationers Informationssäkerhet. Tvåvägsfordon, järnvägstrallor och mobilplattformar. Varselkläder, reflexer och reflexvästar. Madrasser och tillbehör kring vårdbädden. Tillhandahåller provnings- och rådgivningstjänster. OMSÄTTNING, MILJONER KRONOR i Sverige, 60 i företagsgruppen där Reflectil ingår MARKNADEN Insikt och behov av mätningar ökar på marknaden. Det finns en tillväxtpotential för de maskiner vi tillverkar för att bygga och underhålla järnvägar. Efterfrågan är stor. Vi är marknadsledande i Sverige inom vår sektor. Vi räknar med en stadigvarande tillväxt på procent per år. Den ökade fokusen på batteridrivna produkter medför en ökad efterfrågan på oberoende batteriteknologitjänster från batteritillverkare, varuhuskedjor, produktutvecklare och slutanvändare. ANTAL ANSTÄLLDA FINNS I Karlstad, Stockholm Osby Kungälv Svenljunga Järfälla WEBB com ETABLERAT DELTAR I SIS PROJEKT Informationssäkerhet, SIS/TK 318 Lyftplattformar, SIS/TK 267, Järnvägsutrustning, SIS/TK 254 Skyddskläder, SIS/TK 402 Sjukvårdstextilier, SIS/TK 332 Hydrogenteknik, SIS/TK STANDARD MAGAZINE DECEMBER 2007

17 Manager Group Standards Department The Group Standards manager has the operative responsibility for Atlas Copco s standardization activities. The overall standardization process within the Atlas Copco Group is governed by the Standards Council with members from all business areas and representatives from the most wide-spread user groups: design, production, purchasing and administration. The Group Standards Department (GSD) is a global resource for the entire Atlas Copco Group. The GSD standards are used by 30% of all Atlas Copco employees in 244 companies in 88 countries. The GSD is a department with 10 members, each of whom has their field of standardization. The areas of standardization are: Traditional standardization Standardization facilitates the communication and exchange of information (e.g. drawing rules, materials, and articles used in products and manufacturing) between companies of the Group, as well as with their suppliers and collaborating partners. Harmonization Harmonization is the coordination of area-specific systems and applications (e.g. codes, symbols and signs, hazardous chemicals, supplier assessments, patents, and contracts and agreements) that are common to companies within the Group. Globalization Group standards provide the basis for monitoring and adhering to the standards and rules that apply e.g. international and national standards, EU-directives, laws and regulations. Qualifications: u Experience from standardization in internationally operating companies u Proven managerial skills u Very good knowledge in written and spoken English u Good knowledge in document databases and their handling A very important part of the work task is to increase the knowledge and use of the GSD databases throughout the Group. The applicant must therefore have educational skills and be prepared to travel for visiting the various Atlas Copco companies. We are aiming for equal opportunities and values as Innovation, Cooperation and Commitment are describing what we stand for and how we work. We offer great opportunities and a nice and dynamic office environment 10 minutes from Slussen. If you have any questions about this vacancy call Jan-Erik Bengtsson at Please send your application marked ref by to: or to Atlas Copco Tools AB, Human Resources, Stockholm. Atlas Copco is a world leading provider of industrial productivity solutions. The products and services range from compressed air and gas equipment, generators, construction and mining equipment, industrial tools and assembly systems, to related aftermarket and rental. In close cooperation with customers and business partners, and with more than 130 years of experience, Atlas Copco innovates for superior productivity. Headquartered in Stockholm, Sweden, the Group s global reach spans more than 150 markets. In 2006, Atlas Copco had employees and revenues of BSEK 51 (BEUR 5.6). Learn more at

18 att delta i standardiseringsarbetet vet vi i förväg vilka krav som marknaden kommer att ställa och kan på så sätt förbereda och testa våra produkter redan innan en standard revideras eller det kommer en ny standard. Jan Åström, konsult, srs Sjölanders håller med: I säljsituationer väger det alltid extra tungt att vi inte bara följer standarder utan att vi även deltar i arbetet med att ta fram nya. Det visar att vi arbetar seriöst, att vi följer utvecklingen och att våra produkter redan uppfyller krav som förväntas komma i framtiden. För Sagentia Catella är läget faktiskt det omvända. Företaget deltar inte i arbetet kring nya batteristandarder, just för att uppfattas som seriöst. Vi är ett oberoende testföretag, vilket gör att vi medvetet valt att hålla oss utanför standardiseringsarbetet. Det är viktigt att våra kunder litar på att vi är opartiska. Däremot följer vi arbetet för att hålla oss à jour med utvecklingen. Vi deltar dock i standardiseringsarbetet kring bränsleceller eftersom det är ett område där det saknas kommersiella produkter och särintressen. VILKA BÖR DELTA I ARBETET? Magnus Högberg: Alla företag borde vara intresserade av att känna till hur framtidens krav kommer att te sig. Bevaka sitt verksamhetsområde gör man bäst om man deltar aktivt i standardiseringsarbetet. Standardiseringsarbetet kan vara väldigt påverkat av stora, internationella tillverkare. Därför är det viktigt att även Alla företag borde vara intresserade av att känna till hur framtidens krav kommer att te sig. MAGNUS HÖGBERG, VD, CARE OF SWEDEN mindre företag gör sin röst hörd. För oss som tillverkare är det viktigt att se till att standarderna inte är ologiska ur tillverkningssynpunkt. Jan Branzell, vd, Veriscan Security: Det är viktigt att man känner att man har något att bidra med för att delta i arbetet, att man har kompetens att tillföra. Det är också viktigt att sätta av tid för arbetet och vara aktiv, annars får man inte någon nytta av att delta. OM MAN VILL DELTA I STANDARDISERINGS- ARBETET, NÄR ÄR DET BÄST ATT GÅ MED I EN ARBETSGRUPP? Jan Branzell: Kan man, så är det bäst att gå med i ett så tidigt stadium av arbetet som möjligt. Då har man störst möjlighet att bidra och påverka standarden. Han fortsätter: Ju mer global och öppen världen blir, desto större är behovet av referensverk och gemensamma normer i form av standarder och det gäller för alla branscher och verksamheter. SIS ÄR DEN SAMLANDE KRAFTEN i den arbetsgrupp som arbetar med utvecklingen av standarder för sjukvårdstextilier. Det menar Magnus Högberg som är vd på Care of Sweden. I säljsituationer väger det extra tungt att vi även deltar i arbetet med att ta fram nya standarder. JAN ÅSTRÖM, SRS SJÖLANDERS Det är sis projektledare som i mångt och mycket driver mötena i arbetsgruppen. Care of Sweden har även tagit hjälp av sis när företaget genomförde förändringar av sin ce-dokumentation. Det krävs mer och mer specialiserad kunskap för att arbeta med standarder och för att ha kompetens kring alla regler och krav som en standard kan omfatta. För ett litet företag är det svårt att ha och behålla den kunskapen inom företaget. Därför kan det många gånger vara lämpligt att ta hjälp av sis. Text: Per Lövgren Illustration: Linda Holmer Det är viktigt att man känner att man har något att bidra med för att delta i arbetet. JAN BRANZELL, VD, VERISCAN SECURITY Fotnot: Som medelstora räknas de företag som har mellan 50 och 249 anställda och har en årsomsättning om högst 50 miljoner euro. Små företag är de som har mellan 10 och 49 anställda och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år. (Wikipedia) Hmmm Kan standardiseringsarbetets fördelar och möjligheter utnyttjas i marknadsoch säljarbetet? Slå en signal på , tala med Anders! Eller börja med ett besök på

19 Koordinator, standarder Corporate Standards ansvarar för att ta fram och koordinera nya och befintliga standarder inom Scanias globala verksamhet. Vi samordnar Scanias medverkan i standardarbetet nationellt och internationellt och hanterar officiella remisser från SIS. Vår avdelning tillhör Technology Development som är en utrednings- och stödfunktion för en effektivare produktutveckling. Nu behöver vi fler skickliga standardkoordinatorer. Dina arbetsuppgifter Du är huvudansvarig för standarder inom konstruktionsgrunddata och ritningsregler. Du driver revidering och nyproduktion av standarder. Du stödjer kunder med råd och anvisningar för standarder. Du skapar kontaktnät med andra företags standardavdelningar och institutioner samt deltar aktivt i utbildningsaktiviteter. Din profil Du har högskole- eller gymnasieutbildning och flerårig erfarenhet av konstruktionsarbete inom industrin. Du kan arbeta strukturerat och målmedvetet individuellt och i grupp. Du är kommunikativ och har god samarbetsförmåga. Goda kunskaper i svenska och engelska, i tal och skrift är ett krav. Det är en fördel om du har arbetat med standardisering på nationell och internationell nivå. För mer information kontakta Anders Karlsson, tel , eller Markku Backholm, tel Ansök idag! Sök direkt på eller skicka din ansökan med personligt brev, CV och betygskopior senast den 14 december till Scania AB, Monica Marklund, UTA, Södertälje. Märk din ansökan 6808-UTDH.

20 JEFFREY LIKERS PRINCIPER 1. Definiera vad som har ett värde för kunden och ägna dig bara åt det som är värdeskapande. 2. Gå igenom alla tänkbara tekniska lösningar noga medan det finns utrymme för förändringar i design och konstruktion. 3. Se till att utvecklingsprocessen bedrivs som flöden i flera parallella nivåer. 4. Standardisera så mycket det går. 5. Inför chefsingenjörer för att integrera utvecklingen från projektstart till mål. 6. Skapa balans mellan experter och generalister i organisationen. 7. Utveckla kompetensen hos alla ingenjörer. 8. Integrera underleverantörerna i utvecklingsarbetet. 9. Bygg in lärande och ständiga förbättringar. 10. Skapa en kultur som uppmuntrar excellens och kunskap. 11. Utnyttja teknik som passar människor och processer. 12. Håll organisationen målorienterad med hjälp av rak och synlig kommunikation. 13. Använd kraftfulla verktyg för standardisering och kunskapsinhämtning. Källa: Morgan/Liker. Gör som Toyota tjäna miljarder det låter lockande eller hur? För Toyota är det en realitet. De tjänar miljarder på sin enastående snabba och effektiva produktutveckling. Även små företag, med tiotalet anställda, kan lära av Toyotas metoder och även om det inte ligger miljarder i potten så finns det mycket att tjäna. Hur då? EN FÖRKLARING ÄR TOYOTAS världsberömda produktionsapparat. Jeffrey Liker, professor i industriell teknik vid universitetet i Michigan, har skrivit flera böcker om företaget och studerat Toyotas ProduktionsSystem (tps) i 20 år. Företaget som värderas lika högt på börsen som sex av världens största bilföretag tillsammans. Toyota är långt före konkurrenterna när det gäller att organisera sin produktutveckling. De kan utveckla en bil på elva månader. För General Motors, gm, skulle det ta fyra år, säger Jeffrey Liker. den nya bilen mycket färre barnsjukdomar än en amerikansk bil. HUR SER DÅ FRAMGÅNGSRECEPTET UT? Kundorienteringen börjar redan när utvecklingsavdelningen rekryterar. De första månaderna skickas alla nyanställda ingenjörer till monteringen så att de lär sig att bygga bilar rent fysiskt. Sedan får de tillbringa ett antal månader hos en återförsäljare och försöka sälja bilar. Poängen är att de får träffa bilköparna, lära sig hur de tänker och vad de efterfrågar. Efter ett halvår får ingenjören närma sig ritbordet. DRABBAS INTE TOYOTA AV KOSTSAMMA ÅTER- KALLANDEN AV BILARNA? Nej, när Toyotas ingenjörer är klara har TOYOTAS UTVECKLINGSARBETE är också mycket framgångsrikt. I Detroit börjar man med en liten projektgrupp och när 20 STANDARD MAGAZINE MARS DECEMBER

21 Myndigheterna ligger efter Effektiv produktion. Toyota kan utveckla en bil på elva månader, säger Jeffrey Liker. Myndigheters deltagande i standardiseringsarbete kan öka och bör uppmuntras från statligt håll, även för deltagande vid utveckling av produktstandarder. Det och mycket annat kring vikten av standardisering går att läsa i rapporten Miljöarbete i offentlig sektor. projektet växer knyts nya resurser till. I Toyota är utvecklingsarbetet mycket framtungt. I usa går det åt fler ingenjörer vid produktionsstarten än under själva utvecklingen. De behövs för att korrigera alla fel som upptäcks då. Hos Toyota finns knappt en ingenjör på plats när produktionen väl startar, säger Jeffrey Liker. En av grundbultarna i tps är att granska processerna med kundens ögon: Vad vill kunden egentligen ha ut? Kunden kan vara slutkunden eller den interna kunden längre fram i produktionskedjan. TOYOTA ÄR ETT FÖRETAG MED OERHÖRDA RESURSER. VAD KAN ETT LITET FÖRETAG LÄRA SIG AV TOYOTA? Det handlar om hur man organiserar sitt utvecklingsarbete och förhåller sig till det, inte om storlek, säger Jeffrey Liker. Källa: Affärsvärlden och Jeffrey Liker om THE TOYOTA WAY Att standarder har betytt mycket för Toyotas framgång råder ingen tvekan om. I en av principerna till vänster fastslår Liker standardisera så mycket det går och i en annan använd kraftfulla verktyg för standardisering. Som bekant är det är inte bara pengar som får världen att fungera. RAPPORTEN KOMMER FRÅN Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, iva. Målgruppen är anställda och beslutsfattare inom offentlig sektor. VAD ÄR SYFTET MED RAPPORTEN? Vi vill belysa att arenorna för miljöarbetet förändras snabbt. Under det senaste året har klimatfrågan fått mest utrymme i media, men det handlar också om mycket annat som exempelvis vilka arenor som offentlig sektor bör koncentrera sina resurser på, säger Johan Schuber, projektledare på iva. VAR GÖR SATSADE RESURSER MEST NYTTA FÖR SVERIGE? Att se framåt hjälper beslutsfattare att vara väl förberedda för framtidens utmaningar. Vi vill inte vänta fem år utan sätta igång med arbetet nu. UNDER HÖSTEN 2006 började två expertpaneler arbetet med att analysera förutsättningarna utifrån två olika perspektiv. Den ena gruppen arbetade med fokus på näringslivets förutsättningar och behov som redovisas i rapporten Miljödriven strukturomvandling. Den andra gruppens rapport fokuserar på den offentliga sektorns roll i Miljöarbete i offentlig sektor. De nämnda rapporterna är delrapporter till den slutrapport som kommer att publiceras i januari Syftet med rapporten, från IVA, är bl.a. att belysa vilka arenor som offenlig sektor bör koncentrera sina resurser på. VAD HAR STANDARDER OCH STANDARDISERING FÖR BETYDELSE I RAPPORTERNA? Standardisering blir allt viktigare och den sker i en allt snabbare takt. Större företag kräver spårbarhet i sina produkter och lutar sig mot standarder eftersom kunderna trycker på. Det är viktigt att få in myndigheter i standardiseringsarbetet eftersom det även ger dem en möjlighet att påverka globala produkters utformning. Vi föreslår bl.a. i rapporten att offentlig sektor bör samverka med näringslivet i större utsträckning vad gäller standardiseringsarbete. STANDARDER STÄRKER konkurrenskraften och det är viktigt att vara tidigt ute vad gäller exempelvis miljöcertifieringar, säger Johan Schuber. Standardiseringsarbetet innebär en möjlighet för myndigheter, forskare och företag att höja ribban för miljöpåverkan för produkter som säljs på den globala marknaden. Vi föreslår också att myndigheterna stimulerar små och medelstora företag att delta i standardiseringsarbete, men även att implementera standarder genom visst finansiellt incitament. Ladda hem rapporterna från Text: Annika Gerendas DECEMBER 2007 STANDARD MAGAZINE 21

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad?

Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad? Det händer saker i din bransch. Vill du vara en av dem som bestämmervad? I en värld där ingenting är statiskt, finns det ett viktigt val att göra. Antingen sitter du nöjd och betraktar det som sker. Eller

Läs mer

Vad är SIS och standardisering?

Vad är SIS och standardisering? Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2008-07-31 4 Fjärrkommunikation med debiteringsmätare Projektet innebär i huvudsak svensk medverkan i

Läs mer

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011

Vad Va? d Hur? Exempel Ex Om SIS Januari 2011 Vad? Hur? Exempel Om SIS Januari 2011 Vad är SIS och standardisering? Det är inte pengar som får världen att fungera. Det är standarder. 2011-01-24 5 SIS tre produktområden En kund till SIS kan: påverka

Läs mer

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket

VATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket L U F T VATTEN STANDARDER M A R K OCH MILJÖ ENERGI HÖR DET IHOP? PRODUKT SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket Visste du att standarder kan ge stora miljövinster? Har standardisering med

Läs mer

SIS och Ledningssystem för hållbar IT

SIS och Ledningssystem för hållbar IT SIS och Ledningssystem för hållbar IT Standardisering En framgångsrik beprövad modell för att ta fram accepterade lösningar på gemensamma utmaningar hos företag, myndigheter och organisationer 2014-11-14

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014

SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014 SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 27001:2014 Fastställd/Approved: 2014-02-26 Publicerad/Published: 2014-02-27 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish; engelska/english ICS: 01.140.30; 04.050; 33.040.40;

Läs mer

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning.

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning. Processbeskrivning Rådgivning mot större kunder som företag, organisationer, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar kräver både förberedelser och uppföljning. Det kan beskrivas som en process med flera

Läs mer

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer:

Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet. Sponsorer: Bengt Rydstedt, Projektledare Ledningssystem för informationssäkerhet Sponsorer: Ögonoptik Glasögonbågar, SS-EN ISO 12870 Termiska egenskaper hos fönster SS-EN ISO 10077-1 Betong, del 1 SS-EN 206-1 Belysningsstolpar,

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop.

Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop. Upphovsrätt och standarder så hänger det ihop. 1 Idag är hanteringen av standarder både enklare och mer riskabel Med denna broschyr vill vi hjälpa dig som användare och köpare av nationella och internationella

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet en introduktion

Ledningssystem för kvalitet en introduktion ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Remissgång för standarder från SIS inom Svensk Förening för Vårdhygien

Remissgång för standarder från SIS inom Svensk Förening för Vårdhygien Remissgång för standarder från SIS inom Svensk Förening för Vårdhygien Mari Banck Katja Urwitz Iversen 2(5) 1 BAKGRUND... 3 2 STANDARDISERING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 3 VAD ÄR EN STANDARD?... 3 2.2

Läs mer

Vilka utmaningar har du?

Vilka utmaningar har du? Miljöledning Vilka utmaningar har du? 4 4 4 Höja effektiviteten Öka kundnöjdheten Mer fritid Anta utmaningarna med våra senaste standarder och handböcker. Vi underlättar ditt miljöarbete Att arbeta med

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri

Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri Premiär! OKTober 2012 Grace, Love & Understanding Robotautomation AFFÄRER verktygs- Maskiner Lean-baserad tillverkning www.maexpo.se 1 Lean-baserad

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI

Europa standardiserar BIM. 25 november, 2014 ULI Europa standardiserar BIM 25 november, 2014 ULI SIS, Swedish Standards Institute Sveriges medlem i CEN (europastandarder) och ISO (globala standarder) SS Svensk standard Ideell förening, ägs av medlemmar

Läs mer

Swedish Standards Institute

Swedish Standards Institute Swedish Standards Institute Utbildning i leksakers säkerhet 15 maj SIS/TK 392 Leksaker Bodil Möller Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS ISO

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter

Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter VERKSAMHETSPLAN 1(7) 2008-11-26 Handläggare, tfn Tuula Cammersand, 08-555 520 59 E-post tuula.cammersand@sis.se Verksamhetsplan för SIS/TK 349 Sterilisering av medicintekniska produkter 1 Bakgrund 3 2

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning

Årsredovisning och koncernredovisning Styrelsen och verkställande direktören för SIS, Swedish Standards Institute Org nr 802410-0151 får härmed avge Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2002 Innehåll:

Läs mer

Processinriktning i ISO 9001:2015

Processinriktning i ISO 9001:2015 Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla

Läs mer

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS

Det är inte pengar som får världen att fungera... ...det är standarder! Ett modernt samhälle kan knappast fungera utan standarder SIS Standardisering för kvalitet inom äldrevård och omsorg Informationsmöte 2 maj 2012 Marie Brandvold, verksamhetsområdeschef SIS, Swedish Standards Institute Vad är SIS? Varför behövs standarder? Varför

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute

SIS Ledningssystem. Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25. Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute SIS Ledningssystem Infomrationsmöte Grön IT, 2010-08-25 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef Ledningssystem SIS Swedish Standards Institute 2010-08-25 2 Vad är SIS? SIS, Swedish Standards Institute

Läs mer

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer: SIS/TK 323 Geodata TK 323 Geodata är ett projektområde inom Swedish Standards Institute (SIS) för standardisering

Läs mer

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB

FM-standarder. IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB FM-standarder IFMA:s frukostmöte 2012 02 23 i Göteborg Bertil Oresten FM Konsulterna AB Global marknad kräver globalt tänkande ISO International Organization for Standardization CEN Europeiska standardiseringskommittén

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR

DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR DÄRFÖR ÄR VI MEDLEMMAR Viktig kunskap för oss som befinner oss i braschens utkant Lennart Ljungfelt, vd Aimpoint Utvecklar och producerar rödpunktsikte. Var först med att lansera produkten för 40 år sedan

Läs mer

Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg

Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? Kristina Sandberg Hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete vad har hänt och vad kommer att behöva hända? World Quality Day, 12 november 2009 Kristina Sandberg Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem SIS, Swedish Standards

Läs mer

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser VERKSAMHETSPLAN 1(9) Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser kommun kommundel gatuadressområde metertalsadressområde byadressområde gatuadressplats metertalsadressplats gårdsadressområde byadressplats

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1

Svensk presentation. 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Svensk presentation 2012-12-28 Anita Lennerstad 1 Trailereffekter AB Bild Specialisten på delar till trailers och släpvagnar 2012-12-28 Anita Lennerstad 2 Utveckling bild bild Axel Johnson AB BRIAB bild

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Vår kunskap blir din konkurrensfördel

Vår kunskap blir din konkurrensfördel Vår kunskap blir din konkurrensfördel Ett teknikkonsultföretag för processindustrin Improvus ett teknikkonsultbolag Improvus har sin bas i Stockholm och verkar i hela Europa. Vi är specialiserade inom

Läs mer

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter.

NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. NätVerkstan Bli medlem i NätVerkstan och du får tillgång till värdefull expertkunskap och ett nätverk av samlade erfarenheter. Som medlem i IUC Sjuhärads NätVerkstan ingår ditt företag i ett nätverk där

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Ett sekel av standarder

Ett sekel av standarder Ett sekel av standarder SIS har i snart 100 år varit en av världens främsta standardiseringsorganisationer som bidragit till samhällsnytta och hjälpt många svenska företag till global export genom att

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Förändrad ledning och styrning av Folktandvården Skåne - avsiktsförklaring

Förändrad ledning och styrning av Folktandvården Skåne - avsiktsförklaring s kansli Tandvårdschef Helena Ozolins helena.ozolins@skane.se Datum 2011-08-15 1 (6) Förändrad ledning och styrning av - avsiktsförklaring Bakgrund I Tandvårdslagen SFS 1985:125 framgår att det ska finnas

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid

Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter. Bakgrund status - framtid 1(5) Information om den Europeiska standarden för kundkontaktcenter Nr: SS- EN 15838:2009 Bakgrund status - framtid En standard för kvalitetssäkring av mötet mellan kundkontaktcenter och kunden Informationsblad

Läs mer

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center

Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg. SP Energy Technology Center Finansiering av forskning och utveckling- vilka möjligheter?! Susanna Kindberg Små och Medelstora Företag i Sverige Totalt antal företag i Sverige: cirka 1 miljon. Av dessa tillhör 99% små och medelstora

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

THE LODGE NORDIC SUPERIOR

THE LODGE NORDIC SUPERIOR THE LODGE NORDIC SUPERIOR The Lodge is a creative hub up north within the digital communication industry. We develop internationally awarded solutions to clients all around the world. Fields of collaboration:

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!

Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom! Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges

Läs mer

EN FÄRDGUIDE FÖR DESIGNKÖPAREN

EN FÄRDGUIDE FÖR DESIGNKÖPAREN 2 Förord Innehåll Ett av de främsta konkurrensmedlen för svenska företag i framtiden är utan tvekan möjlig heten att utveckla bättre och mer intressanta produkter än konkurrenterna. En viktig komponent

Läs mer

Internationella standarder inom rengöring, desinfektion och sterilisering

Internationella standarder inom rengöring, desinfektion och sterilisering Internationella standarder inom rengöring, desinfektion och sterilisering (Tuula Cammersand) Sarah Sim, projektledare SIS, MSc, PhD SIS i Sverige 2017 Ideell förening, ägs av medlemmar företag, myndigheter,

Läs mer

Standarder för ett bevarat kulturarv

Standarder för ett bevarat kulturarv Standarder för ett bevarat kulturarv Ett europeiskt och nationellt samarbete CEN/TC 346 och SIS/TK 479 Inom kulturmiljövården uppstår möten mellan olika branscher och kompetenser, mellan myndigheter, offentlig

Läs mer

Ett nytt europeiskt forskningslandskap tar form

Ett nytt europeiskt forskningslandskap tar form Highlighting European Research Ett nytt europeiskt forskningslandskap tar form Åttonde ramprogrammet, FP8 Ett nytt steg mot framtida europeisk forskningsfinansiering Det europeiska forskningssamarbetet

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Nationell besökshantering

Nationell besökshantering Nationell besökshantering Access Days Besöksprogram Anna Sjöström, Miljöstrateg anna.sjostrom@tyrens.se 070 279 30 68 Miljöteknik vad menar vi? Miljöteknik innefattar sådana produkter, system, processer

Läs mer

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering REMISSVAR 1 (9) 2007/214 ERT ER BETECKNING N2007/5876/ITP Näringsdepartementet ITP 103 33 STOCKHOLM IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet

Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Git Eliasson 19 maj 2009. Regelverk och ansvar för IT-system i vården

Git Eliasson 19 maj 2009. Regelverk och ansvar för IT-system i vården Git Eliasson 19 maj 2009 Regelverk och ansvar för IT-system i vården Hur började det? Pappersjournal Insamling Dokumentering Elektronisk patientjournal Första standarden Safety of medical electrical equipment-

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning

Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar

Läs mer

Anvisningar för ansökan

Anvisningar för ansökan EM2000 W-4.0, 2010-11-17 1 (5) Anvisningar för ansökan Detta dokument är avsett som stöd för dig som avser att lämna in en ansökan till programmet Fjärrsyn. Ansökan görs elektroniskt i Energimyndighetens

Läs mer

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants THERE ARE SO MANY REASONS FOR WORKING WITH THE ENVIRONMENT! It s obviously important that all industries do what they can to contribute to environmental efforts. The MER project provides us with a unique

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Är du intresserad av en bra affär?

Är du intresserad av en bra affär? Är du intresserad av en bra affär? IUC i Kalmar län erbjuder coachning inom strategiarbete för produktionsutveckling och affärsutveckling med fokus på produkter och marknader. Strategier för hållbar tillväxt

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Verksamhetsplan för Stockholmskretsen samt verksamhet inom RO Stockholm inom DF Service AB

Verksamhetsplan för Stockholmskretsen samt verksamhet inom RO Stockholm inom DF Service AB Verksamhetsplan för Stockholmskretsen samt verksamhet inom RO Stockholm inom DF Service AB 2013 Inledning I mer än 60 år har Dataföreningen (DF) skapat kontaktytor mellan människor i it-sektorn och gränssnittet

Läs mer

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer