Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Nr Skakig omvärldskonjunktur och fallande råvarupriser

Transkript

1 Månadsbrev från Swedbanks Ekonomiska sekretariat författat av Jörgen Kennemar Skakig omvärldskonjunktur och fallande råvarupriser Swedbanks totala råvaruprisindex i dollar räknat föll med 7,3 % i maj jämfört med månaden innan, vilket var den största månatliga nedgången sedan globala finanskrisen under Priset på råolja svarade för den största nedgången i indexet. Ett lägre oljepris ger dock en positiv effekt på världsekonomin som under våren uppvisat tydliga tecken på avmattning. Det osäkra konjunkturläget, växande oljelager och en starkare dollar talar för att det genomsnittliga råoljepriset för 2012 hamnar kring 110 dollar per fat jämfört med 119 dollar i vår konjunkturprognos från april. Exklusive energiråvaror föll Swedbanks råvaruprisindex med 3,7% där priserna sjönk både på metaller och livsmedel. Inbromsningen i den globala industrikonjunkturen både i EMU-länderna och i flera tillväxtekonomier har lett till stigande metallvarulager, vilket också tenderar att bidra till en lägre metallvaruproduktion. En tidigareläggning av infrastrukturinvesteringar i Kina ökar dock sannolikheten för en växande efterfrågan på metaller. Investeringsintresset för ädelmetaller är fortsatt svalt bland finansiella investerare trots den förnyade oron på de globala finansmarknaderna. Vi bedömer dock att det finns utrymme för ett högre guldpris framöver inte minst mot bakgrund av det osäkra konjunkturläget och de låga räntorna. Swedbanks totala råvaruprisindex, USD Swedbanks totala råvaruprisindex sjönk i maj med hela 7,3% i dollar räknat jämfört med månaden innan. Det är den största månatliga nedgången på över två år och innebär att råvaruprisindexet är lägre jämfört med motsvarande månad i fjol. Det är framför allt fallande priser på energiråvaror, med Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), Stockholm, tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, , Jörgen Kennemar,

2 råolja i spetsen, som svarade för den största prisnedgången. Det genomsnittliga oljepriset sjönk till den lägsta nivån sedan oktober förra året. Kolpriset föll för fjärde månaden i rad och är närmare 20% lägre jämfört med för ett år sedan. Det tyder på en lägre energianvändning och tillväxt i stålproduktionen, som en stor del av kolet går till. Sammantaget sjönk indexet för energiråvaror med 8,3% mellan april och maj. Det är en påtaglig omsvängning jämfört med tidigare i år då den starka prisuppgången på olja skapade en växande oro om dess effekter på den globala ekonomin. Riskpremien på råolja till följd av en tilltagande geopolitisk osäkerhet i Mellanöstern har minskat, även om de politiska förhandlingarna angående Irans kärnkraftspolitik hittills lett till få resultat. Istället är det en ökad osäkerhet om den globala konjunkturåterhämtningen som driver oljepriset nedåt. Under den senaste månaden har det kommit allt fler tecken på att den internationella konjunkturen har bromsats upp. Det gäller både i OECD-länderna och i flera snabbväxande tillväxtekonomier såsom Kina och Indien. Förutom en svagare efterfrågan på råolja har utbudet stigit. En rekordhög oljeproduktion i Saudiarabien den högsta på 30 år - och växande oljelager i USA driver ned oljepriset. Spotpriset på brentolja prissätts till strax under 100 dollar per fat i skrivande stund, en prisnivå som bland annat Saudiarabien är mer komfortabel med jämfört med de höga prisnivåerna som rådde tidigare i våras. Terminspriset på brentolja för leverans i december 2012 indikerar ett fortsatt prisfall. Oljepriset och USD/Euro Prisnedgången på olja sker samtidigt som den amerikanska dollarn har förstärkts i nominella handelsviktade termer, vilket tenderar att driva ned de globala råvarupriserna eftersom handeln med råvaror till största delen prissätts i dollar. Men även i euro och i kronor har priset på olja fallit, vilket betyder att det inte enbart är en valutaeffekt. Priset på råolja i olika valutor 29-mar 04-jun %-förändring USD 129,9 98,4-24,2 EUR 99,1 78,7-20,6 SEK 884,3 706,1-20,2 Det genomsnittliga oljepriset hittills i år är drygt 117 dollar per fat, vilket är något lägre jämfört med vår helårsprognos på 119 dollar. Den trendmässiga nedgången i oljepriset under våren och den skakiga omvärldskonjunkturen innebär dock att vi reviderar ned vår oljeprisprognos för i år. Det största prisfallet ligger sannolikt bakom oss och det förefaller mindre troligt att OPEC-länderna tillåter att priset på råolja faller ytterligare utan åtgärder, såvida inte den globala konjunkturen blir väsentligt sämre. Ett oljepris i omkring 100 dollar under andra halvåret skulle innebära ett genomsnittligt oljepris under 2012 på 110 dollar per fat. Ett lägre prognostiserat oljepris i slutet av 2012 påverkar även den genomsnittliga oljeprisprognosen för 2013 som förväntas bli kring 105 dollar jämfört med 114 dollar som vi förutsåg i våras. En mer expansiv penningpolitik via ökade likviditetsinjektioner, en förvärrad geopolitisk utveckling i Mellanöstern, en svagare dollar och stimulansåtgärder i bland annat Kina skulle däremot kunna driva upp priset på råolja. USD/fat EUR/USD Prisfall på metaller och växande lager Råvaruprisfallet i maj blir mindre framträdande när energiråvarorna exkluderas. Totalt föll Swedbanks Råvaruprisindex exklusive energiråvaror med 3,7% i maj jämfört med april, vilket var tredje månaden i rad som indexet minskade. De konjunkturkänsliga metallpriserna föll med 3,3% i dollar räknat, där nickel och koppar svarade för de största minskningarna (4,8% respektive 4,0%). Även de andra industrimetallerna (bly, zink och aluminium) hade en nedåtgående pristrend i linje med att den globala konjunkturen tappade fart. Stigande metallvarulager tyder på att den globala efterfrågan på metaller sviktar. I Kina, som är den största metallvarukonsumenten i världen, har importen av metaller avtagit samtidigt som industrikonjunkturen har dämpats. Det är endast

3 kopparlagren som minskade, vilka i maj nådde de lägsta nivåerna på över tre år. Trots detta föll det genomsnittliga kopparpriset till strax under 8000 dollar under maj månad. Det är också den metall tillsammans med nickel som de senaste åren uppvisat den mest volatila prisutvecklingen av industrimetallerna, vilka styrs både av fundamentala förändringar (utbud och efterfrågan) och av finansiella kapitalflöden. Zinkpriset har däremot varit relativt stabilt kring 2000 dollar per ton under de senaste tre åren. Jämfört med vår konjunkturprognos från i våras har prisutvecklingen på icke-järnmetaller i stort sett varit i linje med prognosen om ett prisfall på 8% i genomsnitt. Den senaste tidens skakiga omvärldskonjunktur ökar dock risken för att metallprisutvecklingen under andra halvåret i år kan bli svagare än vad vi prognostiserade i våras. Prisutvecklingen på metaller januari 2011= Jan 2011= Långsiktigt kommer den globala efterfrågan på järnmalm att stiga inte minst i de snabbväxande ekonomierna i Asien. De största järnmalmsproducenterna i Brasilien, Australien och Indien utökar därför järnmalmskapaciteten. Även i Sverige pågår en omfattande kapacitetsutbyggnad varför produktionsvolymen kommer att öka de närmaste åren. För svenskt vidkommande har den globala efterfrågeökningen på järnmalm inneburit en kraftig exporttillväxt. Under första kvartalet i år steg järnmalmsexporten med närmare 50% i årstakt i nominella termer. Ökad spannmålsproduktion 2012 En ökat utbud på livsmedel inte minst på spannmål har pressat tillbaka livsmedelspriserna på bred front. I maj sjönk Swedbanks livsmedelsprisindex i dollar räknat med 2,4% och innebar att prisnivån var närmare 18% lägre jämfört med för ett år sedan. Variationer finns dock mellan olika livsmedelsråvaror. Oljeväxter men även spannmål har stått emot bättre mot lägre priser medan drycker och socker har nått de lägsta prisnivåerna på närmare två år. Spannmålspriser i USD, 2005=100 Index Index (diffusion) Vete Spannmålsprodukter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj Globala PMI -h-axel Koppar Bly Zink Nickel Aluminium Source: Reuters EcoWin Järnmalmspriserna i dollar sjönk i maj med 5,5% jämfört med månaden innan och är tillbaka till de prisnivåer som rådde i början av Kapacitetsneddragningar i den kinesiska stålindustrin och lägre investeringstillväxt talar för sjunkande järnmalmspriser det under närmaste från dagens 135 dollar per ton. Prisfallets storlek varierar mellan olika bedömare från 5-20% för 65 procentig järnmalm, inte minst beroende på hur den kinesiska ekonomin kommer att utvecklas. En tidigareläggning av infrastrukturinvesteringar i Kina har ökat förhoppningarna om att det kan leda till en ökad efterfrågan på metaller och stigande metallpriser. Någon upprepning av de omfattande infrastrukturprogram som påbörjades 2008/09 förefaller dock mindre sannolikt Korn Source: Reuters EcoWin Vädermässiga faktorer har stor inverkan på livsmedelspriserna, där torka eller översvämningar i större livsmedelsproducerande regioner såsom Australien, Ryssland, USA och EU på kort tid kan begränsa tillgången på livsmedel. De senaste årens kraftiga prissvängningar i livsmedelspriserna visar också att större produktionsminskningar kan få stora implikationer på livsmedelspriserna. De första spannmålsprognoserna från FAO för 2012 pekar på en ny rekordproduktionsnivå, motsvarande 27 miljoner ton vilket är en ökning med 1% jämfört med 3 (5)

4 2011 eller med miljoner ton. För vete förutses dock en lägre förväntad produktionsvolym, delvis på grund av ofördelaktiga väderförhållanden i EU och Ryssland. Den globala konsumtionen av spannmål förväntas växa i linje med utbudet varför lagerstockarna inte kommer att stiga nämnvärt. För vete förutses till och med krympande lagerstockar. En lägre produktion av biobränsle inkluderas i prognosen, som tidigare varit en bidragande faktor till de högre livsmedelspriserna. Även om prisutvecklingen på livsmedel blivit svagare än förväntat anser vi det är för tidigt att revidera vår bedömning om stigande livsmedelspriser under loppet av 2012 när en stor andel av årets livsmedelsproduktion kvarstår. Det är först under sensommaren som kommer att vara en tydlig indikation vart livsmedelspriserna tar vägen. En starkare dollar är också en bidragande faktor till att livsmedelsprisutvecklingen blivit lägre än förväntat. Samtidigt har efterfrågan på guld i Kina och Indien minskat, vilka svarar för merparten av den fysiska guldefterfrågan. Dollarapprecieringen är en annan prishämmande faktor för guldet och priset kan pressas ytterligare så länge osäkerheten om EMU och euron kvarstår. En mer expansiv penningpolitik skulle däremot kunna driva upp priset på guld, inte minst om den amerikanska centralbanken skulle ånyo stimulera ekonomin via likviditetsinjektioner utifrån att arbetsmarknaden i USA försvagas ytterligare. Då ökar likviditeten vilket ger utrymme för flera tillgångsslag, inte minst guld. Då ökar också oron för tilltagande inflationsrisker på sikt, vilket vanligen stärker intresset för investeringar i guld. Jörgen Kennemar Guldet har tappat sin glans Kräftgången för guldpriset fortsatte under maj trots förnyad oro på de globala finansmarknaderna. Istället har investeringsintresset för amerikanska och tyska statsobligationer ökat kraftigt, vilket har drivit ned långräntorna till historiskt låga nivåer. Guldpriset och amerikansk statsobligation

5 Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i USD Totalt inkl energi 397,9 384,8 356,6 1 mån procent 3,2-3,3-7,3 12 mån procent 8,7-1,1-2,8 Totalt exkl energi 276,5 273,0 263,0 1 mån procent -0,1-1,3-3,7 12 mån procent -12,3-17,6-18,4 Industriråvaror 280,9 277,4 266,2 1 mån procent 0,3-1,2-4,0 12 mån procent -11,2-17,6-18,6 varav massa 837,0 849,6 852,4 1 mån procent 1,0 1,5 0,3 12 mån procent -13,2-14,4-15,6 Icke-järnmetaller 249,9 239,2 231,4 1 mån procent -1,5-4,3-3,3 12 mån procent -15,7-20,8-19,5 varav koppar 8456,6 8258,8 7927,3 1 mån procent 0,5-2,3-4,0 12 mån procent -11,3-12,9-11,5 varav aluminium 2182,6 2046,7 2000,5 1 mån procent -0,9-6,2-2,3 12 mån procent -14,5-23,1-22,8 varav bly 2061,0 2062,4 2001,7 1 mån procent -3,0 0,1-2,9 12 mån procent -21,4-24,4-17,6 varav zink 2034,2 1997,0 1930,8 1 mån procent -1,1-1,8-3,3 12 mån procent -13,4-15,5-10,9 varav nickel 18705, , ,8 1 mån procent -8,5-4,4-4,8 12 mån procent -30,2-32,1-29,9 järnmalm och skrot 642,1 647,7 611,4 1 mån procent 1,7 0,9-5,6 12 mån procent -3,1-14,5-18,6 Energiråvaror 451,7 434,3 398,1 1 mån procent 4,2-3,8-8,3 12 mån procent 16,2 4,8 2,9 varav kol 406,5 393,8 369,2 1 mån procent -7,1-3,1-6,2 12 mån procent -15,1-16,5-19,6 varav råolja 453,8 436,2 399,4 1 mån procent 4,7-3,9-8,4 12 mån procent 18,0 5,9 4,2 Livsmedel 261,5 257,7 251,6 1 mån procent -1,7-1,4-2,4 12 mån procent -16,3-17,9-18,0 varav kaffe 167,6 160,4 157,2 1 mån procent -8,0-4,3-2,0 12 mån procent -25,3-30,4-31,1 Swedbanks Råvaruprisindex Basår 2000 i SEK Totalt inkl energi 290,6 282,3 272,8 1 mån procent 4,2-2,9-3,3 12 mån procent 15,2 7,7 9,5 Totalt exkl energi 202,0 200,3 201,2 1 mån procent 0,8-0,8 0,5 12 mån procent -7,1-10,3-8,1 Industriråvaror 205,2 203,5 203,7 1 mån procent 1,2-0,8 0,1 12 mån procent -5,9-10,3-8,3 varav massa 611,4 623,3 652,3 1 mån procent 1,9 2,0 4,6 12 mån procent -8,0-6,8-4,9 Icke-järnmetaller 182,5 175,5 177,1 1 mån procent -0,6-3,9 0,9 12 mån procent -10,6-13,8-9,3 varav koppar 6177,0 6059,4 6066,1 1 mån procent 1,4-1,9 0,1 12 mån procent -5,9-5,1-0,3 varav aluminium 1594,2 1501,7 1530,8 1 mån procent 0,0-5,8 1,9 12 mån procent -9,4-16,3-13,1 varav bly 1505,4 1513,2 1531,7 1 mån procent -2,1 0,5 1,2 12 mån procent -16,7-17,7-7,2 varav zink 1485,9 1465,2 1477,5 1 mån procent -0,2-1,4 0,8 12 mån procent -8,2-8,0 0,4 varav nickel 13663, , ,3 1 mån procent -7,7-4,0-0,7 12 mån procent -26,0-26,1-21,0 järnmalm och skrot 469,0 475,2 467,9 1 mån procent 2,6 1,3-1,5 12 mån procent 2,7-6,9-8,3 Energiråvaror 330,0 318,7 304,6 1 mån procent 5,1-3,4-4,4 12 mån procent 23,2 14,1 16,0 varav kol 296,9 288,9 282,5 1 mån procent -6,3-2,7-2,2 12 mån procent -10,0-9,1-9,4 varav råolja 331,5 320,0 305,6 1 mån procent 5,7-3,4-4,5 12 mån procent 25,1 15,3 17,3 Livsmedel 191,0 189,1 192,6 1 mån procent -0,8-1,0 1,8 12 mån procent -11,2-10,6-7,6 varav kaffe 122,4 117,7 120,3 1 mån procent -7,1-3,9 2,2 12 mån procent -20,8-24,3-22,3 Swedbanks Ekonomiska sekretariat Stockholm tfn ek.sekr@swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, Magnus Alvesson, Jörgen Kennemar, Swedbanks Månadsbrev om Råvaror och Energi ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbanks Månadsbrev. 5 (5)