Tekniska_museet_bre.doc Erfarenheter av matematikmaskiner och datorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tekniska_museet_bre.doc Erfarenheter av matematikmaskiner och datorer 1960-1980."

Transkript

1 1 Evald Holmén, född 1929 Gjörwellsgatan 14 Intendent Peter Du Rietz Stockholm Tekniska museet Tel&Fax Box Stockholm Tekniska_museet_bre.doc Erfarenheter av matematikmaskiner och datorer Referens göres till en liten notis i SvD och till ett upprop om den svenska IThistorien på Tekniska museets hemsida. Som ung utvecklingsingenjör hos vattenturbintillverkaren NOHAB, Trollhättan kom jag tidigt i kontakt med matematikmaskiner och använder fortfarande vid 78 års ålder datorer som verktyg vid beräkningar och även nu när detta brev skrives. Eftersom jag har en på ålderns höst tämligen unik kunskapsprofil är mina tjänster som konsult fortfarande efterfrågade. Se bifogade CV - uppdaterat till Vattenkraften i Sverige börjar komma till de åren då renovering och uppdatering göres. Eftersom nästan ingen ny vattenkraft byggs de senaste årtiondena har kunskapsnivån i branschen sjunkit med påföljd att haveriutredningar och problemutredningar blivit en god födkrok för mig. Jag tror det var 1959 jag hos Facit EDB, Göteborg, gick min första och enda kurs i Αdatorteknik. Sedan dess har jag läst manualer, tidskrifter och böcker för att följa den nya digitala utvecklingen. Det är troligt att kompendiet från Facit-kursen finns någonstans i en av 5 flytt-kartonger, fyllda med pärmar och böcker, på vinden. Mitt första beräkningsprogram handlade om utbredning av sargarna i plåtspiraler, som underlag för plåtskärningsmaskinen. Se bifogade ΑNOHAB TM-346", som i detalj visar det förberedande arbete som erfordrades för att göra ett matematikmaskinprogram vid den tiden. Jag utarbetade det matematiska underlaget och ett flödesschema, men själva kodningen för detta första program gjordes av Facit EDB. Efter ett visst avlusningsarbete syntes programmet fungera perfekt men tilliten till maskinberäkningar var inte densamma då som nu. Innan jag vågade släppa ut resultatet i verkstaden för skärning av 30 ton plåt tog jag en söndag 4 andra ingenjörer med mig till kontoret och vi bredde ut en slumpmässigt vald sarg var för sig. Sedan plottades de 5 utbredningarna på ett papper. Det blev en myrlandsväg och när maskinutbredningen plottades på samma papper låg den i ena kanten av myrlandsvägen. Alla var eniga om att det var maskinen som hade mest rätt. De 30 tonnen plåt skars ner och sedan sargarna bockats, monterats och skulle svetsas samman, fick jag mycket beröm av svetsarna - de hade aldrig förut haft så jämna fogar att svetsa. Maskinberäkningen var ekonomiskt mycket effektiv eftersom den ersatte 3-4 veckors konstruktörsarbete vid ritbrädet Detta var min första erfarenhet av beräkning med hjälp av matematikmaskin och den gav mersmak.

2 Så småningom lärde jag mig att koda själv. Språket var ett 3-symbol-språk, med minnesadresser som man fick hålla reda på själv, och hette, om inte jag missminner mig, FA6, och var, vad man nu skulle kalla, ett assemblerspråk med inslag av direkt maskinkodning. Matematikmaskinen kunde läsa telexremsa så i fortsättningen satt jag och programmerade eller skrev indata vid en inte ansluten telexmaskin i Trollhättan. När jag efter några kopieringar och rättningar var nöjd med remsan lades den på en aktiv telexmaskin och sändes till Facit. Där tog en operatör min remsa och placerade den på matematikmaskinens läsare. Efter beräkningen skrev maskinen en utdataremsa som sändes till mig i Trollhättan. Den innehöll antingen en dom över min inkompetens eller ett beräkningsresultat. Jag kunde sända en telexremsa vid lunchtiden och ha beräkningsresultatet på kvällen. I tidshänseende har det inte hänt så mycket sedan den tiden. Något år senare gick en kollega på NOHAB samma kurs på Facit EDB och vi hjälptes åt med program- och indatafil-skrivning. Det visade sig att också skärmaskinen kunde läsa telexkod så ungefär 1964 hade vi instruerat matematikmaskinen att göra en telexremsa som kunde läggas direkt på skärmaskinen och därmed tog vi bort en vecka från en programmeringstekniker i verkstaden. Detta var en tidig upplaga av vad man nu kallar CAD - CAM. Eftersom programmen i hög grad rationaliserade konstruktions-arbetet var de firmahemligheter. Det dröjde år innan jag i en matematisk tidskrift hittade en japansk rapport om en liknande beräkning och blev lycklig när jag fann att japanen hade använt samma utbredningsmetod som jag. Att på den tiden ställa om det normala analytiska ingenjörstänkandet till vad som är lämpligt för maskinberäkningar var en process som tog lite tid. Jag höll på nästan två veckor med att analytiskt vända och vrida på den koniska torus som beskriver plåtspiralens form i rymden innan jag kom på tricket. Man måste komma underfund med vad en beräkningsmaskin är bra på - enkla sifferräkningar och att ha stora mängder av 10- eller 14-siffriga tal i minnet och att snabbt få fram vilket tal som helst för beräkning. De fysiska förloppen måste i första hand spaltas upp i en stor mängd enkla repeterbara bitar, vilket är helt motsatt det normala sammanförande analytiska tänkandet. Resultatet av denna ingenjörskris har jag sedan brukat i nästan 50 år vid hållfasthetsberäkning och i program för statisk och dynamisk strömningsberäkning, beräkning av kritiska varvtal m m. Redan tidigt ser man, då det gäller att få matematikmaskinen/datorn att behandla större fysikaliska förlopp, så tar den matematiska anpassningen av förloppet till datorns sätt att arbeta mycket längre tid och är arbetsammare än själva kodningen av datorprogrammet. Ett typiskt exempel är ΑFinit element beräkningar kontra analytiska beräkningar inom hållfasthetsområdet. Problem som var omöjliga att lösa analytiskt kunde lösas approximativt med matematikmaskiner, men då uppstod problemet med kontroll av resultatet. Förenklade fall där approximativa analytiska lösningar var möjliga konstruerades och många maskinlösningar refuserades. I mitten på 1960-talet (tror jag) skaffade vi, på NOHAB, oss, för en tid, en time-sharing-terminal från Honywell-Bull och kunde gå över till programering i det betydligt enklare språket Basic. Den största fördelen med Basic i 2

3 förhållande till FA6 var den automatiska minneshanteringen och att man slapp gå ner på maskinspråksnivå när looper skulle göras. Många småprogram som löste konstruktionsproblem gjordes. Speciellt gällde det beräkningar som erfordrade större noggrannhet än vad räknestickans 3 möjliga siffror gav. När kapaciteten på Honywell-Bull terminalen blev för liten gick vi över till Control Datas stordator från en höghastighetsterminal, som läste IBM-kort och skrev ut i A3 på pyjamaspapper. Där var programmeringsspråket Fortran. Eftersom Fortran och Basic är mycket släkt i sin uppbyggnad var det inga problem att översätta tidigare gjorda program. Detta språk och IBM-korten användes sedan även när vi körde på IBMs eller Bofors= stordator. IBM-korten visade sig vara mycket praktiska för programmering och indata. Hela NOHABs bokföring gick på IBM-kort och vi kunde använda ekonomiavdelningens stansavdelning för utskrift av korten från en handskriven kladd. En felkälla var därmed eliminerad. I bokföringen fick inga sifferfel förekomma så stansningen gick igenom en dubbel process - först skrivning för stansning sedan kontroll genom en nyskrivning som jämfördes med de redan stansade korten. En sak, som man får hårdhänt inpräntat i sig, är att maskinen/datorn inte tolererar minsta bokstav, tecken eller sifferfel. Då fick man en dump. På den gamla tiden bestod dumpen av 30 (tror jag) hexadecimala maskinkodsinstruktioner före och efter programfelet. Det enda riktigt läsliga i dumpen var minnesadresserna. Fortran tillhandahöll, om man bad om det vid kompileringen, en minnesadresslista där adresserna till alla använda variabler ingick. Från denna lista, dumpens mittområde och programkoden kunde merendels den programrad, som var tvivelaktig fås fram. Felet bestod ofta i att man hade försökt dra kvadratroten ur ett negativt tal och kunde då även bero på indata. Ordet Αavlusning (de-bugging) hade sin speciella tjusning, med något av sportprestation över sig, när man väl hittade lusen. I riktigt svåra fall fick man lägga in speciella kort, som skrev ut dummy-utskrifter, i kortpacken, i det område där felet befarades ligga och sedan göra en ny beräkning och få en ny dump med mer information. Avlusningen av större program var utan tvekan en sport där man gick fram fel för fel tills programmet var körbart. Sedan kom en period där den matematiska logiken, som programmet byggde på, testades, och vid simuleringar huruvida de använda itereringslooparna verkligen konvergerade. På 1970-talet var jag för en tid doktorand på Chalmers och gjorde i det sammanhanget flera strömningssimuleringsprogram med Fortran som språk. Sedan blev jag, innan doktorsavhandlingen var klar, chef och administratör, vilket händer för många ambitiösa ingenjörer. Som sådan fick jag lägga av med vetenskapandet. I början av 1980-talet hjälpte jag Boforskoncernen att sälja NOHABs turbinavdelning till Kvaerner Bruk i Oslo och blev därefter åter en fri man. En chef i ett företag lite på deken, på grund av sjunkande marknad och därmed minskad orderingång, är ingen fri människa. Bland flera erbjudanden om jobb, även från utländska turbintillverkare, tog jag emot ett från VBB/SWECO och blev konsult i vattenkraft i Stockholm. Arbetet hos VBB/SWECO var till stor del pappersexercis i form av projektering av kraftverk, skrivande av inköpsspecifikationer och upphandling av utrustning - se mitt CV. Anknytningen till datorberäkningar var enstaka svallnings- och 3

4 4 kritvarvs-beräkningar med användande av standard-program. Men, jag längtade på 1980-talet bort från pappersexercisen och tillbaka till program-makeriet. När jag därför fick se en annons om en liten privatdator till överkomligt pris köpte jag den - troligen Det var en Sinclair ZX med ett kärnminne på 1 kb och möjlighet att lagra program och data på en vanlig bandspelare. Till datorn fanns en liten gnistskrivare som skrev ut på ett 10 cm brett staniolbelagt papper. Det var egentligen skrivaren som fick mig att välja denna min första privata dator. Beräkningar utan dokumentation är meningslösa. Totalkostnaden var ca. 4000:- SEK. Såväl operations- som programmerings-språket var Basic. I all sin begränsning var den lilla datorn dock ett verktyg och en underbar leksak. Jag konstruerade och beräknade ett vindkraftverk på 5 kw åt mina bröder i Småland med användande av ZXdatorn som verktyg. Sedan kom jag i kontakt med en norsk tillverkare av små vattenturbiner och gjorde en del egenprogrammerade ZX-beräkningar åt honom. Efter en tid, jag tror 1985, tubbade jag min norske klient att köpa en IBM PCXT med matrisskrivare och placera den hos mig mot att jag skrev av kostnaden genom arbete åt honom. Kostnaden var ca :- NOK - en inte obetydlig summa på den tiden. Kärnminnet var fortfarande inte så stort men det fanns en hårddisk på 10 MB och 10 MB var mycket på den tiden. Operationsspråket var DOS, programmeringsspråket Basic och klockfrekvensen 4 Mhz. Det var en underbar dator som jag gjorde mängder av program för, även tidigare i Fortran för stordator skrivna program översattes till Basic och kördes med gott resultat. Den låga klockfrekvensen gjorde att större program hade lång körtid. Ett program som på IBMs stordator gått tämligen raskt tog 2.5 timmar på PCn. Men beräkningstiden är inget problem för en hemdator. Man kan ju läsa en god bok medan den räknar. Rekordet slogs av ett samkörnings-optimeringsprogram för ett kraftverk med 5 turbiner av 3 olika typer. Körningen tog 52 timmar men rörde sig om undersökning av ca. 75 milioner olika kombinationer. Genom att matrisskrivaren skrev ut en rad för varje optimering kunde jag, under de två dygn det tog, hela tiden följa beräkningens gång. Som jämförelse tar samma beräkning 12 minuter på min moderna PC. Under denna tid gjorde jag på min privata dator många program, som simulerade turbiners dynamiska beteende under nödmanövrer, och som jag använde för att säkerställa kvaliteten på mitt normala arbete hos VBB/SWECO. Sådana kvalitetssäkringar hade det inte varit möjligt för konsulter att göra tidigare. Datorn användes också för statistik och trendanalys av turbindata och turbinpriser. Nu har jag nått mitten av 1980-talet och är egentligen klar med min utvecklingshistoria på IT-området inom den föreskrivna tidsperioden. För säkerhets skull har jag nyss skrivit ut: ΑMinneslista till självbiografiskt upprop om IT-historia för att se vad jag glömt att nämna och det var en hel del. Jag skall försöka ta minneslistans rubrikerna i tur och ordning: Jag är född bondson i västra Småland, och är vad man skulle kunna kalla en långvägare. Vid 14 års ålder började jag jobba med diverse jordbruks- och

5 skogsarbete, och senare arbetade jag bland annat vid en bränntorvsmaskin i en torvmosse (det var under andra världskriget) och jag hade vid den tiden inga direkta framtidsplaner. Min utbildning då var 6-årig folkskola. I 16-årsåldern fick jag jobb som hjälpsågare på en timmercirkelsåg. Efter 8-9 månader var jag försågare och började lära känna min egen förmåga. Jag gick kvällskurser i Hyltebruk i yrkesräkning och språk. Men hungern efter mera utbildning växte och jag beställde en grundkurs i ingenjörsutbildning hos NKI-skolan för att se hur korrespondensstudier skulle fungera. Korrespondensstudier visade sig vara lämpliga för mig och min möjliga framtid började utkristallisera sig. Efter några år på sågen bytte jag yrkesinriktning och blev verktygsarbetarlärling på en verkstad i småindustrins Småland. Efter ytterligare några år vann jag inträde till Högre Tekniska Läroverket i Malmö genom inträdesprov. Jag kom på 12:e plats bland 90 sökande till 30 platser. Ingenjörsexamen 1952 blev ännu bättre med ett av de 3 bästa betygen i klassen. Mitt första jobb som läroverksingenjör var hos AB Tabougnar i Stockholm och bestod i att konstruera, leda montaget av och ta idrift kremations-, destruktions- och ett flertal andra ugnar. Om allt detta har jag för barn, barnbarn, släkt och vänner skrivit memoarer. De är nu 84 A4 sidor långa och har, för faktakontroll, utgivits av mig personligen i en remissupplaga på 8 ex. Jag kommer att fortsätta framåt i tiden med memoarerna. Efter nästan 3 år som ugnsbyggare fick jag erbjudande om att bli verkstadsingenjör på den verkstad i Småland där jag tidigare varit lärling. Där tillverkades förutom verktyg till andra verkstäder i Småland, bildelar till Volvo och SAAB, barncyklar, transportband och hållare till flasksköljningsmaskiner och även smågrejor som rakhyvlar. Efter ca 2.5 år på verkstaden överfölls jag återigen av lusten till vidareutbildning och såg en annons om att NOHAB, Flygmotor och SAAB i Trollhättan hade högskoleingenjörskurser under Chalmers, halvt på arbetstiden och halvt på fritiden sökte jag och fick jobb på NOHABs vattenturbinavdelning och började omedelbart på den 4-åriga högskolekursen. Därefter kan vi återvända till detta brevs början. Under mer än 40 år hade jag under någon eller några månader per år, hela världen som arbetsplats. Det började 1961 med en resa till Ryssland för att reda ut ett svart får i NOHABs turbinproduktion. Sedan fortsatte detta resande ut i världen för att lösa diplomatiska och tekniska problem. Många resor även under SWECO-tiden var av typ: Αtrouble shooting. Det var, förutom på NOHABs turbinlaboratorium, under dessa resor som min unika kunskapsprofil grundades. Till den har också min kännedom, om hur matematikmaskiner och datorer användes som arbetsverktyg, starkt bidragit. Matematiken har alltid varit ett av mina främsta arbetsverktyg som ingenjör. I början av 1990-talet var jag för en 3-årsperiod adjungerad professor på KTH. Till att jag, trots min dåliga akademiska dokumentation, blev insynad som professor bidrog i hög grad mina matematiska utredningar med hjälp av matematikmaskiner och datorer. På KTH gjorde jag bland annat en utredning om hur sugrör för vattenturbiner teoretiskt fungerar och ett datorprogram för gränsskiktstillväxten längs sugröret såsom ett konstruktionsverktyg för optimering av verkningsgraden. 5

6 Under större delen av min ingenjörskarriär har jag betjänats av skickliga sekreterare. En av de stora revolutioner datorerna gjort inom industrin och service-sektorn, sedan 1980-talet, är att de eliminerat sekreterarna som var en stor och betydelsefull yrkesgrupp. Det stöd de gav en man lidande av dyslexi kan inte överskattas. De kunde ta hand om mängder av det rutinmässiga ingenjörsarbetet och därmed spara tid. De kunde göra snabba utskrifter av brev och rapporter och ta emot diktamen genom stenografi på flera språk. Denna yrkeskår saknar jag verkligen när jag nu sitter här och skriver på datorn med ett och ett halvt finger. Fast, om man skall överblicka lite vidare, så har datorerna, som eliminerat sekreterarna, också gett en pensionär, som jag är nu, en stor frihet att arbeta från hemmet. Min verksamhet inom pensionärsföretagen: VeteranKraft och Evald Holmen Consulting, skulle inte varit möjlig utan datorer. I samband med flytten till Trollhättan och NOHAB 1957 gifte jag mig. Jag har 3 barn och 9 barnbarn. Barnen är utdistribuerade i världen - en dotter i Dubai och en son i Bryssel och en dotter i Uddevalla. Alla barnen är välutbildade akademiker och min son har doktorerat, vilket jag inte fick tillfälle att göra. Nästan i samband med flytten till Stockholm 1982 flyttade alla barnen ut från hemmet. Min fru vantrivdes oerhört i Stockholm men jag hade ett bra jobb där och ville stanna. Hon hade före vårt äktenskap varit sekreterare på den verkstad i Hyltebruk där jag varit verkstadsingenjör och hade ett liknande jobb i början av trollhättetiden. Sedan när första barnet kom och vidare tills yngsta barnet nått en bit upp i skolåldern var hon hemmafru, vilket på grund av mitt resande ute i världen var en nödvändighet. Därefter hade hon tillsammans med en väninna en liten garn- och handarbetsaffär fram till strax före stockholmsflytten. Efter diverse turer under den första tiden i Stockholm fann min fru och jag att vi inte längre hade några större förpliktelser mot barnen eller varandra så vi skildes under ömsesidig högaktning och hon flyttade till Mönsterås i Småland. Som kompensation för att jag under vårt äktenskap samlat ihop de flesta pensionspoängen dömde tingssrätten vid skilsmässan ut ett månatligt underhåll från mig till henne. Vi är fortfarande mycket goda vänner och har båda goda förbindelser med våra gemensamma barn och barnbarn. Det ovanstående skulle man väl närmast kunna kalla för IT-memoarer. Fast det är dåligt med tidsordningen. Det är mera av en sakordning och tankens lätta flykt som har varit rådande, men så blir det ofta när man sätter sig framför en dator med ett vitt ark från ett ordbehandlingsprogram på skärmen. Med vänlig hälsning, 6 Evald Holmén Härtill 2 bilagor: innehållande 3 respektive 16 sidor.

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken Rollkort Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken har haft i processen att ta fram prototypen Watt-lite

Läs mer

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen eller för sig själva. De beskriver olika yrken och vilken roll

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen eller för sig själva. De beskriver olika yrken och vilken roll Rollkort Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen eller för sig själva. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken haft i processen att ta

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Beräkningsvetenskap. Vad är beräkningsvetenskap? Vad är beräkningsvetenskap? stefan@it.uu.se. Informationsteknologi. Informationsteknologi

Beräkningsvetenskap. Vad är beräkningsvetenskap? Vad är beräkningsvetenskap? stefan@it.uu.se. Informationsteknologi. Informationsteknologi Beräkningsvetenskap stefan@it.uu.se Finns några olika namn för ungefär samma sak Numerisk analys (NA) Klassisk NA ligger nära matematiken: sats bevis, sats bevis, mer teori Tekniska beräkningar Mer ingenjörsmässigt,

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

Grundläggande programmeringsteknik Datorsystem

Grundläggande programmeringsteknik Datorsystem Datorsystem Från abakus till Z3 Datorsystem Från kursplanen Moment 3, Datorsystem 3hp I detta moment ges en introduktion till datorsystem och dess uppbyggnad. Minneshantering, vad en CPU är och gör samt

Läs mer

E-rekrytering Sökandeportalen

E-rekrytering Sökandeportalen E-rekrytering Sökandeportalen Manual för Sökandeportalen i Göteborgs universitets E-rekryteringssystem 2012-04-24 Innehåll Göteborgs universitets Sökandeportal... 3 Skapa ett nytt konto... 4 Startsidan...

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Digitalt lärande och programmering i klassrummet

Digitalt lärande och programmering i klassrummet Digitalt lärande och programmering i klassrummet Innehåll Vad är programmering och varför behövs det? Argument för (och emot) programmering Programmering i styrdokumenten Kort introduktion till programmering

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Introduktion till programmering med hjälp av Lego Mindstorm

Introduktion till programmering med hjälp av Lego Mindstorm Kungliga Tekniska Högskolan Introduktion till programmering med hjälp av Lego Mindstorm Laborationsrapport gällande programmering inom NXC Simon Jansson 31 08 2014 simonjan@kth.se Introduktionskurs i datateknik

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Felsökande av en Lego Mindstorm robot

Felsökande av en Lego Mindstorm robot KTH Felsökande av en Lego Mindstorm robot Med hjälp av NXC Hampus Liljedahl 3/9-12 hliljed@kth.se Introduction to Computer Studies II1310 Sammanfattning Jag har gjort en labb där jag felsökte en färdigskriven

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Innehålls förteckning

Innehålls förteckning Programmering Uppsats i skrivteknik Axxell Företagsekonomi i informationsteknik 19.3.2015 Respondent: Tomas Björklöf Opponent: Theo Wahlström Handledare: Katarina Wikström Innehålls förteckning 1. Inledning...3

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Program & programmering

Program & programmering Program & programmering Vad är program? Satser och instruktioner, toggla igenom exempel Program på olika nivåer, för olika maskiner, för olika saker Tolka program; kompilator, intepretator, binärbytekod,

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Laboration i datateknik

Laboration i datateknik KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laboration i datateknik Felsökning och programmering av LEGO NXT robot Daniel Willén 2012 09 06 dwill@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Syftet med

Läs mer

Ladda ned Manual till: CM-840/842

Ladda ned Manual till: CM-840/842 Ladda ned Manual till: CM-840/842 1a. Fråga: jag har precis packat upp mitt 2010 certifierade kassaregister men så fort jag slår in något så visas en felkod typ F03, F05 eller E01 Fiscal i displayen, vad

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg

Introduktion till programmering D0009E. Föreläsning 1: Programmets väg Introduktion till programmering D0009E Föreläsning 1: Programmets väg 1 Vad är en dator? En maskin vars beteende styrs av de innehållet (bitmönster) som finns lagrade i datorns minne (inte helt olikt förra

Läs mer

Laboration i datateknik

Laboration i datateknik KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laboration i datateknik Programmering av LEGO-robot Rickard Eriksson 2012-09-06 rieri@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Denna rapport är till följd

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Introduktion till logik

Introduktion till logik Introduktion till logik Av Johan Johansson Johan.johansson@guldstadsgymnasiet.se Logik sägs som många andra saker komma från de grekiska filosoferna, och ordet kommer också därifrån. Grekerna kallade det

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt

Läs mer

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p

Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Programmering i C++ En manual för kursen Datavetenskaplig introduktionskurs 5p Skriven av Michael Andersson Introduktion Programmering I högnivåspråk fokuserar på själv problemet (algoritmen) istället

Läs mer

The true story of Stored Force. by O. Tedenstig 2007. Abstrakt

The true story of Stored Force. by O. Tedenstig 2007. Abstrakt The true story of Stored Force by O. Tedenstig 2007 Abstrakt Stored Force är ett begrepp som myntades på FACIT i samband med marknadsföring och reklam för de populära kontors- och industriskrivarna 4540-44.

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Kombinerad sol- o jaktprovsresa till Costa Blanca, Spanien 050508-09

Kombinerad sol- o jaktprovsresa till Costa Blanca, Spanien 050508-09 Kombinerad sol- o jaktprovsresa till Costa Blanca, Spanien 050508-09 Våren 2004 fick jag per e-mail Spaniens jaktprovsprogram för stående fågelhundar. Till min förtjusning fick jag se att det arrrangerades

Läs mer

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: YH 2013/2334 Utskriftsdatum: 2013-09-10 Kurser

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning Diarienummer: YH 2013/2334 Utskriftsdatum: 2013-09-10 Kurser Kurser Utbildningen har 17 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Behörighetskurser Beskrivning: Här har vi samlat ett antal behörighetsgivande småkurser som är nödvändiga för ett arbete inom byggproduktion

Läs mer

Fakta om Astrid Lindgren

Fakta om Astrid Lindgren SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken presenterar en av världens mest berömda barnboksförfattare. Vi får följa Astrids liv från barn till vuxen och får lära oss om hur historier och böcker

Läs mer

CV - John Berggren - Sommarjobb GKN

CV - John Berggren - Sommarjobb GKN Namn: John Berggren Adress: Frälsegårdsgatan 10 461 54 Trollhättan Personnummer: 19941116-4875 CV - John Berggren - Sommarjobb GKN Telefon: 0737414601 E-post: JohnEbbeBerggren@Gmail.com/johnber@student.chalmers.se

Läs mer

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av

Läs mer

Introduktion till programmering

Introduktion till programmering Introduktion till programmering Vad är programmering? Vad gör en dator? Vad är ett datorprogram? 1 (9) Vad är programmering? För att bestämma en cirkels area måste du: 1. Dividera diametern 5 med 2. 2.

Läs mer

FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före...

FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före... FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före... ----- Av Rolf T Salme, SM5MX ----- Publicerat 2013-01-17 Från början var radiokommunikation liktydigt med gnistsändare och telegrafi.

Läs mer

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk:

Programmering, grundkurs, 8.0 hp, Elektro, KTH, hösten 2010. Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: Föreläsning 1 OH: Övergripande information Programmering: att instruera en maskin att utföra en uppgift, kräver olika språk: * maskinspråk = ettor och nollor, kan bara en maskin förstå. * programmeringsspråk

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Dagbok KFUM CHALLENGERS

Dagbok KFUM CHALLENGERS Dagbok KFUM CHALLENGERS 22/9 I dag har vi arbetat på robotbanan. Den har varit borta ett tag så det är därför vi inte kunnat börja förrän nu. Vi började lite med det förra gången, men idag så har den blivit

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera

Läs mer

KTH STH TENTAMEN. HI1024:TEN2 - Praktisk tentamen Tid: 8-13, den 18 februari 2012

KTH STH TENTAMEN. HI1024:TEN2 - Praktisk tentamen Tid: 8-13, den 18 februari 2012 KTH STH TENTAMEN HI1024:TEN2 - Praktisk tentamen Tid: 8-13, den 18 februari 2012 Gamla kurskoder: HI1900, 6E2950, etc. Examinator: Johnny Panrike Rättande lärare: Nicklas Brandefelt, Johnny Panrike och

Läs mer

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943 Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe

Läs mer

HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 STEG Till ETT rikare liv Niklas Forser, 2012

HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 STEG Till ETT rikare liv Niklas Forser, 2012 HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 steg till ett rikare liv Niklas Forser, 2012 Hävstångseffekten Copyright 2012, Niklas Forser Ansvarig utgivare: Niklas Forser Illustration: Mats Forser Omslag: Frida Forser Framställt

Läs mer

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KISTA. Lego Linefollower. Få en robot att följa linjen på golvet!

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KISTA. Lego Linefollower. Få en robot att följa linjen på golvet! KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KISTA Lego Linefollower Få en robot att följa linjen på golvet! Felix Ringberg 2012-08-09 felixri@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning I den här laborationen

Läs mer

Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z2 Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 27 Maj 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: M-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 10.00 och 11.30. Tentamen

Läs mer

Lär sig skriva utan penna

Lär sig skriva utan penna Av: Carina Näslundh, E-Post: carina.naslundh@canit.se [mer.info] Lär sig skriva utan penna Vad vill du att jag ska skriva, undrar sexåriga Nissrin. Jag kan skriva mamma. Sagt och gjort. Med van hand sätter

Läs mer

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Denna föreläsning Vad händer under kursen? praktisk information Kursens mål vad är programmering? Skriva små program i programspråket Java Skriva program som använder färdiga

Läs mer

Hur går en statistisk undersökning till?

Hur går en statistisk undersökning till? Hur går en statistisk undersökning till? Gången i en statistisk undersökning framgår av bilden och är i stort sett densamma i en verklig undersökning, t ex folk- och bostadsräkningen, som i en miniundersökning.

Läs mer

Test av kranspetsvågar i virkesfordon

Test av kranspetsvågar i virkesfordon Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Digitalt lärande och programmering i klassrummet

Digitalt lärande och programmering i klassrummet Digitalt lärande och programmering i klassrummet Innehåll Programmering Vad är programmering och varför behövs det? Argument för (och emot) programmering Kort introduktion om programmering Några grundbegrepp

Läs mer

Jag är en häxa Lärarmaterial

Jag är en häxa Lärarmaterial Lärarmaterial sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Vera har köpt ett trollspö på ebay och lyckas till sin egen förvåning få liv sin gamla nalle genom att säga en trollramsa. Problemet

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson

Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................

Läs mer

MATLAB-modulen Programmering i MATLAB. Höstterminen 2015 3hp. Vad är MATLAB

MATLAB-modulen Programmering i MATLAB. Höstterminen 2015 3hp. Vad är MATLAB MATLAB-modulen Programmering i MATLAB Höstterminen 2015 3hp Vad är MATLAB MatrixLaboratory Avancerad miniräknare. Maskinoberoende programmeringsspråk högnivåspråk (Python, Javascript) - interaktivt Behöver

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Temadag i grundskolan om datorer

Temadag i grundskolan om datorer Temadag i grundskolan om datorer KARL-GÖSTA AHLSTRÖM I NÄMNAREN nr 3 förra läsåret, skrev Karl-Gösta Ahlström artikeln Att arbeta med mikrodatorer på grundskolans högstadium. Han beskrev där hur hans skola

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

FC-kurs Röbäcks skolområde femmor och sexor ---------------

FC-kurs Röbäcks skolområde femmor och sexor --------------- FC-kurs Röbäcks skolområde femmor och sexor En kortfattad manual för följande funktioner: 1. Besvara brev på olika sätt 2. Läsa och skicka bifogade filer 3. Byta lösenord 4. Lägga in en presentation 5.

Läs mer

WEBB12: Animering och multimedia för webben 7,5 hp H13 (31WAN1)

WEBB12: Animering och multimedia för webben 7,5 hp H13 (31WAN1) Kursrapport Animering och multimedia för webben WEBB12: Animering och multimedia för webben 7,5 hp H13 (31WAN1) Kursansvarig Daniel Birgersson och Jan Buse Medverkande Daniel Birgersson, Stefan Nilsson,

Läs mer

Språkens släktskap (s )

Språkens släktskap (s ) Namn: Läxförhör Nya Mål 3 s.172-177, 178-183, 212-216 Kopiera inte det som står i texten, när ni svarar på frågorna, utan använd era egna ord! Språkens släktskap (s.172-177) 1. Varför splittrades indoeuropeiskan

Läs mer

Slutrapport för Pacman

Slutrapport för Pacman Slutrapport för Pacman Datum: 2011-05-30 Författare: cb222bj Christoffer Bengtsson 1 Abstrakt Jag har under våren arbetat med ett projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt. Målet med mitt

Läs mer

Programmering och digital kompetens

Programmering och digital kompetens Kollegialt lärande Föreläsning Workshop Programmering och digital kompetens Lärcafé, 14 juni OSÄKERHET RÄDSLA NYFIKENHET FÖRVALTARE OCH ENTREPRENÖRER Kompetensutveckling Skolverket släpper en modul i oktober.

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Elkraftingenjör, 180 hp

Elkraftingenjör, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Elkraftingenjör, 180 hp Electric Power Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TEKRG Grundnivå MIUN 2010/1733 Högskolepoäng

Läs mer

JAG HANDLAR EN INTERAKTIV WEBBOK

JAG HANDLAR EN INTERAKTIV WEBBOK JAG HANDLAR EN INTERAKTIV WEBBOK Hur kan man göra en tryckt arbetsbok tillgänglig för fler? Vad kostar det och vad ska man tänka på när det gäller skälighetsbedömningen av vilka åtgärder för tillgänglighet

Läs mer

Simon Johansson Introduktionskurs Datateknik 1310

Simon Johansson Introduktionskurs Datateknik 1310 KTH KISTA Robot på linje Programmering i NXC Simon Johansson 2013-09-05 simoj@kth.se Introduktionskurs Datateknik 1310 Sammanfattning Laborationens syfte är att tillge mig fördjupande kunskaper om hur

Läs mer

Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner

Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner Epidemisjukhusprojektets datorisering och systemvara. AutoChemisten utvecklades kontinuerligt från starten

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

På en dataskärm går det inte att rita

På en dataskärm går det inte att rita gunilla borgefors Räta linjer på dataskärmen En illustration av rekursivitet På en dataskärm är alla linjer prickade eftersom bilden byggs upp av små lysande punkter. Artikeln beskriver problematiken med

Läs mer

TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs

TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs TDIU01 (725G67) - Programmering i C++, grundkurs Introduktion till kursen och programmering Eric Elfving Institutionen för datavetenskap 2 september 2014 Översikt Kursinformation Personal Kursmål Upplägg

Läs mer

Programmering Grundkurs Laboration 1

Programmering Grundkurs Laboration 1 Programmering Grundkurs Laboration 1 Till kursen Programmering Grundkurs hör fyra obligatoriska laborationer. Detta är Laboration 1 given i period 1, HT 2010 vid KTH STH. Mål: I början av en programmeringskurs

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Elkraftingenjör, 180 hp

Elkraftingenjör, 180 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Elkraftingenjör, 180 hp Electric Power Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TEKRG Grundnivå MIUN 2010/1733 Högskolepoäng

Läs mer

IT-säkerhetsinstruktion

IT-säkerhetsinstruktion IT-säkerhetsinstruktion Innehållsförteckning 1. ANVÄNDARENS ANSVAR...2 2. ÅTKOMST TILL INFORMATION...2 2.1 BEHÖRIGHET...2 2.2 INLOGGNING...2 2.3 VAL AV LÖSENORD...2 2.4 BYTE AV LÖSENORD...2 3. DIN ARBETSPLATS...3

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-09-09 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

Generell säkerhet. Loggning - Hur mycket ska man logga? Inloggningsrutinerna i Unix. Loggning fortsättning

Generell säkerhet. Loggning - Hur mycket ska man logga? Inloggningsrutinerna i Unix. Loggning fortsättning Generell säkerhet Här finns det inga direkta rätt eller fel. Snarare saker man bör tänka på när man implementerar ett program. Kort sagt: Efter att du kommit på hur du tänkt göra, sov på saken och tänk

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Slutrapport Get it going contracts

Slutrapport Get it going contracts Slutrapport Get it going contracts Författare: Anthony Dry Datum: 2011-06-02 Program: Utvecklare av digitala tjänster Kurs: Individuellt mjukvaruutvecklingsprojekt 7.5p Linnéuniversitetet (Kalmar) Abstrakt

Läs mer

SLUTRAPPORT. Sebastianlund.com. Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430. Författare: Sebastian Lund WP11 Datum: 2012-05-21

SLUTRAPPORT. Sebastianlund.com. Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430. Författare: Sebastian Lund WP11 Datum: 2012-05-21 SLUTRAPPORT Sebastianlund.com Individuellt mjukvaruutveckingsprojekt, 1DV430 Abstrakt Denna rapporten handlar om mitt arbete jag gjort i kursen Individuellt Mjukvaruprojekt under våren 2012. I rapporten

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012030 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Tema vatten hösten 2012

Tema vatten hösten 2012 Tema vatten hösten 2012 Vi märkte redan under våren ett stort intresse för vatten hos barnen. Detta intresse ville vi spinna vidare på. Ämnet naturkunskap finns med i vår läroplan och att utforska vatten

Läs mer

Lärarmaterial. H som i häxa. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Mårten Melin

Lärarmaterial. H som i häxa. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Mårten Melin SIDAN 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Vera som är häxa. Hennes kompis Sira fick en häxkvast när hon fyllde år. Vera vill också ha en kvast. Problemet är att hennes föräldrar

Läs mer

Björn Abelli Programmeringens grunder med exempel i C#

Björn Abelli Programmeringens grunder med exempel i C# Björn Abelli Programmeringens grunder med exempel i C# Övningshäfte (bearbetning pågår) Senaste uppdatering: 2004-12-12 I denna version finns övningar för de mest centrala avsnitten. Häftet kommer att

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Använda Internet. med hjälp av Internet Explorer. Nybörjarguide

Använda Internet. med hjälp av Internet Explorer. Nybörjarguide Använda Internet med hjälp av Internet Explorer Nybörjarguide Av Carl Ewnert 1 Innehåll: 1. Introduktion 3 2. Utseendet 4 3. Verktygsfältet 4 4. Börja Surfa. 5 5. Att söka på Internet 5 6. Spara en sida

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Handicom. Symbol for Windows. Encyklopedi. Version 3.4

Handicom. Symbol for Windows. Encyklopedi. Version 3.4 Handicom Symbol for Windows Encyklopedi Version 3.4 Handicom, Nederländerna/Frölunda Data AB 2009 Innehåll Installation och licenser...2 1. Inledning...4 1.1 Vad är Encyklopedi?...4 2. Encyklopedis huvudmeny...5

Läs mer

En resa genom robotarnas värld!

En resa genom robotarnas värld! En resa genom robotarnas värld! Bord: Andreas, Daniel och Simon Andreas sågade brädorna till bordet, Daniel och Simon höll fast brädorna så att det skulle bli lättare för Andreas att såga. Det gick inte

Läs mer